barnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "barnmisshandel Detta borde alla veta om Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta"

Transkript

1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Detta borde alla veta om Rädda Barnen Stockholm Tel: Fax: E-post: Art nr 992 barnmisshandel

2 THIERRY FOULUN Våld i familjen får allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Barn är skyddslösa inför våldet. Att själv bli utsatt för våld eller bevittna våld i hemmet präglar oftast barnets hela uppväxt. Misshandel är alltid farligt, ibland livsfarligt Varje år blir tusentals barn misshandlade i Sverige. Oavsett om barnet skadas fysiskt eller inte, orsakar misshandeln ofta allvarliga känslomässiga och psykiska skador. Misshandel stör barnets känslomässiga och intellektuella utveckling, självkänsla, sociala kompetens och förutsättningar för nära känslomässiga relationer. Detta kan leda till en felaktig självbild som försvårar barnets möjligheter att utveckla goda relationer till andra. Majoriteten (92i%) av föräldrar i Sverige tar avstånd från kroppslig bestraffning av barn. Trots detta visar Stiftelsen Allmänna Barnhusets nationella kartläggning från 2011 att nästan var sjunde (ca 14i%) högstadieelev har blivit slagen av sina föräldrar eller någon annan vuxen i hemmet, varav 3i% vid upprepade tillfällen. 5i% har blivit utsatta för allvarligare former av misshandel såsom sparkar, skållning eller slag med tillhyggen. Samtidigt uppger 30i% av föräldrarna att de har knuffat, huggit tag i eller ruskat sitt barn vilket kan jämföras med drygt 23i% år Det är framförallt barn mellan 2 och 9 års ålder som utsätts för detta. 3

3 Vad säger lagen? 1979 införde Sverige, som första land i världen, ett förbud mot barnaga. I den så kallade anti-agalagen står det att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (6 kap. 1 föräldrabalken). Enligt 3 kap. 5 brottsbalken döms den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom, eller smärta eller försätter honom i vanmakt eller något annat sådant tillstånd för misshandel till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms personen för grov misshandel till fängelse i lägst ett år och högst 10 år. Misshandel av små barn bedöms vanligtvis som grov misshandel om det är en vuxen som begått brottet. Det finns en särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken som tillämpas när brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i förhållande till sina föräldrar eller annan närstående. Barnkonventionen tar upp barns skydd mot övergrepp i artikel 19 där det står att barn har rätt att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld och mot utnyttjande inom familjen. Artikel 39 handlar om att barn som har utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp har rätt till stöd och hjälp. 4 Barnmisshandel vad är det? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummelse. Fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp innebär alltid en kränkning av barnet. Det är vanligt att ett barn utsätts för olika former av barnmisshandel samtidigt. Den övervägande delen av den polisanmälda barnmisshandeln visar på lindriga fysiska skador eller inga dokumenterade skador alls. Barn som utsätts för våld i någon form är i första hand i behov av skydd och ett individuellt krisbemötande. Barnet kan också ha behov av psykoterapeutisk behandling. Fysisk barnmisshandel är när en vuxen orsakar ett barn skada på kroppen, sjukdom, smärta eller försätter barnet i vanmakt. Hit räknas att slå, sparka, bränna, skaka, knuffa, bita och lugga barnet. Att förgifta, bränna eller skålla barnet räknas också som fysisk misshandel. Misshandeln kan ge blåmärken, sårskador och skelettskador, skador på inre organ och hjärnskador. I de mest extrema fallen kan misshandeln leda till döden. Psykisk barnmisshandel är när en vuxen förmedlar till barnet att det är värdelöst, oälskat och oönskat. Det kan ske genom avvisande, isolering, kritik, hån eller utfrysning. Olika former av kränkningar kan också betraktas som psykisk misshan- 5

4 Psykisk misshandel ger inga synliga märken men djupa ärr i själen. Barn behöver kärlek, kroppskontakt och uppmuntran. 6 THIERRY FOULUN del, liksom hot om våld. I den psykiska misshandeln ingår ofta bestraffningar eller hot om övergivande. Barnet kan låsas in, utestängas från familjens gemenskap, inte få träffa sina kamrater eller ignoreras genom att ingen lyssnar på eller talar med det. Föräldrarna kan också ha en negativ attityd till barnet och tillskriva det negativa egenskaper. Att barnet tvingas se eller höra våld i sin närmiljö räknas också hit. Psykisk misshandel stör barnets känslomässiga och intellektuella utveckling, självkänsla, sociala kompetens och förutsättningar för nära känslomässiga relationer. Detta kan leda till en felaktig självbild som försvårar barnets möjligheter att utveckla goda relationer till andra. Olika former av kränkningar kan också beskrivas som psykisk misshandel. Sexuella övergrepp är en form av fysisk och psykisk misshandel och innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en vuxen person. Enligt svensk lag får en äldre tonåring eller en vuxen aldrig utsätta ett barn som är under 15 år för en sexuell handling. Exempel på sexuell handling är verbala sexuella anspelningar, blottning inför barnet, att titta på pornografiska bilder tillsammans med barnet, sexuellt betonade smekningar eller fullbordade samlag. Försummelse är när föräldrar inte tillgodoser barnets behov kopplat till fysisk och psykisk hälsa 7

5 och utveckling, såsom mat, kläder, känslomässig värme, uppmärksamhet och stimulans samt förebyggande och medicinsk vård, inklusive tandvård. Att lämna ett litet barn utan uppsikt och att inte eliminera olycksrisker är också en typ av försummelse. Att uppleva våld i familjen En nationell studie från 2011 visar att nästan vart tolfte barn bevittnar våld mellan vuxna i sitt hem. Att uppleva när en närstående, oftast mamman, blir slagen är en form av psykisk misshandel och ur ett barns perspektiv kan det vara lika skrämmande att se en förälder bli slagen som att själv bli det. Barn som lever i familjer där det förekommer våld är extremt utlämnade och skyddslösa. Den ena föräldern slår och barnet kan heller inte förlita sig till att den andre föräldern kan garantera ett skydd. Misshandel är psykiskt nedbrytande vilket kan medföra att förmågan till omsorg om barnet sviktar. En förälder som själv blir misshandlad kan helt enkelt ha svårt att orka med föräldraskapet. Återkommande våldsupplevelser försvårar en trygg anknytning mellan barnet och dess föräldrar. När det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet ökar också risken för att barnen blir slagna. Detta är den i särklass allvarligaste riskfaktorn för att barn ska komma att utsättas för våld. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnahusets kartläggning (2011) är risken för att barn ska bli slagna tio gånger så stor i familjer där det förekommer våld mellan de vuxna. Våld mot barn under ett år Små barn kan utsättas för alla typer av våld. Men barn under ett år är särskilt känsliga för skakningar och kan drabbas av Shaken baby syndrome eller Abusive head trauma. I värsta fall kan skakningarna leda till att barnet dör. Hjärnskador hos de barn som överlever kan leda till blindhet eller att barnen inte kan lära sig gå eller prata. En förklaring till att en förälder skakar sitt barn kan vara att barnet skriker mycket och att föräldern tappar besinningen. Antalet anmälda fall där små barn utsatts för våld i form av skakningar har ökat de senaste åren. Om detta innebär att det har blivit vanligare att barn utsätts för våld eller om vården har blivit bättre på att upptäcka skadorna, är svårt att säga. Anmälningarna om barnmisshandel ökar Statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att antalet anmälda misshandelsbrott mot barn ökat kontinuerligt från år till år. Ökningen har varit särskilt kraftig sedan 2005 och under en femårsperiod har den polisanmälda misshandeln av barn 0 6 år mer än fördubblats. I statistiken ingår för- 8 9

6 äldrar eller andra vuxna som misshandlar barn, men också barn som misshandlats av ett annat barn. Exempelvis visar BRÅ:s statistik att 2i550 misshandelsbrott mot barn i åldern 0 6 år anmäldes under 2010, vilket är en ökning med 16 procent från året innan. Mörkertalet är stort när det gäller våld mot små barn eftersom detta ofta inte polisanmäls. Den som anmäls som misstänkt är ofta en nära anhörig till barnet. Allmänheten har successivt förändrat sin syn på våld i takt med ökade kunskaper och förändringar i lagstiftningen. Idag är det relativt få som förespråkar våld mot barn i uppfostringssyfte. Det ökade antalet polisanmälda barnmisshandelsfall förklaras med en minskad tolerans mot barnmisshandel i samhället. Men oavsett vad ökningen beror på måste samhället ha en beredskap för att möta barnens behov och tillgodose deras rättigheter. Vem misshandlar ett barn? Misshandel av barn förekommer i alla socialgrupper, på landsbygden och i storstäderna, i svenskfödda familjer och i familjer som invandrat från ett annat land. Men vissa bakgrundsfaktorer medför en ökad risk för att barn ska utsättas för våld. Arbetslöshet och sjukskrivningar hos föräldrarna är exempel på faktorer som ökar risken för att barnet i familjen ska THIERRY FOULUN För de flesta barn som utsätts för misshandel sitter de värsta såren på insidan. Det är inte säkert att omgivningen uppmärksammar att barnet far illa

7 utsättas för våld. Andra är svag familjeekonomi, bristande socialt nätverk, missbruk och om det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet. Men det handlar enbart om en ökad risk. Många misshandlande föräldrar blev själva slagna som barn, men långt ifrån alla föräldrar som blev slagna under uppväxten misshandlar sina egna barn. Oavsett vad som ligger bakom är det alltid skadligt och fel att slå och kränka barn. Hur reagerar barn som misshandlas? Barns reaktioner på misshandel varierar stort. Barn kan visa tecken på oro, aggressivitet, depression eller på somatiska symtom som magont och huvudvärk. Koncentrationssvårigheter och kamratsvårigheter är vanliga. En del fruktar för sitt eget eller anhörigas liv och kan känna skam eller skuld över att inte kunna stoppa våldet. En del barn blir så illa slagna att omgivningen upptäcker synliga skador på deras kroppar. Men oron och tankarna kan finnas inuti barnet utan att det visar några tydliga symtom på det som sker. Ibland håller barnet tillbaka sina reaktioner då våldet pågår. Reaktionen kan dyka upp senare när barnet känner sig tryggt eller när någon ny livshändelse aktualiserar de gamla minnena. På längre sikt riskerar misshandel inom familjen alltid att påverka barnets värderingar och synen på andra människor. Barn berättar oftast inte för andra om våldet utan lär sig att detta är något som ska hållas inom familjen. Barn lär sig också att våld är något som en vuxen, eller den som har ett fysiskt övertag, använder för att uppnå sina syften. En följd av våldsamma upplevelser kan bli att barnet ser världen som oförutsägbar och fientlig. Barnet får svårt att lita på andra människor. Om du misstänker barnmisshandel Anmäl till socialtjänst eller polis! Det är viktigt att ta barn på allvar när de berättar eller på annat sätt visar att hon eller han blir misshandlad. En del övergrepp mot barn har inte uppmärksammats i tid därför att vuxna varit för snabba att avfärda det som barnet förmedlar. Ett tidigt ingripande innebär att familjen kan få hjälp att bryta ett destruktivt beteende. Det är viktigt att tala om för barnet att familjen behöver hjälp och att man vill förhindra att barnet blir fortsatt illa behandlat samt att hålla barnet informerat om vad som händer. Anmälan Socialnämnden i varje kommun har till uppgift att se till att barn som far illa får stöd och skydd. Kommunen kan erbjuda stödinsatser för föräldrar 12 13

8 och många har riktade program för föräldrar som tar till våld. Om socialtjänsten får veta att ett barn blir misshandlat hemma är deras jobb att ta reda på vilken slags hjälp barnet och föräldrarna behöver. För att socialnämnden ska kunna göra detta behöver den hjälp av såväl allmänheten som myndigheter och enskilda yrkesutövare. Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen Socialtjänstlagen innehåller en uppmaning till alla att anmäla. Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter och privatanställda vars verksamhet berör barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälningsplikten gäller redan vid misstanke om missförhållanden, man måste alltså inte veta säkert att ett övergrepp har skett för att anmäla. Det är socialnämndens sak att utreda om misstankarna är berättigade eller inte. 14 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även de som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. När en anmälan har gjorts Det är socialtjänstens uppgift att skydda barnet och tillgodose barnets behov av stöd. För att utreda barnets behov av insatser från socialtjänsten inleds en utredning. Utredningens syfte är att samla kunskap om barnets situation, bedöma behov av skydd eller stöd, fastställa eventuella skador av övergreppet samt bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga. I vissa fall samordnas arbetet med andra verksamheter såsom åklagare, polis, barn och ungdomspsykiatrin (BUP), barnläkare eller rättsläkare. 15

9 Vid misstanke om brott mot underårig har socialnämnden möjlighet att göra en polisanmälan och enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör en polisanmälan göras när det är till barnets bästa. Polisens uppgift är att utreda brottsmisstanken. Åklagare beslutar om förundersökning ska inledas och åtal väckas i domstol. Att få möjlighet att bearbeta Gemensamt för all barnmisshandel är att upprepat våld är en allvarlig riskfaktor för fysisk och psykisk ohälsa hos barnet. Det viktigaste är att få stopp på våldet och ge barnet en trygg vardagsmiljö. Då är chansen stor att barnet mår bättre. Alla barn som utsatts för misshandel bör erbjudas ett individuellt krisstöd. Syftet med krissamtal är att bekräfta barnets upplevelse, ge information och stöd. Det är viktigt att vara uppmärksam på de barn som fortsätter att visa symtom trots att våldet upphört. Det kan handla om att barnen återupplever sina otäcka upplevelser gång på gång och är ständigt på helspänn. Dessa barn kan behöva psykoterapeutisk behandling, kanske under lång tid. När det förekommit misshandel eller övergrepp inom familjen får det ofta en central roll i barnens liv. Även om barnen och deras föräldrar senare söker hjälp för andra svårigheter, såsom skolproblem, 16 kamratsvårigheter eller depression, bör en av de första åtgärderna vara att bedöma barnens behov av traumabearbetning. Risken är annars att de insatser man sätter in blir ineffektiva. I en sådan bedömning behöver man prata med barnet självt. Det är barnet som vet hur mycket det tänker på misshandeln och hur stort lidande minnena orsakar. De flesta barn som växer upp i en våldsam hemmiljö eller utsätts för sexuella övergrepp varken slåss eller begår övergrepp i vuxen ålder. I kombination med andra faktorer kan det dock bidra till att man som vuxen blir våldsam eller inte respekterar andras gränser. Det gäller speciellt om man som barn aldrig fått hjälp att skyddas från våldet eller aldrig fått möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Vad gör Rädda Barnen? Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och ger stöd till barn i utsatta situationer. De viktigaste målen för vårt arbete är att barn inte diskrimineras, utnyttjas eller utsätts för våld och andra övergrepp. Vi verkar för att barn kan göra sina röster hörda och ha inflytande över sin situation. Barn har rätt till en trygg och hälsosam uppväxt och en utbildning som ger självtillit och kunskap. Rädda Barnens arbete för att förhindra våld mot barn sker på många olika sätt. År 2011 är det 17

10 31 länder i världen som har ett förbud mot aga. I övriga 163 länder är det fortfarande fullt lagligt att slå barn. Vi var aktiva i kampanjen under 1970-talet som ledde till att Sverige som första land i världen förbjöd aga i lag Nu fortsätter vi arbetet för att motverka förekomsten av aga och barnmisshandel i hemmet, skolan och på institutioner i Sverige och i flera andra länder. Parallellt med vårt arbete mot barnmisshandel kämpar vi också för att förändra sociala attityder i samhället bland föräldrar, lärare, poliser och andra vuxna som kommer i kontakt med barn. Sedan 90-talet har Rädda Barnen kämpat för att barn som upplever familjevåld ska betraktas som målsägande och omfattas av samma rättsskydd som barn som har utsatts för direkt misshandel. Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris har lång erfarenhet av att ta emot och ge stöd och behandling till barn som upplevt våld och övergrepp. Mottagningen tar emot enskilda barn i behandling och fungerar även som en rådgivande resurs för barn, föräldrar och för yrkesverksamma som möter barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp. Rädda Barnen finns idag på fyra orter i landet, Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Rädda Barnens föräldratelefon och föräldramejl är till för att ge stöd till föräldrar i svåra situationer. Hit kan vuxna ringa eller maila om stora och små frågor som rör barn och föräldraskap. De som svarar är själva föräldrar och utbildade av Rädda Barnen. Det händer att föräldrars problem och känslor av otillräcklighet går ut över barnen. Rädda Barnens förhoppning är att stöd till föräldrarna ska ha en positiv inverkan på barnens liv. Om föräldrar har någonstans att vända sig anonymt ökar familjens möjlighet att hitta en väg bort från kränkningar och våld. Det kan också medföra att familjen söker vidare hjälp. På ett Barnahus samverkar de myndigheter som blir inblandade i utredning och i behandling då ett barn misstänks ha utsatts för brott. Barnets bästa ska vara i fokus. Barnahusen erbjuder en trygg och barnanpassad miljö där förhören och utredningarna kan samordnas. Barnen behöver bara komma till ett ställe och upprepade intervjuer med samma syfte undviks. På ett Barnahus samverkar socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin, åklagare, polis och barn/rättsläkare. Det bygger på att samtliga myndighetskontakter och utredningsåtgärder, såsom förhör, läkarundersökning och krissamtal, samlas så att barnet inte behöver åka till olika platser och träffa olika personer. Syftet med barnahus är att barn som miss

11 tänks varit utsatta för brott ska erbjudas rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt kris- och behandlingsinsatser om det behövs. Barnahusidén har snabbt fått genomslag och Barnahus finns nu på många orter i Sverige. Rädda Barnen har spelat en viktig och aktiv roll för att främja barnahusverksamheten och driver ett fortsatt påverkansarbete för att stärka barnets ställning i rättsprocessen. Rädda Barnen arbetar för att sprida barnahus till fler orter så väl som att kvalitetssäkra de barnahus som redan finns. Mer information om vårt påverkansarbete mot aga i Sverige och internationellt finns på: Hit kan du vända dig Om ett barn behöver omedelbar hjälp, ring 112 till polisen. Kommun och landsting ansvarar för stödverksamheter riktade till barn och ungdomar. Exempel på detta är Barnavårdscentraler, Mödravårdscentraler och Familjecentraler. En del kommuners socialtjänster har riktade stödoch behandlingsprogram för föräldrar som använder våld. Information om socialtjänsten hittar du på din kommuns hemsida eller via kommunens växel. Rädda Barnens föräldratelefon och mail nås via eller Du kan välja att vara anonym. Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris nås via Barn och ungdomar kan även vända sig till bland annat BRIS, skolhälsovården eller ungdomsmottagningar. Barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder hjälp till familjer med relationssvårigheter Några BUPmottagningar i landet har specialiserat sig på psykoterapeutisk behandling av barn och ungdomar som utsatts för våld, bland andra BUP Elefanten (Östergötlands län), och BUP Bågen (Stockholm)

12 Lästips Facklitteratur Sårbara barn: Att vara liten misshandlad och försummad, Barbro Hindberg, Gothia förlag. Kroppslig bestraffning av och annan kränkande behandling av barn i Sverige en nationell kartläggning Staffan Jansson, Carolina Jernbro, Bodil Långberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads Universitet Facklitteratur från Rädda Barnen...och han sparkade mamma, Ami Arnell & Inger Ekbom, Gothia förlag Boken om Barnahus, red Åsa Landberg, Gothia Förlag Gemensamma kriterier. Barnahus i tio punkter, Åsa Landberg, Rädda Barnen Brott mot vuxna går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009, Åsa Landberg, Rädda Barnen Brott mot vuxna går före en uppföljning. Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2010, Åsa Landberg, Rädda Barnen Aldrig våld 30 år av svensk lagstiftning mot aga, Rädda Barnen och Socialdepartementet, Akta barnen Om små barns utsatthet av våld i sina familjer, Rädda Barnen, Det ingen vill prata om En rapport om att förebygga misshandel av spädbarn, Rädda Barnen Tillfälligt uppbrott om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Sara Högdin och Yvonne Sjöblom, Rädda Barnen Tillfälligt uppbrott Unga berättar. Yvonne Sjöblom, Rädda Barnen Video (för vuxna) En fyrkantig himmel. Producerad av Måsenfilm för Rädda Barnen. Filmen kan köpas från Måsenfilm. I skuggan av våldet (34 min). Producerad av Måsen film på uppdrag av BUP Bågen och Rädda Barnen Filmen kan köpas från Måsenfilm. Starka känslor en film om barnmisshandel. Rädda Barnen i samarbete med Tv3,

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

En fyrkantig himmel fördjupningsmaterial Ett komplement till filmhandledningen Inger Ekbom & Åsa Landberg En fyrkantig himmel Detta fördjupningsmaterial är till för er som vill ha mer kunskap om hur situationen

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR

Handlingsplan socialtjänstlagen. Förskolan/Skolan LÄR Handlingsplan socialtjänstlagen Förskolan/Skolan LÄR Läsåret 2010-2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 2 Vad säger lagen om anmälningsplikt? 3 Vad innebär detta i praktiken? 3 Anmälan

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

VÅLDSUTS INOM HÄLSO - OCH SJUKVÅRDEN. Kritik och förslag från Rädda Barnen 2012

VÅLDSUTS INOM HÄLSO - OCH SJUKVÅRDEN. Kritik och förslag från Rädda Barnen 2012 VÅLDSUTS VÅLDSUTS AT A T T A BARN INOM HÄLSO - OCH SJUKVÅRDEN Kritik och förslag från Rädda Barnen 2012 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg

Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa. Handlingsplan för tandvården i Gävleborg Vid misstanke om att barn försummas eller riskerar fara illa Handlingsplan för tandvården i Gävleborg 1 Innehåll Inledning 3 Rutiner när vi inte lyckas få patienten till kliniken 4 Anmälningsplikt 5 14

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB

Barn som far illa. Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Barn som far illa Riktlinjer för Folktandvården Stockholms län AB Inledning För att barn som far illa eller riskerar att fara illa tidigt ska kunna upptäckas och få det skydd och det stöd de behöver har

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer

upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer Barn som far illa INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet... 3 Vad menas med att ett barn far illa?... 4 Vad kan tandvårdspersonal möta?... 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten... 7 Rutiner vid upprepade

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Akta barnen. Om våld mot små barn

Akta barnen. Om våld mot små barn Akta barnen Om våld mot små barn Akta barnen Om våld mot små barn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen Rädda Barnen

Läs mer

Kunskap & kvalitet nr 9. Barn som far illa

Kunskap & kvalitet nr 9. Barn som far illa Kunskap & kvalitet nr 9 Barn som far illa Innehåll Förord 3 Tandvårdens anmälningsskyldighet 4 Varför finns det en anmälningsskyldighet? 4 Hur ser anmälningsskyldigheten ut? 5 Lagtext anmälningsplikt 7

Läs mer

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20 Handlingsplan för Stenbockskolan samt Åsbo skola vid misstanke om barn som far illa samt samverkansplan för Barn- och Elevhälsan, socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård Skriven av Sandra Brisenman

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Bengt Olof Bergstrand

Bengt Olof Bergstrand Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Annika Staaf Socialtjänstlagen 2015 Till läsaren Till läsaren I denna upplaga har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) tagits med t.o.m. SFS 2014:761. Detta innebär

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

DETTA BORDE ALLA VETA OM SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN

DETTA BORDE ALLA VETA OM SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN DETTA BORDE ALLA VETA OM SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN Enligt FN:s Barnkonvention har barn rätt att skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Barn som har utsatts för någon

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Rädda Barnens garantinivå för förebyggande arbete och tidigt stöd till utsatta barn

Rädda Barnens garantinivå för förebyggande arbete och tidigt stöd till utsatta barn Rädda Barnens garantinivå för förebyggande arbete och tidigt stöd till utsatta barn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

Brott mot vuxna. går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011

Brott mot vuxna. går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 Brott mot vuxna går före Polis och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2011 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Brott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009

Brott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009 Brott mot vuxna går före Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Om man bor i rätt del av landet!

Om man bor i rätt del av landet! Om man bor i rätt del av landet! Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2013 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-444-5 Författare:

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott?

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? Jag vill veta hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? www.jagvillveta.se VUXNA 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Inledning

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson 2012-03-29 Riktlinjer Lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer