Mäns bruk av alkohol av Tom Leissner 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mäns bruk av alkohol av Tom Leissner 1"

Transkript

1 Mäns bruk av alkohol av Tom Leissner 1 Abstract Forskningen om bruk av alkohol är bristfällig bortsett från rena konsumtions- studier. Författaren sätter in bruket av alkohol i olika perspektiv, såväl kulturellt som psykobiologiskt och konstruktivistiskt. Den centrala frågeställningen i studien är: Vad berättar män om sitt bruk av alkohol? Författaren har intervjuat sex män i en mindre kommun om deras alkoholbruk och därefter analyserat narrativen induktivt och hermeneutiskt. Intervjuresultaten redovisas efter olika teman t ex konsumtionsmönster, familjekontakter, sällskaplighet, problem, kontroll, hjälplöshet och omsorg, manlighet och ensamhet, gränssättning, reaktioner och sociala sammanhang. Genom de många intervjucitaten visas paradoxer i männens resonemang och flera ambivalenser, bland annat till det egna lustfyllda drickandet och när man går över gränsen och drickandet blir ett problem. I analysen visas hur männen upprättar gränser och kontroll för att hantera de problem som drickandet kan medföra. Förebilder och normer i det sociala nätverket spelar också stor roll för männens upplevelser av sitt alkoholbruk. Kapitlet avslutas med ett resonemang om behov i skilda livsfaser och olika viktiga livshändelsers betydelse för alkoholbruket. Inledning Alkoholkonsumtionsmönstren förändras i Sverige. Den totala konsumtionen har ökat med 5 % mellan åren (CAN Rapport 2000). Männens konsumtion, räknat i 100 % alkohol, har dominerats av sprit fram till år Därefter har starkölet har blivit den vanligaste drycken. Alkoholförbrukningen är som högst i ålderskategorin år. Internationellt har frågan om minskat drickande med ökad ålder inte besvarats entydigt (Temple et al 1989, Fillmore 1987). År 1985 konsumerades 9 % av all alkohol på restauranger medan denna konsumtion år 1999 uppgick till drygt 20 %. Antalet serveringstillstånd har ökat från ca år 1977 till år I storstäderna är denna ökning mest påtaglig. Orsakerna till förändringarna är på det samhälliga planet, bl. a. Sveriges EU-medlemskap, en allmän globalisering och utvecklingen bort från det industriella samhället men frågan är vilka individuella förklaringar som finns? Forskningen om bruk är bristfällig, bortsett från rena konsumtionsstudier, men eftersom det finns ett starkt samband mellan bruk och missbruk av alkohol kan vi använda oss av missbruksforskningen för att förstå även bruket. George Vaillants gör i The Natural History of Alcoholism Revisted (1995) en genomgång av vilka individuella faktorer som har betydelse för uppträdandet av beroende. När det gäller barndomen så har jagstyrka, boyhood competence scale, störst betydelse för vad som händer senare i livet men denna faktor skiljer inte ut de som senare skall bli beroende från de övriga. Det gör inte heller varma relationer med mamman, moderlig omsorg, multiproblem familj etc.. Skillnader fanns däremot i faktorerna etnisk tillhörighet, drogberoende inom familjen och skolbeteende. När det gäller uppväxtmiljö har familjens alkoholvanor stor betydelse. De kulturella faktorerna har främst betydelse i ett inlärningsperspektiv, individens tillgång till kompetens. De genetiska faktorerna samspelar med de kulturella 1 Detta är ett urdrag ur en större sk rift. Avsnitt som kan tänkas ha större värde för genusdiskussioner har medtagits. Rubriker utan innehåll har uteslutits

2 på så sätt att i en kultur med restriktiv hållning till alkoholen konsumerar de som har närstående alkoholberoende släktingar mer alkohol. I sin studie av Core City kan Vaillant förklara ca 17 % av variansen i materialet varav ärftlighetsfaktorerna svarar för ca 5 % (s 102). Vilka förklaringar finns det då till de resterande ca 80 %? Enigheten är stor om att missbruk som fenomen är multipelt till sitt ursprung och komplext i sin utveckling. Pattison, E. M., Sobell M. B. och Sobell L. C (1977) presenterar det multifaktoriella sättet på följande sätt (min översättning): Alkoholberoende är en samlingsbeteckning för negativa dryckesmönster, Det finns en glidande skala från normalt till patologiskt drickande, Vem som helst kan utveckla missbruksproblem, Utvecklingen följer ett varierat mönster, Alkoholproblematikerna är en heterogen grupp, Alkoholproblemen är förbundna med andra livsproblem, Lösningen behöver inte vara helnykterhet. Vaillant ansluter sig väl till detta perspektiv medan Drew (1989) säger dessa bio-psykosociala tesmodeller tycks utesluta det som är själva essensen i att vara människa : alternativa möjligheter, friheten att välja och värdesystemets centrala betydelse. Berger och Luckmans bok The Social Construction of Reality (1966) utgör en grund för det konstruktivistiska perspektivet. De betonar samhällets dubbla karaktär av objektiv resp.. subjektiv natur och hur dessa ständigt övergår i varandra. Denna ansats saknas i det multipla perspektivet. Droger, läkemedel och alkohol, har en psykobiologisk funktion som påverkar relationerna mellan människor (Leissner 1997). Men det finns också kulturella stereotypier kring olika substanser. Man kan se substanserna som en galge på vilken det hängs olika typer av förklädnader och föreställningar. Dessa föreställningar infiltrerar sedan i sin tur det slags förhållande folk tror att de har till denna substans. Eftersom förhållandet uppstår vid interaktion med omgivningen skapas såväl sociala som psykologiska konsekvenser. Definitoriska processer kan, vilket Vatuk & Vatuk (1967) visar, ha oerhörd kraft. Ett ökat begär och social utstötning kan ske, trots att en substans helt saknar fysiskt vanebildande effekter. Inom detta perspektiv anser man det mer fruktbart att se på ett omfattande och destruktivt drickande som en central aktivitet i missbrukarens sätt att leva än att söka efter en enhetlig förklaring till en sjukdom som kanske inte existerar. Denna centrala aktivitet definierar och inspirerar individens identitet, värden, sätt att uppträda och livsval (Fingarette1980 s 100). En annan term för detta är livsstil. Denna utvecklar hela tiden sin kraft genom att definiera de situationer individen möter och det sätt på vilket hon/han besvarar dessa situationer. I många av Ricœurs arbeten behandlas övergången mellan den objektiva, ofta vetenskapliga, världen, och den subjektiva, de individuella upplevelserna. Han ställer frågan: På vilket sätt omvandlas den dagliga erfarenheten av tiden. när den silas genom berättelsens spektrum? Identiteten utvecklas genom reflektion. Denna reflexivt berättande identitet kallar Ricœur (1988 s 207) för narrativ identitet och den präglas av reflexiv öppenhet och en förmåga till kritisk distans. Identitet är inte något man har utan något som man skapar tillsammans med andra. Det reflexiva draget hos individen skärps alltmera i samhället och kulturen (Plumer 1995).

3 Frågeställning Vad berättar män om sitt bruk av alkohol? Metod Jag intervjuade under november 1995 sex män,boende i en mindre kommun, Bruksfjord, några mil norr om Göteborg 2. En kontaktman valde ut personer med så stor spridning, ålder, yrke och boende, som möjligt. Intervjun ägde rum på arbetstid i en avsides lokal. Med utgångspunkt från Ricœur har Norell och Törnqvist i sin avhandling Berättelser om ruset (1996) skisserat den narrativa processen. Jag har delvis följt deras metod. Utgångspunkten för Ricœur är förförståelsen av handlandet i vardagslivet. I nästa fas, gestaltning, ordnas de skilda händelserna till ett sammanhängande förlopp, till en intrig. Här används en narrativ kompetens. I den tredje fasen hos Ricœur sker nygestaltning genom att vi läser t. ex.ten. Jag har valt att presentera och kommentera materialet utifrån områden och inte personer 3. Min ansats är främst induktiv och hermeneutisk. Den vetenskapliga tolkningen implicerar en metodisk förskjutning från ett spontant medvetande till ett medvetande fyllt av åskådning och reflektion. Förhållningssättet är en empatisk hållning, fri från metafysisk och vetenskaplig dogmatism. Den omedelbart upplevda verkligheten skall tas på allvar och man skall inte fälla omdömen om det omedelbara. Den sociala fantasin används i den distanserande misstänksamma analysen. Sex män Den yngste är 25 år och den äldste 55 år. Medelåldern är 41 år. Spridningen är bra mellan olika boendeorter. Villa/stuga är oftast det enda alternativet. De två som bor i hyreshus bor i större tätorter. Utbildningsnivån är klart relaterad till personernas ålder - de äldre har enbart folkskola och de yngre har gymnasium. Ingen har högskola och alla har olika typer av fackutbildning. Tre stycken ger uttryck för traditionella arbetarklassvärderingar. Familjesituationen är följande: Gift, ett barn. Skild, två barn. Sambo med f.d. sambo, två barn, Omsambo. Gift, 4 barn. Skild, 4 barn, numera särbo. Sambo, inga barn. Min första fråga var mycket öppen: Hur skulle du vilja beskriva ditt nuvarande liv? Frågan slog an tonen i intervjun och öppnade för breda samtal. Männen säger att de lever ett bra liv och de refererar till arbete och familj när de skall motivera detta. De hänvisar i första hand till fenomen utanför dem, en form av externalisering, istället för att t..ex. att säga att de utvecklas eller mår bra. 2 Frågeområdena var följande: Bakgrund, Dryckesmönster inkl CAGE, Sociala sammanhang kring drickandet, Upplevelser och konsekvenser av drickandet, Föräldrarnas drickande, Bruksutvecklingen i samband med livshändelser. Intervjun var ostrukturerad, tog en timme och bandades. 3 Jag har valt ut följande områden: konsumtionsmönster, familjekontakter, vad ger alkoholdrickandet, gränssättning och sociala sammanhang.

4 Männens inställning till alkoholbruk varierar. Jag har också gjort ett försök till karaktäristik 4 : Karl; I botten en aggressiv och dubbel inställning till missbruk. Åke; Med järnvilja skapar man reda i kaoset. Jag kan minska min konsumtion när jag vill. Morgan; En försiktig, mild och omhändertagande avsky för missbruk. Dumheter! Krister; Vill, men kan inte, ha distans till sin pappas drickande. Per; Att dricka är onödigt. Anders; Det är bara så att man dricker. Konsumtionsmönster Jag dricker sällan Vid speciella tillfällen Familjekontakter Nära kontakter Alla har ofta och nära kontakt med sina föräldrar, främst modern. Hälften av fäderna är nu döda men ingen av mödrarna. I de fall männen har vuxna barn eller är separerade ifrån sina barn umgås de varje vecka med sina barn. Morgan är skild men numera sambo. Han äter middag hos sin 70 -åriga mor varenda vardag. Hur skulle du vilja beskriva dina kontakter med dina föräldrar? Morgan: Bra. Hur ofta träffar du dem? Morgan: Varje dag.rättar sagt min mor. Min far är död... Jag äter middag varje dag hos min mor. Hon fyllde 70 nu i augusti. Åke är det ensamma barnet som binds hårt till sina föräldrar. Han flyttade inte till ett nytt jobb i Varberg p.g.a. pappas dåliga hjärta. Hur skulle du vilja beskriva dina kontakter med dina föräldrar? Åke: De är mycket bra. Jag har begåvats med föräldrar som ställer upp på mig till 100% och jag försöker att återgälda detta genom att... Hur ofta träffar du dom? Åke: Per telefon 4-5 ggr i veckan Och sedan ses vi ett par gånger på två veckor För ett eller två sedan sökte jag ett arbete i Varberg och jag tror att jag hade fått det och så berättade jag detta hemma då för mina föräldrar och de är födda 1917 och 1920 och då var farsan väldigt dålig i sitt hjärta och väldigt orolig för detta. Då blev de väldigt bekymrade så jag kände att de har ställt upp så mycket för mig, så jag avstod ifrån det.. Det kommer fler tillfällen. När Krister var 12 år skiljde sig föräldrarna. Pappan klarade inte av detta utan gick över gränsen. Han var asberusad på helgerna och för djälvlig på flickor. Krister fick gå och hämta honom på något ställe. Det var mycket besvärande. Pappan är nu död sedan tio år. Krister kan tala om allt med sin mamma. 4 Alla nämn är fingerade.

5 Per ringer dagligen till sin mamma och sina vuxna barn träffar han nästan varje helg. Pappan blev sjuk Han dog Per kommer ifrån en liten by. "Det var en dalgång med en väg och så några gårdar. Och grannarna som man umgicks med, det var samma människor, kan man säga. Anders träffar ofta sin mor och sin far två gånger i veckan. Han dricker tillsammans med sin pappa då och då. Jag tror att kontakten mellan männen och deras föräldrar kan beskrivas som ömsesidig. De hjälper och stöder varandra på olika sätt. Fikar ihop, äter ihop, ger lite massage, gräver landen, dricker ihop etc.. De ger och får umgänge och socialt stöd. Sina syskon träffar man mera sällan, ringer någon gång samt träffas på gemensamma högtider. Med övrig släkt är det sporadisk kontakt. Ambivalenta känslor Vad ger alkoholen? Rus Sällskapligt drickande Problem Kontroll Eftersom två olika tolkningar finns för alkoholens följder, positivt resp. negativt, blir gränsen väsentlig och att man klarar av att hålla sig på rätta sidan. Krister går över gränsen, börjar att vingla, kan inte prata, en gång om året. Går du över gränsen då. Krister: Nja. Ja Det är onödigt att jag gör det den gången också. Varför gör du det då? Krister: Man gör det inte självmant att nu skall jag. Man bestämmer sig inte. Nä det är något som sker. Ytlig påverkan. Folk som säger att ta nu en till och så där. Fast det är det värsta som jag vet, när någon säger "Ta nu en". Det gillar jag inte. Men ändå blir det någon gång och så. Morgan anser att gränsen är nådd när man börjar att tala illa om andra. Vad är det man inte får tala om eller säga. Morgan: När man börjar att tala illa om andra. Då har man gått över gränsen. Är det nått mera man inte får göra? Morgan: Ja, det är om man börjar slåss, om inte personen i vanliga fall gör det. Som vi har sett tidigare bejakar Åke alkoholdrickande. Men säger han, det finns en klar gräns: Man måste ha ordning på sig själv. Han har en järnvilja, kan bryta sitt drickande när som helst. Per har också skilt sig men detta innebar inget ökat drickande. Han är mera lakonisk i sin, vilket säkert är beroende på att hustruns uppbrott skedde under ordnade former. Hjälplöshet och omsorg

6 Alla är medvetna om de problem som alkoholen kan skapa. I berättelserna finns mycket omsorg om de som har problem men samtidigt också en påtaglig hjälplöshet. Krister kunde inte hjälpa sin pappa. Och var det också så att du inte kunde hjälpa honom, tror du? Krister: Det var svårt för det. Kände du också lite vanmakt i det hela. Ja, du visste inte vad du skulle göra? Krister: Ja, det kan man nog säga. Karl har ändrat sin på alkoholmissbruk sedan brodern dog i missbruk. Han försöker också förstå sin pappa. Begrep du varför din pappa dricker? Karl: Han kunde inte hjälpa det och jag kunde inte hjälpa mina känslor. Men har du någon anledning varför han blev alkoholist? Karl: Min pappa, om det nu är en orsak, det man såg på honom, var att han var en känslig person. Han hade lätt för att gråta, att bli ledsen. Morgan visar en generell omsorg. Det är egentligen d om alla som dricker för mycket både på ett allmänt plan och på ett mycket konkret plan. Om du ser en person som är på restaurang och som dricker för mycket. Vad tänker du då? Morgan: USCH. Ja, det är inget vidare. Är det allt du tänker? Morgan: Man tänker kanske lite annorlunda idag. Personen skall ta sig hem, ta sig därifrån. Hur skall du ta dig därifrån? Går du? Man kan ta ett annat exempel härifrån samhället. Det var en person som skulle ta sig hem lite lummig från en pizzeria. Han blev nedsparkad av tre ynglingar. P.g.a. att han sa lite lummigt att ni skall inte stå här och pinkelera på huset. Han fick både mjälte och njurar lossparkade. Och då tänker man lite grand på det att han kan inte ta för sig på samma sätt som när han är nykter. Per är skyddsombud på bruket och har därigenom många kontakter med personer som har problem. Han dricker mycket lite alkohol själv men han funderar mycket på dem som söker upp honom. Per har en vilja att förstå men han pendlar mellan att förstå något och ändå inte göra det. Han kan inte integrera sitt avståndstagande med en djup empati för missbrukarna. Manlighet och ensamhet Eftersom jag är ute efter att utveckla förståelsen för just det manliga drickandet har jag tagit fasta på några uttalanden som berör just detta. Anders drack mycket tillsammans med sina killkompisar men också tillsammans med tjejer. Är det någon skillnad att dricka när du är ensam kille bland tjejerna och tvärtom? Anders: Det blir mer drickande om man bara är killar. En annan viktig del av drickandet sker i homosociala situationer t ex när män dricker med enbart andra män eller i mansdominerade situationer. Drickandet har här integrativa funktioner; att utveckla och upprätthålla social solidaritet (Brännberg 1998). S Tomsen (1997) säger att pojkarna på klubbar och restauranger vill uppnå en maskulin identitet och denna

7 skiljer sig inte från den normala maskulina identiteten. Jag frågade Krister och Morgan om effekterna av alkoholbruk. Båda svarade utifrån ett allmänt resonemang; detta gällde inte dem. Vad tror du att alkoholen ger t. ex. av gemenskap, makt aggression? Krister: Ja, man kanske får större lust. Man blir nog mer manlig och egoistisk när man dricker. Får man mera makt när man dricker. Morgan: Ja. en del tror nog det. Får man mera sexuellt intresse? Morgan: Ja, det tror jag nog gäller för en del? Får man utlevelse? Morgan: Ja om man ser på andra så är det kanske så? William Donner (1994) skildrar hur polynesiska unga män skriker, slåss etc. för att få uppmärksamhet från unga kvinnor. De dansar inte med motsatta könet om de inte har druckit. Det är inte alldeles självklart att koppla samman ensamhet och manlighet men det finns mycket som tyder på att konstruktionen av det manliga i det moderna har starkt ensamma drag. Kanske ger Åke uttryck för detta. Hur viktigt är det för dig att ha gemenskap och glädje? Åke: Om jag säger så här. I och med att jag träffar så mycket folk under dagarna så har jag inget skriande behov av att träffa folk. Så jag tycker att ensamheten, Lisbeth och jag eller bara jag, är ensam helt OK. Men det är det gamla klassiska att självvald ensamhet är bra medan påtvingad ensamhet är hemsk. Jag kan alltså ta MC när det är tjänligt väder och bara dra iväg ett par timmar. Och då är man ensam. Per tror att man nog dricker p.g.a. ensamhet och att den som dricker har världens tråkigt fast han många gånger försöker att spela lite gladare än vad han är. Gränssättning Hur vet man Reaktioner Sociala sammanhang Alla männen är måttligt föreningsaktiva utom Per som är aktiv i Folkets hus men många har varit förningsaktiva i yngre ålder. Kontakten med arbetskamrater varierar beroende på att många inte bor i direkt anslutning till arbetsplatsen. Morgan träffar t. ex. sina arbetskamrater ett par gånger om året. Grannkontakten är inte heller omfattande. Anders har ett stort kompisgäng som han träffar ett par gånger i månaden. Eftersom han är ung blir det inte så att han träffar sina grannar, som är äldre. Man träffar främst sina vänner och bekanta. Åke umgås med sin frus vänner. Vänner? Åke: Jaha, det är en så rätt så stor bekantskapskrets. Bla har sambon 9-10 kompisar som hon har hängt ihop sedan förskolan. Och dem umgås vi med.

8 Ingen dricker ensam, vilket ofta påpekas med emfas. Det är fult att dricka ensam. Detta ger Morgan, Krister och Karl klart uttryck för. De som dricker mest, Åke och Anders, dricker ibland ensamma. Främst dricker männen med sambon, hustrun eller motsvarande och sedan med sina vänner och sin släkt. Ja, med dem man träffar mest eftersom man dricker när man umgås. Tillsamman med vem? Karl: Min fru. Och om det är någon som är hembjuden. Arbetskamrater? Karl: Det är nog flera år sedan nu. Vi var faktiskt ute nu i Henån. Åke: I det allra flesta fall tillsammans med.sambon ibland och vänner och bekanta oftast. Med vem är du tillsammans med..? Morgan: Sambo hemma, i husvagnen, grillar korv och så. Vem är du tillsammans med då? Anders: Kompisar och släkt. När du dricker alkohol.. Med vem..? Per: Det är olika förstås. Större sällskap, vänner och bekanta ifrån andra föreningar. Vem är du tillsammans med? Krister: Kompisarna. Vi är fyra stycken grabbar som kan dricka öl, sprit eller vin tillsammans. Vi kan ta lite krabbor och räkor till. De kan komma vi halvsju tiden och sedan vid halv ett, så tar vi en sväng ut i stan. När männen i mitt material skall dricka, säger de att de skall festa, träffa grabbarna etc.. Den sociala aktiviteten betonas. Alkoholen är ett socialt smörjmedel.

9 Analys Det är många paradoxer som skymtar förbi. Men paradoxer är kanske ett felaktigt ordval. I sin på alkoholdrickande, växlar perspektiven hos en och samma person inför samma företeelse. Mitt första exempel är frågan: Är alkohol till glädje eller sorg? Av svaren från männen i min undersökning att döma, skulle svaret bli: För mig är den till glädje och för andra kan den ibland bli till sorg. Men då uppkommer den mest centrala frågan: När går det över gränsen? Här utövar männen en stark kontroll över sig själva och de har stark självdisciplin. Ingen går över gränsen och om de har gjort detta, så korrigerar de sig själva efteråt som Åke. Och; Krister säger att han egentligen inte tyckte om att andra tvingade honom att dricka. Det intressanta är sen att gränsen är mycket individuell; för Anders går den när man haft minnesluckor på över en timme, för Åke att man tar en vinare om dagen. En annan bipolär inställning är att den glädje som intervjupersonerna erfar när de dricker, kan de också känna utan att dricka, bara genom att vara i samma stämningen som där de drickande. Eller att egentligen skulle ingenting förändras om de inte drack, vare sig vänrelationer eller arbetsrelationer, och ändå dricker de. En tredje vacklande inställning uppvisar männen när det gäller den problematiska personens drickande och den hjälp han kan få genom eller med sitt drickande. Alla anser att den som gått över gränsen har problem, är ett problem och får problem. Många anser att den som dricker för mycket i grunden har ett annat problem men också att själva drickandet många gånger utgör ett problem för närstående, vänner etc. och att personen sedan dessutom utvecklar sekundära problem genom sitt drickande. Samtidigt finns en insikt om att individen, genom att dricka mycket, inte löser några av sina problem samt att ingen utomstående kan hjälpa personen. Erkännandet av alkoholproblemen blottar en sann tragedi, nämligen hjälplöshet. Den fjärde ambivalenta inställningen rör en på ensamhet. Den mesta alkoholen dricks i ett socialt sammanhang men ibland tar männen en öl, ett glas vin, en grogg i ensamhet. De gör det inte för att stimma och stoja utan för att sjunka in i sig själv, koppla av. Samtidigt som de flesta uppvisar en rädsla inför drickande i ensamhet; det kan leda till att man går över gränsen. En femte motsättning är mellan den kollektiva omsorgen som visas den gränsöverskridande personen, - det är egentligen d om honom - och det förakt som kan riktas mot den karaktärslöse - han borde ta sig i kragen. De sistnämnda perspektivförskjutningarna lockar fram andra intressanta diskussioner ur materialet närmare bestämt skillnaden mellan subjektiva och objektiva perspektiv. Man skall tycka d om och förstå missbrukaren och det vet ju alla att alkohol kan vara farligt. Å andra sidan kan intervjupersonerna vara mycket intoleranta mot enskilda personer. Det är också självklart att man ofta dricker alkohol när man umgås men å andra sidan finns den egna subjektivt upplevda glädjen av att dricka. Den emotionellt upplevda glädjen av att dricka försvinner, som vi sett, när man medvetet söker den. Det går inte att säga nu skall jag dricka för att bli glad. Det betyder att när personen ställer sig lite utanför drickandet så ser han också alkoholens illusoriska trick. Det finns således också en skillnad mellan närhet och distans. Parentesbeteendet fungerar alltså enbart när man inte talar om det.

10 Slutligen befinner sig alkoholbruk och missbruk på ett och samma kontinuum. Som vi sett skiljs de socialt åt genom gränsen men samtidigt är de varandras referenser. Var och en av de intervjuade har, antingen konkret eller på ett allmänt plan, mött en missbrukare och den kunskapen formar hur han själv kommer att förhålla sig till alkohol och bruk av alkohol. Det är vanskligt att presentera en modell för den ovanstående diskussionen men för några kan den bli ett hjälpmedel att förstå min tankar. Utgångspunkten är ruset och dess problem, det positiva resp. det negativa och den gräns som upprättats mellan dessa. Positivt Negativt Rus Gräns problem Fig 1 Gränsen mellan rus och dess följdproblem. Gränsen måste kontrolleras. Det som eftersträvas är en positionsskillnad mellan det subjektiva ruset och de objektiva problem som alla vet att alltför mycket alkohol leder till. I det sistnämnda perspektivet ryms mycken empati. Men finns det något positivt och objektivt resp. negativt och subjektivt? Objektiv Positivt Subjektiv Kontroll Objektiv Negativt Subjektiv Umgås Rus Gräns Problem Missbrukare Fig 2 Subjektiv resp. objektiv på alkoholdrickande. Alla männen uppger att det är självklart att alkohol dricks i ett socialt sammanhang, när man firar något, när det är fest. Här har vi det positiva och objektiva. Å andra sidan har fler av intervjupersonerna en starkt negativ på enskilda missbrukare t.ex. en far eller en arbetskamrat vilket representerar det negativt subjektiva. I intervjuerna framgår ytterligare en dimension i samband med alkoholdrickande nämligen närhet och distans. Några uppger att de kan känna sig som berusade trots att de är helt nyktra genom att bara vara tillsammans med berusade personer. När de upptäcker detta har de ställt sig bortom sin egen berusning. På samma sätt erkänner flera sin hjälplöshet inför missbrukare. Det spelar ingen roll om de känner avsky eller empati. Problemet är alltför stort. I nedanstående figur har jag sammanställt dessa perspektiv och samtidigt har jag fått en övergång från nykterhet till avancerat beroende. Objektiv Positivt Subjektiv Kontroll Objektiv Negativt Subjektiv Nyktert Umgås Rus Gräns Problem Missbruk Hjälplöshet

11 rus Distans Närhet Närhet Distans Figur 3 Konstruktion av nyktert rus och hjälplöshet Det är mycket i denna figur som kan diskuteras t. ex. är kategorierna inte tydligt definierade. Min ambition är inte att fastslå en entydig, manlig på bruk och missbruk utan att visa på några analysnivåer som kan vara användbara i den fortsatta forskningen. Ett viktigt område täcks inte av denna modell. Det gäller männens relationer till sina föräldrar främst mödrar, sin sambo eller fruar och sina barn. Männen berättar ofta om sig själva i förhållande till andra personer. De engagerar sig, försöker sätta sig in, förhåller sig, hjälper och stötar. På intet sätt går de som robotar fram i världen. Männen ser sig vara mycket sociala. Historisk tid Framtid Nu tid Övrig släkt Barn - Föräldrar Hustru/sambo/motsv Mitt alkoholbruk Min pappas alkoholbruk mina barns Mina syskon, Jag Grannar Vänner Arbetskamrater alkoholbruk Figur 2 Personens bruk i ett tids perspektiv Flera uppger att de dricker mer än sin pappa, och framför allt sin mamma som inte drack alls, men de anser att de ändå har samma attityd till alkoholen som de. Några har missbrukande pappor men de har ändå inte tagit helt avstånd från all alkoholförtäring. Karl uppger att han med anledning av sina syskons missbruk har funderat över sitt eget bruk. Ingen är orolig för sina barns konsumtion. Det finns några viktiga perioder i dryckesutvecklingen; debuten och perioden mellan år. Praktiskt taget alla mina respondenter uppger mindre konsumtionen efter 25 år. Debuten sker mest för att pröva på. För ingen av männen var debuten speciellt dramatisk, men alla kom ihåg när, tillsammans med vem, reaktioner efteråt m m. Berusningens syfte för tonåringar är att få kontakt med det motsatta könet vare sig det är på allvar eller bara för att strula (von Geiff Ninive 2000). Genom rökandet och drickandet träder den unge in i vuxenvärlden (Pavis S et al 1998). De sena ungdomsåren tycks för männen vara speciellt manliga tillställningar, grabbgäng, lumpen etc.. Och utmärkande för dem är just utmaningen, att inte avvika, att vara karlakarl, etc..

12 I mitt material var det lätt att se hur väl förändringar i livssituationer, från ex arbete till studier, åtföljdes av förändringar i dryckesmönster. Det var inte så att hela mönstret förändrades radikalt men man gjorde mindre förändringar; drack lite oftare, drack mera öl etc.. Saelan (1984) har funnit att livshändelser har större betydelse för mäns konsumtion än för kvinnors, t ex följderna av en skilsmässa. I vissa fall (Simpura 1992) inträffade direkta förändringar i dryckesmönstret p.g.a. oväntade händelser. I andra fall var dryckesmönstret en följd av en medveten anpassning till nya livsvillkor. Slutord Som bekant används många olika benämningar på drickandet eller på alkoholen. Alkoholen kallar man borre, ett glas, grogg, järn etc.. Jag tänker omedelbart på olika noaord som används för ex varg t.ex. ulv och, gråben där funktionen är att inte benämna det farliga för att därigenom undvika att locka fram det. Detta tror jag också är en återspegling av de samhälleliga konstruktionerna och de moraliska frågor som rör kring alkoholen. En tolkning av mitt material visar att själva gränssättningen mellan bruk och missbruk är av stort intresse för varje individ. Gränsen är en moraliskt viktig fråga. Härigenom påverkar den samhälleliga konstruktionen individen. Men det både intressanta och självklara är att samtliga intervjuade hade helt olika uppfattningar om var denna gräns går. Det generella för dem är bara att ha en gräns. Deras eget dryckesmönster stod naturligtvis i ett förhållande till denna gräns, ett interaktivt förhållande, så att alla intervjuade, oberoende av dryckesmönster, anser sig ligga på rätt sida. Det moderna samhället har undergrävt identiteter som är bundna till traditionella sociala kontexter som t.ex. arbetet. Självet decentraliseras, vilket innebär att det offentliga självet, det som uppstår tillfälligtvis och på allmänna platser, dominerar och då konstrueras som ett mångsidigt själv. Trots att rättesnören fattas, vare sig gudomliga eller rationella, blir den individen, paradoxalt nog, mer moralisk. Det skulle vara intressant att göra en motsvarande studie av kvinnors bruk av alkohol. Kvinnor har också en stark moralisk inställning till alkohol och även i min studie framkommer att många kvinnor har gett punkter på männens drickande. Det skulle då vara intressant att få svar på frågan om hur alkoholen ingår i könskampen. Norell och Törnqvist ( 1995) antyder att kvinnor använder sig av kontrollen av männens alkoholförtäring för att minska mannens band till andra grupper och öka intresset för kärnfamiljen. Under intervjuerna framträder den berättande identiteten som karaktäriseras av reflexiv öppenhet och kritisk distans. Männen utvecklar under samtalet sina tankar; stannar upp, tar ny ansats och prövar nya förståelser. De rör sig också mellan det objektiva, de kollektiva förståelserna, och det subjektiva, individuella. Dessa övergångar är kvalitativa och plötsliga, och de övergår i varandra men, och detta är viktigt, de beblandas inte. Männens bruk av alkohol ingår också i deras livsstil. Bruket har ingen egen roll. Den utgör inte, som hos missbrukare, huvudrollen. De bio-psyko-socialatesmodellerna tar enbart den objektiva nivån i beaktande. Det är en utanförforskning som inte tar hän till hur den vetenskapliga informationen blandas med den kollektiva föreställningen för att till sist möta den subjektiva. Det är här som den reflexiva identiteten skapar den livsstil där bruket ingår. Det är oerhört viktigt med forskning där subjektens mening studeras och att visa hur meningskonstruktion sker.

13 Referenser Berger Peter L, Luckman Thomas, (1966) The Social Construction of Reality A treatise in the sociology of knowledge London: Penguin. Brännberg, T. (1998). Bakom kulisserna. En socialpsykologisk studie av en förening. Göteborg: Zenon. CAN Rapport 2000 Stockholm: Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning Donner, W. (1994). Alcohol, community and modernity. The social organisation of toddy drinking in a Poynesien society. Etnology, Summer94 vol 33 Issue 3 p Drew L R H Will (1989) Considering Drug Dependency Reduce Drug Problems? I Greenly, Edwards, G. & Arif, A.(1980). Drug Problem in the Socioculture. Cont. ex.t. WHO Pub Health papers no 73. Fillmore, K. M. (1987). Prevalence, Incidens and Cronicity of Drinking Patterns and Problems among Men as a Funkction of Age, Brit J of Addition. 82:1, Fingarette, H. (1988) Heavy drinking: the myth of alcoholism as a disease. Berkeley, CA :University of California Press. Giles, D. (1999). Retrospectives acconunts of drunken behavior: implications for theories of self, memory and the discursive construction of identity, Discoursive studies 1:4, p Gustafsson, R. (1993). Alcohol-related Expected Effects and the Desirability of these Effects for Swedish students measured with the Alcohol Expectancy Questionnaire, Alcohol and Alcoholism, 28: 4, Hauge, R. & Irgens-Jensen, O. (1989). Alcoholconsumption and the Experiencing of Positive Conceqvencesof Drinking in Four Scandinavien Countries. National Insitute for Alcoholic Research Mimeografi nr 2. Hilton, M. E. (1987). Presence of Alcohol in Four Social Situations, Int J of the Addictions, 22:5, Johansson, Th. (2000). Det första könet. Mans forskning som reflexivt projekt. Lund: Studentlitteratur. Källmén, H. (1995). Alcohol and dishibition: a psychoanalytical interpretation. Uppsala: Uppsala universitet. Leissner. T. (red) (1997). Alkohol. Ett psykosocialt, beteende- och samhällsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Löfgren, B. & Nelson-Löfgren, I. (1992). Alkohol : rus, missbruk, behandling. Stockholm : Prisma. Norell, M. & Törnqvist, C.(1995). Berättelser om ruset : alkoholens mening för tjugoåringar Stockholm: Stehag/B. Östlings bokförl. Symposion. Pattison, E. M., Sobell, M. B. & Sobell, L. C. (1977). Emerging concepts of alcohol Dependence. New York: Pavis, S. Cummingham-Burley, S. & Amos, A. (1998). Social Science & Medicine 47: (10) Peele, S. (1985) The meaning of addiction. Compulsive Experience and It s Interpretation, Lexington Books, Toronto. Ricoeur, P. (1988). Från t. ex.t till handling. En antologi om Hermeneutik. Lund: Symposium. Saelan, H. (1984). Alcohol and Alcoholism. A study of the 40 Years Old Danish Population.Köpenhamn: Köpenhamns Universitet. Insitutet för social medicin Pub 16. Simpura, J. (1984). Festivity and Weekly Routine in Finnish Boozing. Alkoholpolitik 1:2, Simpura, J. & Poikolainen, K. (1992). Attribution of Changes in Drinking to Life Events, Drogalkohol, 16:1,

14 Temple, M. T.& Leino, V. (1989). Long-terms Outcomes of Drinking, Brit J of Addiction, 84:8, Thombs, D. L. & Beck, K. H. (1993). Effects of social cont. ex.t and gender on drinking patterns of young adults, Journal of Counseling Psychology, 40, Tomsen S (1997) Youth violence and the limits of moral panic. Youth Studies Australia 16:1 25- Vaillant, G. E.; (1995). The natural history of alcoholism revisited. Cambridge, Mass. : Harvard University Press. Vatuk, V. P., Vatuk, S. J. & Chatorpan, (1967). A Culturally Defined Form of Addiction i North India, Int Jour of the Addiction. 2. von Greiff, N. ( 2000). Utlevelse och kontroll- hur ungdomar resonerar kring alkohol och berusning. Stockholm : Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport i socialt arbete.

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler - Fokusgrupper om förändringar i konsumtionsvanor och inköpsvanor Maria Melin Stockholm i juni 2004 Metod och urval Kvalitativ metod Två gruppdiskussioner

Läs mer

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk Innehåll I barnens närvaro 3 Tio knepiga frågor och några saker att fundera på Hur ofta dricker du alkohol? 4 Vad är måttligt? 5 Får man dricka sig berusad?

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Biografiskt arbete i. processen

Biografiskt arbete i. processen återhämtnings-terhämtnings processen Mathilda Wrede-seminarium 14.3.06 Johanna Levälahti (PM) Definition av biografiskt arbete Att upptäcka att man kan förändras och utvecklas Ha tid och möjlighet att

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Bli ett original. inte en kopia!

Bli ett original. inte en kopia! Bli ett original inte en kopia! Vi ser alltför få original i vårt samhälle och i vår omgivning i dag. Originalen som kör sin egen grej och har sin speciella framtoning. Och visst är det konstigt, när vi

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol?

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Iq Rapport :2 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Hej! En minskad alkoholkonsumtion skulle ge fler människor bättre möjligheter

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Föräldramöte åk 8. Ramar för tonåringar Tonårstiden är en tid fylld av frigörelse. Ibland sker det dramatiskt med

Föräldramöte åk 8. Ramar för tonåringar Tonårstiden är en tid fylld av frigörelse. Ibland sker det dramatiskt med Föräldramöte åk 8 Föräldramötet årskurs 8 är en uppföljning av mötet åk 7. En del av föräldrarna har varit med i 7:an, och är bekanta med arbetssättet men kanske inte alla. Tänk på det när du presenterar

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer