KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/"

Transkript

1 KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

2 Innehållsförteckning Viktig information 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar: Modersmål och litteratur 7 Finska 8 Finska, mofi 9 Engelska 11 Tyska 13 Franska 15 Ryska 17 Spanska 18 Matematik 18 Matematik, lång 19 Matematik, kort 21 Biologi 22 Geografi 23 Fysik 25 Kemi 26 Religion 27 Livsåskådning 28 Filosofi 29 Historia 29 Samhällslära 32 Psykologi 33 Musik 35 Bildkonst 36 Gymnastik 36 Hälsokunskap 37 Studiehandledning 38 Temastudier 39 Tillämpade kurser: Naturstudier 39 Bildkonst 40 Huslig ekonomi 40 GNet 41 1

3 Viktig information! Kurskoderna enligt den läroplan som alla nybörjare följer läsåret är skrivna med grön färg om de är obligatoriska kurser, blå färg om de är fördjupade kurser, och gul färg om de är tillämpade kurser Dessutom har kurskoderna i huvudsak två bokstäver och en eller två siffror, t.ex. HS2, GY10 Kom ihåg: Dina val utgör din personliga läroplan, din lärokurs i ämnet. När du efter tre eller fyra år slutför dina gymnasiestudier bör dina godkända vitsord i varje läroämne överstiga antalet underkända o Har du endast två kurser i ett ämne bör båda vara godkända o Har du endast en kurs i ett ämne bör den också förstås vara godkänd. o I den beräkningen görs inte skillnad mellan obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser Med hjälp av kurskatalogen för läsåret skall du kunna göra ditt val av kurser inför nästa läsår och tillika få en överblick över kursutbudet under det kommande läsåret. Under din gymnasietid skall du avlägga: obligatoriska kurser (beroende på matematikval) minst 10 fördjupade kurser ca övriga fördjupade eller tillämpade kurser Sammanlagt minst 75 kurser Observera att detta är minimiantal kurser, ingen övre gräns för kursantalet finns! Vi kan inte lova att alla dina val kommer att kunna tillfredsställas till 100 %, läsordningen kan inte anpassas till varenda studerandes önskemål, och vi kan inte ordna kurser med få deltagare. Hur många kurser som kan förverkligas ser vi i april maj, men först i augusti kan vi vara säkra, speciellt vad gäller tillämpade och kanske i viss mån fördjupade kurser. 2

4 Kom ihåg att du har möjlighet att justera dina val under hela läsåret. Du får mera information om sådant vid höstterminens början. En kurs motsvarar i teorin 38 x 45 minuters lektioner. En kurs avläggs vanligtvis under en period, och det betyder, att du i medeltal har 5 lektioner i ämnet per vecka (varannan vecka 4, varannan 6). Vissa kurser, som t.ex. gymnastik hålls 2-3 timmar per vecka, vilket betyder, att en kurs sträcker sig över en längre tid, vanligtvis en termin. Också kurserna i studiehandledning följer sitt eget system med en dubbellektion under en eller två perioder. Teckenförklaring: obligatorisk kurs fördjupad kurs tillämpad kurs = rekommenderas första året i gymnasiet = rekommenderas andra året i gymnasiet = rekommenderas tredje året i gymnasiet Årskurslösa studier vid gymnasiet innebär att du inte är bunden till en speciell klass, utan du gör din egen läsordning, vilket sker i mitten av maj månad. Du får hjälp med att göra läsordningen av studiehandledaren vid Lovisa Gymnasium. att det finns ingen uppflyttning, villkor eller kvarstanning. att studietiden varierar mellan 2 och 4 år, det vanligaste är 2½ - 3 år. För att klara av studierna på två år krävs att du avlägger en hel del kurser på egen hand och att du också tar sommaren till hjälp. att du kommer att kunna skriva studentexamen vid 1, 2 eller 3 olika skrivomgånger, som följer på varandra. Du väljer själv, men för att få skriva ett ämne bör du ha avlagt minst de obligatoriska kurserna i ämnet ifråga. Närmare uppgifter om studentexamen får du av studiehandledaren. 3

5 SÅ HÄR GÖR DU DITT KURSVAL: 1. Fyll i en studieplan för , ett papper som du får av gymnasiets studiehandledare 2. Logga in på Wilma, har du glömt ditt lösenord får du ett nytt av studiehandledaren 4

6 3. Klicka först på fliken Kursbricka klicka till följande på Ändra kursbrickans val uppe till höger 4. Klicka på Nya läroplanens kurser till vänster 5

7 5. Du kommer att se 26 rader, varje ämne på en egen rad plus tre rader för den obligatoriska kursen i studiehandledning. De gröna är obligatoriska kurser, de blå är fördjupade kurser, de gula och beige är tillämpade kurser. 6. Du ska nu överföra de kurser som du har på studieplanen till Wilmas kursbricka. Dina val sparas automatiskt. 7. Blivande nybörjare ska sträva till att välja ca 30 kurser. De flesta kommer att vara obligatoriska kurser. 8. När du har gjort ditt kursval tar du hem studieplanen och har någon av dina föräldrar att skriva under den, sedan hämtar du den till gymnasiets studiehandledare senast Niorna gör sina kursval på WILMA mars 2016! Läs kursbeskrivningarna och observera kurskoderna! 6

8 KURSBESKRIVNINGAR MODERSMÅL OCH LITTERATUR Undervisningen utgår i hög grad från elevcentrerade och elevaktiverande arbetssätt. I varje kurs läser vi hela verk. Vi skriver också längre sammanhållande texter. MO1 En värld av texter Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne. Kursen handlar om multimodala texter och kommunikation. Lyssna, tala, läsa och skriva är centrala begrepp. MO2 Språk, kultur och identitet Kursen handlar om språkets och kulturens betydelse för individen. MO3 Att analysera och tolka litteratur Under kursens gång analyserar och tolkar vi olika litterära genrer. MO4 Text och påverkan Kursen handlar om maktbruk genom språk och texter. Argumentationsteknik och argumentationsövningar ingår. Kursen kan inte avläggas på egen hand. MO5 Text och kontext Kursen handlar om att analysera, tolka och producera texter inom olika genrer och stilriktningar i relation till olika sammanhang. MO6 Berättelser i samtiden Kursen behandlar aktuella kulturfenomen. MO7 Fördjupad muntlig kommunikation För dig som vill uttala dig, men inte vågar. I en liten grupp är det lättare att börja tala. Debatter, diskussioner, argumentation och övningar i att uppträda. Kursen är ett bra sätt att förbereda sig inför det riksomfattande provet i muntlig kommunikation. Provet ordnas av utbildningsstyrelsen och gäller abiturienter. 7

9 MO8 Fördjupad skrivkompetens Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheten att producera olika slag av texter. Rekommenderas för abiturienter. MO9 Fördjupad läskompetens Kursens syfte är att fördjupa den studerandes färdigheter i att analysera, tolka, producera och utvärdera olika slag av texter. Den studerande utvecklar också sin läslust och sitt kritiska läsande. FINSKA Kurserna avläggs i ordningsföljd om inget annat nämns. I varje kurs ingår en hörförståelse, en läsförståelse och minst en essä. FINA1 Vardagsliv, närmiljö och hälsa Under kursen bekantar sig den studerande med aktiviteter och situationer i vardagslivet och närmiljön. kommunikativa färdigheter i alldagliga umgänges- och servicesituationer repeteras och fördjupas. Verbböjningen och objektet repeteras och fördjupas. Hör- och läsförståelse introduceras. FINA2 Natur och vetenskap Under kursen övas de kommunikativa färdigheterna genom diskussioner och presentationer och den studerande lär sig att dra nytta av självvärdering och kamratvärdering. Texter om resor och natur behandlas ur olika perspektiv. Föredrag och essä ingår i kursen. I grammatiken behandlas nomenböjning, unipersonella uttryck och subjekt. FINA3 Teknik och konsumtion Vi bekantar oss med tekniska uppfinningar, trafikfrågor och olika digitala verktyg. I grammatiken kan particip och participuttryck fördjupas, essä. Ett fördjupande arbete i anslutning till något tema i kursen ingår. FINA4 Samhället och massmedia Tyngdpunkten ligger på aktuella händelser i samhället genom olika medier. Sakfrågor om bland annat politik och forskning kan behandlas under kursen. Infinitiver och satsmotsvarigheter. Essä och diskussionsuppgifter ingår i kursen. 8

10 FINA5 Utbildning och arbetsliv Olika utbildningsalternativ och yrkesval liksom Finlands näringsliv diskuteras ur både samhällets och den studerandes synvinkel. Vi fördjupar oss i objektet och adverbialen. Essä och platsansökan ingår. FINA6 Finsk kultur och litteratur Vi utvecklar vår multilitteracitet och fördjupar oss i finska författare, konstnärer och tonsättare i form av grupparbeten och bokrecensioner. Föredrag ingår i kursen. FINA7 Kommunicera i skrift Under kursen fördjupas förmågan att tolka och producera finska texter i olika slag av skriftliga kommunikationssituationer och för olika slag av mottagare. Både fiktiva och faktatexter produceras. Betydelse- och stilfrågor diskuteras. FINA8 Kommunicera i tal Vi övar att tala finska i både formella och informella situationer. Aktuella ämnen diskuteras i form av t.ex. anföranden, gruppdiskussioner och föredrag. Ett nationellt muntligt prov med särskilt intyg ingår i kursen. FINA9 Viimeinen voitelu Grammatiken och ordförrådet repeteras och vi övar med siktet inställt på studentexamen. Hör- och läsförståelse samt essä ingår i kursen. Rekommenderas åt alla abiturienter som tänkt skriva finska på hösten. MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA Den modersmålsinriktade kursen är en fortsättning på motsvarande kurs i den grundläggande utbildningen och ger tvåspråkiga elever möjlighet att förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska och gör dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv. Kurserna är uppbyggda kring samma teman som A-lärokursen, men den modersmålsinriktade kursen betonar mera språkriktighet och litteratur. FIM1 Vardagsliv, närmiljö och hälsa Under kursen fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang, med utgångspunkt i kursens teman och med speciell uppmärksamhet på skillnader mellan det talade och det skrivna språket. Essä eller bokrecension, samt muntliga anföranden ingår. Hör- och läsförståelse introduceras. 9

11 FIM2 Natur och vetenskap Under kursen behandlas olika slag av texter, också skönlitterära, om natur, miljö, vetenskap och hållbar utveckling både muntligt och skriftligt. Sak- och skönlitterära texter används. Muntliga anföranden ingår i kursen. Nomenböjningen fördjupas vid behov. FIM3 Teknik och konsumtion Vi diskuterar och läser om konsumtion, teknik och informationsteknik och vi bekantar oss att kombinera bild, ljud och text. Satsbyggnaden och vissa satsmotsvarigheter behandlas. Bokuppgift och föredrag ingår. FIM4 Medierna och samhället Medietexter om aktuella händelser behandlas ur olika synvinklar. Texternas disposition, styckeindelning och interpunktion behandlas mera ingående. Skönlitteratur läses och används som underlag för diskussioner och egenproducerade medietexter. FIM5 Utbildning och arbetsliv Olika utbildningsalternativ och yrkesval liksom Finlands näringsliv diskuteras enligt studerandes önskemål och behov. Muntliga föredrag ingår i kursen. Anställningsintervjuer och sammandrag tränas. Skillnader mellan finska och svenska behandlas. FIM6 Finsk kultur och litteratur Vi fördjupar vår multilitteracitet och läser finska klassiker samt bekantar oss med andra konstformer ur ett finskt perspektiv. Ett grupparbete om en finsk kulturperson ingår liksom drama och muntliga framföranden. Film och teater kan också behandlas under kursens gång. FIM7 Kommunicera i skrift Vi fördjupar oss i skrivprocessen från planering till korrekturläsning och producerar texter från olika genrer, enligt de studerandes önskemål och behov. Textkritik behandlas och olika skriftliga kommunikationssituationer analyseras och tolkas. FIM8 Kommunicera i tal Vi tittar närmare på nyanserna i formell och informell kommunikation. Olika former av muntliga övningar och framträdanden övas och vi vänjer oss vid att ge och ta feedback. I anslutning till kursen avlägger den studerande ett nationellt muntligt prov i finska, för vilket ett separat intyg fås. 10

12 FIM9 Viimeinen voitelu Grammatiken och ordförrådet repeteras och vi övar med siktet inställt på studentexamen. Hör- och läsförståelse samt essä ingår i kursen. Rekommenderas åt alla abiturienter som tänkt skriva finska i studentskrivningarna. ENGELSKA Kurserna avläggs i ordningsföljd om inget annat nämns. ENA1 Engelskan och min värld Den studerandes kunskaper kartläggs. Under kursen reflekterar man kring den språkliga mångfalden i världen, engelskan som globalt fenomen samt språkkunskapens roll i kulturell kompetens. Kursens tema är studieliv, de ungas livsmiljö samt behovet av språkkunskap. ENA2 Människans sociala nätverk Kursen behandlar teman som anknyter sig till mänskliga relationer och i samband med dem även psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Vi reflekterar även över teknologins och digitaliseringens betydelse för kommunikation och välbefinnande. ENA3 Kulturella fenomen Kursens syfte är att utveckla den studerandes multilitteracitet. Den studerande producerar texter producerar texter inom olika genrer, med betoning på språkliga drag i respektive genre. Kursens tema är kulturella fenomen, engelskspråkiga medier och kreativ verksamhet. ENA4 Samhället och omvärlden Under kursen utvecklar den studerande sin förmåga att söka information och läsa kritiskt. Likaså poängteras hur man kan påverka som aktiv medborgare. Människorättsfrågor och gruppens ansvar är i fokus. ENA5 Vetenskap och framtid Kursen fördjupar den studerandes förmåga att tolka och producera texter samt den studerandes förmåga at söka information. Kursens teman väljs från allehanda fackoch vetenskapsområden. Engelskans ställning som internationellt språk inom vetenskap och teknik poängteras. 11

13 ENA6 Studier, arbete och ekonomi Språkkunskapens roll som ett socialt kapital och en färdighet för arbetslivet betonas. Textgenrer som kan komma till nytta i fortsatta studier är i focus. Under kursen övervägs och diskuteras den studerandes planer för fortsatta studier, karriär och arbete även i en internationell kontext. Ekonomi för unga vid tröskeln till arbetslivet hör även till kursens innehåll. ENA7 Hållbar livsstil Den studerande förväntas analysera och producera texter inom olika genrer, bl.a. fiktiva, berättande, reflekterande och instruerande. De obligatoriska kursernas teman behandlas ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbarhetsperspektiv. ENA8 Muntlig kommunikation och påverkan - en diskussionskurs I kursen övas den muntliga förmågan med hjälp av varierande kommunikativa övningar. Aktuella texter med varierande teman utgör grunden för övningarna. Skriftliga övningar samt övning i hörförståelse ingår och används i mån av möjlighet som diskussionsunderlag. Till kursen hör ett nationellt muntligt prov för vilket särskilt intyg utfärdas. ENA9 Repetitionskurs inför studentexamen I kursen repeteras central grammatik som behandlats under obligatoriska kurser. Läsoch hörförståelseuppgifter, uppsatsskrivning, sammandrag och strukturövningar övas som en mångsidig förberedelse inför studentexamensprovet. För godkänd kurs krävs aktivt deltagande samt att alla uppgifter utförs. B-SPRÅK: TYSKA, FRANSKA, SPANSKA, RYSKA Tyska och franska kan läsas som nybörjarspråk (B3) eller som fortsättningsspråk (B2, bygger på de kunskaper man tillägnat sig i högstadiet) i gymnasiet. Den som inte kan något av språket börjar med kurs B31, medan den som har högstadiets kunskaper börjar med kurs B21. 12

14 Kursordningen i franska och tyska: FRB31 FRB32 FRB39 FRB33 samma kursinnehåll som FRB21 FRB34 samma kursinnehåll som FRB22 FRB35 samma kursinnehåll som FRB23 FRB36 samma kursinnehåll som FRB24 FRB37 samma kursinnehåll som FRB25 FRB38 samma kursinnehåll som FRB26 FRB310 samma kursinnehåll som FRB27 FRB311 samma kursinnehåll som FRB28 Kurser, nybörjare Ovan är endast franskans kurskoder använda. Lika väl kunde det stå t.ex. TYB2 i stället för FRB2. Man avlägger vanligtvis tre kurser per år. De som läser franska som nybörjarspråk kan efter kurs FRB36 gå direkt till kurs FRB27, för att få övningar inför studentskrivningarna. Det rekommenderas dock att man försöker få in någon av kurserna FRB37-FRB38, i mån av möjlighet. TYSKA TYB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket Under kursen får den studerande en bild av tyskans ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och lär sig de viktigaste artighetsfraserna. TYB32 På resa i världen Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. TYB39 Hos oss Kursen är en förberedande kurs för B2-studier i gymnasiet, och utgör samtidigt en tredje kurs för de studerande som påbörjat sina studier i tyska i gymnasiet (B3). Ordförrådet utvidgas, talförståelse och muntliga färdigheter förbättras. 13

15 TYB21 (TYB33) Viktiga frågor i livet och vardagen Under kursen reflekterar den studerande över tyskans betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerande analyserar och utvärderar sina kunskaper i tyska och ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper. De kommunikativa färdigheterna utvecklas med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. TYB22 (TYB34) Liv och levnadssätt Under kursen tar vi upp olika sociala koder och skillnader i kommunikation i Finland och i de tyskspråkiga länderna. Skriftlig kommunikation övas. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. TYB23 (TYB35) Välbefinnande och omsorg Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande bekantar sig med olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Den studerande reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. TYB24 (TYB36) Kultur och medier Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella frågor och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella fenomen och medier inom tyskans språkområden. TYB25 (TYB37) Studier, arbete och framtid Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursens teman är skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. TYB26 (TYB38) Vår gemensamma jord Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. 14

16 TYB27 (TYB310) Internationell verksamhet Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker förståelsen för olika kulturer genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjärruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. De studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. TYB28 (TYB311) Muntlig och skriftlig kommunikation Kursen stärker den studerandes förmåga att producera text som behövs i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. FRANSKA FRB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket Under kursen får den studerande en bild av franskans ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och lär sig de viktigaste artighetsfraserna. 15 FRB32 På resa i världen Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. FRB39 Hos oss Kursen är en förberedande kurs för B2-studier i gymnasiet, och utgör samtidigt en tredje kurs för de studerande som påbörjat sina studier i franska i gymnasiet (B3). Ordförrådet utvidgas, talförståelse och muntliga färdigheter förbättras. FRB21 (FRB33) Viktiga frågor i livet och vardagen Under kursen reflekterar den studerande över franskans betydelse i hens eget liv, nu och i framtiden. Den studerande analyserar och utvärderar sina kunskaper i franska och ställer upp mål för sitt språklärande och hittar sätt att utveckla sina kunskaper. De kommunikativa färdigheterna utvecklas med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer.

17 FRB22 (FRB34) Liv och levnadssätt Under kursen tar vi upp olika sociala koder och skillnader i kommunikation i Finland och i de franskspråkiga länderna. Skriftlig kommunikation övas. Kursens teman är interkulturell kommunikation och kulturmöten i Finland och utomlands. FRB23 (FRB35) Välbefinnande och omsorg Under kursen lär sig den studerande att med hjälp av olika medier diskutera och lyssna på andra i olika kommunikationssituationer. Hen utvecklar sin förmåga att formulera åsikter och tillsammans diskutera betydelser i frågor som gäller vardagslivet. Den studerande bekantar sig med olika texter om välbefinnande, mänskliga relationer och livsskeden samt övar sig att diskutera frågor i anknytning till dem. Den studerande reflekterar också över vilka förändringar teknologin och digitaliseringen har inneburit för kommunikation och välbefinnande. FRB24 (FRB36) Kultur och medier Kursen stärker den studerandes multilitteracitet. Den studerande lär känna aktuella frågor och ur de ungas synvinkel intressanta kulturella fenomen och medier inom franskans språkområden. FRB25 (FRB37) Studier, arbete och framtid Under kursen fästs vikt vid att kommunikationen är kulturellt lämplig. Kursens teman är skola, fortsatta studier och arbetsliv samt de ungas framtidsplaner. FRB26 (FRB38) Vår gemensamma jord Under kursen fortsätter man att öva sig i interaktion och repeterar språkkunskapen utgående från de studerandes behov. Den studerande bekantar sig med möjligheterna att delta i internationellt samarbete. Kursens teman ska anknyta till naturen, olika boendemiljöer och hållbar livsstil. FRB27 (FRB310) Internationell verksamhet Under kursen använder den studerande sin språkkunskap och stärker förståelsen för olika kulturer genom att lära känna eller delta i internationellt samarbete, volontärarbete eller arbetslivet, vid behov med hjälp av fjärruppkoppling. De språkliga målen bestäms på basis av kursinnehållet. De studerande rapporterar om eventuellt deltagande i internationell verksamhet på gemensamt överenskommet sätt. 16

18 FRB28 (FRB311) Muntlig och skriftlig kommunikation Kursen stärker den studerandes förmåga att producera text som behövs i olika kommunikationssituationer. Den studerande övar sig att producera och tolka olika textgenrer. Teman som behandlats tidigare repeteras eller kompletteras enligt de studerandes behov. RYSKA Ryskakurserna kan läsas som B3 språk och erbjuds av Myllyharjun lukio. De hör till de kurser där vi samarbetar. Undervisningen går på ryska och finska. RYB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket Under kursen får den studerande en bild av ryskans ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. RYB32 På resa i världen Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. RYB33 Viktiga frågor i livet och vardagen Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. 17

19 SPANSKA Spanskakurserna kan läsas som B3 språk och erbjuds av MI/VAKO. De hör till de kurser som vi samarbetar med Myllyharjun lukio. Undervisningen går på spanska och engelska. SPB31 Vi bekantar oss med varandra och det nya språket Under kursen får den studerande en bild av franskans ställning i världen och i förhållande till de språk hen behärskar eller har studerat tidigare. Den studerande övar sig att kommunicera i vardagliga situationer och att använda lämpliga kommunikationsstrategier samt lär sig de viktigaste artighetsfraserna. SPB32 På resa i världen Under kursen övar sig den studerande att klara sig i olika sociala situationer som anknyter till resande och uträttande av vardagliga ärenden. Den studerande utvecklar användningen av kompensationsstrategier och andra kommunikationsstrategier. SPB33 Viktiga frågor i livet och vardagen Den studerande övar sina kommunikativa färdigheter med hjälp av olika medier. Under kursen behandlas teman och situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, mänskliga relationer och nätverk, intressen, fritid och hobbyer. MATEMATIK MAG1 Tal och talföljder Gemensam studiehelhet i matematik I den här kursen repeterar och kompletterar vi det du tidigare lärt dig om talområden, de grundläggande räknesätten och procenträkning. Din förståelse av begreppen funktion och talföljd förstärks. Dessutom lär du dig att använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av funktioners grafer och talföljder samt för att lösa tillämpade problem där talföljder förekommer. 18

20 MATEMATIK LÅNG LÄROKURS MAA2 Polynomfunktioner och polynomekvationer Kursens mål är att du ska få rutin i att använda polynomfunktioner samt kunna lösa polynomekvationer av andra graden och enkla polynomolikheter. Dessutom övar du att använda tekniska hjälpmedel vid undersökning av polynomfunktioner och vid lösning av tillämpade problem. MAA3 Geometri I den här kursen övar du dig i att gestalta och beskriva rum och former både i två och tre dimensioner, övar dig i att formulera, motivera och använda geometriska satser och att lösa geometriska problem genom att utnyttja egenskaper hos figurer och kroppar, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometrin för rät- och snedvinkliga trianglar. MAA4 Vektorer Kursens mål är att du skall förstå vektor begreppet och bli förtrogen med grunderna i vektorkalkyl, kunna förstå principen för lösning av ekvationssystem samt kunna undersöka punkter, avstånd och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer. MAA5 Analytisk geometri Den här kursen knyter samman geometriska och algebraiska begrepp. Dessutom undersöker vi punkter, räta linjer, cirklar och parabler med hjälp av ekvationer och fördjupar din förståelse av begreppet absolutbelopp. MAA6 Derivatan Kursens mål är att du ska kunna bestämma nollställena för rationella funktioner och lösa enkla rationella olikheter. Få en klar uppfattning av begreppen gränsvärde och kontinuitet samt undersöka förloppet hos en polynomfunktion med hjälp av derivatan och bestämma dess extremvärden och veta hur en rationell funktions största och minsta värde bestäms. MAA7 Trigonometriska funktioner Kursens mål är att du ska kunna undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av symmetrier i enhetscirkeln. Kunna derivera sammansatta funktioner, undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av deras derivator och kunna använda trigonometriska funktioner när du ställer upp modeller för periodiska fenomen. 19

21 MAA8 Rot- och logaritmfunktioner Kursens mål är att du ska repetera räknereglerna för potenser och potenser med bråk som exponent. Känna till egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktioner och kunna lösa ekvationer i anknytning till dem och kunna undersöka rot-, exponential- och logaritmfunktioner med hjälp av derivatan. MAA9 Integralkalkyl Kursens mål är att du ska förstå begreppet primitiv funktion och kunna bestämma primitiva funktioner till elementära funktioner. Samt förstå begreppet integral och dess samband med arean och kunna bestämma areor och volymer med hjälp av integraler. MAA10 Sannolikhet och statistik Kursens mål är att du ska kunna åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar samt bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor. Bli förtrogen med begreppet sannolikhet och med sannolikhetslärans räkneregler samt förstå begreppet diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning och kunna bestämma och tillämpa fördelningens väntevärde och kunna tillämpa normalfördelningen. MAA11 Talteori och bevis Kursens mål är att du ska sätta dig in i logikens grunder, bekanta sig med principerna för bevisföring och öva dig i bevisföring. Behärska talteorins grundbegrepp och göra dig förtrogen med primtalens egenskaper samt lära dig undersöka hela tals delbarhet med hjälp av delningsekvationer och kongruens mellan hela tal. MAA12 Algoritmer i matematiken Kursens mål är att du ska fördjupa ditt algoritmiska tänkande kunna undersöka och förklara hur algoritmer fungerar, förstå begreppet iteration och kunna lösa icke-linjära ekvationer numeriskt, kunna undersöka delbarhet hos polynom och bestämma deras faktorer och kunna bestämma förändringshastigheter och areor numeriskt. MAA13 Fortsättningskurs i differential-och integralkalkyl Kursens mål är att du ska fördjupa dina insikter i differential- och integralkalkylens teoretiska grunder, kunna undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner och komplettera dina färdigheter i integralkalkyl och tillämpa dem bland annat för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar samt kunna undersöka gränsvärdet för talföljder samt serier och deras summor. 20

22 MAA14 Repetitionskurs Denna kurs vill hjälpa eleven att repetera gymnasiekursen i lång matematik. Avsikten med kursen är att öka självförtroendet inför studentskrivningarna och att fördjupa synen på matematiken genom att visa på olika tillämpningsmöjligheter av matematisk teori. MATEMATIK KORT LÄROKURS MAB2 Uttryck och ekvationer Kursens mål är att lära dig tillämpa matematik på vardagliga problem och lära dig att lita på din matematiska förmåga. I kursen behandlas bland annat linjära samband, proportionalitet och lösning av andragradsekvationer. MAB3 Geometri I kursen behandlas plana figurer och tredimensionella kroppar. Du lär dig att i praktiska geometriska problem bestämma längder, areor, vinklar och volymer. Till det centrala innehållet hör likformighet, trigonometri och Pythagoras sats. MAB4 Matematiska modeller I kursen behandlas samband mellan fenomen och matematiska modeller. Du lär dig att använda linjära och exponentiella modeller, att lösa potens- och exponentialekvationer samt att göra prognoser utgående från modellerna. MAB5 Statistik och sannolikhet Kursens mål är att lära ut grunderna i statistik och sannolikhetslära. Du lär dig handskas med och tolka statistiskt material samt att använda regressionsmodeller med tekniska hjälpmedel. I kursen behandlas bland annat diskreta fördelningar, korrelation, kombinatorik och sannolikhetsbegreppet. MAB6 Ekonomisk matematik Kursens mål är att du skall lära dig förstå ekonomiska begrepp i affärslivet och i privatpersoners ekonomi. Du lär dig bland annat index-, kostnads-, kredit- och skattekalkyler. MAB7 Matematisk analys I kursen undersöks förändringshastigheten hos funktioner med hjälp av grafiska och numeriska metoder. Du lär dig förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten och hur det används för att studera funktioners förlopp. 21

23 MAB8 Statistik och sannolikhet II Kursens mål är att fördjupa kunskapen om statistik och sannolikhet. Du lär dig att bestämma statistiska karakteristika och sannolikheter med hjälp av kontinuerliga fördelningar och tekniska hjälpmedel. I kursen behandlas bland annat normalfördelning, binomialfördelning och konfidensintervall. MAB9 Repetitionskurs I kursen repeteras valda delar av de obligatoriska kurserna MAB 1 MAB 6. Du får också en bättre helhetssyn på matematik. BIOLOGI BI1 Livet och evolutionen Under den första kursen i biologi får du bekanta dig med livets förutsättningar och de karakteristiska dragen hos alla organismer. Ett centralt mål är en större förståelse för evolutionen och dess betydelse. Vi behandlar livets mångfald och funderar över hur denna mångfald utvecklats under miljontals år. Genom en egen liten undersökning eller projektarbete lär du dig grunderna i biologiskt forskningsarbete. BI2 Ekologi och miljö Miljöfrågor är högaktuella i dagens värld. Men vilka är de egentliga problemen och de eventuella lösningarna? Den andra kursen i biologi behandlar ekologins grunder och livets mångfald samt hoten mot denna mångfald. Under den här kursen studerar vi växelverkan mellan människan och naturen. Genom olika arbeten, medieanalyser och egen liten undersökning skaffar vi oss djupare kunskap om förändringar i naturen samt dess orsaker och följder. BI3 Cellen och ärftlighet Den första fördjupade kursen i biologi ger dej en djupare förståelse av cellens uppbyggnad och funktion. Vi behandlar också styrningen av cellens funktion, cellernas förökning och ärftlighetens grunder. I kursen ingår cellbiologiska undersökningar och andra praktiska arbeten. BI4 Människans biologi Är du intresserad av att veta hur din kropp fungerar? Under kursens gång bekantar vi oss med människokroppens uppbyggnad och centrala livsfunktioner. Vi studerar bland annat blodomloppet, matspjälkningen, musklerna och skelettet. Vi funderar 22

24 också över hur kroppen regleras av hormoner och av nervsystemet, samt diskuterar människans evolution och förökning. I mån av möjlighet laborerar vi med olika organ som påminner om människans egna. Kursen rekommenderas även för dem som är intresserade av häloskunskap. BI5 Bioteknologi Vilken betydelse har den biologiska forskningens för lösningen av framtidens problem? I den här kursen bekantar vi oss med olika tillämpningar av biologin inom medicinen, industrin och livsmedelsproduktionen samt inom hållbar användning av naturtillgångarna. Vi får också lära oss hur man kan flytta gener mellan organismer och varför bakterier så fort blir motståndskraftiga. Ett eget biologiskt försök eller undersökning ingår i kursen. BI6 Biologi i praktiken Hör du till dem som lär sig genom att göra? Är du intresserad av att undersöka och ta reda på? Kom då med och laborera och träna dina praktiska färdigheter och din slutledningsförmåga. Vi utför biologiska experiment utgående från det stoff som ingår i biologikurserna 1-5. Du utför också själv ett längre projekt inom det område som intresserar dig mest. Kursen bedöms utgående från dina forsknings- och laborationsrapporter som godkänd eller underkänd. BI7 Inför realprovet i biologi nätkurs Under den här kursen kommer du att arbeta både individuellt, i par och i grupp. Du övar inför realen endera i biologi eller i geografi. Du utför olika uppgifter och övar essäskrivning samtidigt som du utvärderar andra kursdeltagares svar. Vi strävar efter aktiv diskussion i Fronter Forum kring olika frågor och uppgifter som ni upplever som svåra och/eller intressanta. GEOGRAFI GE1 En värld i förändring Du har säkert hört om klimatförändringen, cykloner och översvämningar samt hur vi människor påverkar miljön. Den här kursen behandlar aktuella geografiska risker och möjligheter samt orsakerna till dessa. Vilka möjligheter har vi som människor att förebygga eller rentav förhindra att dessa risker uppstår? Under kursens gång följer vi aktivt med olika medier och försöker analysera aktuella risker ur ett brett perspektiv. Vi jobbar med olika typer av geomedia; bland annat kartor, geodata, diagram, bilder, videofilmer och olika skriftliga källor. 23

25 GE2 Den blå planeten Varför uppstår vind och regn? Vilken betydelse har Golfströmmen för vårt liv i Finland? Under den här kursens gång bekantar vi oss med grundläggande naturgeografiska fenomen. Vi strävar efter att få en helhetsbild av jorden och dess olika sfärer: atmosfären, hydrosfären, litosfären samt den förenande biosfären. Vi bekantar oss med naturgeografins forskningsmetoder och övar oss också i att tolka naturlandskap med hjälp av bilder, kartor och videofilmer. Kursen rekommenderas för alla med naturvetenskapligt intresse och stöder kraftigt studier i t.ex. biologi. Grundkursen i geografi måste vara avlagd. GE3 Vår gemensamma värld Kulturgeografisk grundkurs där människan, mänsklig verksamhet och samhällsstrukturer granskas ur ett geografiskt perspektiv. Vilka möjligheter erbjuder naturresurserna och miljön med tanke på den mänskliga verksamheten? Vi diskuterar också befolkningsrelaterade frågor och funderar över den regionala fördelningen av resurser och tjänster. Vi lär oss att tolka och studera den mänskliga verksamheten på jorden genom mångsidig användning av geomedia. Kursen rekommenderas även för dem som är intresserade av samhällsvetenskaper! Grundkursen i geografi måste vara avlagd. GE4 Geomedia undersök, delta och påverka Den här kursen ger dig en möjlighet att tillämpa och fördjupa dina geografiska kunskaper. Genom aktiv användning av geomedia - kartor, geodata, diagram, bilder, videofilmer, muntliga och skriftliga källor lär vi oss att skaffa, analysera och presentera geografiskt material. Under kursen planerar och arbetar du med ett större projekt, ensam eller mindre grupp. Kursen rekommenderas både för dem med naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt eller journalistiskt intresse! GE5 Utvecklingsgeografi Det här är en kurs i global kännedom där vi studerar olika fenomen ur ett globalt, geografiskt perspektiv. Vi behandlar frågor som inkomstskillnader och konsumtion, mänskliga rättigheter, miljöfrågor och kulturella särdrag. Vi funderar också på vilka påverkningsmöjligheter den enskilda, aktiva världsmedborgaren har. Under kursens gång gör vi ett större individuellt eller gemensamt projektarbete. Kursen har ingen lärobok och bedömningen sker utgående från olika arbeten. Åtminstone kurserna GE1 och GE3 skall vara avlagd före den här kursen. Kursen rekommenderas även för dem som är intresserade av samhällsvetenskaper! 24

26 FYSIK Fysikkurser kan inte göras som kompisstudier eller på egen hand. FY1 Fysiken som naturvetenskap I kursen granskas hur naturvetenskaplig kunskap byggs upp och fysikens betydelse idag. I kursen behandlas bland annat experimentets betydelse för teoribildningen, mätningar, hur mätresultaten presenteras och hur tillförlitliga de är. Du lär dig också om rörelse, krafter och universums struktur. FY2 Värme Kursens mål är att lära ut centrala fysikaliska begrepp med koppling till värme. Du lär dig bland annat om värmeenergi, arbete, effekt, verkningsgrad, temperatur och tryck. Begreppen tillämpas på till exempel värmeutvidgning, gasers tillståndsförändringar, ämnens aggregationstillstånd och värmekraftmaskiner. FY3 Elektricitet I den här kursen behandlas elektricitet utgående från likströmskretsar, elektrostatisk växelverkan och elektriska fält. Du lär dig bland annat om elström, spänning, resistans och elektrisk effekt. Du lär dig också att koppla och undersöka strömkretsar med motstånd, kondensatorer, dioder och spänningskällor. FY4 Kraft och rörelse Kursens centrala innehåll är sambandet mellan krafter och rörelse. Newtons lagar och konservationslagarna möjliggör beräkningar av likformig och likformigt accelererad rörelse. Du lär dig analysera påverkan från till exempel tyngd, friktion och lyftkraft. I kursen behandlas också kraftmoment och jämvikt vid rotation. FY5 Periodisk rörelse och vågor I kursen granskas harmonisk kraft och svängningsrörelser, vågrörelsers uppkomst och utbredning, reflektion, brytning, diffraktion och interferens. Vågrörelsebegreppen konkretiseras med exempel på mekaniska svängningar och ljud. Du lär dig om vågrörelser som förekommer i naturen, samhället och tekniken, till exempel inom musik och medicin. FY6 Elektromagnetism I kursen behandlas magnetfält, induktion, elproduktion och kommunikationsteknik. Du lär dig bland annat hur mekanisk energi kan omvandlas till elektrisk energi, hur en transformator fungerar och hur elektrisk energi transporteras. 25

27 FY7 Materia och strålning I kursen behandlas grunderna för den moderna fysiken, speciellt olika typer av kvantfenomen och våg-partikeldualiteten. Du lär dig förstå atommodeller, radioaktivitet, strålsäkerhet och hur strålning kan utnyttjas. Dessutom lär du dig mer om materiens och universums uppbyggnad. FY8 Repetitionskurs I kursen repeteras valda delar av kurserna FY 2 FY 7. Kursen ger bättre färdigheter att skriva studentprovet i fysik. KEMI KE1 Kemi överallt Kursens mål är att du ska få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för kemi och kemistudier. I kursen behandlas atomens uppbyggnad och grundämnenas periodiska system samt egenskaper hos grundämnen och kemiska föreningar. 26 KE2 Människans kemi och kemin i livsmiljön Den här kursen lär dig använda och tillämpa begrepp som gäller organiska föreningar och substansmängd på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och teknologin samt hur kunskap inom kemin byggs upp genom experiment och modeller. KE3 Reaktioner och energi Den här kursen handlar om kemins betydelse för energilösningar och miljön och lär dig förstå innebörden av materiens och energins oförstörbarhet. Vi tränar att skriva och balansera kemiska reaktioner. KE4 Material och teknologi I kursen undersöker vi fenomen som berör material och elektrokemi med hjälp av experiment och modeller. Vi bekantar oss med egenskaper hos metaller och polymerer samt deras användning och livscykel. Dessutom behandlas centrala principer i elektrokemin: metallernas elektrokemiska spänningsserie, elektrokemisk cell och elektrolys. KE5 Reaktioner och jämvikt Kursens mål är att lära dig tillämpa begrepp som gäller reaktioner och kemisk jämvikt på fenomen i det dagliga livet, miljön, samhället och teknologin. Kemisk reaktionshastighet, faktorer som inverkar på reaktionshastigheten och homogen och

28 heterogen jämvikt behandlas samt syra-basjämvikt, starka och svaga protolyter och buffertlösningar. KE6 Helhetsbild av kemin i gymnasiet I kursens behandlas mera omfattande uppgifter som bygger på tidigare kursers teori. Kursens mål är att du skall få en helhetsbild av kemikurserna i gymnasiet och en god grund för fortsatta studier i kemi. Kursen bedöms med godkänd/underkänd. Kursen kan inte avläggas på egen hand. RELIGION RE1 Religion som fenomen i kristendomens, judendomens och islams fotspår I den här kursen lär vi oss mera om religion som fenomen. Vi lär oss om olika livsåskådningar, vad som förenar dem och vad som skiljer dem från varandra. Vi lär oss känna judendomens, kristendomens och islams gemensamma rötter, centrala drag, kulturarv och inflytande i samhället. RE2 Kristendomen som världsomfattande religion I denna kurs lär vi oss förstå kristendomens betydelse ur kulturellt, samhälleligt och individuellt perspektiv. Vi lär oss känna till centrala riktningar inom kristendomen samt bakgrunden till deras uppkomst och kunna jämföra deras centrala drag. Vi fördjupar oss i olika tolkningssätt och uttrycksformer inom kristendomen på olika håll i världen. Vi analyserar och bedömer den aktuella debatten om kristendomen. RE3 Religioner och religiösa rörelser i världen I denna kurs lär vi känna till religioner som uppkommit i Indien, Kina och Japan som en del av det individuella och kollektiva livet samt religionernas inflytande på kultur och samhälle. Vi lär oss om hur religioner som uppkommit i Indien och Kina syns och påverkar i västländerna och vi lär oss om naturreligionernas utbredning och centrala drag samt fördjupar oss i bakgrunden till nyreligiösa rörelser och deras centrala drag. Kursen bidrar till att utveckla förmåga att komma till rätta i arbetslivet och i internationella miljöer. 27

29 RE4 Religion och det finska samhället I den här kursen får vi en mångsidig bild av samverkan mellan religion och samhälle i dagens Finland. Vi fördjupar oss i religionernas inflytande och betydelse inom den offentliga, privata, tredje och fjärde sektorn lär oss förstå att kunskap om religioner behövs på olika områden i samhällslivet. Vi analyserar den aktuella debatten kring religionsfrihet och kring samverkan och dialog mellan religion och samhälle och utvecklar förmåga att ta del av dialogen mellan religioner och livsåskådningar. RE5 Religion inom vetenskapen, konsten och populärkulturen I den här kursen lär vi oss uppfatta samband mellan religion och konst: betydelsen av religiös konst och arkitektur i olika religioner och religionernas inflytande på konstens utveckling. Vi fördjupar oss i hur man genom religiös konst uttrycker centrala läror inom en religion, i synnerhet kristendomen. Vi får kunskap om religiös symbolik och hur religiösa teman behandlas inom konst och populärkultur. Vi lär känna hur den fornnordiska tron och kristendomen har påverkat det finländska kulturarvet samt känna till religionsvetenskapliga perspektiv och metoder inom olika vetenskapsområden samt aktuell forskning. RE6 Religioner och medier En viktig del av kursen är att delta i produktionen av religionsrelaterat medieinnehåll eller genomföra en medieanalys. I den här kursen arbetar vi med religionsrelaterade aktuella teman i medierna. Vi analyserar förhållandet mellan religion och medier. Vi övar oss i att kunna bedöma religionsrelaterad information och dess källor kritiskt. RE7 Bibelkunskap nätkurs En djupdykning i bibeln både i innehåll och i uppkomsthistoria. Arbetssättet är vetenskapligt, vi tar oss an både exegetik och dogmatik (det klarnar vad det är frågan om!), bibelns inflytande på den västerländska kulturen behandlas också. Kursen hålls inom nätverket GNet. LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Kurser i ämnet arrangeras, om det finns minst tre elever i skolan vilka är skrivna i befolkningsregistret, och dessa inte vill läsa religion. Elev registrerad i en evangelisk-luthersk församling avlägger religionskurser. En kurs per år arrangeras, oftast som nätkurs, inom nätverket GNet. LK1 Världsåskådning och kritiskt tänkande, LK2 Människan, identiteten och ett gott liv, LK3 Individen och samhället 28

30 FILOSOFI FI1 Introduktion i filosofiskt tänkande Vad är filosofi, vilken är filosofins natur och vilka metoder används. Vi funderar på olika filosofiska problem och tänkbara lösningar på dem. Vi bekantar oss med och tillämpar filosofiska arbetssätt. Vi analyserar filosofiska begrepp, funderar på vad verkligheten består av, försöker lösa moraliska problem, frågar oss om Gud finns och grubblar på vad man egentligen kan veta. FI2 Etik Under kursen lär vi känna den filosofiska etikens centrala begrepp, frågor och teorier samt grunderna i miljöfilosofi. De studerande ska kunna motivera uppfattningar om det goda och det rätta och kunna analysera meningen med sitt liv och sina livsval med hjälp av filosofiska begrepp.vi diskuterar vad moral är, hurudana värderingar vi styrs av, vad lycka är, hurudan en god människa är och hur man förverkligar moraliska ideal i praktiken. FI3 Samhällsfilosofi Kursen består av centrala begreppen och inriktningarna inom samhällsfilosofin samt de grundläggande samhällsfilosofiska uppfattningarna om individens relation till gruppen, samhället och staten. Vi lär oss använda centrala filosofiska begrepp för att analysera samhällelig och politisk verksamhet och för att motivera våra egna lösningar på samhällsproblem. De studerande ska kunna tillämpa sina kunskaper på aktuella samhällsfrågor. HISTORIA HI1 Människan i en föränderlig omvärld Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt de följder denna växelverkan haft på människans liv från förhistorisk tid till nutid. Kursen är långt en grundkurs i allmän historia där tyngdpunkterna ligger på de stora brytningsskedena och förändringarna. Lämpar sig bäst som första kurs i historiestudierna. 29

31 HI2 Internationella relationer En kurs i och 1900-talets internationella historia. tyngdpunkten ligger på krig och fred under det konfliktfyllda 1900-talet. Ett mångsidigt filmmaterial stöder inlärningen. HI3 Det självständiga Finlands historia Kursen behandlar Finlands moderna historia, d.v.s. den ryska tiden och speciellt självständighetstiden. De stora vändpunkterna i vårt lands historia gås genom. Under den ryska tiden koncentrerar vi oss på hur det moderna Finland föds, hur självstyret utvecklas för att sedan hotas av förryskningen under slutet av autonomin. Vårt folks inbördes konflikter innefattande inbördeskrig och extremhöger som sedan övergår i de dramatiska skeendena under andra världskriget bildar huvudstoffet under självständighetstiden. Kursen avrundas med att granska Finlands besvärliga läge mellan öst och väst under det kalla kriget. HI4 En europeisk världsbild växer fram Kursen är en grundkurs i den europeiska kulturen från antiken till dagens värld. Vi studerar den gamla grekiska och romerska kulturen allt från de kända gudarna och myterna via idrotten till de kända platserna i Aten och Rom. Vi lär oss om hur den rädda medeltidsmänniskan förbyts till det modiga renässansgeniet á la Leonardo da Vinci och Michelangelo, om hur Galilei visar att kyrkan hade fel och om hur upplysningstankarna bryter ned de enväldiga kungarnas tid i Europa. Vi funderar på varför popkulturen uppstått och vad som gjorde Elvis och Beatles så populära. HI5 Sveriges östra rikshalva blir Finland En kurs i Finlands gamla historia, d.v.s. vårt lands historia före år En kurs för dig som vill veta mera om dina rötter som finländare och om den 600-åriga svenska tiden i vår historia. Vi läser om hur vårt land befolkades då isen drog sig tillbaka för år sedan och hur vi blir en del av den västeuropeiska kulturen. Vi går i de svenska kungarnas fotspår med fokus på det som hände i vårt land under den svenska tiden. Besök till lokalhistoriska platser med anknytning till kursinnehållet ordnas då de är möjligt. 30

32 HI6 Globala kulturmöten Kursen handlar om riken och kulturer utanför Europa. Kursen tar upp möten och krockar mellan vår europeiska kultur och utomeuropeiska kulturer under olika skeden av vår historia. Vi bekantar oss med de gamla kulturerna i Kina och Indien, med den arabiska världen och med exotiska kulturer i Afrika och Sydamerika. Vid sidan av en allmän överblick över dessa kulturer ges möjlighet att fördjupa sig i något tema man själv är speciellt intresserad av. HI7 Nutidshistoria Kursen är en fortsättning på den obligatoriska kursen Internationella relationer och lämpar sig bäst för elev som redan avlagt denna kurs. Kursen riktar sig till dig som är intresserad av internationella händelser och vill fördjupa dig i världspolitiken under de senaste årtiondena. Områden som det kalla krigets senare skede, kommunismens fall, kriser i Mellanöstern och Kina som den nya supermakten är exempel på sådant som tas upp i kursen. Ett urval dokumentärfilmer stöder inlärningen. HI8 Idrottens historia En grundkurs i idrottshistoria för den som i största allmänhet är intresserad av vad som hänt i idrottens fascinerande värld. Ett brett spektrum av olika händelser tas upp. Stortävlingar, världsstjärnor och legendariska bedrifter varvas med misslyckanden, skandaler och idrott på gräsrotsnivå. Du har möjlighet att fördjupa dig i och presentera någon idrottsgren då är intresserad av eller kanske själv sysslar med. Fokus ligger på 1900-talet. Kan inte tas på egen hand. HI9 Från koloni till supermakt USA från 1776 till 2000-talet Kursen riktar sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper i USA:s historia och samhälle. De stora händelserna i Förenta Staternas äldre och senare historia behandlas; teman som det amerikanska inbördeskriget, invandring, Vietnamkriget och Watergate avlöses av rasproblematik, presidentval och den amerikanska drömmen. Ett rikligt filmmaterial stöder vid behov inlärningen. Vi använder oss inte av någon lärobok så kursmaterialet utgörs av det material som läraren delar ut. Rekommenderas att inte tas på egen hand. 31

33 HI10 Myter och berättelser Kursen handlar inkommande läsår om fornnordiska berättelser och gudasagor. Kursen ger en överblick över de fornnordiska gudarna och hjältesagorna samt om de viktigaste platserna i den fornnordiska världen. Målet är att du som deltar i kursen skall märka hur det fornnordiska påverkat vår tids kultur och språk. Eventuellt gör och filmar vi smärre dramatiseringar av någon fornnordisk berättelse. Kursen sker som ett samarbete mellan historia och modersmålet. Lärarna bidrar med kursmaterial så ingen bok behöver anskaffas för kursen. Kursen kan inte avläggas på egen hand. SAMHÄLLSLÄRA SL1 Det finländska samhället En kurs som handlar om grunderna för Finlands samhällssystem. Huvudinnehållet i kursen är Finlands politiska system, de viktigaste beslutande organen och deras inbördes förhållande. Därtill analyseras de olika ideologierna som grund för vårt lands demokrati och medborgarens möjligheter att påverka i vårt samhälle. Vikt läggs vid muntlig diskussion och argumentation. SL2 Ekonomikunskap Kursen är en introduktion till ekonomin och näringslivet i vårt land. Ekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och statens synvinkel behandlas under kursen. Målet är att eleverna skall lära sig känna till de viktiga begreppen och sambanden i samhällsekonomin och få en inblick i Finlands och det internationella näringslivets nuläge och framtidsutsikter. SL3 Finland, Europa och en värld i förändring Kursen riktar sig till dig som vill veta mera om Europeiska unionens verksamhet och vad det betyder för dig som europeisk medborgare att Finland hör till EU. Under kursen försöker vi finna svar på frågor som varför integrationen började, hur och varför Finland sakta men säkert gick med i det europeiska samarbetet, vem som bestämmer i EU och hur beslutsfattandet går till och hur framtiden ser ut. Vi följer också med aktuella händelser ute i världen så kursen handlar också om annat än EU. 32

34 SL4 Medborgarens lagkunskap En kurs i vardagsjuridik. Kursen tar ur ett juridiskt perspektiv upp saker som någon gång berör var och en. Sådant är t.ex. att gifta sig och att skilja sig, att ärva eller att uppgöra testamente, att hyra en bostad eller att vara part i en rättegång. Inlärningen sker delvis genom lösning av olika rättsfall från vardagslivet. Rekommenderas att inte tas på egen hand. PSYKOLOGI PS1 Psykisk aktivitet och lärande I den här kursen lär vi oss förstå betydelsen av biologiska, psykiska, sociala och kulturella faktorer för att kunna förklara och förstå mänskligt beteende. Vi lär känna till psykologins centrala ämnesområden såsom känslor, motivation och kognitiva funktioner, samt kunna iaktta och reflektera över mänskligt beteende och den egna psykiska hälsa. med hjälp av begrepp som beskriver dessa. Vi övar oss i att kunna tillämpa psykologisk kunskap för att främja sin egen och andras psykiska hälsa. Vi fördjupa sig i psykologisk kunskap som berör lärprocesser och med hjälp av kunskapen kunna reflektera över våra studievanor. Vi lär oss förstå att psykologisk kunskap baserar sig på forskning och kunna beskriva centrala kännetecken för vetenskapligt tänkande. 33 PS2 Människans utveckling I den här kursen får du veta hur man undersöker människans utveckling och kunna bedöma kunskapens tillförlitlighet. Vi lär oss vilka faktorer som påverkar människans utveckling under livscykeln och den växelverkan som finns mellan dem. Vi lär oss bedöma utvecklingspsykologisk kunskap och tillämpa den för att förstå oss själva och andra människor. PS3 Människan som informationsbehandlare I denna kurs lär vi känna till de allmänna principerna som styr kognitiv aktivitet och kunna tillämpa dem för att undersöka kognitiva fenomen. De grundläggande kognitiva funktionerna perception, uppmärksamhet och minne behandlas, samt även mer avancerad kognitiv aktivitet, till exempel beslutsfattande, problemlösning, sakkunskap eller språkliga funktioner. Vi fördjupar oss i forskningen om kognitiva funktioner samt lär oss om forskningsmetoder inom kognitiv psykologi och hjärnforskning. I kursen gör du en undersökning av en valbar mera avancerad kognitiv funktion, till exempel språk, problemlösning, beslutsfattande eller sakkunskap.

35 PS4 Känslor, psykiskt välbefinnande och mental hälsa I den här kursen får vi kunskap om forskning som gäller känslor och mental hälsa och förstå hur dessa kan undersökas samt kunna bedöma forskning kritiskt. Vi lär oss känna till faktorer som påverkar det psykiska välbefinnandet och olika sätt att upprätthålla den psykiska balansen och kunna analysera vårt eget psykiska välbefinnande ur ett psykologiskt perspektiv och få verktyg att hitta lösningar som stödjer det egna välbefinnandet. Vi lär oss känna igen de vanligaste mentala störningarna och problemen samt förstå svårigheten i att definiera mental hälsa och mentala problem. I kursen gör du ett projektarbete om en mental störning. PS5 Människan som individ och social varelse I denna kurs lär vi oss förstå begreppet personlighet, vi lär oss känna igen och kunna förklara centrala skillnader mellan individer, såsom temperament, personlighetsdrag, intelligens, begåvning och tolkningsmönster. Vi lär oss om den biologiska grunden för individuella skillnader och får kunskap om forskning som gäller personlighet och socialpsykologi. Vi fördjupar förståelsen för psykologiska forskningsmetoder när det gäller undersökning av individuella skillnader och personlighetspsykologisk forskning. Vi analysera individens beteende som ett resultat av växelverkan mellan personlighet, situationsfaktorer och kultur och tillämpar personlighetspsykologisk och socialpsykologisk kunskap för att förstå olikhet Kursen förutsätter att man avlagt de tidigare fyra kurserna i psykologi PS6 Ge gärna hjärnan järnet En kurs för dig som vill ta reda på hur just du lär dig på bästa möjliga sätt, hålla bättre koll på din hjärna, lära dig koppla av och på och på så sätt må bättre och stressa mindre. Mindfulness, olika intelligenser, olika inlärningsstilar, arbetsstilar, NLP, avslappningsövningar med mera ingår i kursen. Kursen kan inte avläggas på egen hand PS7 Repetitionskurs i psykologi I den här kursen repeterar vi innehållet i psykologikurserna inför studentskrivningarna. Vi arbetar med att öka vår förståelse för psykologin och dess metoder som helhet. Vi övar oss i att bygga upp goda svar på frågor av den typ som förekommer i studentprovet. Kursen förutsätter att man avlagt läroplanens fem nationella kurserna i psykologi 34

36 MUSIK MU01 Musiken och jag Kursens mål är att den studerande ska hitta sitt eget sätt att ta del av och skapa musik. Den studerande ska genom att delta i musikalisk verksamhet få erfarenheter av att musicera, fördjupa sitt kunnande och reflektera över sin roll som musikåhörare, - tolkare, -skapare och användare av kulturtjänster. Utifrån sitt personliga förhållande till musiken ska varje studerande uppnå insikt i musikens betydelse i livet och i kommunikationen mellan människor. Under kursen ska de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. Den studerande ska utveckla sin röstanvändning och sin förmåga att spela något instrument för att utveckla sitt musikaliska uttryck och tänkande. Under kursen ska den studerandes kännedom om musik och musikaliska begrepp fördjupas genom praktiskt musicerande. Den studerande ska lära sig att iaktta sin ljudmiljö och bli insatt i hörselvård. MU02 Ett flerstämmigt Finland (gamla läroplanen) Kursens mål är att den studerande ska lära känna den finländska musiken och utveckla sin kulturella identitet. Den studerande ska undersöka olika musikkulturer i Finland, inklusive subkulturer, och lära sig förstå bakgrunden till dem, hur de utvecklats och deras centrala drag. Det är också viktigt att beakta att de finländska musikkulturerna är en del av den europeiska och globala musikvärlden. I undervisningen ska mångsidiga arbetssätt användas, i synnerhet musicerande och musiklyssnande. I samband med musicerande ska man fästa avseende vid att utveckla den konstnärliga uttrycksförmågan samt förmågan att lyssna och kommunicera. Musikrepertoaren ska innehålla olika musikgenrer, allt från populärmusik till konstmusik och folkmusik. TV01 Tvärkonstnärligt musikprojekt (ämnesövergripande kurs) Vi gör en julkonsert för kör, sånggrupper och enskilda sångsolister. Var och en får vara med och planera det hela. Alla deltar i en gemensam kör, men handledning ges också åt enskilda sångare och mindre sånggrupper. Parallellt med körarbete och sång arbetar vi med att planera och förverkliga scenografin, vi blandar hejvilt modern teknik med det mer traditionella, som hör teaterns värld till. Om tid finns, förverkligar vi även något visuellt i kläd- eller accessoarväg, gärna genom att tänka ekologiskt och återvinning. 35

37 BILDKONST KO1 Bilder och kulturer KO2 Formgivna och byggda miljöer KO3 Medier och delaktighet KO4 Konstens olika världar KO8 Gymnasiediplom i bildkonst Se tillämpade kurser GYMNASTIK (observera kursernas tidpunkt och årskursrekommendationer!) GY1 Motion ger energi Centralt innehåll - tillämpning av grundläggande fysiska färdigheter - träning av fysiska egenskaper - bollspel, gymnastik och motion i naturen (hösten) GY2 En aktiv livsstil (våren) Centralt innehåll - utvärdering av fysiska egenskaper - handledning och respons som uppmuntrar till en motions- och hälsoinriktad livsstil och en aktiv vardag. - bollspel - gymnastik och dans i olika former - vinteridrott - introduktion till en ny idrottsgren GY3 Motion och hälsa (våren) Syftet med kursen är att effektivera regelbunden motion, att höja och iaktta konditionen och att inse betydelsen av att ständigt röra på sig. I huvudsak sysslar vi med bollspel men de studerande kan alternativt göra upp ett personligt motionsprogram som genomförs under lektionstid. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. 36

38 GY4 Att motionera tillsammans (hösten) Syftet med kursen är att främja de studerandes sociala gemenskap. Arbetssätten ska präglas av de studerandes delaktighet, aktivitet och samverkan. Kursinnehållet består av bollspel inomhus och utomhus. Läraren preciserar kursinnehållets tyngdpunktsområden tillsammans med de studerande. GY5 Motion och välbefinnande (hösten) Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka med och öka vakenheten i studierna genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursen består av olika motionsformer utgående från gruppens intresse. GY6 Dans (våren) I kursen ingår olika typer av rörelse till musik: hållningsträning, jazzdans, hiphop, afro, linedance, skapande dans, aerobic, pardanser, avslappning. Eleverna planerar en koreografi som hålls för gruppen. GY7 De gamlas dans En danskurs där vi övar danserna som framförs på De Gamlas Dag. Kursen placeras i perioderna 2 och 3. GY8 Innebandy Vi tränar skolans innebandylag. (hösten) HÄLSOKUNSKAP HÄ1 Hälsans byggstenar Vi fördjupar våra kunskaper om hälsa i vardagen, lär oss om vilka faktorer som påverkar den fysiska, psykiska och sociala arbets- och funktionsförmågan. Vi lär oss söka, använda och bedöma information om hälsa och sjukdomar. Innehåll: - motion och föda, viktkontroll, sömn och vila, sexuell hälsa - omsorg om den egna hälsan, livräddande första hjälp - olika former av beroende, tobak, alkohol och droger, spel- och nätberoende - folksjukdomar och vanliga smittsamma sjukdomar 37

39 HÄ2 Människan, miljön och hälsan Vi lär oss om vilken betydelse arv, miljö, socialt stöd och trygghet har för hälsan. Vi lär oss kunna tolka och kritiskt bedöma olika fenomen i anslutning till hälsokommunikation. Vi diskuterar aktivt. Innehåll: - arv, miljö - hälsa, liv och död - mänskliga relationer - sexualitet och sexuella rättigheter - mental hälsa, olika kriser och krishantering - arbetshälsa och ergonomi - trygghet och förebyggande av våld HÄ3 Hälsa och forskning I kursen går vi igenom den historiska utvecklingen och de viktigaste framtida utmaningarna vad gäller främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar på lokal mark men även globalt. Vi bekantar oss med hälsoforskning. Vi ser närmare på hur hälso- och socialvården, sjukvården är uppbyggd. Vi gör en egen hälsoforskning och gör studiebesök. STUDIEHANDLEDNING Den obligatoriska kursen i studiehandledning SH1 Jag som studerande är uppdelad på två år. SH11 Gymnasiestudier Vi tar upp studieplanering och "konsten att studera", med betoning på framgångsrika studier i gymnasiet, studiernas uppbyggnad, utvecklande av studiefärdigheter och självkännedom genom att kartlägga styrkor och intresseområden. SH12 Studentexamen och fortsatta studier Vi går noggrant igenom allt om studentexamen, reflekterar kring fortsatta studier och yrkeskarriär. Du får information om olika utbildningar och studier på andra stadiet dvs. studier på universitet och högskolor. Det kommer besök från olika universitet, högskolor och yrkeshögskolor. 38

40 SH2 Fortsatta studier och arbetsliv Kursen skall ge dig möjligheter att göra ett mera medvetet val av studier och arbete. Vi bekantar oss med olika utbildningsalternativ på andra stadiet och på universitet och högskolor samt med det övriga utbildningsutbudet. Vi deltar i Högskoledagen i början av november. Du får också information om hur man ansöker till fortsatta studier samt information om arbetslivet, hur man söker arbete etc. samt kunskap om entreprenörskap. TEMASTUDIER TS1 Tvärvetenskapligt tänkande - Finland 100 år (våren 2017 och hösten 2017) Kursens mål är att erbjuda den studerande möjligheter att vidareutveckla ett mångsidigt och ämnesövergripande tänkande. Den studerande ska, inom ramen för större helheter, lära sig att se samband mellan olika vetenskapsområden och konstarter samt växelverkan mellan centrala principer och begrepp inom dem. Det centrala innehållet i kursen ska väljas från minst två olika läroämnen eller temaområden. Mera information om Finland 100 år kommer senare under läsåret. TILLÄMPADE KURSER NATURSTUDIER BIT1 Vår gemensamma natur I den här kursen får du genom konkreta undersökningar lära dig mer om Finlands natur och hur man kan studera den. Vi bekantar oss med olika ekosystem så som vattenekosystem, skogsekosystem, myrekosystem samt stadsekosystem. En viktig del av kursen är att erbjuda naturupplevelser och väcka intresse för vår gemensamma natur. Kursen består av såväl exkursioner med fältstudier som teori och analyser i skolan. I mån av möjlighet ordnas också en gemensam vandring. 39

41 BIT2 Min egen naturstudie Kursen är en fortsättning på ovanstående kurs. Detta avsnitt har formen av projektarbete, där grupper på 2-4 elever undersöker ett eget område. Grupperna samlar in, analyserar och presenterar det material som samlats in i en rapport. Projektarbetet kan också utföras självständigt om så önskas. En central del av denna kurs utgörs av seminarier där rapporterna presenteras och diskuteras. BILDKONST KO8 Gymnasiediplom i bildkonst Formen för gymnasiediplomet i bildkonst är en provportfölj som genomförs under en kurs (ca 38 h). Innan deltagandet i diplomkursen skall den studerande ha slutfört fyra (4) bildkonstkurser som gymnasiet har godkänt. Kursen genomförs självständigt under övervakning av läraren, det skriftliga provet genomförs i en provliknande situation. Den studerande skall planera arbetet och det tekniska och materiella utförandet. Över avlagt gymnasiediplom ges alltid ett allmänt vitsord på skalan 1-5. Förutom bedömning med siffror görs en kort verbal bedömning. HUSLIG EKONOMI Kurserna i huslig ekonomi erbjuds av Myllyharjun lukio och hör till de kurser där vi samarbetar. Undervisningen går på finska. vko1 Studerande som gastronaut På kursen lär du dig baka och laga mat som är ekonomisk, hälsosam och lättlagad, men ändå läcker. Möjligen arrangerar vi också servering till skolans tillställningar. vko2 Mat- och sedkultur hos oss och ute i världen Du bekantar dig med den finska och internationella mat-, sed- och festkulturen. Du lär också testa på nya matvaror och smaker. 40

42 GNET är ett samarbete mellan Lovisa Gymnasium och elva andra gymnasier som erbjuder ca kurser på nätet. På GNETs kursbricka kan du bl.a. hitta kurser som inte ordnas här hos oss utan endast i andra gymnasier. Du kan välja fritt mellan dessa kurser, men kom ihåg att GNET inte följer våra perioder utan har sin egen tidtabell och egen terminsuppdelning. GNETs kursbricka blir klar i början på maj och fr.o.m. halva maj kan man anmäla sig till dessa kurser. Studiehandledaren informerar vidare om dessa kurser när det blir aktuellt att välja dem. 41

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. Tusen och en text Bokskogen Stilisten

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. Tusen och en text Bokskogen Stilisten LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! och finns i klassuppsättning, behöver inte beställas! Kursnr Kursnamn

Läs mer

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser:

MODERSMÅLET MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA MOFI FINSKA A. obligatoriska kurser: MODERSMÅLET MO 1 En värld av texter MO 2 Epik och medietexter MO 3 Texter, kultur och identitet MO 4 Texter i norden MO 5 Moderna texter MO 6 Textens makt MO 7 Muntlig kommunikation MO 8 Fördjupad skriv-

Läs mer

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken.

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! och finns i klassuppsättning, behöver inte beställas! Kursnr Kursnamn

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! Mo 1 En värld av

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen

Grupp 1: Matematik och naturvetenskap. GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Grupp 1: Matematik och naturvetenskap GLP2016 - Fortbildning Helsingfors 27.10, Vasa 29.10 Kristian Smedlund Utbildningsstyrelsen Statsrådets förordning 942/2014 (13.11.2014) Matematik: 1 gemensam kurs

Läs mer

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794

Ny bok! Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens. von Numers-Ekman, Katarina (2015) Stilisten 9789515235794 Observera, att för alla böcker anges ISBN-nummer, ofta även tryckår. När du beställer en bok är just ISBN-numret det som verkligen garanterar att du får tag i rätt bok. Böckerna utkommer på Schildts &

Läs mer

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015

Ammatillinen koulutus. Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 Att identifiera och erkänna kunskap Ammatillinen koulutus Verksamhetsledningsgruppen 2.10.2012 uppdaterad 4. 2014, 8.8. 2015 ledningsgruppen 23.10.2012, 30.9.2015 1 Att identifiera och erkänna kunskap

Läs mer

KURSLITTERATUR 2015-2016

KURSLITTERATUR 2015-2016 KURSLITTERATUR 2015-2016 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Ritamäki-Johansson m.fl: Bokskogen Abrahamsson m.fl.: Språkets värld FINSKA

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016. MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2015-2016 MODERSMÅLET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X

LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: X MODERSMÅLET LÄROBÖCKER I GYMNASIET LÄSÅRET 2013 2014 MO 1 6 B. Abrahamsson m.fl. Språkets värld ISBN: 951522280X ENGELSKA EN 1 Mika Elovaara m.fl. "Profiles 1" ISBN: 9789515225290 EN 2 Mika Elovaara m.fl.

Läs mer

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida:

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM 2018 2019 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: https://peda.net/loviisa/lg Innehållsförteckning Loviisan lukio: Viktig information 2 Så här gör du ditt kursval 4

Läs mer

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE OCH MELLISAR. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE OCH MELLISAR. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM NYBÖRJARE OCH MELLISAR 2017 2018 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ Innehållsförteckning Viktig information 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar:

Läs mer

ISBN BOKENS TITEL FÖRLAG KURS ÅRSGRUPP Tusen och en text (e-bok) S&S 1-6 G1-G Språkhandboken S&S 1-10 G1-G3

ISBN BOKENS TITEL FÖRLAG KURS ÅRSGRUPP Tusen och en text (e-bok) S&S 1-6 G1-G Språkhandboken S&S 1-10 G1-G3 KOTKA SVENSKA SAMSKOLA LÄROBÖCKER LÄSÅRET 2018-2019 Listan uppdateras En del av de nya böckerna har inte utkommit ännu. Boklistan uppdateras under året så följ med. Om du är osäker så kolla med ämnesläraren

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

5.6 Matematik. Bedömning

5.6 Matematik. Bedömning 5.6 Matematik På grund av matematikens ställning i vår kultur behöver vi kompetens att förstå, använda och producera information i matematisk form. Matematiken spelar en viktig eller rent av avgörande

Läs mer

KURSLITTERATUR

KURSLITTERATUR KURSLITTERATUR 2019-2020 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1-6 MO 1-6 Tusen och en text (Elevlicens 48 mån) Studentprov MO (Elevlicens

Läs mer

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms)

Sanasampo - En tematisk ordlista (Schildts & Söderströms) Kasvotusten K 3-4 grammatikbok (Schildts & Söderströms) Läroböcker vid Kimitoöns gymnasium för läsåret 2014-2015 (uppdaterad 03.06.2014) Modersmål Finska Engelska A2-8 -2-4 Bokskogen (Schildts & Söderströms) Språkets värld (Schildts & Söderströms) Knixar med

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista 2019 2020 Modersmål och litteratur Första årets studerande Kurserna 1-3 MO 1-3:Tusen och en text (e-läromedel) http://laromedel.sets.fi/series/tusenoch-en-text/studentprov

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms)

MO 2 o Epik och medietexter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 o En värld av texter Lärobok 1: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld (Söderströms) Lärobok 2: Mentzer-Ekholm m.fl.: Bokskogen (Söderströms) MO 2 o Epik och medietexter Lärobok

Läs mer

Karis-Billnäs gymnasium. STUDIEHANDBOK för nior 2016-2017. www.karisbillnas.fi

Karis-Billnäs gymnasium. STUDIEHANDBOK för nior 2016-2017. www.karisbillnas.fi Karis-Billnäs gymnasium STUDIEHANDBOK för nior 2016-2017 www.karisbillnas.fi 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gymnasiestudier... 3 Studentexamen... 4 Snilleblixten... 6 Karis förr... 6 Kavarex (Karis-Varese Exchange)...

Läs mer

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken.

En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av

Läs mer

Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens

Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens Lärobokslistan är indelad i varje ämne och varje ämne är dessutom oftast indelad i tre kategorier, dvs. böcker för första årets studerande, för andra årets studerande och för tredje årets studerande. Den

Läs mer

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer

Katalog över individuella val Läsåret 07/08 Till dig som går NV 2 och skall välja till åk 3

Katalog över individuella val Läsåret 07/08 Till dig som går NV 2 och skall välja till åk 3 Katalog över individuella val Läsåret 07/08 Till dig som går NV 2 och skall välja till åk 3 Du ska totalt ha 300 poäng individuellt val. Till år 2 väljer du 100 poäng och under år 3 läser du de återstående

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA BILAGA 16.6.2016 ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA 3.1.1.1 Modersmålet, svenska Nuvarande text obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

KURSLITTERATUR

KURSLITTERATUR KURSLITTERATUR 2018-2019 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kurslitteraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Tusen och en text (Elevlicens 48 mån) FINSKA FINA 1-6 Brännström, Klemets,

Läs mer

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista 2018 2019 Modersmål och litteratur Kurserna 1-3MO 1-3 Tusen och en text (e-läromedel, Holmgren, Åkerholm) ISBN 9789515236319, Studentprov MO (e-läromedel,

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2016/2017. Information inför ditt individuella val

Individuellt val. Läsår 2016/2017. Information inför ditt individuella val Individuellt val Läsår 2016/2017 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens

Holmgren, Åkerholm: Tusen och en text fyraårslicens Lärobokslistan är indelad i varje ämne och varje ämne är dessutom oftast indelad i tre kategorier, dvs. böcker för första årets studerande, för andra årets studerande och för tredje årets studerande. Den

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Karleby svenska gymnasium Studieguide

Karleby svenska gymnasium Studieguide LÄROBÖCKER En del av böckerna kan lånas ur skolans läroboksbibliotek. Kolla först med ämnesläraren innan du köper boken. MODERSMÅLET OBS! finns i klassuppsättning, behöver ej beställas! MO01 En värld av

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen

Läs mer

Kurskalender Carlforsska Gymnasiet årskurs 2. 2011-2012

Kurskalender Carlforsska Gymnasiet årskurs 2. 2011-2012 Innehåll val till årskurs 2. Läsåret 2011-12 Anvisningar... 1 Kurskalender... 2 Bild och form, grundkurs: 50 poäng... 3 Engelska B: 100 poäng... 3 Etik och livsfrågor: 100 poäng... 3 Fackteckning och design

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

5.10 Kemi. Mål för undervisningen 5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2016/2017

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2016/2017 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2016/2017 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Ensemble 2: 100 poäng... 4 Entrepenörskap: 100 poäng... 4 Fotografisk

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng

Läs mer

S T U D I E G U I D E F Ö R G Y M N A S I E T. Svenska samskolan i Tammerfors. läsåret 2011-2012

S T U D I E G U I D E F Ö R G Y M N A S I E T. Svenska samskolan i Tammerfors. läsåret 2011-2012 Studieguide S T U D I E G U I D E F Ö R G Y M N A S I E T i Tammerfors läsåret 2011-2012 KONTAKTUPPGIFTER 2 LÄRARKÅREN (för gymnasiet)... 4 ARBETS- OCH LOVDAGAR LÄSÅRET 2011-2012... 4 VITSORD OCH OMTAGNINGAR...

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning Information sidan 2 Kurser på grundläggande nivå motsvarande grundsärskola: Biologi sidan 5 Engelska sidan 6

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna lärcenter.nu Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lärcenter Särskild utbildning för vuxna är en del av kommunens vuxenutbildning. Du är välkommen att söka kurser

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

INDIVIDUELLT VAL - Lokalt val VID RUDBECKSSKOLAN

INDIVIDUELLT VAL - Lokalt val VID RUDBECKSSKOLAN INDIVIDUELLT VAL - Lokalt val VID RUDBECKSSKOLAN Kurskatalog årskurs 3 för val till läsåret 2012/2013 Individuellt val läsåret 2012/13 RUDBECKS årskurs 3 Detta behöver Du veta för att kunna välja kurser

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20

Läs mer

Obligatorisk O Fördjupad F Tillämpad T

Obligatorisk O Fördjupad F Tillämpad T UTBUD ENLIGT LÄROPLANEN Obligatorisk O Fördjupad F Tillämpad T Modersmålet 9 0 Finska A 0 Finska, MoFi 0 Finska B Engelska A 0 Franska A 0 Tyska B 0 - " - B 0 Franska B 0 - " - B 0 Engelska B 0 Ryska B

Läs mer

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520

Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 1 Individuellt val, PASS A Tisdagar kl 1240-1410 och onsdagar kl 1420-1520 Kurs Innehåll Poäng Period/åk 450 p Läsåret År 2 och 3 Musikprofilen, omfattar totalt 450 poäng, dvs hela utrymmet för det individuella

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÄRVUX I AVESTA 2014-2015 Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik Särskild utbildning för vuxna är en frivillig vuxenutbildning.

Läs mer

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen

Läs mer

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista

Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista Svenska samskolan i Tammerfors: Lärobokslista 2017 2018 Modersmål och litteratur Kurserna 1-3 MO 1-3 Kurserna 4-6 MO 4-6 Tusen och en text (e-läromedel) http://laromedel.sets.fi/series/tusen-och-en-text/

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Topeliusgymnasiet i Nykarleby Topeliusgymnasiet i Nykarleby 2016-2017 OBS ettor! Kolla vilka böcker som gäller i och med att den nya läroplanen tas i bruk i höst! KODKNÄCKAREN DELAS UT I SKOLAN (Kronholm-Cederberg och Virtanen-Stormåns

Läs mer

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kursplan Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning matematik/matematikdidaktik för de

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55 Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att

Läs mer

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22 Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

KURSLITTERATUR 2016-2017

KURSLITTERATUR 2016-2017 KURSLITTERATUR 2016-2017 Kontakta ämnesläraren om du funderar på något angående kursli5eraturen. MODERSMÅL OCH LITTERATUR MO 1 6 Läromedlet meddelas senare FINSKA FINA 1-3 FINA 4-6 FINA 8 F FINA 9 F FINA

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

5.9 Fysik. Mål för undervisningen 5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska

Läs mer

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM 2015 2016 Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/ Innehållsförteckning Allmänt 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar: Modersmål och litteratur

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna LÄRVUX Läsåret 2016/2017 KOMMUNALA VUXENUTBILDNINGEN LÄRVUX SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Särskild utbildning för vuxna på gymnasienivå är en del av vuxenutbildningen i Halmstad

Läs mer

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors

2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors 2015 2016 Kursguide 2015 Gymnasiet Grankulla samskola Layout: MAO Design Tryck: Nord Print, Helsingfors innehåll Ämnesstigar, rekommenderad studiegång Språk och matematik 4 Realämnen 6 MO Modersmål och

Läs mer

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation

Läs mer