Superbra med varierad orientering

Transkript

1 Superbra med varierad orientering Frosten på marken börjar ge vika för solstrålarna och stiger likt vit rök mellan granar och tallar här i Tullingeskogen söder om Stockholm. En perfekt dag för orientering. Eleverna från Hammerstaskolan får själva välja svårighetsgrad och de erbjuds fler aktiviteter än själva orienteringsbanan. FOTO: MIKAEL LINDSTRÖM Klart för start med karta och kompass. Överallt på stigarna springer ungdomar med karta och kompass. Antingen ensamma eller två och två. Shivangi Gandhi från 8 A i Hammerstaskolan i Botkyrka är fullt koncentrerad när hon springer med svarta shorts och blå Superman-tröja på en av de smala skogsstigarna. Nu är det bara en kontroll kvar, säger hon. Hon går rakt på kontrollen och sticker ner pekfingret i den elektroniska sändaren. I dag har hon klarat alla femton kontroller och hon är mycket nöjd. Det gick jättebra. Vi har förberett oss genom att orientera mycket på idrotten de senaste tre veckorna. Det är roligare att orientera här i skogen än vid skolan där man kan alla stigar, berättar Shivangi och lämnar tillbaka karta, kompass och den lilla svarta kontrollavläsaren vid platsen för start och mål. IVRIGA SJUOR Idrottsläraren Morgan Bendz kommer till startplatsen med sjuorna. Många är ivriga att få ge sig i väg. Men först måste alla lyssna på vad som gäller under friluftsdagen och hur den elektroniska stämplingen fungerar. Den här dagen är Lena Sundqvist med och instruerar. Hon är klasslärare i Tullinge och engagerad i Svenska orienteringsförbundet och Skogsäventyret. En elev har lite svårt att förstå sig på kompassen när det är dags för start. Idrottsläraren Morgan Bendz visar att den röda pilen alltid pekar mot norr men 8 IDROTTSLÄRAREN 4/08

2 IL orientering Sida 9 Shivangi Gandhi rusar mot den sista kontrollen i Tullingeskogen. Hon gillar orientering och har förberett sig väl inför friluftsdagen. I D R OT T S L Ä R A R E N 4 / 0 8 k 9

3 IL orientering Sida 10 Matteus Krzyzanowski, Robert Madloum, Johan Saravanapavananthan och Eyoel Kebede letar sig fram med hjälp av karta och kompass. eleven litar inte riktigt på detta hjälpmedel utan stoppar kompassen i fickan och springer i väg med enbart kartan uppe i handen. Morgan ler lite för sig själv. Han har varit idrottslärare i tre år. Han tycker att orientering är ett viktigt moment i idrottsämnet. Något som också bekräftas av att orientering står angivet i skolans styrdokument. Däremot står det inget om bollspel och innebandy som nog vi idrottslärare ägnar mycket tid till, säger han. För de allra yngsta eleverna i grundskolan brukar Morgan Bendz göra orienteringsbanor i idrottssalen där de till exempel 10 kan få placera plintar på det sätt som en skiss (karta) visar. Ytterligare en svårighetsnivå är orientering på skolgården och nästa steg är att orientera i skogen eller parken närmaste skolan. FÄSTING OCH FAROR Men den här dagen är det alltså lite av en examinationsuppgift för de äldre eleverna med orientering i ett stort skogsområde, Här i Botkyrka bor många betongbarn och det finns hos vissa elever ett visst motstånd mot att ge sig ut i skogen. En del får panik bara de råkar se en fästing till exempel. I stort sett tycker han ändå att flertalet av eleverna tycker att det är roligt att få orientera på riktigt. Banan i dag tycker han är lite i lättaste laget när han tittar på kartan med de 15 kontrollerna. Men det är bättre att det är för lätt än för svårt. Om en elev blivit bränd på orientering är det svårt för honom eller henne att få tillbaka motivationen igen. Då får man jobba hårt som lärare och börja om lite från början. Det är bra att ha tydliga stigar och låta dem som vill få ha stjärnorientering där man kommer tillbaka till startplatsen efter varje kontroll. Orientering kan ge så myck- I D R OT T S L Ä R A R E N 4 / 0 8

4 Morgan, do you hear me. Jag ska ta alla kontroller et och öka självkänslan hos eleverna om det görs på rätt sätt. Markus Timell i 7 B är laddad där han står med karta och kompass. Morgan, do you hear me. Jag ska ta alla kontroller. All, säger han till sin lärare och rusar iväg. Samtidigt kommer Abbe Njai från 9 A tillbaka efter ta ha klarat alla 15 kontroller. Det blir MVG, säger han glatt. EN KONTROLL I TAGET Han gillar orientering och säger att han gör allt som han får i uppgift skolan. I jumpan har vi Friskis och svettis, fotboll, redskap, orientering och annat. Jag är med på allt och jag boxas på fritiden. Janne Wåhleman har varit idrottslärare i 20 år på Hammerstaskolan. Han har fullt upp med att besvara frågor från eleverna under friluftsdagen. Han betonar likt sin kollega att orientering i skolan inte får göras för svår. Jag trodde till exempel att sjuorna kommit långt och skruvade upp nivån men då blev det lite pannkaka av allting.på senare år tycker jag att orientering blivit roligare inom idrottsämnet och att eleverna är mer motiverade. Jag har haft hjälp av de råd jag fått av Lena Sundqvist från orienteringsförbundet som haft kurs med oss idrottslärare. Under en friluftsdag som den i Tullingeskogarna är det viktigt med variation av olika aktiviteter kring orientering, berättar Janne Wåhleman. Den här dagen är upplagd med orientering där eleverna kan välja att ta alla femton kontroller i rad eller stjärnorientering med en kontroll i taget. Det finns också tipspromenad med frågor om orientering och karttecken på vita lappar som är upphängda i träden och så finns det bildorientering där man ska para ihop platsen för kontrollen med den bild som passar bäst och som finns på baksidan av mappen. Bildorienteringen ser spännande ut. Den är jag sugen på, säger Janen Wåhlemn när några elever kommer tillbaka för att lämna sina kort. p Läraren Lena Sunqvist förespråkar varierad orientering. Här instruerar hon Sandra Samo och Abdoulie Njai. Vansinnigt med långa banor Max 45 minuter ska eleverna vara ute och orientera annars tappar de fokus. Det är ett av flera råd från läraren och orienteringsentusiasten Lena Sundqvist. Lena Sundqvist arbetar som lärare i Eklidsskolan i Borkyrka kommun utanför Stockholm. Flera gånger har hon fortbildat kommunens idrottslärare kring orientering i skolan. Efter många år som hängiven orienterare och lärare är hon tydlig i sina åsikter. Det är vansinne att orientera 2,5 timmar i sträck på en bana. Vad jag förstår är det fortfarande en del skolor som har det upplägget på sina friluftsdagar. Tiden man ska vara ute på en orienteringsövning är max en halvtimme eller 45 minuter. Kör man längre än så med en övning så blir det ingen orientering med fokus, snarare handlar det om skogspromenad. Det är inget fel med promenader i skogen men då ska man inte kalla det orientering. RÄTT SVÅRIGHETSGRAD Variation i övningarna och rätt svårighetsgrad är avgörande för at få en lyckad friluftsdag eller idrottslektion med orientering betonar Lena Sundqvist. Det kan vara att varva själva orienteringsbanan med tipspromenad, bildorientering eller praktiska pass med matlagning i skogen eller annat. Om detta har Lena Sundqvist bland annat föreläst på idrottslärarutbildningar. Det bästa för idrottslärarna är att undervisa i stjärnorientering anser hon. Men man måste gå sakta framåt med de yngsta skolbarnen. Ett tips är att börja orientera i idrottssalen för att sedan gå över till skolgården och så småningom i den skogsdunge eller park som kan ligga nära skolan. Stjärnorientering fungerar alltid. En fördel är att man kan ha olika svåra kontroller så att alla utmanas. Det gäller oavsett om barnen är på skolgården eller i en större skog under en friluftsdag. Hon är även engagerad i Skogsäventyret och har bidragit med exempel i den nyligen utgivna boken Orientera i skolan Lena Sundqvist menar att orientering kan vara mycket betydelsefullt för att stärka självkänslan. Det ger bekräftelse att på egen hand klara att hitta en kontroll. k IDROTTSLÄRAREN 4/08 11

5 Exempel på mål som eleverna ska ha uppnått det femte skolåret i kursplanen för idrott och hälsa kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel, Nionde skolåret kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider. Du får en belöning varje gång du stämplar och ser att du kommit rätt. I fotboll till exempel kan ju inte alla göra mål och i längdhopp får du bara några siffror som resultat. Orientering är en sport för alla och i alla åldrar, säger hon. RITA KARTAN När det gäller skolornas engagemang i Skogsäventyret råder hon att klasslärarna ska vara ansvariga för genomförandet. Ett annat tips är att väva in fler ämnen än idrott och hälsa samt NO. Till exempel samhällskunskap matematik och engelska. För att få förstå hur en karta är ritad tipsar hon om följande övning. Rita kartor över rum och mät area och omkrets. Sätt ut möbler med mera skalenligt och på rätt plats. Att rita olika saker uppifrån skapar en jättebra förståelse för att kartan är en bild av verkligheten uppifrån. När man är på plats i skogen kan man också jobba med allemansrätten, skog, djur och växter. Allt detta finns med i Skogsäventyrets material. Det är bara att titta i kursplanerna i de olika ämnena och köra ett helt tema, säger Lena Sundqvist. Elektronisk stämpling har kommit in i orienteringen på senare år. Den vanligaste metoden är sportident där orienteraren har en pinne fastspänd på fingret och sticker ner i ett hål vid varje kontroll där det finns en sändare.vid målgång läses pinnen av och löparen får sin sluttid på en display där man även kan se tiderna mellan de olika kontrollerna. Det här är roligt för eleverna att få sina resultat direkt. Nackdelen är förstås att utrustningen kostar mycket, cirka tusen kronor per kontroll. Det här är något som alla orienteringsklubbar har och som man kan få låna, tipsar Lena Sundqvist. FOTO: MIKAEL LINDSTRÖM Äventyr lockar i skogen Jag tror starkt på en utveckling som ger eleverna en positiv bild av orientering. Det säger Lotta Stigsdotter, projektledare för Skogsäventyret som används av tusentals skolor använder för undervisning i orientering och naturkunskap. Skogsäventyret riktar sig främst till fjärdeklassare men kan också användas av något yngre eller något äldre elever. Ungefär deltagarhäften av Skogsäventyret har beställts av skolor i landet. Men det är svårt att säga hur många lärare och elever som arbetar med skogsäventyren. Ofta använder skolorna materialet om och om igen, berättar Lotta Stigsdotter som varit projektledare för Skogsäventyret inom Svenska orienteringsförbundet sedan starten för fyra år sedan. Skogsäventyret drivs i samverkan mellan orienteringsförbundet och Sveaskog. Skoluppgifterna berör både själva orienteringen och frågor om miljö, natur och hållbar utveckling. Till exempel börjar äventyret med ett brev där en uggla ber eleverna om hjälp att rädda skogen från förgiftning. Det är trollet Olfar som hotar med att förgifta skogen med svarta droppar. Vi har gjort grundmaterialet sen kan skolorna bygga ut det som de önskar. Lottas Stigsdotter hoppas på att Skogsäventyret också ska kunna utformas för de äldre eleverna. En del elever och lärare är till exempel ute och planterar träd och andra plockar skräp i naturen eller sopsorterar. Vi ser gärna att flera lärargrupper än idrottslärarna arbetar med Skogsäventyret och det sker på många skolor där flera ämnen ingår. I Skogsäventyret finns teoretiska och praktiska övningar om allemansrätten, djur, årsringar på träd och andra frågor kring kartkunskap och skogen. Övningarna kan göras både inne och ute. Lotta Stigsdotter är själv orienterare och aktiv i IF Hagen i Skövde. Att vara ute i skog och natur ger mycket energi och inspiration. Det är mitt andningshål. När det gäller framtiden för orientering i skolan tror hon mycket på en utveckling mot roligare övningar som lockar fler elever. Att bara lägga en lång svår bana i skogen blir negativt för många ungdomar. Jag tror och hoppas att det upplägget försvinner mer och mer. När jag är ute på lärarutbildningar med våra övningar så blir jag positivt bemött. Orientering kan vara svårt för lärare att arrangera så det behövs enkla verktyg att arbeta med. Det är också bra om orienteringsklubbarna går in och stöttar skolorna med kartor, skärmar och annat material. När det gäller framtiden för Skogsäventyret så ser hon en spridning både på skolor och ut i föreningslivet som Friluftsfrämjandet. En tanke är att utveckla äventyren för äldre elever. Nu försöker vi få Skogsäventyret att bli mer känt i skolorna och så småningom vill vi även nå ut med ett material som ska vara anpassat till högstadiet. Men inget är bestämt. FOTO: LOVISA OLSSON 12 IDROTTSLÄRAREN 4/08