Årsredovisning Dnr 2015/030

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Dnr 2015/030

2 Dnr: 2015/030 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, Östersund Telefon: Fax: E-post: För ytterligare information kontakta: Tina Bylander Telefon: E-post:

3 Förord Det gångna året har präglats av betydande oro i omvärlden. Rysslands annektering av Krim, den svaga utvecklingen av ekonomin i euroområdet samt det mycket allvarliga läget i Mellanöstern är några av de faktorer som direkt påverkat den svenska ekonomin och det svenska näringslivet. Med ökad oro i omvärlden och svag tillväxt på viktiga marknader sätts det svenska näringslivets förnyelse- och anpassningsförmåga på prov. Därför behövs en effektiv tillväxtpolitik, främst närings-, innovations- och regional utvecklingspolitik, för att underlätta denna förnyelse och anpassning. Här har Tillväxtanalys sitt uppdrag: att bidra med kunskap för att utforma en sådan effektiv tillväxtpolitik. Under året har Tillväxtanalys genom skriftlig rapportering, seminarier, personliga möten och dialog, bidragit med kunskapsunderlag som kan användas i utformandet av politiken. Bland annat kan nämnas två effektutvärderingar av företagsstöd och statligt finansierad företagsrådgivning. 1 Dessa visar på resultat som ger anledning till, och underlag för, att utveckla programmens logik; för att precisera målen och därmed öka träffsäkerheten i åtgärderna. Tillväxtanalys har under året, i samverkan med Post- och telestyrelsen, vidareutvecklat den geografiska analysplattformen Pinpoint Sweden för att kunna ge snabba och överskådliga beskrivningar av tillgången till samhällsservice och infrastruktur. Genom detta underlättas länsstyrelsernas och andra myndigheters arbete för att förbättra samhällsservicen. Pinpoint Sweden har också tillsammans med det regionala analys- och prognosinstrumentet (Raps) varit en värdefull resurs i vårt arbete med en rad olika utredningar och analyser inom olika samhällsområden såsom Långtidsutredningen, effekter av vårdvalssystem och avregleringar inom apoteksmarknaden, utformning av delmodeller i det kommunala skatteutjämningssystemet med mera. Tillväxtanalys fortsatte också under året med analyser av näringslivets internationalisering, som löpande beskrivs i myndighetens officiella statistik. Detta har kompletterats med fördjupande analyser av effekter på företagande, jobb och regional attraktivitet. I den sammanfattande skriften Tillväxtfakta 2014 Internationalisering 3.0 har fokus lagts på frågor som rör internationalisering och de mindre och medelstora företagens roll. Det kan konstateras att företagens framgångar nu i betydande omfattning är direkt knutna till förmågan till gränsöverskridande affärsverksamhet. Förutsättningarna har aldrig varit bättre, ny teknik gör det snabbare, enklare och billigare för små företag att agera globalt. Men detta gör också att konkurrensen hårdnar. En tredjedel av alla jobb i det privata näringslivet finns i företag som medverkar i globala värdekedjor, med en produktion uppdelad på företag och anläggningar i olika delar av världen. En tydlig trend är att kraven på personalens kompetens i den svenska delen av dessa värdekedjor ökar snabbt. Med insikten om ekonomins globalisering följer inte bara inhemska utmaningar, utan också krav på att kunna utforma en tillväxtpolitik som tar hänsyn till politik och förhållanden i andra länder. 1 Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag en kontrafaktisk effektutvärdering (PM 2014:16) Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning Erfarenheter och slutsatser av utvärderingsuppdraget (Rapport 2014:08). 3

4 Mot den bakgrunden blir Tillväxtanalys utlandsbaserade omvärldsbevakning allt viktigare. Under året har rapporteringen från utlandskontoren kompletterats med halvårsvisa spaningar under rubriken Hänt i världen, där syftet är att kort rapportera om viktiga företeelser och trender med bäring på utformningen av den svenska tillväxtpolitiken. Vidare har myndigheten aktivt deltagit i diskussioner om de fristående utvärderingsmyndigheternas uppdrag. En övergripande slutsats från Statskontorets utvärdering 2, som Tillväxtanalys delar, är de grundläggande förutsättningar som de anser bör vara uppfyllda för att utvärderingsmyndigheterna ska generera mervärde i statsförvaltningen. Statskontoret menar att: En sektorspecifik utvärderingsmyndighet ger ett mervärde genom att regeringen får tillgång till djup metod- och sakkompetens som fortlöpande tar fram analyser och utvärderingar på det aktuella området. Det möjliggör i sin tur en långsiktig kunskapsutveckling om den förda politikens resultat och effekter samt om förhållanden som är viktiga för politikens utformning. Tillväxtanalys har även under år 2014, genom kompetenta medarbetare, ett utvecklat nationellt och internationellt kontaktnät, utlandskontor, effektiva analysverktyg och etablerade statistik- och databaser, aktivt bidragit till att skapa ett sådant mervärde inom tillväxtpolitiken. Östersund den 20 februari Dan Hjalmarsson Generaldirektör Tillväxtanalys 2 Statskontoret 2014:7 Utvärdering på olika områden en analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter. 4

5 Innehåll 1 Resultatredovisning Verksamhetsöversikt Myndighetens uppgifter Kommentar till verksamhetens resultat Översikt av slutförda och pågående uppdrag Specifika uppdrag Löpande uppdrag Redovisning av ett urval prestationer Näringslivsdynamik Analys av globala värdekedjor, Sveriges konkurrenskraft och konsekvenser för tillväxtpolitiken Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning för företag Tillgänglighet Tillgång till grundläggande betaltjänster Utvärdering av regionala serviceprogram Attraktivitet Omvärldsanalys kring attraktivitet Det svenska innovationssystemet, del 1 och Publicerat Verksamhetens kostnader och intäkter Kompetensförsörjning Rekrytering Kompetensutveckling Extern kompetensförsörjning Fortsatta åtgärder för kompetensförsörjning Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar Ersättningar och andra förmåner Anställdas sjukfrånvaro Noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Fastställande av årsredovisning

6

7 1 Resultatredovisning Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, redovisar jämförande information för åren 2012, 2013 och Verksamhetsöversikt Tillväxtanalys är en enrådighetsmyndighet som leds av en generaldirektör utsedd av regeringen. Tillväxtanalys bedriver verksamhet i flera olika länder. Huvudkontoret ligger i Östersund och verksamhet bedrevs under året vid lokala kontor i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C. Verksamheten är organiserad i fyra avdelningar; entreprenörskap och näringsliv, innovation och globala mötesplatser, tillgänglighet och regional tillväxt samt verksamhetsutveckling och stöd. Generaldirektören är ordförande i myndighetens kapitalmarknadsråd. 3 Rådet har till uppgift att utifrån sina kunskaper om utvecklingen på den finansiella marknaden och företagens finansieringsbehov tillföra kompetens och fungera som rådgivande organ till Tillväxtanalys i arbetet med att analysera och utvärdera statliga finansieringsinsatser riktade till företag. Under 2014 har rådet sammanträtt fyra gånger samt publicerat en kommentar om småföretagens kapitalförsörjningssituation på Tillväxtanalys hemsida. 1.2 Myndighetens uppgifter Tillväxtanalys har till uppgift att utifrån olika perspektiv utvärdera, analysera och redovisa effekter av statens åtgärder för hållbar tillväxt, konkurrenskraft och regioners utvecklingskraft i hela landet samt ge underlag och rekommendationer för omprövning och effektivisering av åtgärderna. Tillväxtanalys har också uppgiften att söka, systematisera och förmedla kunskap om internationaliseringen av ekonomin och förutsättningar för hållbar tillväxt. Dessutom har myndigheten ansvaret för den officiella statistiken inom internationella företag, nystartade företag, konkurser och offentliga ackord samt inrapportering av förekomsten av statligt stöd till näringslivet och att producera statistik över riskkapitalinvesteringar i Sverige. Tillväxtanalys utvecklar och förvaltar databaser och analysverktyg som behövs för undersökningar av företagande, geografisk tillgänglighet och förekomsten av statliga stöd; det regionala analys- och prognossystemet (Raps), det geografiska analysverktyget (Pipos) samt mikrodatabasen (MISS) med uppgifter om statliga stöd till företag. De kunskapsunderlag och förslag som lämnas till regeringen ska vara policyrelevanta och användbara i arbetet med att utforma tillväxtpolitiken. Uppdragen formas i nära dialog med myndighetens uppdragsgivare, främst Näringsdepartementet. Tillväxtanalys har med utgångspunkt i erfarenheter vunna från tidigare arbete och de frågeställningar som myndigheten bedömer som mest centrala för en hållbar tillväxtpolitik samlat analyser, utvärderingar och omvärldsbevakning inom tre områden: näringslivsdynamik, attraktivitet och tillgänglighet. 3 13a i myndighetens instruktion, SFS 2009:146. 7

8 Näringslivsdynamik Tillväxtpolitiken kan ses som smörjmedel för att undanröja hinder och förbättra förutsättningarna för den innovation och näringslivsdynamik som är nödvändig för att effektivisera resursanvändningen i näringslivet, och därigenom ge möjlighet till ett ökat välstånd. Tillväxtpolitik används vidare för att påverka strukturens utveckling i riktning mot en jämnare geografisk och social fördelning samt ett mer ekologiskt hållbart produktionssystem. I de uppdrag som myndigheten arbetar med finns ett tydligt fokus på strukturer, förutsättningar för strukturomvandling och näringslivsdynamik. Att Tillväxtanalys ansvarar för utlandsbevakning, officiell statistik och statistiska analysredskap gör myndigheten särskilt lämpad för att beskriva och analysera strukturomvandlingen. Tillgänglighet Tillgänglighet till kapital, arbetskraft, kunskap, potentiella kunder/leverantörer, infrastruktur och service etcetera har avgörande betydelse för företags och regioners konkurrenskraft. Genom analyser av funktionella arbetsmarknader utvecklas förståelsen för näringslivets dynamik och tillväxt. Attraktivitet Attraktivitet är ett sammanfattande platsanknutet begrepp som är centralt för att förstå geografiska områdens innovationsförmåga, dynamik och tillväxt. Attraktivitet existerar på flera olika nivåer (från lokal till internationell) och berör allt från innovation, näringslivsdynamik, tillgänglighet och infrastruktur till ledarskapsfrågor ( governance ) och andra institutionella förutsättningar. 1.3 Kommentar till verksamhetens resultat 2014 Tillväxtanalys gör bedömningen att myndighetens resultat 2014 är gott. Dialogen med uppdragsgivarna och avnämarundersökningen ger stöd för denna uppfattning. Enligt avnämarundersökningen är kvalitet, trovärdighet och kunskap begrepp som myndigheten förknippas med. Sammantaget bedöms årets prestationer hålla god kvalitet och har också en bredd som väl täcker in myndighetens uppdrag samt följer planeringen för verksamhetsåret Uppdragen har redovisats på de tider som angivits och dialogen mellan myndigheten och uppdragsgivarna har utvecklats. En tydlig indikator på att myndigheten betraktas som värdefull och genererar goda resultat är en fortsatt hög efterfrågan på underlag och rapporter från Regeringskansliet och samverkansmyndigheter. Det finns också utvecklingsområden för myndigheten att arbeta vidare med. I den löpande dialogen med uppdragsgivarna och i avnämarundersökningen nämns att tydligheten i uppdragsutformningen ytterligare kan förbättras. Undersökningen visar att den primära målgruppen i första hand Näringsdepartementet är mest nöjd med Tillväxtanalys verksamhet. Frågor till den sekundära målgruppen, som inte direkt är i fokus för myndighetens aktiva kommunikation, ger inte samma höga betyg. Detta är en följd av att Tillväxtanalys valt att i sin kommunikationsstrategi prioritera den primära uppdragsgivaren. Det finns dock en efterfrågan från regioner och kommuner på att Tillväxtanalys i ökad omfattning ska kunna tillgodose även deras kunskapsbehov. 4 Den försiktiga kunskapsmyndigheten undersökning om avnämarnas syn på Tillväxtanalys, dnr 2014/211. 8

9 Kompetensen inom myndigheten har stärkts genom kunskapsutveckling i samspel med uppdragsgivarna, komplettering med externa resurser och intern kompetensutveckling. Under året har inte minst samarbetet med internationella organisationer som OECD intensifierats. I den avnämarundersökning som genomfördes hösten 2014 framfördes beröm när det gäller medarbetarnas kompetens, lyhördhet och samarbetsförmåga. Tillväxtanalys har enligt instruktionens 2 uppgiften att redovisa hinder för tillväxt och eventuella brister i det tillväxtpolitiska systemet samt ge en samlad omvärldsanalys. Årets verksamhet har genom rapporter och seminarier på olika sätt behandlat detta. I dialogen med Regeringskansliet inför kommande uppdrag har myndigheten också lämnat förslag på övergripande teman och frågeställningar som tillsammans med uppdragen i instruktionen kan ligga till grund för formulering av specifika uppdrag under Dessa förslag ger en sammanfattande bedömning om eventuella brister i kunskapsunderlag och i tillväxtpolitiska instrument. Myndigheten fortsätter under 2015 att på basis av medarbetarnas ökade kunskaper, de avrapporterade tidigare uppdragen och den alltmer utvecklade faktabaserade kunskapsinfrastrukturen svara på instruktionens frågor. 1.4 Översikt av slutförda och pågående uppdrag 2014 Tillväxtanalys uppdrag är i återrapporteringen uppdelade i kategorierna specifika respektive löpande uppdrag. I kategorin specifika uppdrag ingår uppgifter som ges i form av separata regeringsuppdrag via regleringsbrev eller regeringsbeslut. Här ingår även regeringsbeslut där Tillväxtanalys ges i uppdrag att samverka med andra myndigheter eller uppdrag som myndigheter får via dialog med departement. Till de löpande uppdragen förs den verksamhet som pågår kontinuerligt och med stöd i myndighetens instruktion. En betydande del av arbetet inom denna kategori består av aktiviteter som skapar förutsättningar för den kunskapsproduktion som utgör en grund för att lösa myndighetens uppdrag, till exempel underhåll och utveckling av myndighetens kunskapsinfrastruktur i form av databaser och analysverktyg (IFDB, MISS, Pipos, Raps). 5 Här ingår även den utlandsbaserade verksamheten som genomförs i samverkan med Regeringskansliet och andra myndigheter, utvecklingsarbete och överföring av kunskap, nätverkande, mötesdeltagande och dialog. Produktionen av officiell statistik om nyföretagande, internationella företag, konkurser och ackord samt statistik avseende statliga stöd, riskkapitalinvesteringar i Sverige och årlig rapportering av regionala tillväxtindikatorer ingår också i kategorin löpande uppdrag Specifika uppdrag Tillväxtanalys regleringsbrev för 2014 innehöll elva 6 nya uppdrag och tio uppdrag överfördes från tidigare regleringsbrev år Under året inkom tre regeringsbeslut med nya uppdrag och sex regeringsuppdrag fördes över från åren För regeringsuppdragen i samverkan med andra myndigheter överfördes 32 uppdrag från och elva nya samverkansuppdrag inkom Tre regeringsuppdrag i dialog överfördes från 2013 och sex regeringsuppdrag i dialog tillkom under året. 5 IFDB individ- och företagsdatabasen, MISS mikrodatabas över statliga stöd till företag, Pipos Pinpoint Sweden tillgänglighetsplattformen, Raps regionala analys- och prognossystemet. 6 Inklusive en ändring av uppdrag 3 i regleringsbrev

10 Tillväxtanalys har sammantaget arbetat med 81 specifika regeringsuppdrag under Av dessa har 34 uppdrag avslutats. De avslutade uppdragen består av 13 regleringsbrevsuppdrag, två uppdrag givna i regeringsbeslut och 17 regeringsuppdrag i samverkan med andra myndigheter samt två uppdrag i dialog. Tabell 1 Specifika uppdrag (kostnad i tkr) Specifika uppdrag Antal 2014 Kostnad Antal 2013 Kostnad Antal 2012 Kostnad Uppdrag överförda från föregående år Nya uppdrag under året Summa uppdrag under året Årets avslutade uppdrag Pågående vid årets slut Löpande uppdrag Med löpande uppdrag avses myndighetens grunduppdrag, uppgifter definierade i förordning (2009:146) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. I tabellen nedan redovisas endast ett urval av de prestationer som ingår i myndighetens löpande uppdrag. Redovisningen kompletteras med en beskrivning av uppgifterna inom statistikområdet (2009: ), utlandsbaserad omvärldsbevakning (2009:146 6), jämställdhetsaspekter i uppdragen (2009:146 5), näringslivets miljöarbete (2009:146 5 a) och medverkan inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, (2009:146 8a). Tabell 2 Löpande uppdrag (kostnad i tkr) Löpande uppdrag Antal 2014 Kostnad Antal 2013 Kostnad Antal 2012 Kostnad Statistikrapporter 21 (5+16 webb) (7+16 webb) (6+16 webb) Remisser Delegationsbesök Rapporter samverkansaktörer Avslutat Statistikverksamhet och databaser Tillväxtanalys ansvarar för officiell statistik inom områdena nystartade företag, konkurser och offentliga ackord samt internationella företag. Under året har totalt fyra statistikrapporter publicerats inom den officiella statistiken. Två rapporter inom internationella företag och en rapport inom nystartade företag och en inom konkurser och offentliga ackord. Dessutom har statistik publicerats på Tillväxtanalys hemsida. Konkurser och offentliga ackord har rapporterats månadsvis och nyföretagandet kvartalsvis, totalt 16 webbrapporter som publicerats på Den officiella statistiken 2014 har publicerats i enlighet med publiceringsplanen. Inom riskkapitalstatistikområdet har ett fördjupat samarbete med riskkapitalföreningen lett till en utvecklad statistikrapport Riskkapitalstatistik 2013 (Statistik 2014:05). 10

11 Tillväxtanalys är i enlighet med myndighetens instruktioner även ansvarig för riskkapitalstatistik samt uppföljning och inrapportering av statligt stöd till näringslivet. Uppföljning och inrapportering av statliga stöd till näringslivet har skett elektroniskt via ett webbaserat verktyg direkt till Näringsdepartementet i enlighet med plan. Tillväxtanalys har ansvaret för insamling och utveckling av en mikrodatabas kring statliga stöd till näringslivet (MISS). Mikrodatabasen över statligt stöd till näringslivet har under 2014 förvaltats och uppdaterats med ytterligare en årgång, mikrodatabasen har använts för utvärdering av näringspolitiska insatser. Tillväxtanalys har utfört statistikuppdraget under 2014 helt i enlighet med instruktion och publiceringsplan. Utlandsbaserad omvärldsbevakning Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att ansvara för omvärldsbevakande, omvärldsanalyserande och kontaktskapande verksamhet inom tillväxt-, innovations-, forskningsoch utbildningspolitiken samt inom andra relevanta områden som har betydelse för svensk konkurrenskraft och hållbar utveckling. Uppdraget bedrivs vid kontoren i Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C. Tredjelandsbevakning av Sydkorea har bedrivits från Japankontoret. Bevakning av enskilda länder i Europa sker sedan 2012 från Stockholmskontoret. Bevakningen har under 2014 bedrivits inom följande teman: (1) Hållbar utveckling, (2) Innovation och näringslivsutveckling samt (3) Forskning- och utbildningspolitik, livsvetenskaper, hälso- och sjukvård. Uppdragen har genomförts i samverkan med Näringsdepartementet, Vinnova, Statens energimyndighet, Utbildningsdepartementet, Tillväxtverket, Socialdepartementet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Totalt publicerades 29 rapporter till samverkansaktörer 2014, sju PM och 22 Svar direkt. Av dessa Svar direkt är 12 rapporter (två nummer per temaområde och halvår) i det nya formatet Hänt i världen som ersätter tidigare kvartalsrapportering. I Hänt i världen samlar och analyserar Tillväxtanalys kortfattat händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är viktiga för Sveriges tillväxt. Hänt i världen utges två gånger per år. Utlandskontoren har även i uppgift att samarbeta med de svenska ambassaderna på stationeringsorterna. Detta sker genom att tillföra expertis, följa frågor som rör forskning och teknisk utveckling samt medverka i vissa av ambassadernas specifika arrangemang exempelvis Nobeldagar, seminarier och föreläsningar. Tillväxtanalys genomförde under året 12 delegationsbesök, varav fem på uppdrag av Regeringskansliet och sex på uppdrag av myndigheter samt ett på uppdrag av Svenska Universitets- och högskoleförbundet. Två av delegationsbesöken på uppdrag av Regeringskansliet har varit officiella besök på ministernivå i nära samarbete med ambassaderna i aktuellt land. Variationen i antalet delegationsbesök mellan åren förklaras av förändringar i efterfrågan och skillnader i kostnader beror på vilka insatser som respektive besök kräver av Tillväxtanalys när det gäller innehåll, förberedelser och omfattning. 11

12 Tillväxtanalys leder ett samverkansråd 7 med företrädare för samverkansaktörer avseende den utlandsbaserade verksamheten. Rådets syfte är att underlätta prioriteringen av arbetet samt öka förankringen och insynen i utlandsverksamheten. Under året har rådet haft två möten. Tillväxtanalys utlandsbaserade verksamhet har under år 2014 genomfört omvärldsbevakning, omvärldsanalyser och bedrivit kontaktskapande verksamhet i bevakningsländerna. Arbetet har bedrivits i nära dialog och samarbete med uppdragsgivarna. Uppdragsgivarnas behov och prioriteringar av såväl långsiktiga kunskapsunderlag, svar på snabba frågor, kontaktskapande och aktuella policyfrågor har tillgodosetts. Bedömningen är att arbetet genomförts enligt planerna och de riktlinjer som dragits upp i samverkansrådet och vid dialoger med avnämare. Rapporterna har utgjort policyunderlag för den svenska forsknings- och innovationspolitiken. Jämställdhetsaspekter i uppdragen Tillväxtanalys har sedan 2013 ett pågående regeringsuppdrag med jämställdhetsperspektiv Utvärdering av programmet kvinnors företagande. Uppdraget delredovisas årligen och en slutrapport ska lämnas i december Under 2014 publicerades den första delrapporten Främja kvinnors företagande (Rapport 2014:05) och en kunskapsöversikt Insatser för att främja kvinnors företagande en internationell kunskapsöversikt (PM 2014:11). I den rapportering av myndighetens officiella statistik som innehåller individdata, främst nyföretagarstatistiken, redovisas denna fördelat på kvinnor och män. Tillväxtanalys är även ansvarig för annan statistik som inte är individbaserad och av den anledningen inte heller är möjlig att redovisa könsfördelad. Näringslivets miljöarbete uppföljning och analys Tillväxtanalys ska enligt myndighetens instruktion (2009:146 1) utifrån olika perspektiv utvärdera, analysera och redovisa effekter av statens åtgärder för hållbar tillväxt, näringslivets och regioners utvecklingskraft i hela landet samt ge underlag och rekommendationer för omprövning och effektivisering av åtgärderna. Detta centrala arbete med sikte på en hållbar tillväxt betonas vidare i instruktionens 5 där det anges att myndigheten ska verka för att det av riksdagen fastställda generationsmålet och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Riksdagen har beslutat att: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. 8 Tillväxtanalys arbete visar entydigt att en hållbar tillväxt förutsätter betydande näringslivsdynamik och innovation, förbättrad och förändrad tillgänglighet och att man i begreppet attraktivitet också inkluderar hållbarhet. Detta innebär således att arbetet vid Tillväxtanalys generellt sett omfattar kunskapsunderlag för en politik som skapar förutsättningar för en resurseffektivitet som ger förutsättningar för hållbar utveckling. 7 Uppdrag att ansvara för utlandsbaserad omvärldsbevakande, omvärldsanalyserande och kontaktskapande verksamhet N2013/4794/AS Dnr 2013/ Sveriges miljömål 12

13 Men Tillväxtanalys har också i särskilda uppdrag arbetat med en miljödriven näringslivsutveckling. Detta arbete har under året sammanfattats i en syntesrapport Förutsättningar för grön strukturomvandling En syntesrapport ( Rapport 2014:11). Där redovisas myndighetens slutsatser från fem rapporter och ett pm om näringslivets utveckling i riktning mot hållbarhet och förutsättningarna för att nå generationsmålet. Dessa studier har rapporterats till Regeringskansliet och redovisas i en särskild avdelning under rubriken I blickpunkt/grön strukturomvandling på myndighetens hemsida, Myndigheten har under året samrått med och rapporterat till Naturvårdsverket samt aktivt deltagit i deltagit i Miljöministerns miljömålsforum. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD Under 2014 har Tillväxtanalys intensifierat det internationella arbetet. Ett led i detta är att myndigheten bistått Regeringskansliet genom att representera Sverige i sex av OECD:s working party groups. Dessa är SME and Entrepreneurship, Globalisation of Industry, Territorial Indicators, Territorial Policy in Rural Areas, Territorial Policy in Urban Areas samt Measurement and Analysis of the Digital Economy. Tillväxtanalys har också ingått i huvudkommittén för IT och medverkat vid två konferenser/workshops. 1.5 Redovisning av ett urval prestationer Tillväxtanalys redovisar i detta avsnitt arbetet och kostnaderna när det gäller några representativa uppdrag som delrapporterats alternativt avslutats under år Urvalet av uppdrag grundar sig på myndighetens bedömning att uppdragen innehåller alla eller några av följande faktorer: (1) god policyrelevans, (2) ger en god beskrivning av Tillväxtanalys arbetsformer kunskapsorganisationens sätt att arbeta (3) användning av Tillväxtanalys kunskapsinfrastruktur samt (4) att de täcker in myndighetens arbete inom de tre områden verksamheten koncentrerats till under året. För att ta del av sakinnehåll och slutsatser hänvisas till angivna källor. Samtliga publikationer finns att ladda ner från Tillväxtanalys hemsida, Kostnaderna som redovisas för uppdragens genomförande är beräknade på uppdragets direkta kostnader och kostnaden för nedlagd analytikertid (indirekta kostnader/totalt antal timmar = pris per analytikertimme). I redovisningen ingår inte de tidigare kostnaderna för utveckling och förvaltning av Individ- och företagsdatabasen (IFDB), tillgänglighetsplattformen Pinpoint Sweden (Pipos), mikrodatabasen över statliga stöd till företag (MISS) och regionala analys- och prognossystemet (Raps). 1.6 Näringslivsdynamik Analys av globala värdekedjor, Sveriges konkurrenskraft och konsekvenser för tillväxtpolitiken Myndigheten fick under 2012 i uppdrag av regeringen att utreda vad globala värdekedjor är och vilka konsekvenser dessa har för Sveriges ekonomi. Uppdraget avrapporterades 2014 i rapporten Sverige i globala värdekedjor förändringar av företagens roll i en alltmer sammanflätad ekonomi (Rapport 2014:12). En huvudsaklig slutsats är att det svenska deltagandet i globala värdekedjor har ökat kraftigt under de senaste tre decennierna. Detta har förstärkt Sveriges konkurrenskraft, men har även medfört förändringar av framförallt den svenska arbetsmarknaden. 13

14 Uppdraget har haft som syfte att utveckla ny kunskap och statistik. För detta har ett antal olika aktiviteter utförts. En antal empiriska studier på olika aspekter av globala värdekedjors inverkan på Sveriges ekonomi har genomförts inom ramen för uppdraget sedan Under 2014 har fyra PM publicerats Globala värdekedjor och tillväxtpolitik en översikt (PM 2014:03), Competing in Global Value Chains Implications for Jobs and Income in Sweden (PM 2014:10), Flyttar forskningen från Sverige? svenska koncerners FoU i Sverige och utomlands (PM 2014:15) och The Competitiveness of Sweden in Global Value Chains Global Value Chain Participation across Regions and by Firm Size (PM 2014:23). Ett omfattande arbete har lagts ner för att sprida resultat och bidra till lärande om hur dessa kunskaper kan användas för att utforma en effektiv innovationspolitik som är anpassad till de nya förutsättningarna. Seminarier/konferenser har genomförts och såväl nationella som internationella nätverk har skapats, med bland annat Kommerskollegium, Utrikesdepartementet, finska forskningsinstitutet ETLA, universitetet i Groningen, Nederländerna, och OECD. Den totala kostnaden för uppdraget år är tkr, varav tkr avser Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning för företag I regleringsbrevet för 2011 fick Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera statligt finansierad företagsrådgivning. Inom uppdraget har ett antal underlagsstudier publicerats under perioden och uppdraget slutrapporterades i november 2014 i form av en syntesrapport, Utvärdering av statligt finansierad företagsrådgivning erfarenheter och slutsatser av utvärderingsuppdraget (Rapport 2014:08). Arbetet har följts av en referensgrupp. En inledande forskningsöversikt Effekter av företagsrådgivning (WP/PM 2011:30) visade att det fanns få effektutvärderingar av företagsrådgivning som grundats på vetenskap och beprövad erfarenhet. Existerande utvärderingar fokuserade främst på genomförande och utformning av rådgivning, samt uppföljningar utan jämförelsegrupp. Fyra nya, empiriska effektutvärderingar av statliga insatser inom företagsrådgivning genomfördes därför inom uppdraget: Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar En effektutvärdering av konsultcheckar inom ramen för regionalt bidrag för företagsutveckling (WP/PM 2012:02), Utvärdering av Nyföretagarcentrums rådgivning till nystartade företag (WP/PM 2012:14), Utvärdering av Almis företagsrådgivning utvärdering av rådgivningsverksamhet till etablerade företag (PM 2014:20) och Rådgivning till företagare med utländsk bakgrund en effektutvärdering (PM 2014:19). För tre av utvärderingarna inhämtades data från utförande aktörer och dessa data utgör nu en del av Tillväxtanalys mikrodatabas över statliga stöd (MISS). I projektet utarbetades en utvärderingsmetod som även kan användas för utvärdering av andra typer av företagsstöd. Arbetet ger också regeringen ett underlag för att utforma återrapporteringskrav som möjliggör utvärdering och därmed bädda för en bättre styrning av de myndigheter som genomför tillväxtpolitiken. Den totala kostnaden för uppdraget år är tkr, varav 645 tkr avser

15 1.7 Tillgänglighet Tillgång till grundläggande betaltjänster Tillväxtanalys fick i regleringsbrev för 2013 uppdraget att dels ta fram beskrivningar och analyser av hushållens och företagens tillgänglighet till grundläggande betaltjänster, dels att utreda förutsättningarna för att ta över de data som Post- och telestyrelsen tagit fram på området och inlemma denna med den löpande uppföljning och produktion av servicedata som Tillväxtanalys gör inom ramen för myndighetens grundläggande uppdrag. Uppdraget har resulterat i att Tillväxtanalys idag förvaltar och kontinuerligt uppdaterar en databas med information om grundläggande betaltjänster. Grundsyftet med att ta fram data och analyser på området är att det ska kunna ligga till grund för regionala kartläggningar och för att effektivisera länsstyrelsernas beslut om statliga och regionala insatser för att förbättra servicen på landsbygden. Data och analyser behövs också för nationell uppföljning av den förda politiken. För att kunna svara upp mot behoven av att göra regionala kartläggningar har Tillväxtanalys också påbörjat utvecklingen av ett särskilt verktyg för visualisering och analys av tillgången till betaltjänster som handläggare vid länsstyrelserna med ansvar för området kan använda i sitt arbete. Det webbaserade verktyget, Pipos betalanalys bygger på myndighetens analysplattform för tillgänglighetsanalyser och ger handläggarna ett enkelt och intuitivt gränssnitt för att snabbt kunna ta fram planerings- och beslutsunderlag. Utvecklingsarbetet som kommer att pågå även under 2015 fokuseras idag på området grundläggande betaltjänster men kommer på sikt att kunna utvidgas till att verktyget även kan användas för analys av andra serviceslag eller andra typer av platsbunden data. Uppdraget har krävt ett mycket nära samarbete med Post- och telestyrelsen som också via bidrag från anslaget för grundläggande betaltjänster (utgiftsområde 22, anslag 2:3) under 2013 och 2014 tillfört tkr till utvecklingsarbetet. Uppdraget har också krävt ett mycket nära samarbete med länsstyrelsernas handläggare av frågorna samt med de banker och andra aktörer som bedriver grundläggande betaltjänster. Uppdraget har delrapporterats vid två tillfällen under 2014, i september i form av uppdaterade data på webbplats och i Pipos betalanalys samt i december i rapporten Tillgång till grundläggande betaltjänster delrapport 5 (PM 2014:26) Den totala kostnaden för projektet under perioden har varit tkr varav tkr avser Projektet och utvecklingsarbetet fortsätter även under Utvärdering av regionala serviceprogram Tillväxtanalys fick i regleringsbrevet för 2010 uppdraget att utvärdera de regionala serviceprogram som länsstyrelser, regioner och samverkansorgan haft i uppdrag att utarbeta och genomföra under perioden Vi har lämnat årliga delrapporter under åren där en uppföljning av genomförandet och måluppfyllelsen har redovisats samt en slutrapport 2014 med titeln Utvärdering av regionala serviceprogram (Rapport 2014:03) med en sammanfattande utvärdering av programmen. Ansatsen för utvärderingen har byggt på att värdera måluppfyllelsen genom att bedöma de insatser som gjorts för att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. Många program har saknat eller haft bristfälliga uppföljningsbara mål och därför har också den 15

16 konkreta utvecklingen och tillgängligheten analyserats och relaterats till målformuleringarna i de regionala programmen. Uppdraget har krävt nära samarbete med Tillväxtverket som haft en nationell samordnande roll i genomförandet av programmen och även med de enskilda regionerna. Tillväxtanalys löpande uppföljning av servicetillgänglighet och analysplattform för tillgänglighetsanalys har också varit centrala resurser för uppdragets genomförande. Den totala kostnaden för projektet under perioden har varit 438 tkr varav 118 tkr avser Attraktivitet Omvärldsanalys kring attraktivitet Tillväxtanalys fick i regleringsbrev för 2014 i uppdrag att redogöra för och definiera faktorer som skapar attraktiva platser, samt att göra en omvärldsanalys som tar in exempel på insatser för att öka platsens attraktivitet. Syftet med uppdraget har varit att ge underlag till den löpande utformningen av den regionala tillväxtpolitiken där attraktivitet och attraktionskraft har en framskjutande roll. Regeringen beslutade till exempel under våren 2014 om en ny nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft för perioden Inom ramen för uppdraget har myndigheten gjort en kunskapsöversikt kring boendeattraktivitet Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? (PM 2014:13). Med kunskapsöversikten som grund har sedan ett antal fallstudier inom och utom Sverige belysts och analyserats. Vi har också beskrivit nationella initiativ för ökad attraktionskraft i Sverige, Norge och Danmark. Inom ramen för uppdraget har myndigheten också gått in som part i ett skandinaviskt projekt med syfte att få till en mera långsiktig kunskapsutveckling kring de regionala och kommunala insatser som kan behövs för att attrahera företag, besökare och boende. Arbetet har genomförts i en löpande dialog med Tillväxtverket under uppdragstiden, som parallellt haft uppdraget att forma ett program under för att stödja och vidareutveckla lokalt arbete för ökad attraktionskraft. Tillväxtanalys kommer löpande under programtiden att fortsätta att samverka med Tillväxtverket i programmets genomförande. Uppdraget slutredovisades under december 2014 i rapporten Fakta och exempel kring lokal attraktivitet (Rapport 2014:14). Den totala kostnaden för projektet under 2014 har varit tkr Det svenska innovationssystemet, del 1 och 2 Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att följa innovationsklimatets utveckling och implementeringen av innovationsstrategin. Tillväxtanalys fick i regleringsbrevet 2013 i uppdrag att utveckla en metod för att ta fram lämpliga indikatorer för att kunna följa och mäta implementeringen av strategin. Under våren 2013 utarbetades en modell för bedömningen. Denna fångade dels olika indikatorer, dels tillgången på olika data och dels presenterades några första indikatorer och hur dessa utvecklats. Arbetet med att utveckla modellen gjordes i dialog med Statistiska centralbyrån, Tillväxverket och Vinnova. 16

17 Under 2014 presenterades dels en kortare lägesrapportering, dels en fullskalig rapport där tidsserier på samtliga föreslagna indikatorer presenterades (i ett jämförande internationellt perspektiv) och där respektive myndigheters existerande datakällor användes ( Innovationsklimatet i Sverige 2014 Indikatorer till den nationella innovationsstrategin Rapport 2014:06). I arbetet har även Tillväxtanalys egna datakällor använts, bland annat uppgifter om utvecklingen av Sveriges FoU-investeringar och vissa indikatorer som mäter regionernas tillväxt. I rapporten identifierades trender fram till 2012 och rapporten utgjorde baseline för den slutrapport som ska presenteras den 30 december Rapporten har presenterats i seminarieform för Närings- och Utbildningsdepartementet och för Vinnova och Tillväxtverket. Det övergripande syftet är att regeringen på basis av rapporten ska få ett underlag för prioriteringar inom innovationspolitiken. Den totala kostnaden för uppdraget år är tkr, varav 436 tkr avser Publicerat 2014 Myndighetens publiceringar under 2014 består av 13 rapporter, 27 PM, 22 Svar direkt och fem statistikrapporter. Rapportering direkt på hemsidan har skett genom 16 webbrapporter inom den officiella statistiken. Dessutom har tillgänglighetsdata lagts ut på webben vid tre tillfällen. Samtlig rapportering finns tillgänglig på myndighetens hemsida, Verksamhetens kostnader och intäkter Tillväxtanalys har under året disponerat 79,6 mnkr i anslagsmedel, 24 mnkr i bidrag (varav 19 mnkr avser den utlandsbaserade verksamheten) och 1,6 mnkr i avgiftsintäkter. Anslagskrediten har inte utnyttjats under året. Bidragsfinansiärer 2014 har varit Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Vinnova, Statens energimyndighet, Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet, Tillväxtverket, Post- och telestyrelsen (PTS), Socialdepartementet, Socialstyrelsen och Vetenskapsrådet, se not 3 i den finansiella redovisningen. Tabell 3 Verksamhetens intäkter (alla belopp i tkr) Intäkter 2014 % 2013 % 2012 % Förvaltningsanslag % % % Andra intäkter % % % Bidrag % % % Finansiella % % % Summa intäkter % % % Anmärkning: Intäkter är direkt hämtade från resultaträkningen. Tillväxtanalys återrapportering av verksamhetens kostnader redovisas efter hur myndighetens analytiker tidrapporterat och fördelat sin tid genom att uppgifterna kodas och knyts till typerna löpande uppdrag och specifika uppdrag. Med löpande uppdrag avses de uppgifter som är definierade i Tillväxtanalys instruktion och utgör myndighetens grunduppdrag och med de specifika uppdragen avses uppdrag som ges från regeringen i form av beslutade uppdrag med angivna redovisningstidpunkter (se avsnitt1.4.1 och för mer utförlig beskrivning). 17

18 Tillväxtanalys fördelning av analytikertimmar visar att andelen nedlagd tid år 2014 är 62 procent på löpande uppdrag och 38 procent är på specifika regeringsuppdrag. Av de löpande uppdragen om 62 procent utgör cirka hälften omvärldsbevakning. Tabell 4 Verksamhetens kostnader (alla belopp i tkr) Kostnader Uppdragsstyp Kostnader Timmar Timmar% Kostnader Timmar Timmar% Kostnader Timmar Timmar% Löpande uppdrag enligt instruktion Regeringsuppdrag vi RB, i särskilda beslut eller dialog % % % % % % Summa % % % Anmärkning: Intäkter är direkt hämtade från resultaträkningen. Kostnader per uppdragstyp har beräknats enligt följande. Bokförda uppdragstimmar per uppdragstyp multipliceras med totala indirekta kostnader per uppdragstimme. Produkten adderas därefter med direkta bokförda kostnader per uppdragstyp. Enligt återrapporteringskraven i regleringsbrevet ska kostnaderna per organisatorisk enhet redovisas, se tabell 5 nedan. Några kommentarer till förändringar i kostnaderna jämfört med år 2013 är att: Minskningen vid EN-avdelningen (- 9 %) avser främst statistik- och konsultinköp. Ökningen vid RT-avdelningen (+19 %) avser främst statistikinköp till projektet för omprogrammering av analysverktyget Raps. Inom Iglo-avdelningen hänförs kostnadsminskningen i Japan (- 27 %) till minskade personal-, hyres- och övriga kostnader. Kostnadsökningen i Kina (+ 13 %) och i Brasilien (+ 20 %) hänförs till personal- och resekostnader. Tabell 5 Kostnader per organisatorisk enhet (alla belopp i tkr) Organisatorisk enhet Entreprenörskap och näringsliv Tillgänglighet och regional tillväxt Innovation och globala mötesplatser, totalt inkl. utlandskontor Stockholm USA Japan Kina Indien Belgien Brasilien Verksamhetsutveckling och stöd Summa Anmärkning: Europabevakningen flyttades 2012 från Bryssel till Stockholmskontoret. Kostnader som är myndighetsgemensamma inom IT/telefoni, ekonomi, personal och förvaltning redovisas vid avdelningen för Verksamhetsutveckling och stöd liksom även lokalkostnader för kontoren i Östersund och Stockholm. Skälen är främst förenklad administration Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen har under året täckts av befintlig personal samt ett flertal visstidsoch vikariatsanställningar. Externa konsulter har anlitats i genomförandet av verksamheten. Totalt sett har kompetensförsörjningen fungerat väl och på ett bra sätt bidragit till att myndigheten löst sina uppdrag och nått uppsatta verksamhetsmål inom utsatt tid. 18

19 Rekrytering Den totala personalomsättningen uppgick år 2014 till 15 procent, att jämföra med 28 procent under Huvuddelen avser, liksom tidigare år, personal med tidsbegränsad anställning. Beräknat enbart på tillsvidareanställd personal var personalomsättningen tre procent. Tillväxtanalys har under året genomfört 12 rekryteringar, varav två tillsvidareanställningar till kontoren i Sverige. Tio rekryteringar har gällt tidsbegränsade anställningar, varierande från en timanställning under två dagar till heltidsanställning på två år. Antalet sökande varierar oftast mellan 30 och 60 per rekrytering. Trots att Tillväxtanalys har höga och specifika krav samt kombinationer av krav i rekryteringarna, får vi oftast ett bra underlag av sökanden Kompetensutveckling Kompetensen inom myndigheten har stärkts genom kunskapsutveckling i samspel med uppdragsgivarna, samarbete och utbyte med externa resurser samt intern kompetensutveckling. Under året har inte minst samarbetet med internationella organisationer som OECD intensifierats. I den avnämarundersökning som genomfördes hösten 2014 framfördes beröm när det gäller medarbetarnas kompetens, lyhördhet och samarbetsförmåga. Under 2014 genomfördes även kompetenskartläggning som ger möjlighet till en lättillgänglig överblick över kompetensläget på individ- och myndighetsnivå. Detta kommer att underlätta både vid bemanning av uppdrag, vid nyrekryteringar samt vid diskussioner om utvecklingsåtgärder i samband med utvecklingssamtal. I början av 2014 tecknade myndigheten ramavtal för konsulter i kärnverksamheten vilket är en viktig del i kompetensförsörjningen Extern kompetensförsörjning Den externa kompetensförsörjningen har i huvudsak bestått av konsultinsatser, samverkan med universitet och andra myndigheter, vilket möjliggjort ett ömsesidigt lärande. Vid något tillfälle har bemanningsföretag anlitats. Ramavtalet för konsulttjänster till kärnverksamheten har underlättat den externa kompetensförsörjningen. Kostnaden för tjänsteköp inom kärnverksamheten uppgick under året till 10,9 mnkr (12,9 mnkr år 2013). Tjänsteköpen utöver kärnverksamheten uppgick till 3,4 mnkr (3,4 mnkr år 2013) och består främst av kostnader tillhörande avdelningen för Verksamhetsutveckling och stöd Fortsatta åtgärder för kompetensförsörjning Tillväxtanalys strävar efter att ständigt utveckla kunskap och metoder. Avnämarundersökningen tillsammans med dialogen med uppdragsgivare kommer att ge input till fortsatta utvecklingsåtgärder där stort fokus kommer att läggas på att fortsätta att utveckla dialogen med avnämarna för att åstadkomma ett ömsesidigt lärande. Tillväxtanalys kompetenta medarbetare, ramavtal för konsultköp samt god kommunikation med uppdragsgivare utgör grunden för förmågan att bedriva bra verksamhet och nå goda resultat för myndigheten. Myndigheten kommer att arbeta för att vidmakthålla och utveckla detta. 19

20 2 Finansiell redovisning 2.1 Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring