Mattlidens gymnasium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mattlidens gymnasium"

Transkript

1 Mattlidens gymnasium Modersmål och litteratur Mo 1 En värld av texter Introduktion till litteraturhistoria med fokus på novellen. Materialbaserat och kreativt skrivande. Gruppdiskussioner. Mo 2 Epik och medietexter Romanen som litterär genre. Tidningstexter och andra medietexter. Bild- och filmanalys. Retorikens grundprinciper. Mo 3 Texter, kultur och identitet Den finlandssvenska litteraturen. Tvåspråkighet, dialekt och slang. Debatter. Mo 4 Texter i Norden Dramatik. Nordisk litteratur. Välläsning och dramatisering. Mo 5 Moderna texter och 2000-talets litteratur. Litterära diskussioner. Lyrikanalys. Mo 6 Textens makt Argumentationsanalys. Tendenslitteratur. Analys av medietexter och reklamanalys. Mo 7 Muntlig kommunikation Övningar som utvecklar uttrycksförmågan. Diskussioner och debatter. Kroppsspråk. Mo 8 Fördjupad skriv- och textkompetens Träning i att skriva essäer och textkompetenssvar. Analysförmågan förbättras. Rekommenderas inför studentskrivningarna. Mo 9 Litteratur som glädje och kunskap Läsning och analys av skönlitteratur. Gestaltning och kreativt skrivande. Mo 10 Tidningsproduktion Studerande som deltar aktivt i arbetet för elevkårens tidning kan Korta kursbeskrivningar räkna sig arbetet till godo som en kurs. Inte schemalagd. Mo 11 Kreativ svenska Kursen består dels av planering och förverkligande av ett projekt (valfritt tema t.ex. film eller teaterpjäs) dels av skriftliga och muntliga övningar som stimulerar och utvecklar fantasin och skaparglädjen. Mo 12 Mediekunskap Medietexter såsom filmer, tvserier, nyheter, reklamer mm. diskuteras. Kritisk granskning av medietexternas uppläggning. Möjligen egna produktioner (t.ex. kortfilmer, reportage, reklamer etc. ) Mo 13 Stödkurs i skrivning Har du svårt att hitta rätt ord, att stava rätt eller att få innehåll i dina uppsatser? Här är kursen för dig! Individuell handledning. Kursen rekommenderas för studerande med svag svenska. Mo 14 Aktuell debatt På kursen debatteras aktuella frågor i enlighet med elevernas val. Den studerande lär sig följa med aktuella samhällsdebatter och delta i dem. Förstärkning av allmänbildningen. En kurs främst för abiturienterna. Mo 15 Skrivarcirkel Kreativa skrivövningar och textsamtal för elever som vill utveckla sitt skönlitterära skrivande. Finska, A FinA 1 Ihmisen arki ja vapaa-aika Böjning av verb, objektet, muntlig presentation FinA 2 Luonto ja ympäristö Böjning av nomen, subjektet, unipersonella uttryck, föredrag FinA 3 Handel, teknik och kommunikation Participer, particip- och agentkonstruktionen, bokrecension, muntlig redogörelse FinA 4 Samhället och massmedia Infinitiver, final- och temporalkonstruktionen, rapport över aktuella händelser i massmedia FinA 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv Objektet fördjupas, adverbial, yrkespresentation, arbetsplatsansö FinA 6 Finsk kultur och litteratur Attribut, föredrag, bokanalys, litteraturhistoria FinA 7 Presentera och diskutera På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olika situationer. Temaområden kan vara studie- och arbetslivet, samhället vi lever i, politik och aktivt medborgarskap, populärt hållen vetenskap och teknik, kultur mänskliga relationer, hållbar utveckling och framtidsutsikter ur ett globalt perspektiv. Övningarna ska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter. Som utgångspunkt används aktuella texter och hörförståelsematerial. FinA 8 Världen och vi / Maailma ja me Ordförrådet och textförståelse fördjupas efter kurs 1-6 FinA 9 Skriv och tala finska bättre! Grammatiken repeteras, de olika delarna i studentexamen övas efter kurs 1-6, kan inte tenteras, rekommenderas.

2 Finska, A, modersmålsinriktad lärokurs FiM 1 Ihmisen arki ja vapaa-aika Människans vardag och fritid. Verblära, objekt, unipersonella uttryck, subjektets och predikatets kongruens. Noveller. Att uttrycka sig korrekt i olika situationer. FiM 2 Luonto ja ympäristö Natur och omgivning. Nomenböjning, adjektivens och adverbens komparation, räkneord. Ett naturvetenskapligt föredrag. Väinö Linna: Tuntematon sotilas. FiM 3 Kaupankäynti, tekniikka ja viestintä Handel, teknik och kommunikation. Infinitiv, particip. En redogörelse. Ett skönlitterärt verk i grupp. FiM 4 Yhteiskunta ja joukkotiedotusvälineet Samhället och massmedia. Satsmotsvarigheter, fördjupning i objektet, interpunktion. En materialbaserad uppsats. Analys av massmedia. Ilkka Remes: Pedon syleily. FiM 5 Koulutus, työelämä ja elinkeinot Utbildning, yrkes- och näringsliv. Attribut, adverbial, rektionsfrågor. Översättning till och från finska. Yrkespresentation. Arbetsplatsansökan. FiM 6 Suomalainen kulttuuri ja kirjallisuus Finsk kultur och litteratur. Föredrag. Litteraturhistoria. Mika Waltari: Sinuhe egyptiläinen. Fördjupning av uppsatsskrivningen. FiM 7 Muntlig uttrycksförmåga De studerande ska förkovra sig i att tala och uppträda på finska, lära sig att kritiskt iaktta sin egen framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och emot feedback. De kan även stifta bekantskap med kulturella särdrag i den muntliga kommunikationen samt träna olika slag av interaktion t.ex. att presentera och övertyga, motivera, förhandla, debattera och medla. Olika regler för formell och informell kommunikation behandlas. FiM 8 Skrivandets konst Kirjoittamisen taito. Texttyper. Skrivprocessen. Användning av källor. Olika skrivuppgifter. FiM 9 Yo-kirjoitukseen valmistava kurssi Prepkurs för studentskrivningen. Grammatiken repeteras. Studentexamensuppgifter. Efter kurs 1-6. Kan ej tenteras. Rekommenderas. Engelska, A EnA 1 Young People and Their World Inledande kurs med bl.a. situationsbaserade kommunikationsövningar. Repetition av verbläran. EnA 2 Communication and Spare Time Fritidsaktiviteter samt hälsa och trygghet. Skillnaderna mellan brittisk och amerikansk engelska. Pronomen, adjektiv och adverb. EnA 3 Study and Work Studier och arbetsliv. Övningen av språkets delmoment fortsätter. Skriftlig analys av ett engelskspråkigt originalverk. Pluralformer och artiklar. EnA 4 Society and the World Around Us Aktivt medborgarskap och politik. Skrivandet av sammandrag övas. Modala hjälpverb, relativa pronomen och måttsord. EnA 5 Culture Anglosaxisk kultur och litteratur. Kulturella frågor på ett allmänt plan. Satsförkortningar. EnA 6 Science, Economics and Technology Teknologi, ekonomi och samhälle. Debatter samt övningar i referat. Informations- och mediekunskap. EnA 7 Nature and a Sustainable Development Miljökunskap och ekologi. Repetition och fördjupning av alla strukturer EnA 8 Tala och förstå bättre Muntlig språkfärdighet med ett obligatoriskt muntligt prov. EnA 9 Globalisation and Internationalism Förberedelsekurs inför studentexamen med repetition. EnA 10 Catching up Kursen överbryggar klyftan mellan högstadiets B1-kurs och gymnasiets A2-kurs. Verbläran repeteras, tonvikt på passiva verbformer. Tyska, A TyA 1 Jugendliche und ihre Welt De unga och deras värld Vi behandlar olika teman ur de ungas värld genom textläsning och diskussion. Samtidigt repeterar och befäster vi ordförråd och grammatikkunskaper (grundstrukturer). Verbläran är i fokus. TyA 2 Kommunikation und Freizeit Kommunikation och fritid Vi övar muntlig och skriftlig kommunikation med utgångspunkt i teman som anknyter till informationssamhället och fritiden. Vi fortsätter repetitionen av grammatiken och utvidgar våra kunskaper. Substantiven och artiklarna är i fokus. TyA 3 Lernen und Arbeiten Skola, studier och arbetsliv i de tyskspråkiga länderna är teman för denna kurs. Vi diskuterar utgående från texter i anknytning härtill. Repetitionen och utvidgningen av ordförrådet och grammatiken fortsätter. Adjektiven är i fokus. TyA 4 Gesellschaft und die Welt um uns Samhället och omvärlden

3 Vi läser texter rörande samhälle och politik och diskuterar dessa områden. Muntliga och skriftliga övningar. Olika strategier för läsförståelse övas. Grammatikkunskaperna utvidgas och befästes. Passiv står i fokus. TyA 5 Kultur Litteratur, musik, film och teater utgör stoffet för denna kurs. De studerande läsa en roman och se en film på tyska. Vid mån om tid och möjlighet utför eleverna dessutom ett större projektarbete om ett självvalt ämne med anknytning till tysk kultur och presentera det. Urvalet och arbetssättet bestäms under kursens gång tillsammans med eleverna. TyA 6 Wissenschaft, Wirtschaft und Technik Vi övar förmåga att förstå och kunna diskutera mera krävande texter inom områdena vetenskap, ekonomi och teknik. Muntliga och skriftliga övningar. Vi arbetar vidare med att utvidga ordförråd och grammatikkunskaper. Alla pronomina står i fokus. TyA 7 Natur und nachhaltige Entwicklung Naturen och en hållbar utveckling. Vi läser och diskuterar texter från olika områden som anknyter till naturvetenskaper och hållbar utveckling. Vi skriver uppsatser och övar läs- och hörförståelser som förberedelse för studentprovet. Vi repeterar även grammatik och fokuserar främst på grammatikuppgifterna i studentprovet. TyA 8 Tala och förstå bättre I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. Förmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. TyA 9 Prepkurs Vi diskuterar texter (ur Genau 8) som har att göra med aktuella händelser och olika världsbilder. Grammatiken repeteras. Tyngdpunkten ligger på övning inför studentprovet: vi övar textoch hörförståelser samt uppsatser. TYA 10 DSD das deutsche Sprachdiplom Vi övar systematiskt inför das deutsche Sprachdiplom. Alla delar av provet tas upp och övas noggrant: läs- och hörförståelse, uppsatsskrivning och den muntliga biten. Kursen bedöms enligt skalan godkänd / underkänd. Franska, B3 FrB31 Goddag, trevligt att träffas! Kursen ger grunderna i franska med hjälp av enkla kommunikationsövningar och korta texter. Tonvikten på muntlig konversation. FrB3 2 Så saker och ting skötas Kursen handlar om släkt och vänner och om dagliga rutiner, som att göra uppköp och uträtta ärenden i post, vägbeskrivningar etc. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning Efter dessa två kurser slås gruppen med elever som läser franska som B3-språk ihop med gruppen elever som läser franska som B2-språk (som har börjat med franska i åk 8). Därför har följande franskakurser två olika parallella beteckningar: FRB3 är för dem som har påbörjat sina studier i franska i gymnasiet och FRB2 är för dem som fortsätter med sina studier i franska i gymnasiet. Kurserna är dock alltså gemensamma för båda dessa målgrupper Franska, B3 & B2 FrB3 3, FrB2 1 Fritid och intressen I denna kurs integreras B2 och B3 språken. Tema för kursen är de ungas dagliga liv, fritidssysselsättning och hobbyer. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas. Grundstrukturerna från högstadiet repeteras och befästes. FrB3 4, FrB2 2 Världen och vi Kursen handlar bl. a. om människor, historia och sevärdheter i Finland och de franskspråkiga länderna. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. De grundläggande strukturerna befästes. FrB3 5, FrB2 3 Förr och nu Under kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som samhällets synvinkel, bl.a. hälsa och välfärd. Det skriftliga betonas mera och nya strukturer inlärs. FrB3 6, FrB2 4 Studier och framtidsplaner Skola, studier och arbetsliv i de franskspråkiga länderna är teman för denna kurs. Vi diskuterar utgående från texter med anknytning härtill. Repetitionen och utvidgningen av ordförrådet och grammatiken fortsätter. FrB3 7, FrB2 5 Kultur Kursen behandlar t.ex. litteratur och musik, konst, film och teater. La Francophonie, franskspråkigheten i världen diskuteras. Vi börjar fr.o.m. denna kurs systematiskt befatta oss med och öva inför studentprovet i franska. FrB3 8, FrB2 6 Vår gemensamma jord Vi läser texter som behandlar den samhälleliga verksamheten i Finland och i de franskspråkiga länderna. Argumentering och ställningstagande övas. Ordförråd och grammatik utvidgas. FrB3 9, FrB2 7 Vetenskap och teknik Den teknologiska utvecklingen betonas i text och skrift under denna kurs. Ordförråd och strukturer förstärks. Vi övar

4 systematiskt på alla delar av studentprovet: läs- och hörförståelse, samt skriftlig produktion. FrB3 10, FrB2 8 Naturen och en hållbar utveckling Texterna behandlar människan som en del av naturen och hennes förhållande till sin omvärld. Vi övar systematiskt på alla delar av studentprovet: läs- och hörförståelse, samt skriftlig produktion. FrB3 11, FrB2 9 Repetitionskurs Text- och hörförståelse samt skriftlig produktion övas inför studentprovet.grammatiken repeteras och övas med olika strukturövningar. Tyska, B3 TyB3 1 Guten Tag, schön Sie zu treffen Kursen ger grunderna i tyska med hjälp av enkla kommunikationsövningar och korta texter. Tonvikten på muntlig konversation. TyB3 2 So wird es gemacht Kursen handlar om släkt och vänner och om dagliga rutiner, som att göra uppköp och uträtta ärenden i post etc. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning Efter dessa två kurser slås gruppen med elever som läser tyska som B3-språk ihop med gruppen elever som läser tyska som B2-språk (som har börjat med tyska på åk 8). Därför har följande tyskkurser två olika parallella beteckningar: TYB3 är för dem som har påbörjat sina studier i tyska i gymnasiet och TYB2 är för dem som fortsätter med sina studier i tyska i gymnasiet. Kurserna är dock alltså gemensamma för båda dessa målgrupper Tyska, B3 & B2 TyB3 3, TYB2 1 Freizeit und Hobbys I denna kurs integreras B2 och B3 språken. Tema för kursen är de ungas dagliga liv, fritidssysselsättning och hobbyer. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas. Grundstrukturerna från högstadiet repeteras och befästes. TyB3 4, TYB2 2 Bei uns und anderswo Kursen handlar bl. a. om människor, historia och sevärdheter i Finland och de tyskspråkiga länderna. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. De grundläggande strukturerna befästes. TyB3 5, TYB2 3 Früher und heute Under kursen behandlas liver förr och nu såväl ur individens som samhällets synvinkel. Det skriftliga betonas mera och nya strukturer inlärs. TyB3 6, TYB2 4 Lernen und Zukunftspläne Skola, studier och arbetsliv i de tyskspråkiga länderna är teman för denna kurs. Vi diskuterar utgående från texter med anknytning härtill. Repetitionen och utvidgningen av ordförrådet och grammatiken fortsätter. TyB3 7, TYB2 5 Kultur Kursen behandlar t.ex. litteratur och musik, konst, film och teater. Den studerande befattar sig under kursens gång med ett självvalt kulturtema. Diskussion kring aktuella texter. Vi börjar fr.o.m. denna kurs systematiskt befatta oss med och öva inför studentprovet i tyska. TyB3 8, TYB2 6 Unsere gemeinsame Erde Vi läser texter som behandlar den samhälleliga verksamheten i Finland och i de tyskspråkiga länderna.argumentering och ställningstagande övas. Ordförråd och grammatik utvidgas. TyB3 9, TYB2 7 Wissenschaft und Technik Den teknologiska utvecklingen betonas i text och skrift under denna kurs. Ordförråd och strukturer förstärks. Vi övar systematiskt på alla delar av studentprovet: läs- och hörförståelse, samt skriftlig produktion. TyB3 10, TYB2 8 Natur und nachhaltige Entwicklung Texterna behandlar människan som en del av naturen och hennes förhållande till sin omvärld. Vi övar systematiskt på alla delar av studentprovet: läs- och hörförståelse, samt skriftlig produktion. TyB3 11, TYB2 9 Repetitionskurs Text- och hörförståelse samt skriftlig produktion övas inför studentprovet.grammatiken repeteras och övas med olika strukturövningar. TyB3 12, TYB2 10 DSD das deutsche Sprachdiplom Vi övar systematiskt inför das deutsche Sprachdiplom. Alla delar av provet tas upp och övas noggrant: läs- och hörförståelse, uppsatsskrivning och den muntliga biten. Kursen bedöms enligt skalan godkänd / underkänd och kan även tas fast man inte ännu är helt säker på om man vill delta i själva DSDprovet, eftersom man naturligtvis lär sig mycket nytt och övar sin tyska överlag samtidigt. Spanska, B3 Bok: Entre amigos De två följande kurserna är nybörjarkurser i spanska, det vill säga att de är kurser för elever som påbörjar sina studier i spanska i gymnasiet och som inte studerat spanska sedan tidigare. Elever som läst spanska sedan tidigare, men som vill repetera grunderna i språket, är välkomna att delta i kurserna. SpB3 1 Buenos días, encantado de conocerle Nybörjarkurs. I kursen går vi igenom alfabetet, uttal, hälsningsfraser. Vi övar enkla

5 dialoger där vi berättar om oss själva, vem vi är och varifrån vi kommer. Yrken, veckodagarna och månaderna tas även upp i denna kurs. SpB3 2 El tiempo libre y el ocio I denna kurs tar vi upp ämnen som familj, studier och fritidssysselsättningar.i kursen betonas uttal, skriftliga övningar och muntliga kommunikationsövningar De elever som deltagit i de två föregående nybörjarkurserna och alltså läst spanska som ett B3 - språk, kommer i fortsättningen att studera i samma kurser med de elever som läser spanska som ett B2-språk från åk 8 ihögstadiet. Grupperna slås samman men behåller sina olika benämningar: SpB3 är för de elever som påbörjat sina studier i spanska i gymnasiet, SpB2 för de elever som läst spanska sedan högstadiet Spanska, B3 och B2 Bok: Entre amigos SpB3 3, SpB2 1 Aquí y en otros lugares I denna kurs integreras B3 och B2 språken. Vissa teman i kursen är repetition för de som läser B2 språket, medan de är nya för B3 språket, såsom klockan och vädret. I kursen lär vi oss att berätta om olika platser, såsom städer och länder (befolkning, geografi, läge). Platsadverbial. SpB3 4, SpB2 2 Así hay que hacer las cosas Kursen handlar både om vardagliga och festliga företeelser, såsom att ordna och gå på fest, gå på uppköp och uträtta ärenden t.ex på posten. I kursen betonas den skriftliga och muntliga framställningen. SpB3 5, SpB2 3 Antes y ahora Kursen behandlar livet och förhållanden förr och nu, vardagliga och historiska skeenden i det förflutna. Tempusformerna i förfluten tid. Vi lägger bland annat stor vikt vid den skriftliga framställningen. SpB3 6, SpB2 4 El trabajo, los estudios y los planes de futuro. I kursen tar vi upp ämnen som relaterar till skolan, vidare studier och arbete samt ungdomarnas framtidsplaner och önskemål för framtiden. Vi tar även upp teman som kroppen, hälsa och välbefinnade. Eleverna övar dessa teman genom muntliga och skriftliga framställningar. Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 7, SpB2 5 La cultura Kursens ämnesområden är bland annat teater, bio, sport litteratur och framtidsprojekt. Vi fortsätter med den skriftliga framställningen (hur man till exempel skriver ett tackbrev) Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 8, SpB2 6 Nuestro mundo I denna går vi igenom teman som nedsmutsning av vår omgivning, miljöproblem, ekologiska och sociala problem och livet på landet. Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 9, SpB2 7 Ciencia y Tecnología Den teknologiska utvecklingen betonas i text och skrift under denna kurs. Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 10, SpB2 8 Natur och hållbar utveckling Bok: Abi spanska Texterna behandlar människan som en del av naturen och hennes förhållande till sin omvärld. Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 11, SpB2 9 Repetitionskurs Bok: Abi spanska Text-och hörförståelse övas inför studentprovet. Grammatiken repeteras och övas med olika strukturövningar. Ryska, B3 RyB3 1 God dag, trevligt att träffas! Språket i kursen gälla grundläggande funktioner, såsom hälsa, att ta avsked, och att presentera sig. De studerande öva sig i att berätta om sig själv och genom frågor locka sin/sina samtalspartner till detsamma. Ämnesområdena också täcka familjen och mänskliga relationer och de studerande lära sig att klara sig i enkla alldagliga språksituationer. Kursens tonvikt ligger vid muntlig kommunikation. RyB3 2 Så ska saker och ting skötas Kursen handla om släkt, vänner och andra mänskliga relationer och om dagliga rutiner. De studerande öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning. Ryska, B3 och B2 RyB3 3, RyB2 1 Fritid och intressen Ämnesområden och situationer i denna kurs tas ur de ungas dagliga liv och handlar om fritidsverksamhet och hobbyer samt tjänster i anslutning till dem. I kursen betonas talförståelse och förmågan att tala det främmande språket, bland annat hur man uttrycker åsikter på det. Kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. RyB3 4, RyB2 2 Världen och vi Kursen handla om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i eget land och i främmande länder. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter.

6 RyB3 5, RyB2 3 Förr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är till exempel hälsa och välfärd. I kursen betonas talförståelse och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. RyB3 6, RyB2 4 Studier och framtidsplaner Kursen handla om skola, studier och arbetsliv samt om de ungas framtid. De studerande öva sig i att tala och skriva om dessa teman samt lära sig att lägga fram önskemål och planer för framtiden. RyB3 7, RyB2 5 Kultur Kursen kan handla till exempel om bildkonst, musik, film, teater eller idrott i respektive främmande kulturer. Alla områden inom språkfärdigheten övas. RyB3 8, RyB2 6 Vår gemensamma jord Kursstoffet bygga på lättfattliga texter också mediatexter som anknyter till samhällelig verksamhet i Finland och i ifrågavarande främmande länder och handla om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse, beskrivningar och enkla redogörelser i tal och skrift. RyB3 9, RyB2 7 Vetenskap och teknik Kursinnehållet bygga på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. RyB3 10, RyB2 8 Naturen och en hållbar utveckling Kursen handla om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de länder och kulturer där språket i fråga talas. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter. RyB3 11, RyB2 9 Repetitionskurs / prepkurs Evangelisk-luthersk religion Re 1 Religionens natur och betydelse Religion och världsåskådning: Stoff för egen världsåskådning. Kristendomen och bibelns innehåll analyseras. Ökad tolerans. Re 2 Kyrkan, kulturen och samhället Kristendomen i världen: Kristna konfessionernas historia. De religiösa samfunden idag. Deras påverkan och betydelse. Re 3 Människans liv samt etik Det goda och det onda hos människan: Etiska frågeställningar. Kursen stöda studerandes moralutveckling. Projektarbete. Kursen kan inte tenteras. Re 4 Religionernas värld Genomgång av olika världsreligioner. Beaktande av olika kulturer, samhällen och tänkesätt. Ökad tolerans och självkännedom. Re 5 Vad tror finländaren på? Studeranden handleds att finna aktuell information om det religiösa livet i Finland. Dessutom behandlas olika aktuuella sekter i Finland. Projektarbete. Re 6 Myter och mytologi Myterna som uttolkare av den osynliga verkligheten. Deras visdom ger djup åt forntid och samtid. Ortodox religion Ro 1 Den ortodoxa världen Kyrkohistoria. Kursen ger en kronologisk överblick av den kristna Kyrkans historia från ca år 30 till modern tid, med tyngdpunkt på den enade Kyrkans tid, dvs. perioden Ro 2 Dogmatik och etik Centrala lärosatser inom Kyrkans lära behandlas. Begreppet helig. Relationen mellan Gud och människa. Ortodoxa människosynen. Individualetiska och samhällsetiska frågor. Ro 3 Bibelkunskap Den Heliga Bibeln: Tillkomst och centralt innehåll. Att lära sig läsa och använda Bibeln på egen hand. Introduktion till bibeltolkning. Bibelns betydelse för den kristna etiken. Ro 4 Religionernas värld Grundkurs i världsreligionerna. Under kursen behandlas judendomen, islam, hinduismen, buddhismen samt de kinesiska och japanska religionerna. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. Ro 5 Det ortodoxa Finland Den finska ortodoxa Kyrkans historia och nutid. Centrala skeden i den finska ortodoxa Kyrkans historia analyseras. Karelens roll i den religionspolitiska kontexten. Den religiösa situationen i Finland idag. Livsåskådning Lk 1 Ett gott liv Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv. Lk 2 Världsbilden Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika världsbilder. De studerande göra sig förtrogna med olika sätt att begreppsligt gestalta världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i detta. Lk 3 Individen och samhället Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan människor. De

7 studerande göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati förverkligas. Lk 4 Det kulturella arvet och identiteten Under kursen behandlas det kulturella arvet som utgångspunkt för ett gott liv och som mått på ett sådant samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och förändring. De studerande göra sig förtrogna med den kulturella mångfalden i världen och i våra dagars finländska samhälle. Lk 5 Olika sätt att förklara världen Under kursen begrundas olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa traditioner och livsåskådningstraditioner. De studerande göra sig förtrogna med olika världsåskådningars uppkomst, historia och med forskningen om dem. Psykologi Ps 1 Psykisk aktivitet, lärande och interakti Psykologin som vetenskap. Olika människobilder, undersökningsmetoder och tillämpningsområden. Vårt handlande. Ps 2 Människans psykiska utveckling Människan i utveckling och social växelverkan. Människans levnadslopp, psykisk utveckling, social påverkan och attitydbildning. Ps 3 Grunderna för människans informationsbearbetning Vårt sätt att bearbeta information, varseblivning, minne och tänkande. Hjärnskador och rehabilitering. Ps 4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet Växelverkan mellan psykiska och fysiska faktorer. Motivationspsykologisk forskning. Emotioner och de kognitiva funktionerna. Ps 5 Personligheten och den mentala hälsan Vad är en personlighet och av vilka delkomponenter består den av. Hur undersöker man en personlighet. Psykologisk testning och undersöknings metoder. Ps 6 Repetitionskurs Centrala delar av psykologin repeteras och abiturienterna förbereds för studentskrivningarna i psykologi. Kursen bedöms med G/U Ps 6 Socialpsykologi Filosofi Fi 1 Introduktion i filosofiskt tänkande : kunna gestalta filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på dem och förstå hur man inom filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap, verksamhet och värderingar begreppsligt. känna till olika slags filosofiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om verkligheten, uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlande i den kunna se skillnader mellan deskriptiva och normativa påståenden och kunna motivera olika uppfattningar om det goda och det rätta. Fi 2 Filosofisk etik bli insatta i den filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och teorier kunna bedöma livet och handlandet ur moraliska synvinklar och motivera sina omdömen med etiska begrepp förmå strukturera sina egna moraliska avgöranden och motiveringar utgående från den filosofiska etiken lära sig ett kritiskt förhållningssätt och tolerans såväl gentemot sig själv som gentemot andra. Fi 3 Kunskap och verklighet i filosofin : kunna gestalta vad kunskap och vetande innebär i filosofi, i vetenskap och i dagligt liv kunna bedöma hurdana bilder av verklighetens grundläggande väsen som uppstår i filosofin, i vetenskap och i olika världsåskådningar lära sig att analysera och kritiskt bedöma tankeföreställningar och påståenden lära sig att se den vetenskapliga forskningens och härledningens natur. Fi 4 Samhällsfilosofi : bli förtrogna med de viktigaste begreppen och inriktningarna inom samhällsfilosofin lära sig att gestalta samhällets natur och de centrala samhällsinstitutionernas verksamhet kunna bedöma samhällsordningens legitimitet kunna analysera förhållandet mellan samhället och individen samt den samhälleliga och politiska verksamheten. Historia Hi 1 Människan, miljön och kulturen Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu.

8 Hi 2 Den europeiska människan Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande bekanta sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiskt källmaterial. Kulturen bör förstås som ett övergripande begrepp. Hi 3 Internationella relationer Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur. Kursen koncentrerar sig på fenomen under 1900-talet inom en internationell referensram. Tyngdpunkten i kursen ligger på motsättningar mellan olika ideologier och uppkomsten av dessa. I samband med detta belyses frigörelsesträvanden och följderna av dessa. Hi 4 Vändpunkter i Finlands historia Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar. Hi 5 Finland från förhistorien till autonomin Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet. Kursen omfattar Finlands och à stersjöområdets historia fram till Belyser utvecklingen i Finland och dess grannländer under den s. k Svenska tiden. Kriget och inledningen av den "autonoma tiden" ingår. Kursen utgör bakgrunden till Hs4. Kursen bedöms med prestationsanteckning A/U. Hi 6 Kulturmöten Studerandena få ett globalt perspektiv på historien och redskap att frigöra sig från en eurocentrerad historie- och verklighetsuppfattning. En genomgång av de utomeuropeiska kulturerna, utgående från olika regioner. Kronologiskt rör sig kursinnehållet från stenåldern till början av 1900-talet. Kursen är till stor del en arbetskurs där studerandena under handledning själva producerar en längre uppsats, ett föredrag eller någon annan form av presentation. Under kursen behandlas valfritt särdragen och nuläget i någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. De kulturområden som behandlas ligga utanför Europa. Hi 7 Totalitära stater i modern tid Belyser bakgrund, ideologiskt innehåll, maktstrukturer och betydelsen av totalitära regimer. Analyserar Stalins Sovjetunionen, Hitlers Tyskland samt Maos Kina. Undervisningsspråket är engelska. The 20th century produced many single-party states. The origins, ideology, form of government, organization, nature and impact of these should be studied in this course. Hi 8 Världen idag Det aktuella världsläget och dess bakgrund studeras via litteratur och media. Hi 9 Repetitionskurs i historia och samhällslära Centrala delar av historiekurserna samt samhällsläran repeteras. Studerandena förbereds inför studentskrivningarna. Kursen består till stora delar av frågeanalys. Abiturienterna definierar typiska studentexamensfrågor och skriver uppsatser. Samhällslära Sl 1 Samhällskunskap Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, socialpolitik och sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och inflytande utgör centrala perspektiv. Sl 2 Ekonomisk kunskap Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar sig på de ekonomiska vetenskaperna. I den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och staternas synvinkel. De studerande ges en inblick i näringslivet med hjälp av olika typer av statistik och andra källor. Sl 3 Medborgarens lagkunskap Kursen ge de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar. Sl 4 Europeiskhet och Europeiska unionen Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten om unionen. Biologi Bi 1 Organismernas värld förstå vad diversitet innebär förstå evolutionen känna till de centrala principerna för ekosystemens funktion. CENTRALT INNEHÅLL

9 Biologin som vetenskap Ekosystemens och arternas mångfald Evolutionen & livets utveckling Biosfären i dag Hur naturen fungerar Organismernas anpassning till omgivningen och deras utbredning Bi 2 Cellen och ärftligheten förstå cellens betydelse som livets grundenhet förstå evolutionsprocessen som en helhet kunna redogöra för cellens kemiska byggnad veta hur generna styr cellens funktioner kunna grundprinciperna för ärftlighetens lagbundenheter CENTRALT INNEHÅLL: Cellen som grundenhet för livet Cellens energihushållning Hur cellfunktionerna styrs Cellförökningen Ärftlighetens grunder Populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin Bi 3 Miljöekologi kunna ekologins grunder och förstå hur den mänskliga verksamheten inverkar på den levande naturen stifta bekantskap med de finländska ekosystemen och deras särdrag samt vara insatta även i de ekosystem som människan bearbetat kunna planera och genomföra en liten undersökning om miljöns tillstånd och presentera resultaten av den principerna för en hållbar utveckling. CENTRALT INNEHÅLL: Ekologisk forskning Biodiversiteten och dess betydelse De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar Den finländska naturens ömtålighet En hållbar framtid, ekologiskt hållbar utveckling och individens val Bi 4 Människans biologi förstå homeostasen och dess betydelse nervsystemets verksamhet och hormonsignaler som reglerare av individens funktioner förstå förökningen och människans livscykel förstå organismens anpassning till förändringar, känna till hur de viktigaste sjukdomarna uppstår känna till människans utveckling som art CENTRALT INNEHÅLL: Särdragen hos människans celler och vävnader, differentiering, åldrandet och cancer Organismens byggnad, funktion och betydelse Regleringen av livsfunktionerna Människans förökning Människans livscykel och sociala natur Genotypens betydelse Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer, människan och mikroberna Bi 5 Bioteknologi få djupare insikter i cellens finstruktur och i organellernas funktion förstå de centrala delarna av livets kemi behärska strukturen hos de viktigaste mikrobgrupperna känna till hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras känna till de viktigaste begreppen inom gen- och bioteknik kunna bedöma de möjligheter, risker och etiska problem som den biotekniska utvecklingen för med sig och utifrån dem kunna träffa motiverade val i vardagslivet. CENTRALT INNEHÅLL: Cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna Cellerna som proteintillverkare Genfunktionerna Genteknologin och dess möjligheter Mikroberna och deras betydelse Bi 6 Laborationskurs känna till vetenskapligt tänkesätt och olika biologiska arbetsmetoder. De kunna tillämpa dessa metoder på egna undersökningar. Under kursen fördjupas också kunskapen om centrala innehåll i övriga kurser i biologi. Centralt innehåll: Biologiska forskningsmetoder och vetenskapligt tänkesätt Laborationer mikroskopiering genetik cellens kemi fotosyntes och respiration människans biologi dissektion Forskningsetik Geografi Ge 1 Den blå planeten kunna använda naturgeografiska grundbegrepp förstå jorden som planet förstå hur och varför naturlandskap förändras förstå zonindelningen av jordklotet kunna tillämpa den geografiska kunskap de fått både lokalt och globalt. CENTRALT INNEHÅLL Geografin som naturvetenskap Jordens planetariska karaktär Atmosfären i rörelse Hydrosfären i rörelse, vattnet i naturen Vädret och klimatet Jordklotets föränderliga ytformationer Jordklotets växtzoner Tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder Ge 2 En gemensam värld

10 kunna använda kulturgeografiska begrepp känna till olika kulturer känna till demografi känna till sambandet mellan naturresurser och ekonomiskt hållbar verksamhet känna till regional planering CENTRALT INNEHÅLL Befolkningen och bosättningen Naturtillgångar Primärproduktionen och miljön, jordbruk och skogar Industrin och energin Kommunikationer Den mänskliga verksamhetens regionala struktur Hållbar utveckling Ge 3 Riskernas värld Kursen mål är att de studerande känna till de risker som ansluter sig till naturfenomen, till människans verksamhet samt till växelverkan mellan natur och människa på jorden och kunna bedöma deras betydelse ur människans och miljöns synvinkel veta hurdana risker som förekommer i olika områden på jorden och kunna jämföra och bedöma riskfylldheten både globalt och lokalt inse samband mellan utvecklingsgrad och risker veta vilka möjligheter det finns att förutsäga och gardera sig mot hot, reglera konflikter och verka enligt principerna för hållbar utveckling. CENTRALT INNEHÅLL Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen Mänsklighetens risker och riskfyllda områden Tekniska risker Ge 4 Regionstudier kunna grunderna i kartografi känna till principerna för geografiska informationssystem (GIS) och olika möjligheter att tillämpa dem kunna samla in uppgifter om ett område kunna utnyttja datanät kunna visualisera uppgifter från området i form av kartor, diagram och fotografier kunna analysera och tolka materialet och utifrån det utarbeta en beskrivning av området ifråga CENTRALT INNEHÅLL Kartografins grunder och geografiska källor Geografiska informationssystem En egen undersökning av ett område Ge 5 Repetitionskurs i geografi Kursens mål är att förbereda de studerande för skrivningarna i geografi ge en helhetsbild av ämnet geografi repetition av centrala begrepp strukturering och genomgång av centrala helheter tolkning av kartor, bilder (teckningar och fotografier) och diagram övningar i att besvara gamla studentexamensuppgifter Fysik Fy 1 Fysiken som naturvetenskap Historia. Energi. Experiment och tolkandet av resultaten. Rörelse. Kraft. Fy 2 Värme Tryck, fasförändringar, värmeenergi. Mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad. Värmelärans huvudsatser. Fy 3 Vågrörelse Vågrörelser, interferens, reflektion, speglar och linser, ljud. Fy 4 Rörelselagarna Newtons lagar, krafter, rörelsemängd, energi. Fy 5 Rotation och gravitation Rotationsrörelse och moment. Gravitation. Fy 6 Elektricitet Ohms, Joules och Coulombs lag. Elfält, ström, spänning och kondensatorer. Kopplingsscheman. Fy 7 Elektromagnetism Magnetfält, induktionslagen, Lenz lag, elsäkerhet. Fy 8 Materia och strålning Strålning, atommodeller, kvantfenomen, radioaktivitet, materiens minsta beståndsdelar. Fy 9 Repetition Övning inför studentskrivningarna. Repetition av alla gymnasiekurser. Fy 10 Astronomi Historia, vårt solsystem, universums uppkomst och framtid, finns det liv någon annanstans? Stjärnskådning. Kemi Ke 1 Människans kemi och kemin i livsmiljön Kursen behandlar begrepp och enkla beräkningar som är centrala i det dagliga livets kemi, samt även strukturer och molekyler som bygger upp det liv som finns omkring oss. Tyngdpunkten i kursen ligger på organisk kemi. I kursen är det också meningen att eleverna bekanta sig med enkla laborativa metoder och utföra självständiga arbeten i laboratoriet. Ke 2 Kemins mikrovärld Kursen ge eleven en bild av hur ämnen som förekommer i vår omgivning är uppbyggda av mindre beståndsdelar, samt hur denna uppbyggnad påverkar ämnenas egenskaper. Begrepp och beräkningar som behandlar kemiska bindningar och föreningar behandlas även.

11 Ke 3 Reaktioner och energi Kursen går ut på att förstå den information som fås ur kemiska reaktionslikheter, samt att inse hur olika faktorer kan påverka kemiska reaktioner. I kursen ingår även matematisk behandling av kemiska förlopp. Kursen kan med fördel innehålla projektarbeten och industribesök som kan förknipps med energiproduktion och - konsumtion i samhället. Ke 4 Metaller och material Kursen innehåller teori kring framställning, rening och egenskaper av metaller och övriga material. Olika materials livscykler och inverkan på miljön behandlas även. I kursen bekantar sig eleverna också med olika elektrokemiska fenomen. Ke 5 Reaktioner och jämvikt Kursen behandlar kemiska jämvikter såväl kvalitativt som kvantitativt. Även syror och baser samt jämviktsreaktioner mellan dessa behandlas. Tillämpade Ke 6 Kemilaborationer Kursen består i huvudsak av laborationer, men även teori som stöder dessa. Under kursen eleverna lära sig planera experiment, självständigt utföra experiment, samt på ett vetenskapligt sätt kunna presentera sina resultat. Laborationerna även ge eleverna insikter om vilka möjligheter och begränsningar naturvetenskapligt arbete erbjuder. Ke 7Repetitionskurs Repetitons- och fördjupningskurs inför realprovet i kemi. Matematik, lång lärokurs MaA 1 Funktioner och ekvationer Potensfunktioner och -ekvationer. Exponentialfunktioner. Rotuttryck och potenser. MaA 2 Polynomfunktioner Polynomfunktioner, -ekvationer och -olikheter. MaA 3 Geometri Plan- och rymdgeometri, likformighet och sinus- och cosinussatsen. MaA 4 Analytisk geometri Punkter, linjer, cirklar, parabler. Ekvationssystem. ekvationer och olikheter med absolutbelopp. MaA 5 Vektorer Vektorer. Addition, subtraktion och skalärprodukt av vektorer. Räta linjer och plan i rymden. MaA 6 Sannolikhet och statistik Statistisk behandling av material och tolkning av detta. sannolikhet och sannolikhetsfördelningar. Normalfördelning. MaA 7 Derivatan Rationella ekvationer och olikheter. Gränsvärde, kontinuitet och derivata. Polynomfunktioners förlopp. MaA 8 Rot- och logaritmfunktioner Rot-, exponential- och logaritm funktioner och ekvationer, samt derivatan av dem. MaA 9 Trigonometriska funktioner och talföljd trigonometriska funktioner, egenskaper och tillämpningar. Talföljder och summor. MaA 10 Integralkalkyler Primitiv funktion och integraler. Areor och volymer. MaA 11 Talteori och logik Talteori. Grunderna i logik. MaA 12 Numeriska och algebraiska metoder Numerisk matematik också med hjälp av grafisk räknare. MaA 13 Forts. kurs i differentialo integralkal Funktioners kontinuitet och deriverbarhet. Generaliserade integraler. MaA 15 Repetitionskurs Repetition av tidigare kurser. Övning med hjälp av gamla studentuppgifter. MaA 17 Ekonomisk matematik Index, skattekalkyler, räntor, aktier, fonder. Matematik, kort lärokurs MaB 1 Uttryck och ekvationer Analytisk och grafisk lösning av ekvationer. Sambandet mellan storheter och matematiska uttryck. MaB 2 Geometri Geometri och trigonometri. MaB 3 Matematiska modeller I Potens- och exponentialekvationer. Tillämpning av lineära och exponentiella modeller. MaB 4 Matematisk analys Derivata. Extremvärden. MaB 5 Statistik och sannolikhet Sannolikhetslärans grunder. Behandling och tolkning av statistiskt material. MaB 6 Matematiska modeller II Ekvationssystem. Olikheter med två variabler. Linjäroptimering. talföljder och summor. MaB 7 Ekonomisk matematik Index, skattekalkyler, räntor, aktier, fonder. MaB 8 Matematiska modeller III Fördjupning av trigonometri. Vektorer. MaB 9 Repetitionskurs Repetition av tidigare kurser. Övning med hjälp av gamla studentuppgifter. Gymnastik Gy 1 Färdighet och kondition I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheter och kunskaper från grundskolan och de ges också möjlighet att bekanta sig med nya grenar. När det är nödvändigt

12 individualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov. När man lägger upp kurserna årstiderna beaktas så att det under de obligatoriska kurserna går att utöva sommar- och vinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningen betonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Gy 2 Träning ensam och tillsammans med andra I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheter och kunskaper från grundskolan och de ges också möjlighet att bekanta sig med nya grenar. När det är nödvändigt individualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov. När man lägger upp kurserna årstiderna beaktas så att det under de obligatoriska kurserna går att utöva sommar- och vinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningen betonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Gy 3 Stimulerande motion Syftet med kurserna är att de studerandes egen aktivitet betonas. Olika motionsformer som ger nya och annorlunda upplevelser. Preciseringen av innehållet i de fördjupade kurserna preciseras i samråd med de studerande. Gy 4 Motion tillsammans (Gammeldans) I arbetssätten betonas samverkan i grupp. Kursinnehållet består av gamla och nya danser. Gy 5 Motionsidrott Syftet med kursen är att effektivera regelbunden motion. De studerande gör upp ett personligt motionsprogram som genomförs både självständigt och i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. Hälsokunskap Hä 1 Hälsokunskapens grunder I kursen de studerande fördjupa sig i faktorer som påverkar hälsa och sjukdom. Studerande även lära sig hur man förebygger folksjukdomar samt hur hälsa och välbefinnande kan främjas. Det är också viktigt att utveckla förmågan till egenvård. Hä 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv I kursen fördjupas målsättningarna i den obligatoriska kursen beträffande unga människors levnadssätt och hälsovanor i vardagslivet. Kulturella, psykologiska och samhälleliga fenomen samt tolkningar av dessa som förklarar hälsoproblem behandlas tematiskt. De studerande också fundera på hur de uppfattar sig själva och andra fysiskt, psykiskt och socialt. Speciellt betonas ansvaret för den egna hälsan. Hä 3 Hälsa och forskning Inom ramen för kursen de studerande sätta sig in i historiska faktorer och perspektiv som påverkar hälsan, i olika metoder att undersöka hälsa och sjukdom samt i utvecklingslinjer i dödlighet och sjukfrekvens. Under kursen behandlas också den vanligaste forskningen inom hälsovård och egenvård, tolkningar av resultaten och konsekvenserna av dem. Därtill fördjupas innehållet i den obligatoriska kursen beträffande hälsovårdspraxis av olika slag, utbud på hälsovårdstjänster och individens ställning inom hälsooch sjukvården. I arbetet betonas aktivitet, praktiskt lärande, undersökande metoder. Bildkonst Ko 1 Jag, bilden och kulturen Grunderna i visuell kultur, samt kännedom om bildkonstens betydelse och aktuella strömningar i världen samt i vårt samhälle. Eleven lär sig bildframställningens grunder samt att uttrycka sina personliga ideér genom praktiska tillämpningar. Kursen inkluderar utställningsbesök. Ko 2 Miljö, plats och rum Fördjupning av det egna bildskapandet. Under kursen studeras närmiljön, bl. a. arkitektur och formgivning. Eleven analyserar sin levnadsmiljö både ur etisk och estetisk synvinkel genom praktiska tillämpningar. Kursen inkluderar utställningsbesök. Ko 3 Medierna och bildernas budskap Under kursen bekantar vi oss med bilden i media. Eleven lär sig analysera och tolka mediernas framställning av världen i förhållande till kulturen och verkligheten genom praktiska tillämpningar, samt att själv använda olika slags bilder och tekniker som medel för det de vill uttrycka. Eventuella utställningsbesök. Ko 4 Från bildkonst till egna bilder Konsthistoria. Under kursen gestaltas huvuddragen i bildkonstens historia tematiskt och kronologiskt. Eleven lär sig förstå innehåll och uttryckssätt inom bildkonsten under olika tider och i olika kulturer. Kursen inkluderar praktiska tillämpningar samt museibesök. Ko 5 Verkstad för samtidskonst Fördjupande av tidigare kunskaper. Olika fenomen samt konstuppfattningar behandlas. Under kursen gör eleven en egen produktion i form av ett större personligt projekt. Eleven ges möjlighet att välja konstområde individuellt enligt intresse. Kursen inkluderar eventuella utställningsbesök. Ko 6 Oljemålningskurs Målerikurs. Vi bekantar oss med måleriets grunder och olika stilar. Strävan till att ta fram, fördjupa

13 och skapa en personlig bildsyn. Under kursen målar eleven en egen tavla med fritt motiv. Kursen inkluderar eventuella utställningsbesök. Ko 7 Form och tredimensionellt uttryck Tredimensionellt bildspråk. Kursen går ut på att lära sig bygga tredimensionella arbeten, t.ex. skulpturer, reliefer, keramikföremål m. m. Vi bekantar oss med olika material: lera, pappersmassa, gips, ståltråd m. m. Under kursen finns även möjlighet att bl. a. dreja och glasera keramikföremål. Ko 8 Gymnasiediplom Gymnasiediplomet är ett självständigt arbete som genomförs under övervakning av bildkonstläraren. Arbetet består av ett verk, en portfolio och en essä. Essän skrivs under provliknande förhållanden. Ko 9 Konsthistoria Kursen behandlar konstens historia, främst ur europeisk synvinkel. Teoretisk kurs men vi gör även museibesök. Rekommenderas för dem som tänker göra bildkonstdiplomet. Musik Mu 1 Musiken och jag Röst- och hörsellära, symfoniorkestern samt en kort inblick i den västerländska konstmusikens historia. Grunderna i bandspel. Mu 2 Ett flerstämmigt Finland En kort inblick i den finländska musikkulturen (populär-, konstoch folkmusik). Musicering och musiklyssnande. Mu 3 Fritt fram för musik Främmande genrer och musikkulturer, jazz-, pop, och rockmusikens historia. Mu 4 Musikens budskap och makt Scenmusikens utveckling (opera, operett, musikal, balett, film). Musikens roll i massmedier. Musicering och musiklyssnande. Mu 5 Ett musikaliskt projekt Inövande och framförande av ett musikaliskt projekt. Mu 6 Spelkurs Bandkurs. Varierande repertoar och spelstilar. Musikframträdanden. Mu 7 Körsång Körsång. Stämsång 2-4 stämmor. Musikframträdanden. Studiehandledning Sh 1 Utbildning, arbete och framtid Sh 2 Studier, arbetsliv och yrkesval Sh 3 Studieteknik Fördjupning i studieteknik. Studiemetoder och praktiska övningar i anslutning till pågående skolarbete. Sh 4 Tutorverksamhet Beviljas åt elever som deltagit aktivt i skolans tutorverksamhet. Navigation Na 1 Skärgårdsnavigation Kursen följer Finlands Navigationsförbunds fordringar i terrester navigation för skärgårdsskeppare. Sjövägsregler, kartprojektioner, navigationsinstrument, positionsbestämning, mörkernavigering mm. Kursen avslutas med förbundets nationella skärgårdsskepparexamen. Informationsteknik It 1 Användning av PC & textbehandling I första delen av kursen lär du dig hur datorns filsystem är uppbyggt och organiserat och många trick och tips under Windows. Andra delen av kursen ger dig grundliga basfärdigheter i textbehandling. Dessutom lär du dig grunderna i produktion av presentationsgrafik. It 2 Tabellhantering & databaser Med ett tabellhanteringsprogram kan du organisera och presentera stora mängder information (t.ex. text, siffror eller datum) i en klar och överskådlig form. Tabellhanteringsprogrammet kan också utföra många besvärliga räkningar för dig och presentera info i grafisk form. Kursens andra del ger dig de grundfärdigheter du behöver för att själv kunna skapa och upprätthålla enkla databaser. Dessutom behandlas Internet, kritisk granskning av den information som finns på nätet, allt man behöver veta om e-post samt säkerhet på Internet. It 3 Multimediaproduktion I denna kurs lär du dig hur en multimediaproduktion är uppbyggd. Vidare får du kunskap om olika presentationstekniker, berättarstilar, målgruppsanalys samt hur man arbetar med bildmanus. Du kommer att medverka i ett projekt, vilket innefattar bearbetning av text, bild och ljud i samverkan. Med hjälp av kreativitet och modern datateknik skapar du interaktiva animationer i form av en färdig produkt. It 4 Datorgrafik I den här kursen lär du dig grunderna i datorgrafik och användning av vanliga grafikprogram. Du kommer att förstå dig på hur en bild är uppbyggd, olika färgscheman och vad man måste tänka på då man planerar trycksaker. Du lär dig att hämta bilder med hjälp av digitalkameror och bildläsare, och hur du förbättrar och manipulerar dem med hjälp av grafikprogram. It 5 Videofilmning och -redigering Med hjälp av en digital videokamera och en välutrustad modern PC kan vi alla bli en ny Chaplin, Hawks, Soderbergh eller Aronofsky. Under kursens lopp jobbar deltagarna med eget filmmaterial som de planerar, filmar, redigerar och klipper. It 6 Operativsystemet Linux Linux är en variant av det populära operativsystemet UNIX och har fått ett stadigt fotfäste bland både

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! Mo 1 En värld av

Läs mer

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser:

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser: MODERSMÅLET MO 1 En värld av texter MO 2 Epik och medietexter MO 3 Texter, kultur och identitet MO 4 Texter i norden MO 5 Moderna texter MO 6 Textens makt MO 7 Muntlig kommunikation MO 8 Fördjupad skriv-

Läs mer

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. Tusen och en text Bokskogen Stilisten

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. Tusen och en text Bokskogen Stilisten LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! och finns i klassuppsättning, behöver inte beställas! Kursnr Kursnamn

Läs mer

KURSLITTERATUR 2015-2016

KURSLITTERATUR 2015-2016 KURSLITTERATUR 2015-2016 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Ritamäki-Johansson m.fl: Bokskogen Abrahamsson m.fl.: Språkets värld FINSKA

Läs mer

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken.

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! och finns i klassuppsättning, behöver inte beställas! Kursnr Kursnamn

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016 MODERSMÅLET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms)

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 o En värld av texter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MO 2 o Epik och medietexter Lärobok

Läs mer

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron

Läs mer

2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors

2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors 2015 2016 Kursguide 2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors innehåll Ämnesstigar, rekommenderad studiegång Språk och matematik 4 Realämnen 6 MO Modersmål och

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X MODERSMÅLET LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2013 2014 MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794 Observera, att för alla böcker anges ISBN-nummer, ofta även tryckår. När du beställer en bok är just ISBN-numret det som verkligen garanterar att du får tag i rätt bok. Böckerna utkommer på Schildts &

Läs mer

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 Att identifiera och erkänna kunskap Ammatillinen koulutus Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 1 Att identifiera och erkänna kunskap

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA BILAGA 16.6.2016 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA 3.1.1.1 Modersmålet, svenska Nuvarande text obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En

Läs mer

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken.

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av

Läs mer

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms)

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms) Läroböcker vid Kimitoöns gymnasium för läsåret 2014-2015 (uppdaterad 03.06.2014) Modersmål Finska Engelska A2-8 -2-4 Bokskogen (Schildts & Söderströms) Språkets värld (Schildts & Söderströms) Knixar med

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Läromedel läsåret 2014-2015 Information om läromedel för kurser som saknas i listan ges av läraren i ett senare skede. En del praktiska kurser har ej läromedel. Förkortning Namn O Modersmål och litteratur

Läs mer

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Grupp 1: Matematik och naturvetenskap GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Statsrådets förordning 942/2014 (13.11.2014) Matematik: 1 gemensam kurs

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Förkortning Tölö gymn. Tölö spec. Norsen

Förkortning Tölö gymn. Tölö spec. Norsen Förkortning Tölö gymn. Tölö spec. Norsen Namn 12A 12A Grupphandledning 12 A 12 B 12 B Grupphandledning 12 B 13A 13A Grupphandledning 13 A 13B 13B Grupphandledning 13 B 13:1 13:1 Grupphandledning 13:1 13:2

Läs mer

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE 2016 2017 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ Innehållsförteckning Viktig information 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar:

Läs mer

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 1 Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 Kurs Innehåll Poäng Period/åk 450 p Läsåret År 2 och 3 Musikprofilen, omfattar totalt 450 poäng, dvs hela utrymmet för det individuella

Läs mer

KURSLITTERATUR 2016-2017

KURSLITTERATUR 2016-2017 KURSLITTERATUR 2016-2017 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kursli5eraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Läromedlet meddelas senare FINSKA FINA 1-3 FINA 4-6 FINA 8 F FINA 9 F FINA

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

KURSLITTERATUR

KURSLITTERATUR KURSLITTERATUR 2019-2020 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1-6 MO 1-6 Tusen och en text (Elevlicens 48 mån) Studentprov MO (Elevlicens

Läs mer

KURSLITTERATUR

KURSLITTERATUR KURSLITTERATUR 2018-2019 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Tusen och en text (Elevlicens 48 mån) FINSKA FINA 1-6 Brännström, Klemets,

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Topeliusgymnasiet i Nykarleby Topeliusgymnasiet i Nykarleby 2016-2017 OBS ettor! Kolla vilka böcker som gäller i och med att den nya läroplanen tas i bruk i höst! KODKNÄCKAREN DELAS UT I SKOLAN (Kronholm-Cederberg och Virtanen-Stormåns

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Mattlidens gymnasium

Mattlidens gymnasium Mattlidens gymnasium Modersmål och litteratur Mo 1 En värld av texter Introduktion till litteraturhistoria med fokus på novellen. Materialbaserat och kreativt skrivande. Gruppdiskussioner. Mo 2 Epik och

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

Kurskalender Carlforsska Gymnasiet årskurs 2. 2011-2012

Kurskalender Carlforsska Gymnasiet årskurs 2. 2011-2012 Innehåll val till årskurs 2. Läsåret 2011-12 Anvisningar... 1 Kurskalender... 2 Bild och form, grundkurs: 50 poäng... 3 Engelska B: 100 poäng... 3 Etik och livsfrågor: 100 poäng... 3 Fackteckning och design

Läs mer

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista 2019 2020 Modersmål och litteratur Första årets studerande Kurserna 1-3 MO 1-3:Tusen och en text (e-läromedel) http://laromedel.sets.fi/series/tusenoch-en-text/studentprov

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

S T U D I E G U I D E F Ö R G Y M N A S I E T. Svenska samskolan i Tammerfors. läsåret 2011-2012

S T U D I E G U I D E F Ö R G Y M N A S I E T. Svenska samskolan i Tammerfors. läsåret 2011-2012 Studieguide S T U D I E G U I D E F Ö R G Y M N A S I E T i Tammerfors läsåret 2011-2012 KONTAKTUPPGIFTER 2 LÄRARKÅREN (för gymnasiet)... 4 ARBETS- OCH LOVDAGAR LÄSÅRET 2011-2012... 4 VITSORD OCH OMTAGNINGAR...

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005

Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005 1 Pedersöre gymnasium Kursguide 2015-2016 Den nya läroplanen fr.o.m. 1.8.2005 1 2 I denna kursguide har kurserna för Pedersöre gymnasium och deras innehåll sammanställts. Kursguiden utgår från den läroplan

Läs mer

Karis-Billnäs gymnasium. STUDIEHANDBOK för nior 2016-2017. www.karisbillnas.fi

Karis-Billnäs gymnasium. STUDIEHANDBOK för nior 2016-2017. www.karisbillnas.fi Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK för nior 2016-2017 www.karisbillnas.fi 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gymnasiestudier... 3 Studentexamen... 4 Snilleblixten... 6 Karis förr... 6 Kavarex (Karis-Varese Exchange)...

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2016/2017. Information inför ditt individuella val

Individuellt val. Läsår 2016/2017. Information inför ditt individuella val Individuellt val Läsår 2016/2017 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista 2018 2019 Modersmål och litteratur Kurserna 1-3MO 1-3 Tusen och en text (e-läromedel, Holmgren, Åkerholm) ISBN 9789515236319, Studentprov MO (e-läromedel,

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2016/2017

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2016/2017 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2016/2017 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Ensemble 2: 100 poäng... 4 Entrepenörskap: 100 poäng... 4 Fotografisk

Läs mer

BOKLISTA 2014-2015. Tankar-filosofi för gymnasiet (Fäldt & Fäldt), Studentlitteratur ELLER Öppna frågor 1-4, Söderströms Bok inte nödvändig för kurs 1

BOKLISTA 2014-2015. Tankar-filosofi för gymnasiet (Fäldt & Fäldt), Studentlitteratur ELLER Öppna frågor 1-4, Söderströms Bok inte nödvändig för kurs 1 BOKLISTA 014-015 FILOSOFI Tankar-filosofi för gymnasiet (Fäldt & Fäldt), Studentlitteratur ELLER Öppna frågor 1-4, Söderströms Bok inte nödvändig för kurs 1 SAMHÄLLSLÄRA Sl 1 Sl Samhället / s Ekonomikunskap

Läs mer

FIt9 Repetitionskurs inför studentskrivningarna EN Engelska, A-språk ENo1 De unga och deras värld Profiles 1, Swedish edition Förlag: Schildts &

FIt9 Repetitionskurs inför studentskrivningarna EN Engelska, A-språk ENo1 De unga och deras värld Profiles 1, Swedish edition Förlag: Schildts & Boklista 2015-2016 14.8.2015 Information om läromedel för kurser som saknas i listan ges av läraren i ett senare skede. En del praktiska kurser har ej läromedel. Kursens förkortning Kursens namn Läromaterial

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

ISBN BOKENS TITEL FÖRLAG KURS ÅRSGRUPP Tusen och en text (e-bok) S&S 1-6 G1-G Språkhandboken S&S 1-10 G1-G3

ISBN BOKENS TITEL FÖRLAG KURS ÅRSGRUPP Tusen och en text (e-bok) S&S 1-6 G1-G Språkhandboken S&S 1-10 G1-G3 KOTKA SVENSKA SAMSKOLA LÄROBÖCKER LÄSÅRET 2018-2019 Listan uppdateras En del av de nya böckerna har inte utkommit ännu. Boklistan uppdateras under året så följ med. Om du är osäker så kolla med ämnesläraren

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista 2017 2018 Modersmål och litteratur Kurserna 1-3 MO 1-3 Kurserna 4-6 MO 4-6 Tusen och en text (e-läromedel) http://laromedel.sets.fi/series/tusen-och-en-text/

Läs mer

Obligatorisk O Fördjupad F Tillämpad T

Obligatorisk O Fördjupad F Tillämpad T UTBUD ENLIGT LÄROPLANEN Obligatorisk O Fördjupad F Tillämpad T Modersmålet 9 0 Finska A 0 Finska, MoFi 0 Finska B Engelska A 0 Franska A 0 Tyska B 0 - " - B 0 Franska B 0 - " - B 0 Engelska B 0 Ryska B

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning Information sidan 2 Kurser på grundläggande nivå motsvarande grundsärskola: Biologi sidan 5 Engelska sidan 6

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens

Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens Lärobokslistan är indelad i varje ämne och varje ämne är dessutom oftast indelad i tre kategorier, dvs. böcker för första årets studerande, för andra årets studerande och för tredje årets studerande. Den

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

Brändö gymnasiums läroplan

Brändö gymnasiums läroplan Brändö gymnasiums läroplan Direktionen för Brändö gymnasium godkänd 19.4.2010 Innehållsförteckning 1. GYMNASIETS UPPGIFT OCH VÄRDEGRUND 9 1. 1 Värdegrunden 9 1.2 Uppgift och mål 10 1.3 Språkstrategin 11

Läs mer

INDIVIDUELLA VALET 2015-2016 2015-01-15

INDIVIDUELLA VALET 2015-2016 2015-01-15 INDIVIDUELLA VALET 2015-2016 2015-01-15 Kurs Kod poäng år 2 år 3 Kommentar Förkunskapskrav Bild 1a1 BILBIL1a1 50 x x Vi arbetar i två- och tredimensionella tekniker t ex måleri, lera eller photoshop både

Läs mer

Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens

Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens Lärobokslistan är indelad i varje ämne och varje ämne är dessutom oftast indelad i tre kategorier, dvs. böcker för första årets studerande, för andra årets studerande och för tredje årets studerande. Den

Läs mer

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna lärcenter.nu Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lärcenter Särskild utbildning för vuxna är en del av kommunens vuxenutbildning. Du är välkommen att söka kurser

Läs mer