Förslag till nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung för åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung för åren 2014-2016"

Transkript

1 Bilaga till reg.beslut nr Landsbygdsdepartementet Förslag till nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung för åren Innehåll 1. Syfte Mål under programperioden Lagstiftning Målgrupp Planerade åtgärder Budget Ansökningarnas innehåll Riktlinjer för prioriteringar Hur projekt som beviljats medel ska redovisas Utvärdering Kontroll Framtagning av det nationella honungsprogrammet Programmets förväntade effekter på miljön Programmets förväntade effekter på landsbygden... 22

2 2 1. Syfte Syftet med det nationella programmet är att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung och andra biodlingsprodukter. Syftet är dessutom att minska varroakvalstrets och därmed sammanhängande sjukdomars negativa inverkan på biodlingen. 2. Mål under programperioden Målen för honungsprogrammet finns inom produktion och saluföring av honung samt inom områden som syftar mot en bättre hälsa för våra honungsbin. Målen har även föreslagits utifrån mätbarhet. Nedan föreslås fyra mål för det nationella programmet. 1. Antalet kända biodlare ska öka under programperioden Hög medelålder bland våra biodlare gör att det behövs nyrekrytering. Målet kan mätas relativt enkelt genom till exempel nyregistrering hos länsstyrelser och medlemsantal i biodlarföreningar. Även om många äldre biodlare väntas upphöra framöver med sin biodling sätts målet att antalet biodlare ska öka. Målet bör vara möjligt att uppnå under förutsättning att nyblivna biodlare får stöd via t.ex. rådgivning och kurser så att de fortsätter vara biodlare. För att utvärdera måluppfyllelsen är det även intressant att mäta hur många biodlare som tar steget och utökar sin biodling och startar ett företag. Ett ökat antal företag kan vara positivt för landsbygden och ökar förhoppningsvis konsumenternas möjligheter att köpa svenska biodlingsprodukter. Via Statistiska Centralbyråns företagsstatistik går det att ta reda på antalet företag av olika kategorier. Dessa uppgifter går också att få fram via enkäter till biodlarna. Även biodlingsföretag där biodlingen är en av flera delar av ett företag bör beaktas. Det är vidare intressant att följa utvecklingen när det gäller försäljning av svensk honung i detaljhandelsledet, bland annat för att se hur denna påverkas av ett ökat antal biodlare. En stor andel av den honung som säljs i butik är importerad och har därmed producerats av bin som inte pollinerat svenska växter, och inte bidragit till utveckling av den svenska landsbygden. Försäljning av honung kan relativt enkelt mätas då detaljhandeln för statistik över inköp och försäljning. Via handelskedjornas statistik kan även data från alla leverantörer och uppköpare av honung som säljs i butik sammanställas. Utöver det säljs honung till storkök/bagerier samt via torghandel. Statistiken över försäljning via torghandel eller till

3 3 vänner och bekanta är osäker och bör därför inte att ingå i det som ska mätas. 2. Varje år ska 500 biodlare ha deltagit i kurs/kurser som hel- eller delfinansieras med nationella honungsprogrammet, webbaserade kurser undantagna. Hos kursdeltagarna ska nöjdheten med kursen vara minst 3,7 på en femgradig utvärderingsskala. Oavsett om man är nybörjare eller har odlat bin och hanterat biodlingsprodukter under många år finns det behov av utbildning och kompetensutvecklande åtgärder. Under programtiden ska därför en nationell utbildningsstrategi tas fram. Med kurs avses en utbildningsinsats på minst fyra timmar effektiv tid. I redovisningen av måluppfyllelse redovisas dels antalet genomförda kurser och dels antal deltagare. En och samma biodlare kan delta i mer än en kurs, men för att redovisningen ska vara smidig att sammanställa är det inte nödvändigt att ta hänsyn till det. För att få medel till kurser ska det vara ett krav att genomföra en kursutvärdering, vars resultat ska bifogas rapporteringen av genomfört projekt. 3. Det genomsnittliga antalet bisamhällen ska öka med 2 procent från 2013 års nivå för minst 2/3 av länen. Ökningen ska dels mätas som antal invintrade bisamhällen, dels som en uppskattning av antal bisamhällen under säsong. Det är önskvärt att på något sätt mäta förändringen av antalet bisamhällen eftersom ett av syftena med nationella programmet är att öka produktionen av honung. Det är även viktigt att de pollineringstjänster som biodlarna bidrar med är spridda över hela landet. Ur biodlarens synpunkt är det mer intressant hur många bisamhällen som lever på våren än hur många som invintrat. Samtidigt fluktuerar antalet samhällen under säsongen. Om man ska utgå från ett mätvärde under binas aktiva tid bör ett specifikt datum bestämmas. För att mäta måluppfyllelsen finns det officiell statistik över registrerade bigårdar och för varje bigård finns en uppskattning av antal bisamhällen under säsongen. Det finns också resultat från enkätundersökningar som ger data på antal bisamhällen per biodlare. De enkäter som är mest relevanta att använda frågar efter antal invintrade bisamhällen eller efter antal bisamhällen den 1 maj. Målet tar som helhet inte hänsyn till geografisk spridning av bisamhällena, men ställer krav på att antalet samhällen redovisas länsvis. Redovisningen kan bygga dels på den statistik som länsstyrelserna skickar in till Statens Jordbruksverk varje år och dels på organisationernas egna siffror. Syftet med att redovisa per

4 4 län är att det för ekosystemtjänsten pollinering är det angeläget med en god spridning av bin över hela landet. Det är också relevant med tanke på att biodlingsföretag är nära knutna till landsbygden och det nationella honungsprogrammet bör bidra till att stimulera landsbygdsföretagande i hela Sverige. 4. Den uppskattade genomsnittliga vinterdödligheten under programperioden ska vara lägre än motsvarande vinterdödlighet för programperioden Det är inte bara det totala antalet bisamhällen under ett år som är intressant, det är också hur enskilda biodlare lyckas med övervintringen av sina bin. Utvärderingen av målet bör inkludera jämförelser av vinterdödlighet hos biodlare som deltagit i utbildningsinsatser och vinterdödligheten av de bisamhällen som ägs av biodlare som inte deltagit i utbildning. 3. Lagstiftning Grunderna för det nationella honungsprogrammet regleras i Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter ( förordningen om en samlad marknadsordning ). Det är i denna lagstiftning som de nationella programmens syfte och vilka typer av åtgärder som får finansieras klargörs. Kommissionens förordning (EG) nr 917/2004 av den 29 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 797/2004 om insatser på biodlingsområdet. Förordningen (1998:1 345) om stöd till biodling pekar ut Jordbruksverket som den myndighet som ska pröva frågor om stöd enligt nationella honungsprogrammet. Jordbruksverket får också bestämma att sökanden ska underkasta sig kontroll av hur stödet används och att sökanden ska uppfylla redovisningsvillkor och eventuella andra villkor för stödet. 4. Målgrupp I huvudsak kommer medlen inom det nationella programmet för åren att användas för att stödja åtgärder och

5 5 projekt som genomförs med syftet att generera en kollektiv nytta för svensk biodling. Dessa projekt kommer att utföras av biodlarorganisationer, forskare och rådgivarorganisationer i samarbete med biodlarorganisationerna, konsumentföreningar samt Jordbruksverket. Dock bör det inte vara uteslutet för biodlings- eller honungsföretag, länsstyrelser och naturbruksgymnasier att söka projektmedel. Lokala projekt kan också bidra till måluppfyllelse av nationella honungsprogrammet och därtill vara viktiga för landsbygdsutvecklingen. 5. Planerade åtgärder Under denna rubrik presenteras verksamheter som Sverige vill ska genomföras. Både i detta och följande avsnitt (med förslag till övriga åtgärder som nationella programmet kan finansiera) presenteras de planerade åtgärderna i respektive stödkategori. Ibland kan en åtgärd inrymmas under mer än en kategori. I dessa fall placeras åtgärden i den kategori som verksamheten i huvudsak hör hemma under. Läs mer om stödkategorierna i bilaga Tekniskt stöd till biodlare Rådgivare bihälsa Inom ramen för programmet har det hittills finansierats en tjänst som bihälsokonsulent. Konsulenten medverkar i samordning av försöks- och utvecklingsverksamhet, följer forskning och metodutveckling, tar fram informations- och rådgivningsmaterial. Bihälsokonsulenten arbetar dessutom med rådgivning och information till biodlarna om bisjukdomar och behandling av bisjukdomar med tyngdpunkt på bekämpning av varroakvalster. Bihälsokonsulenten är en resurs för samtliga biodlare i landet. Denna åtgärd är kopplad till mål 1, 2, 3 och 4. Kopplingen till mål 1 består av att biodlare som får råd och utbildning är mer sannolika att fortsätta med sin biodling än om de inte får hjälp när de behöver det. Kopplingen till mål 2 är för att bihälsokonsulenten föreläser på många kurser. Kopplingen till mål 3 och 4 är för att om vi kan öka kunskapen hos biodlarna ökar sannolikheten att deras bisamhällen håller sig friska och överlever.

6 6 Informationsmaterial om förebyggande bihälsoarbete i bigården Under det första året i programperioden ska det tas fram ett informationsmaterial som berättar för biodlaren hur man kan arbeta för att förebygga ohälsa hos sina honungsbin. Materialet ska dels publiceras på webben och dels tryckas upp. Denna åtgärd är kopplad till mål 1, 3 och 4. Kopplingen till målen består i en ökad kunskap om förebyggande bihälsoarbete som förväntas resultera i friskare bin som överlever och därmed en motivation för biodlaren att fortsätta med sin biodling. Treårig uppföljning av vinterdödlighet via enkät Denna uppföljning ingår som en del i projektet COLOSS 1. Åtgärden finns med här för att garantera att det finns en finansiering för åtgärden och för att om möjligt kunna komplettera uppföljningen med specifika frågor som bedömts som relevanta för svenska förhållanden. De data som kommer fram ska ligga till grund för rådgivning och som inspel till framtida forskningsinsatser. Enkätsvaren ska redovisas årligen. Åtgärden är kopplad till mål 3 och 4, men åtgärden i sig bidrar inte till måluppfyllelse utan det krävs att informationen som framkommer omsätts i handling. Treårig studie av invintring på olika foder I ekologisk biodling betonas att tillräckliga mängder av pollen och honung ska lämnas kvar i bisamhället så att samhället klarar vintern. Det är dock tillåtet att av klimatskäl utfodra bina med ekologiskt socker. Det finns en skepsis hos många biodlare mot att invintra sina bin på honung. Det behövs därför en flerårig studie av hur olika typer av vinterfoder påverkar bisamhällenas överlevnad och hälsa. De data som kommer fram ska kunna ligga till grund för rådgivning och som inspel till framtida forskningsinsatser. Åtgärden har, efter att data finns sammanställt, koppling till mål 4. Det är dock inte åtgärden i sig som kan bidra till måluppfyllelse, utan de kunskaper som blir resultatet av studien. Framtagning av marknadsanpassat informationsmaterial om svensk honung Det är många aktörer som säljer honung. För att underlätta marknadsföring är det en fördel om det finns ett bra informationsmaterial riktat till konsument som kan användas av flera honungssäljare. Denna åtgärd är kopplad till mål 1 på 1 Ett pågående projekt som studerar vinterförluster bland bin.

7 7 så vis att ökad kunskap om vad svensk honung och indirekt svenska bins pollinering står för bör påverka försäljningen av svensk honung i positiv riktning. Förebyggande bihälsoarbete med fokus på infektioner med amerikansk yngelröta och Nosema Det bästa sättet att uppnå god bihälsa är att förebygga problem. Det näst bästa är att tidigt upptäcka sjukdomsalstrare så att åtgärder kan sättas in innan bisamhället börjar uppvisa kliniska tecken på sjukdom. Både bakterien amerikansk yngelröta och mikrosporidierna Nosema apis och Nosema ceranae är sporbildande. Sporer kan finnas i bisamhället utan att detta uppvisar symtom. En påbörjad undersökning av hur smittorycket i större biodlingar drabbade av amerikansk yngelröta kan minskas för att undvika nya utbrott och spridning till andra biodlingar ska fortsätta. Åtgärden inkluderar också framtagning av ett vetenskapligt relevant provtagningsprogram som kan tillämpas av avelsbigårdar. Åtgärden har koppling till mål 3 och 4 eftersom det förebyggande arbetet kommer att ge friskare bin som överlever vintern. Genomförande av årlig konferens om nationella programmet För att sprida resultaten av de projekt som finansierats av det nationella honungsprogrammet hålls det varje år en konferens där dessa projekt redovisas. Under konferensen finns det även möjlighet att få in underlag för utvärdering av projekten. Denna åtgärd är inte kopplat till ett specifikt mål, men genom de redovisningar som sker av genomförda projekt kan medvetenheten om olika aspekter av biodlingen öka hos dem som bevistar konferensen eller läser reportage om den. För att personer som inte har möjlighet att delta i konferensen ändå ska kunna ta del av innehållet ska Jordbruksverket tillsammans med lämpliga samarbetspartners arbeta fram tekniska lösningar som möjliggör deltagande via länk. Marknadsföring Utöver kurser och temadagen honungens dag kan det krävas specifika åtgärder inom området marknadsföring. Det kan handla om planering av kampanjer, etablerande av strategier för marknadsföring m.m. Branschen har ett stort ansvar för att förvalta varumärket honung och förmedla varför man ska köpa svensk, kanske rent av närproducerad, honung. Relevanta organisationer behöver arbeta strategiskt tillsammans för att ta fram en plan på hur det budskap man vill förmedla ska kommuniceras ut till konsumenterna.

8 8 Åtgärder som handlar om marknadsföring är kopplade till mål Bekämpning av varroakvalstret Strukturerat avelsarbete för ökad resistens mot varroakvalster Påbörjade avelsprojekt för att få fram varroaresistenta honungsbin ska fortsätta och utvecklas. Projektet ska pågå under hela programperioden. Lätthanterliga och bra mätverktyg till avelsbiodlarna ska tas fram så att fler biodlare kan bidra i detta avelsarbete. Varroaresistensen får på sikt inte överskugga andra för biodlaren viktiga egenskaper hos bina. Av den anledningen är det viktigt att bin som ingår i projektet inte bara bedöms utifrån en önskad egenskap, utan genomgår en bedömning som beaktar även t.ex. temperament och produktion. Avelsarbetet ska dokumenteras väl så att det kan utvärderas vetenskapligt. Utvärdering efterhand under programperioden kan påverka utformningen av projektet. Under det sista året är det önskvärt att påbörja eller dra upp riktlinjerna för en kostnadsanalys där avel för varroaresistens jämförs med kostnaderna för olika behandlingskoncept. I analysen bör också andra eventuella förändringar av binas egenskaper redovisas. Åtgärden är kopplad till mål 3 och 4 eftersom åtgärden förväntas leda till att andelen bin som kan begränsa varroakvalstrens tillväxt ökar i den svenska bipopulationen. Studier av bisamhällens resistens mot varroakvalster I Sverige har Sveriges lantbruksuniversitet under många år följt utvecklingen av ett antal isolerat placerade bisamhällen som inte behandlats mot varroakvalster. Det är relevant att fortsätta att följa dessa samhällen, då de utgör ett intressant referensmaterial och bidrar till ökad kännedom om hur bisamhällen och kvalster interagerar. Åtgärden har koppling till mål 3 och 4 eftersom den har lett till, och kan fortsätta att leda till, ökad kunskap om hur bin överlever och utvecklas när de inte behandlas mot varroakvalster. 5.3 Åtgärder till stöd för laboratorier som utför fysikalisk-kemiska analyser av honung Treårig uppföljning av restsubstanser av läkemedel i bivax Projektet inriktar sig på att provta vax. Vaxet kan samlas in dels från biodlare och dels från vaxrenserier. Rester av läkemedel i vaxet kan påverka honungens kvalitet och i

9 9 förlängningen konsumenternas förtroende för honung som livsmedel. Åtgärden har indirekt koppling till mål Förslag till övrig verksamhet som projektmedel kan sökas för Utöver de verksamheter som Sverige i samråd med biodlingsorganisationerna anser ska genomföras, föreslås att medel även kan sökas för nedan angivna verksamheter Tekniskt stöd till biodlare Kurser relevanta för produktion och saluföring av biodlingsprodukter Att odla bin är en sak, att klara av honungshantering, marknadsföring och försäljning en annan. Det behövs både grundläggande kurser och fortbildningar för såväl småskaliga biodlare som yrkesbiodlare. En del kurser i detta ämne kan läggas in i den utbildningsstruktur som ska arbetas fram, men då det finns en mångfald av biodlingsprodukter behövs även en egen åtgärd för att tillgodose behovet av ett rikt och relevant kursutbud. Denna åtgärd är kopplad till mål 1. Framtagning av informationsmaterial Det finns alltid ett behov av informationsmaterial i olika former. Det kan handla om material riktat till biodlare och till förädlare av biodlingsprodukter. Material kan ha formen av broschyrer, faktablad, kursmaterial eller applikationer till smarta telefoner. Publikation kan ske både i pappersform och via webbsidor. Denna åtgärd har koppling till mål 3 och 4. Webbaserad utbildningsstege I Sverige är avstånden långa och det kan därför vara svårt för en del biodlare att delta i kurser eller utbildningsinsatser. Ett sätt att hantera detta är att ta fram en webbaserad utbildningsstege med faktagranskad information. Utbildningsstegen ska hantera alla delar som kan vara relevanta för biodlare, såsom biodling, avel, honungshantering, företagande, marknadsföring, hur man förebygger björnangrepp, egenkontroll, ergonomi etc. Undervisningsmaterialet ska vara framtaget så att utbildning kan ske på distans, men det är önskvärt att det också finns handledningar så att materialet kan användas vid till exempel studiecirklar och fysiska kurser. Åtgärden hör ihop med mål 1, 3 och 4.

10 10 Ersättning för kostnader för reportage och tidningsartiklar I det nationella honungsprogrammet kan inte medel reserveras för tidskrifter i sin helhet. Tidskrifter om biodling är viktiga informationskanaler men innehåll som inte bidrar till att syftet med nationella honungsprogrammet uppnås ska inte finansieras med sådana medel. Detta är för att se till att medlen i det nationella programmet användas effektivare. Däremot ska det vara möjligt att söka medel för att täcka kostnaderna för framtagning av artiklar och reportage som är relevanta med hänsyn till syftet med honungsprogrammet. Denna åtgärd kan, beroende på artiklarnas och reportagens inriktning, ha koppling till samtliga mål. Riktade informationskampanjer Ibland finns det ett behov av att skräddarsy en informationskampanj för att nå en specifik målgrupp. Det kan handla om en kampanj riktad till markägare för att informera om vad som gynnar biodling, kampanjer för att rekrytera nya biodlare, för att väcka intresse för biodling hos barn och ungdomar eller för att informera kockar och bagare om hur man använder honung i matlagning och bakning. Denna åtgärd syftar till att möjliggöra sådana kampanjer. Åtgärden har främst koppling till mål 1. Digital presentation av genomförda projekt Många projekt som finansieras via det nationella honungsprogrammet redovisas i branschtidningar och givetvis i rapporter till Jordbruksverket. Det finns dock ingen plats där det går att hitta resultaten av samtliga genomförda projekt. Det är en nackdel för öppenheten att man som intresserad måste veta vad man vill fråga efter. Åtgärden syftar till att bygga upp en databas med genomförda projekt och göra den sökbar så att resultaten av projekten blir mer lättillgängliga. Åtgärden fokuserar främst på projekt genomförda i Sverige, men hindrar inte att intressanta projekt från andra länder också tas med. Det kan bidra till att dubbelarbete undviks om kännedomen om redan genomförda projekt ökar. Åtgärden har inte koppling till något specifikt mål, utan är en del av den önskat ökade öppenheten i det nationella honungsprogrammet. Konferenser för biodlare Både Sveriges Biodlares Riksförbund och Biodlingsföretagarna anordnar varje år en större konferens. Utöver att konferenserna utgör mötesplatser för biodlare erbjuds för biodlarna relevanta föredrag och utställningar.

11 11 Konferenserna är viktiga för att stärka svensk biodling. Genom den teknikutveckling som skett kan även personer som inte fysiskt är på plats delta i konferensen. Det är också möjligt att dokumentera konferenserna så att fler biodlare än de som deltar kan dra nytta av konferensen. Företagskonsulter och rådgivare Biodlare kan behöva rådgivning även inom andra områden än bihälsa. Denna åtgärd syftar till att möjliggöra finansiering av konsulter eller rådgivare inom områden som efterfrågas av biodlingsföretag eller av den som står i begrepp att starta ett biodlingsföretag. Medlen kan också användas för omvärldsbevakning. Åtgärden bedöms kunna bidra till en positiv branschutveckling och har därför framför allt koppling till mål 1. Utvärdering av programmet Det kan behövas workshops och fysiska möten för att utvärderingen av genomförda projekt i det nationella programmet ska bli så bra som möjligt. Vidare kan det vara nödvändigt att finansiera arbetstid för de personer som ska bidra i utvärderingen. Medel bör därför avsättas för detta. Åtgärden har inte koppling till något specifikt mål, utan syftar till att förstärka hela det nationella programmet Bekämpning av varroakvalstret Utvärdering av behandlingskoncept mot varroakvalster Varroakvalster kan hållas i schack med läkemedel, biocider och med mekaniska metoder. Det är lämpligt att med vissa tidsintervall utvärdera effekterna av metoderna. Effekterna handlar inte bara om hur kvalsternivåerna i samhällena påverkas utan också i hög grad hur bina mår av behandlingen. Det behövs en bigårdsanpassad rådgivning om hur man som biodlare ska följa upp resultatet av sin varroabehandling, oavsett behandlingsmetod. Åtgärden har koppling till mål 3 och Rationalisering vid flyttning av bisamhällen Framtagning av utrustning för rationell hantering Biodling kan innebära tunga lyft och obekväma arbetsställningar. Arbetsmiljöfrågor är viktiga om vi ska ha kvar en yrkesbiodlarkår. I viss mån är framtagning av redskap och hjälpmedel i biodlingen också en viktig kvinnofråga, eftersom många kvinnor är fysiskt svagare än män. Åtgärden

12 12 kan innebära att utrustningen för såväl biodling som honungshantering utvecklas, inklusive att det framtagna materialet prövas i fältförsök. Åtgärden är viktig för att klara av arbetet även på lång sikt. Åtgärden har koppling till mål 1. Ergonomi och fysisk arbetsmiljö i biodlingen Utöver tekniska lösningar kan biodlaren påverka sin fysiska hälsa genom att arbeta ergonomiskt. Denna åtgärd syftar till att informera och utbilda biodlare om ergonomi, samt att finansiera studier som har en direkt koppling till biodlares fysiska arbetsmiljö. Åtgärden har koppling till mål 1. Informationsinsatser till markägare som tar emot bisamhällen för pollinering Många växtodlare gynnas av att ha en god pollinering. Däremot erbjuder inte alla gårdar bra förutsättningar för uppställning av bisamhällen. Särskilt för bisamhällen som stadigvarande är uppställda på en och samma plats under hela säsongen är det viktigt att det finns tillräckligt med bra pollen- och nektargivande växter i omgivningen. Det är även viktigt att det finns tillgång till pollen av god kvalitet. Denna åtgärd syftar till att informera markägare som upplåter uppställningsplatser för bisamhällen, samt markägare som köper in pollineringstjänster om vad som behövs för att det ska fungera även ur binas och biodlarens perspektiv. Indirekt bedöms insatsen också öka biodlarens kompetens om vad bin behöver för att må bra. Åtgärden har koppling till mål 3 och 4. Framtagning av journalsystem för registrering av förflyttningar Utrustning för rationell hantering är inte bara pallar, truckar m.m. utan även digitala journaler etc. Det finns ett behov av ett smidigt system för digital journalföring av uppställningsplatser, tider för olika åtgärder i bigården, skördeutfall så att biodlaren kan utvärdera sin verksamhet. Ett smidigt system för hantering av dessa uppgifter underlättar också biodlarens egenkontroll.

13 Åtgärder till stöd för laboratorier som utför fysikalisk-kemiska analyser av honung Honungsanalyser Som ett komplement till den statliga kontrollen av restsubstanser i honung behövs en möjlighet att provta honung ur fler aspekter och att öka provtagningsmängden generellt. I det fall satsningar gällande marknadsföring av svensk honung ska göras är det viktigt att också gentemot konsument visa på att näringen arbetar aktivt med kvalitetsfrågor. Det kan både handla om redlighetsprover och om provtagning för att se om det finns andra oönskade substanser än läkemedelsrester i honungen. Redlighetsprover kan gälla analyser av om honungen är utspädd med socker eller huruvida polleninnehållet stämmer med angiven produktionsplats. Oönskade substanser kan vara till exempel läkemedelsrester, lantbrukskemikalier eller tungmetaller. För analyser av kemikalier och tungmetaller ska ett ackrediterat laboratorium anlitas. Åtgärden har indirekt koppling till mål Stödåtgärder för utökning av de minskande bibestånden i gemenskapen Avelsprojekt Avelsarbetet är viktigt bland annat för att kunna utöka antalet bisamhällen, rekrytera nya biodlare och förse dem med friska och hanterbara bin, långsiktigt öka avkastningen per bisamhälle och medverka till nya möjligheter att förebygga bisjukdomar. Den enda långsiktigt permanenta lösningen på problemen med varroakvalster är att bina är resistenta mot angreppen till en nivå där skadorna begränsas eller upphör. Det finns skillnader i tillväxttakten av kvalster mellan bisamhällen. Att undersöka om det kan ligga till grund för avel för varroaresistens är angeläget. I de avelsprojekt som finansieras med nationella honungsprogrammet ska en god dokumentation ske och det är också önskvärt att bistå biodlarna med smidiga system att hantera avelsdata i. Åtgärden har koppling till mål 1 och 3. Rekryteringsprojekt Det är ur flera aspekter bra om det finns många biodlare. Det är också viktigt att vi har en bred geografisk spridning på biodlare. De flesta som startar med biodling börjar i liten skala. Den småskaliga biodlingen ska inte underskattas, då denna har stor betydelse för omkringliggande trädgårdar och

14 14 den önskvärda pollineringen i närområdet. En del småskaliga biodlare utvecklar så småningom sin biodling och etablerar företag. Några kommer förhoppningsvis även att vilja ägna sig åt avel. Oavsett om en biodlare är småskalig eller har en yrkesbiodling innebär fler biodlare också att leverantörer av utrustning får fler kunder. För att få fler biodlare kan det vara lämpligt med projekt som är inriktade på rekrytering av nya biodlare. Åtgärden har koppling till mål 1 och 2. Studier av bihälsorisker i samband med avel och olika fortplantningstekniker Det finns alltid en risk för överföring av sjukdomar när djur möts. Dels kan det handla om venerisk överföring, dels om att smittämnen överförs direkt eller indirekt vid kontakten. Vidare kan det finnas en koppling mellan genetik och hälsa. Ska bibeståndet öka behöver vi veta mer om dessa parametrar, så att identifierade risker kan minskas. Det finns även behov av information och utbildning för att minska riskerna för smittspridning. Åtgärden har koppling till mål 3 och 4. Starta och utveckla biodlingsföretag Det kan vara ett stort steg att starta ett biodlingsföretag. Men fler biodlare har redan idag tillräckligt många bisamhällen för att kunna starta ett företag. Det behövs insatser som särskilt stödjer dessa nystartade företag. Det kan handla om rådgivningstjänster, faddersystem eller liknande. Vidare kan befintliga biodlingsföretag behöva specifika åtgärder för att fortsätta att utvecklas. De insatser som behövs i utbildningsväg kan läggas in i den kommande utbildningsstrukturen. Det kan också handla om andra mer specifika insatser. Åtgärden har koppling till mål Samarbete med organisationer som är specialiserade i genomförandet av programmen för tillämpad forskning inom biodlingssektorn och om biodlingsprodukter Växtskyddsmedels påverkan på biodlingsprodukter och bin Det förekommer att biodlare misstänker att deras bin förgiftats av framför allt växtskyddsmedel. Frågan då är inte bara vad som hänt med bina, utan även om biodlingsprodukterna kan ha påverkats av kemikalien i fråga. Det finns i Sverige idag ingen bra struktur för hantering och uppföljning av dessa misstänkta förgiftningsfall. Ett system behövs därför för att följa upp misstankar om förgiftning. Det behövs också ett kunskapsunderlag för uppföljning av hur kvaliteten på biodlingsprodukter påverkas vid misstanke

15 15 om förgiftning. Det kan också vara relevant att studera påverkan av biodlingsprodukterna i de fall bina har utsatts för växtskyddsmedel, men inte uppvisar tecken på förgiftning. Åtgärden har koppling till mål 1, 3 och 4. Kvalitetsförbättring av biodlingsprodukter För att öka möjligheten att få avsättning för de biodlingsprodukter som framställs kan det vara relevant med inriktad forskning på förbättring av kvaliteten av dessa produkter. Åtgärden har koppling till mål Budget Det nationella programmets budget för åren , fördelat på de olika kategorierna. Åtgärdsgrupp Tekniskt stöd till biodlare Bekämpning av varroakvalster Rationalisering vid flyttning av bisamhällen Analyser av honung Utökning av antalet bisamhällen Tillämpad forskning Summa

16 16 7. Ansökningarnas innehåll Projektmedel kan sökas av biodlarorganisationer, forskare och rådgivarorganisationer i samarbete med biodlarorganisationerna, konsumentföreningar, länsstyrelser, naturbruksgymnasier och biodlings- eller honungsföretag. Jordbruksverket avser också att disponera en del medel själva för till exempel genomförande av den årliga konferensen. I det nationella programmet ska det vara möjligt att söka medel både för korta projekt och för projekt som sträcker sig över hela treårsperioden. För projekt som sträcker sig över mer än ett programår ska budget presenteras för varje ingående år. Jordbruksverket fattar beslut om tilldelning av medel för ett år i taget, men kan besluta att projekt som löper över flera år ska genomföras. På så vis underlättas genomförande av fleråriga projekt och den administrativa bördan för sökanden minskas. Inför varje programår måste dock ett uppdaterat budgetunderlag stämmas av med sökanden innan det fleråriga projektet fortsätter. Ansökningar ska ske på fastställd ansökningsblankett och en signerad blankett ska skickas in per post till Jordbruksverket senast den dag verket meddelat att ansökningarna ska vara verket tillhanda. I ansökan ska följande ingå: Projekttid Målgrupp Projektidé Bakgrund Erfarenheter från tidigare projekt Marknadsanalys Syfte/effektmål Projektets mål och deltagarnytta (kvalitativa mål och kvantitativa mål) Genomförande av projektet (aktivitets- och tidsplan för genomförande och avslut) Uppföljning och utvärdering Övergripande projektförutsättningar (arbetssätt, projektorganisation, samverkansparter, kommunikationsplan) Ekonomi, redovisning och finansiering

17 17 Under förutsättning att Sverige fått besked om hur mycket medel för nationella programmet som vi kan disponera ska beslut vara tagna inom tre månader från att en komplett ansökan skickats in till Jordbruksverket. 8. Riktlinjer för prioriteringar Vid medelsbrist prioriteras ansökningar enligt följande: Projekt som gynnar en större grupp biodlare (eller andra relevanta kategorier) prioriteras högre än projekt som vänder sig till en mindre grupp biodlare (eller andra). Projekt som kan ge nytta för ett större antal bisamhällen prioriteras före projekt som troligen inte kommer till nytta för ett stort antal bisamhällen inom projektåret. Projekt där flera organisationer eller föreningar står bakom ansökan gynnas i förhållande till andra projekt. Projekt som har en delfinansiering prioriteras högre än projekt som är helt beroende av nationella programmet Projekt som kan slutföras inom programperioden. Projekt som har en tydlig plan för utvärdering av om projektet har uppnått förväntat resultat. Ansökningar som inte redogjort för hur projektet i ett långtidsperspektiv uppfyller programmets målsättningar avslås. Ansökningar för projekt som finansierats via andra stödformer som är delfinansierade via EU avslås. 9. Hur projekt som beviljats medel ska redovisas De projekt respektive delprojekt som beviljats medel ska vara helt genomförda före den 31 augusti för det verksamhetsår de avser. Varje stödmottagare ska därefter avrapportera sitt projekt skriftligen senast den 15 oktober varje år. I rapporten ska det framgå hur det som fanns i ansökan har uppnåtts. Hur såg projektidén ut? Kort bakgrund till projektet, så att rapporten kan förstås utan att läsaren har tillgång till ansökan.

18 18 Vilken tid ägde projektet rum Vilken målgrupp nåddes av projektet Erfarenheter från tidigare projekt (om relevant) Marknadsanalys (om relevant) Syfte/effektmål hur var de uppsatta och nåddes de? Projektets mål och deltagarnytta (kvalitativa mål och kvantitativa mål- uppnåddes de?) Genomförande av projektet (aktivitets- och tidsplan för genomförande och avslut) Eventuellt förslag till uppföljning av projektet Utvärdering om projektet uppnått det man ville Beskrivning av genomförande (om relevant) Ekonomi, redovisning och finansiering Rapporten ska vara utformad så att den enkelt kan publiceras på webben, eller så ska en kortversion anpassad för webbpublikation produceras. Utöver denna rapport ska stödmottagare erbjuda relevanta tidningar artiklar om genomfört projekt. Stödmottagaren ska också finnas tillgänglig för att delta på den årliga konferensen om nationella honungsprogrammet. Deltagande kan ske genom att hålla föredrag, med en poster eller genom att ta fram en kort sammanfattande rapport över projektet som konferensdeltagarna kan ta med sig. 10. Utvärdering Genomförda projekt ska utvärderas dels mot projektets egna mål och mot de övergripande målen med nationella programmet. Jordbruksverket ska lämna respons på inkomna rapporter och i den responsen bedöma om projekten genomförts såsom beskrivit och om uppnådda resultat motsvarar projektens mål. Jordbruksverkets referensgrupp för biodling och pollinering ska bjudas in att delta i denna årliga utvärdering. Denna löpande utvärdering ska redovisas på konferensen för nationella programmet. Efter genomförd programperiod ska Jordbruksverket tillsammans med referensgruppen för biodling och pollinering utvärdera genomfört program i sin helhet. Denna utvärdering kommer att äga rum under november och

19 19 december Resultatet ska ligga till grund för framtida nationella honungsprogram. Utvärderingen ska dokumenteras skriftligt. 11. Kontroll Jordbruksverket är såväl beslutande myndighet för vilka projekt som ska beviljas medel ur det nationella honungsprogrammet som ackrediterat utbetalningsställe för programmet i fråga. Ackrediteringskriterierna i förordningen (EG) nr 885/2006 ska följas. Det innebär bland annat att Jordbruksverket ska: Fastställa rutiner för handläggning av ansökningarna Ta fram checklistor Kontrollera att villkoren för stödet uppfyllts innan beslut om stöd eller utbetalning av ersättning Ha ett system för handläggningskontroller. Rutinerna ska beslutas av verksamhetsansvarig och ska vara ett stöd för handläggaren i arbetet. Checklistan ska innehålla viktiga kontrollpunkter som behövs för att säkerställa att sökanden är berättigad till stöd. Ett villkor som ska kontrolleras är att det inte blir fråga om dubbelfinansiering med stöd som betalas från den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling (EJFLU). Sannolikt behålls det system för dessa kontroller som har använts under programperioden I instruktionerna för hur länsstyrelserna och andra avdelningar på Jordbruksverket handlägger EU-finansierade stödformer finns en kontrollpunkt som säger att de ska kontakta handläggarna som beviljar medel för det nationella honungsprogrammet innan beslut tas. Detta system har fungerat bra. Handläggningskontroller innebär att vissa ärenden ska kontrolleras av en annan handläggare för att säkerställa att handläggningen gjorts på korrekt sätt. Handläggningskontrollen ska ske innan beslut om utbetalning sker. För små föreningar som inte klarar av att genomföra projekt med egna medel ska en möjlighet att få medel i förskott finnas, dock kommer inte hela den beviljade summan att betalas ut i förskott.

20 20 Redovisning av genomförda projekt och tilldelning av medel ska ske öppet, dels genom redovisning på Jordbruksverkets webbsida och dels genom att samtliga sökanden får denna redovisning skickad till sig. För varje programår ska några projekt kontrolleras av Jordbruksverket. Andelen projekt som ska kontrolleras ska i samband med verksamhetsplanering fastställas för vart och ett av de tre ingående verksamhetsåren. Urvalet av vilka projekt som ska kontrolleras ska i huvudsak ske slumpmässigt. Dock ska resultat av tidigare genomförda kontroller beaktas vid urval av vilka stödmottagare som ska besökas. Kontrollerna ska dels bestå av administrativ kontroll och dels av kontroller på plats hos stödmottagarna. Det senare betyder att Jordbruksverket på plats hos organisationen både ska kontrollera organisationernas verksamhet och bokföring. Kontrollerna ska verifiera att villkoren för beviljat stöd är uppfyllda och att projekt genomförts i enlighet med ansökan. Resultaten av dessa kontroller ska ingå i den utvärdering av programmet som Jordbruksverket ska genomföra under november och december Ekonomistyrningsverket, i sin roll som attesterande organ, förväntas granska minst ett slumpvis utvalt utbetalningsärende per verksamhetsår för att följa upp att Jordbruksverket sköter sina åtaganden som ackrediterat utbetalningsställe för det nationella honungsprogrammet.

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om startstöd;

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ansökan om projektstöd inom

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014

Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se PM 2014-01-07 Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 Bakgrund

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet Vanliga frågor Riktlinjer för livsmedelsföretagare Europeiska

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt.

Alla livsmedelsbutiker i skärgården med verksamhet året runt. 6.7 Bidrag till detaljhandeln i skärgården Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti (1988:50). Landskapslag

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Jordbruksverkets vägledning Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Interventionsenheten September 2007 VG 2:16 Jordbruksverkets vägledningar finns på internet: www.sjv.se

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om producentorganisationer inom

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer Tryggare skolor för unga hbtq-personer Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer 1 Öppna Skolan! Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

Projektredovisning - Biodlarsamhället. 1. Projektidé, bakgrund, drivkrafter och motiv

Projektredovisning - Biodlarsamhället. 1. Projektidé, bakgrund, drivkrafter och motiv Projektredovisning - Biodlarsamhället 1. Projektidé, bakgrund, drivkrafter och motiv En tredjedel av maten vi äter är idag beroende av pollinering av insekter. På många platser på jorden finns det inte

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 2017

Verksamhetsplan 2014 2017 14. b) 2014-03-03 Verksamhetsplan 2014 2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) byggs av medlemmar och dess engagemang. Vår vision tar sikte på framtiden och utgör våra långsiktiga målsättningar

Läs mer

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-projekt i arkiven FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-regler i Sverige EU:s direktiv måste Sverige göra om till svensk lag Förordningar gäller direkt

Läs mer

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska anges de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företaget och en bedömning ska göras av den

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

PROJEKTPLAN LEADER. Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret)

PROJEKTPLAN LEADER. Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret) Leader DalÄlvarna PROJEKTPLAN LEADER PROJEKTPLANEN SKA ALLTID BIFOGAS TILL JORDBRUKSVERKETS ANSÖKNINGS- BLANKETT OM PROJEKTSTÖD INOM LEADER Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret) ANVÄND

Läs mer

Information om. stöd för innovativt byggande av bostäder för unga

Information om. stöd för innovativt byggande av bostäder för unga Information om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga Denna information beskriver översiktligt vem som har rätt att söka stöd, vilka åtgärder som är stödberättigande och hur du går till väga

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1 (6) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum: Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007 2013 Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Innehållsförteckning Artikel 20, Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden... 1 Beskrivning

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I BILAGA II Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I ska tillhandahållas genom kommissionens fastställda IT-applikation enligt vad som föreskrivs i artikel 11 Stödreferens

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11)

Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Slutrapport för Väx med skogen 1 (11) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av åtgärder du fått stöd för. Blanketten finns att ladda ner

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor

Beskriv kort och konkret ditt projekt genom att svara på följande frågor Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Välkomna att söka bidrag från Svenska FN förbundet 2012

Välkomna att söka bidrag från Svenska FN förbundet 2012 Välkomna att söka bidrag från Svenska FN förbundet 2012 Kära FN vänner, Glädjande kom det förra året in fler ansökningar om projektbidrag från FN föreningar och FN distrikt än någonsin tidigare. Det visar

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i din projektplan

Läs mer