Mäns bruk av alkohol av Tom Leissner 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mäns bruk av alkohol av Tom Leissner 1"

Transkript

1 Mäns bruk av alkohol av Tom Leissner 1 Abstract Forskningen om bruk av alkohol är bristfällig bortsett från rena konsumtions- studier. Författaren sätter in bruket av alkohol i olika perspektiv, såväl kulturellt som psykobiologiskt och konstruktivistiskt. Den centrala frågeställningen i studien är: Vad berättar män om sitt bruk av alkohol? Författaren har intervjuat sex män i en mindre kommun om deras alkoholbruk och därefter analyserat narrativen induktivt och hermeneutiskt. Intervjuresultaten redovisas efter olika teman t ex konsumtionsmönster, familjekontakter, sällskaplighet, problem, kontroll, hjälplöshet och omsorg, manlighet och ensamhet, gränssättning, reaktioner och sociala sammanhang. Genom de många intervjucitaten visas paradoxer i männens resonemang och flera ambivalenser, bland annat till det egna lustfyllda drickandet och när man går över gränsen och drickandet blir ett problem. I analysen visas hur männen upprättar gränser och kontroll för att hantera de problem som drickandet kan medföra. Förebilder och normer i det sociala nätverket spelar också stor roll för männens upplevelser av sitt alkoholbruk. Kapitlet avslutas med ett resonemang om behov i skilda livsfaser och olika viktiga livshändelsers betydelse för alkoholbruket. Inledning Alkoholkonsumtionsmönstren förändras i Sverige. Den totala konsumtionen har ökat med 5 % mellan åren (CAN Rapport 2000). Männens konsumtion, räknat i 100 % alkohol, har dominerats av sprit fram till år Därefter har starkölet har blivit den vanligaste drycken. Alkoholförbrukningen är som högst i ålderskategorin år. Internationellt har frågan om minskat drickande med ökad ålder inte besvarats entydigt (Temple et al 1989, Fillmore 1987). År 1985 konsumerades 9 % av all alkohol på restauranger medan denna konsumtion år 1999 uppgick till drygt 20 %. Antalet serveringstillstånd har ökat från ca år 1977 till år I storstäderna är denna ökning mest påtaglig. Orsakerna till förändringarna är på det samhälliga planet, bl. a. Sveriges EU-medlemskap, en allmän globalisering och utvecklingen bort från det industriella samhället men frågan är vilka individuella förklaringar som finns? Forskningen om bruk är bristfällig, bortsett från rena konsumtionsstudier, men eftersom det finns ett starkt samband mellan bruk och missbruk av alkohol kan vi använda oss av missbruksforskningen för att förstå även bruket. George Vaillants gör i The Natural History of Alcoholism Revisted (1995) en genomgång av vilka individuella faktorer som har betydelse för uppträdandet av beroende. När det gäller barndomen så har jagstyrka, boyhood competence scale, störst betydelse för vad som händer senare i livet men denna faktor skiljer inte ut de som senare skall bli beroende från de övriga. Det gör inte heller varma relationer med mamman, moderlig omsorg, multiproblem familj etc.. Skillnader fanns däremot i faktorerna etnisk tillhörighet, drogberoende inom familjen och skolbeteende. När det gäller uppväxtmiljö har familjens alkoholvanor stor betydelse. De kulturella faktorerna har främst betydelse i ett inlärningsperspektiv, individens tillgång till kompetens. De genetiska faktorerna samspelar med de kulturella 1 Detta är ett urdrag ur en större sk rift. Avsnitt som kan tänkas ha större värde för genusdiskussioner har medtagits. Rubriker utan innehåll har uteslutits

2 på så sätt att i en kultur med restriktiv hållning till alkoholen konsumerar de som har närstående alkoholberoende släktingar mer alkohol. I sin studie av Core City kan Vaillant förklara ca 17 % av variansen i materialet varav ärftlighetsfaktorerna svarar för ca 5 % (s 102). Vilka förklaringar finns det då till de resterande ca 80 %? Enigheten är stor om att missbruk som fenomen är multipelt till sitt ursprung och komplext i sin utveckling. Pattison, E. M., Sobell M. B. och Sobell L. C (1977) presenterar det multifaktoriella sättet på följande sätt (min översättning): Alkoholberoende är en samlingsbeteckning för negativa dryckesmönster, Det finns en glidande skala från normalt till patologiskt drickande, Vem som helst kan utveckla missbruksproblem, Utvecklingen följer ett varierat mönster, Alkoholproblematikerna är en heterogen grupp, Alkoholproblemen är förbundna med andra livsproblem, Lösningen behöver inte vara helnykterhet. Vaillant ansluter sig väl till detta perspektiv medan Drew (1989) säger dessa bio-psykosociala tesmodeller tycks utesluta det som är själva essensen i att vara människa : alternativa möjligheter, friheten att välja och värdesystemets centrala betydelse. Berger och Luckmans bok The Social Construction of Reality (1966) utgör en grund för det konstruktivistiska perspektivet. De betonar samhällets dubbla karaktär av objektiv resp.. subjektiv natur och hur dessa ständigt övergår i varandra. Denna ansats saknas i det multipla perspektivet. Droger, läkemedel och alkohol, har en psykobiologisk funktion som påverkar relationerna mellan människor (Leissner 1997). Men det finns också kulturella stereotypier kring olika substanser. Man kan se substanserna som en galge på vilken det hängs olika typer av förklädnader och föreställningar. Dessa föreställningar infiltrerar sedan i sin tur det slags förhållande folk tror att de har till denna substans. Eftersom förhållandet uppstår vid interaktion med omgivningen skapas såväl sociala som psykologiska konsekvenser. Definitoriska processer kan, vilket Vatuk & Vatuk (1967) visar, ha oerhörd kraft. Ett ökat begär och social utstötning kan ske, trots att en substans helt saknar fysiskt vanebildande effekter. Inom detta perspektiv anser man det mer fruktbart att se på ett omfattande och destruktivt drickande som en central aktivitet i missbrukarens sätt att leva än att söka efter en enhetlig förklaring till en sjukdom som kanske inte existerar. Denna centrala aktivitet definierar och inspirerar individens identitet, värden, sätt att uppträda och livsval (Fingarette1980 s 100). En annan term för detta är livsstil. Denna utvecklar hela tiden sin kraft genom att definiera de situationer individen möter och det sätt på vilket hon/han besvarar dessa situationer. I många av Ricœurs arbeten behandlas övergången mellan den objektiva, ofta vetenskapliga, världen, och den subjektiva, de individuella upplevelserna. Han ställer frågan: På vilket sätt omvandlas den dagliga erfarenheten av tiden. när den silas genom berättelsens spektrum? Identiteten utvecklas genom reflektion. Denna reflexivt berättande identitet kallar Ricœur (1988 s 207) för narrativ identitet och den präglas av reflexiv öppenhet och en förmåga till kritisk distans. Identitet är inte något man har utan något som man skapar tillsammans med andra. Det reflexiva draget hos individen skärps alltmera i samhället och kulturen (Plumer 1995).

3 Frågeställning Vad berättar män om sitt bruk av alkohol? Metod Jag intervjuade under november 1995 sex män,boende i en mindre kommun, Bruksfjord, några mil norr om Göteborg 2. En kontaktman valde ut personer med så stor spridning, ålder, yrke och boende, som möjligt. Intervjun ägde rum på arbetstid i en avsides lokal. Med utgångspunkt från Ricœur har Norell och Törnqvist i sin avhandling Berättelser om ruset (1996) skisserat den narrativa processen. Jag har delvis följt deras metod. Utgångspunkten för Ricœur är förförståelsen av handlandet i vardagslivet. I nästa fas, gestaltning, ordnas de skilda händelserna till ett sammanhängande förlopp, till en intrig. Här används en narrativ kompetens. I den tredje fasen hos Ricœur sker nygestaltning genom att vi läser t. ex.ten. Jag har valt att presentera och kommentera materialet utifrån områden och inte personer 3. Min ansats är främst induktiv och hermeneutisk. Den vetenskapliga tolkningen implicerar en metodisk förskjutning från ett spontant medvetande till ett medvetande fyllt av åskådning och reflektion. Förhållningssättet är en empatisk hållning, fri från metafysisk och vetenskaplig dogmatism. Den omedelbart upplevda verkligheten skall tas på allvar och man skall inte fälla omdömen om det omedelbara. Den sociala fantasin används i den distanserande misstänksamma analysen. Sex män Den yngste är 25 år och den äldste 55 år. Medelåldern är 41 år. Spridningen är bra mellan olika boendeorter. Villa/stuga är oftast det enda alternativet. De två som bor i hyreshus bor i större tätorter. Utbildningsnivån är klart relaterad till personernas ålder - de äldre har enbart folkskola och de yngre har gymnasium. Ingen har högskola och alla har olika typer av fackutbildning. Tre stycken ger uttryck för traditionella arbetarklassvärderingar. Familjesituationen är följande: Gift, ett barn. Skild, två barn. Sambo med f.d. sambo, två barn, Omsambo. Gift, 4 barn. Skild, 4 barn, numera särbo. Sambo, inga barn. Min första fråga var mycket öppen: Hur skulle du vilja beskriva ditt nuvarande liv? Frågan slog an tonen i intervjun och öppnade för breda samtal. Männen säger att de lever ett bra liv och de refererar till arbete och familj när de skall motivera detta. De hänvisar i första hand till fenomen utanför dem, en form av externalisering, istället för att t..ex. att säga att de utvecklas eller mår bra. 2 Frågeområdena var följande: Bakgrund, Dryckesmönster inkl CAGE, Sociala sammanhang kring drickandet, Upplevelser och konsekvenser av drickandet, Föräldrarnas drickande, Bruksutvecklingen i samband med livshändelser. Intervjun var ostrukturerad, tog en timme och bandades. 3 Jag har valt ut följande områden: konsumtionsmönster, familjekontakter, vad ger alkoholdrickandet, gränssättning och sociala sammanhang.

4 Männens inställning till alkoholbruk varierar. Jag har också gjort ett försök till karaktäristik 4 : Karl; I botten en aggressiv och dubbel inställning till missbruk. Åke; Med järnvilja skapar man reda i kaoset. Jag kan minska min konsumtion när jag vill. Morgan; En försiktig, mild och omhändertagande avsky för missbruk. Dumheter! Krister; Vill, men kan inte, ha distans till sin pappas drickande. Per; Att dricka är onödigt. Anders; Det är bara så att man dricker. Konsumtionsmönster Jag dricker sällan Vid speciella tillfällen Familjekontakter Nära kontakter Alla har ofta och nära kontakt med sina föräldrar, främst modern. Hälften av fäderna är nu döda men ingen av mödrarna. I de fall männen har vuxna barn eller är separerade ifrån sina barn umgås de varje vecka med sina barn. Morgan är skild men numera sambo. Han äter middag hos sin 70 -åriga mor varenda vardag. Hur skulle du vilja beskriva dina kontakter med dina föräldrar? Morgan: Bra. Hur ofta träffar du dem? Morgan: Varje dag.rättar sagt min mor. Min far är död... Jag äter middag varje dag hos min mor. Hon fyllde 70 nu i augusti. Åke är det ensamma barnet som binds hårt till sina föräldrar. Han flyttade inte till ett nytt jobb i Varberg p.g.a. pappas dåliga hjärta. Hur skulle du vilja beskriva dina kontakter med dina föräldrar? Åke: De är mycket bra. Jag har begåvats med föräldrar som ställer upp på mig till 100% och jag försöker att återgälda detta genom att... Hur ofta träffar du dom? Åke: Per telefon 4-5 ggr i veckan Och sedan ses vi ett par gånger på två veckor För ett eller två sedan sökte jag ett arbete i Varberg och jag tror att jag hade fått det och så berättade jag detta hemma då för mina föräldrar och de är födda 1917 och 1920 och då var farsan väldigt dålig i sitt hjärta och väldigt orolig för detta. Då blev de väldigt bekymrade så jag kände att de har ställt upp så mycket för mig, så jag avstod ifrån det.. Det kommer fler tillfällen. När Krister var 12 år skiljde sig föräldrarna. Pappan klarade inte av detta utan gick över gränsen. Han var asberusad på helgerna och för djälvlig på flickor. Krister fick gå och hämta honom på något ställe. Det var mycket besvärande. Pappan är nu död sedan tio år. Krister kan tala om allt med sin mamma. 4 Alla nämn är fingerade.

5 Per ringer dagligen till sin mamma och sina vuxna barn träffar han nästan varje helg. Pappan blev sjuk Han dog Per kommer ifrån en liten by. "Det var en dalgång med en väg och så några gårdar. Och grannarna som man umgicks med, det var samma människor, kan man säga. Anders träffar ofta sin mor och sin far två gånger i veckan. Han dricker tillsammans med sin pappa då och då. Jag tror att kontakten mellan männen och deras föräldrar kan beskrivas som ömsesidig. De hjälper och stöder varandra på olika sätt. Fikar ihop, äter ihop, ger lite massage, gräver landen, dricker ihop etc.. De ger och får umgänge och socialt stöd. Sina syskon träffar man mera sällan, ringer någon gång samt träffas på gemensamma högtider. Med övrig släkt är det sporadisk kontakt. Ambivalenta känslor Vad ger alkoholen? Rus Sällskapligt drickande Problem Kontroll Eftersom två olika tolkningar finns för alkoholens följder, positivt resp. negativt, blir gränsen väsentlig och att man klarar av att hålla sig på rätta sidan. Krister går över gränsen, börjar att vingla, kan inte prata, en gång om året. Går du över gränsen då. Krister: Nja. Ja Det är onödigt att jag gör det den gången också. Varför gör du det då? Krister: Man gör det inte självmant att nu skall jag. Man bestämmer sig inte. Nä det är något som sker. Ytlig påverkan. Folk som säger att ta nu en till och så där. Fast det är det värsta som jag vet, när någon säger "Ta nu en". Det gillar jag inte. Men ändå blir det någon gång och så. Morgan anser att gränsen är nådd när man börjar att tala illa om andra. Vad är det man inte får tala om eller säga. Morgan: När man börjar att tala illa om andra. Då har man gått över gränsen. Är det nått mera man inte får göra? Morgan: Ja, det är om man börjar slåss, om inte personen i vanliga fall gör det. Som vi har sett tidigare bejakar Åke alkoholdrickande. Men säger han, det finns en klar gräns: Man måste ha ordning på sig själv. Han har en järnvilja, kan bryta sitt drickande när som helst. Per har också skilt sig men detta innebar inget ökat drickande. Han är mera lakonisk i sin, vilket säkert är beroende på att hustruns uppbrott skedde under ordnade former. Hjälplöshet och omsorg

6 Alla är medvetna om de problem som alkoholen kan skapa. I berättelserna finns mycket omsorg om de som har problem men samtidigt också en påtaglig hjälplöshet. Krister kunde inte hjälpa sin pappa. Och var det också så att du inte kunde hjälpa honom, tror du? Krister: Det var svårt för det. Kände du också lite vanmakt i det hela. Ja, du visste inte vad du skulle göra? Krister: Ja, det kan man nog säga. Karl har ändrat sin på alkoholmissbruk sedan brodern dog i missbruk. Han försöker också förstå sin pappa. Begrep du varför din pappa dricker? Karl: Han kunde inte hjälpa det och jag kunde inte hjälpa mina känslor. Men har du någon anledning varför han blev alkoholist? Karl: Min pappa, om det nu är en orsak, det man såg på honom, var att han var en känslig person. Han hade lätt för att gråta, att bli ledsen. Morgan visar en generell omsorg. Det är egentligen d om alla som dricker för mycket både på ett allmänt plan och på ett mycket konkret plan. Om du ser en person som är på restaurang och som dricker för mycket. Vad tänker du då? Morgan: USCH. Ja, det är inget vidare. Är det allt du tänker? Morgan: Man tänker kanske lite annorlunda idag. Personen skall ta sig hem, ta sig därifrån. Hur skall du ta dig därifrån? Går du? Man kan ta ett annat exempel härifrån samhället. Det var en person som skulle ta sig hem lite lummig från en pizzeria. Han blev nedsparkad av tre ynglingar. P.g.a. att han sa lite lummigt att ni skall inte stå här och pinkelera på huset. Han fick både mjälte och njurar lossparkade. Och då tänker man lite grand på det att han kan inte ta för sig på samma sätt som när han är nykter. Per är skyddsombud på bruket och har därigenom många kontakter med personer som har problem. Han dricker mycket lite alkohol själv men han funderar mycket på dem som söker upp honom. Per har en vilja att förstå men han pendlar mellan att förstå något och ändå inte göra det. Han kan inte integrera sitt avståndstagande med en djup empati för missbrukarna. Manlighet och ensamhet Eftersom jag är ute efter att utveckla förståelsen för just det manliga drickandet har jag tagit fasta på några uttalanden som berör just detta. Anders drack mycket tillsammans med sina killkompisar men också tillsammans med tjejer. Är det någon skillnad att dricka när du är ensam kille bland tjejerna och tvärtom? Anders: Det blir mer drickande om man bara är killar. En annan viktig del av drickandet sker i homosociala situationer t ex när män dricker med enbart andra män eller i mansdominerade situationer. Drickandet har här integrativa funktioner; att utveckla och upprätthålla social solidaritet (Brännberg 1998). S Tomsen (1997) säger att pojkarna på klubbar och restauranger vill uppnå en maskulin identitet och denna

7 skiljer sig inte från den normala maskulina identiteten. Jag frågade Krister och Morgan om effekterna av alkoholbruk. Båda svarade utifrån ett allmänt resonemang; detta gällde inte dem. Vad tror du att alkoholen ger t. ex. av gemenskap, makt aggression? Krister: Ja, man kanske får större lust. Man blir nog mer manlig och egoistisk när man dricker. Får man mera makt när man dricker. Morgan: Ja. en del tror nog det. Får man mera sexuellt intresse? Morgan: Ja, det tror jag nog gäller för en del? Får man utlevelse? Morgan: Ja om man ser på andra så är det kanske så? William Donner (1994) skildrar hur polynesiska unga män skriker, slåss etc. för att få uppmärksamhet från unga kvinnor. De dansar inte med motsatta könet om de inte har druckit. Det är inte alldeles självklart att koppla samman ensamhet och manlighet men det finns mycket som tyder på att konstruktionen av det manliga i det moderna har starkt ensamma drag. Kanske ger Åke uttryck för detta. Hur viktigt är det för dig att ha gemenskap och glädje? Åke: Om jag säger så här. I och med att jag träffar så mycket folk under dagarna så har jag inget skriande behov av att träffa folk. Så jag tycker att ensamheten, Lisbeth och jag eller bara jag, är ensam helt OK. Men det är det gamla klassiska att självvald ensamhet är bra medan påtvingad ensamhet är hemsk. Jag kan alltså ta MC när det är tjänligt väder och bara dra iväg ett par timmar. Och då är man ensam. Per tror att man nog dricker p.g.a. ensamhet och att den som dricker har världens tråkigt fast han många gånger försöker att spela lite gladare än vad han är. Gränssättning Hur vet man Reaktioner Sociala sammanhang Alla männen är måttligt föreningsaktiva utom Per som är aktiv i Folkets hus men många har varit förningsaktiva i yngre ålder. Kontakten med arbetskamrater varierar beroende på att många inte bor i direkt anslutning till arbetsplatsen. Morgan träffar t. ex. sina arbetskamrater ett par gånger om året. Grannkontakten är inte heller omfattande. Anders har ett stort kompisgäng som han träffar ett par gånger i månaden. Eftersom han är ung blir det inte så att han träffar sina grannar, som är äldre. Man träffar främst sina vänner och bekanta. Åke umgås med sin frus vänner. Vänner? Åke: Jaha, det är en så rätt så stor bekantskapskrets. Bla har sambon 9-10 kompisar som hon har hängt ihop sedan förskolan. Och dem umgås vi med.

8 Ingen dricker ensam, vilket ofta påpekas med emfas. Det är fult att dricka ensam. Detta ger Morgan, Krister och Karl klart uttryck för. De som dricker mest, Åke och Anders, dricker ibland ensamma. Främst dricker männen med sambon, hustrun eller motsvarande och sedan med sina vänner och sin släkt. Ja, med dem man träffar mest eftersom man dricker när man umgås. Tillsamman med vem? Karl: Min fru. Och om det är någon som är hembjuden. Arbetskamrater? Karl: Det är nog flera år sedan nu. Vi var faktiskt ute nu i Henån. Åke: I det allra flesta fall tillsammans med.sambon ibland och vänner och bekanta oftast. Med vem är du tillsammans med..? Morgan: Sambo hemma, i husvagnen, grillar korv och så. Vem är du tillsammans med då? Anders: Kompisar och släkt. När du dricker alkohol.. Med vem..? Per: Det är olika förstås. Större sällskap, vänner och bekanta ifrån andra föreningar. Vem är du tillsammans med? Krister: Kompisarna. Vi är fyra stycken grabbar som kan dricka öl, sprit eller vin tillsammans. Vi kan ta lite krabbor och räkor till. De kan komma vi halvsju tiden och sedan vid halv ett, så tar vi en sväng ut i stan. När männen i mitt material skall dricka, säger de att de skall festa, träffa grabbarna etc.. Den sociala aktiviteten betonas. Alkoholen är ett socialt smörjmedel.

9 Analys Det är många paradoxer som skymtar förbi. Men paradoxer är kanske ett felaktigt ordval. I sin på alkoholdrickande, växlar perspektiven hos en och samma person inför samma företeelse. Mitt första exempel är frågan: Är alkohol till glädje eller sorg? Av svaren från männen i min undersökning att döma, skulle svaret bli: För mig är den till glädje och för andra kan den ibland bli till sorg. Men då uppkommer den mest centrala frågan: När går det över gränsen? Här utövar männen en stark kontroll över sig själva och de har stark självdisciplin. Ingen går över gränsen och om de har gjort detta, så korrigerar de sig själva efteråt som Åke. Och; Krister säger att han egentligen inte tyckte om att andra tvingade honom att dricka. Det intressanta är sen att gränsen är mycket individuell; för Anders går den när man haft minnesluckor på över en timme, för Åke att man tar en vinare om dagen. En annan bipolär inställning är att den glädje som intervjupersonerna erfar när de dricker, kan de också känna utan att dricka, bara genom att vara i samma stämningen som där de drickande. Eller att egentligen skulle ingenting förändras om de inte drack, vare sig vänrelationer eller arbetsrelationer, och ändå dricker de. En tredje vacklande inställning uppvisar männen när det gäller den problematiska personens drickande och den hjälp han kan få genom eller med sitt drickande. Alla anser att den som gått över gränsen har problem, är ett problem och får problem. Många anser att den som dricker för mycket i grunden har ett annat problem men också att själva drickandet många gånger utgör ett problem för närstående, vänner etc. och att personen sedan dessutom utvecklar sekundära problem genom sitt drickande. Samtidigt finns en insikt om att individen, genom att dricka mycket, inte löser några av sina problem samt att ingen utomstående kan hjälpa personen. Erkännandet av alkoholproblemen blottar en sann tragedi, nämligen hjälplöshet. Den fjärde ambivalenta inställningen rör en på ensamhet. Den mesta alkoholen dricks i ett socialt sammanhang men ibland tar männen en öl, ett glas vin, en grogg i ensamhet. De gör det inte för att stimma och stoja utan för att sjunka in i sig själv, koppla av. Samtidigt som de flesta uppvisar en rädsla inför drickande i ensamhet; det kan leda till att man går över gränsen. En femte motsättning är mellan den kollektiva omsorgen som visas den gränsöverskridande personen, - det är egentligen d om honom - och det förakt som kan riktas mot den karaktärslöse - han borde ta sig i kragen. De sistnämnda perspektivförskjutningarna lockar fram andra intressanta diskussioner ur materialet närmare bestämt skillnaden mellan subjektiva och objektiva perspektiv. Man skall tycka d om och förstå missbrukaren och det vet ju alla att alkohol kan vara farligt. Å andra sidan kan intervjupersonerna vara mycket intoleranta mot enskilda personer. Det är också självklart att man ofta dricker alkohol när man umgås men å andra sidan finns den egna subjektivt upplevda glädjen av att dricka. Den emotionellt upplevda glädjen av att dricka försvinner, som vi sett, när man medvetet söker den. Det går inte att säga nu skall jag dricka för att bli glad. Det betyder att när personen ställer sig lite utanför drickandet så ser han också alkoholens illusoriska trick. Det finns således också en skillnad mellan närhet och distans. Parentesbeteendet fungerar alltså enbart när man inte talar om det.

10 Slutligen befinner sig alkoholbruk och missbruk på ett och samma kontinuum. Som vi sett skiljs de socialt åt genom gränsen men samtidigt är de varandras referenser. Var och en av de intervjuade har, antingen konkret eller på ett allmänt plan, mött en missbrukare och den kunskapen formar hur han själv kommer att förhålla sig till alkohol och bruk av alkohol. Det är vanskligt att presentera en modell för den ovanstående diskussionen men för några kan den bli ett hjälpmedel att förstå min tankar. Utgångspunkten är ruset och dess problem, det positiva resp. det negativa och den gräns som upprättats mellan dessa. Positivt Negativt Rus Gräns problem Fig 1 Gränsen mellan rus och dess följdproblem. Gränsen måste kontrolleras. Det som eftersträvas är en positionsskillnad mellan det subjektiva ruset och de objektiva problem som alla vet att alltför mycket alkohol leder till. I det sistnämnda perspektivet ryms mycken empati. Men finns det något positivt och objektivt resp. negativt och subjektivt? Objektiv Positivt Subjektiv Kontroll Objektiv Negativt Subjektiv Umgås Rus Gräns Problem Missbrukare Fig 2 Subjektiv resp. objektiv på alkoholdrickande. Alla männen uppger att det är självklart att alkohol dricks i ett socialt sammanhang, när man firar något, när det är fest. Här har vi det positiva och objektiva. Å andra sidan har fler av intervjupersonerna en starkt negativ på enskilda missbrukare t.ex. en far eller en arbetskamrat vilket representerar det negativt subjektiva. I intervjuerna framgår ytterligare en dimension i samband med alkoholdrickande nämligen närhet och distans. Några uppger att de kan känna sig som berusade trots att de är helt nyktra genom att bara vara tillsammans med berusade personer. När de upptäcker detta har de ställt sig bortom sin egen berusning. På samma sätt erkänner flera sin hjälplöshet inför missbrukare. Det spelar ingen roll om de känner avsky eller empati. Problemet är alltför stort. I nedanstående figur har jag sammanställt dessa perspektiv och samtidigt har jag fått en övergång från nykterhet till avancerat beroende. Objektiv Positivt Subjektiv Kontroll Objektiv Negativt Subjektiv Nyktert Umgås Rus Gräns Problem Missbruk Hjälplöshet

11 rus Distans Närhet Närhet Distans Figur 3 Konstruktion av nyktert rus och hjälplöshet Det är mycket i denna figur som kan diskuteras t. ex. är kategorierna inte tydligt definierade. Min ambition är inte att fastslå en entydig, manlig på bruk och missbruk utan att visa på några analysnivåer som kan vara användbara i den fortsatta forskningen. Ett viktigt område täcks inte av denna modell. Det gäller männens relationer till sina föräldrar främst mödrar, sin sambo eller fruar och sina barn. Männen berättar ofta om sig själva i förhållande till andra personer. De engagerar sig, försöker sätta sig in, förhåller sig, hjälper och stötar. På intet sätt går de som robotar fram i världen. Männen ser sig vara mycket sociala. Historisk tid Framtid Nu tid Övrig släkt Barn - Föräldrar Hustru/sambo/motsv Mitt alkoholbruk Min pappas alkoholbruk mina barns Mina syskon, Jag Grannar Vänner Arbetskamrater alkoholbruk Figur 2 Personens bruk i ett tids perspektiv Flera uppger att de dricker mer än sin pappa, och framför allt sin mamma som inte drack alls, men de anser att de ändå har samma attityd till alkoholen som de. Några har missbrukande pappor men de har ändå inte tagit helt avstånd från all alkoholförtäring. Karl uppger att han med anledning av sina syskons missbruk har funderat över sitt eget bruk. Ingen är orolig för sina barns konsumtion. Det finns några viktiga perioder i dryckesutvecklingen; debuten och perioden mellan år. Praktiskt taget alla mina respondenter uppger mindre konsumtionen efter 25 år. Debuten sker mest för att pröva på. För ingen av männen var debuten speciellt dramatisk, men alla kom ihåg när, tillsammans med vem, reaktioner efteråt m m. Berusningens syfte för tonåringar är att få kontakt med det motsatta könet vare sig det är på allvar eller bara för att strula (von Geiff Ninive 2000). Genom rökandet och drickandet träder den unge in i vuxenvärlden (Pavis S et al 1998). De sena ungdomsåren tycks för männen vara speciellt manliga tillställningar, grabbgäng, lumpen etc.. Och utmärkande för dem är just utmaningen, att inte avvika, att vara karlakarl, etc..

12 I mitt material var det lätt att se hur väl förändringar i livssituationer, från ex arbete till studier, åtföljdes av förändringar i dryckesmönster. Det var inte så att hela mönstret förändrades radikalt men man gjorde mindre förändringar; drack lite oftare, drack mera öl etc.. Saelan (1984) har funnit att livshändelser har större betydelse för mäns konsumtion än för kvinnors, t ex följderna av en skilsmässa. I vissa fall (Simpura 1992) inträffade direkta förändringar i dryckesmönstret p.g.a. oväntade händelser. I andra fall var dryckesmönstret en följd av en medveten anpassning till nya livsvillkor. Slutord Som bekant används många olika benämningar på drickandet eller på alkoholen. Alkoholen kallar man borre, ett glas, grogg, järn etc.. Jag tänker omedelbart på olika noaord som används för ex varg t.ex. ulv och, gråben där funktionen är att inte benämna det farliga för att därigenom undvika att locka fram det. Detta tror jag också är en återspegling av de samhälleliga konstruktionerna och de moraliska frågor som rör kring alkoholen. En tolkning av mitt material visar att själva gränssättningen mellan bruk och missbruk är av stort intresse för varje individ. Gränsen är en moraliskt viktig fråga. Härigenom påverkar den samhälleliga konstruktionen individen. Men det både intressanta och självklara är att samtliga intervjuade hade helt olika uppfattningar om var denna gräns går. Det generella för dem är bara att ha en gräns. Deras eget dryckesmönster stod naturligtvis i ett förhållande till denna gräns, ett interaktivt förhållande, så att alla intervjuade, oberoende av dryckesmönster, anser sig ligga på rätt sida. Det moderna samhället har undergrävt identiteter som är bundna till traditionella sociala kontexter som t.ex. arbetet. Självet decentraliseras, vilket innebär att det offentliga självet, det som uppstår tillfälligtvis och på allmänna platser, dominerar och då konstrueras som ett mångsidigt själv. Trots att rättesnören fattas, vare sig gudomliga eller rationella, blir den individen, paradoxalt nog, mer moralisk. Det skulle vara intressant att göra en motsvarande studie av kvinnors bruk av alkohol. Kvinnor har också en stark moralisk inställning till alkohol och även i min studie framkommer att många kvinnor har gett punkter på männens drickande. Det skulle då vara intressant att få svar på frågan om hur alkoholen ingår i könskampen. Norell och Törnqvist ( 1995) antyder att kvinnor använder sig av kontrollen av männens alkoholförtäring för att minska mannens band till andra grupper och öka intresset för kärnfamiljen. Under intervjuerna framträder den berättande identiteten som karaktäriseras av reflexiv öppenhet och kritisk distans. Männen utvecklar under samtalet sina tankar; stannar upp, tar ny ansats och prövar nya förståelser. De rör sig också mellan det objektiva, de kollektiva förståelserna, och det subjektiva, individuella. Dessa övergångar är kvalitativa och plötsliga, och de övergår i varandra men, och detta är viktigt, de beblandas inte. Männens bruk av alkohol ingår också i deras livsstil. Bruket har ingen egen roll. Den utgör inte, som hos missbrukare, huvudrollen. De bio-psyko-socialatesmodellerna tar enbart den objektiva nivån i beaktande. Det är en utanförforskning som inte tar hän till hur den vetenskapliga informationen blandas med den kollektiva föreställningen för att till sist möta den subjektiva. Det är här som den reflexiva identiteten skapar den livsstil där bruket ingår. Det är oerhört viktigt med forskning där subjektens mening studeras och att visa hur meningskonstruktion sker.

13 Referenser Berger Peter L, Luckman Thomas, (1966) The Social Construction of Reality A treatise in the sociology of knowledge London: Penguin. Brännberg, T. (1998). Bakom kulisserna. En socialpsykologisk studie av en förening. Göteborg: Zenon. CAN Rapport 2000 Stockholm: Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning Donner, W. (1994). Alcohol, community and modernity. The social organisation of toddy drinking in a Poynesien society. Etnology, Summer94 vol 33 Issue 3 p Drew L R H Will (1989) Considering Drug Dependency Reduce Drug Problems? I Greenly, Edwards, G. & Arif, A.(1980). Drug Problem in the Socioculture. Cont. ex.t. WHO Pub Health papers no 73. Fillmore, K. M. (1987). Prevalence, Incidens and Cronicity of Drinking Patterns and Problems among Men as a Funkction of Age, Brit J of Addition. 82:1, Fingarette, H. (1988) Heavy drinking: the myth of alcoholism as a disease. Berkeley, CA :University of California Press. Giles, D. (1999). Retrospectives acconunts of drunken behavior: implications for theories of self, memory and the discursive construction of identity, Discoursive studies 1:4, p Gustafsson, R. (1993). Alcohol-related Expected Effects and the Desirability of these Effects for Swedish students measured with the Alcohol Expectancy Questionnaire, Alcohol and Alcoholism, 28: 4, Hauge, R. & Irgens-Jensen, O. (1989). Alcoholconsumption and the Experiencing of Positive Conceqvencesof Drinking in Four Scandinavien Countries. National Insitute for Alcoholic Research Mimeografi nr 2. Hilton, M. E. (1987). Presence of Alcohol in Four Social Situations, Int J of the Addictions, 22:5, Johansson, Th. (2000). Det första könet. Mans forskning som reflexivt projekt. Lund: Studentlitteratur. Källmén, H. (1995). Alcohol and dishibition: a psychoanalytical interpretation. Uppsala: Uppsala universitet. Leissner. T. (red) (1997). Alkohol. Ett psykosocialt, beteende- och samhällsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Löfgren, B. & Nelson-Löfgren, I. (1992). Alkohol : rus, missbruk, behandling. Stockholm : Prisma. Norell, M. & Törnqvist, C.(1995). Berättelser om ruset : alkoholens mening för tjugoåringar Stockholm: Stehag/B. Östlings bokförl. Symposion. Pattison, E. M., Sobell, M. B. & Sobell, L. C. (1977). Emerging concepts of alcohol Dependence. New York: Pavis, S. Cummingham-Burley, S. & Amos, A. (1998). Social Science & Medicine 47: (10) Peele, S. (1985) The meaning of addiction. Compulsive Experience and It s Interpretation, Lexington Books, Toronto. Ricoeur, P. (1988). Från t. ex.t till handling. En antologi om Hermeneutik. Lund: Symposium. Saelan, H. (1984). Alcohol and Alcoholism. A study of the 40 Years Old Danish Population.Köpenhamn: Köpenhamns Universitet. Insitutet för social medicin Pub 16. Simpura, J. (1984). Festivity and Weekly Routine in Finnish Boozing. Alkoholpolitik 1:2, Simpura, J. & Poikolainen, K. (1992). Attribution of Changes in Drinking to Life Events, Drogalkohol, 16:1,

14 Temple, M. T.& Leino, V. (1989). Long-terms Outcomes of Drinking, Brit J of Addiction, 84:8, Thombs, D. L. & Beck, K. H. (1993). Effects of social cont. ex.t and gender on drinking patterns of young adults, Journal of Counseling Psychology, 40, Tomsen S (1997) Youth violence and the limits of moral panic. Youth Studies Australia 16:1 25- Vaillant, G. E.; (1995). The natural history of alcoholism revisited. Cambridge, Mass. : Harvard University Press. Vatuk, V. P., Vatuk, S. J. & Chatorpan, (1967). A Culturally Defined Form of Addiction i North India, Int Jour of the Addiction. 2. von Greiff, N. ( 2000). Utlevelse och kontroll- hur ungdomar resonerar kring alkohol och berusning. Stockholm : Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, Rapport i socialt arbete.

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Partybrudarna som vaskade allt!

Partybrudarna som vaskade allt! Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Intervjuer 1:1 Resumé av intervju med Lasse 1:2 Resumé av intervju med Bosse 1:3 Resumé av intervju med Peter 2 Gruppdiskussion 3 Egna reflektioner 3:1 Joannas reflektioner 3:2 Katarinas

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9 Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Vad dricker ditt barn?

Vad dricker ditt barn? Vad dricker ditt barn? INFORMATION FRÅN EN UNDERSÖKNING I LINKÖPINGS KOMMUN BLAND UNGDOMAR MELLAN 12-19 ÅR Till dig som är förälder VARFÖR DRICKER UNGDOMAR ALKOHOL? 85% av eleverna i årskurs 6 svarar,

Läs mer

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler - Fokusgrupper om förändringar i konsumtionsvanor och inköpsvanor Maria Melin Stockholm i juni 2004 Metod och urval Kvalitativ metod Två gruppdiskussioner

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Blå Bandet. Våra slutsatser/lärdomar. Ett alkoholförebyggande program riktat till vuxna i de små barnens närhet

Blå Bandet. Våra slutsatser/lärdomar. Ett alkoholförebyggande program riktat till vuxna i de små barnens närhet Blå Bandet Nykterhetsorganisation på kristen grund Ett alkoholförebyggande program riktat till vuxna i de små barnens närhet Cirka 10 000 medlemmar Del av den världsvida rörelsen Blåkorset Verksamhet runt

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk Innehåll I barnens närvaro 3 Tio knepiga frågor och några saker att fundera på Hur ofta dricker du alkohol? 4 Vad är måttligt? 5 Får man dricka sig berusad?

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Alkohol, unga och sexuellt risktagande

Alkohol, unga och sexuellt risktagande Alkohol, unga och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Bredström, Anna (2008) Safe

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Biografiskt arbete i. processen

Biografiskt arbete i. processen återhämtnings-terhämtnings processen Mathilda Wrede-seminarium 14.3.06 Johanna Levälahti (PM) Definition av biografiskt arbete Att upptäcka att man kan förändras och utvecklas Ha tid och möjlighet att

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA

SAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA ALKOHOL EN GENUSHISTORIA GUNNEL HENSING, PROFESSOR I SOCIALMEDICIN Fredmans epistel no. 5 SAHLGRENSKA AKADEMIN ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH Till de trogna bröderna på Terra Nova i Gaffelgränden Käre bröder,

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer