Orientera mera!? - En jämförande undersökning mellan stadsskolor och mindre tätortsskolor i att orientera.

Transkript

1 Linnéuniversitetet Lärarutbildningen Examensarbete, 15 hp Orientera mera!? - En jämförande undersökning mellan stadsskolor och mindre tätortsskolor i att orientera. Alexander Magnusson Glaad & Ida Stefansson. Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. Handledare: Åsa Wiberg GO2293 Ht 2009

2 FÖRORD Vi vill tacka alla som hjälpt oss med information, tips och idéer till denna uppsats. Vi vill börja med att tacka vår handledare Åsa Wiberg som under hela arbetets gång hjälpt oss med arbetet. Dessutom vill vi tacka alla Ni idrottslärare som ställt upp på intervjuer, utan er hade det inte varit möjligt för oss att skriva detta arbete. Till sist vill vi tacka Er två som tog er tid till att flera gånger korrekturläsa vårt arbete.

3 Linnéuniversitetet Examensarbete, 15 hp Lärarutbildningen Ht 2009 ABSTRACT Författare: Alexander Magnusson Glaad och Ida Stefansson Svensk titel: Orientera mera!? - En jämförande undersökning mellan stadsskolor och mindre tätortsskolor i att orientera. Engelsk titel: Orientate more!? A comparison study between schools in the city and schools on the country in to orientate. Antal sidor: 48 Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare tolkar målet i kursplanen kring att orientera och om det finns några skillnader mellan stadsskolor och mindre tätortsskola i undervisningen utifrån målet. Vi valde att skriva om att orientera eftersom det finns med som ett mål i kursplanen och för att vi märkt att undervisningen i att orientera ser olika ut på olika skolor. Undersökningen har gjorts med åtta idrottslärare, fyra i stadsskola och fyra i mindre tätortsskola, genom intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna som arbetet utgår från är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultatet visar att idrottslärarna tolkar enkla hjälpmedel på samma sätt men närmiljö på lite mer olika sätt. Studien visar inga skillnader mellan just stadsskolor och mindre tätortsskolor då det gäller undervisningen i att orientera. Däremot visar studien att det finns mindre skillnader mellan alla skolorna i undervisningen i att orientera. Den visar även att idrottslärarna tycker att undervisningen i att orientera är viktig för eleverna i framtiden. Sökord: Skola, Idrott och hälsa, undervisa, att orientera. Keywords: School, P.E, teaching, to orientate. Postadress Gatuadress Telefon Linnéuniversitetet Universitetsplatsen Växjö

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s Val av begrepp s Definitioner av begrepp s BAKGRUND s Genomgång av läroplaner s Lgr 62 s Lgr 69 s Lgr 80 s Lpo 94 s Utkast till ny kursplan s Litteraturgenomgång s Nationella utvärderingen s Friluftsdagar med att orientera s Orienteringslöpning i skolan s Teoretisk ram s Läroplansteori s Ramfaktorteori s SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR s METOD s Intervju som metod s Urval s Presentation av intervjupersonerna på stadsskolorna s Presentation av intervjupersonerna på tätortsskolorna s Avgränsningar s Intervjuns utformning och genomförande s Bearbetning s Etiska övervägande s Felkällor s Tillförlitlighet s RESULTAT s Målkriteriet s Undervisning s. 25

5 5.3 Möjligheter och hinder s Utbildning och bakgrund s ANALYS s Analys av resultatdelen s Tolkning av målkriterierna s Skillnader mellan uppnående av målen s Lärarnas utbildning och bakgrund s DISKUSSION s Egna slutsatser s Metoddiskussion s Fortsatt forskning s REFERENSER s Tryckta källor s Elektroniska källor s. 47 BILAGOR

6 1. INLEDNING Vi har under vår utbildning läst inriktningen idrott och hälsa och haft möjligheten att se olika innehåll av att orientera. Vi har fått ta del av hur man som idrottslärare från början kan introducera eleverna i att orientera och hur man sedan vidare kan utveckla kunskaperna i detta. När vi gjort vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) eller varit på andra skolor så har vi märkt att lärarna jobbar väldigt olika då det gäller att orientera. Vissa lärare jobbar grundligt för att få eleverna till att förstå medan andra helst verkar vilja bocka av och gå vidare till ett annat moment. Detta är en anledning till att vi valt att forska kring att orientera. Med denna uppsats vill vi se hur lärarna ser på att orientera i skolan och hur de gör för att eleverna ska uppnå målen för att kunna orientera. En annan anledning till att vi valt att undersöka om att orientera är att det finns med i kursplanen för idrott och hälsa som ett mål i år 5. Kunna orientera sig och hitta i närmiljö genom att använda enkla hjälpmedel (Skolverket, 2000). Eftersom detta mål finns med i kursplanerna vill vi se hur lärare tolkar detta och hur de senare väljer att utforma undervisningen. Dessutom kan undervisningen vara utformad olika beroende på om skolan ligger i en stad eller i mindre tätort. Det kan finnas en skillnad eftersom stadsskolorna kanske inte har samma närhet till skog, som en mindre tätortsskola kanske har. 1.1 Val av begrepp I uppsatsen förekommer ordet orientera istället för orientering. Detta val har vi gjort eftersom det i kursplanen står att eleverna ska kunna orientera sig, inte att de ska kunna orientera. Skillnaden på dessa två ord är att orientering är en tävlingsform där orienteraren redan behärskar tekniken inom orienteringen. Orientera betyder istället att man övar sig på att kunna hitta rätt och att man får lära sig hur man ska göra, ger en grund i att orientera. I studien kommer vi att använda oss av ordet orientering då det används i litteraturen, både vid citat och om en författare använder det ordet. Däremot väljer vi att skriva att orientera då det handlar om vår nuvarande kursplan i idrott och hälsa, Lpo 94. 1

7 Studien undersöker om det finns några skillnader mellan undervisningen i att orientera i stad och i en mindre tätort, därför har vi valt att beskriva vad som menas med de två begreppen. Större städer eller kommuner som vi utgår från har över invånare. Intervjuer med idrottslärare i mindre tätorter har mellan invånare. 1.2 Definitioner av begrepp Ordet orientering definieras enligt Stora ordboken på detta sätt Marklöpning, vägfinning, vägledning (Collinder, 1983: s.383). Nationalencyklopedin definierar ordet såhär orientering, ursprungligen militär sport där utövaren med karta och kompass ska avverka en bana med kontrollpunkter i terrängen så snabbt som möjligt. Den vanligaste formen är orienteringslöpning (OL) (Nationalencyklopedin, 2009 c). Ordet orientera definieras istället på detta sätt enligt Stora ordboken Öva marklöpning, skogslöpning. Hitta väderstrecken; leta sig tillrätta (Collinder, 1983: s.383). Nationalencyklopedin definierar ordet orientera såhär Orientera, placera i viss riktning (i förhållande till väderstreck etc.) delta i orientering (Nationalencyklopedin, 2009 b). Nationalencyklopedin definierar en stad eller större kommun på detta sätt större kommuner med över invånare. (Nationalencyklopedin, 2009 a) Stora ordboken definierar mindre tätort såhär Tätort- avgränsat tätt bebyggt samhälle (Collinder, 1983: s.558). Nationalencyklopedin definierar ordet. Tätort, en för de nordiska länderna gemensam befolkningsstatistisk benämning på tättbebyggt område med minst 200 invånare och högst 200 m mellan husen (utan hänsyn till församlings-, kommun- eller länsgränser) (Nationalencyklopedin, 2009 d:). 2

8 2. BAKGRUND I bakgrunden kommer vi att ta en historisk tillbakablick på kursplanerna vad gäller att orientera i skolan. Vi kommer också att ta upp tidigare forskning inom ämnet att orientera och studiens teoretiska utgångspunkter. 2.1 Genomgång av läroplaner Ämnet idrott och hälsa har under åren i skolan utvecklas. Vi kommer här att jämföra de olika kursplanerna, Lgr 62 (Läroplan för grundskolan ), Lgr 69 (Läroplan för grundskolan ), Lgr 80 (Läroplan för grundskolan ) och Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ). Vi kommer att se utvecklingen i hela ämnet men också utvecklingen för just undervisningen i att orientera. Vi tittar på utvecklingen i delar av hela ämnet för att se om det finns några kopplingar för hur undervisningen i att orientera ser ut Lgr 62 Annerstedt m.fl. (2005) skriver om Lgr 62 och att ämnet då hette Gymnastik och att ämnet skulle göra eleverna intresserade för fysisk aktivitet i framtiden. Det var tänkt att det skulle leda till god hälsa i framtiden, social fostran blev också här mer betydande. Det fanns noggranna instruktioner om hur undervisningen skulle planeras och genomföras. Det fanns till och med anvisningar för hur eleverna skulle vara klädda (Annerstedt m.fl., 2005). Sandahl (2005) skriver om de nio huvudmålen som ingick i Lgr 62. Det var bollspel, dans, friidrott, gymnastik, lek, orientering, skridskoåkning, skidåkning och simning (2005: s.81). I Lgr 62 så finns dessa huvudmål med för mellanstadiet och när det gäller orientering står det i Lgr 62: Orientering: Terrängvandringar. Grundläggande orienteringsövningar 3

9 (Skolöverstyrelsen, 1962: 345). För lågstadiet stod det inget mål för just orientering men under lekar finns det ett mål som heter terränglekar (Skolöverstyrelsen: 1967: s.344) Lgr 69 Annerstedt m.fl. (2005) har även skrivit om Lgr 69 och även då hette ämnet Gymnastik. Här togs ordet fostran bort och ersattes av elevernas fysiska, sociala och estetiska utveckling. Här blev undervisningen mer individualiserad och eleverna fick vara mer delaktiga. Flickorna skulle i undervisningen utveckla ett estetiskt rörelsesätt och pojkarna skulle utveckla sin styrka och smidighet (Annerstedt m.fl., 2005). När det gäller orientering i Lgr 69 fanns det inget huvudmoment i orienteringen för lågstadiet men för eleverna i mellanstadiet fanns det ett moment för orientering: Kartläsningsövningar med tillämpning under terrängvandringar och förberedande orienteringsformer (Skolöverstyrelsen, 1969: s. 166) Lgr 80 Annerstedt m.fl. (2005) skriver att Skolöverstyrelsen i Lgr 80 bytte namn på ämnet från Gymnastik till idrott och gymnastik. Gymnastik blev då istället en av alla de aktiviteter som ingår i idrott. Här infördes samundervisning så att det skulle bli mer jämställt, vilket innebar att flickor och pojkar hade idrott i skolan tillsammans. I Lgr 80 var det kunskapsmål som skulle uppnås av eleverna, lärarna hade här tydliga mål att gå efter. Här var glädje och gemenskap viktiga ord när det gällde idrott (Annerstedt m.fl. 2005). I Lgr 80 finns orientering med som ett innehåll tillsammans med friluftsliv. För lågstadiet var innehållet inom orientering och friluftsliv följande: Klassrumsorientering, skolgårdsorientering. Att rita och orientera efter skisser. Lekar, utflykter och vandringar i naturen under olika årstider. Orienteringsövningar. Naturvård, allemansrätten, naturvett och rätt klädsel för utevistelse. För mellanstadiet var innehållet: 4

10 Att läsa karta och jämföra karta och terräng. Att passa in kartan med hjälp av kompass. Orienteringsövningar i olika former i skolans närhet och i närliggande terräng. Vandringar och utflykter i olika slags natur. Allemansrätten, naturvård, naturvett. Friluftsteknik och lägerliv. Säkerhetsbestämmelser. Klädsel för friluftsliv. (Skolöverstyrelsen, 1981: s. 94) Lpo 94 I Lpo 94 bytte ämnet åter igen namn från idrott till idrott och hälsa. Det är denna läroplan och kursplan som man på skolor följer just nu. Hälsa har genom alla läroplaner varit viktigt men i de tidigare läroplanerna hade det mer med ergonomi och hygien att göra (Annerstedt m.fl., 2005). Lpo 94 betonar mer hälsa i ett helhetsperspektiv Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan (Skolverket, 2000). I och med den nya läroplanen fick lärarna större frihet att tolka den, både innehållsmässigt och genom arbetssätt (Annerstedt m.fl., 2005). Läroplanen blev här målstyrd till skillnad från tidigare kunskapsmål i läroplaner. Läroplanen är idag alltså mer öppen för tolkningar för lärarna (Ekberg, 2009). I kursplanen för år 5 finns följande mål i att orientera: kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel (Skolverket, 2000) Utkast till ny kursplan När vi skriver denna uppsats revideras precis ett nytt utkast till en ny kursplan. I det nya utkastet till kursplan i idrott och hälsa anses hälsa även här vara en viktig del: Vidare syftar undervisningen till att eleven utvecklar kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa i dag och i ett livslångt perspektiv (Skolverket, 2009). Det nya utkastet till kursplanen i idrott och hälsa är uppdelat i centralt innehåll som ska ta upp olika delar för år 1-3 och för år 4-6. För år 1-3 står det följande om att orientera: Grunder för att orientera sig i närmiljön. Enkla kartors och skissers uppbyggnad och symbolspråk. 5

11 Begrepp som beskriver rumsuppfattning, till exempel framför, bakom och vid sidan av (Skolverket, 2009). Vidare står det följande om år 4-6: Redskap för att orientera sig i närliggande natur- och utemiljö. Kartors och skissers uppbyggnad och symbolspråk. Hur man ger och följer vägbeskrivningar (Skolverket, 2009). 2.2 Litteraturgenomgång Studien utgår från litteratur som är kopplad till undervisningen i att orientera. Arbetet utgår från olika litteratur kring att orientera eftersom det inte finns mycket litteratur kring just att orientera kopplat till skolan. Vi har sökt själva på bibliotekets hemsida på avhandlingar, böcker och andra källor. Eftersom det inte finns så mycket litteratur gick vi till en kontaktperson på Växjö universitets bibliotek och sökte även där på olika källor. Det som bibliotekarien sökte på var bland annat pedagogik, fakta, historik och många andra sökord men inte ens bibliotekarien hittade mer litteratur än innan Nationella utvärderingen Vid den nationella utvärderingen av grundskolan 2002, försöker Eriksson m.fl. (2003) ge en bild av grundskolans utveckling i bland annat orientering. Där omnämner Skolverket utvecklingen då det gäller orientering i skolan mellan den nationella utvärderingen 1992 och den nationella utvärderingen I den nationella utvärderingen 1992 fick eleverna frågan: Tänk dig att du under en friluftsdag med orientering på programmet gått vilse i skogen. Du har karta och kompass med dig. Kan du med hjälp av karta och kompass ta dig till en större väg eller byggnad? (Eriksson m.fl., 2003: s.143 b) Här svarade 14,1 procent av flickorna att de skulle klara av det medan 5,5 procent av pojkarna skulle klara av det. När det sedan kom till frågan om de skulle klara av aktiviteten orientering så sa 87,4 procent av pojkarna att de skulle klara orientering och 73,9 procent av flickorna. I den nationella utvärderingen 2002 ställdes frågan: Kan du hitta i skogen med karta och kompass? (Eriksson m.fl., 2003: s.144 b). Här svarade majoriteten att de skulle kunna hitta med karta och kompass. Ungefär nio av 6

12 tio pojkar kunde hitta i skogen och cirka åtta av tio flickor trodde sig hitta i skogen (Eriksson m.fl., 2003 b). I en annan undersökning av den nationella utvärderingen 2002, utvärdering i idrott och hälsa, undersökte forskare från Örebros universitet hur idrott och hälsa formar sig i grundskolor. Forskarna har där ställt två intressanta frågor till lärare på olika skolor, där frågorna var: Vilka är de tre vanligaste aktiviteterna på Dina lektioner i idrott och hälsa? och Vilka är de tre viktigaste aktiviteterna på Dina lektioner i idrott och hälsa? (Eriksson m.fl., 2003:19-20 a). När lärarna svarade på den första frågan, vanligaste aktiviteten, var det boll som var det vanligaste, sedan kom lekar, träning och motion, övrigt där orientering var tillsammans med simning, friidrott, friluftsliv och andra liknande inräknade, gymnastik, samarbetsövningar, motorik och till sist dans. På den andra frågan, viktigaste aktiviteten, ansåg lärarna att övrigt med orientering, friidrott, friluftsliv, simning m.m. var viktigast. Därefter kom samarbetsövningar och lekar på samma plats och på tredje plats kom boll tillsammans med träning och motion, och så motorik, gymnastik, alla aktiviteter är lika viktiga och till sist kom dansen (Eriksson m.fl., 2003 a). Turedson (1993) skriver om precis samma sak, att Orientering, friluftsliv, dans och simning är exempel på aktiviteter som anses viktiga men som förkommer sällan (Turedson, 1993: s.105). Båda undersökningarna från 1992 och 2002 visar på att lärarna anser att orienteringen är ett av de viktigaste momenten men ändå inte ett av de vanligaste, även om de anses viktiga. Dessutom visar båda undersökningarna att alla eleverna inte känner sig helt säkra när det gäller att orientera Friluftsdagar med att orientera Backmans (2004) studie visar att elever vid friluftsdagar eller annan undervisning i idrott och hälsa främst orienterar, åker skridskor eller åker slalom (Backman, 2004). Undersökningen nedan i tabellen, av Backman, visar hur stor del som de olika momenten i idrott och hälsa får i år 6. 7

13 Tabell 1: Visar vilket ämne som idrottslärare ägnar mest tid åt i idrott och hälsa. Moment Procent Bollspel 34 % Kondition och stryka 17 % Dans och rörelse till musik 11% Friluftsliv och orientering 9 % Gymnastik 9 % Övrigt (simning, friidrott och teori) 20 % Källa: (Backman, 2004) Tabellen visar att friluftsliv och orientering kommer tillsammans på fjärde plats även gymnastiken ligger på nio procent. Störst del av undervisningen har bollspelet som ligger på 34 procent, strax efter ligger kondition och styrka på 17 procent, dans och rörelse till musik ligger på elva procent. På 20 procent ligger en rubrik med övrigt som innefattar simning, friidrott och teori (Backman, 2004). I denna undersökning kan man se att friluftslivet och orienteringen ofta kopplas ihop men egentligen är de två olika moment inom idrott och hälsa. Dessutom nämner Ekberg och Erberth (2000) att undersökningar visar att elever är mycket friskare om de är ute mer i naturen på exempelvis friluftsdagar. Dessutom får eleverna en annan inställning till andra elever och till naturen om de tillbringar mer tid i skog och mark. En pedagogisk lärmiljö är därför ute i naturen. Vidare skriver författarna att undervisningen ute i naturen, i idrott och hälsa, måste vara naturlig. Det får inte vara så att lärarna skyller på faktorer som göra att naturen inte blir en del av undervisningen och att naturen bara blir ett alternativ till idrottshallen. Stora delar av undervisningen i att orientera ligger utomhus på friluftsdagar eller annan undervisning i idrott och hälsa. Friluftsliv och att orientera menar Öhman (1999), är två olika saker, orientering är en friluftsaktivitet medan friluftsliv är ett sätt att överleva i naturen. Ändå får dessa två aktiviteter tillsammans liten del i undervisningen i ämnet, även om det står att orientera i kursplanen och dels att undersökningar visar på att eleverna mår bra av att vara i samspel med naturen. 8

14 Även Nilsson m.fl. (2005) tar upp kartkunskap (att kunna orientera sig) som en viktig del och som ett mål inom friluftslivet. Precis som vi i stycket ovanför tagit upp Öhmans (1999) definition av att friluftsaktivitet och friluftsliv så skiljer författarna här mellan friluftsliv och friluftsaktivitet (de kallar begreppet för naturmiljöaktiviteter). De ser friluftslivet i ett långsiktigt perspektiv från år 1 till år 9 och att orientera sig finns då med inom begreppet naturmiljöaktiviteter (Nilsson m.fl., 2005). Såhär ser deras utveckling ut då det gäller att orientera sig i skolan: År 1-3 Mycket enkel planbildskartläsning på skolkarta. Kartläsning på planbild i närterräng. År 4-6 Förflyttning mellan ledstänger. Intro kartläsning, Topografi. Topografi mellan ledstänger. (Nilsson m.fl., 2005:159) Johnny Nilsson (2005) anser att orienteringsteknik är viktig om man befinner sig i en okänd terräng och att det då kan vara viktigt att kunna orientera sig. Orienteringstekniskt kunnande är avgörande för att människor över huvudtaget ska våga sig på att bedriva friluftsliv eller miljöaktivitet i okänd terräng utan GPS-stöd (Nilsson, 2005: s.149). Vidare skriver han att Friluftsliv i form av en promenad i ett tätortsnära parklandskap kräver, å andra sidan, ingenting utöver vad som krävs i vardagen (Nilsson, 2007: s.149). Nilsson nämner också att en färdighet inom bland annat orienteringsteknik kan vara avgörande vid en krissituation Orienteringslöpning i skolan Utbildningstrappan är en anpassad utvecklingstrappa för skolor som svenska Orienteringsförbundet och SISU idrottsböcker framställt. Trappan är utvecklad efter målet i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Eleverna får lära sig ett steg i taget och sedan går vidare till nästa steg. För eleverna och lärarna finns tre olika delar i olika färger, grön, vit och 9

15 gul. Den gröna delen är den första delen som är indelad i fem olika steg, kartförståelse, kartans färger och karttecken, känna till start och mål, passa kartan och kunna orientera efter ledstänger. Den vita delen är indelad i tre steg, välja väg, vara uppmärksam på terrängföremål och gena mot tydlig ledstång. Den sista delen är den gula som har fyra steg, förståelse av färger och karttecken med framkomlighet, höjdförståelse, kompass och kartläsning mot tydlig ledstång och kompass och kartläsning mot kontrollpunkt (Wehlin, 2007). Det är meningen att lärare i skolan genom denna trappa ska få inspiration till undervisning. Trappan gjordes egentligen först till orienterare och ledare/tränare för att visa den orienteringstekniska utvecklingen hos orienterarna. Förutom grön, vit och gul del finns även orange/röd, violette och blå/svart för orienterarna men trappan har gjorts om och anpassats till skolan. (Junevik & Yttergren, 2007). Förutom utbildningstrappan så finns det ytterligare ett verktyg som lärare kan använda sig utav för att få elever intresserade av orientering men också av skog och mark, det heter Skogsäventyret. Skogsäventyret är riktad mot elever i år 4 och är en satsning av Svenska orienteringsförbundet och Sveaskog. Äventyret börjar med ett brev som klassen får av ugglan, ugglan ber klassen om hjälp eftersom det elaka trollet hotar att förgifta skogen. Barnen utbildas för att kunna rädda skogen, de blir skogsexpert och hitta rättexperter (Stigsdotter, 2004). 2.3 Teoretisk ram Vid analysen utgår vi från läroplansteorier och från Göran Lindes arbete kring dessa teorier. Vi använder oss även av Ekbergs (2009) avhandling och hans tolkning av läroplansteori. Vi väljer att tolka delar av läroplansteori eftersom den består av flera olika teorier. Linde (2006) knyter även an till ramfaktorteori och Lundgrens (1999) arbete kring dessa teorier, vilket vi också kommer att göra. Vi utgår från läroplansteori eftersom det i kursplanen står att eleverna ska kunna orientera sig. Vi vill se hur lärarna tolkar målet och lägger upp undervisningen därefter, senare i analysen tittar vi på om tolkningen beror på något speciellt utifrån läroplansteori. Ramfaktorteori utgår vi från eftersom det kan finnas andra faktorer som också påverkar, så som material och tid. 10

16 2.3.1 Läroplansteori Linde (2006) använder ordet läroplan både som det faktiskt står nedskrivet i dokument men också det material man använder vid genomförandet. Han menar alltså att läroplan inte bara är nedskrivet i en bok, som många tolkar läroplan, utan även genomförandet av det. Linde menar vidare att det finns kunskap som anses vara rätt kunskap för undervisning och som under historiens tid blivit giltig kunskap. I Lindes bok är därför denna definition av läroplan genomgående, läroplan är i boken alltså ett större begrepp än hur vi tolkar ordet läroplan. Linde (2006) tar upp olika teorier då det gäller läroplanen och vi har valt ut vissa begrepp ur boken som vi anser användbara för vår studie. Bland annat så tar Linde upp två olika koder för stofforganisation. Collection code och integrative code, med collection code menas att ämnena är delade, alltså att det inte sker något samarbete mellan olika ämnen. Dessutom mäts elevernas kunskaper med prov och lärarna jobbar självständigt. Integrative code är när lärare jobbar ihop med tema som är ämnesövergripande. Även Ekberg (2009) skriver följande om koder: En kod kan definieras som ett system av inre samband och vid utbildning gestaltas dessa i urvalsprocesser rörande t.ex. mål, innehåll och organisering av lärostoff, och principerna för detta system av samband kan beskrivas genom koder (Ekberg, 2009:69). Linde (2006) nämner även att det är lärarna som tolkar läroplanen som bär vidare på traditionerna. Traditionerna i ämnet kan vara styrande då det gäller utformningen av undervisningen. Det är också en skillnad på tolkningen i de olika ämnena och ämnen som matematik, naturvetenskapliga ämnen och språk är inte lika fria att tolka. Det finns alltså moment som anses höra till ämnet och dessa ska finnas med. Inom svenska, samhällskunskap, historia och geografi kan läraren istället göra en friare tolkning eftersom ämnet är till större del tolkningsbart. Det som också påverkar utformningen av undervisningen är det som läraren har med sig från sin bakgrund. Läraren kan välja att utforma lektionerna efter sin erfarenhet, kan han eller hon mycket om ett speciellt moment väljer läraren då kanske att lägga mest tid på just det momentet (Linde, 2006). 11

17 Linde (2006) tar upp tre olika arenor, han kallar dem för formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena. Formuleringsarenan är de beslut som tas av staten och skrivs ner i en läroplan. De beslut som tas av staten påverkar även de andra arenorna. Läroplanen är till för skolorna att följa vid undervisning men påverkas av lärarens erfarenheter, egna tankar och lokala syrdokument (Linde, 2006). Formuleringsarenan omfattar styrningen av skolan, uttryckt i föreskrifter och styrdokument, dvs. den formulerade läroplanen och premisserna för denna (Ekberg, 2009:74). Transformeringsarena är när läroplanen tolkas och blir till lokala styrdokument. Lärare tolkar den nedskrivna läroplanen och de lokala kursplanerna, tolkningen är en del för hur undervisningens innehåll är (Linde, 2006). Transformeringsarenan omfattar den nivå där modifiering sker av den formulerade läroplanen och innehållet planeras (Ekberg, 2009:74). Den sista arenan är realiseringsarenan som innebär processen från tolkningen av styrdokument och läroplan som blir till den undervisning som sker i klassrummet. Det innefattar även den kunskap som eleverna har tagit till sig och som lärarna har förmedlat till dem. Det som man kanske, som lärare, inte tänkt på innan är att andra händelser i klassrummet kan leda till ny kunskap hos eleverna. Detta hör också till realiseringsarenan även om det är spontana händelser (Linde, 2006). Realiseringsarenan omfattar det realiserade innehållet, dvs. skeendet i den formella lärandesituationen, såsom det blir när innehållet förverkligas utifrån avsikter och intentioner (Ekberg, 2009:75). För att enkelt sammanfatta innebär det att staten beslutar om läroplanerna som omsätts på lokal nivå till styrdokument som läraren tolkar och sedan blir till handling genom undervisning (Linde, 2006). 12

18 2.3.2 Ramfaktorteori Ramfaktorteori används inom läroplansforskning och där studerar man resultatets, undervisningens och de begränsade yttre förutsättningarnas relationer (Linde, 2006). Lundgren beskriver ramfaktorteori och menar att det finns ramar på en skola som ger plats för processer att ske. Ramarna kan både ge eller inte ge möjligheter men de kan aldrig vara en orsak till att en viss process sker. Däremot kan ramarna anpassas för att processen ska kunna förekomma (Lundgren, 1999). Det finns alltså olika faktorer, ramar, som påverkar lärarens handlingsutrymme. Det kan till exempel vara tid, antal elever, bibliotek och utrustning/material (fysiska ramar). Andra ramar (reglerade ramar) som kan påverka är betygssystemet, lärarnas kompetens och beslut som staten tar. Det är alltså begränsningarna som finns på skolan som gör undervisningen möjlig eller omöjlig. Hur ramarna på en skola påverkar undervisningen och resultaten som eleverna uppnår (Linde, 2006). 13

19 3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Med vår studie vill vi bidra med fördjupad kunskap om hur undervisning kring att orientera fungerar ute på skolorna. Syftet är att se hur lärare ute på skolorna väljer att lägga upp arbetet kring att orientera och hur de lägger upp arbetet utifrån målet i kursplanen kring att orientera sig. Vi väljer att undersöka hur idrottslärarna lägger upp arbetet i att orientera eftersom vi vill se om det finns några skillnader mellan undervisning i stadsmiljö jämfört med mindre tätortskolor. Vi har utifrån detta syfte formulerat frågeställningar som vi under arbetets gång vill reda ut: - Hur tolkar lärarna målkriterierna kring att orientera i Lpo 94? - Finns det några skillnader med att uppnå målen för att orientera (i skolan) i stadsmiljö gentemot i mindre tätort? Vilka är i så fall skillnaderna? - Har lärarnas utbildning och bakgrund någon betydelse för undervisningen i att orientera? 14

20 4. METOD Under metodkapitel finns vilket val av metod vi gjort och varför. Dessutom finns en del som tar upp hur valet idrottslärare gjorts och hur intervjuerna är upplagda. Det som även tas upp är genomförandet av intervjuerna och om det fanns något som kunde störa vid själva intervjun. 4.1 Intervju som metod Vi har valt att intervjua åtta stycken idrottslärare eftersom vi tror att detta kan ge oss relativt bra översikt på hur det ser ut på skolorna, både på skolor i städer och i mindre tätort. Intervjumetoden är en kvalitativ metod där man försöker titta utifrån en persons synvinkel för att utbyta åsikter och skaffa sig nya kunskaper. Det är vid intervjun forskaren eller intervjuaren kontrollerar samtalet, samtalet är därför inget likställt samtal (Kvale & Brinkmann, 2009). Tar läraren upp något intressant kring undervisningen i att orientera sig som ger något till vår studie fortsätter vi givetvis fråga honom eller henne kring det. Efter att vi diskuterat detta återgår vi till frågorna igen eftersom vi vill ha svar på vissa frågor som vi sedan kan jämföra med andra intervjuer. Om vi använder samma frågor kan vi sedan jämföra vad det finns för likheter och skillnader på de olika skolorna. Genom svaren kan vi se om undervisningen ser olika ut i att orientera beroende på om skolan ligger i en stad eller i en mindre tärort. 15

21 4.2 Urval När det gäller val av respondenter så har vi valt lärarna på grund av att vi känner idrottsläraren på den skolan, andra har vi valt eftersom vi fått nummer eller mejladress dit. Vi har också valt några skolor för att vi tyckte att de hade ett bra geografiskt läge, beroende på stad eller mindre tätort, och eftersom de ställde upp. Vi har alltså utgått från det som Bryman (2004) kallar bekvämlighets- eller tillfällighetsurval. Vi har valt att gå efter bekvämlighet eftersom det finns en utsatt tid att bli klar på, tio veckor. Därför valde vi att ta kontakt med tre idrottslärare som vi känner för att det inte skulle ta för lång tid att starta med intervjuerna. Därefter tog vi kontakt med åtta olika idrottslärare och av dem ställde ytterligare fem upp. Fördelningen av idrottslärarna blev därför fyra stadsskolor, varav två var kvinnliga och två manliga, och fyra mindre tätorter där en var manlig och tre var kvinnliga. Här nedan kommer en presentation av de idrottslärare vi intervjuat Presentation av intervjupersonerna på stadsskolorna Intervjuperson 1 En idrottslärare som undervisar elever i år 6-9 i en stadsskola. Personen har jobbat som idrottslärare i tre år och två och ett halvt år har denne nu varit på en och samma skola, tidigare var intervjupersonen ett halvår på en annan skola. Erfarenhet av att själv orientera är i grundskolan men också det genom utbildning på universitet. Intervjuperson 2 Vår andra intervju var med en idrottslärare som undervisar elever i år 1-6 i en stadsskola. Denne har jobbat som idrottslärare i 14 år fast då hade denne även andra ämnen med, på denna skola har personen varit på i 5 år. Den enda orienteringserfarenheten är från skolan fick då själv testa på att orientera. 16

22 Intervjuperson 3 Den tredje intervjun var med en idrottslärare som undervisade för elever i år 3-6 i en stadsskola. Intervjupersonen har läst till mellanstadielärare med idrottsinriktning och arbetat med idrott under alla sina 30 år som lärare. Under 20 år har denne i kombination med annat ämne också haft idrott men sedan tio år tillbaka har personen fått en tjänst där denne endast jobbar som idrottslärare. Den enda bakgrunden till orientering är den genom skolan och när intervjupersonen själv gett sig ut på banor som orienteringsklubbarna ordnat, där alla är välkomna att springa. Intervjuperson 4 Fjärde intervjun var en idrottslärare som arbetade från förskoleklassen upp till år 6 även här i en stadsskola. Intervjupersonen är från början matematik- och naturkunskapslärare men har läst 20 gamla poäng idrott. I mellan tio och 13 år har denne jobbat som idrottslärare och den enda bakgrunden till orientering är när personen själv provat på det någon gång Presentation av intervjupersonerna på tätortsskolorna Intervjuperson 5 Vår femte intervju var med en idrottslärare som arbetar med förskoleklassen upp till år 6 på en mindre tätortsskola. Intervjupersonen har jobbat som idrottslärare i ungefär 40 år, på lågoch mellanstadiet har denne jobbat sedan 1978 och tidigare jobbade personen med idrott på högstadiet. När det gäller orientering har personen ingen speciell bakgrund till det mer än att ha gjort motionsbanor på fritiden då man får köpa en karta. Intervjuperson 6 Den sjätte intervjun var med en idrottslärare som arbetar med år 1 till år 6 på en mindre tätortsskola. Intervjupersonen är utbildad fritidspedagog men har 40 gamla poäng idrott och har jobbat som idrottslärare i tio år. När det gäller bakgrunden i orientering så har denne dels lite från sin skoltid och dels i militärtjänsten personen gjort men intervjupersonen har aldrig tävlat i orientering. 17

23 Intervjuperson 7 Intervju nummer sju var med en grundskolelärare på en mindre tätortsskola som för tillfället har idrott med fyror och femmor. Intervjupersonen jobbar som klasslärare men är utbildad idrottslärare i grunden och har jobbat i tio år. Denne har ingen bakgrund inom orientering men tycker det är väldigt intressant eftersom det är ett sätt att lura sig själv till att springa i skogen. Under sin uppväxt har personen haft mycket liten kontakt med att orientera. Intervjuperson 8 Vår åttonde intervju var med en idrottslärare som jobbade med år 2, år 3, år 4 och år 5 i idrott. Denne person är även klasslärare för mellanstadiet. Eftersom det är en liten skola så jobbar intervjupersonen både som klasslärare och idrottslärare. I 40 år har denne jobbat som lärare men i 20 år på denna skola, personen är aktiv orienterare på fritiden. Intervjupersonen har gått utbildningar till cirkelledare för att få in pengar till sin orienteringsklubb, men har inga andra utbildningar då det gäller orientering Avgränsningar Vi har avgränsat oss till hur undervisningen kring att orientera på skolorna fungerar, vi tittar inte på om lärarna integrerar att orientera med något annat moment utan fokuserar på att orientera i skolan. Tar däremot idrottslärarna upp att de integrerar att orientera med något annat ämne så låter vi dem berätta om det. Vår studie är riktad mot år 1-5 eftersom målet om att orientera sig är för år 5, vi har intervjuat idrottslärare för år 1-6. Däremot har vi valt att göra en intervju med en lärare för år 6-9 eftersom eleverna ska ha uppnått målet i år Intervjuns utformning och genomförande När det gäller intervjuns utformning har vi delat upp intervjufrågorna (se bilaga) i tre olika delar. De tre huvuddelarna är respondentens bakgrund, genomförande och tolkning av målen. Under respondentens bakgrund har vi tagit upp frågor kring respondentens utbildning, hur länge han eller hon har jobbat som idrottslärare och andra frågor kring honom eller henne. På genomförande ställer vi frågor om respondentens undervisning, hur undervisningen ser ut i att 18

24 orientera i skolan och vad han eller hon använder för material. Under tolkning av målen frågar vi idrottsläraren hur han eller hon tolkar hitta i närmiljö (Skolverket, 2009) och använda enkla hjälpmedel (Skolverket, 2009). Vid genomförandet av intervjuerna var vi på den skola där idrottslärarna är verksamma. Dessutom fanns det på varje skola ett mindre rum ledigt för att vi inte skulle bli störda. Vi spelade in intervjun på datorn med ett program för inspelning. Vi valde detta program eftersom vi vet att det är bra ljud. Detta gör att när vi senare transkriberar tydligare hör vad respondenterna säger. Varje intervju tog ungefär 15 minuter förutom en som tog fem minuter. Vi bestämde oss för att bara en av oss skulle ställa frågorna, för att den intervjuade skulle kunna koncentrera sig på en utfrågare. Detta bestämdes eftersom vi vill ha samma person vid intervjuerna, då får alla idrottslärare samma person och gå efter istället för att lyssna till oss båda. Givetvis var båda med vid alla intervjuerna men en av oss ställde aldrig några frågor. Den som intervjuade gav alltid den andre tid till att efteråt ställa någon fråga till respondenten om det var något som vi hade missat. 4.3 Bearbetning Efter att ha gjort intervjuerna satte vi oss ner för att transkribera så mycket som möjligt från intervjun. Om något är oklart från intervjun så vet man på ett ungefär vad han eller hon ändå sagt, kanske att man inte hör något ord från den inspelade intervjun. Vid nedskrivningen av intervjuerna valde vi att först lyssna på intervjun och skriva ner allt på papper för hand. Det var vissa gånger svårt att höra vad respondenterna sade men efter att lyssnat på det flera gånger kunde vi efter diskussion komma fram till vad de sagt. Vi skrev ner intervjuerna förhand på papper och sedan skrev vi av pappret till datorn. Vi valde att göra så eftersom vi spelade in på datorn och då tar det lång tid att växla mellan de olika programmen. Dessutom blir det lättare sen att en av oss läser och den andra skriver ner på datorn. 19

25 Transkribera gör vi för att det bidrar till att förbättra vårt minne, det underlättar när intervjuaren sedan analyserar vad respondenten sagt och forskaren kan lyssna flera gånger om på vad respondenten sagt. Dessutom kan informationen användas flera gånger till andra studier (Bryman, 2004). 4.4 Etiska övervägande Det finns olika etiska frågor att ta ställning till då man gör en intervju. Dessa etiska frågor finns under hela intervjuundersökningen. En fråga är hur pass anonyma respondenterna är och vilka konsekvenser som kan bli för personernas del. Ett annat etiskt problem kan vara när själva analysen pågår, hur djupt kan vi som forskare analysera intervjuerna och hur vi tolkar svaren vi får (Kvale & Brinkmann, 2009). Då det gäller respondenternas deltagande i vår studie, alla respondenter har blivit tillfrågade om de vill ställa upp. Vi har informerat om att de är helt anonyma i vårt arbete. Vi har dessutom valt att varken nämna städernas namn eller länets namn. Detta har vi valt för att göra respondenterna så anonyma som möjligt men också för att detta inte spelar någon roll för vårt resultat. De har också innan blivit informerade om vad vi ska undersöka och hur intervjun ska gå till. Vi har frågat respondenterna om de vill läsa frågorna precis innan intervjun (endast två har varit intresserad av det), men vi har aldrig skickat ut frågorna i förväg. Detta för att vi tror att svaren kan bli annorlunda om vi lämnar ut dem i förväg, respondenten kan då svara det som han eller hon tror att vi vill höra. Lämnar vi däremot ut frågorna precis innan får de en liten tid att tänka efter och till att komma ihåg, detta kan också vara en trygghet för dem. När det gäller analysen väljer vi att tolka den utifrån så som vi uppfattat respondentens svar. 4.5 Felkällor Vid våra intervjuer kan det finnas fler felkällor både beroende på oss intervjuare men också på respondenten. Det som intervjuaren kan göra är att när frågorna konstrueras (innan intervju) är att formulera en fråga som är oklar. När intervjun pågår kan en annan felkälla hos 20

26 intervjuaren vara att han eller hon har ett visst tonfall när frågan ställs. Intervjuaren kan dessutom missförstå informationen han eller hon får från respondenten och när informationen sedan analyseras kan detta då vara ett problem. Vidare kan respondenten missförstå frågan som ställs och svarar på ett annat sätt eller att vi inte får ut det vi vill. Respondenten kan också minnas fel om hur de har gjort vid ett speciellt tillfälle eller hur de arbetat (Bryman, 2004). 4.6 Tillförlitlighet Bryman (2004) tar upp olika delar som berör tillförlitligheten när man gör en studie med hjälp av intervjuer. För det första är tillförlitligheten beroende på om någon annan kan upprepa undersökningen vid ett senare tillfälle och få likadana svar. Ett annat problem, med pålitligheten, kan vara att författarna inte tolkar resultatet på samma sätt. De är helt enkelt inte överens över vad de hör eller hur de skriver ner det de tolkat. Tolkningen betyder mycket för resultatet därför är det viktigt att man tillsammans försöker diskutera fram en tolkning som båda kan stå för. Ett exempel på tolkning är att några lärare tolkar att orientera som friluftsliv och lägger undervisningen i att orientera på exempelvis friluftsdagar. Andra lärare tolkar friluftslivet som knopar, övernattning, ute i naturen med mera och har då undervisningen i att orientera under annan timme. 21

27 5. RESULTAT Frågeställningarna har funnits med under hela arbetets gång, den första frågeställningen lyder: Hur tolkar lärarna målkriterierna kring att orientera i Lpo 94? Den andra frågeställningen är följande: Finns det några skillnader med att uppnå målen för att orientera (i skolan) i stadsmiljö gentemot i mindre tätort? Vilka är i så fall skillnaderna? Vår tredje frågeställning är: Har lärarnas utbildning och bakgrund någon betydelse för undervisningen i att orientera? I resultatdelen kommer följande tas upp: vad lärare säger om målkriteriet då det gäller att orientera, lärarnas bakgrund och utbildning, hur undervisningen ser ut på de olika skolorna och vilka möjligheter och hinder det finns på de olika skolorna. 5.1 Målkriteriet Vid alla åtta intervjuer har det blivit väldigt liknande svar då det gäller tolkningen av målet enkla hjälpmedel (se bilaga). Lärarna i stad och mindre tätort tolkar enkla hjälpmedel på ungefär samma sätt, att kartan är det enkla hjälpmedlet för eleverna att orientera sig. Det finns en lärare i staden som ger uttryck för något mer hjälpmedel förutom kartan. Enligt tre av idrottslärarna i staden är kartan ett enkelt hjälpmedel för dem. Det som skiljer är att den fjärde intervjupersonen i staden ger uttryck för att skolan just nu använder kartan som ett enkelt hjälpmedel men funderar på att börja använda kompass. Eftersom det nu med den moderna tekniken kommer mer och mer avancerade hjälpmedel exempel på det är GPS, och då uttrycker idrottsläraren att kompass är enklare och att man diskuterar att ta med det i undervisningen. Läraren förklarar att om de väljer att ta med kompassen är det för att vrida kartan inte för att passa kartan. Enligt lärarna på skolorna i mindre tätort så tolkar alla ett enkelt hjälpmedel som en karta. När det gäller tolkningen av enkla hjälpmedel så ser, även här, tolkningen ganska lika ut på både 22

28 stadsskolor och mindre tätortsskolor. Citatet nedan visar att en av stadsskolorna tittat på samhällets digitala utveckling och jämför där hur avancerat en kompass och karta är jämfört med dagens teknik. Ja, å då e frågan vad definierar enkla hjälpmedel? Är GPS ett enkelt hjälpmedel? Nej, det är ganska avancerat. Så för att kunna ha kvar skolundervisningen så kan man ju säga att enkla hjälpmedel är kompassen! (Intervjuperson 4). På detta sätt försöker den intervjuade i stadsskolan förklara vad som är enkla hjälpmedel, men att skolan inte har kommit fram till när och om de ska använda kompassen. Alla skolor uttrycker att kartan är det enklaste hjälpmedlet för tillfället. Det står även i målet att eleverna ska kunna hitta i närmiljö och lärarna ger uttryck för att de tolkar denna del av målet lite mer olikt varandra än enkla hjälpmedel. Enligt en idrottslärare i stadsskola är närmiljö staden de bor i (både skog och stad). Två andra av stadsskolorna ger uttryck för att närmiljö är stadsdelen (skolgård, skog och bostadsområde) som de bor i alltså inte hela staden. Den ena av dessa idrottslärare ger uttryck för att det är där eleverna brukar vistas och känner igen sig. Enligt den fjärde läraren är närmiljön staden men att han inte vågar släppa eleverna där, därför blir närmiljön ett skogsparti som ligger en liten bit från skolan. Enligt en av idrottslärarna i en mindre tätort så är närmiljö skolgården, skolskogen och även en okänd miljö (mer för de äldsta). En av de andra lärarna uttrycker det som skolgården för de minsta, medan de äldre rör på sig lite mer så då tycker han att det är samhället och skogen. Den tredje idrottsläraren uttrycker närmiljö som skolgården och enligt den fjärde är närmiljö är en miljö som inte är främmande för eleverna. Så här säger en stadsskola och en mindre tätortsskola om vad närmiljö är för just den skola som de undervisar på: [ ] kan vara den skog de är bekanta med, sen har barnen stadsdelen, där dom bor, och skolgården (Intervjuperson 2). 23

29 [ ] på lågstadiet ska man kunna orientera på skolgården annars är det skolskogen (Intervjuperson 5). Enligt alla de idrottslärare vi intervjuat så är närmiljö det som ligger omkring skolan, områden inom staden eller den mindre tätorten. Utifrån intervjuerna så är skillnaden mellan de olika skolorna är hur stort det området är, för några är det hela staden, för andra är det den stadsdel de bor i. Intervjupersonerna i stadsskolorna tar upp mer kring staden, bostadsområden, mindre skogsparti och parkområden som finns i närheten av skolan i intervjuerna. De mindre tätortsskolorna tar istället upp mer kring skolskogen eller annan skog i närheten av skolan. Intervjuerna visar att det gemensamma för alla skolor, både stadsskolor och mindre tätortsskolor, är att alla i intervjun tar upp att de använder sig av skolgården mycket. Skolgården är viktig för alla idrottslärare eftersom det inte är en främmande miljö för eleverna och att de då känner igen sig, de springer inte vilse. Alla idrottslärarna har egna mål med vad de vill att eleverna ska uppnå då det gäller att orientera. Lärarna utgår då från de målkriterier som finns med i läroplanen. Intervjuerna visar att lärarna på skolorna anser att eleverna ska ha med sig detta i framtiden då det gäller att orientera: säkerhet, duktighet, hitta, veta, trygghet, självsäkerhet och god självkänsla. Ja, jag hoppas ju att de känner trygghet i detta att kunna orientera, kunna leta upp på en karta och kunna följa [ ] en säkerhet, duktighet att kunna använda en karta (Intervjuperson 3). Alla idrottslärare beskriver att de vill att eleverna i framtiden ska ha med sig en trygghet då det gäller att använda kartan. Eleverna ska kunna vara turister i en helt ny stad och då kunna hitta med hjälp av kartan. Resultatet av intervjuerna visar att målet uppfattas väldigt lika när det gäller hjälpmedel men när det gäller närmiljön tolkas det lite annorlunda. Alla anser att eleverna ska känna trygghet och säkerhet i vad de ska kunna göra när de kommer till främmande miljöer och hur de ska kunna använda/läsa en karta. 24

30 5.2 Undervisning I frågan finns det skillnader med att uppnå målen i att orientera, finns det en del skillnader. Resultatet från intervjuerna visar att det är en av skolorna som inte har någon karta medan övriga skolor har. Alla andra skolor som har kartor berättar att man har ett samarbete med någon orienteringsklubb och får därigenom hjälp med kartor och orienteringsdagar. Vidare med kartorna här som stadens orienteringsklubbens juniorer har gjort eller fick sån här handlagspenning (Intervjuperson 3). Intervjuerna visar alltså att samarbetet mellan skolorna och stadens orienteringsklubb alltså är viktig för idrottslärarna eftersom de får kartor därifrån. När det gäller undervisningen i att orientera så nämner alla idrottslärare vid intervjuerna att de har någon form av skolgårdsorientering främst för de yngre eleverna. Vid intervjuerna ger tre av fyra lärare i stadsskola uttryck för att de börjar sin undervisning i att orientera ute med skolgårdsorienteringen. Tre av fyra lärare i mindre tätort och en lärare i staden ger uttryck för att de börjar arbetet inomhus i idrottshallen och använder då tavlan som hjälpmedel. Enligt den sista i mindre tätortsskola så jobbar deras skola inte så mycket med att orientera men har börjat lite med skolgårdsorientering. Jag kan känna att vår undervisning i orientering startar egentligen i och med att jag träffar f-klassen [ ] vi har alltså en vanlig gammaldags griffeltavla i gympasalen så jag startar med att rita upp och förklara att jag hänger upp golvet på väggen (Intervjuperson 5). Sen fortsätter vi inne, sen har vi lite salskartor med linjer och sådär som vi lyckats göra (Intervjuperson 4). 25

31 Intervjuerna visar att det är skillnad på om lärarna väljer att starta undervisningen i att orientera ute på skolgården eller inne i idrottshallen. Alla intervjuer visar att alla lärare i början jobbar med att eleverna ska lära känna kartan i ettan till trean. Idrottsläraren i intervju 4 nämner något som ingen annan av idrottslärarna tar upp. Enligt intervjuaren så har skolan som denne är på lyckats få fram kartor över idrottshallen och dessa jobbar läraren mycket med för att få eleverna att förstå att de ska vrida på kartan. Citaten nedan ger exempel på färdiga material som finns tillgängligt för lärarna i undervisningen i att orientera som två av idrottslärarna i mindre tätort använder sig av. Enligt intervjuarna jobbar de med två olika hjälpmedel då det gäller undervisningen i att orientera. Den ena läraren ger uttryck för att denne använder sig av Skogsäventyret medan den andra ger uttryck för att använda sig av en trappa (ungefär som utbildningstrappan). Man har ju gjort från Orienteringsförbundet, skogen i skolan och Skogsäventyret. Den har vi i alla fall kört med årskurs fyra, inte kontinuerligt (Intervjuperson 5). Det ser ut som en trappa kan man säga, jag börjar redan i ettan och jobbar mycket med skisser (Intervjuperson 6). Vi har tidigare nämnt (i kapitel orienteringslöpning i skolan) att Skogsäventyret och utbildningstrappan är färdigt material som lärarna ute på skolorna kan använda sig av vid undervisningen i att orientera. Alla lärare utom en (mindre tätortsskola) tar vid intervjuerna upp att de tycker att de jobbar mycket med att eleverna ska kunna orientera, flera av lärarna nämner att de har ungefär sju till tio lektioner på ett läsår. Det får ta liksom den tid det tar så att de verkligen får känna att de verkligen kan det här [...] mellan sju till tio lektioner (Intervjuperson 3). 26