Mattlidens gymnasium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mattlidens gymnasium"

Transkript

1 Mattlidens gymnasium Modersmål och litteratur Mo 1 En värld av texter Introduktion till litteraturhistoria med fokus på novellen. Materialbaserat och kreativt skrivande. Gruppdiskussioner. Mo 2 Epik och medietexter Romanen som litterär genre. Tidningstexter och andra medietexter. Bild- och filmanalys. Retorikens grundprinciper. Mo 3 Texter, kultur och identitet Den finlandssvenska litteraturen. Tvåspråkighet, dialekt och slang. Debatter. Mo 4 Texter i Norden Dramatik. Nordisk litteratur. Välläsning och dramatisering. Mo 5 Moderna texter och 2000-talets litteratur. Litterära diskussioner. Lyrikanalys. Mo 6 Textens makt Argumentationsanalys. Tendenslitteratur. Analys av medietexter och reklamanalys. Mo 7 Muntlig kommunikation Övningar som utvecklar uttrycksförmågan. Diskussioner och debatter. Kroppsspråk. Mo 8 Fördjupad skriv- och textkompetens Träning i att skriva essäer och textkompetenssvar. Analysförmågan förbättras. Rekommenderas inför studentskrivningarna. Mo 9 Litteratur som glädje och kunskap Läsning och analys av skönlitteratur. Gestaltning och kreativt skrivande. Mo 10 Tidningsproduktion Studerande som deltar aktivt i arbetet för elevkårens tidning kan Korta kursbeskrivningar räkna sig arbetet till godo som en kurs. Inte schemalagd. Mo 11 Kreativ svenska Kursen består dels av planering och förverkligande av ett projekt (valfritt tema t.ex. film eller teaterpjäs) dels av skriftliga och muntliga övningar som stimulerar och utvecklar fantasin och skaparglädjen. Mo 12 Mediekunskap Medietexter såsom filmer, tvserier, nyheter, reklamer mm. diskuteras. Kritisk granskning av medietexternas uppläggning. Möjligen egna produktioner (t.ex. kortfilmer, reportage, reklamer etc. ) Mo 13 Stödkurs i skrivning Har du svårt att hitta rätt ord, att stava rätt eller att få innehåll i dina uppsatser? Här är kursen för dig! Individuell handledning. Kursen rekommenderas för studerande med svag svenska. Mo 14 Aktuell debatt På kursen debatteras aktuella frågor i enlighet med elevernas val. Den studerande lär sig följa med aktuella samhällsdebatter och delta i dem. Förstärkning av allmänbildningen. En kurs främst för abiturienterna. Mo 15 Skrivarcirkel Kreativa skrivövningar och textsamtal för elever som vill utveckla sitt skönlitterära skrivande. Finska, A FinA 1 Ihmisen arki ja vapaa-aika Böjning av verb, objektet, muntlig presentation FinA 2 Luonto ja ympäristö Böjning av nomen, subjektet, unipersonella uttryck, föredrag FinA 3 Handel, teknik och kommunikation Participer, particip- och agentkonstruktionen, bokrecension, muntlig redogörelse FinA 4 Samhället och massmedia Infinitiver, final- och temporalkonstruktionen, rapport över aktuella händelser i massmedia FinA 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv Objektet fördjupas, adverbial, yrkespresentation, arbetsplatsansö FinA 6 Finsk kultur och litteratur Attribut, föredrag, bokanalys, litteraturhistoria FinA 7 Presentera och diskutera På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olika situationer. Temaområden kan vara studie- och arbetslivet, samhället vi lever i, politik och aktivt medborgarskap, populärt hållen vetenskap och teknik, kultur mänskliga relationer, hållbar utveckling och framtidsutsikter ur ett globalt perspektiv. Övningarna ska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter. Som utgångspunkt används aktuella texter och hörförståelsematerial. FinA 8 Världen och vi / Maailma ja me Ordförrådet och textförståelse fördjupas efter kurs 1-6 FinA 9 Skriv och tala finska bättre! Grammatiken repeteras, de olika delarna i studentexamen övas efter kurs 1-6, kan inte tenteras, rekommenderas.

2 Finska, A, modersmålsinriktad lärokurs FiM 1 Ihmisen arki ja vapaa-aika Människans vardag och fritid. Verblära, objekt, unipersonella uttryck, subjektets och predikatets kongruens. Noveller. Att uttrycka sig korrekt i olika situationer. FiM 2 Luonto ja ympäristö Natur och omgivning. Nomenböjning, adjektivens och adverbens komparation, räkneord. Ett naturvetenskapligt föredrag. Väinö Linna: Tuntematon sotilas. FiM 3 Kaupankäynti, tekniikka ja viestintä Handel, teknik och kommunikation. Infinitiv, particip. En redogörelse. Ett skönlitterärt verk i grupp. FiM 4 Yhteiskunta ja joukkotiedotusvälineet Samhället och massmedia. Satsmotsvarigheter, fördjupning i objektet, interpunktion. En materialbaserad uppsats. Analys av massmedia. Ilkka Remes: Pedon syleily. FiM 5 Koulutus, työelämä ja elinkeinot Utbildning, yrkes- och näringsliv. Attribut, adverbial, rektionsfrågor. Översättning till och från finska. Yrkespresentation. Arbetsplatsansökan. FiM 6 Suomalainen kulttuuri ja kirjallisuus Finsk kultur och litteratur. Föredrag. Litteraturhistoria. Mika Waltari: Sinuhe egyptiläinen. Fördjupning av uppsatsskrivningen. FiM 7 Muntlig uttrycksförmåga De studerande ska förkovra sig i att tala och uppträda på finska, lära sig att kritiskt iaktta sin egen framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och emot feedback. De kan även stifta bekantskap med kulturella särdrag i den muntliga kommunikationen samt träna olika slag av interaktion t.ex. att presentera och övertyga, motivera, förhandla, debattera och medla. Olika regler för formell och informell kommunikation behandlas. FiM 8 Skrivandets konst Kirjoittamisen taito. Texttyper. Skrivprocessen. Användning av källor. Olika skrivuppgifter. FiM 9 Yo-kirjoitukseen valmistava kurssi Prepkurs för studentskrivningen. Grammatiken repeteras. Studentexamensuppgifter. Efter kurs 1-6. Kan ej tenteras. Rekommenderas. Engelska, A EnA 1 Young People and Their World Inledande kurs med bl. a. situationsbaserade kommunikationsövningar. Repetition av verbläran. EnA 2 Communication and Spare Time Fritidsaktiviteter samt hälsa och trygghet. Skillnaderna mellan brittisk och amerikansk engelska. EnA 3 Study and Work Studiemöjligheter och ansökan om arbete. Ã vningen av språkets delmoment fortsätter. Skriftlig analys av ett engelskspråkigt originalverk. EnA 4 Society and the World Around Us Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Skrivandet av sammandrag övas. EnA 5 Culture Anglosaxisk kultur och litteratur. Muntlig rapport om ett engelskspråkigt originalverk. EnA 6 Science, Economics and Technology Teknologi, ekonomi och samhälle. Informations- och mediekunskap. Debatter samt övningar i referat. EnA 7 Nature and a Sustainable Development Miljökunskap och ekologi. Repetition och fördjupning av alla strukturer. EnA 8 Tala och förstå bättre I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. Förmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. EnA 9 Globalisation and Internationalism Global utveckling och aktuella händelser. Alla delmoment av studentexamen övas. EnA 10 Catching up Kursen överbryggar klyftan mellan högstadiets B1-kurs och gymnasiets A2-kurs. Verbläran repeteras, tonvikt på passiva verbformer. Tyska, A TyA 1 Jugendliche und ihre Welt De unga och deras värld Vi behandlar olika teman ur de ungas värld genom textläsning och diskussion. Samtidigt repeterar och befäster vi ordförråd och grammatikkunskaper (grundstrukturer). Verbläran är i fokus. TyA 2 Kommunikation und Freizeit Kommunikation och fritid Vi övar muntlig och skriftlig kommunikation med utgångspunkt i teman som anknyter till informationssamhället och fritiden. Vi fortsätter repetitionen av grammatiken och utvidgar våra kunskaper. Substantiven och artiklarna är i fokus. TyA 3 Lernen und Arbeiten Skola, studier och arbetsliv i de tyskspråkiga länderna är teman för denna kurs. Vi diskuterar utgående från texter i anknytning härtill.

3 Repetitionen och utvidgningen av ordförrådet och grammatiken fortsätter. Adjektiven är i fokus. TyA 4 Gesellschaft und die Welt um uns Samhället och omvärlden Vi läser texter rörande samhälle och politik och diskuterar dessa områden. Muntliga och skriftliga övningar. Olika strategier för läsförståelse övas. Grammatikkunskaperna utvidgas och befästes. Passiv står i fokus. TyA 5 Kultur Litteratur, musik, film och teater utgör stoffet för denna kurs. De studerande läsa en roman och se en film på tyska. Vid mån om tid och möjlighet utför eleverna dessutom ett större projektarbete om ett självvalt ämne med anknytning till tysk kultur och presentera det. Urvalet och arbetssättet bestäms under kursens gång tillsammans med eleverna. TyA 6 Wissenschaft, Wirtschaft und Technik Vi övar förmåga att förstå och kunna diskutera mera krävande texter inom områdena vetenskap, ekonomi och teknik. Muntliga och skriftliga övningar. Vi arbetar vidare med att utvidga ordförråd och grammatikkunskaper. Alla pronomina står i fokus. TyA 7 Natur und nachhaltige Entwicklung Naturen och en hållbar utveckling. Vi läser och diskuterar texter från olika områden som anknyter till naturvetenskaper och hållbar utveckling. Vi skriver uppsatser och övar läs- och hörförståelser som förberedelse för studentprovet. Vi repeterar även grammatik och fokuserar främst på grammatikuppgifterna i studentprovet. TyA 8 Tala och förstå bättre I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språket. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. Förmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. TyA 9 Prepkurs Vi diskuterar texter (ur Genau 8) som har att göra med aktuella händelser och olika världsbilder. Grammatiken repeteras. Tyngdpunkten ligger på övning inför studentprovet: vi övar textoch hörförståelser samt uppsatser. TYA 10 DSD das deutsche Sprachdiplom Vi övar systematiskt inför das deutsche Sprachdiplom. Alla delar av provet tas upp och övas noggrant: läs- och hörförståelse, uppsatsskrivning och den muntliga biten. Kursen bedöms enligt skalan godkänd / underkänd. Franska, B3 FrB31 Goddag, trevligt att träffas! Kursen ger grunderna i franska med hjälp av enkla kommunikationsövningar och korta texter. Tonvikten på muntlig konversation. FrB3 2 Så saker och ting skötas Kursen handlar om släkt och vänner och om dagliga rutiner, som att göra uppköp och uträtta ärenden i post, vägbeskrivningar etc. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning Efter dessa två kurser slås gruppen med elever som läser franska som B3-språk ihop med gruppen elever som läser franska som B2-språk (som har börjat med franska i åk 8). Därför har följande franskakurser två olika parallella beteckningar: FRB3 är för dem som har påbörjat sina studier i franska i gymnasiet och FRB2 är för dem som fortsätter med sina studier i franska i gymnasiet. Kurserna är dock alltså gemensamma för båda dessa målgrupper Franska, B3 & B2 FrB3 3, FrB2 1 Fritid och intressen I denna kurs integreras B2 och B3 språken. Tema för kursen är de ungas dagliga liv, fritidssysselsättning och hobbyer. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas. Grundstrukturerna från högstadiet repeteras och befästes. FrB3 4, FrB2 2 Världen och vi Kursen handlar bl. a. om människor, historia och sevärdheter i Finland och de franskspråkiga länderna. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. De grundläggande strukturerna befästes. FrB3 5, FrB2 3 Förr och nu Under kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som samhällets synvinkel, bl.a. hälsa och välfärd. Det skriftliga betonas mera och nya strukturer inlärs. FrB3 6, FrB2 4 Studier och framtidsplaner Skola, studier och arbetsliv i de franskspråkiga länderna är teman för denna kurs. Vi diskuterar utgående från texter med anknytning härtill. Repetitionen och utvidgningen av ordförrådet och grammatiken fortsätter. FrB3 7, FrB2 5 Kultur Kursen behandlar t.ex. litteratur och musik, konst, film och teater. La Francophonie, franskspråkigheten i världen diskuteras. Vi börjar fr.o.m. denna kurs systematiskt befatta oss med och öva inför studentprovet i franska. FrB3 8, FrB2 6 Vår gemensamma jord Vi läser texter som behandlar den samhälleliga verksamheten i Finland och i de franskspråkiga länderna. Argumentering och ställningstagande övas. Ordförråd och grammatik utvidgas.

4 FrB3 9, FrB2 7 Vetenskap och teknik Den teknologiska utvecklingen betonas i text och skrift under denna kurs. Ordförråd och strukturer förstärks. Vi övar systematiskt på alla delar av studentprovet: läs- och hörförståelse, samt skriftlig produktion. FrB3 10, FrB2 8 Naturen och en hållbar utveckling Texterna behandlar människan som en del av naturen och hennes förhållande till sin omvärld. Vi övar systematiskt på alla delar av studentprovet: läs- och hörförståelse, samt skriftlig produktion. FrB3 11, FrB2 9 Repetitionskurs Text- och hörförståelse samt skriftlig produktion övas inför studentprovet.grammatiken repeteras och övas med olika strukturövningar. Tyska, B3 TyB3 1 Guten Tag, schön Sie zu treffen Kursen ger grunderna i tyska med hjälp av enkla kommunikationsövningar och korta texter. Tonvikten på muntlig konversation. TyB3 2 So wird es gemacht Kursen handlar om släkt och vänner och om dagliga rutiner, som att göra uppköp och uträtta ärenden i post etc. I kursen betonas talförståelse och muntlig framställning Efter dessa två kurser slås gruppen med elever som läser tyska som B3-språk ihop med gruppen elever som läser tyska som B2-språk (som har börjat med tyska på åk 8). Därför har följande tyskkurser två olika parallella beteckningar: TYB3 är för dem som har påbörjat sina studier i tyska i gymnasiet och TYB2 är för dem som fortsätter med sina studier i tyska i gymnasiet. Kurserna är dock alltså gemensamma för båda dessa målgrupper Tyska, B3 & B2 TyB3 3, TYB2 1 Freizeit und Hobbys I denna kurs integreras B2 och B3 språken. Tema för kursen är de ungas dagliga liv, fritidssysselsättning och hobbyer. Talförståelse och muntlig kommunikation betonas. Grundstrukturerna från högstadiet repeteras och befästes. TyB3 4, TYB2 2 Bei uns und anderswo Kursen handlar bl. a. om människor, historia och sevärdheter i Finland och de tyskspråkiga länderna. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. De grundläggande strukturerna befästes. TyB3 5, TYB2 3 Früher und heute Under kursen behandlas liver förr och nu såväl ur individens som samhällets synvinkel. Det skriftliga betonas mera och nya strukturer inlärs. TyB3 6, TYB2 4 Lernen und Zukunftspläne Skola, studier och arbetsliv i de tyskspråkiga länderna är teman för denna kurs. Vi diskuterar utgående från texter med anknytning härtill. Repetitionen och utvidgningen av ordförrådet och grammatiken fortsätter. TyB3 7, TYB2 5 Kultur Kursen behandlar t.ex. litteratur och musik, konst, film och teater. Den studerande befattar sig under kursens gång med ett självvalt kulturtema. Diskussion kring aktuella texter. Vi börjar fr.o.m. denna kurs systematiskt befatta oss med och öva inför studentprovet i tyska. TyB3 8, TYB2 6 Unsere gemeinsame Erde Vi läser texter som behandlar den samhälleliga verksamheten i Finland och i de tyskspråkiga länderna.argumentering och ställningstagande övas. Ordförråd och grammatik utvidgas. TyB3 9, TYB2 7 Wissenschaft und Technik Den teknologiska utvecklingen betonas i text och skrift under denna kurs. Ordförråd och strukturer förstärks. Vi övar systematiskt på alla delar av studentprovet: läs- och hörförståelse, samt skriftlig produktion. TyB3 10, TYB2 8 Natur und nachhaltige Entwicklung Texterna behandlar människan som en del av naturen och hennes förhållande till sin omvärld. Vi övar systematiskt på alla delar av studentprovet: läs- och hörförståelse, samt skriftlig produktion. TyB3 11, TYB2 9 Repetitionskurs Text- och hörförståelse samt skriftlig produktion övas inför studentprovet.grammatiken repeteras och övas med olika strukturövningar. TyB3 12, TYB2 10 DSD das deutsche Sprachdiplom Vi övar systematiskt inför das deutsche Sprachdiplom. Alla delar av provet tas upp och övas noggrant: läs- och hörförståelse, uppsatsskrivning och den muntliga biten. Kursen bedöms enligt skalan godkänd / underkänd och kan även tas fast man inte ännu är helt säker på om man vill delta i själva DSDprovet, eftersom man naturligtvis lär sig mycket nytt och övar sin tyska överlag samtidigt. Spanska, B3 Bok: Entre amigos De två följande kurserna är nybörjarkurser i spanska, det vill säga att de är kurser för elever som påbörjar sina studier i spanska i gymnasiet och som inte studerat spanska sedan tidigare. Elever som läst spanska sedan tidigare, men som vill repetera grunderna i språket, är välkomna att delta i kurserna. SpB3 1 Buenos días, encantado de conocerle Nybörjarkurs. I kursen går vi igenom alfabetet, uttal, hälsningsfraser. Vi övar enkla

5 dialoger där vi berättar om oss själva, vem vi är och varifrån vi kommer. Yrken, veckodagarna och månaderna tas även upp i denna kurs. SpB3 2 El tiempo libre y el ocio I denna kurs tar vi upp ämnen som familj, studier och fritidssysselsättningar.i kursen betonas uttal, skriftliga övningar och muntliga kommunikationsövningar De elever som deltagit i de två föregående nybörjarkurserna och alltså läst spanska som ett B3 - språk, kommer i fortsättningen att studera i samma kurser med de elever som läser spanska som ett B2-språk från åk 8 ihögstadiet. Grupperna slås samman men behåller sina olika benämningar: SpB3 är för de elever som påbörjat sina studier i spanska i gymnasiet, SpB2 för de elever som läst spanska sedan högstadiet Spanska, B3 och B2 Bok: Entre amigos SpB3 3, SpB2 1 Aquí y en otros lugares I denna kurs integreras B3 och B2 språken. Vissa teman i kursen är repetition för de som läser B2 språket, medan de är nya för B3 språket, såsom klockan och vädret. I kursen lär vi oss att berätta om olika platser, såsom städer och länder (befolkning, geografi, läge). Platsadverbial. SpB3 4, SpB2 2 Así hay que hacer las cosas Kursen handlar både om vardagliga och festliga företeelser, såsom att ordna och gå på fest, gå på uppköp och uträtta ärenden t.ex på posten. I kursen betonas den skriftliga och muntliga framställningen. SpB3 5, SpB2 3 Antes y ahora Kursen behandlar livet och förhållanden förr och nu, vardagliga och historiska skeenden i det förflutna. Tempusformerna i förfluten tid. Vi lägger bland annat stor vikt vid den skriftliga framställningen. SpB3 6, SpB2 4 El trabajo, los estudios y los planes de futuro. I kursen tar vi upp ämnen som relaterar till skolan, vidare studier och arbete samt ungdomarnas framtidsplaner och önskemål för framtiden. Vi tar även upp teman som kroppen, hälsa och välbefinnade. Eleverna övar dessa teman genom muntliga och skriftliga framställningar. Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 7, SpB2 5 La cultura Kursens ämnesområden är bland annat teater, bio, sport litteratur och framtidsprojekt. Vi fortsätter med den skriftliga framställningen (hur man till exempel skriver ett tackbrev) Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 8, SpB2 6 Nuestro mundo I denna går vi igenom teman som nedsmutsning av vår omgivning, miljöproblem, ekologiska och sociala problem och livet på landet. Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 9, SpB2 7 Ciencia y Tecnología Den teknologiska utvecklingen betonas i text och skrift under denna kurs. Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 10, SpB2 8 Natur och hållbar utveckling Bok: Abi spanska Texterna behandlar människan som en del av naturen och hennes förhållande till sin omvärld. Vi övar på alla delar från studentprovet: hörförståelser och textförståelser. SpB3 11, SpB2 9 Repetitionskurs Bok: Abi spanska Text-och hörförståelse övas inför studentprovet. Grammatiken repeteras och övas med olika strukturövningar. Evangelisk-luthersk religion Re 1 Religionens natur och betydelse Religion och världsåskådning: Stoff för egen världsåskådning. Kristendomen och bibelns innehåll analyseras. Ökad tolerans. Re 2 Kyrkan, kulturen och samhället Kristendomen i världen: Kristna konfessionernas historia. De religiösa samfunden idag. Deras påverkan och betydelse. Re 3 Människans liv samt etik Det goda och det onda hos människan: Etiska frågeställningar. Kursen stöda studerandes moralutveckling. Projektarbete. Kursen kan inte tenteras. Re 4 Religionernas värld Genomgång av olika världsreligioner. Beaktande av olika kulturer, samhällen och tänkesätt. Ökad tolerans och självkännedom. Re 5 Vad tror finländaren på? Studeranden handleds att finna aktuell information om det religiösa livet i Finland. Dessutom behandlas olika aktuuella sekter i Finland. Projektarbete. Re 6 Myter och mytologi Myterna som uttolkare av den osynliga verkligheten. Deras visdom ger djup åt forntid och samtid. Ortodox religion Ro 1 Den ortodoxa världen Kyrkohistoria. Kursen ger en kronologisk överblick av den kristna Kyrkans historia från ca år 30 till modern tid, med tyngdpunkt på den enade Kyrkans tid, dvs. perioden Ro 2 Dogmatik och etik Centrala lärosatser inom Kyrkans lära behandlas. Begreppet helig. Relationen mellan Gud och

6 människa. Ortodoxa människosynen. Individualetiska och samhällsetiska frågor. Ro 3 Bibelkunskap Den Heliga Bibeln: Tillkomst och centralt innehåll. Att lära sig läsa och använda Bibeln på egen hand. Introduktion till bibeltolkning. Bibelns betydelse för den kristna etiken. Ro 4 Religionernas värld Grundkurs i världsreligionerna. Under kursen behandlas judendomen, islam, hinduismen, buddhismen samt de kinesiska och japanska religionerna. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. Ro 5 Det ortodoxa Finland Den finska ortodoxa Kyrkans historia och nutid. Centrala skeden i den finska ortodoxa Kyrkans historia analyseras. Karelens roll i den religionspolitiska kontexten. Den religiösa situationen i Finland idag. Livsåskådning Lk 1 Ett gott liv Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv. Lk 2 Världsbilden Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika världsbilder. De studerande göra sig förtrogna med olika sätt att begreppsligt gestalta världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i detta. Lk 3 Individen och samhället Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan människor. De studerande göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati förverkligas. Lk 4 Det kulturella arvet och identiteten Under kursen behandlas det kulturella arvet som utgångspunkt för ett gott liv och som mått på ett sådant samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och förändring. De studerande göra sig förtrogna med den kulturella mångfalden i världen och i våra dagars finländska samhälle. Lk 5 Olika sätt att förklara världen Under kursen begrundas olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa traditioner och livsåskådningstraditioner. De studerande göra sig förtrogna med olika världsåskådningars uppkomst, historia och med forskningen om dem. Psykologi Ps 1 Psykisk aktivitet, lärande och interakti Psykologin som vetenskap. Olika människobilder, undersökningsmetoder och tillämpningsområden. Vårt handlande. Ps 2 Människans psykiska utveckling Människan i utveckling och social växelverkan. Människans levnadslopp, psykisk utveckling, social påverkan och attitydbildning. Ps 3 Grunderna för människans informationsbearbetning Vårt sätt att bearbeta information, varseblivning, minne och tänkande. Hjärnskador och rehabilitering. Ps 4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet Växelverkan mellan psykiska och fysiska faktorer. Motivationspsykologisk forskning. Emotioner och de kognitiva funktionerna. Ps 5 Personligheten och den mentala hälsan Vad är en personlighet och av vilka delkomponenter består den av. Hur undersöker man en personlighet. Psykologisk testning och undersöknings metoder. Ps 6 Repetitionskurs Centrala delar av psykologin repeteras och abiturienterna förbereds för studentskrivningarna i psykologi. Kursen bedöms med A/U Filosofi Fi 1 Introduktion i filosofiskt tänkande : kunna gestalta filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på dem och förstå hur man inom filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap, verksamhet och värderingar begreppsligt. känna till olika slags filosofiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om verkligheten, uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlande i den kunna se skillnader mellan deskriptiva och normativa påståenden och kunna motivera olika uppfattningar om det goda och det rätta. Fi 2 Filosofisk etik bli insatta i den filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och teorier kunna bedöma livet och handlandet ur moraliska synvinklar och motivera sina omdömen med etiska begrepp förmå strukturera sina egna moraliska avgöranden och motiveringar utgående från den filosofiska etiken

7 lära sig ett kritiskt förhållningssätt och tolerans såväl gentemot sig själv som gentemot andra. Fi 3 Kunskap och verklighet i filosofin : kunna gestalta vad kunskap och vetande innebär i filosofi, i vetenskap och i dagligt liv kunna bedöma hurdana bilder av verklighetens grundläggande väsen som uppstår i filosofin, i vetenskap och i olika världsåskådningar lära sig att analysera och kritiskt bedöma tankeföreställningar och påståenden lära sig att se den vetenskapliga forskningens och härledningens natur. Fi 4 Samhällsfilosofi : bli förtrogna med de viktigaste begreppen och inriktningarna inom samhällsfilosofin lära sig att gestalta samhällets natur och de centrala samhällsinstitutionernas verksamhet kunna bedöma samhällsordningens legitimitet kunna analysera förhållandet mellan samhället och individen samt den samhälleliga och politiska verksamheten. Historia Hi 1 Människan, miljön och kulturen Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu. Hi 2 Den europeiska människan Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande bekanta sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiskt källmaterial. Kulturen bör förstås som ett övergripande begrepp. Hi 3 Internationella relationer Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur. Kursen koncentrerar sig på fenomen under 1900-talet inom en internationell referensram. Tyngdpunkten i kursen ligger på motsättningar mellan olika ideologier och uppkomsten av dessa. I samband med detta belyses frigörelsesträvanden och följderna av dessa. Hi 4 Vändpunkter i Finlands historia Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar. Hi 5 Finland från förhistorien till autonomin Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet. Kursen omfattar Finlands och à stersjöområdets historia fram till Belyser utvecklingen i Finland och dess grannländer under den s. k Svenska tiden. Kriget och inledningen av den "autonoma tiden" ingår. Kursen utgör bakgrunden till Hs4. Kursen bedöms med prestationsanteckning A/U. Hi 6 Kulturmöten Studerandena få ett globalt perspektiv på historien och redskap att frigöra sig från en eurocentrerad historie- och verklighetsuppfattning. En genomgång av de utomeuropeiska kulturerna, utgående från olika regioner. Kronologiskt rör sig kursinnehållet från stenåldern till början av talet. Kursen är till stor del en arbetskurs där studerandena under handledning själva producerar en längre uppsats, ett föredrag eller någon annan form av presentation. Under kursen behandlas valfritt särdragen och nuläget i någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. De kulturområden som behandlas ligga utanför Europa. Hi 7 Totalitära stater i modern tid Belyser bakgrund, ideologiskt innehåll, maktstrukturer och betydelsen av totalitära regimer. Analyserar Stalins Sovjetunionen, Hitlers Tyskland samt Maos Kina. Undervisningsspråket är engelska. The 20th century produced many single-party states. The origins, ideology, form of government, organization, nature and impact of these should be studied in this course. Hi 8 Världen idag Det aktuella världsläget och dess bakgrund studeras via litteratur och media. Hi 9 Repetitionskurs i historia och samhällslära Centrala delar av historiekurserna samt samhällsläran repeteras. Studerandena förbereds inför studentskrivningarna. Kursen består till stora delar av frågeanalys. Abiturienterna definierar typiska

8 studentexamensfrågor och skriver uppsatser. Samhällslära Sl 1 Samhällskunskap Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, socialpolitik och sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och inflytande utgör centrala perspektiv. Sl 2 Ekonomisk kunskap Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar sig på de ekonomiska vetenskaperna. I den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och staternas synvinkel. De studerande ges en inblick i näringslivet med hjälp av olika typer av statistik och andra källor. Sl 3 Medborgarens lagkunskap Kursen ge de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar. Sl 4 Europeiskhet och Europeiska unionen Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten om unionen. Biologi Bi 1 Organismernas värld förstå vad diversitet innebär förstå evolutionen känna till de centrala principerna för ekosystemens funktion. CENTRALT INNEHÅLL Biologin som vetenskap Ekosystemens och arternas mångfald Evolutionen & livets utveckling Biosfären i dag Hur naturen fungerar Organismernas anpassning till omgivningen och deras utbredning Bi 2 Cellen och ärftligheten förstå cellens betydelse som livets grundenhet förstå evolutionsprocessen som en helhet kunna redogöra för cellens kemiska byggnad veta hur generna styr cellens funktioner kunna grundprinciperna för ärftlighetens lagbundenheter CENTRALT INNEHÅLL: Cellen som grundenhet för livet Cellens energihushållning Hur cellfunktionerna styrs Cellförökningen Ärftlighetens grunder Populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin Bi 3 Miljöekologi kunna ekologins grunder och förstå hur den mänskliga verksamheten inverkar på den levande naturen stifta bekantskap med de finländska ekosystemen och deras särdrag samt vara insatta även i de ekosystem som människan bearbetat kunna planera och genomföra en liten undersökning om miljöns tillstånd och presentera resultaten av den principerna för en hållbar utveckling. CENTRALT INNEHÅLL: Ekologisk forskning Biodiversiteten och dess betydelse De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar Den finländska naturens ömtålighet En hållbar framtid, ekologiskt hållbar utveckling och individens val Bi 4 Människans biologi förstå homeostasen och dess betydelse nervsystemets verksamhet och hormonsignaler som reglerare av individens funktioner förstå förökningen och människans livscykel förstå organismens anpassning till förändringar, känna till hur de viktigaste sjukdomarna uppstår känna till människans utveckling som art CENTRALT INNEHÅLL: Särdragen hos människans celler och vävnader, differentiering, åldrandet och cancer Organismens byggnad, funktion och betydelse Regleringen av livsfunktionerna Människans förökning Människans livscykel och sociala natur Genotypens betydelse Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer, människan och mikroberna Bi 5 Bioteknologi få djupare insikter i cellens finstruktur och i organellernas funktion förstå de centrala delarna av livets kemi behärska strukturen hos de viktigaste mikrobgrupperna känna till hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras känna till de viktigaste begreppen inom gen- och bioteknik kunna bedöma de möjligheter, risker och etiska problem som den biotekniska utvecklingen för med sig och utifrån dem kunna träffa motiverade val i vardagslivet. CENTRALT INNEHÅLL: Cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna Cellerna som proteintillverkare

9 Genfunktionerna Genteknologin och dess möjligheter Mikroberna och deras betydelse Bi 6 Laborationskurs känna till vetenskapligt tänkesätt och olika biologiska arbetsmetoder. De kunna tillämpa dessa metoder på egna undersökningar. Under kursen fördjupas också kunskapen om centrala innehåll i övriga kurser i biologi. Centralt innehåll: Biologiska forskningsmetoder och vetenskapligt tänkesätt Laborationer mikroskopiering genetik cellens kemi fotosyntes och respiration människans biologi dissektion Forskningsetik Geografi Ge 1 Den blå planeten kunna använda naturgeografiska grundbegrepp förstå jorden som planet förstå hur och varför naturlandskap förändras förstå zonindelningen av jordklotet kunna tillämpa den geografiska kunskap de fått både lokalt och globalt. CENTRALT INNEHÅLL Geografin som naturvetenskap Jordens planetariska karaktär Atmosfären i rörelse Hydrosfären i rörelse, vattnet i naturen Vädret och klimatet Jordklotets föränderliga ytformationer Jordklotets växtzoner Tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder Ge 2 En gemensam värld kunna använda kulturgeografiska begrepp känna till olika kulturer känna till demografi känna till sambandet mellan naturresurser och ekonomiskt hållbar verksamhet känna till regional planering CENTRALT INNEHÅLL Befolkningen och bosättningen Naturtillgångar Primärproduktionen och miljön, jordbruk och skogar Industrin och energin Kommunikationer Den mänskliga verksamhetens regionala struktur Hållbar utveckling Ge 3 Riskernas värld Kursen mål är att de studerande känna till de risker som ansluter sig till naturfenomen, till människans verksamhet samt till växelverkan mellan natur och människa på jorden och kunna bedöma deras betydelse ur människans och miljöns synvinkel veta hurdana risker som förekommer i olika områden på jorden och kunna jämföra och bedöma riskfylldheten både globalt och lokalt inse samband mellan utvecklingsgrad och risker veta vilka möjligheter det finns att förutsäga och gardera sig mot hot, reglera konflikter och verka enligt principerna för hållbar utveckling. CENTRALT INNEHÅLL Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen Mänsklighetens risker och riskfyllda områden Tekniska risker Ge 4 Regionstudier kunna grunderna i kartografi känna till principerna för geografiska informationssystem (GIS) och olika möjligheter att tillämpa dem kunna samla in uppgifter om ett område kunna utnyttja datanät kunna visualisera uppgifter från området i form av kartor, diagram och fotografier kunna analysera och tolka materialet och utifrån det utarbeta en beskrivning av området ifråga CENTRALT INNEHÅLL Kartografins grunder och geografiska källor Geografiska informationssystem En egen undersökning av ett område Ge 5 Repetitionskurs i geografi Kursens mål är att förbereda de studerande för skrivningarna i geografi ge en helhetsbild av ämnet geografi repetition av centrala begrepp strukturering och genomgång av centrala helheter tolkning av kartor, bilder (teckningar och fotografier) och diagram övningar i att besvara gamla studentexamensuppgifter Fysik Fy 1 Fysiken som naturvetenskap Historia. Energi. Experiment och tolkandet av resultaten. Rörelse. Kraft. Fy 2 Värme Tryck, fasförändringar, värmeenergi. Mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad. Värmelärans huvudsatser. Fy 3 Vågrörelse Vågrörelser, interferens, reflektion, speglar och linser, ljud. Fy 4 Rörelselagarna Newtons lagar, krafter, rörelsemängd, energi.

10 Fy 5 Rotation och gravitation Rotationsrörelse och moment. Gravitation. Fy 6 Elektricitet Ohms, Joules och Coulombs lag. Elfält, ström, spänning och kondensatorer. Kopplingsscheman. Fy 7 Elektromagnetism Magnetfält, induktionslagen, Lenz lag, elsäkerhet. Fy 8 Materia och strålning Strålning, atommodeller, kvantfenomen, radioaktivitet, materiens minsta beståndsdelar. Fy 9 Repetition Övning inför studentskrivningarna. Repetition av alla gymnasiekurser. Fy 10 Astronomi Historia, vårt solsystem, universums uppkomst och framtid, finns det liv någon annanstans? Stjärnskådning. Kemi Ke 1 Människans kemi och kemin i livsmiljön Kursen behandlar begrepp och enkla beräkningar som är centrala i det dagliga livets kemi, samt även strukturer och molekyler som bygger upp det liv som finns omkring oss. Tyngdpunkten i kursen ligger på organisk kemi. I kursen är det också meningen att eleverna bekanta sig med enkla laborativa metoder och utföra självständiga arbeten i laboratoriet. Ke 2 Kemins mikrovärld Kursen ge eleven en bild av hur ämnen som förekommer i vår omgivning är uppbyggda av mindre beståndsdelar, samt hur denna uppbyggnad påverkar ämnenas egenskaper. Begrepp och beräkningar som behandlar kemiska bindningar och föreningar behandlas även. Ke 3 Reaktioner och energi Kursen går ut på att förstå den information som fås ur kemiska reaktionslikheter, samt att inse hur olika faktorer kan påverka kemiska reaktioner. I kursen ingår även matematisk behandling av kemiska förlopp. Kursen kan med fördel innehålla projektarbeten och industribesök som kan förknipps med energiproduktion och -konsumtion i samhället. Ke 4 Metaller och material Kursen innehåller teori kring framställning, rening och egenskaper av metaller och övriga material. Olika materials livscykler och inverkan på miljön behandlas även. I kursen bekantar sig eleverna också med olika elektrokemiska fenomen. Ke 5 Reaktioner och jämvikt Kursen behandlar kemiska jämvikter såväl kvalitativt som kvantitativt. Även syror och baser samt jämviktsreaktioner mellan dessa behandlas. Tillämpade Ke 6 Kemilaborationer Kursen består i huvudsak av laborationer, men även teori som stöder dessa. Under kursen eleverna lära sig planera experiment, självständigt utföra experiment, samt på ett vetenskapligt sätt kunna presentera sina resultat. Laborationerna även ge eleverna insikter om vilka möjligheter och begränsningar naturvetenskapligt arbete erbjuder. Ke 7Repetitionskurs Repetitons- och fördjupningskurs inför realprovet i kemi. Matematik, lång lärokurs MaA 1 Funktioner och ekvationer Potensfunktioner och -ekvationer. Exponentialfunktioner. Rotuttryck och potenser. MaA 2 Polynomfunktioner Polynomfunktioner, -ekvationer och -olikheter. MaA 3 Geometri Plan- och rymdgeometri, likformighet och sinus- och cosinussatsen. MaA 4 Analytisk geometri Punkter, linjer, cirklar, parabler. Ekvationssystem. ekvationer och olikheter med absolutbelopp. MaA 5 Vektorer Vektorer. Addition, subtraktion och skalärprodukt av vektorer. Räta linjer och plan i rymden. MaA 6 Sannolikhet och statistik Statistisk behandling av material och tolkning av detta. sannolikhet och sannolikhetsfördelningar. Normalfördelning. MaA 7 Derivatan Rationella ekvationer och olikheter. Gränsvärde, kontinuitet och derivata. Polynomfunktioners förlopp. MaA 8 Rot- och logaritmfunktioner Rot-, exponential- och logaritm funktioner och ekvationer, samt derivatan av dem. MaA 9 Trigonometriska funktioner och talföljd trigonometriska funktioner, egenskaper och tillämpningar. Talföljder och summor. MaA 10 Integralkalkyler Primitiv funktion och integraler. Areor och volymer. MaA 11 Talteori och logik Talteori. Grunderna i logik. MaA 12 Numeriska och algebraiska metoder Numerisk matematik också med hjälp av grafisk räknare. MaA 13 Forts. kurs i differential- o integralkal Funktioners kontinuitet och deriverbarhet. Generaliserade integraler. MaA 15 Repetitionskurs Repetition av tidigare kurser. Övning med hjälp av gamla studentuppgifter.

11 MaA 17 Ekonomisk matematik Index, skattekalkyler, räntor, aktier, fonder. Matematik, kort lärokurs MaB 1 Uttryck och ekvationer Analytisk och grafisk lösning av ekvationer. Sambandet mellan storheter och matematiska uttryck. MaB 2 Geometri Geometri och trigonometri. MaB 3 Matematiska modeller I Potens- och exponentialekvationer. Tillämpning av lineära och exponentiella modeller. MaB 4 Matematisk analys Derivata. Extremvärden. MaB 5 Statistik och sannolikhet Sannolikhetslärans grunder. Behandling och tolkning av statistiskt material. MaB 6 Matematiska modeller II Ekvationssystem. Olikheter med två variabler. Linjäroptimering. talföljder och summor. MaB 7 Ekonomisk matematik Index, skattekalkyler, räntor, aktier, fonder. MaB 8 Matematiska modeller III Fördjupning av trigonometri. Vektorer. MaB 9 Repetitionskurs Repetition av tidigare kurser. Övning med hjälp av gamla studentuppgifter. Gymnastik Gy 1 Färdighet och kondition I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheter och kunskaper från grundskolan och de ges också möjlighet att bekanta sig med nya grenar. När det är nödvändigt individualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov. När man lägger upp kurserna årstiderna beaktas så att det under de obligatoriska kurserna går att utöva sommar- och vinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningen betonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Gy 2 Träning ensam och tillsammans med andra I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheter och kunskaper från grundskolan och de ges också möjlighet att bekanta sig med nya grenar. När det är nödvändigt individualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov. När man lägger upp kurserna årstiderna beaktas så att det under de obligatoriska kurserna går att utöva sommar- och vinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningen betonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Gy 3 Stimulerande motion Syftet med kurserna är att de studerandes egen aktivitet betonas. Olika motionsformer som ger nya och annorlunda upplevelser. Preciseringen av innehållet i de fördjupade kurserna preciseras i samråd med de studerande. Gy 4 Motion tillsammans (Gammeldans) I arbetssätten betonas samverkan i grupp. Kursinnehållet består av gamla och nya danser. Gy 5 Motionsidrott Syftet med kursen är att effektivera regelbunden motion. De studerande gör upp ett personligt motionsprogram som genomförs både självständigt och i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. Hälsokunskap Hä 1 Hälsokunskapens grunder I kursen de studerande fördjupa sig i faktorer som påverkar hälsa och sjukdom. Studerande även lära sig hur man förebygger folksjukdomar samt hur hälsa och välbefinnande kan främjas. Det är också viktigt att utveckla förmågan till egenvård. Hä 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv I kursen fördjupas målsättningarna i den obligatoriska kursen beträffande unga människors levnadssätt och hälsovanor i vardagslivet. Kulturella, psykologiska och samhälleliga fenomen samt tolkningar av dessa som förklarar hälsoproblem behandlas tematiskt. De studerande också fundera på hur de uppfattar sig själva och andra fysiskt, psykiskt och socialt. Speciellt betonas ansvaret för den egna hälsan. Hä 3 Hälsa och forskning Inom ramen för kursen de studerande sätta sig in i historiska faktorer och perspektiv som påverkar hälsan, i olika metoder att undersöka hälsa och sjukdom samt i utvecklingslinjer i dödlighet och sjukfrekvens. Under kursen behandlas också den vanligaste forskningen inom hälsovård och egenvård, tolkningar av resultaten och konsekvenserna av dem. Därtill fördjupas innehållet i den obligatoriska kursen beträffande hälsovårdspraxis av olika slag, utbud på hälsovårdstjänster och individens ställning inom hälsooch sjukvården. I arbetet betonas aktivitet, praktiskt lärande, undersökande metoder. Bildkonst Ko 1 Jag, bilden och kulturen Grunderna i visuell kultur, samt kännedom om bildkonstens betydelse och aktuella strömningar i världen samt i vårt samhälle. Eleven lär sig bildframställningens grunder samt att uttrycka sina personliga ideér genom praktiska tillämpningar. Kursen inkluderar utställningsbesök. Ko 2 Miljö, plats och rum Fördjupning av det egna bildskapandet. Under kursen studeras närmiljön, bl. a. arkitektur och formgivning. Eleven

12 analyserar sin levnadsmiljö både ur etisk och estetisk synvinkel genom praktiska tillämpningar. Kursen inkluderar utställningsbesök. Ko 3 Medierna och bildernas budskap Under kursen bekantar vi oss med bilden i media. Eleven lär sig analysera och tolka mediernas framställning av världen i förhållande till kulturen och verkligheten genom praktiska tillämpningar, samt att själv använda olika slags bilder och tekniker som medel för det de vill uttrycka. Eventuella utställningsbesök. Ko 4 Från bildkonst till egna bilder Konsthistoria. Under kursen gestaltas huvuddragen i bildkonstens historia tematiskt och kronologiskt. Eleven lär sig förstå innehåll och uttryckssätt inom bildkonsten under olika tider och i olika kulturer. Kursen inkluderar praktiska tillämpningar samt museibesök. Ko 5 Verkstad för samtidskonst Fördjupande av tidigare kunskaper. Olika fenomen samt konstuppfattningar behandlas. Under kursen gör eleven en egen produktion i form av ett större personligt projekt. Eleven ges möjlighet att välja konstområde individuellt enligt intresse. Kursen inkluderar eventuella utställningsbesök. Ko 6 Oljemålningskurs Målerikurs. Vi bekantar oss med måleriets grunder och olika stilar. Strävan till att ta fram, fördjupa och skapa en personlig bildsyn. Under kursen målar eleven en egen tavla med fritt motiv. Kursen inkluderar eventuella utställningsbesök. Ko 7 Form och tredimensionellt uttryck Tredimensionellt bildspråk. Kursen går ut på att lära sig bygga tredimensionella arbeten, t.ex. skulpturer, reliefer, keramikföremål m. m. Vi bekantar oss med olika material: lera, pappersmassa, gips, ståltråd m. m. Under kursen finns även möjlighet att bl. a. dreja och glasera keramikföremål. Ko 8 Gymnasiediplom Gymnasiediplomet är ett självständigt arbete som genomförs under övervakning av bildkonstläraren. Arbetet består av ett verk, en portfolio och en essä. Essän skrivs under provliknande förhållanden. Ko 9 Konsthistoria Kursen behandlar konstens historia, främst ur europeisk synvinkel. Teoretisk kurs men vi gör även museibesök. Rekommenderas för dem som tänker göra bildkonstdiplomet. Musik Mu 1 Musiken och jag Röst- och hörsellära, symfoniorkestern samt en kort inblick i den västerländska konstmusikens historia. Grunderna i bandspel. Mu 2 Ett flerstämmigt Finland En kort inblick i den finländska musikkulturen (populär-, konstoch folkmusik). Musicering och musiklyssnande. Mu 3 Fritt fram för musik Främmande genrer och musikkulturer, jazz-, pop, och rockmusikens historia. Mu 4 Musikens budskap och makt Scenmusikens utveckling (opera, operett, musikal, balett, film). Musikens roll i massmedier. Musicering och musiklyssnande. Mu 5 Ett musikaliskt projekt Inövande och framförande av ett musikaliskt projekt. Mu 6 Spelkurs Bandkurs. Varierande repertoar och spelstilar. Musikframträdanden. Mu 7 Körsång Körsång. Stämsång 2-4 stämmor. Musikframträdanden. Studiehandledning Sh 1 Utbildning, arbete och framtid Sh 2 Studier, arbetsliv och yrkesval Sh 3 Studieteknik Fördjupning i studieteknik. Studiemetoder och praktiska övningar i anslutning till pågående skolarbete. Sh 4 Tutorverksamhet Beviljas åt elever som deltagit aktivt i skolans tutorverksamhet. Navigation Na 1 Skärgårdsnavigation Kursen följer Finlands Navigationsförbunds fordringar i terrester navigation för skärgårdsskeppare. Sjövägsregler, kartprojektioner, navigationsinstrument, positionsbestämning, mörkernavigering mm. Kursen avslutas med förbundets nationella skärgårdsskepparexamen. Informationsteknik It 1 Användning av PC & textbehandling I första delen av kursen lär du dig hur datorns filsystem är uppbyggt och organiserat och många trick och tips under Windows. Andra delen av kursen ger dig grundliga basfärdigheter i textbehandling. Dessutom lär du dig grunderna i produktion av presentationsgrafik. It 2 Tabellhantering & databaser Med ett tabellhanteringsprogram kan du organisera och presentera stora mängder information (t.ex. text, siffror eller datum) i en klar och överskådlig form. Tabellhanteringsprogrammet kan också utföra många besvärliga räkningar för dig och presentera info i grafisk form. Kursens andra del ger dig de grundfärdigheter du behöver för att själv kunna skapa och upprätthålla enkla databaser.

13 Dessutom behandlas Internet, kritisk granskning av den information som finns på nätet, allt man behöver veta om e-post samt säkerhet på Internet. It 3 Multimediaproduktion I denna kurs lär du dig hur en multimediaproduktion är uppbyggd. Vidare får du kunskap om olika presentationstekniker, berättarstilar, målgruppsanalys samt hur man arbetar med bildmanus. Du kommer att medverka i ett projekt, vilket innefattar bearbetning av text, bild och ljud i samverkan. Med hjälp av kreativitet och modern datateknik skapar du interaktiva animationer i form av en färdig produkt. It 4 Datorgrafik I den här kursen lär du dig grunderna i datorgrafik och användning av vanliga grafikprogram. Du kommer att förstå dig på hur en bild är uppbyggd, olika färgscheman och vad man måste tänka på då man planerar trycksaker. Du lär dig att hämta bilder med hjälp av digitalkameror och bildläsare, och hur du förbättrar och manipulerar dem med hjälp av grafikprogram. It 5 Videofilmning och - redigering Med hjälp av en digital videokamera och en välutrustad modern PC kan vi alla bli en ny Chaplin, Hawks, Soderbergh eller Aronofsky. Under kursens lopp jobbar deltagarna med eget filmmaterial som de planerar, filmar, redigerar och klipper. It 6 Operativsystemet Linux Linux är en variant av det populära operativsystemet UNIX och har fått ett stadigt fotfäste bland både intresserade dataamatörer och seriösa användare. Kursen går igenom grunderna i Linux, hur det används, hur man installerar det och hur det skräddarsys så att det passar ens behov. Under kursen lär du dej också hur du bygger upp och konfigurerar en server för hemmabruk, och vilka de vanligaste applikationerna under Linux är. Kursen är krävande och förutsätter flera års erfarenhet av datorarbete. It 7 Grundkurs i programmering I grund- och fortsättningskursen i programmering lär du dig grunderna i informationsbehandling och programmering och hur de tillämpas i något programmeringsspråk. Tillsammans med de övriga kursdeltagarna planerar och förverkligar du sedan ett omfattande programmeringsprojekt. It 8 Fortsättningskurs i programmering I grund- och fortsättningskursen i programmering lär du dig grunderna i informationsbehandling och programmering och hur de tillämpas i något programmeringsspråk. Tillsammans med de övriga kursdeltagarna planerar och förverkligar du sedan ett omfattande programmeringsprojekt. It 9 Grundkurs i webbdesign I grund- och fortsättningskursen i webbdesign får du lära dig hur du planerar och förverkligar enkla hemsidor med grafiska verktyg, olika layoutmetoder och grunderna i HTML (språket som används för att skriva hemsidor). Du får också lära dig hur du placerar in och avläser komponenter som användaren kan styra på hemsidan, och hur en hemsida kan fungera som användargränssnitt till t.ex. ett kundregister eller någon annan form av databas. Fortsättningskursen är krävande och förutsätter att du har goda grundkunskaper i informationsbehandling. It 10 Fortsättningskurs i webbdesign I grund- och fortsättningskursen i webbdesign får du lära dig hur du planerar och förverkligar enkla hemsidor med grafiska verktyg, olika layoutmetoder och grunderna i HTML (språket som används för att skriva hemsidor). Du får också lära dig hur du placerar in och avläser komponenter som användaren kan styra på hemsidan, och hur en hemsida kan fungera som användargränssnitt till t.ex. ett kundregister eller någon annan form av databas. Fortsättningskursen är krävande och förutsätter att du har goda grundkunskaper i informationsbehandling. It 11 Informationsteknologi Avsikten med grundkursen i informationsteknologi är att ge en stabil grund inom ämnet att bygga vidare på i fortsatta studier inom ämnet i fråga. I praktiken innebär detta att du under kursens gång får bekanta dig med alla delområden som finns inom informationsteknologi. Hit hör t.ex. algoritmer, olika talsystem, datorns fysiska uppbyggnad, programutveckling och sociala aspekter. Du får också bekanta dig med artificiell intelligens och en dators olika delsystem. Trafiksäkerhet Tr 1 Grundkurs i trafiksäkerhet

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser:

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser: MODERSMÅLET MO 1 En värld av texter MO 2 Epik och medietexter MO 3 Texter, kultur och identitet MO 4 Texter i norden MO 5 Moderna texter MO 6 Textens makt MO 7 Muntlig kommunikation MO 8 Fördjupad skriv-

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! Mo 1 En värld av

Läs mer

Mattlidens gymnasium

Mattlidens gymnasium Mattlidens gymnasium Modersmål och litteratur Mo 1 En värld av texter Introduktion till litteraturhistoria med fokus på novellen. Materialbaserat och kreativt skrivande. Gruppdiskussioner. Mo 2 Epik och

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA BILAGA 16.6.2016 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA 3.1.1.1 Modersmålet, svenska Nuvarande text obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X MODERSMÅLET LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2013 2014 MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms)

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms) Läroböcker vid Kimitoöns gymnasium för läsåret 2014-2015 (uppdaterad 03.06.2014) Modersmål Finska Engelska A2-8 -2-4 Bokskogen (Schildts & Söderströms) Språkets värld (Schildts & Söderströms) Knixar med

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

KURSLITTERATUR 2015-2016

KURSLITTERATUR 2015-2016 KURSLITTERATUR 2015-2016 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Ritamäki-Johansson m.fl: Bokskogen Abrahamsson m.fl.: Språkets värld FINSKA

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Läromedel läsåret 2014-2015 Information om läromedel för kurser som saknas i listan ges av läraren i ett senare skede. En del praktiska kurser har ej läromedel. Förkortning Namn O Modersmål och litteratur

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Topeliusgymnasiet i Nykarleby Topeliusgymnasiet i Nykarleby 2016-2017 OBS ettor! Kolla vilka böcker som gäller i och med att den nya läroplanen tas i bruk i höst! KODKNÄCKAREN DELAS UT I SKOLAN (Kronholm-Cederberg och Virtanen-Stormåns

Läs mer

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors

2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors 2015 2016 Kursguide 2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors innehåll Ämnesstigar, rekommenderad studiegång Språk och matematik 4 Realämnen 6 MO Modersmål och

Läs mer

B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL

B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL HISTORIA MEDIA OCH FÖRETAGANDE NATURVETENSKAPER TILLVALEN

Läs mer

FIt9 Repetitionskurs inför studentskrivningarna EN Engelska, A-språk ENo1 De unga och deras värld Profiles 1, Swedish edition Förlag: Schildts &

FIt9 Repetitionskurs inför studentskrivningarna EN Engelska, A-språk ENo1 De unga och deras värld Profiles 1, Swedish edition Förlag: Schildts & Boklista 2015-2016 14.8.2015 Information om läromedel för kurser som saknas i listan ges av läraren i ett senare skede. En del praktiska kurser har ej läromedel. Kursens förkortning Kursens namn Läromaterial

Läs mer

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms)

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 o En värld av texter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MO 2 o Epik och medietexter Lärobok

Läs mer

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794 Observera, att för alla böcker anges ISBN-nummer, ofta även tryckår. När du beställer en bok är just ISBN-numret det som verkligen garanterar att du får tag i rätt bok. Böckerna utkommer på Schildts &

Läs mer

Förkortning Tölö gymn. Tölö spec. Norsen

Förkortning Tölö gymn. Tölö spec. Norsen Förkortning Tölö gymn. Tölö spec. Norsen Namn 12A 12A Grupphandledning 12 A 12 B 12 B Grupphandledning 12 B 13A 13A Grupphandledning 13 A 13B 13B Grupphandledning 13 B 13:1 13:1 Grupphandledning 13:1 13:2

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016 MODERSMÅLET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2

A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 SPANSKA Syftet med spanskaundervisningen i Kyrkslätts gymnasium är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation. De studerande ska få kunskaper och färdigheter i det spanska språket

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 Att identifiera och erkänna kunskap Ammatillinen koulutus Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 1 Att identifiera och erkänna kunskap

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 1 Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 Kurs Innehåll Poäng Period/åk 450 p Läsåret År 2 och 3 Musikprofilen, omfattar totalt 450 poäng, dvs hela utrymmet för det individuella

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.

Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga. 5.19 Gymnastik 5.19 GYMNASTIK Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

BOKLISTA 2014-2015. Tankar-filosofi för gymnasiet (Fäldt & Fäldt), Studentlitteratur ELLER Öppna frågor 1-4, Söderströms Bok inte nödvändig för kurs 1

BOKLISTA 2014-2015. Tankar-filosofi för gymnasiet (Fäldt & Fäldt), Studentlitteratur ELLER Öppna frågor 1-4, Söderströms Bok inte nödvändig för kurs 1 BOKLISTA 014-015 FILOSOFI Tankar-filosofi för gymnasiet (Fäldt & Fäldt), Studentlitteratur ELLER Öppna frågor 1-4, Söderströms Bok inte nödvändig för kurs 1 SAMHÄLLSLÄRA Sl 1 Sl Samhället / s Ekonomikunskap

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE 2016 2017 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ Innehållsförteckning Viktig information 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar:

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset

Läs mer

Dataorientering Mål för kursen

Dataorientering Mål för kursen Dataorientering Denna kurs inriktar sig i första hand till dig som är nybörjare i data. Kursen startar med en grundgenomgång i hur datorn fungerar och du får lära dig att hantera musen och tangentbordet.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Grupp 1: Matematik och naturvetenskap GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Statsrådets förordning 942/2014 (13.11.2014) Matematik: 1 gemensam kurs

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

5.10 Kemi. Mål för undervisningen 5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande

Läs mer

KURSJÄMFÖRELSE LP LP2016. NY KOD NYTT NAMN KOD NAMN Gå om

KURSJÄMFÖRELSE LP LP2016. NY KOD NYTT NAMN KOD NAMN Gå om KURSJÄMFÖRELSE LP2005 - LP2016 LP 2016 LP 2005 MOTSVARIGHETER Uppdaterad: 8.12.2016 BIOLOGI BI01 Liv och evolutionen gbi1 Organismernas värld tent BI01 BI01 BI01 BI02 Ekologi och miljö gbi3 Miljöekologi

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2015/2016 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Film- och tv-kunskap:

Läs mer

Modersmål och litteratur. Matematik lång. Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära

Modersmål och litteratur. Matematik lång. Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Kyrkslätts gymnasium Gesterbybågen 3 02400 Kyrkslätt Tel. 09-2967 2461/040-834 9377 rektor jani.karlsson@kyrkslatt.fi www.kyrkslatt.fi/gymnasium INNEHÅLLSFÖRTECKNING Modersmål och litteratur Finska Engelska

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer