ALKOHOL OCH ANDRA DROGER - BEROENDE OCH SKADEPANORAMA.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALKOHOL OCH ANDRA DROGER - BEROENDE OCH SKADEPANORAMA."

Transkript

1 ALKOHOL OCH ANDRA DROGER - BEROENDE OCH SKADEPANORAMA. Göran Löfstedt Chefsöverläkare Beroendecentrum i Örebro 21/

2 ALLA SAMHÄLLSKLASSER KAN DRABBAS: 21/

3 Varför dricker Jeppe? Yrsla? 21/

4 VAR SITTER BEROENDET? Levern? Hjärnan? Ryggmärgen? Binjurarna? 21/

5 VAR I HJÄRNAN SITTER BEROENDET? Hjärnbarken? Hypotalamus? Hypofysen? Belöningscentrum? 21/

6 VAD ÄR BELÖNINGSCENTRUMS NORMALA FUNKTION? Att se till att vi äter och dricker när vi ska. Att se till att släktets fortplantning sköts. Att få oss att förstå när vi gjort något bra för kroppen eller för våra gener. 21/

7 KROPPENS MEST SPÄNNANDE ORGAN? 21/

8 CNS och PNS: 21/

9 HJÄRNANS OLIKA REGIONER: 21/

10 MOTORISK OCH SENSORISK REGION: 21/

11 NERVCELLER, DENDRITER, AXONER OCH NERVÄNDSTERMINALER: 21/

12 NERVIMPULSEN GÅR VIA AXONET TILL NERVÄNDSTERMINALEN: 21/

13 NERVÄNDSTERMINALEN: 21/

14 DOPAMIN OCH ENDORFINEFFEKT: 21/

15 BELÖNINGSCENTRUMS STRUKTUR: 21/

16 ELEKTRISK AKTIVERING AV BELÖNINGSCENTRUM: 21/

17 21/

18 21/

19 KOKAIN: Kokainet blockerar den molekyl, som normalt ska bryta ned det dopamin, som frisatts i synapsen, varför dopaminkoncentrationen snabbt stiger och underhåller högt påslag i belöningscentrum under den relativt korta verkningstiden 21/

20 AMFETAMIN: Har liknande verkningsmekanism som kokain, samt att det också gör att de små säckar (vesicler) med dopamin, som finns intill nervförbindelserna, spricker upp och frisätter dopamin. 21/

21 HEROIN: Heroinet aktiverar samma nervceller, som kroppens egna morfinliknande substanser s.k. endorfiner, som kan aktiveras av naturliga stimuli, men gör detta på ett mycket mer kraftfullt sätt. Endorfinerna i sin tur aktiverar dopaminet. Nikotin har en liknande effekt 21/

22 ALKOHOL: Alkohol öppnar slussportarna för en hel kaskad av neurotransmittorer. Alkohol frigör dopamin, serotonin (som också styr vårt välmående) och hjärnans egna endorfiner. 21/

23 ALKOHOL FORTS: Alkohol frigör också glutamat som har betydelse för det initiala ruset liksom GABA, som är en inhiberande transmittor, som har att göra med att de flesta blir sömniga efter ett alkoholrus. 21/

24 TOLERANS, VAD ÄR DET? Efter att ha påverkat hjärnan akut, så fortsätter drogen att påverka hjärnan, långt efter det att inga mätbara koncentrationer av drogen finns i blod eller urin. Speciellt vid långvarig användning uppkommer sådana förändringar. 21/

25 Tolerans 21/

26 RECEPTORERNA REGLERAS NED: Antalet dopaminreceptorer regleras ned. Receptorerna som sitter på nervcellens yta, är som en handske, där dopaminet passar, som hand i handske. Det är först när dopaminet satt sig på receptorn, som det kan utöva sin effekt inne i nervcellen. Detta gör, att vid upprepad användning av en drog, behövs allt större doser för att nå samma effekt. 21/

27 ABSTINENS, HUR UPPKOMMER DEN? Nedregleringen av dopaminreceptorerna får tyvärr också andra effekter, nämligen depression och ångest i en lång abstinensfas. Vanliga stimuli som t.ex. en god måltid, en promenad i skogen en vacker vårdag eller ett förtroligt samtal med en nära vän, väcker inte det välbefinnande, som ett normalt påslag i belöningscentrum ger. Tyvärr fungerar inte heller vare sig antidepressiv medicinering eller psykoterapi särskilt bra i denna fas. 21/

28 HUR BEHANDLAS ABSTINENS? Troligen krävs det, att belöningscentrum fungerar någorlunda normalt, för att man ska kunna ta till sig en djupare psykoterapi. Det krävs med andra ord helt enkelt att man kan känna glädjen av ett förtroligt samtal. 21/

29 TIDIGA ÅTERFALL. Den enda flykten från abstinensen blir för många missbrukare, tyvärr, att på nytt använda drogen. På så sätt handlar droganvändandet initialt om att få ett rus, medan det i abstinensfasen mera handlar om att återfå ett någorlunda normalt stämningsläge. Den plågsamma abstinensen är alltså en direkt följd av nedregleringen av dopaminreceptorer. 21/

30 TÅLAMOD= TÅLA + MOD Livet känns, som det inte vore värt att leva. Beroendet har alltså framkallat ett bristtillstånd i hjärnan. Personen bör istället under denna tid ha en stödjande kontakt. Detta innebär att huvudsakligen att man stöder patienten att hålla ut med sin fortsatta drogfrihet. Det kan ta 6 veckor till 3 månaders drogfrihet, innan belöningscentrum fungerar normalt igen. 21/

31 ATT BÖRJA ÄR LÄTT, MEN ATT SLUTA ÄR SVÅRT! Anhöriga och vårdpersonal, som försöker få patienten att sluta upplevs kanske av honom eller henne som ett hinder för att återfå normalt mående. Patienten behöver främst stöd att stå ut och information om att det oftast blir bättre av sig själv bara han/hon kan stå ut. Att börja använda en drog är mycket lätt! Att sluta är ofta både svårt och plågsamt. 21/

32 DEN FÖRLÄNGDA ABSTINENSEN: Man har nu alltså börjat förstå mekanismerna bakom de tidiga återfallen. Nedregleringen g av dopaminreceptorerna, kan sitta i flera månader. Man har i djurförsök visat att kroppen motreglerar drogens dopamineffekt, genom att slå av de delar av DNA, som tillverkar dopaminreceptorer, vilket kan få en långvarig effekt på belöningscentrums funktionsförmåga. 21/

33 DEN FÖRLÄNGDA ABSTINENSEN FORTS: Så småningom återgår dock antalet receptorer till det normala om personen tycks ha klarat sig från återfall. Stämningsläget blir mer normalt och personen verkar ha kommit ur sitt drogberoende. 21/

34 SENA ÅTERFALL: Tyvärr är inte heller sena återfall ovanliga och där verkar troligen andra mekanismer och man börjar nu komma dessa på spåren: Man har undersökt f.d. missbrukare och normala personer med avancerad röntgenteknik. Man visar då samtidigt en videofilm. När man visar bilder på personer, som förbereder droganvändande, så registreras stark aktivitet i prefrontala hjärnbarken hos f.d. missbrukare, men ej hos normala personer. 21/

35 MINNEN OCH SUG (CRAVING): Man tror att det är de hjärnområden, där minnena av droganvändandet lagras, som aktiveras och missbrukarna rapporterar samtidigt att de känner ett sug efter drogen. Troligen är det så att när den f.d. missbrukaren ser, hör eller känner igen lukter och situationer och påminns om rusets välbefinnande. Det verkar som den typen av minnen lämnar lättväckta minnesspår. 21/

36 NYKTER ALKOHOLIST Kanske är beroendet naturens sätt att få oss att repetera sådana beteenden som är bra för organismen eller arten, kanske för att få oss att söka mat, dryck, sex mm., d.v.s. sådana beteenden som normalt orsakar ett påslag i belöningscentrum. I detta fall blir minnena av ruset istället en förbannelse för patienten, som måste ha en hög beredskap mot situationer, som kan fresta till återfall, även efter många års drogfrihet. 21/

37 ATT BLI FRI FRÅN ETT BEROENDE: Att bli fri från ett beroende är aldrig lätt. Risken för återfall är alltid hög. Ett långvarigt intensivt stöd med såväl medicinska som sociala och psykologiska insatser behövs och kombinationen av dessa ger det bästa resultatet. Vissa missbrukare kan klara av att sluta helt, andra kan få långa drogfria perioder och ett bra liv under dessa perioder. 21/

38 ATT BLI FRI FRÅN ETT BEROENDE FORTS: En tredje grupp verkar fortsätta med tvångsmässigt drogande, men kan ändå ofta fås att minska på antalet återfall. Ännu gäller det gamla ordspråket: sällan bota, ofta lindra, alltid trösta. 21/

39 HUR UPPKOMMER ETT BEROENDE? Mekanismen liknar troligen den vid sena återfall. De minnesspår som en drog har lämnat efter aktivering av belöningscentrum spelar troligen roll. Detta brukar kallas sensitisering (sensitization). Det har också visat sig att olika droger kan sensitisera varandra (korssensitisering). 21/

40 KORSSENSITISERING 1: I djurexperimentella situationer har man åtskilliga gånger g visat att förbehandling med en drog ökar sannolikheten för att djuren ska självadministrera en annan drog. Om man t.ex. förbehandlar råttor med nikotin åstadkommer man en ökad preferens för alkohol i fritt val mellan alkohol och vatten. 21/

41 KORSSENSITISERING 2: Det finns idag starka krafter främst ute i Europa som vill legalisera marijuana. Det finns dock nyligen påvisat på råtta att förbehandling med THC (tetrahydrocannabiol) kan på analogt sätt förstärka sensitisera amfetaminets och heroinets effekter 21/

42 KORSSENSITISERING 3: När det gäller tidsföljden för debut av drog tycks det ofta börja med tobak, sedan alkohol och sedan cannabis. Efter cannabis kommer ofta, om individen är sårbar, andra tyngre droger som amfetamin och heroin. Det har även påvisats att anabola steroider ökar risken för alkohol l och narkotikamissbruk i k 21/

43 KORSSENSITISERING 4: Sålunda verkar det som de flesta beroendeframkallande droger har en gemensam verkningsmekanism och att de även korssensitiseras av varandra. Detta ser vi också i vårt dagliga arbete, där multipelberoende av olika droger blir allt vanligare. 21/

44 Tunga missbrukare. Ca i Sverige. Ca i Örebro Län. Ca alkoholister Ca 75% män och 25% kvinnor Ca narkomaner Ca 65% män och 35% kvinnor 21/

45 ALKOHOLENS SKADESPEKTRUM 1: Samhällets kostnader för alkoholen beräknas till ca 100 miljarder per år. (1990) I Sverige är mellan och beroende av och missbrukar alkohol. Inom den psykiatriska vården har hälften av patienterna alkoholproblem. I var fjärde sjukhussäng ligger en patient med alkoholrelaterade sjukdomsorsaker. 21/

46 ALKOHOLENS SKADESPEKTRUM 2: Ca 60% av alla som söker akutvård inom psykiatrin har något beroendeproblem. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på hela tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen i och dödsfallen beror framför allt på olycksfall, självmord, våld, alkoholförgiftning och skrumplever. Förutom de kroppsliga och själsliga följderna sätter missbruket också tydliga spår i det sociala livet. Vänskap och äktenskap ödeläggs, liksom barnens uppväxt. Personen riskerar också mista arbete och bostad. 21/

47 ALKOHOLENS EFFEKTER 1: Alkoholens effekter på CNS (centrala nervsystemet) beror på alkoholkoncentrationen i blodet. Beteendet förändras och alkoholen ger ökad självbelåtenhet och eufori (känsla av välbefinnande) hos vissa personer, medan andra upplever hämningslöshet och aggressivitet. Sinnesfunktionerna förändras, smärttröskeln höjs och känslan för kyla och smärta nedsätts. 21/

48 ALKOHOLENS EFFEKTER 2: Alkohol ger försämrad motorisk koordination samt nedsatt förmåga att bedöma tid, rum. Den alkoholpåverkade personen uppvisar också försämring av bl.a. minne, koncentrationsförmåga och omdöme. 21/

49 ALKOHOLENS EFFEKTER 3: Ökad alkoholkoncentration i blodet leder till ökad hjärtfrekvens, stigande blodtryck, sluddrigt tal, rodnad över kroppen och vidgade pupiller. Höga koncentrationer (beroende på tolerans) ger medvetslöshet, andningsförlamning och död. 21/

50 ALKOHOLENS FYSIOLOGI 1: Alkohol är både fett- och vattenlösligt vilket innebär att det mycket snabbt kan tas upp och tar sig igenom blod-hjärn barriären. Kroppen tar upp alkoholen genom passivt upptag, framför allt i tunntarmen (80%). 21/

51 ALKOHOLENS FYSIOLOGI 2: Alkoholen fördelar sig sedan snabbt i hela kroppsvattnet. Höga halter av alkohol i kroppsvattnet påverkar många organ och organskador kan uppstå i stort sett överallt i kroppen. 21/

52 LEVERN. Alkoholen skadar levern genom att ämnesomsättningen störs och levercellerna skadas. De vanligaste alkoholframkallade lf k ll skadorna är: fettlever, leverinflammation och skrumplever. 21/

53 FETTLEVER. Redan vid måttlig alkoholkonsumtion finns risken för leverförfettning. Levern orkar inte med att omvandla fettet till andra näringsämnen, levern börjar därför växa. Brist på kolhydrater och vitaminer är några av orsakerna till att levern inte kan omvandla fettet. 21/

54 LEVERINFLAMMATION. kan uppstå efter långvarigt och stort alkoholintag. Kännetecknas av feber, trötthet och illamående. Gulsot (höga halter bilirubin) är inte ovanligt. I svåra fall uppstår levercoma med djup medvetslöshet som följd. Dödligheten är hög, ca 20%. 21/

55 SKRUMPLEVER (LEVERCIRRHOS) är det sista steget mot leverns slutgiltiga undergång. Döda leverceller ll ersätts av bindväv som genomkorsar levern, kärlen i levern förstörs, genomströmningen i portådern försämras, blodtrycket höjs med bl.a. åderbråck i matstrupen och risk för livshotande blödningar som följd. 21/

56 MAG-TARMKANALEN 1: Vid stor alkoholkonsumtion är diarré det vanligaste symptomet. Sura uppstötningar och illamående är också vanligt. Magkatarr och magsår med blödningarna kan orsakas av alkoholens förstörande effekt på magslemhinnan. 21/

57 MAG-TARMKANALEN 2: Ökat blodtryck i det s.k. portakretsloppet kan ge dålig blodcirkulation till tarmen. Det ökade portatrycket kan också orsaka åderbråck på matstrupen och översta delen på magsäcken. Även hemorrhoider kan orsakas av detta. Riskerna för matstrups- och tjocktarmscancer ökar också vid långvarig och hög alkoholkonsumtion. 21/

58 HJÄRTMUSKELINFLAMMATION. förekommer främst hos män med en lång och tung alkoholkonsumtion. Denna sjukdom visar sig främst av försämrad pumpförmåga i hjärtat, och vidgning av hjärtkamrarna. Detta ger symtom som vid hjärtsvikt: andnöd, trötthet, samt vätskeansamling i benen och i buken. Sjukdomen har hög dödlighet. 21/

59 HÖGT BLODTRYCK. Alkohol är en viktig orsak till högt blodtryck. Förekommer också vid relativt måttligt förhöjd alkoholkonsumtion, då ofta om andra riskfaktorer också föreligger. Även hjärtats normala rytm kan påverkas. Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen. 21/

60 HJÄRNAN. I Sverige står 15 procent av männen och 10 procent av kvinnorna för hälften av all alkoholkonsumtion i Sverige. Det är i denna grupp man hittar de som ådragit sig skadeverkningar i hjärnan. Det kan ibland vara svårt att se skillnaden på de ursprungliga psykiska störningarna som leder till alkoholmissbruk och de som orsakas av missbruket. 21/

61 ALKOHOLDEMENS: Alkoholism är den näst vanligaste orsaken till allvarlig organisk hjärnskada. (Alzheimers sjukdom är den vanligaste). Personer med alkoholskadad hjärna uppvisar mindre omtanke, dålig hygien, försämrat omdöme, nedsatt observationsförmåga och allmän långsamhet. 21/

62 ABSTINENSSYMPTOM (UTSÄTTNINGSSYMPTOM): Man får inte glömma att man inte behöver vara alkoholist för att utveckla alkoholabstinens. Det hör samman med både kvantitet och tidslängd av alkoholintaget. Vid lättare abstinens kan sömnstörningar, irritabilitet, ängslan, oro, darrningar, illamående, kräkningar, lätt ökad hjärtfrekvens och blodtrycksstegring förekomma. 21/

63 EPILEPTISKA KRAMPER. ( TUPPJUCK ) kan uppstå när som helst under abstinensfasen. Krampen kan även uppstå under fasen av aktivt drickande. Krampen är av generell typ, med medvetslöshet, upphävd andning, generella muskelkramper och ev. avgång av urin och avföring. Krampen upphör vanligtvis av sig själv inom några minuter. 21/

64 ORMAR OCH ANDRA SMÅKRYP: Abstinenshallucinationer innebär att man får synhallucinationer, vilket är vanligast, men hörselhallucinationer kan förekomma. Symtomen kommer ofta på natten. Patienten är oftast klar och orienterad och har varierande grad av sjukdomsinsikt. 21/

65 DELIRIUM TREMENS ( DILLE ) är ett livshotande tillstånd som kan utvecklas under de första dygnens abstinens. DT innebär hyperaktivitet av autonoma nervsystemet, förvirringstillstånd och synhallucinationer. Personen svettas ofta kraftigt t och har hög hjärtfrekvens och högt blodtryck. 21/

66 NERVSKADOR: Hos alkoholberoende kan stickningar och domningar i händer och fötter, s.k. polyneuropati, förekomma. Både känselnerver och nerver till muskler angrips. Känselnedsättning kan bidra till att man trampar snett så att en fotledsfraktur uppstår. 21/

67 ÖVRIGA SKADOR: Alkohol kan även ge skador på, bukspottskörteln, försämra diabetes, lunginflammation (p.g.a. nedsatt immunförsvar) Det förekommer också hud och slemhinneskador, då alkoholmissbruk l k leder till ökad olycksfallfrekvens och därmed till sårbildningar. 21/

68 OLYCKSFALL: Risken för olycksfall ökar kraftigt i samband med alkohol och högkonsumenten har klart ökad risk för skador. Det har visat sig att skall- och ansiktsfrakturer är tiofalt vanligare hos alkoholister li i jämförelse med kontrollgrupper. En stor del av frakturerna inom ortopedsidan tillskrivs högkonsumtion av alkohol. Fumlighet obalans och omdömesbrist kan leda till brutna armar och ben. Dessutom är skelettet skörare hos alkoholister. 21/

69 VÅLD! Våld och misshandel är ofta också korrelerat till alkoholmissbruk. Beror på försämrat omdöme och minskade hämningar. Framförallt våld mellan män, men även kvinnooch barnmisshandel samt våldtäkt och incest. 21/

70 ALKOHOLFÖRGIFTNING: Om man dricker över snapsar på några timmar, riskerar man att alkoholkoncentrationen i blodet blir så hög att man i värsta fall får en livshotande förgiftning. Vid en sådan förlamas hjärnan och funktionerna i det övriga nervsystemet. Dödsfall är en klar risk vid tävlingar av typ vem som kan dricka mest. Degerfors 21/

71 STANDARDGLAS 1: För att kunna jämföra öl, vin, och starksprit har man infört begreppet standardglas. Ett standardglas motsvarar alkoholmängden i antingen 50 centiliter folköl 33 centiliter starköl 15 centiliter vin 4 centiliter starksprit. 21/

72 STANDARDGLAS 2: En flaska vin motsvarar fem standardglas och en liten flaska starksprit på 37 centiliter motsvarar nio standardglas. d Lättöl innehåller också alkohol: l 33 centiliter lättöl motsvarar ett halvt standardglas vilket innebär att den som dricker två eller tre lättöl om dagen får i sig motsvarande en 37:a starksprit i veckan. En ofarlig konsumtion beräknas vara upp till tio standardglas i veckan för män, och upp till sju standardglas i veckan för kvinnor. 21/

73 HUR MYCKET PROMILLE? 0,3 promille: Märkbar hämningslösande effekt. Lättare att prata. Avslappnad. 0,6 promille: Minskad psykisk spänning. Värmekänsla. Minskad precision och förlängd reaktionstid. 0,9 promille: Svårt att kontrollera känslor. Utbrott av vrede och dysterhet. Högljuddhet och överdrivna rörelser. 1,2 promille: Svårt att gå stadigt. 1,5 promille: Klart ordentligt berusad, ramlar omkull. 3 promille: Gräns medvetslöshet. 4-7 promille: Dödlig alkoholförgiftning. 21/

74 FÖRBRÄNNING HUR FORT? För praktiskt bruk kan inte alkoholförbränningen påskyndas och det spelar ingen roll om man ägnar sig åt någon fysisk aktivitet eller är ej. En normalkonsument förbränner 6-8 gram alkohol per timme vilket motsvarar 2 cl starksprit eller en sänkning av blodalkoholhalten med 0,15 promille. Det tar alltså 6 timmar att förbränna 5 starköl eller 60 cl lättvin eller 12 cl starksprit. En tumregel kan vara att det tar ca 1,5 tim att förbränna ett standardglas. Ska man vara riktigt säker (t.ex. vid bilkörning) bör man räkna 2 timmar. 21/

75 ETT ORGANISKT LÖSNINGSMEDEL: De flesta av oss tänker inte på att när vi lyfter vinglaset i goda vänners sällskap, skålar vi i en vätska som är ett organiskt lösningsmedel. I stället intellektualiserar vi vår dryckeskultur, studerar etiketten på flaskan och talar om vinets "kropp". Men alkohol är faktiskt ett gift för vår egen kropp. Cirka 10 procent av alla som börjar dricka alkohol blir alkoholister. Ju tidigare man börjar desto snabbare och allvarligare skadas man. 21/

76 HÖGST TVÅ FLASKOR VIN PER VECKA! En ofarlig konsumtionsnivå beräknas vara upp till tio standardglas i veckan för män, och upp till sju standardglas d i veckan för kvinnor. Det motsvarar omkring två flaskor vin eller en kvarting starksprit i veckan för en man. Det är bättre med ett måttligt drickande uppdelat på flera dagar. Om hela alkoholmängden intas vid ett enstaka tillfälle medför det berusning och risk för skador och problem. 21/

77 GIN LANE - WILLIAM HOGART /

78 ALKOHOLKONSUMTIONEN ÖKAR: Sedan mitten av 1990-talet har den totala alkoholkonsumtionen ökat i Sverige, från drygt 8 liter 1996 till ca 10,5 liter ren alkohol l 2004 (per invånare 15 år och äldre). Konsumtionsökningen i sedan mitten av 1990-talet t utgörs för männen till största delen av ökad starköls- och vinkonsumtion, för kvinnorna av ökad vinkonsumtion. Antalet intensivkonsumtionstillfällen har under tidsperioden ökat med ca 40 procent. Konsumtionen har ökat snabbast i södra Sverige, framför allt i Skåne län. 21/

79 Hur mycket är 10,5 l ren alkohol/år omräknat per vecka? Öl 3,5% = 5,7liter/vecka = 13st 50cl burköl Vin 12,5% = 1,6liter/vecka = 2st 75cl vinflaskor Sprit 30% = 0,67liter/vecka = nästan en 75a 21/

80 Drogmissbruk 1 Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 21/

81 Drogmissbruk 2 Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket. Fortsatt användning trots återkommande problem. 21/

82 Drogberoende 1 Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. När alkoholbruket upphör, abstinensbesvär. Återställarbehov. Intar större mängd eller intar under längre tid än vad som avsågs. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget. 21/

83 Drogberoende 2 Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga i aktiviteter it t försummas Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. 21/

84 SMYGANDE SYMPTOM! Det tar ofta lång tid innan missbrukaren själv upptäcker problemet (många år) Sedan kanske ytterligare några år innan arbetskamraterna upptäcker det. Sedan kanske några år till innan chefen får veta. Då kanske allt gått för långt! 21/

85 VANLIGA TIDIGSYMPTOM Psykiska problem oro, ångest, depression, sömnsvårigheter Kroppsliga problem ryggvärk, magproblem, högt blodtryck, olyckor, frakturer. Sociala problem skilsmässa, dålig ekonomi, många sjukskrivningar. 21/

86 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Bra FHV mycket värdefull. Hälsoprofiler Audit, CDT, urinscreening svårare. FHV-sköterska i nära kontakt med arbetstagare och ledning. 21/

87 Policydokument Ett bra sådant är ett gott stöd både för chefer och arbetskamrater. Vikten av tidig upptäckt bör betonas. Sjukdomsbegreppet är centralt positiva åtgärder tidigt är viktigt Inslag av tidiga repressiv åtgärder kan försvåra. 21/

88 Narkotika Svårare att leda i bevis än alkohol. Urinscreening knappast accepterat i hälsoprofil. Korta halveringstider gör urinscreening svår. (Undantag cannabis = markör) Vanligare än man tror. Tänk även på anabola steroider. Degerfors 21/

89 Problem på jobbet! Passar ej tider. Sjukskrivningar. Försöker kompensera genom att arbeta intensivt i perioder. Arbetskamrater undrar vad som står på. Sammanlagda arbetsresultatet ofta dåligt. 21/

90 Andra ledtrådar. Blivit av med körkortet. Ekonomiska problem. Kraftigt berusad på fest. Äter starka halstabletter. Storrökare. Stickmärken k vid blodtryckstagning. t 21/

91 Andra lettrådar forts Röda ögonvitor (Hasch) Stora pupiller (Amfetamin) Små pupiller (Opiater) Exalterad hög g( (amfetamin) Trött liknöjd (Hasch, Opiater) Oro, ångest, svettningar - abstinensfas bti 21/

92 LÄKEMEDEL VID BEROENDE: Läkemedelsbehandling med s.k. korstoleranta medel (Hemineurin, Sobril m.fl.) har använts i decennier vid alkoholavgiftning, framför allt för att undvika delirium tremens och abstinenskramper, som båda kan vara livshotande tillstånd. 21/

93 ANTABUS: Efter avgiftning insätts ofta Antabus. Detta medel orsakar rodnad och hjärtklappning om alkoholisten li försöker ök inta alkohol. l Detta beror på att Antabus blockerar nedbrytningen av alkohol. l Den mer toxiska acetaldehyden blir kvar och bryts inte ned vidare till ättiksyra. 21/

94 ANTABUS FORTS: Större mängder alkohol kan vara livsfarligt om man använder Antabus. Preparatet får därför aldrig insättas mot patientens önskan. Man vet också, att det oftast inte fungerar, att bara ge patienten t ett recept i handen. Ett långvarigt strukturerat psykosocialt omhändertagande behövs. 21/

95 CAMPRAL OCH REVIA: Under senare tid har det kommit två nya läkemedel mot alkoholberoende. Akamprosat (Campral) kom först och sedan ett par år finns också Naltrexon (Revia). Akamprosat gör att suget efter alkohol minskas. 21/

96 REVIA (NALTREXON) : Naltrexon blockerar opiatreceptorerna i hjärnan och minskar belöningseffekten av alkohol. Preparatet anses ha bäst effekt på alkoholister, som börjat tidigt och som har ärftlighet för alkoholberoende. lb Naltrexon får aldrig ges till patienter med pågående å opiatmissbruk, i då det gör att patienten t direkt får en svår abstinens 21/

97 SKYDDSEFFEKTER AV ALKOHOL: Måttligt drickande har små hälsoeffekter. Skyddande effekter rapporteras för hjärt kärlsjukdomar, diabetes och kognitiva funktioner. Även måttlig alkoholkonsumtion innebär vissa hälsorisker, främst för fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, olycksfall, våld och högt blodtryck. 21/

98 SKYDDSEFFEKTER AV ALKOHOL FORTS: Risken med alkohol är störst för unga människor och avtar sedan med stigande ålder. Kvinnor är mer känsliga för alkohol än män. Det finns ingen anledning att offentligt rekommendera alkoholkonsumtion från hälsosynpunkt. Berusningsdrickande är, oavsett ålder, en medicinsk risk. 21/

99 SKYDDSEFFEKTER 1: Kön och ålder spelar en stor roll för dessa effekter. Kvinnor är biologiskt känsligare för alkohol än män. Riskerna med alkohol är störst bland unga personer, medan de positiva hälsoeffekterna gör sig gällande främst i hög ålder. 21/

100 SKYDDSEFFEKTER 2: För kvinnor ses en mindre skyddande effekt av alkohol än för män, vilket återspeglar dels att kvinnor har mindre hjärt kärlsjukdom än män, dels deras större biologiska sårbarhet för andra alkoholskador. Sammantaget innebär detta olika riskbedömningar för män och kvinnor och för olika åldersgrupper 21/

101 SKYDDSEFFEKTER 3: En paradoxal slutsats av dessa analyser är att de som dricker mest alkohol, dvs. unga människor, inte bör dricka alls åtminstone t inte av hälsoskäl. Däremot bedöms måttlig konsumtion av alkohol för medelålders och äldre människor minska dödligheten något i dessa grupper. Denna skyddande effekt uppnås dock vid mycket låga konsumtionsnivåer, mindre än ett glas alkohol per dag för män och mindre än ett halvt glas alkohol per dag för kvinnor. All konsumtion över dessa nivåer innebär ökad dödlighet. 21/

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar Akut alkohol Klinisk handläggning vid akutfall av alkoholrelaterad sjukdom Åsa Wessulv Bitr Öl Gastrosektionen, Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB I genomsnitt 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende

Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Alkohol påverkar

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Alkohol och missbruk

Alkohol och missbruk Alkohol och missbruk Bakgrunden till bilkörning under påverkan Göteborg 2004-10-05 Mikael Romanus Docent i kirurgi, Länsstyrelsen Västra Götaland 031-404048, 0706-604048 mikael@romanus.se Innehåll 1 Tratten,

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan? Beroendeutveckling Vad händer i hjärnan? Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Föreläsningen - Introduktion till hjärnan

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal) De fysiska och psykiska symtom

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal)

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska

Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska Fredrik Spak, Lektor, docent, överläkare Socialmedicin. Sahlgrenska akademin, Göteborgs U. www.socmed.gu.se

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

ALKOHOLISM, ÄR DET EN SJUKDOM?

ALKOHOLISM, ÄR DET EN SJUKDOM? ALKOHOLISM, ÄR DET EN SJUKDOM? I Finland har vi uppskattningsvis ca 300.000 arbetande alkoholister, men hur bra känner vi till deras sjukdom, och är det en sjukdom? Enligt amerikanska läkarförbundet är

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Eftertentamen Psyke termin 5 vt 2013 (15 august 2013) maxpoäng poäng

Eftertentamen Psyke termin 5 vt 2013 (15 august 2013) maxpoäng poäng Fråga 1 3 p På en fest möter du några kompisar från skolan; ni har inte setts på ett tag. När de få höra att du läser till läkare nu och precis har haft ämnet psyke på utbildningen, så uppstår en livlig

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.

Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm.

Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer