Mäns bruk av alkohol av Tom Leissner 1

Transkript

1 Mäns bruk av alkohol av Tom Leissner 1 Abstract Forskningen om bruk av alkohol är bristfällig bortsett från rena konsumtions- studier. Författaren sätter in bruket av alkohol i olika perspektiv, såväl kulturellt som psykobiologiskt och konstruktivistiskt. Den centrala frågeställningen i studien är: Vad berättar män om sitt bruk av alkohol? Författaren har intervjuat sex män i en mindre kommun om deras alkoholbruk och därefter analyserat narrativen induktivt och hermeneutiskt. Intervjuresultaten redovisas efter olika teman t ex konsumtionsmönster, familjekontakter, sällskaplighet, problem, kontroll, hjälplöshet och omsorg, manlighet och ensamhet, gränssättning, reaktioner och sociala sammanhang. Genom de många intervjucitaten visas paradoxer i männens resonemang och flera ambivalenser, bland annat till det egna lustfyllda drickandet och när man går över gränsen och drickandet blir ett problem. I analysen visas hur männen upprättar gränser och kontroll för att hantera de problem som drickandet kan medföra. Förebilder och normer i det sociala nätverket spelar också stor roll för männens upplevelser av sitt alkoholbruk. Kapitlet avslutas med ett resonemang om behov i skilda livsfaser och olika viktiga livshändelsers betydelse för alkoholbruket. Inledning Alkoholkonsumtionsmönstren förändras i Sverige. Den totala konsumtionen har ökat med 5 % mellan åren (CAN Rapport 2000). Männens konsumtion, räknat i 100 % alkohol, har dominerats av sprit fram till år Därefter har starkölet har blivit den vanligaste drycken. Alkoholförbrukningen är som högst i ålderskategorin år. Internationellt har frågan om minskat drickande med ökad ålder inte besvarats entydigt (Temple et al 1989, Fillmore 1987). År 1985 konsumerades 9 % av all alkohol på restauranger medan denna konsumtion år 1999 uppgick till drygt 20 %. Antalet serveringstillstånd har ökat från ca år 1977 till år I storstäderna är denna ökning mest påtaglig. Orsakerna till förändringarna är på det samhälliga planet, bl. a. Sveriges EU-medlemskap, en allmän globalisering och utvecklingen bort från det industriella samhället men frågan är vilka individuella förklaringar som finns? Forskningen om bruk är bristfällig, bortsett från rena konsumtionsstudier, men eftersom det finns ett starkt samband mellan bruk och missbruk av alkohol kan vi använda oss av missbruksforskningen för att förstå även bruket. George Vaillants gör i The Natural History of Alcoholism Revisted (1995) en genomgång av vilka individuella faktorer som har betydelse för uppträdandet av beroende. När det gäller barndomen så har jagstyrka, boyhood competence scale, störst betydelse för vad som händer senare i livet men denna faktor skiljer inte ut de som senare skall bli beroende från de övriga. Det gör inte heller varma relationer med mamman, moderlig omsorg, multiproblem familj etc.. Skillnader fanns däremot i faktorerna etnisk tillhörighet, drogberoende inom familjen och skolbeteende. När det gäller uppväxtmiljö har familjens alkoholvanor stor betydelse. De kulturella faktorerna har främst betydelse i ett inlärningsperspektiv, individens tillgång till kompetens. De genetiska faktorerna samspelar med de kulturella 1 Detta är ett urdrag ur en större sk rift. Avsnitt som kan tänkas ha större värde för genusdiskussioner har medtagits. Rubriker utan innehåll har uteslutits

2 på så sätt att i en kultur med restriktiv hållning till alkoholen konsumerar de som har närstående alkoholberoende släktingar mer alkohol. I sin studie av Core City kan Vaillant förklara ca 17 % av variansen i materialet varav ärftlighetsfaktorerna svarar för ca 5 % (s 102). Vilka förklaringar finns det då till de resterande ca 80 %? Enigheten är stor om att missbruk som fenomen är multipelt till sitt ursprung och komplext i sin utveckling. Pattison, E. M., Sobell M. B. och Sobell L. C (1977) presenterar det multifaktoriella sättet på följande sätt (min översättning): Alkoholberoende är en samlingsbeteckning för negativa dryckesmönster, Det finns en glidande skala från normalt till patologiskt drickande, Vem som helst kan utveckla missbruksproblem, Utvecklingen följer ett varierat mönster, Alkoholproblematikerna är en heterogen grupp, Alkoholproblemen är förbundna med andra livsproblem, Lösningen behöver inte vara helnykterhet. Vaillant ansluter sig väl till detta perspektiv medan Drew (1989) säger dessa bio-psykosociala tesmodeller tycks utesluta det som är själva essensen i att vara människa : alternativa möjligheter, friheten att välja och värdesystemets centrala betydelse. Berger och Luckmans bok The Social Construction of Reality (1966) utgör en grund för det konstruktivistiska perspektivet. De betonar samhällets dubbla karaktär av objektiv resp.. subjektiv natur och hur dessa ständigt övergår i varandra. Denna ansats saknas i det multipla perspektivet. Droger, läkemedel och alkohol, har en psykobiologisk funktion som påverkar relationerna mellan människor (Leissner 1997). Men det finns också kulturella stereotypier kring olika substanser. Man kan se substanserna som en galge på vilken det hängs olika typer av förklädnader och föreställningar. Dessa föreställningar infiltrerar sedan i sin tur det slags förhållande folk tror att de har till denna substans. Eftersom förhållandet uppstår vid interaktion med omgivningen skapas såväl sociala som psykologiska konsekvenser. Definitoriska processer kan, vilket Vatuk & Vatuk (1967) visar, ha oerhörd kraft. Ett ökat begär och social utstötning kan ske, trots att en substans helt saknar fysiskt vanebildande effekter. Inom detta perspektiv anser man det mer fruktbart att se på ett omfattande och destruktivt drickande som en central aktivitet i missbrukarens sätt att leva än att söka efter en enhetlig förklaring till en sjukdom som kanske inte existerar. Denna centrala aktivitet definierar och inspirerar individens identitet, värden, sätt att uppträda och livsval (Fingarette1980 s 100). En annan term för detta är livsstil. Denna utvecklar hela tiden sin kraft genom att definiera de situationer individen möter och det sätt på vilket hon/han besvarar dessa situationer. I många av Ricœurs arbeten behandlas övergången mellan den objektiva, ofta vetenskapliga, världen, och den subjektiva, de individuella upplevelserna. Han ställer frågan: På vilket sätt omvandlas den dagliga erfarenheten av tiden. när den silas genom berättelsens spektrum? Identiteten utvecklas genom reflektion. Denna reflexivt berättande identitet kallar Ricœur (1988 s 207) för narrativ identitet och den präglas av reflexiv öppenhet och en förmåga till kritisk distans. Identitet är inte något man har utan något som man skapar tillsammans med andra. Det reflexiva draget hos individen skärps alltmera i samhället och kulturen (Plumer 1995).

3 Frågeställning Vad berättar män om sitt bruk av alkohol? Metod Jag intervjuade under november 1995 sex män,boende i en mindre kommun, Bruksfjord, några mil norr om Göteborg 2. En kontaktman valde ut personer med så stor spridning, ålder, yrke och boende, som möjligt. Intervjun ägde rum på arbetstid i en avsides lokal. Med utgångspunkt från Ricœur har Norell och Törnqvist i sin avhandling Berättelser om ruset (1996) skisserat den narrativa processen. Jag har delvis följt deras metod. Utgångspunkten för Ricœur är förförståelsen av handlandet i vardagslivet. I nästa fas, gestaltning, ordnas de skilda händelserna till ett sammanhängande förlopp, till en intrig. Här används en narrativ kompetens. I den tredje fasen hos Ricœur sker nygestaltning genom att vi läser t. ex.ten. Jag har valt att presentera och kommentera materialet utifrån områden och inte personer 3. Min ansats är främst induktiv och hermeneutisk. Den vetenskapliga tolkningen implicerar en metodisk förskjutning från ett spontant medvetande till ett medvetande fyllt av åskådning och reflektion. Förhållningssättet är en empatisk hållning, fri från metafysisk och vetenskaplig dogmatism. Den omedelbart upplevda verkligheten skall tas på allvar och man skall inte fälla omdömen om det omedelbara. Den sociala fantasin används i den distanserande misstänksamma analysen. Sex män Den yngste är 25 år och den äldste 55 år. Medelåldern är 41 år. Spridningen är bra mellan olika boendeorter. Villa/stuga är oftast det enda alternativet. De två som bor i hyreshus bor i större tätorter. Utbildningsnivån är klart relaterad till personernas ålder - de äldre har enbart folkskola och de yngre har gymnasium. Ingen har högskola och alla har olika typer av fackutbildning. Tre stycken ger uttryck för traditionella arbetarklassvärderingar. Familjesituationen är följande: Gift, ett barn. Skild, två barn. Sambo med f.d. sambo, två barn, Omsambo. Gift, 4 barn. Skild, 4 barn, numera särbo. Sambo, inga barn. Min första fråga var mycket öppen: Hur skulle du vilja beskriva ditt nuvarande liv? Frågan slog an tonen i intervjun och öppnade för breda samtal. Männen säger att de lever ett bra liv och de refererar till arbete och familj när de skall motivera detta. De hänvisar i första hand till fenomen utanför dem, en form av externalisering, istället för att t..ex. att säga att de utvecklas eller mår bra. 2 Frågeområdena var följande: Bakgrund, Dryckesmönster inkl CAGE, Sociala sammanhang kring drickandet, Upplevelser och konsekvenser av drickandet, Föräldrarnas drickande, Bruksutvecklingen i samband med livshändelser. Intervjun var ostrukturerad, tog en timme och bandades. 3 Jag har valt ut följande områden: konsumtionsmönster, familjekontakter, vad ger alkoholdrickandet, gränssättning och sociala sammanhang.

4 Männens inställning till alkoholbruk varierar. Jag har också gjort ett försök till karaktäristik 4 : Karl; I botten en aggressiv och dubbel inställning till missbruk. Åke; Med järnvilja skapar man reda i kaoset. Jag kan minska min konsumtion när jag vill. Morgan; En försiktig, mild och omhändertagande avsky för missbruk. Dumheter! Krister; Vill, men kan inte, ha distans till sin pappas drickande. Per; Att dricka är onödigt. Anders; Det är bara så att man dricker. Konsumtionsmönster Jag dricker sällan Vid speciella tillfällen Familjekontakter Nära kontakter Alla har ofta och nära kontakt med sina föräldrar, främst modern. Hälften av fäderna är nu döda men ingen av mödrarna. I de fall männen har vuxna barn eller är separerade ifrån sina barn umgås de varje vecka med sina barn. Morgan är skild men numera sambo. Han äter middag hos sin 70 -åriga mor varenda vardag. Hur skulle du vilja beskriva dina kontakter med dina föräldrar? Morgan: Bra. Hur ofta träffar du dem? Morgan: Varje dag.rättar sagt min mor. Min far är död... Jag äter middag varje dag hos min mor. Hon fyllde 70 nu i augusti. Åke är det ensamma barnet som binds hårt till sina föräldrar. Han flyttade inte till ett nytt jobb i Varberg p.g.a. pappas dåliga hjärta. Hur skulle du vilja beskriva dina kontakter med dina föräldrar? Åke: De är mycket bra. Jag har begåvats med föräldrar som ställer upp på mig till 100% och jag försöker att återgälda detta genom att... Hur ofta träffar du dom? Åke: Per telefon 4-5 ggr i veckan Och sedan ses vi ett par gånger på två veckor För ett eller två sedan sökte jag ett arbete i Varberg och jag tror att jag hade fått det och så berättade jag detta hemma då för mina föräldrar och de är födda 1917 och 1920 och då var farsan väldigt dålig i sitt hjärta och väldigt orolig för detta. Då blev de väldigt bekymrade så jag kände att de har ställt upp så mycket för mig, så jag avstod ifrån det.. Det kommer fler tillfällen. När Krister var 12 år skiljde sig föräldrarna. Pappan klarade inte av detta utan gick över gränsen. Han var asberusad på helgerna och för djälvlig på flickor. Krister fick gå och hämta honom på något ställe. Det var mycket besvärande. Pappan är nu död sedan tio år. Krister kan tala om allt med sin mamma. 4 Alla nämn är fingerade.

5 Per ringer dagligen till sin mamma och sina vuxna barn träffar han nästan varje helg. Pappan blev sjuk Han dog Per kommer ifrån en liten by. "Det var en dalgång med en väg och så några gårdar. Och grannarna som man umgicks med, det var samma människor, kan man säga. Anders träffar ofta sin mor och sin far två gånger i veckan. Han dricker tillsammans med sin pappa då och då. Jag tror att kontakten mellan männen och deras föräldrar kan beskrivas som ömsesidig. De hjälper och stöder varandra på olika sätt. Fikar ihop, äter ihop, ger lite massage, gräver landen, dricker ihop etc.. De ger och får umgänge och socialt stöd. Sina syskon träffar man mera sällan, ringer någon gång samt träffas på gemensamma högtider. Med övrig släkt är det sporadisk kontakt. Ambivalenta känslor Vad ger alkoholen? Rus Sällskapligt drickande Problem Kontroll Eftersom två olika tolkningar finns för alkoholens följder, positivt resp. negativt, blir gränsen väsentlig och att man klarar av att hålla sig på rätta sidan. Krister går över gränsen, börjar att vingla, kan inte prata, en gång om året. Går du över gränsen då. Krister: Nja. Ja Det är onödigt att jag gör det den gången också. Varför gör du det då? Krister: Man gör det inte självmant att nu skall jag. Man bestämmer sig inte. Nä det är något som sker. Ytlig påverkan. Folk som säger att ta nu en till och så där. Fast det är det värsta som jag vet, när någon säger "Ta nu en". Det gillar jag inte. Men ändå blir det någon gång och så. Morgan anser att gränsen är nådd när man börjar att tala illa om andra. Vad är det man inte får tala om eller säga. Morgan: När man börjar att tala illa om andra. Då har man gått över gränsen. Är det nått mera man inte får göra? Morgan: Ja, det är om man börjar slåss, om inte personen i vanliga fall gör det. Som vi har sett tidigare bejakar Åke alkoholdrickande. Men säger han, det finns en klar gräns: Man måste ha ordning på sig själv. Han har en järnvilja, kan bryta sitt drickande när som helst. Per har också skilt sig men detta innebar inget ökat drickande. Han är mera lakonisk i sin, vilket säkert är beroende på att hustruns uppbrott skedde under ordnade former. Hjälplöshet och omsorg

6 Alla är medvetna om de problem som alkoholen kan skapa. I berättelserna finns mycket omsorg om de som har problem men samtidigt också en påtaglig hjälplöshet. Krister kunde inte hjälpa sin pappa. Och var det också så att du inte kunde hjälpa honom, tror du? Krister: Det var svårt för det. Kände du också lite vanmakt i det hela. Ja, du visste inte vad du skulle göra? Krister: Ja, det kan man nog säga. Karl har ändrat sin på alkoholmissbruk sedan brodern dog i missbruk. Han försöker också förstå sin pappa. Begrep du varför din pappa dricker? Karl: Han kunde inte hjälpa det och jag kunde inte hjälpa mina känslor. Men har du någon anledning varför han blev alkoholist? Karl: Min pappa, om det nu är en orsak, det man såg på honom, var att han var en känslig person. Han hade lätt för att gråta, att bli ledsen. Morgan visar en generell omsorg. Det är egentligen d om alla som dricker för mycket både på ett allmänt plan och på ett mycket konkret plan. Om du ser en person som är på restaurang och som dricker för mycket. Vad tänker du då? Morgan: USCH. Ja, det är inget vidare. Är det allt du tänker? Morgan: Man tänker kanske lite annorlunda idag. Personen skall ta sig hem, ta sig därifrån. Hur skall du ta dig därifrån? Går du? Man kan ta ett annat exempel härifrån samhället. Det var en person som skulle ta sig hem lite lummig från en pizzeria. Han blev nedsparkad av tre ynglingar. P.g.a. att han sa lite lummigt att ni skall inte stå här och pinkelera på huset. Han fick både mjälte och njurar lossparkade. Och då tänker man lite grand på det att han kan inte ta för sig på samma sätt som när han är nykter. Per är skyddsombud på bruket och har därigenom många kontakter med personer som har problem. Han dricker mycket lite alkohol själv men han funderar mycket på dem som söker upp honom. Per har en vilja att förstå men han pendlar mellan att förstå något och ändå inte göra det. Han kan inte integrera sitt avståndstagande med en djup empati för missbrukarna. Manlighet och ensamhet Eftersom jag är ute efter att utveckla förståelsen för just det manliga drickandet har jag tagit fasta på några uttalanden som berör just detta. Anders drack mycket tillsammans med sina killkompisar men också tillsammans med tjejer. Är det någon skillnad att dricka när du är ensam kille bland tjejerna och tvärtom? Anders: Det blir mer drickande om man bara är killar. En annan viktig del av drickandet sker i homosociala situationer t ex när män dricker med enbart andra män eller i mansdominerade situationer. Drickandet har här integrativa funktioner; att utveckla och upprätthålla social solidaritet (Brännberg 1998). S Tomsen (1997) säger att pojkarna på klubbar och restauranger vill uppnå en maskulin identitet och denna

7 skiljer sig inte från den normala maskulina identiteten. Jag frågade Krister och Morgan om effekterna av alkoholbruk. Båda svarade utifrån ett allmänt resonemang; detta gällde inte dem. Vad tror du att alkoholen ger t. ex. av gemenskap, makt aggression? Krister: Ja, man kanske får större lust. Man blir nog mer manlig och egoistisk när man dricker. Får man mera makt när man dricker. Morgan: Ja. en del tror nog det. Får man mera sexuellt intresse? Morgan: Ja, det tror jag nog gäller för en del? Får man utlevelse? Morgan: Ja om man ser på andra så är det kanske så? William Donner (1994) skildrar hur polynesiska unga män skriker, slåss etc. för att få uppmärksamhet från unga kvinnor. De dansar inte med motsatta könet om de inte har druckit. Det är inte alldeles självklart att koppla samman ensamhet och manlighet men det finns mycket som tyder på att konstruktionen av det manliga i det moderna har starkt ensamma drag. Kanske ger Åke uttryck för detta. Hur viktigt är det för dig att ha gemenskap och glädje? Åke: Om jag säger så här. I och med att jag träffar så mycket folk under dagarna så har jag inget skriande behov av att träffa folk. Så jag tycker att ensamheten, Lisbeth och jag eller bara jag, är ensam helt OK. Men det är det gamla klassiska att självvald ensamhet är bra medan påtvingad ensamhet är hemsk. Jag kan alltså ta MC när det är tjänligt väder och bara dra iväg ett par timmar. Och då är man ensam. Per tror att man nog dricker p.g.a. ensamhet och att den som dricker har världens tråkigt fast han många gånger försöker att spela lite gladare än vad han är. Gränssättning Hur vet man Reaktioner Sociala sammanhang Alla männen är måttligt föreningsaktiva utom Per som är aktiv i Folkets hus men många har varit förningsaktiva i yngre ålder. Kontakten med arbetskamrater varierar beroende på att många inte bor i direkt anslutning till arbetsplatsen. Morgan träffar t. ex. sina arbetskamrater ett par gånger om året. Grannkontakten är inte heller omfattande. Anders har ett stort kompisgäng som han träffar ett par gånger i månaden. Eftersom han är ung blir det inte så att han träffar sina grannar, som är äldre. Man träffar främst sina vänner och bekanta. Åke umgås med sin frus vänner. Vänner? Åke: Jaha, det är en så rätt så stor bekantskapskrets. Bla har sambon 9-10 kompisar som hon har hängt ihop sedan förskolan. Och dem umgås vi med.

8 Ingen dricker ensam, vilket ofta påpekas med emfas. Det är fult att dricka ensam. Detta ger Morgan, Krister och Karl klart uttryck för. De som dricker mest, Åke och Anders, dricker ibland ensamma. Främst dricker männen med sambon, hustrun eller motsvarande och sedan med sina vänner och sin släkt. Ja, med dem man träffar mest eftersom man dricker när man umgås. Tillsamman med vem? Karl: Min fru. Och om det är någon som är hembjuden. Arbetskamrater? Karl: Det är nog flera år sedan nu. Vi var faktiskt ute nu i Henån. Åke: I det allra flesta fall tillsammans med.sambon ibland och vänner och bekanta oftast. Med vem är du tillsammans med..? Morgan: Sambo hemma, i husvagnen, grillar korv och så. Vem är du tillsammans med då? Anders: Kompisar och släkt. När du dricker alkohol.. Med vem..? Per: Det är olika förstås. Större sällskap, vänner och bekanta ifrån andra föreningar. Vem är du tillsammans med? Krister: Kompisarna. Vi är fyra stycken grabbar som kan dricka öl, sprit eller vin tillsammans. Vi kan ta lite krabbor och räkor till. De kan komma vi halvsju tiden och sedan vid halv ett, så tar vi en sväng ut i stan. När männen i mitt material skall dricka, säger de att de skall festa, träffa grabbarna etc.. Den sociala aktiviteten betonas. Alkoholen är ett socialt smörjmedel.

9 Analys Det är många paradoxer som skymtar förbi. Men paradoxer är kanske ett felaktigt ordval. I sin på alkoholdrickande, växlar perspektiven hos en och samma person inför samma företeelse. Mitt första exempel är frågan: Är alkohol till glädje eller sorg? Av svaren från männen i min undersökning att döma, skulle svaret bli: För mig är den till glädje och för andra kan den ibland bli till sorg. Men då uppkommer den mest centrala frågan: När går det över gränsen? Här utövar männen en stark kontroll över sig själva och de har stark självdisciplin. Ingen går över gränsen och om de har gjort detta, så korrigerar de sig själva efteråt som Åke. Och; Krister säger att han egentligen inte tyckte om att andra tvingade honom att dricka. Det intressanta är sen att gränsen är mycket individuell; för Anders går den när man haft minnesluckor på över en timme, för Åke att man tar en vinare om dagen. En annan bipolär inställning är att den glädje som intervjupersonerna erfar när de dricker, kan de också känna utan att dricka, bara genom att vara i samma stämningen som där de drickande. Eller att egentligen skulle ingenting förändras om de inte drack, vare sig vänrelationer eller arbetsrelationer, och ändå dricker de. En tredje vacklande inställning uppvisar männen när det gäller den problematiska personens drickande och den hjälp han kan få genom eller med sitt drickande. Alla anser att den som gått över gränsen har problem, är ett problem och får problem. Många anser att den som dricker för mycket i grunden har ett annat problem men också att själva drickandet många gånger utgör ett problem för närstående, vänner etc. och att personen sedan dessutom utvecklar sekundära problem genom sitt drickande. Samtidigt finns en insikt om att individen, genom att dricka mycket, inte löser några av sina problem samt att ingen utomstående kan hjälpa personen. Erkännandet av alkoholproblemen blottar en sann tragedi, nämligen hjälplöshet. Den fjärde ambivalenta inställningen rör en på ensamhet. Den mesta alkoholen dricks i ett socialt sammanhang men ibland tar männen en öl, ett glas vin, en grogg i ensamhet. De gör det inte för att stimma och stoja utan för att sjunka in i sig själv, koppla av. Samtidigt som de flesta uppvisar en rädsla inför drickande i ensamhet; det kan leda till att man går över gränsen. En femte motsättning är mellan den kollektiva omsorgen som visas den gränsöverskridande personen, - det är egentligen d om honom - och det förakt som kan riktas mot den karaktärslöse - han borde ta sig i kragen. De sistnämnda perspektivförskjutningarna lockar fram andra intressanta diskussioner ur materialet närmare bestämt skillnaden mellan subjektiva och objektiva perspektiv. Man skall tycka d om och förstå missbrukaren och det vet ju alla att alkohol kan vara farligt. Å andra sidan kan intervjupersonerna vara mycket intoleranta mot enskilda personer. Det är också självklart att man ofta dricker alkohol när man umgås men å andra sidan finns den egna subjektivt upplevda glädjen av att dricka. Den emotionellt upplevda glädjen av att dricka försvinner, som vi sett, när man medvetet söker den. Det går inte att säga nu skall jag dricka för att bli glad. Det betyder att när personen ställer sig lite utanför drickandet så ser han också alkoholens illusoriska trick. Det finns således också en skillnad mellan närhet och distans. Parentesbeteendet fungerar alltså enbart när man inte talar om det.

10 Slutligen befinner sig alkoholbruk och missbruk på ett och samma kontinuum. Som vi sett skiljs de socialt åt genom gränsen men samtidigt är de varandras referenser. Var och en av de intervjuade har, antingen konkret eller på ett allmänt plan, mött en missbrukare och den kunskapen formar hur han själv kommer att förhålla sig till alkohol och bruk av alkohol. Det är vanskligt att presentera en modell för den ovanstående diskussionen men för några kan den bli ett hjälpmedel att förstå min tankar. Utgångspunkten är ruset och dess problem, det positiva resp. det negativa och den gräns som upprättats mellan dessa. Positivt Negativt Rus Gräns problem Fig 1 Gränsen mellan rus och dess följdproblem. Gränsen måste kontrolleras. Det som eftersträvas är en positionsskillnad mellan det subjektiva ruset och de objektiva problem som alla vet att alltför mycket alkohol leder till. I det sistnämnda perspektivet ryms mycken empati. Men finns det något positivt och objektivt resp. negativt och subjektivt? Objektiv Positivt Subjektiv Kontroll Objektiv Negativt Subjektiv Umgås Rus Gräns Problem Missbrukare Fig 2 Subjektiv resp. objektiv på alkoholdrickande. Alla männen uppger att det är självklart att alkohol dricks i ett socialt sammanhang, när man firar något, när det är fest. Här har vi det positiva och objektiva. Å andra sidan har fler av intervjupersonerna en starkt negativ på enskilda missbrukare t.ex. en far eller en arbetskamrat vilket representerar det negativt subjektiva. I intervjuerna framgår ytterligare en dimension i samband med alkoholdrickande nämligen närhet och distans. Några uppger att de kan känna sig som berusade trots att de är helt nyktra genom att bara vara tillsammans med berusade personer. När de upptäcker detta har de ställt sig bortom sin egen berusning. På samma sätt erkänner flera sin hjälplöshet inför missbrukare. Det spelar ingen roll om de känner avsky eller empati. Problemet är alltför stort. I nedanstående figur har jag sammanställt dessa perspektiv och samtidigt har jag fått en övergång från nykterhet till avancerat beroende. Objektiv Positivt Subjektiv Kontroll Objektiv Negativt Subjektiv Nyktert Umgås Rus Gräns Problem Missbruk Hjälplöshet

11 rus Distans Närhet Närhet Distans Figur 3 Konstruktion av nyktert rus och hjälplöshet Det är mycket i denna figur som kan diskuteras t. ex. är kategorierna inte tydligt definierade. Min ambition är inte att fastslå en entydig, manlig på bruk och missbruk utan att visa på några analysnivåer som kan vara användbara i den fortsatta forskningen. Ett viktigt område täcks inte av denna modell. Det gäller männens relationer till sina föräldrar främst mödrar, sin sambo eller fruar och sina barn. Männen berättar ofta om sig själva i förhållande till andra personer. De engagerar sig, försöker sätta sig in, förhåller sig, hjälper och stötar. På intet sätt går de som robotar fram i världen. Männen ser sig vara mycket sociala. Historisk tid Framtid Nu tid Övrig släkt Barn - Föräldrar Hustru/sambo/motsv Mitt alkoholbruk Min pappas alkoholbruk mina barns Mina syskon, Jag Grannar Vänner Arbetskamrater alkoholbruk Figur 2 Personens bruk i ett tids perspektiv Flera uppger att de dricker mer än sin pappa, och framför allt sin mamma som inte drack alls, men de anser att de ändå har samma attityd till alkoholen som de. Några har missbrukande pappor men de har ändå inte tagit helt avstånd från all alkoholförtäring. Karl uppger att han med anledning av sina syskons missbruk har funderat över sitt eget bruk. Ingen är orolig för sina barns konsumtion. Det finns några viktiga perioder i dryckesutvecklingen; debuten och perioden mellan år. Praktiskt taget alla mina respondenter uppger mindre konsumtionen efter 25 år. Debuten sker mest för att pröva på. För ingen av männen var debuten speciellt dramatisk, men alla kom ihåg när, tillsammans med vem, reaktioner efteråt m m. Berusningens syfte för tonåringar är att få kontakt med det motsatta könet vare sig det är på allvar eller bara för att strula (von Geiff Ninive 2000). Genom rökandet och drickandet träder den unge in i vuxenvärlden (Pavis S et al 1998). De sena ungdomsåren tycks för männen vara speciellt manliga tillställningar, grabbgäng, lumpen etc.. Och utmärkande för dem är just utmaningen, att inte avvika, att vara karlakarl, etc..

12 I mitt material var det lätt att se hur väl förändringar i livssituationer, från ex arbete till studier, åtföljdes av förändringar i dryckesmönster. Det var inte så att hela mönstret förändrades radikalt men man gjorde mindre förändringar; drack lite oftare, drack mera öl etc.. Saelan (1984) har funnit att livshändelser har större betydelse för mäns konsumtion än för kvinnors, t ex följderna av en skilsmässa. I vissa fall (Simpura 1992) inträffade direkta förändringar i dryckesmönstret p.g.a. oväntade händelser. I andra fall var dryckesmönstret en följd av en medveten anpassning till nya livsvillkor. Slutord Som bekant används många olika benämningar på drickandet eller på alkoholen. Alkoholen kallar man borre, ett glas, grogg, järn etc.. Jag tänker omedelbart på olika noaord som används för ex varg t.ex. ulv och, gråben där funktionen är att inte benämna det farliga för att därigenom undvika att locka fram det. Detta tror jag också är en återspegling av de samhälleliga konstruktionerna och de moraliska frågor som rör kring alkoholen. En tolkning av mitt material visar att själva gränssättningen mellan bruk och missbruk är av stort intresse för varje individ. Gränsen är en moraliskt viktig fråga. Härigenom påverkar den samhälleliga konstruktionen individen. Men det både intressanta och självklara är att samtliga intervjuade hade helt olika uppfattningar om var denna gräns går. Det generella för dem är bara att ha en gräns. Deras eget dryckesmönster stod naturligtvis i ett förhållande till denna gräns, ett interaktivt förhållande, så att alla intervjuade, oberoende av dryckesmönster, anser sig ligga på rätt sida. Det moderna samhället har undergrävt identiteter som är bundna till traditionella sociala kontexter som t.ex. arbetet. Självet decentraliseras, vilket innebär att det offentliga självet, det som uppstår tillfälligtvis och på allmänna platser, dominerar och då konstrueras som ett mångsidigt själv. Trots att rättesnören fattas, vare sig gudomliga eller rationella, blir den individen, paradoxalt nog, mer moralisk. Det skulle vara intressant att göra en motsvarande studie av kvinnors bruk av alkohol. Kvinnor har också en stark moralisk inställning till alkohol och även i min studie framkommer att många kvinnor har gett punkter på männens drickande. Det skulle då vara intressant att få svar på frågan om hur alkoholen ingår i könskampen. Norell och Törnqvist ( 1995) antyder att kvinnor använder sig av kontrollen av männens alkoholförtäring för att minska mannens band till andra grupper och öka intresset för kärnfamiljen. Under intervjuerna framträder den berättande identiteten som karaktäriseras av reflexiv öppenhet och kritisk distans. Männen utvecklar under samtalet sina tankar; stannar upp, tar ny ansats och prövar nya förståelser. De rör sig också mellan det objektiva, de kollektiva förståelserna, och det subjektiva, individuella. Dessa övergångar är kvalitativa och plötsliga, och de övergår i varandra men, och detta är viktigt, de beblandas inte. Männens bruk av alkohol ingår också i deras livsstil. Bruket har ingen egen roll. Den utgör inte, som hos missbrukare, huvudrollen. De bio-psyko-socialatesmodellerna tar enbart den objektiva nivån i beaktande. Det är en utanförforskning som inte tar hän till hur den vetenskapliga informationen blandas med den kollektiva föreställningen för att till sist möta den subjektiva. Det är här som den reflexiva identiteten skapar den livsstil där bruket ingår. Det är oerhört viktigt med forskning där subjektens mening studeras och att visa hur meningskonstruktion sker.

13 Referenser Berger Peter L, Luckman Thomas, (1966) The Social Construction of Reality A treatise in the sociology of knowledge London: Penguin. Brännberg, T. (1998). Bakom kulisserna. En socialpsykologisk studie av en förening. Göteborg: Zenon. CAN Rapport 2000 Stockholm: Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning Donner, W. (1994). Alcohol, community and modernity. The social organisation of toddy drinking in a Poynesien society. Etnology, Summer94 vol 33 Issue 3 p Drew L R H Will (1989) Considering Drug Dependency Reduce Drug Problems? I Greenly, Edwards, G. & Arif, A.(1980). Drug Problem in the Socioculture. Cont. ex.t. WHO Pub Health papers no 73. Fillmore, K. M. (1987). Prevalence, Incidens and Cronicity of Drinking Patterns and Problems among Men as a Funkction of Age, Brit J of Addition. 82:1, Fingarette, H. (1988) Heavy drinking: the myth of alcoholism as a disease. Berkeley, CA :University of California Press. Giles, D. (1999). Retrospectives acconunts of drunken behavior: implications for theories of self, memory and the discursive construction of identity, Discoursive studies 1:4, p Gustafsson, R. (1993). Alcohol-related Expected Effects and the Desirability of these Effects for Swedish students measured with the Alcohol Expectancy Questionnaire, Alcohol and Alcoholism, 28: 4, Hauge, R. & Irgens-Jensen, O. (1989). Alcoholconsumption and the Experiencing of Positive Conceqvencesof Drinking in Four Scandinavien Countries. National Insitute for Alcoholic Research Mimeografi nr 2. Hilton, M. E. (1987). Presence of Alcohol in Four Social Situations, Int J of the Addictions, 22:5, Johansson, Th. (2000). Det första könet. Mans forskning som reflexivt projekt. Lund: Studentlitteratur. Källmén, H. (1995). Alcohol and dishibition: a psychoanalytical interpretation. Uppsala: Uppsala universitet. Leissner. T. (red) (1997). Alkohol. Ett psykosocialt, beteende- och samhällsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Löfgren, B. & Nelson-Löfgren, I. (1992). Alkohol : rus, missbruk, behandling. Stockholm : Prisma. Norell, M. & Törnqvist, C.(1995). Berättelser om ruset : alkoholens mening för tjugoåringar Stockholm: Stehag/B. Östlings bokförl. Symposion. Pattison, E. M., Sobell, M. B. & Sobell, L. C. (1977). Emerging concepts of alcohol Dependence. New York: Pavis, S. Cummingham-Burley, S. & Amos, A. (1998). Social Science & Medicine 47: (10) Peele, S. (1985) The meaning of addiction. Compulsive Experience and It s Interpretation, Lexington Books, Toronto. Ricoeur, P. (1988). Från t. ex.t till handling. En antologi om Hermeneutik. Lund: Symposium. Saelan, H. (1984). Alcohol and Alcoholism. A study of the 40 Years Old Danish Population.Köpenhamn: Köpenhamns Universitet. Insitutet för social medicin Pub 16. Simpura, J. (1984). Festivity and Weekly Routine in Finnish Boozing. Alkoholpolitik 1:2, Simpura, J. & Poikolainen, K. (1992). Attribution of Changes in Drinking to Life Events, Drogalkohol, 16:1,

14 Temple, M. T.& Leino, V. (1989). Long-terms Outcomes of Drinking, Brit J of Addiction, 84:8, Thombs, D. L. & Beck, K. H. (1993). Effects of social cont. ex.t and gender on drinking patterns of young adults, Journal of Counseling Psychology, 40, Tomsen S (1997) Youth violence and the limits of moral panic. Youth Studies Australia 16:1 25- Vaillant, G. E.; (1995). The natural history of alcoholism revisited. Cambridge, Mass. : Harvard University Press. Vatuk, V. P., Vatuk, S. J. & Chatorpan, (1967). A Culturally Defined Form of Addiction i North India, Int Jour of the Addiction. 2. von Greiff, N. ( 2000). Utlevelse och kontroll- hur ungdomar resonerar kring alkohol och berusning. Stockholm : Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport i socialt arbete.