ALKOHOL OCH ANDRA DROGER - BEROENDE OCH SKADEPANORAMA.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALKOHOL OCH ANDRA DROGER - BEROENDE OCH SKADEPANORAMA."

Transkript

1 ALKOHOL OCH ANDRA DROGER - BEROENDE OCH SKADEPANORAMA. Göran Löfstedt Chefsöverläkare Beroendecentrum i Örebro 21/

2 ALLA SAMHÄLLSKLASSER KAN DRABBAS: 21/

3 Varför dricker Jeppe? Yrsla? 21/

4 VAR SITTER BEROENDET? Levern? Hjärnan? Ryggmärgen? Binjurarna? 21/

5 VAR I HJÄRNAN SITTER BEROENDET? Hjärnbarken? Hypotalamus? Hypofysen? Belöningscentrum? 21/

6 VAD ÄR BELÖNINGSCENTRUMS NORMALA FUNKTION? Att se till att vi äter och dricker när vi ska. Att se till att släktets fortplantning sköts. Att få oss att förstå när vi gjort något bra för kroppen eller för våra gener. 21/

7 KROPPENS MEST SPÄNNANDE ORGAN? 21/

8 CNS och PNS: 21/

9 HJÄRNANS OLIKA REGIONER: 21/

10 MOTORISK OCH SENSORISK REGION: 21/

11 NERVCELLER, DENDRITER, AXONER OCH NERVÄNDSTERMINALER: 21/

12 NERVIMPULSEN GÅR VIA AXONET TILL NERVÄNDSTERMINALEN: 21/

13 NERVÄNDSTERMINALEN: 21/

14 DOPAMIN OCH ENDORFINEFFEKT: 21/

15 BELÖNINGSCENTRUMS STRUKTUR: 21/

16 ELEKTRISK AKTIVERING AV BELÖNINGSCENTRUM: 21/

17 21/

18 21/

19 KOKAIN: Kokainet blockerar den molekyl, som normalt ska bryta ned det dopamin, som frisatts i synapsen, varför dopaminkoncentrationen snabbt stiger och underhåller högt påslag i belöningscentrum under den relativt korta verkningstiden 21/

20 AMFETAMIN: Har liknande verkningsmekanism som kokain, samt att det också gör att de små säckar (vesicler) med dopamin, som finns intill nervförbindelserna, spricker upp och frisätter dopamin. 21/

21 HEROIN: Heroinet aktiverar samma nervceller, som kroppens egna morfinliknande substanser s.k. endorfiner, som kan aktiveras av naturliga stimuli, men gör detta på ett mycket mer kraftfullt sätt. Endorfinerna i sin tur aktiverar dopaminet. Nikotin har en liknande effekt 21/

22 ALKOHOL: Alkohol öppnar slussportarna för en hel kaskad av neurotransmittorer. Alkohol frigör dopamin, serotonin (som också styr vårt välmående) och hjärnans egna endorfiner. 21/

23 ALKOHOL FORTS: Alkohol frigör också glutamat som har betydelse för det initiala ruset liksom GABA, som är en inhiberande transmittor, som har att göra med att de flesta blir sömniga efter ett alkoholrus. 21/

24 TOLERANS, VAD ÄR DET? Efter att ha påverkat hjärnan akut, så fortsätter drogen att påverka hjärnan, långt efter det att inga mätbara koncentrationer av drogen finns i blod eller urin. Speciellt vid långvarig användning uppkommer sådana förändringar. 21/

25 Tolerans 21/

26 RECEPTORERNA REGLERAS NED: Antalet dopaminreceptorer regleras ned. Receptorerna som sitter på nervcellens yta, är som en handske, där dopaminet passar, som hand i handske. Det är först när dopaminet satt sig på receptorn, som det kan utöva sin effekt inne i nervcellen. Detta gör, att vid upprepad användning av en drog, behövs allt större doser för att nå samma effekt. 21/

27 ABSTINENS, HUR UPPKOMMER DEN? Nedregleringen av dopaminreceptorerna får tyvärr också andra effekter, nämligen depression och ångest i en lång abstinensfas. Vanliga stimuli som t.ex. en god måltid, en promenad i skogen en vacker vårdag eller ett förtroligt samtal med en nära vän, väcker inte det välbefinnande, som ett normalt påslag i belöningscentrum ger. Tyvärr fungerar inte heller vare sig antidepressiv medicinering eller psykoterapi särskilt bra i denna fas. 21/

28 HUR BEHANDLAS ABSTINENS? Troligen krävs det, att belöningscentrum fungerar någorlunda normalt, för att man ska kunna ta till sig en djupare psykoterapi. Det krävs med andra ord helt enkelt att man kan känna glädjen av ett förtroligt samtal. 21/

29 TIDIGA ÅTERFALL. Den enda flykten från abstinensen blir för många missbrukare, tyvärr, att på nytt använda drogen. På så sätt handlar droganvändandet initialt om att få ett rus, medan det i abstinensfasen mera handlar om att återfå ett någorlunda normalt stämningsläge. Den plågsamma abstinensen är alltså en direkt följd av nedregleringen av dopaminreceptorer. 21/

30 TÅLAMOD= TÅLA + MOD Livet känns, som det inte vore värt att leva. Beroendet har alltså framkallat ett bristtillstånd i hjärnan. Personen bör istället under denna tid ha en stödjande kontakt. Detta innebär att huvudsakligen att man stöder patienten att hålla ut med sin fortsatta drogfrihet. Det kan ta 6 veckor till 3 månaders drogfrihet, innan belöningscentrum fungerar normalt igen. 21/

31 ATT BÖRJA ÄR LÄTT, MEN ATT SLUTA ÄR SVÅRT! Anhöriga och vårdpersonal, som försöker få patienten att sluta upplevs kanske av honom eller henne som ett hinder för att återfå normalt mående. Patienten behöver främst stöd att stå ut och information om att det oftast blir bättre av sig själv bara han/hon kan stå ut. Att börja använda en drog är mycket lätt! Att sluta är ofta både svårt och plågsamt. 21/

32 DEN FÖRLÄNGDA ABSTINENSEN: Man har nu alltså börjat förstå mekanismerna bakom de tidiga återfallen. Nedregleringen g av dopaminreceptorerna, kan sitta i flera månader. Man har i djurförsök visat att kroppen motreglerar drogens dopamineffekt, genom att slå av de delar av DNA, som tillverkar dopaminreceptorer, vilket kan få en långvarig effekt på belöningscentrums funktionsförmåga. 21/

33 DEN FÖRLÄNGDA ABSTINENSEN FORTS: Så småningom återgår dock antalet receptorer till det normala om personen tycks ha klarat sig från återfall. Stämningsläget blir mer normalt och personen verkar ha kommit ur sitt drogberoende. 21/

34 SENA ÅTERFALL: Tyvärr är inte heller sena återfall ovanliga och där verkar troligen andra mekanismer och man börjar nu komma dessa på spåren: Man har undersökt f.d. missbrukare och normala personer med avancerad röntgenteknik. Man visar då samtidigt en videofilm. När man visar bilder på personer, som förbereder droganvändande, så registreras stark aktivitet i prefrontala hjärnbarken hos f.d. missbrukare, men ej hos normala personer. 21/

35 MINNEN OCH SUG (CRAVING): Man tror att det är de hjärnområden, där minnena av droganvändandet lagras, som aktiveras och missbrukarna rapporterar samtidigt att de känner ett sug efter drogen. Troligen är det så att när den f.d. missbrukaren ser, hör eller känner igen lukter och situationer och påminns om rusets välbefinnande. Det verkar som den typen av minnen lämnar lättväckta minnesspår. 21/

36 NYKTER ALKOHOLIST Kanske är beroendet naturens sätt att få oss att repetera sådana beteenden som är bra för organismen eller arten, kanske för att få oss att söka mat, dryck, sex mm., d.v.s. sådana beteenden som normalt orsakar ett påslag i belöningscentrum. I detta fall blir minnena av ruset istället en förbannelse för patienten, som måste ha en hög beredskap mot situationer, som kan fresta till återfall, även efter många års drogfrihet. 21/

37 ATT BLI FRI FRÅN ETT BEROENDE: Att bli fri från ett beroende är aldrig lätt. Risken för återfall är alltid hög. Ett långvarigt intensivt stöd med såväl medicinska som sociala och psykologiska insatser behövs och kombinationen av dessa ger det bästa resultatet. Vissa missbrukare kan klara av att sluta helt, andra kan få långa drogfria perioder och ett bra liv under dessa perioder. 21/

38 ATT BLI FRI FRÅN ETT BEROENDE FORTS: En tredje grupp verkar fortsätta med tvångsmässigt drogande, men kan ändå ofta fås att minska på antalet återfall. Ännu gäller det gamla ordspråket: sällan bota, ofta lindra, alltid trösta. 21/

39 HUR UPPKOMMER ETT BEROENDE? Mekanismen liknar troligen den vid sena återfall. De minnesspår som en drog har lämnat efter aktivering av belöningscentrum spelar troligen roll. Detta brukar kallas sensitisering (sensitization). Det har också visat sig att olika droger kan sensitisera varandra (korssensitisering). 21/

40 KORSSENSITISERING 1: I djurexperimentella situationer har man åtskilliga gånger g visat att förbehandling med en drog ökar sannolikheten för att djuren ska självadministrera en annan drog. Om man t.ex. förbehandlar råttor med nikotin åstadkommer man en ökad preferens för alkohol i fritt val mellan alkohol och vatten. 21/

41 KORSSENSITISERING 2: Det finns idag starka krafter främst ute i Europa som vill legalisera marijuana. Det finns dock nyligen påvisat på råtta att förbehandling med THC (tetrahydrocannabiol) kan på analogt sätt förstärka sensitisera amfetaminets och heroinets effekter 21/

42 KORSSENSITISERING 3: När det gäller tidsföljden för debut av drog tycks det ofta börja med tobak, sedan alkohol och sedan cannabis. Efter cannabis kommer ofta, om individen är sårbar, andra tyngre droger som amfetamin och heroin. Det har även påvisats att anabola steroider ökar risken för alkohol l och narkotikamissbruk i k 21/

43 KORSSENSITISERING 4: Sålunda verkar det som de flesta beroendeframkallande droger har en gemensam verkningsmekanism och att de även korssensitiseras av varandra. Detta ser vi också i vårt dagliga arbete, där multipelberoende av olika droger blir allt vanligare. 21/

44 Tunga missbrukare. Ca i Sverige. Ca i Örebro Län. Ca alkoholister Ca 75% män och 25% kvinnor Ca narkomaner Ca 65% män och 35% kvinnor 21/

45 ALKOHOLENS SKADESPEKTRUM 1: Samhällets kostnader för alkoholen beräknas till ca 100 miljarder per år. (1990) I Sverige är mellan och beroende av och missbrukar alkohol. Inom den psykiatriska vården har hälften av patienterna alkoholproblem. I var fjärde sjukhussäng ligger en patient med alkoholrelaterade sjukdomsorsaker. 21/

46 ALKOHOLENS SKADESPEKTRUM 2: Ca 60% av alla som söker akutvård inom psykiatrin har något beroendeproblem. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på hela tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen i och dödsfallen beror framför allt på olycksfall, självmord, våld, alkoholförgiftning och skrumplever. Förutom de kroppsliga och själsliga följderna sätter missbruket också tydliga spår i det sociala livet. Vänskap och äktenskap ödeläggs, liksom barnens uppväxt. Personen riskerar också mista arbete och bostad. 21/

47 ALKOHOLENS EFFEKTER 1: Alkoholens effekter på CNS (centrala nervsystemet) beror på alkoholkoncentrationen i blodet. Beteendet förändras och alkoholen ger ökad självbelåtenhet och eufori (känsla av välbefinnande) hos vissa personer, medan andra upplever hämningslöshet och aggressivitet. Sinnesfunktionerna förändras, smärttröskeln höjs och känslan för kyla och smärta nedsätts. 21/

48 ALKOHOLENS EFFEKTER 2: Alkohol ger försämrad motorisk koordination samt nedsatt förmåga att bedöma tid, rum. Den alkoholpåverkade personen uppvisar också försämring av bl.a. minne, koncentrationsförmåga och omdöme. 21/

49 ALKOHOLENS EFFEKTER 3: Ökad alkoholkoncentration i blodet leder till ökad hjärtfrekvens, stigande blodtryck, sluddrigt tal, rodnad över kroppen och vidgade pupiller. Höga koncentrationer (beroende på tolerans) ger medvetslöshet, andningsförlamning och död. 21/

50 ALKOHOLENS FYSIOLOGI 1: Alkohol är både fett- och vattenlösligt vilket innebär att det mycket snabbt kan tas upp och tar sig igenom blod-hjärn barriären. Kroppen tar upp alkoholen genom passivt upptag, framför allt i tunntarmen (80%). 21/

51 ALKOHOLENS FYSIOLOGI 2: Alkoholen fördelar sig sedan snabbt i hela kroppsvattnet. Höga halter av alkohol i kroppsvattnet påverkar många organ och organskador kan uppstå i stort sett överallt i kroppen. 21/

52 LEVERN. Alkoholen skadar levern genom att ämnesomsättningen störs och levercellerna skadas. De vanligaste alkoholframkallade lf k ll skadorna är: fettlever, leverinflammation och skrumplever. 21/

53 FETTLEVER. Redan vid måttlig alkoholkonsumtion finns risken för leverförfettning. Levern orkar inte med att omvandla fettet till andra näringsämnen, levern börjar därför växa. Brist på kolhydrater och vitaminer är några av orsakerna till att levern inte kan omvandla fettet. 21/

54 LEVERINFLAMMATION. kan uppstå efter långvarigt och stort alkoholintag. Kännetecknas av feber, trötthet och illamående. Gulsot (höga halter bilirubin) är inte ovanligt. I svåra fall uppstår levercoma med djup medvetslöshet som följd. Dödligheten är hög, ca 20%. 21/

55 SKRUMPLEVER (LEVERCIRRHOS) är det sista steget mot leverns slutgiltiga undergång. Döda leverceller ll ersätts av bindväv som genomkorsar levern, kärlen i levern förstörs, genomströmningen i portådern försämras, blodtrycket höjs med bl.a. åderbråck i matstrupen och risk för livshotande blödningar som följd. 21/

56 MAG-TARMKANALEN 1: Vid stor alkoholkonsumtion är diarré det vanligaste symptomet. Sura uppstötningar och illamående är också vanligt. Magkatarr och magsår med blödningarna kan orsakas av alkoholens förstörande effekt på magslemhinnan. 21/

57 MAG-TARMKANALEN 2: Ökat blodtryck i det s.k. portakretsloppet kan ge dålig blodcirkulation till tarmen. Det ökade portatrycket kan också orsaka åderbråck på matstrupen och översta delen på magsäcken. Även hemorrhoider kan orsakas av detta. Riskerna för matstrups- och tjocktarmscancer ökar också vid långvarig och hög alkoholkonsumtion. 21/

58 HJÄRTMUSKELINFLAMMATION. förekommer främst hos män med en lång och tung alkoholkonsumtion. Denna sjukdom visar sig främst av försämrad pumpförmåga i hjärtat, och vidgning av hjärtkamrarna. Detta ger symtom som vid hjärtsvikt: andnöd, trötthet, samt vätskeansamling i benen och i buken. Sjukdomen har hög dödlighet. 21/

59 HÖGT BLODTRYCK. Alkohol är en viktig orsak till högt blodtryck. Förekommer också vid relativt måttligt förhöjd alkoholkonsumtion, då ofta om andra riskfaktorer också föreligger. Även hjärtats normala rytm kan påverkas. Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen. 21/

60 HJÄRNAN. I Sverige står 15 procent av männen och 10 procent av kvinnorna för hälften av all alkoholkonsumtion i Sverige. Det är i denna grupp man hittar de som ådragit sig skadeverkningar i hjärnan. Det kan ibland vara svårt att se skillnaden på de ursprungliga psykiska störningarna som leder till alkoholmissbruk och de som orsakas av missbruket. 21/

61 ALKOHOLDEMENS: Alkoholism är den näst vanligaste orsaken till allvarlig organisk hjärnskada. (Alzheimers sjukdom är den vanligaste). Personer med alkoholskadad hjärna uppvisar mindre omtanke, dålig hygien, försämrat omdöme, nedsatt observationsförmåga och allmän långsamhet. 21/

62 ABSTINENSSYMPTOM (UTSÄTTNINGSSYMPTOM): Man får inte glömma att man inte behöver vara alkoholist för att utveckla alkoholabstinens. Det hör samman med både kvantitet och tidslängd av alkoholintaget. Vid lättare abstinens kan sömnstörningar, irritabilitet, ängslan, oro, darrningar, illamående, kräkningar, lätt ökad hjärtfrekvens och blodtrycksstegring förekomma. 21/

63 EPILEPTISKA KRAMPER. ( TUPPJUCK ) kan uppstå när som helst under abstinensfasen. Krampen kan även uppstå under fasen av aktivt drickande. Krampen är av generell typ, med medvetslöshet, upphävd andning, generella muskelkramper och ev. avgång av urin och avföring. Krampen upphör vanligtvis av sig själv inom några minuter. 21/

64 ORMAR OCH ANDRA SMÅKRYP: Abstinenshallucinationer innebär att man får synhallucinationer, vilket är vanligast, men hörselhallucinationer kan förekomma. Symtomen kommer ofta på natten. Patienten är oftast klar och orienterad och har varierande grad av sjukdomsinsikt. 21/

65 DELIRIUM TREMENS ( DILLE ) är ett livshotande tillstånd som kan utvecklas under de första dygnens abstinens. DT innebär hyperaktivitet av autonoma nervsystemet, förvirringstillstånd och synhallucinationer. Personen svettas ofta kraftigt t och har hög hjärtfrekvens och högt blodtryck. 21/

66 NERVSKADOR: Hos alkoholberoende kan stickningar och domningar i händer och fötter, s.k. polyneuropati, förekomma. Både känselnerver och nerver till muskler angrips. Känselnedsättning kan bidra till att man trampar snett så att en fotledsfraktur uppstår. 21/

67 ÖVRIGA SKADOR: Alkohol kan även ge skador på, bukspottskörteln, försämra diabetes, lunginflammation (p.g.a. nedsatt immunförsvar) Det förekommer också hud och slemhinneskador, då alkoholmissbruk l k leder till ökad olycksfallfrekvens och därmed till sårbildningar. 21/

68 OLYCKSFALL: Risken för olycksfall ökar kraftigt i samband med alkohol och högkonsumenten har klart ökad risk för skador. Det har visat sig att skall- och ansiktsfrakturer är tiofalt vanligare hos alkoholister li i jämförelse med kontrollgrupper. En stor del av frakturerna inom ortopedsidan tillskrivs högkonsumtion av alkohol. Fumlighet obalans och omdömesbrist kan leda till brutna armar och ben. Dessutom är skelettet skörare hos alkoholister. 21/

69 VÅLD! Våld och misshandel är ofta också korrelerat till alkoholmissbruk. Beror på försämrat omdöme och minskade hämningar. Framförallt våld mellan män, men även kvinnooch barnmisshandel samt våldtäkt och incest. 21/

70 ALKOHOLFÖRGIFTNING: Om man dricker över snapsar på några timmar, riskerar man att alkoholkoncentrationen i blodet blir så hög att man i värsta fall får en livshotande förgiftning. Vid en sådan förlamas hjärnan och funktionerna i det övriga nervsystemet. Dödsfall är en klar risk vid tävlingar av typ vem som kan dricka mest. Degerfors 21/

71 STANDARDGLAS 1: För att kunna jämföra öl, vin, och starksprit har man infört begreppet standardglas. Ett standardglas motsvarar alkoholmängden i antingen 50 centiliter folköl 33 centiliter starköl 15 centiliter vin 4 centiliter starksprit. 21/

72 STANDARDGLAS 2: En flaska vin motsvarar fem standardglas och en liten flaska starksprit på 37 centiliter motsvarar nio standardglas. d Lättöl innehåller också alkohol: l 33 centiliter lättöl motsvarar ett halvt standardglas vilket innebär att den som dricker två eller tre lättöl om dagen får i sig motsvarande en 37:a starksprit i veckan. En ofarlig konsumtion beräknas vara upp till tio standardglas i veckan för män, och upp till sju standardglas i veckan för kvinnor. 21/

73 HUR MYCKET PROMILLE? 0,3 promille: Märkbar hämningslösande effekt. Lättare att prata. Avslappnad. 0,6 promille: Minskad psykisk spänning. Värmekänsla. Minskad precision och förlängd reaktionstid. 0,9 promille: Svårt att kontrollera känslor. Utbrott av vrede och dysterhet. Högljuddhet och överdrivna rörelser. 1,2 promille: Svårt att gå stadigt. 1,5 promille: Klart ordentligt berusad, ramlar omkull. 3 promille: Gräns medvetslöshet. 4-7 promille: Dödlig alkoholförgiftning. 21/

74 FÖRBRÄNNING HUR FORT? För praktiskt bruk kan inte alkoholförbränningen påskyndas och det spelar ingen roll om man ägnar sig åt någon fysisk aktivitet eller är ej. En normalkonsument förbränner 6-8 gram alkohol per timme vilket motsvarar 2 cl starksprit eller en sänkning av blodalkoholhalten med 0,15 promille. Det tar alltså 6 timmar att förbränna 5 starköl eller 60 cl lättvin eller 12 cl starksprit. En tumregel kan vara att det tar ca 1,5 tim att förbränna ett standardglas. Ska man vara riktigt säker (t.ex. vid bilkörning) bör man räkna 2 timmar. 21/

75 ETT ORGANISKT LÖSNINGSMEDEL: De flesta av oss tänker inte på att när vi lyfter vinglaset i goda vänners sällskap, skålar vi i en vätska som är ett organiskt lösningsmedel. I stället intellektualiserar vi vår dryckeskultur, studerar etiketten på flaskan och talar om vinets "kropp". Men alkohol är faktiskt ett gift för vår egen kropp. Cirka 10 procent av alla som börjar dricka alkohol blir alkoholister. Ju tidigare man börjar desto snabbare och allvarligare skadas man. 21/

76 HÖGST TVÅ FLASKOR VIN PER VECKA! En ofarlig konsumtionsnivå beräknas vara upp till tio standardglas i veckan för män, och upp till sju standardglas d i veckan för kvinnor. Det motsvarar omkring två flaskor vin eller en kvarting starksprit i veckan för en man. Det är bättre med ett måttligt drickande uppdelat på flera dagar. Om hela alkoholmängden intas vid ett enstaka tillfälle medför det berusning och risk för skador och problem. 21/

77 GIN LANE - WILLIAM HOGART /

78 ALKOHOLKONSUMTIONEN ÖKAR: Sedan mitten av 1990-talet har den totala alkoholkonsumtionen ökat i Sverige, från drygt 8 liter 1996 till ca 10,5 liter ren alkohol l 2004 (per invånare 15 år och äldre). Konsumtionsökningen i sedan mitten av 1990-talet t utgörs för männen till största delen av ökad starköls- och vinkonsumtion, för kvinnorna av ökad vinkonsumtion. Antalet intensivkonsumtionstillfällen har under tidsperioden ökat med ca 40 procent. Konsumtionen har ökat snabbast i södra Sverige, framför allt i Skåne län. 21/

79 Hur mycket är 10,5 l ren alkohol/år omräknat per vecka? Öl 3,5% = 5,7liter/vecka = 13st 50cl burköl Vin 12,5% = 1,6liter/vecka = 2st 75cl vinflaskor Sprit 30% = 0,67liter/vecka = nästan en 75a 21/

80 Drogmissbruk 1 Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 21/

81 Drogmissbruk 2 Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket. Fortsatt användning trots återkommande problem. 21/

82 Drogberoende 1 Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. När alkoholbruket upphör, abstinensbesvär. Återställarbehov. Intar större mängd eller intar under längre tid än vad som avsågs. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget. 21/

83 Drogberoende 2 Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga i aktiviteter it t försummas Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. 21/

84 SMYGANDE SYMPTOM! Det tar ofta lång tid innan missbrukaren själv upptäcker problemet (många år) Sedan kanske ytterligare några år innan arbetskamraterna upptäcker det. Sedan kanske några år till innan chefen får veta. Då kanske allt gått för långt! 21/

85 VANLIGA TIDIGSYMPTOM Psykiska problem oro, ångest, depression, sömnsvårigheter Kroppsliga problem ryggvärk, magproblem, högt blodtryck, olyckor, frakturer. Sociala problem skilsmässa, dålig ekonomi, många sjukskrivningar. 21/

86 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Bra FHV mycket värdefull. Hälsoprofiler Audit, CDT, urinscreening svårare. FHV-sköterska i nära kontakt med arbetstagare och ledning. 21/

87 Policydokument Ett bra sådant är ett gott stöd både för chefer och arbetskamrater. Vikten av tidig upptäckt bör betonas. Sjukdomsbegreppet är centralt positiva åtgärder tidigt är viktigt Inslag av tidiga repressiv åtgärder kan försvåra. 21/

88 Narkotika Svårare att leda i bevis än alkohol. Urinscreening knappast accepterat i hälsoprofil. Korta halveringstider gör urinscreening svår. (Undantag cannabis = markör) Vanligare än man tror. Tänk även på anabola steroider. Degerfors 21/

89 Problem på jobbet! Passar ej tider. Sjukskrivningar. Försöker kompensera genom att arbeta intensivt i perioder. Arbetskamrater undrar vad som står på. Sammanlagda arbetsresultatet ofta dåligt. 21/

90 Andra ledtrådar. Blivit av med körkortet. Ekonomiska problem. Kraftigt berusad på fest. Äter starka halstabletter. Storrökare. Stickmärken k vid blodtryckstagning. t 21/

91 Andra lettrådar forts Röda ögonvitor (Hasch) Stora pupiller (Amfetamin) Små pupiller (Opiater) Exalterad hög g( (amfetamin) Trött liknöjd (Hasch, Opiater) Oro, ångest, svettningar - abstinensfas bti 21/

92 LÄKEMEDEL VID BEROENDE: Läkemedelsbehandling med s.k. korstoleranta medel (Hemineurin, Sobril m.fl.) har använts i decennier vid alkoholavgiftning, framför allt för att undvika delirium tremens och abstinenskramper, som båda kan vara livshotande tillstånd. 21/

93 ANTABUS: Efter avgiftning insätts ofta Antabus. Detta medel orsakar rodnad och hjärtklappning om alkoholisten li försöker ök inta alkohol. l Detta beror på att Antabus blockerar nedbrytningen av alkohol. l Den mer toxiska acetaldehyden blir kvar och bryts inte ned vidare till ättiksyra. 21/

94 ANTABUS FORTS: Större mängder alkohol kan vara livsfarligt om man använder Antabus. Preparatet får därför aldrig insättas mot patientens önskan. Man vet också, att det oftast inte fungerar, att bara ge patienten t ett recept i handen. Ett långvarigt strukturerat psykosocialt omhändertagande behövs. 21/

95 CAMPRAL OCH REVIA: Under senare tid har det kommit två nya läkemedel mot alkoholberoende. Akamprosat (Campral) kom först och sedan ett par år finns också Naltrexon (Revia). Akamprosat gör att suget efter alkohol minskas. 21/

96 REVIA (NALTREXON) : Naltrexon blockerar opiatreceptorerna i hjärnan och minskar belöningseffekten av alkohol. Preparatet anses ha bäst effekt på alkoholister, som börjat tidigt och som har ärftlighet för alkoholberoende. lb Naltrexon får aldrig ges till patienter med pågående å opiatmissbruk, i då det gör att patienten t direkt får en svår abstinens 21/

97 SKYDDSEFFEKTER AV ALKOHOL: Måttligt drickande har små hälsoeffekter. Skyddande effekter rapporteras för hjärt kärlsjukdomar, diabetes och kognitiva funktioner. Även måttlig alkoholkonsumtion innebär vissa hälsorisker, främst för fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, olycksfall, våld och högt blodtryck. 21/

98 SKYDDSEFFEKTER AV ALKOHOL FORTS: Risken med alkohol är störst för unga människor och avtar sedan med stigande ålder. Kvinnor är mer känsliga för alkohol än män. Det finns ingen anledning att offentligt rekommendera alkoholkonsumtion från hälsosynpunkt. Berusningsdrickande är, oavsett ålder, en medicinsk risk. 21/

99 SKYDDSEFFEKTER 1: Kön och ålder spelar en stor roll för dessa effekter. Kvinnor är biologiskt känsligare för alkohol än män. Riskerna med alkohol är störst bland unga personer, medan de positiva hälsoeffekterna gör sig gällande främst i hög ålder. 21/

100 SKYDDSEFFEKTER 2: För kvinnor ses en mindre skyddande effekt av alkohol än för män, vilket återspeglar dels att kvinnor har mindre hjärt kärlsjukdom än män, dels deras större biologiska sårbarhet för andra alkoholskador. Sammantaget innebär detta olika riskbedömningar för män och kvinnor och för olika åldersgrupper 21/

101 SKYDDSEFFEKTER 3: En paradoxal slutsats av dessa analyser är att de som dricker mest alkohol, dvs. unga människor, inte bör dricka alls åtminstone t inte av hälsoskäl. Däremot bedöms måttlig konsumtion av alkohol för medelålders och äldre människor minska dödligheten något i dessa grupper. Denna skyddande effekt uppnås dock vid mycket låga konsumtionsnivåer, mindre än ett glas alkohol per dag för män och mindre än ett halvt glas alkohol per dag för kvinnor. All konsumtion över dessa nivåer innebär ökad dödlighet. 21/

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl 2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

alkoholens hälsoeffekter

alkoholens hälsoeffekter alkoholens hälsoeffekter ett utbildningsmaterial för föreningen Munskänkarna version 1.0 1 Inledning Alkohol är både ett njutningsmedel och ett berusningsmedel. I Munskänkarna sysslar vi med att njuta

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

2. Följder av drickandet

2. Följder av drickandet Förbered dig på att välja mål Det viktigaste som den här handboken har att erbjuda är de åtgärder med vars hjälp du kan lära dig att ta kontroll över ditt alkoholbruk. Innan dess är det emellertid bra

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende. Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende. Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm Biopsykosociala faktorer för missbruk och beroendeutveckling Riskbruk,

Läs mer

Somatiska komplikationer

Somatiska komplikationer Somatiska komplikationer Alkohol Alkohol påverkar nästan alla organsystem Ämnesomsättningen Blodcellerna Mag-tarmkanalen Lever och bukspottkörtel Hjärta och kärl Nervsystemet Traumatiska skador Immunsystemet

Läs mer

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar

Akut alkohol. I genomsnitt. 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade sjukdomar Akut alkohol Klinisk handläggning vid akutfall av alkoholrelaterad sjukdom Åsa Wessulv Bitr Öl Gastrosektionen, Medicinkliniken Danderyds sjukhus AB I genomsnitt 20 % av pat på medicinklinik/iva har alkoholbakgrund/alkoholrelaterade

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Missbruk och beroende

Missbruk och beroende Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri 121120 Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare 2003-10-17 Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Erfarenheter i SAS hantering av alkoholproblem i arbetslivet

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Läkemedel och alkohol hos äldre

Läkemedel och alkohol hos äldre Läkemedel och alkohol hos äldre Anna Ekman Klinisk apotekare Uppsala läns landsting Akademiska sjukhuset/primärvård anna.ekman@akademiska.se 2016-10-17 Den våta generationen (Finland) Konsumtion har ökat

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET I Karlskrona vill vi att alla föreningar arbetar mot droganvändning Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn

Läs mer

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare. kare rvården rden i Åre. Riskbruk.se

Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare. kare rvården rden i Åre. Riskbruk.se Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare kare Primärv rvården rden i Åre Riskbruk.se Alkoholhistorik 1494 brännvinsdebut 1622 allmän n gästgivare g o krögarf garförordningrordning 1723 totalförbud påp

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende

Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Alkohol påverkar

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det? Faktablad Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det? Det här faktabladet har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer