barnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta

Transkript

1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Detta borde alla veta om Rädda Barnen Stockholm Tel: Fax: E-post: info@rb.se Art nr 992 barnmisshandel

2 THIERRY FOULUN Våld i familjen får allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Barn är skyddslösa inför våldet. Att själv bli utsatt för våld eller bevittna våld i hemmet präglar oftast barnets hela uppväxt. Misshandel är alltid farligt, ibland livsfarligt Varje år blir tusentals barn misshandlade i Sverige. Oavsett om barnet skadas fysiskt eller inte, orsakar misshandeln ofta allvarliga känslomässiga och psykiska skador. Misshandel stör barnets känslomässiga och intellektuella utveckling, självkänsla, sociala kompetens och förutsättningar för nära känslomässiga relationer. Detta kan leda till en felaktig självbild som försvårar barnets möjligheter att utveckla goda relationer till andra. Majoriteten (92i%) av föräldrar i Sverige tar avstånd från kroppslig bestraffning av barn. Trots detta visar Stiftelsen Allmänna Barnhusets nationella kartläggning från 2011 att nästan var sjunde (ca 14i%) högstadieelev har blivit slagen av sina föräldrar eller någon annan vuxen i hemmet, varav 3i% vid upprepade tillfällen. 5i% har blivit utsatta för allvarligare former av misshandel såsom sparkar, skållning eller slag med tillhyggen. Samtidigt uppger 30i% av föräldrarna att de har knuffat, huggit tag i eller ruskat sitt barn vilket kan jämföras med drygt 23i% år Det är framförallt barn mellan 2 och 9 års ålder som utsätts för detta. 3

3 Vad säger lagen? 1979 införde Sverige, som första land i världen, ett förbud mot barnaga. I den så kallade anti-agalagen står det att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (6 kap. 1 föräldrabalken). Enligt 3 kap. 5 brottsbalken döms den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom, eller smärta eller försätter honom i vanmakt eller något annat sådant tillstånd för misshandel till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms personen för grov misshandel till fängelse i lägst ett år och högst 10 år. Misshandel av små barn bedöms vanligtvis som grov misshandel om det är en vuxen som begått brottet. Det finns en särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken som tillämpas när brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i förhållande till sina föräldrar eller annan närstående. Barnkonventionen tar upp barns skydd mot övergrepp i artikel 19 där det står att barn har rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld och mot utnyttjande inom familjen. Artikel 39 handlar om att barn som har utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp har rätt till stöd och hjälp. 4 Barnmisshandel vad är det? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummelse. Fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp innebär alltid en kränkning av barnet. Det är vanligt att ett barn utsätts för olika former av barnmisshandel samtidigt. Den övervägande delen av den polisanmälda barnmisshandeln visar på lindriga fysiska skador eller inga dokumenterade skador alls. Barn som utsätts för våld i någon form är i första hand i behov av skydd och ett individuellt krisbemötande. Barnet kan också ha behov av psykoterapeutisk behandling. Fysisk barnmisshandel är när en vuxen orsakar ett barn skada på kroppen, sjukdom, smärta eller försätter barnet i vanmakt. Hit räknas att slå, sparka, bränna, skaka, knuffa, bita och lugga barnet. Att förgifta, bränna eller skålla barnet räknas också som fysisk misshandel. Misshandeln kan ge blåmärken, sårskador och skelettskador, skador på inre organ och hjärnskador. I de mest extrema fallen kan misshandeln leda till döden. Psykisk barnmisshandel är när en vuxen förmedlar till barnet att det är värdelöst, oälskat och oönskat. Det kan ske genom avvisande, isolering, kritik, hån eller utfrysning. Olika former av kränkningar kan också betraktas som psykisk misshan- 5

4 Psykisk misshandel ger inga synliga märken men djupa ärr i själen. Barn behöver kärlek, kroppskontakt och uppmuntran. 6 THIERRY FOULUN del, liksom hot om våld. I den psykiska misshandeln ingår ofta bestraffningar eller hot om övergivande. Barnet kan låsas in, utestängas från familjens gemenskap, inte få träffa sina kamrater eller ignoreras genom att ingen lyssnar på eller talar med det. Föräldrarna kan också ha en negativ attityd till barnet och tillskriva det negativa egenskaper. Att barnet tvingas se eller höra våld i sin närmiljö räknas också hit. Psykisk misshandel stör barnets känslomässiga och intellektuella utveckling, självkänsla, sociala kompetens och förutsättningar för nära känslomässiga relationer. Detta kan leda till en felaktig självbild som försvårar barnets möjligheter att utveckla goda relationer till andra. Olika former av kränkningar kan också beskrivas som psykisk misshandel. Sexuella övergrepp är en form av fysisk och psykisk misshandel och innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en vuxen person. Enligt svensk lag får en äldre tonåring eller en vuxen aldrig utsätta ett barn som är under 15 år för en sexuell handling. Exempel på sexuell handling är verbala sexuella anspelningar, blottning inför barnet, att titta på pornografiska bilder tillsammans med barnet, sexuellt betonade smekningar eller fullbordade samlag. Försummelse är när föräldrar inte tillgodoser barnets behov kopplat till fysisk och psykisk hälsa 7

5 och utveckling, såsom mat, kläder, känslomässig värme, uppmärksamhet och stimulans samt förebyggande och medicinsk vård, inklusive tandvård. Att lämna ett litet barn utan uppsikt och att inte eliminera olycksrisker är också en typ av försummelse. Att uppleva våld i familjen En nationell studie från 2011 visar att nästan vart tolfte barn bevittnar våld mellan vuxna i sitt hem. Att uppleva när en närstående, oftast mamman, blir slagen är en form av psykisk misshandel och ur ett barns perspektiv kan det vara lika skrämmande att se en förälder bli slagen som att själv bli det. Barn som lever i familjer där det förekommer våld är extremt utlämnade och skyddslösa. Den ena föräldern slår och barnet kan heller inte förlita sig till att den andre föräldern kan garantera ett skydd. Misshandel är psykiskt nedbrytande vilket kan medföra att förmågan till omsorg om barnet sviktar. En förälder som själv blir misshandlad kan helt enkelt ha svårt att orka med föräldraskapet. Återkommande våldsupplevelser försvårar en trygg anknytning mellan barnet och dess föräldrar. När det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet ökar också risken för att barnen blir slagna. Detta är den i särklass allvarligaste riskfaktorn för att barn ska komma att utsättas för våld. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnahusets kartläggning (2011) är risken för att barn ska bli slagna tio gånger så stor i familjer där det förekommer våld mellan de vuxna. Våld mot barn under ett år Små barn kan utsättas för alla typer av våld. Men barn under ett år är särskilt känsliga för skakningar och kan drabbas av Shaken baby syndrome eller Abusive head trauma. I värsta fall kan skakningarna leda till att barnet dör. Hjärnskador hos de barn som överlever kan leda till blindhet eller att barnen inte kan lära sig gå eller prata. En förklaring till att en förälder skakar sitt barn kan vara att barnet skriker mycket och att föräldern tappar besinningen. Antalet anmälda fall där små barn utsatts för våld i form av skakningar har ökat de senaste åren. Om detta innebär att det har blivit vanligare att barn utsätts för våld eller om vården har blivit bättre på att upptäcka skadorna, är svårt att säga. Anmälningarna om barnmisshandel ökar Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att antalet anmälda misshandelsbrott mot barn ökat kontinuerligt från år till år. Ökningen har varit särskilt kraftig sedan 2005 och under en femårsperiod har den polisanmälda misshandeln av barn 0 6 år mer än fördubblats. I statistiken ingår för- 8 9

6 äldrar eller andra vuxna som misshandlar barn, men också barn som misshandlats av ett annat barn. Exempelvis visar BRÅ:s statistik att 2i550 misshandelsbrott mot barn i åldern 0 6 år anmäldes under 2010, vilket är en ökning med 16 procent från året innan. Mörkertalet är stort när det gäller våld mot små barn eftersom detta ofta inte polisanmäls. Den som anmäls som misstänkt är ofta en nära anhörig till barnet. Allmänheten har successivt förändrat sin syn på våld i takt med ökade kunskaper och förändringar i lagstiftningen. Idag är det relativt få som förespråkar våld mot barn i uppfostringssyfte. Det ökade antalet polisanmälda barnmisshandelsfall förklaras med en minskad tolerans mot barnmisshandel i samhället. Men oavsett vad ökningen beror på måste samhället ha en beredskap för att möta barnens behov och tillgodose deras rättigheter. Vem misshandlar ett barn? Misshandel av barn förekommer i alla socialgrupper, på landsbygden och i storstäderna, i svenskfödda familjer och i familjer som invandrat från ett annat land. Men vissa bakgrundsfaktorer medför en ökad risk för att barn ska utsättas för våld. Arbetslöshet och sjukskrivningar hos föräldrarna är exempel på faktorer som ökar risken för att barnet i familjen ska THIERRY FOULUN För de flesta barn som utsätts för misshandel sitter de värsta såren på insidan. Det är inte säkert att omgivningen uppmärksammar att barnet far illa

7 utsättas för våld. Andra är svag familjeekonomi, bristande socialt nätverk, missbruk och om det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet. Men det handlar enbart om en ökad risk. Många misshandlande föräldrar blev själva slagna som barn, men långt ifrån alla föräldrar som blev slagna under uppväxten misshandlar sina egna barn. Oavsett vad som ligger bakom är det alltid skadligt och fel att slå och kränka barn. Hur reagerar barn som misshandlas? Barns reaktioner på misshandel varierar stort. Barn kan visa tecken på oro, aggressivitet, depression eller på somatiska symtom som magont och huvudvärk. Koncentrationssvårigheter och kamratsvårigheter är vanliga. En del fruktar för sitt eget eller anhörigas liv och kan känna skam eller skuld över att inte kunna stoppa våldet. En del barn blir så illa slagna att omgivningen upptäcker synliga skador på deras kroppar. Men oron och tankarna kan finnas inuti barnet utan att det visar några tydliga symtom på det som sker. Ibland håller barnet tillbaka sina reaktioner då våldet pågår. Reaktionen kan dyka upp senare när barnet känner sig tryggt eller när någon ny livshändelse aktualiserar de gamla minnena. På längre sikt riskerar misshandel inom familjen alltid att påverka barnets värderingar och synen på andra människor. Barn berättar oftast inte för andra om våldet utan lär sig att detta är något som ska hållas inom familjen. Barn lär sig också att våld är något som en vuxen, eller den som har ett fysiskt övertag, använder för att uppnå sina syften. En följd av våldsamma upplevelser kan bli att barnet ser världen som oförutsägbar och fientlig. Barnet får svårt att lita på andra människor. Om du misstänker barnmisshandel Anmäl till socialtjänst eller polis! Det är viktigt att ta barn på allvar när de berättar eller på annat sätt visar att hon eller han blir misshandlad. En del övergrepp mot barn har inte uppmärksammats i tid därför att vuxna varit för snabba att avfärda det som barnet förmedlar. Ett tidigt ingripande innebär att familjen kan få hjälp att bryta ett destruktivt beteende. Det är viktigt att tala om för barnet att familjen behöver hjälp och att man vill förhindra att barnet blir fortsatt illa behandlat samt att hålla barnet informerat om vad som händer. Anmälan Socialnämnden i varje kommun har till uppgift att se till att barn som far illa får stöd och skydd. Kommunen kan erbjuda stödinsatser för föräldrar 12 13

8 och många har riktade program för föräldrar som tar till våld. Om socialtjänsten får veta att ett barn blir misshandlat hemma är deras jobb att ta reda på vilken slags hjälp barnet och föräldrarna behöver. För att socialnämnden ska kunna göra detta behöver den hjälp av såväl allmänheten som myndigheter och enskilda yrkesutövare. Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen Socialtjänstlagen innehåller en uppmaning till alla att anmäla. Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter och privatanställda vars verksamhet berör barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälningsplikten gäller redan vid misstanke om missförhållanden, man måste alltså inte veta säkert att ett övergrepp har skett för att anmäla. Det är socialnämndens sak att utreda om misstankarna är berättigade eller inte. 14 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även de som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. När en anmälan har gjorts Det är socialtjänstens uppgift att skydda barnet och tillgodose barnets behov av stöd. För att utreda barnets behov av insatser från socialtjänsten inleds en utredning. Utredningens syfte är att samla kunskap om barnets situation, bedöma behov av skydd eller stöd, fastställa eventuella skador av övergreppet samt bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga. I vissa fall samordnas arbetet med andra verksamheter såsom åklagare, polis, barn och ungdomspsykiatrin (BUP), barnläkare eller rättsläkare. 15

9 Vid misstanke om brott mot underårig har socialnämnden möjlighet att göra en polisanmälan och enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör en polisanmälan göras när det är till barnets bästa. Polisens uppgift är att utreda brottsmisstanken. Åklagare beslutar om förundersökning ska inledas och åtal väckas i domstol. Att få möjlighet att bearbeta Gemensamt för all barnmisshandel är att upprepat våld är en allvarlig riskfaktor för fysisk och psykisk ohälsa hos barnet. Det viktigaste är att få stopp på våldet och ge barnet en trygg vardagsmiljö. Då är chansen stor att barnet mår bättre. Alla barn som utsatts för misshandel bör erbjudas ett individuellt krisstöd. Syftet med krissamtal är att bekräfta barnets upplevelse, ge information och stöd. Det är viktigt att vara uppmärksam på de barn som fortsätter att visa symtom trots att våldet upphört. Det kan handla om att barnen återupplever sina otäcka upplevelser gång på gång och är ständigt på helspänn. Dessa barn kan behöva psykoterapeutisk behandling, kanske under lång tid. När det förekommit misshandel eller övergrepp inom familjen får det ofta en central roll i barnens liv. Även om barnen och deras föräldrar senare söker hjälp för andra svårigheter, såsom skolproblem, 16 kamratsvårigheter eller depression, bör en av de första åtgärderna vara att bedöma barnens behov av traumabearbetning. Risken är annars att de insatser man sätter in blir ineffektiva. I en sådan bedömning behöver man prata med barnet självt. Det är barnet som vet hur mycket det tänker på misshandeln och hur stort lidande minnena orsakar. De flesta barn som växer upp i en våldsam hemmiljö eller utsätts för sexuella övergrepp varken slåss eller begår övergrepp i vuxen ålder. I kombination med andra faktorer kan det dock bidra till att man som vuxen blir våldsam eller inte respekterar andras gränser. Det gäller speciellt om man som barn aldrig fått hjälp att skyddas från våldet eller aldrig fått möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Vad gör Rädda Barnen? Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och ger stöd till barn i utsatta situationer. De viktigaste målen för vårt arbete är att barn inte diskrimineras, utnyttjas eller utsätts för våld och andra övergrepp. Vi verkar för att barn kan göra sina röster hörda och ha inflytande över sin situation. Barn har rätt till en trygg och hälsosam uppväxt och en utbildning som ger självtillit och kunskap. Rädda Barnens arbete för att förhindra våld mot barn sker på många olika sätt. År 2011 är det 17

10 31 länder i världen som har ett förbud mot aga. I övriga 163 länder är det fortfarande fullt lagligt att slå barn. Vi var aktiva i kampanjen under 1970-talet som ledde till att Sverige som första land i världen förbjöd aga i lag Nu fortsätter vi arbetet för att motverka förekomsten av aga och barnmisshandel i hemmet, skolan och på institutioner i Sverige och i flera andra länder. Parallellt med vårt arbete mot barnmisshandel kämpar vi också för att förändra sociala attityder i samhället bland föräldrar, lärare, poliser och andra vuxna som kommer i kontakt med barn. Sedan 90-talet har Rädda Barnen kämpat för att barn som upplever familjevåld ska betraktas som målsägande och omfattas av samma rättsskydd som barn som har utsatts för direkt misshandel. Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris har lång erfarenhet av att ta emot och ge stöd och behandling till barn som upplevt våld och övergrepp. Mottagningen tar emot enskilda barn i behandling och fungerar även som en rådgivande resurs för barn, föräldrar och för yrkesverksamma som möter barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp. Rädda Barnen finns idag på fyra orter i landet, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Rädda Barnens föräldratelefon och föräldramejl är till för att ge stöd till föräldrar i svåra situationer. Hit kan vuxna ringa eller maila om stora och små frågor som rör barn och föräldraskap. De som svarar är själva föräldrar och utbildade av Rädda Barnen. Det händer att föräldrars problem och känslor av otillräcklighet går ut över barnen. Rädda Barnens förhoppning är att stöd till föräldrarna ska ha en positiv inverkan på barnens liv. Om föräldrar har någonstans att vända sig anonymt ökar familjens möjlighet att hitta en väg bort från kränkningar och våld. Det kan också medföra att familjen söker vidare hjälp. På ett Barnahus samverkar de myndigheter som blir inblandade i utredning och i behandling då ett barn misstänks ha utsatts för brott. Barnets bästa ska vara i fokus. Barnahusen erbjuder en trygg och barnanpassad miljö där förhören och utredningarna kan samordnas. Barnen behöver bara komma till ett ställe och upprepade intervjuer med samma syfte undviks. På ett Barnahus samverkar socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin, åklagare, polis och barn/rättsläkare. Det bygger på att samtliga myndighetskontakter och utredningsåtgärder, såsom förhör, läkarundersökning och krissamtal, samlas så att barnet inte behöver åka till olika platser och träffa olika personer. Syftet med barnahus är att barn som miss

11 tänks varit utsatta för brott ska erbjudas rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt kris- och behandlingsinsatser om det behövs. Barnahusidén har snabbt fått genomslag och Barnahus finns nu på många orter i Sverige. Rädda Barnen har spelat en viktig och aktiv roll för att främja barnahusverksamheten och driver ett fortsatt påverkansarbete för att stärka barnets ställning i rättsprocessen. Rädda Barnen arbetar för att sprida barnahus till fler orter så väl som att kvalitetssäkra de barnahus som redan finns. Mer information om vårt påverkansarbete mot aga i Sverige och internationellt finns på: Hit kan du vända dig Om ett barn behöver omedelbar hjälp, ring 112 till polisen. Kommun och landsting ansvarar för stödverksamheter riktade till barn och ungdomar. Exempel på detta är Barnavårdscentraler, Mödravårdscentraler och Familjecentraler. En del kommuners socialtjänster har riktade stödoch behandlingsprogram för föräldrar som använder våld. Information om socialtjänsten hittar du på din kommuns hemsida eller via kommunens växel. Rädda Barnens föräldratelefon och mail nås via eller Du kan välja att vara anonym. Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris nås via Barn och ungdomar kan även vända sig till bland annat BRIS, skolhälsovården eller ungdomsmottagningar. Barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder hjälp till familjer med relationssvårigheter Några BUPmottagningar i landet har specialiserat sig på psykoterapeutisk behandling av barn och ungdomar som utsatts för våld, bland andra BUP Elefanten (Östergötlands län), och BUP Bågen (Stockholm)

12 Lästips Facklitteratur Sårbara barn: Att vara liten misshandlad och försummad, Barbro Hindberg, Gothia förlag. Kroppslig bestraffning av och annan kränkande behandling av barn i Sverige en nationell kartläggning Staffan Jansson, Carolina Jernbro, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads Universitet Facklitteratur från Rädda Barnen...och han sparkade mamma, Ami Arnell & Inger Ekbom, Gothia förlag Boken om Barnahus, red Åsa Landberg, Gothia Förlag Gemensamma kriterier. Barnahus i tio punkter, Åsa Landberg, Rädda Barnen Brott mot vuxna går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009, Åsa Landberg, Rädda Barnen Brott mot vuxna går före en uppföljning. Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2010, Åsa Landberg, Rädda Barnen Aldrig våld 30 år av svensk lagstiftning mot aga, Rädda Barnen och Socialdepartementet, Akta barnen Om små barns utsatthet av våld i sina familjer, Rädda Barnen, Det ingen vill prata om En rapport om att förebygga misshandel av spädbarn, Rädda Barnen Tillfälligt uppbrott om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Sara Högdin och Yvonne Sjöblom, Rädda Barnen Tillfälligt uppbrott Unga berättar. Yvonne Sjöblom, Rädda Barnen Video (för vuxna) En fyrkantig himmel. Producerad av Måsenfilm för Rädda Barnen. Filmen kan köpas från Måsenfilm. I skuggan av våldet (34 min). Producerad av Måsen film på uppdrag av BUP Bågen och Rädda Barnen Filmen kan köpas från Måsenfilm. Starka känslor en film om barnmisshandel. Rädda Barnen i samarbete med Tv3,