Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Transkript

1 Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum

2 Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag misstänker att ett barn far illa?...4 En anmälan kan ske på olika sätt beroende på vem man anmäler:... Fel! Bokmärket är inte definierat. Anonym rådgivning...4 Ny anmälan gällande samma barn....4 Misstanke om att barn utnyttjas i den egna verksamheten....5 Vad skall mötet med personalen innehålla?...5 Vad skall mötet med föräldrarna innehålla?...6 Kyrkoherden ansvarar för:...5 Förhållningen till media:...6 När barnet vill berätta...6 Förebyggande verksamhet i församlingen:...6 Definitioner...8 Definitioner av barnmisshandel enligt barnmisshandelskommittén:...8 Fysiskt våld...8 Psykiskt våld...8 Kränkningar...8 Fysisk försummelse...8 Psykisk försummelse...8 Sexuella övergrepp...8 Barns reaktioner på sexuella övergrepp...9 Vem är förövaren?...9 Preskriptionstid...9 Kontakt med myndigheter...6 Så här arbetar socialtjänsten:...7 Så här arbetar polisen:...7 Samrådsgrupp...7 Lathund... Fel! Bokmärket är inte definierat. Vad gör jag om jag tror att ett barn far illa?... Fel! Bokmärket är inte definierat. Litteraturlista...9 2

3 Inledning Kyrkoordningen för Svenska kyrkan säger: I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. ( Första avd. 1 kap. inledningstexten). Barnen har en särställning i kristen tro de har rätt att känna tillit till vuxna och vara trygga i deras händer. Ett sådant förtroende kräver att ledare vill, vågar och kan ta ansvar för barns och ungdomars bästa. Jesus säger: Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta, det har ni gjort för mig (Matt 25:35 40) Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup. (Matt. 18:6) I socialtjänstlagen 14 kap. 1 står det så här om anmälningsskyldighet. var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till socialnämnden Församlingens hållning i sådana frågor är att anmälan skall göras när misstanke föreligger. Det är sedan socialnämnden som fattar beslut om vidare utredning. Vi biskopar menar att det måste vara självklart att den som i sitt uppdrag som medarbetare i Svenska kyrkan får kännedom om sådana missförhållanden som socialtjänstlagen refererar till skall anmäla dessa till socialnämnden. Det bör som gäller svenska kyrkans medarbetare måste enligt vårt sätt att se i praktiken innebära ett skall. (Tystnadsplikt och sekretess i Svenska kyrkans arbete, s 14. Biskopsmötet Rev. Uppl. 2004) Handlingsplanen gäller såväl anställd personal som fritidsmedarbetare. Det ligger i varje anställds ansvar att se till att nytillkomna fritidsmedarbetare tar del av handlingsplanen. Vart annat år informeras fritidsmedarbetarna om handlingsplanen på en av fritidsmedarbetarträffarna. Denna handlingsplan visar, vem och hur kontakter skall tas, när misstanke finns om att ett barn, som deltar i någon av församlingens verksamheter, utsatts för övergrepp. Barn i detta avseende är personer upp till 18 år. För att handlingsplanen skall fylla sin funktion måste den vara ett levande dokument. Uppgifterna skall ses över regelbundet, inaktuella uppgifter tas bort eller bytas ut och all personal skall ha kännedom om dokumentets innehåll. Ansvarig för att handlingsplanen revideras är den ansvarige för barn- och ungdomsverksamheten. 3

4 Handlingsplan A Vad gör jag när jag misstänker att ett barn far illa i sin hemmiljö? Informera kyrkoherden(din närmsta chef). Rådfråga socialtjänsten anonymt. Ta ställning till om anmälan skall göras. Här finns nu två vägar att gå. 1. Vid akut oro ex. misshandel eller sexuella övergrepp. ANMÄL DIREKT till socialtjänsten. Informera inte föräldrarna. Orsaken är att man kan försvåra barnets situation och polisutredningen. 2. Vid ej akut oro. Samtala med föräldrar tillsammans med chef och personal. Gå igenom er oro. Informera om att anmälan görs. Ofta kallar socialtjänsten till möte med föräldrar och anmälare. Anonym rådgivning Viktigt att veta Du kan när som helst kontakta socialtjänsten för rådgivning i ett ärende Om du varken nämner namn på barn eller föräldrar betraktas rådgivningen inte som en anmälan Ansvaret för att se till att anmälan görs ligger fortfarande kvar hos den som gjort iakttagelserna. Socialtjänsten kan bara ge råd angående den uppkomna situationen. Om barn eller föräldrar namnges i samband med rådgivningen kan det komma att betraktas som en anmälan, eftersom socialtjänsten då fått kännedom om en särskild person och kan bli skyldig att starta en utredning jämlik 11 kap. 1 socialtjänstlagen. Du kan få stöd av socialtjänsten, men inte några upplysningar om vad som sker i ärendet. Endast föräldrarna kan ge sitt tillstånd till detta. Det är viktigt att komma ihåg att du har anmält av omtanke om barnet och inte för att skada föräldrarna Ny anmälan gällande samma barn. Att du anmält oro för ett barn vid ett tillfälle är ingen garanti för att barnet i fortsättningen får den hjälp och stöd det behöver Det är därför viktigt att du gör en ny anmälan, när något inträffar, som väcker oro för hur barnet har det. Ibland kan mängden anmälningar under lång tid ge barnet det stöd det behöver. När socialtjänsten mottagit en anmälan som bedöms allvarlig, är socialsekreteraren skyldig att dokumentera och sammanställa en skriftlig utredning inom 4 månader. Även under utredningstiden är det viktigt att du gör ytterligare anmälningar när något händer. 4

5 Handlingsplan B. Misstanke om att barn far illa i församlingens verksamhet. Om du misstänker att någon anställd eller annan som regelbundet deltar i församlingens verksamheter gör att barn far illa/utsätts för övergrepp: Informera kyrkoherden(din närmsta chef.) Polisanmäl Är det någon eller några barn som i första hand varit utsatta skall dessa barns föräldrar informeras i direkt anslutning till att polisanmälan görs. Låt dem ta del av den skriftliga anmälan. Socialtjänsten är sedan skyldig att i detalj informera föräldrarna om innehållet i anmälan. Sök stöd hos socialtjänsten. (Polisen kontaktar alltid socialtjänsten när anmälan gäller barn.) Kyrkoherden ansvarar för: att den misstänkte omedelbart skiljs från arbete med barn i församlingen. att i samråd med medarbetarens fackliga förtroendeman besluta om lämpliga arbetsuppgifter för den middtänkte. att sammankalla all berörd personal snarast. Kan ej alla vara med får de snarast efter mötet individuell information. Att sammankalla till möte med personal och föräldrar.(se nedan) att finnas till hands för personalen att för egen del söka stöd och handledning. att finnas till hands för oroliga föräldrar. Kunna hänvisa dem vidare till andra hjälpoch stödinsatser vid behov att bidra till att polisens och åklagarmyndighetens arbete underlättas Vad skall kyrkoherdens möte med personalen innehålla? Information om vad som hänt. Tala om hur informationen sker fortsättningsvis samt bestämma nya mötestider. Tillfälle för att uttrycka och dela känslor om vad som hänt Genomgång av sekretess och integritetsfrågor både vad gäller den misstänkte, föräldrarna och de barn som eventuellt varit utsatta Information om möte med föräldragruppen. Hur vi skall behandla media. 5

6 Vad skall mötet med föräldrarna innehålla? Var noga med att anteckna frånvarande föräldrar och ge dem information individuellt. Information om vad som hänt och vidtagna åtgärder. Hur polisen handhar ärendet. Känslor och reaktioner på det inträffade. Var och hur man kan få stöd. Hur föräldrarna skall hållas informerade fortsättningsvis. Samtal omkring barnens eventuella reaktioner. Integritetsfrågor både vad gäller den misstänkte, övrig personal/frivilliga och eventuellt utsatta barn och deras föräldrar. Hur vi skall hantera media. För att människor skall känna sig respektfullt bemötta och för att undvika att onödiga rykten sprids bör de båda informationstillfällena ligga i så nära anslutning till varandra som möjligt. Helst samma dag! Förhållningen till media: se till att det är en och samma person som uttalar sig i kontakterna med media var noga med sekretessen skydda befintliga barngrupper från reportage, bilder och intervjuer När barnet vill berätta När barnet på ett eller annat sätt anförtror sig åt en vuxen är det en person de valt att lita på. Därför är ditt förhållningssätt mycket viktigt. Var lyhörd och lyssna på barnet. Överreagera inte. Skapa trygghet och ge barnet utrymme att berätta. Anteckna exakt vad och när barnet berättar och hur det beter sig. Spara eller kopiera eventuella teckningar, dikter eller berättelser. Lova aldrig att hålla tyst om det barnet berättar. Tala om för barnet att ingen får göra så och att det som hänt inte är barnets fel. Fördöm inte den person som gjort att barnet farit illa. Fråga inte ut barnet det räcker att du får veta att något har hänt för att göra en anmälan. Barnet har rätt till skydd! När barn vill återta sin berättelse är det viktigt att hålla fast vid att anmälningen görs av omtanke om barnet och inte för att skada den som gjort att barnet farit illa. Förebyggande verksamhet i församlingen: Alla ledare i barn- ungdomsverksamheten ska informeras om och ta del av handlingsplanen. Kontakt med myndigheter 6

7 Så här arbetar socialtjänsten: En anmälan inkommer Utredning inleds ( jml. 11 kap. 1 SoL) och skall dokumenteras och sammanställas skriftligen inom 4 månader Vid behov diskuteras ärendet i Samrådsgruppen för bedömning och planering. Socialtjänsten tar ställning till om polisanmälan skall ske Akuta insatser såsom omedelbart omhändertagande (LvU) eller frivilligt (SoL) och placering i skyddad miljö kan förekomma. Socialtjänstens utredning fortsätter, oavsett polisens handläggning, för att utröna om eventuellt brott har begåtts. Fortlöpande samråd mellan polis, socialtjänst och åklagare Socialtjänstens utredning fortsätter och mynnar ut i ett förslag till fortsatta insatser för barn och föräldrar. Så här arbetar polisen: En anmälan inkommer Polisen anmäler ärendet till socialtjänsten Vid behov diskuteras ärendet i Samrådsgruppen för bedömning och planering Förundersökning inleds Beslut om eventuella tvångsåtgärder läkarundersökning Åklagaren tar ställning till åtal Fortlöpande samråd sker mellan polis, socialtjänst och åklagare Rättegång Samrådsgrupp I varje kommun finns en samrådsgrupp för barn och ungdomar som far illa. Gruppen brukar bestå av socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), polis, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Viktiga telefonnummer: Kyrkoherde Monica Göransson , Socialtjänsten Polisen

8 Definitioner Definitioner av barnmisshandel enligt barnmisshandelskommittén: Fysiskt våld En vuxen person orsakar ett barn kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter barnet i vanmakt eller annat liknande tillstånd. Psykiskt våld Psykisk barnmisshandel innebär att en vuxen person systematiskt eller oftast under lång tid utsätter ett barn för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande. Det kan även vid allvarliga fall handla om en enstaka företeelse för att betecknas som misshandel. Psykiskt lidande hos ett barn kan ta sig uttryck i skräck, ångest, glädjelöshet eller negativ påverkan av barnets självförtroende. I alla former av fysiska övergrepp mot barn inklusive sexuella övergrepp, ingår psykisk misshandel. Kränkningar Kränkning innebär att en vuxen person, oftast under lång tid, skadar eller äventyrar ett barns psykiska hälsa genom att i ord eller handling behandla barnet nedlåtande eller angripa barnets personlighet. Kränkningar (med flytande gräns mot psykisk barnmisshandel) kan exempelvis vara att på ett förnedrande sätt kommentera barnets utseende, språk eller begåvning; säga att barnet är odugligt eller att syskon är mycket sötare och mer framgångsrika, förolämpa barnet fysiskt eller verbalt inför kamrater eller vuxna, läsa barnets dagbok eller liknande. Fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp innebär alltid att barnet kränks. Fysisk försummelse Fysisk försummelse innebär att en vuxen person, oftast under lång tid, skadar eller äventyrar ett barns fysiska hälsa eller utveckling genom att underlåta att garantera barnet godtagbar standard i fråga om fysisk omsorg. Psykisk försummelse Psykisk försummelse innebär att en vuxen person, oftast under lång tid, skadar eller äventyrar ett barns psykiska hälsa eller utveckling genom att underlåta att tillgodose ett barns grundläggande behov. Sexuella övergrepp Sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en vuxen person. Sexuellt övergrepp innebär att den vuxna personen utnyttjar barnets beroendeställning, att handlingen utgår från den vuxna personens behov, att handlingen kränker barnets integritet, att handlingen sker mot barnets vilja eller är en handling som barnet inte kan förstå, inte är moget för eller inte kan ge informerat samtycke till. 8

9 Barns reaktioner på sexuella övergrepp Eftersom de flesta förövare vid sexuella övergrepp är nära anhöriga, gör barnets nära relation till förövaren att barnet får dubbla känslor. Barnet slits ofta mellan skuld- och skamkänslor inför övergreppen och lojalitet och kärlek till familjemedlemmen. Det finns symtom, som är mer uttalade vid sexuella övergrepp ex: destruktivt beteende, sexuellt utagerande och onormalt beteende. Känslomässiga problem som skuld, skam, ångest, aggression, rädsla, låg självkänsla, sorg och självförakt. Symtomen kan också vara tecken på andra problem, därför är det viktigt att man bildar sig en helhetsuppfattning om barnet. Vem är förövaren? Förövaren är i de flesta av fallen en för barnet känd person. De finns i alla samhällsklasser, yrken och åldrar, alla religioner och bland både män och kvinnor. Det syns aldrig utanpå utan han/hon är ofta en snäll, generös person, som har bra kontakt med barn. De bygger ofta upp ett förtroende innan de förgriper sig. Övergreppen sker ofta smygande. Majoriteten är män, i de fall förövaren är en kvinna sker övergreppen ofta utan fysiskt våld. Preskriptionstid I Brottsbalken regleras straffsats och preskriptionstid för brott. Tänk på att preskriptionstiden börjar gälla från barnets 15-årsdag. Litteraturlista Följande böcker finns att låna på Kyrkans Gård, Lockörn: Svenska kyrkan, Mitt ibland oss, förebygga och hantera sexuella övergrepp mot barn, Katarina Tryck, Stockholm Andra upplagan Helena Enoksson, Min kropp är min, Aurells i Västerås 2002 Biskopsmötet 2000 reviderad upplaga 2004, Tystnadsplikt och sekretess i Svenska kyrkans arbete, Intellecta Tryckindustri, Solna