ALKOHOL OCH ANDRA DROGER - BEROENDE OCH SKADEPANORAMA.

Transkript

1 ALKOHOL OCH ANDRA DROGER - BEROENDE OCH SKADEPANORAMA. Göran Löfstedt Chefsöverläkare Beroendecentrum i Örebro 21/

2 ALLA SAMHÄLLSKLASSER KAN DRABBAS: 21/

3 Varför dricker Jeppe? Yrsla? 21/

4 VAR SITTER BEROENDET? Levern? Hjärnan? Ryggmärgen? Binjurarna? 21/

5 VAR I HJÄRNAN SITTER BEROENDET? Hjärnbarken? Hypotalamus? Hypofysen? Belöningscentrum? 21/

6 VAD ÄR BELÖNINGSCENTRUMS NORMALA FUNKTION? Att se till att vi äter och dricker när vi ska. Att se till att släktets fortplantning sköts. Att få oss att förstå när vi gjort något bra för kroppen eller för våra gener. 21/

7 KROPPENS MEST SPÄNNANDE ORGAN? 21/

8 CNS och PNS: 21/

9 HJÄRNANS OLIKA REGIONER: 21/

10 MOTORISK OCH SENSORISK REGION: 21/

11 NERVCELLER, DENDRITER, AXONER OCH NERVÄNDSTERMINALER: 21/

12 NERVIMPULSEN GÅR VIA AXONET TILL NERVÄNDSTERMINALEN: 21/

13 NERVÄNDSTERMINALEN: 21/

14 DOPAMIN OCH ENDORFINEFFEKT: 21/

15 BELÖNINGSCENTRUMS STRUKTUR: 21/

16 ELEKTRISK AKTIVERING AV BELÖNINGSCENTRUM: 21/

17 21/

18 21/

19 KOKAIN: Kokainet blockerar den molekyl, som normalt ska bryta ned det dopamin, som frisatts i synapsen, varför dopaminkoncentrationen snabbt stiger och underhåller högt påslag i belöningscentrum under den relativt korta verkningstiden 21/

20 AMFETAMIN: Har liknande verkningsmekanism som kokain, samt att det också gör att de små säckar (vesicler) med dopamin, som finns intill nervförbindelserna, spricker upp och frisätter dopamin. 21/

21 HEROIN: Heroinet aktiverar samma nervceller, som kroppens egna morfinliknande substanser s.k. endorfiner, som kan aktiveras av naturliga stimuli, men gör detta på ett mycket mer kraftfullt sätt. Endorfinerna i sin tur aktiverar dopaminet. Nikotin har en liknande effekt 21/

22 ALKOHOL: Alkohol öppnar slussportarna för en hel kaskad av neurotransmittorer. Alkohol frigör dopamin, serotonin (som också styr vårt välmående) och hjärnans egna endorfiner. 21/

23 ALKOHOL FORTS: Alkohol frigör också glutamat som har betydelse för det initiala ruset liksom GABA, som är en inhiberande transmittor, som har att göra med att de flesta blir sömniga efter ett alkoholrus. 21/

24 TOLERANS, VAD ÄR DET? Efter att ha påverkat hjärnan akut, så fortsätter drogen att påverka hjärnan, långt efter det att inga mätbara koncentrationer av drogen finns i blod eller urin. Speciellt vid långvarig användning uppkommer sådana förändringar. 21/

25 Tolerans 21/

26 RECEPTORERNA REGLERAS NED: Antalet dopaminreceptorer regleras ned. Receptorerna som sitter på nervcellens yta, är som en handske, där dopaminet passar, som hand i handske. Det är först när dopaminet satt sig på receptorn, som det kan utöva sin effekt inne i nervcellen. Detta gör, att vid upprepad användning av en drog, behövs allt större doser för att nå samma effekt. 21/

27 ABSTINENS, HUR UPPKOMMER DEN? Nedregleringen av dopaminreceptorerna får tyvärr också andra effekter, nämligen depression och ångest i en lång abstinensfas. Vanliga stimuli som t.ex. en god måltid, en promenad i skogen en vacker vårdag eller ett förtroligt samtal med en nära vän, väcker inte det välbefinnande, som ett normalt påslag i belöningscentrum ger. Tyvärr fungerar inte heller vare sig antidepressiv medicinering eller psykoterapi särskilt bra i denna fas. 21/

28 HUR BEHANDLAS ABSTINENS? Troligen krävs det, att belöningscentrum fungerar någorlunda normalt, för att man ska kunna ta till sig en djupare psykoterapi. Det krävs med andra ord helt enkelt att man kan känna glädjen av ett förtroligt samtal. 21/

29 TIDIGA ÅTERFALL. Den enda flykten från abstinensen blir för många missbrukare, tyvärr, att på nytt använda drogen. På så sätt handlar droganvändandet initialt om att få ett rus, medan det i abstinensfasen mera handlar om att återfå ett någorlunda normalt stämningsläge. Den plågsamma abstinensen är alltså en direkt följd av nedregleringen av dopaminreceptorer. 21/

30 TÅLAMOD= TÅLA + MOD Livet känns, som det inte vore värt att leva. Beroendet har alltså framkallat ett bristtillstånd i hjärnan. Personen bör istället under denna tid ha en stödjande kontakt. Detta innebär att huvudsakligen att man stöder patienten att hålla ut med sin fortsatta drogfrihet. Det kan ta 6 veckor till 3 månaders drogfrihet, innan belöningscentrum fungerar normalt igen. 21/

31 ATT BÖRJA ÄR LÄTT, MEN ATT SLUTA ÄR SVÅRT! Anhöriga och vårdpersonal, som försöker få patienten att sluta upplevs kanske av honom eller henne som ett hinder för att återfå normalt mående. Patienten behöver främst stöd att stå ut och information om att det oftast blir bättre av sig själv bara han/hon kan stå ut. Att börja använda en drog är mycket lätt! Att sluta är ofta både svårt och plågsamt. 21/

32 DEN FÖRLÄNGDA ABSTINENSEN: Man har nu alltså börjat förstå mekanismerna bakom de tidiga återfallen. Nedregleringen g av dopaminreceptorerna, kan sitta i flera månader. Man har i djurförsök visat att kroppen motreglerar drogens dopamineffekt, genom att slå av de delar av DNA, som tillverkar dopaminreceptorer, vilket kan få en långvarig effekt på belöningscentrums funktionsförmåga. 21/

33 DEN FÖRLÄNGDA ABSTINENSEN FORTS: Så småningom återgår dock antalet receptorer till det normala om personen tycks ha klarat sig från återfall. Stämningsläget blir mer normalt och personen verkar ha kommit ur sitt drogberoende. 21/

34 SENA ÅTERFALL: Tyvärr är inte heller sena återfall ovanliga och där verkar troligen andra mekanismer och man börjar nu komma dessa på spåren: Man har undersökt f.d. missbrukare och normala personer med avancerad röntgenteknik. Man visar då samtidigt en videofilm. När man visar bilder på personer, som förbereder droganvändande, så registreras stark aktivitet i prefrontala hjärnbarken hos f.d. missbrukare, men ej hos normala personer. 21/

35 MINNEN OCH SUG (CRAVING): Man tror att det är de hjärnområden, där minnena av droganvändandet lagras, som aktiveras och missbrukarna rapporterar samtidigt att de känner ett sug efter drogen. Troligen är det så att när den f.d. missbrukaren ser, hör eller känner igen lukter och situationer och påminns om rusets välbefinnande. Det verkar som den typen av minnen lämnar lättväckta minnesspår. 21/

36 NYKTER ALKOHOLIST Kanske är beroendet naturens sätt att få oss att repetera sådana beteenden som är bra för organismen eller arten, kanske för att få oss att söka mat, dryck, sex mm., d.v.s. sådana beteenden som normalt orsakar ett påslag i belöningscentrum. I detta fall blir minnena av ruset istället en förbannelse för patienten, som måste ha en hög beredskap mot situationer, som kan fresta till återfall, även efter många års drogfrihet. 21/

37 ATT BLI FRI FRÅN ETT BEROENDE: Att bli fri från ett beroende är aldrig lätt. Risken för återfall är alltid hög. Ett långvarigt intensivt stöd med såväl medicinska som sociala och psykologiska insatser behövs och kombinationen av dessa ger det bästa resultatet. Vissa missbrukare kan klara av att sluta helt, andra kan få långa drogfria perioder och ett bra liv under dessa perioder. 21/

38 ATT BLI FRI FRÅN ETT BEROENDE FORTS: En tredje grupp verkar fortsätta med tvångsmässigt drogande, men kan ändå ofta fås att minska på antalet återfall. Ännu gäller det gamla ordspråket: sällan bota, ofta lindra, alltid trösta. 21/

39 HUR UPPKOMMER ETT BEROENDE? Mekanismen liknar troligen den vid sena återfall. De minnesspår som en drog har lämnat efter aktivering av belöningscentrum spelar troligen roll. Detta brukar kallas sensitisering (sensitization). Det har också visat sig att olika droger kan sensitisera varandra (korssensitisering). 21/

40 KORSSENSITISERING 1: I djurexperimentella situationer har man åtskilliga gånger g visat att förbehandling med en drog ökar sannolikheten för att djuren ska självadministrera en annan drog. Om man t.ex. förbehandlar råttor med nikotin åstadkommer man en ökad preferens för alkohol i fritt val mellan alkohol och vatten. 21/

41 KORSSENSITISERING 2: Det finns idag starka krafter främst ute i Europa som vill legalisera marijuana. Det finns dock nyligen påvisat på råtta att förbehandling med THC (tetrahydrocannabiol) kan på analogt sätt förstärka sensitisera amfetaminets och heroinets effekter 21/

42 KORSSENSITISERING 3: När det gäller tidsföljden för debut av drog tycks det ofta börja med tobak, sedan alkohol och sedan cannabis. Efter cannabis kommer ofta, om individen är sårbar, andra tyngre droger som amfetamin och heroin. Det har även påvisats att anabola steroider ökar risken för alkohol l och narkotikamissbruk i k 21/

43 KORSSENSITISERING 4: Sålunda verkar det som de flesta beroendeframkallande droger har en gemensam verkningsmekanism och att de även korssensitiseras av varandra. Detta ser vi också i vårt dagliga arbete, där multipelberoende av olika droger blir allt vanligare. 21/

44 Tunga missbrukare. Ca i Sverige. Ca i Örebro Län. Ca alkoholister Ca 75% män och 25% kvinnor Ca narkomaner Ca 65% män och 35% kvinnor 21/

45 ALKOHOLENS SKADESPEKTRUM 1: Samhällets kostnader för alkoholen beräknas till ca 100 miljarder per år. (1990) I Sverige är mellan och beroende av och missbrukar alkohol. Inom den psykiatriska vården har hälften av patienterna alkoholproblem. I var fjärde sjukhussäng ligger en patient med alkoholrelaterade sjukdomsorsaker. 21/

46 ALKOHOLENS SKADESPEKTRUM 2: Ca 60% av alla som söker akutvård inom psykiatrin har något beroendeproblem. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på hela tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen i och dödsfallen beror framför allt på olycksfall, självmord, våld, alkoholförgiftning och skrumplever. Förutom de kroppsliga och själsliga följderna sätter missbruket också tydliga spår i det sociala livet. Vänskap och äktenskap ödeläggs, liksom barnens uppväxt. Personen riskerar också mista arbete och bostad. 21/

47 ALKOHOLENS EFFEKTER 1: Alkoholens effekter på CNS (centrala nervsystemet) beror på alkoholkoncentrationen i blodet. Beteendet förändras och alkoholen ger ökad självbelåtenhet och eufori (känsla av välbefinnande) hos vissa personer, medan andra upplever hämningslöshet och aggressivitet. Sinnesfunktionerna förändras, smärttröskeln höjs och känslan för kyla och smärta nedsätts. 21/

48 ALKOHOLENS EFFEKTER 2: Alkohol ger försämrad motorisk koordination samt nedsatt förmåga att bedöma tid, rum. Den alkoholpåverkade personen uppvisar också försämring av bl.a. minne, koncentrationsförmåga och omdöme. 21/

49 ALKOHOLENS EFFEKTER 3: Ökad alkoholkoncentration i blodet leder till ökad hjärtfrekvens, stigande blodtryck, sluddrigt tal, rodnad över kroppen och vidgade pupiller. Höga koncentrationer (beroende på tolerans) ger medvetslöshet, andningsförlamning och död. 21/

50 ALKOHOLENS FYSIOLOGI 1: Alkohol är både fett- och vattenlösligt vilket innebär att det mycket snabbt kan tas upp och tar sig igenom blod-hjärn barriären. Kroppen tar upp alkoholen genom passivt upptag, framför allt i tunntarmen (80%). 21/

51 ALKOHOLENS FYSIOLOGI 2: Alkoholen fördelar sig sedan snabbt i hela kroppsvattnet. Höga halter av alkohol i kroppsvattnet påverkar många organ och organskador kan uppstå i stort sett överallt i kroppen. 21/

52 LEVERN. Alkoholen skadar levern genom att ämnesomsättningen störs och levercellerna skadas. De vanligaste alkoholframkallade lf k ll skadorna är: fettlever, leverinflammation och skrumplever. 21/

53 FETTLEVER. Redan vid måttlig alkoholkonsumtion finns risken för leverförfettning. Levern orkar inte med att omvandla fettet till andra näringsämnen, levern börjar därför växa. Brist på kolhydrater och vitaminer är några av orsakerna till att levern inte kan omvandla fettet. 21/

54 LEVERINFLAMMATION. kan uppstå efter långvarigt och stort alkoholintag. Kännetecknas av feber, trötthet och illamående. Gulsot (höga halter bilirubin) är inte ovanligt. I svåra fall uppstår levercoma med djup medvetslöshet som följd. Dödligheten är hög, ca 20%. 21/

55 SKRUMPLEVER (LEVERCIRRHOS) är det sista steget mot leverns slutgiltiga undergång. Döda leverceller ll ersätts av bindväv som genomkorsar levern, kärlen i levern förstörs, genomströmningen i portådern försämras, blodtrycket höjs med bl.a. åderbråck i matstrupen och risk för livshotande blödningar som följd. 21/

56 MAG-TARMKANALEN 1: Vid stor alkoholkonsumtion är diarré det vanligaste symptomet. Sura uppstötningar och illamående är också vanligt. Magkatarr och magsår med blödningarna kan orsakas av alkoholens förstörande effekt på magslemhinnan. 21/

57 MAG-TARMKANALEN 2: Ökat blodtryck i det s.k. portakretsloppet kan ge dålig blodcirkulation till tarmen. Det ökade portatrycket kan också orsaka åderbråck på matstrupen och översta delen på magsäcken. Även hemorrhoider kan orsakas av detta. Riskerna för matstrups- och tjocktarmscancer ökar också vid långvarig och hög alkoholkonsumtion. 21/

58 HJÄRTMUSKELINFLAMMATION. förekommer främst hos män med en lång och tung alkoholkonsumtion. Denna sjukdom visar sig främst av försämrad pumpförmåga i hjärtat, och vidgning av hjärtkamrarna. Detta ger symtom som vid hjärtsvikt: andnöd, trötthet, samt vätskeansamling i benen och i buken. Sjukdomen har hög dödlighet. 21/

59 HÖGT BLODTRYCK. Alkohol är en viktig orsak till högt blodtryck. Förekommer också vid relativt måttligt förhöjd alkoholkonsumtion, då ofta om andra riskfaktorer också föreligger. Även hjärtats normala rytm kan påverkas. Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbningen. 21/

60 HJÄRNAN. I Sverige står 15 procent av männen och 10 procent av kvinnorna för hälften av all alkoholkonsumtion i Sverige. Det är i denna grupp man hittar de som ådragit sig skadeverkningar i hjärnan. Det kan ibland vara svårt att se skillnaden på de ursprungliga psykiska störningarna som leder till alkoholmissbruk och de som orsakas av missbruket. 21/

61 ALKOHOLDEMENS: Alkoholism är den näst vanligaste orsaken till allvarlig organisk hjärnskada. (Alzheimers sjukdom är den vanligaste). Personer med alkoholskadad hjärna uppvisar mindre omtanke, dålig hygien, försämrat omdöme, nedsatt observationsförmåga och allmän långsamhet. 21/

62 ABSTINENSSYMPTOM (UTSÄTTNINGSSYMPTOM): Man får inte glömma att man inte behöver vara alkoholist för att utveckla alkoholabstinens. Det hör samman med både kvantitet och tidslängd av alkoholintaget. Vid lättare abstinens kan sömnstörningar, irritabilitet, ängslan, oro, darrningar, illamående, kräkningar, lätt ökad hjärtfrekvens och blodtrycksstegring förekomma. 21/

63 EPILEPTISKA KRAMPER. ( TUPPJUCK ) kan uppstå när som helst under abstinensfasen. Krampen kan även uppstå under fasen av aktivt drickande. Krampen är av generell typ, med medvetslöshet, upphävd andning, generella muskelkramper och ev. avgång av urin och avföring. Krampen upphör vanligtvis av sig själv inom några minuter. 21/

64 ORMAR OCH ANDRA SMÅKRYP: Abstinenshallucinationer innebär att man får synhallucinationer, vilket är vanligast, men hörselhallucinationer kan förekomma. Symtomen kommer ofta på natten. Patienten är oftast klar och orienterad och har varierande grad av sjukdomsinsikt. 21/

65 DELIRIUM TREMENS ( DILLE ) är ett livshotande tillstånd som kan utvecklas under de första dygnens abstinens. DT innebär hyperaktivitet av autonoma nervsystemet, förvirringstillstånd och synhallucinationer. Personen svettas ofta kraftigt t och har hög hjärtfrekvens och högt blodtryck. 21/

66 NERVSKADOR: Hos alkoholberoende kan stickningar och domningar i händer och fötter, s.k. polyneuropati, förekomma. Både känselnerver och nerver till muskler angrips. Känselnedsättning kan bidra till att man trampar snett så att en fotledsfraktur uppstår. 21/

67 ÖVRIGA SKADOR: Alkohol kan även ge skador på, bukspottskörteln, försämra diabetes, lunginflammation (p.g.a. nedsatt immunförsvar) Det förekommer också hud och slemhinneskador, då alkoholmissbruk l k leder till ökad olycksfallfrekvens och därmed till sårbildningar. 21/

68 OLYCKSFALL: Risken för olycksfall ökar kraftigt i samband med alkohol och högkonsumenten har klart ökad risk för skador. Det har visat sig att skall- och ansiktsfrakturer är tiofalt vanligare hos alkoholister li i jämförelse med kontrollgrupper. En stor del av frakturerna inom ortopedsidan tillskrivs högkonsumtion av alkohol. Fumlighet obalans och omdömesbrist kan leda till brutna armar och ben. Dessutom är skelettet skörare hos alkoholister. 21/

69 VÅLD! Våld och misshandel är ofta också korrelerat till alkoholmissbruk. Beror på försämrat omdöme och minskade hämningar. Framförallt våld mellan män, men även kvinnooch barnmisshandel samt våldtäkt och incest. 21/

70 ALKOHOLFÖRGIFTNING: Om man dricker över snapsar på några timmar, riskerar man att alkoholkoncentrationen i blodet blir så hög att man i värsta fall får en livshotande förgiftning. Vid en sådan förlamas hjärnan och funktionerna i det övriga nervsystemet. Dödsfall är en klar risk vid tävlingar av typ vem som kan dricka mest. Degerfors 21/

71 STANDARDGLAS 1: För att kunna jämföra öl, vin, och starksprit har man infört begreppet standardglas. Ett standardglas motsvarar alkoholmängden i antingen 50 centiliter folköl 33 centiliter starköl 15 centiliter vin 4 centiliter starksprit. 21/

72 STANDARDGLAS 2: En flaska vin motsvarar fem standardglas och en liten flaska starksprit på 37 centiliter motsvarar nio standardglas. d Lättöl innehåller också alkohol: l 33 centiliter lättöl motsvarar ett halvt standardglas vilket innebär att den som dricker två eller tre lättöl om dagen får i sig motsvarande en 37:a starksprit i veckan. En ofarlig konsumtion beräknas vara upp till tio standardglas i veckan för män, och upp till sju standardglas i veckan för kvinnor. 21/

73 HUR MYCKET PROMILLE? 0,3 promille: Märkbar hämningslösande effekt. Lättare att prata. Avslappnad. 0,6 promille: Minskad psykisk spänning. Värmekänsla. Minskad precision och förlängd reaktionstid. 0,9 promille: Svårt att kontrollera känslor. Utbrott av vrede och dysterhet. Högljuddhet och överdrivna rörelser. 1,2 promille: Svårt att gå stadigt. 1,5 promille: Klart ordentligt berusad, ramlar omkull. 3 promille: Gräns medvetslöshet. 4-7 promille: Dödlig alkoholförgiftning. 21/

74 FÖRBRÄNNING HUR FORT? För praktiskt bruk kan inte alkoholförbränningen påskyndas och det spelar ingen roll om man ägnar sig åt någon fysisk aktivitet eller är ej. En normalkonsument förbränner 6-8 gram alkohol per timme vilket motsvarar 2 cl starksprit eller en sänkning av blodalkoholhalten med 0,15 promille. Det tar alltså 6 timmar att förbränna 5 starköl eller 60 cl lättvin eller 12 cl starksprit. En tumregel kan vara att det tar ca 1,5 tim att förbränna ett standardglas. Ska man vara riktigt säker (t.ex. vid bilkörning) bör man räkna 2 timmar. 21/

75 ETT ORGANISKT LÖSNINGSMEDEL: De flesta av oss tänker inte på att när vi lyfter vinglaset i goda vänners sällskap, skålar vi i en vätska som är ett organiskt lösningsmedel. I stället intellektualiserar vi vår dryckeskultur, studerar etiketten på flaskan och talar om vinets "kropp". Men alkohol är faktiskt ett gift för vår egen kropp. Cirka 10 procent av alla som börjar dricka alkohol blir alkoholister. Ju tidigare man börjar desto snabbare och allvarligare skadas man. 21/

76 HÖGST TVÅ FLASKOR VIN PER VECKA! En ofarlig konsumtionsnivå beräknas vara upp till tio standardglas i veckan för män, och upp till sju standardglas d i veckan för kvinnor. Det motsvarar omkring två flaskor vin eller en kvarting starksprit i veckan för en man. Det är bättre med ett måttligt drickande uppdelat på flera dagar. Om hela alkoholmängden intas vid ett enstaka tillfälle medför det berusning och risk för skador och problem. 21/

77 GIN LANE - WILLIAM HOGART /

78 ALKOHOLKONSUMTIONEN ÖKAR: Sedan mitten av 1990-talet har den totala alkoholkonsumtionen ökat i Sverige, från drygt 8 liter 1996 till ca 10,5 liter ren alkohol l 2004 (per invånare 15 år och äldre). Konsumtionsökningen i sedan mitten av 1990-talet t utgörs för männen till största delen av ökad starköls- och vinkonsumtion, för kvinnorna av ökad vinkonsumtion. Antalet intensivkonsumtionstillfällen har under tidsperioden ökat med ca 40 procent. Konsumtionen har ökat snabbast i södra Sverige, framför allt i Skåne län. 21/

79 Hur mycket är 10,5 l ren alkohol/år omräknat per vecka? Öl 3,5% = 5,7liter/vecka = 13st 50cl burköl Vin 12,5% = 1,6liter/vecka = 2st 75cl vinflaskor Sprit 30% = 0,67liter/vecka = nästan en 75a 21/

80 Drogmissbruk 1 Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 21/

81 Drogmissbruk 2 Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket. Fortsatt användning trots återkommande problem. 21/

82 Drogberoende 1 Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. När alkoholbruket upphör, abstinensbesvär. Återställarbehov. Intar större mängd eller intar under längre tid än vad som avsågs. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska intaget. 21/

83 Drogberoende 2 Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga i aktiviteter it t försummas Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. 21/

84 SMYGANDE SYMPTOM! Det tar ofta lång tid innan missbrukaren själv upptäcker problemet (många år) Sedan kanske ytterligare några år innan arbetskamraterna upptäcker det. Sedan kanske några år till innan chefen får veta. Då kanske allt gått för långt! 21/

85 VANLIGA TIDIGSYMPTOM Psykiska problem oro, ångest, depression, sömnsvårigheter Kroppsliga problem ryggvärk, magproblem, högt blodtryck, olyckor, frakturer. Sociala problem skilsmässa, dålig ekonomi, många sjukskrivningar. 21/

86 FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Bra FHV mycket värdefull. Hälsoprofiler Audit, CDT, urinscreening svårare. FHV-sköterska i nära kontakt med arbetstagare och ledning. 21/

87 Policydokument Ett bra sådant är ett gott stöd både för chefer och arbetskamrater. Vikten av tidig upptäckt bör betonas. Sjukdomsbegreppet är centralt positiva åtgärder tidigt är viktigt Inslag av tidiga repressiv åtgärder kan försvåra. 21/

88 Narkotika Svårare att leda i bevis än alkohol. Urinscreening knappast accepterat i hälsoprofil. Korta halveringstider gör urinscreening svår. (Undantag cannabis = markör) Vanligare än man tror. Tänk även på anabola steroider. Degerfors 21/

89 Problem på jobbet! Passar ej tider. Sjukskrivningar. Försöker kompensera genom att arbeta intensivt i perioder. Arbetskamrater undrar vad som står på. Sammanlagda arbetsresultatet ofta dåligt. 21/

90 Andra ledtrådar. Blivit av med körkortet. Ekonomiska problem. Kraftigt berusad på fest. Äter starka halstabletter. Storrökare. Stickmärken k vid blodtryckstagning. t 21/

91 Andra lettrådar forts Röda ögonvitor (Hasch) Stora pupiller (Amfetamin) Små pupiller (Opiater) Exalterad hög g( (amfetamin) Trött liknöjd (Hasch, Opiater) Oro, ångest, svettningar - abstinensfas bti 21/

92 LÄKEMEDEL VID BEROENDE: Läkemedelsbehandling med s.k. korstoleranta medel (Hemineurin, Sobril m.fl.) har använts i decennier vid alkoholavgiftning, framför allt för att undvika delirium tremens och abstinenskramper, som båda kan vara livshotande tillstånd. 21/

93 ANTABUS: Efter avgiftning insätts ofta Antabus. Detta medel orsakar rodnad och hjärtklappning om alkoholisten li försöker ök inta alkohol. l Detta beror på att Antabus blockerar nedbrytningen av alkohol. l Den mer toxiska acetaldehyden blir kvar och bryts inte ned vidare till ättiksyra. 21/

94 ANTABUS FORTS: Större mängder alkohol kan vara livsfarligt om man använder Antabus. Preparatet får därför aldrig insättas mot patientens önskan. Man vet också, att det oftast inte fungerar, att bara ge patienten t ett recept i handen. Ett långvarigt strukturerat psykosocialt omhändertagande behövs. 21/

95 CAMPRAL OCH REVIA: Under senare tid har det kommit två nya läkemedel mot alkoholberoende. Akamprosat (Campral) kom först och sedan ett par år finns också Naltrexon (Revia). Akamprosat gör att suget efter alkohol minskas. 21/

96 REVIA (NALTREXON) : Naltrexon blockerar opiatreceptorerna i hjärnan och minskar belöningseffekten av alkohol. Preparatet anses ha bäst effekt på alkoholister, som börjat tidigt och som har ärftlighet för alkoholberoende. lb Naltrexon får aldrig ges till patienter med pågående å opiatmissbruk, i då det gör att patienten t direkt får en svår abstinens 21/

97 SKYDDSEFFEKTER AV ALKOHOL: Måttligt drickande har små hälsoeffekter. Skyddande effekter rapporteras för hjärt kärlsjukdomar, diabetes och kognitiva funktioner. Även måttlig alkoholkonsumtion innebär vissa hälsorisker, främst för fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, olycksfall, våld och högt blodtryck. 21/

98 SKYDDSEFFEKTER AV ALKOHOL FORTS: Risken med alkohol är störst för unga människor och avtar sedan med stigande ålder. Kvinnor är mer känsliga för alkohol än män. Det finns ingen anledning att offentligt rekommendera alkoholkonsumtion från hälsosynpunkt. Berusningsdrickande är, oavsett ålder, en medicinsk risk. 21/

99 SKYDDSEFFEKTER 1: Kön och ålder spelar en stor roll för dessa effekter. Kvinnor är biologiskt känsligare för alkohol än män. Riskerna med alkohol är störst bland unga personer, medan de positiva hälsoeffekterna gör sig gällande främst i hög ålder. 21/

100 SKYDDSEFFEKTER 2: För kvinnor ses en mindre skyddande effekt av alkohol än för män, vilket återspeglar dels att kvinnor har mindre hjärt kärlsjukdom än män, dels deras större biologiska sårbarhet för andra alkoholskador. Sammantaget innebär detta olika riskbedömningar för män och kvinnor och för olika åldersgrupper 21/

101 SKYDDSEFFEKTER 3: En paradoxal slutsats av dessa analyser är att de som dricker mest alkohol, dvs. unga människor, inte bör dricka alls åtminstone t inte av hälsoskäl. Däremot bedöms måttlig konsumtion av alkohol för medelålders och äldre människor minska dödligheten något i dessa grupper. Denna skyddande effekt uppnås dock vid mycket låga konsumtionsnivåer, mindre än ett glas alkohol per dag för män och mindre än ett halvt glas alkohol per dag för kvinnor. All konsumtion över dessa nivåer innebär ökad dödlighet. 21/