Kartläggning av ungdomars behov och myndigheters insatser på Hisingen

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Kartläggning av ungdomars behov och myndigheters insatser på Hisingen Kerstin Sundqvist Hisingen Rapport

2 2 Samordningsförbundet Rapport Göteborg Hisingen (DELTA) Kerstin Sundqvist KARTLÄGGNING AV UNGDOMARS BEHOV OCH MYNDIGHETERS INSATSER PÅ HISINGEN SAMMANFATTNING Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) har givit ett uppdrag att göra en inventering som ska belysa hur många ungdomar som är i behov av samverkansinsatser, vilka åtgärder som vidtas för närvarande samt vilka behov som inte möts på ett adekvat sätt. Myndigheterna har ingen gemensam eller enhetlig definition av begreppet ungdom. Myndigheterna delar in ungdom i olika åldrar utifrån sina olika uppdrag och regelverk. Ungdomar som kan ha behov av samverkansinsatser definieras av handläggare som de unga avbrutit studier på grund- eller gymnasienivå och de som saknar en daglig meningsfull sysselsättning samt de unga som mår psykiskt dåligt och de som har dåliga kunskaper om hur samhället fungerar. Alla fyra huvudmän och myndigheter har ett rehabiliteringsansvar. I myndigheternas ordinarie uppdrag/verksamheter förekommer eventuellt samarbete med andra myndigheter främst på individnivå i och då i mån av tid. Regionen och kommunen har en del verksamhet ihop riktad mot Hisingen inom t ex vuxenutbildning, ungdomsmottaning och öppen narkomanvård. Utöver detta finns ett antal verksamheter som samverkar mellan myndigheter med stöd av Delta. Alla ungdomar kan inte tillgodogöra sig de insatser som erbjuds idag utan är i behov av andra alternativ. Flera förslag från verksamheterna handlar om att kunna erbjuda alternativ till dagens utbildningssätt och arbetsmarknadsåtgärder. Det finns ett behov av större tillgång till arbetsförmedlingens kompetens och mer individuella och långsiktiga lösningar för de unga. Likaså efterfrågas en ökad tillgång till psykiatrisk rådgivning och till olika typer av samtalskontakter. Det behövs en bredd av olika insatser för unga t ex en strukturerad verksamhet med låg tröskel och som erbjuder kontinuitet. Många påtalar vikten av att samarbeta kring den unge för att skapa trygghet och dra åt samma håll.

3 3 UPPDRAGET Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) har beslutat att under 2005 och framöver förbättra och utveckla åtgärderna kring gruppen ungdomar. Insatserna både vad gäller inriktning och omfattning skall grunda sig på ungdomars behov. Samordningsförbundet har därför beslutat att insatserna skall föregås av en inventering. Inventeringen ska belysa hur många ungdomar som är i behov av samverkansinsatser, vilka åtgärder som vidtas för närvarande samt vilka behov som inte möts på ett adekvat sätt. Syftet med Samordningsförbundets insatser är att komplettera nuvarande insatser och öka träffsäkerheten. Uppdraget innebär: 1. Beskriva hur varje samverkansmyndighet definierar gruppen ungdomar. 2. Översiktligt definiera gruppen ungdomar som är i behov av samverkansinsatser. 3. Beskriva vilka insatser som görs idag för gruppen ungdomar i behov av samverkansinsatser. 4. Fånga upp förslag till insatser utöver de som görs idag för gruppen ungdomar. METOD Kartläggningen har skett genom intervjuer och statistikinsamling. Frågor har skickats ut till myndigheterna som ingår i Samordningsförbundet, Sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Stadsdelförvaltningen. Myndigheternas svar har kommit från flera handläggare på olika nivåer inom myndigheten. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Beskrivning av hur varje samverkansmyndighet definierar gruppen ungdomar. Myndigheterna har inte någon gemensam och enhetlig definition av begreppet ungdom. Arbetsmarknadsverket definierar åringar som ungdom. Socialtjänstlagen, LVU och LVM påverkar i sin tur hur man arbetar med olika åldersgrupper inom socialtjänsten, de unga som själva söker försörjningsstöd följer vanligtvis Arbetsförmedlingens definition år. Försäkringskassan delar också in de bidragsberättigade i ålder. För personer mellan finns en särskild aktivitetsersättning. Begreppet unga vuxna används alltmer inom olika verksamheter och då ofta för de som är över 20 år. En annan ganska vanlig indelning utgår från skolans värld: grundskole-, gymnasie-, och eftergymnasial ungdom. 2. Översiktlig definition av vilka ungdomar som är i behov av Samverkansinsatser. I Statens Offentliga utredning SOU 200:92 Unga utanför, beskrivs en grupp ungdomar år som inte studerar, arbetar eller har någon annan känd sysselsättning. Utredningen visar att rörligheten bland ungdomarna är stor under det första året utan sysselsättning och att de som står utanför mer än två år har betydligt svårare att etablera sig i samhället. Tydligast är att det är en högre risk att hamna utanför för ungdomar som har dålig skolunderbyggnad och att väldigt få av dessa ungdomar hittar tillbaks till de kända sysselsättningsalternativen genom studier. Ungdomar som inte är födda i Sverige är överrepresenterade i denna grupp.

4 4 Under kartläggningen har från de olika myndigheterna bland annat framkommit att ungdomar som kan vara i behov av samverkansinsatser är: De som har avbrutit sina studier i grundskola och gymnasium De som saknar daglig, meningsfull sysselsättning De som har psykisk ohälsa som hindrar dem från att komma vidare De som har dåliga kunskaper om hur samhället fungerar Handläggare i verksamheterna beskriver att dessa ungdomar kan ha en eller flera av följande problem/hinder: missköter sin hälsa är självdestruktiva och mår psykiskt dåligt har dåligt självförtroende har låg uthållighet har bristande drivkraft och initiativförmåga att förändra sin situation kan ha handikapp som inte blivit upptäckta eller utredda har dålig kontakt med sin ursprungsfamilj saknar nätverk och vuxna som ger stöd och bekräftelse saknar andra goda relationer och förebilder har tidiga dåliga erfarenheter av skola och andra myndigheter, kanske varit mobbade. använder droger är kriminella eller riskerar dras in i kriminalitet är skuldsatta och har svårigheter att sköta sin ekonomi flyttar runt mycket saknar bostad Försäkringskassan konstaterar att på senare år har antal sjukskrivna för psykisk ohälsa ökat markant, särkilt hos unga. Det handlar om depression, utmattning, ångest och fobier. De grupper som Arbetsförmedlingen definierar att man har behov av samverkan kring är de som saknar A-kassa och de som har någon sjukdom eller handikapp.

5 5 Arbetsförmedlarna är medvetna om att det finns många ungdomar som inte klarar de krav som kontakten med Af innebär samt många som man där inte bedömer kunna stå till omedelbart förfogande för arbetsmarknaden. Nedan följer några myndigheters uppgifter om aktuella ungdomar. I vårdcentralernas samverkansteam har under halva året, perioden sammanlagt 119 personer i åldersgruppen upp till 25 år deltagit. Ett nedslag i Försäkringskassans statistik visar att den 1/ var 302 personer i åldern sjukskrivna mer än 59 dagar på Hisingen. Av dem hade 153 eller 50,6 % diagnosen psykisk ohälsa. Det är något högre andel än bland vuxna. Ökningen av denna diagnos är markant de senaste åren. Sjukskrivna mer är 59 dagar för psykisk ohälsa i ålder år: Tuve 63% Backa 59% Lundby 56% Kärra-Rödbo 50% Torslanda 47% Biskopsgården 39% I vecka 42 i år fanns personer mellan år inskrivna på Arbetsförmedlingen Hisingen. Av dem var 654 öppet arbetssökande, 147 kan inte ta arbete direkt, 390 arbetar deltid eller är tillfälligt timanställda i mindre omfattning än de önskar, 70 har tillfälligt arbete minst tre månader och 23 är tillfälligt anställda i mer än tre månader. 250 är ute i någon form av praktik eller rehabiliteringsåtgärd, 34 har lönebidrag eller anställningsstöd och några är tillfälligt felregistrerade. 15 ungdomar har varit inskrivna i mer är två år och är därmed långtidsinskrivna. 26 ungdomar var registrerade som långtidsarbetslösa (inskriven 100 dagar) vilket motsvarar 4,1 % jämfört med snittet i Göteborg på 10,2 %. Långtidsarbetslöshet bryts när beslut om en åtgärd tas eller när den unge avanmäls från arbetsförmedlingen varför siffran inte visar hur länge någon sammantaget varit utan arbete eller hur många som är arbetslösa. Stadskansliets statistik över antal registrerade år inkl ev sambo som fått socialbidrag under minst 10 månader under perioden : Torslanda 7 Biskopsgården 122 Lundby 80 Tuve-Säve 15 Backa 50 Kärra-Rödbo 6 Summa 280 Under helåret 2004 var siffran för hela Hisingen 283 vilket kan jämföras med 241 år 2003 och 205 år Hur många ungdomar (18-25 år) finns i oktober 2005 aktuella på varje socialkontor? Hur många av dem är inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen?:

6 6 Aktuella ungdomar med försörjningsstöd Torslanda 12 8 Biskopsgården tilläggshinder utredningsgruppen Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo 14 4 Summa Varav inskrivna vid Arbetsförmedlingen Ovanstående beskriver ungdomar som de olika myndigheterna definierar kan ha ett behov av samverkansinsatser. Eftersom myndigheterna har olika definitioner och statistik gällande ungdomar är det svårt få fram antal ungdomar. Samma ungdom kan förekomma i fler än en myndighets siffror. Stadskansliet arbetar för närvarande med en kartläggning av ungdomsgruppen år med fokus på arbete och hälsa. En delrapport var klar i september och Kommunstyrelsen har beslutat att ge ett förnyat uppdrag att arbeta med detta. Under vecka 40 görs också ett nedslag på alla långtidsberoende försörjningsstödstagare på Hisingen. När detta material är helt sammanställt ökar det möjligheten att följa upp ungdomars situation på Hisingen och övriga delar av kommunen. I mars 2005 gjorde 1:e socialsekreterare Suzanne Hultén och socialsekreterarna Linda Dalsmyr och Magdalena Månsson en kartläggning av 87 ungdomar som är i behov av en kontakt med socialkontoret i Lundby. Kartläggningen resulterade i en beskrivning av ungdomarnas problemområden: Flertalet saknar gymnasiekompetens och har inte haft ett sammanhängande arbete. Runt hälften har problem med sin boendesituation och psykisk ohälsa. Det kan också handla om kriminalitet, uttalat eller misstänkt missbruk, oförmåga hantera ekonomin och fysisk ohälsa. Detta får sammanfatta avsnittet om vilka ungdomar som är i behov av samverkansinsatser. 3. Beskrivning av vilka insatser som görs idag för gruppen ungdomar i behov av samverkansinsatser. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika myndigheternas arbete med ungdomar på Hisingen. Den innehåller också några verksamheter som samordningsförbundet är med att finansiera samt några övriga region, kommun- och Hisingsgemensamma insatser.

7 7 Hälso-och sjukvården Hälso- och sjukvården ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen för att tillhandahålla medicinsk vård, behandling, habilitering och rehabilitering samt att förmedla underlag till Försäkringskassan och andra aktörer för bedömning av rehabiliteringsbehov och lämpliga åtgärder. På Hisingen finns åtta vårdcentraler, en öppenpsykiatrisk mottagning, två Barn och ungdomspsykiatriska mottagningar samt en behandlingsenhet för ungdomar. Inom sjukvården finns kompetens i form av läkare, psykologer, sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast. På BUP jobbar man samtalskontakter med ungdomen och dennes familj, nätverk och ofta skolan. Det kan handla om kriser i familjen övergrepp, depression, självdestruktivitet, ätstörningar och relationsproblem. Försäkringskassan Enligt lagen om allmän försäkring ansvarar Försäkringskassan för att samordna rehabiliterande insatser och att det görs rehabiliteringsutredningar för dem som saknar arbetsgivare. För ungdomar upp till 29 år som efter utredning bedöms vara sjuka minst ett år framåt finns aktivitetsersättning som Försäkringskassan handlägger. Med pengar från aktivitetsersättningen kan handläggaren vara mer generös med att köpa åtgärder som ska stimulera den unge till aktivitet. Detta eftersom många unga inte är etablerade på arbetsmarknaden och alternativet skulle vara att inte göra någonting (arbetslöshet). När man bedömer att den unge så snart som möjligt ska kunna återgå till arbete så jobbar samordnare med arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan med arbetsförmedlingen. Man arbetar utifrån en processtyrningsmodell som får ta upp till ett år och innehåller olika delmål och aktiviteter som ska leda till ökade förutsättningar för att återgå i arbete. Under hela processen tas ställning till om medicinsk arbetsförmåga finns vilket då ska leda till avslut av insatsen och övergång till aktivt arbetssökande i Af: s ordinarie verksamhet. Samverkan sker ibland även med socialtjänsten Arbetsförmedlingen Enligt Arbetsmarknadsverket har Arbetsförmedlingen tre huvuduppgifter. Den första uppgiften är att förmedla arbete till arbetslösa och arbetskraft till arbetsgivarna. Den andra uppgiften är att genom utbildningsinsatser öka de arbetslösas kompetens för att underlätta anpassningen på arbetsmarknaden. Den tredje är att tillvarata under- och outnyttjade resurser på arbetsmarkanden, t ex arbetslösa arbetssökande med funktionshinder. Arbetsförmedlingen på Hisingen har sedan många år tillbaka en grupp handläggare som riktar sig till målgruppen år. Genom Ungdomsgarantin har man samverkan med kommunens Arbetsmarknadskontor. Arbetsförmedlingens övergripande mål är att man ska medverka till att arbetssökande snabbt sammanförs med vakanta platser. Grunden är platsförmedling. Det viktigaste resultat som mäts fortlöpande är dock långtidsarbetslöshet. För en ungdom infaller den efter 100 dagars inskrivning på Af. Af Hisingen har under flera år haft ett bra resultat jämfört med övriga Göteborg och har ett snitt på. Målet för Hisingen är ett maxantal på 43 långtidsarbetslösa i snitt och för närvarande ligger antalet på 40. Af menar att Hisingens goda resultat till stor del beror på samverkan. För att rusta den unge för arbetslivet erbjuder Af information, vägledning, utbildning, praktik, lärlingsplatser som ska matcha arbetslivets efterfrågan på arbetskraft.

8 8 Idag har man en formell samverkan med Socialtjänsten genom arbetet på Arbetsmarknadstorget och med Försäkringskassan genom arbetet i Rehabuppdraget (R-uppdraget). Socialtjänsten Kommunen ansvarar för den enskildes sociala rehabilitering i enlighet med socialtjänstlagen. Varje socialkontor på Hisingen har byggt en egen organisation utifrån sina förutsättningar t ex hur stor stadsdelen är. De ungdomar år som söker ekonomiskt bistånd och bedöms kunna vara aktivt arbetssökande bokas till ungdomsteamet på Arbetsmarknadstorget. Övriga ungdomar bokas i de tre stora socialkontoren, Biskopsgården, Lundby och Backa till de enheter som handlägger försörjningsstöd. Där har man särskilda handläggare för ungdomarna. I de mindre stadsdelarna, Torslanda, Tuve-Säve och Kärra-Rödbo, skiljer man oftast inte ut vare sig försörjningsstödet eller ungdomar. Socialsekreterarna på socialkontoren beskriver att arbetsmetoden är utredning, stöd, motivation och uppföljning. Man har oftast enskilda besök och tar kontakt med andra myndigheter och verksamheter utifrån individens behov och i mån av tidsutrymme. Ett övergripande målet för socialtjänsten är att den unge ska bli självförsörjande. Socialkontoren har också egna insatser som ungdomar får del av. 1:e socialsekreterare Christian Brunsson gjorde hösten 2004 en kartläggning över var ungdomar fanns inom Biskopgården socialkontor och kunde då konstatera att de återfanns väldigt utspridda inom organisationens olika enheter. I Biskopsgården har man en intern åtgärdsbank. Där finns t ex Vingen som är en del av gymnasieskolans individuella program i samverkan med socialtjänsten. SIV-projektet och Äpplet JobCenter som erbjuder coachning när det gäller jobbsökeri. Jobbcentrum lovar också meningsfull sysselsättning inom 14 dagar. I Lundby administrerar man verksamheterna på Lundbykajen och man har tillgång till praktikplatser och uppföljning genom Hisingsslussen. Genom URBAN 1 har man projekt Lundby Matchning som är ett arbetsmarknadsinriktat projekt samt Arena som syftar till att hitta metoder för att minska socialbidraget. I Backa har man dels startat en verksamhet liknande Vingen och man har en åtgärdsgrupp på chefsnivå som arbetar med att hitta nya insatser för ungdomsarbetet. De tre mindre stadsdelarna beskriver att närheten till andra lokala verksamheter underlättar samarbete och möjligheten att hitta flexibla lösningar för individerna. I Tuve har man satsat på en på en särskild handläggare som arbetar med max 20 långtidsberoende försörjningsstödstagare med fokus på kvinnor, barn och ungdom. I Kärra söker man medel för att rikta en halv handläggartjänst att arbete med social praktik. Regionala och kommunala verksamheter på Hisingen Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen vänder sig till den som är över 20 år och behöver vägledning till kommunal vuxenutbildning och SFI. Vuxenutbildningen strävar efter att vara flexibel och den som har sämst skolunderbyggnad ska prioriteras. Vuxenutbildningen har en stor

9 9 bredd av undervisningsmetoder från SFI, grund till gymnasial nivå och från stora grupper till individuell undervisning. På Hisingen har man sedan länge ett samarbete med A-torget och med Lundbykajen. Tillsammans med stadsdelarna jobbar man för närvarande med olika projekt för att skapa goda lärmiljöer för att främja och locka till studier bl a för ungdomar. Man strävar efter att kunna erbjuda individuella handlingsplaner och okonventionella lösningar för olika individer och gruppers behov. Ungdomsmottagningen Den som är år är välkommen att vända sig till Ungdomsmottagningen Hisingen. Det är en verksamhet som beslutats av Kommunalfullmäktige men betalas av Regionen. Där finns barnmorskor, kuratorer, psykologer. Knutet till verksamheten finns även gynekolog, venereolog och psykiatriker. Tanken är att det psykosociala och medicinska ska väga lika tungt och hänsyn ska tas till både kropp och själ hade mottagningen besök av flickor och 885 av pojkar. Och de flesta var mellan år. Alla niondeklasser på Hisingen får komma på studiebesök och få information om verksamheten. Öppna narkomanvården och utbildningsgruppen Öppna narkomanvården Hisingen är en specialiserad öppenvårdsenhet för narkotika och blandmissbrukare som arbetar med behandlingsarbete, information, rådgivning, konsultation och handledning. Personalen är socionomer och sjuksköterska. Man samverkar med socialtjänst, kriminalvård, sjukvård och frivilliga organisationer. Utbildningsgruppen har ett strukturerat behandlingsprogram med daglig verksamhet där man fokuserar på att få vardagen att fungera utan droger. Ungdomsteamet Ungdomsteamet startade för 2 år sedan med projektpengar från mobilisering mot narkotika. Det är en samverkan mellan sjukvården och kommunen med 2 ½ socionomtjänst och en sjuksköterska från beroendeklinken en dag/vecka. Samarbetar med familjen och övrigt nätverk kring den unge och t ex skola och frivård. Träffar Hisingsungdomar år som har någon form av bekymmer med alkohol och narkotika. Har hittills träffat cirka 120 ungdomar 75 % pojkar. De flesta kommer från de stora stadsdelarna och de har blandad svensk eller invandrarbakgrund. Hasch är helt klart den största drogen. Ungdomsteamet erbjuder motivationsprogram, avvänjningsprogram och enskilda samtal där man uppmuntrar den unge ha någon med sig. En del avbryter men återkommer kanske senare när något hänt i livet. Sambuh Fyra stadsdelar på Hisingen samverkar i ett projekt för barn och ungdomar på Hisingen. Den består bl a av ett kollektiv med träningsboende för åringar. Teendream I drygt ett och ett halvt år har ungdomssatsningen Teendream funnits i lokaler på centrala Hisingen. Teendream kom till för att det fanns för lite insatser på fritiden för ungdomar i ålder år. Alla i åldersgruppen är välkomna och verksamhetens har ca 500 besök/vecka. Av dem är cirka 70 % killar och 30 % tjejer. Ungdomarna har själva tillgång till lokalerna dygnet runt och är delaktiga i verksamhetens utformning. De får lämna förslag på arrangemang och aktiviteter som tas upp på ett Forummöte en gång/månad. Det kan handla om disko, fester, fotboll, musik, teater och dans med mer.

10 10 Ung och trygg Ung och trygg är ett samarbete mellan polis, åklagare och socialtjänst när ungdomar begått brott. Hittills har fyra stadsdelar i Göteborg varit berörda bl a Biskopsgården på Hisingen. Nästa steg är att erbjuda alla stadsdelar att vara med. Man jobbar med att ta fram nya metoder för att säkerställa ett tidigt och snabbt agerande från samhället sida när ungdomar hamnat snett. Dels arbetar representanter från stadsdelarna, bostadsföretag i stadsdelarna, polisen, åklagarmyndigheten och utbildningsförvaltningen med att ta fram gemensamma handlingsplaner och bilda gränsöverskridande arbetsgrupper. Dels finns en särskild insats där närpoliser och socialsekretare under en ledningsgrupp ska arbeta tillsammans i ordinarie verksamhet. Verksamheter i Delta Samverkan på vårdcentralerna På flera av Hisingens vårdcentraler har man samverkansteam som är sammansatta av olika yrkeskategorier som sjukgymnast, psykolog, kurator, arbetsterapeut och sjuksköterska med psykiatrikompetens. Även personal från Försäkringskassan, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen ingår eller kan finnas knutna till teamen och i något fall har man kontaktperson på Arbetsmarknadstroget. De som blir aktuella för teamen är de personer där man tror det finns ett mervärde med samverkan och målet är rehabilitering. Teamen kan hjälpa till med råd och stöd, fysisk och psykisk terapi, funktionsbedömningar och att hitta rätt nivå för arbetsträning och liknande. I de team som har kontakt med många ungdomar berättar man att de ofta mår psykiskt dåligt och har kanske vänt sig till vården med psykosomatiska besvär, krissituationer, utmattning, depression, ångest, fobier, ätstörningar och värk. Ibland ligger en komplicerad social situation bakom. I Kärra och Torslanda vårdcentraler har man två olika Deltaprojekt som kompletterar verksamheten på ungdomsmottagningen på Vågmästaregatan. I Kärra arbetar en barnmorska med en öppen mottagning utan tidsbeställning för alla ungdomar. Hon går ut i skolan och medverkat i sk kärleksveckor tillsammans med lärarna. Tillsamman med en socialsekretare från socialkontoret träffar hon alla åttondeklassare på mottagningen. De får kommer i mindre grupper och får information. Målet med detta är att ge ungdomarna en bra syn på kärlek och sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och könssjukdomar. Hon träffar alla elever i åk sex och åtta och har på så sätt blivit en välkänd person för ungdomarna att tryggt våga vända sig till med frågor. I Torslanda arbetar en beteendevetare/leg sjuksköterska med tonåringar som söker upp mottagningen för att få råd och stöd. Hon slussar vid behov vidare till barnmorska, läkare, BUP eller den tvärprofessionella grupp som finns på vårdcentralen men behåller kontakten och avlastar till de kan få tid dit. Hälsodisken Målsättningen är att genom välinformerade, kunniga och intresserade och delaktiga medborgare bland annat förebygga ohälsa och öka möjligheterna till egna initiativ, ansvar och egenvård. I projektet ingår ett informationscenter och man erbjuder tematräffar och olika gruppverksamheter. Det är flest kvinnor som kommer till de olika aktiviteterna och unga i årsåldern deltar främst i Öppna depressionsskolan. Man har god kunskap om primärvårdens utbud på Hisingen och ofta hänvisar man ungdomar vidare till ungdomsmottaningen, olika myndigheter eller föreningar. Det är viktigt att ungdomar får träffa andra i samma åldersgrupp för att känna sig hemma.

11 11 Rehabteamet I Lundbykajens verksamheter finns ett rehabiliteringsteam för personer år med psykisk ohälsa, med eller utan diagnos. Efter information och intervju erbjuds du en åtta veckors prövotid som sedan kan övergå i sex till åtta månaders arbetsträning i verkstad och syateljé. Verksamheten kan ha max 15 personer inskrivna och har löpande intagning. I arbetsgruppen arbetar socionom, arbetsledare, textillärare, hushållslärare. Genom samverkan finns tillgång till praktikanskaffare, arbetsförmedlare, psykiater, arbetspsykolog och sakkunnig från Fk. Man har också köpt in lärare från Vuxenutbildningen/Lernia för en teoridel i att söka jobb. Unga Vuxna Projektet är sprunget ur ett behov av förebyggande och stödjande samtalskontakter för åringar på Hisingen. Sedan november 1999 har 404 ungdomar anmält sig till projektet varav ca % flickor. Idag har man två tjänster delat på tre personer, två psykologer och en terapeut. Och man har hela tiden haft kö till verksamheten. Unga Vuxna är ingen myndighet och kontakten bygger helt på frivillighet och får varar så länge den unge tycker han/hon har behov av det. Unga Vuxna har regelbundet nätverksträffar med Ungdomsteamet på A-torget och ViCan för utbyte av erfarenheter mm. Man har även haft några platser i sin kö avsedda för unga som uppgivit att de blivit informerade om projektet därifrån. ViCan ViCan unga arbetar med målgruppen år utifrån den unges tidigare arbetslivserfarenhet. De flesta är mellan år. Målet är att göra en kartläggning med en bedömning av hur nära man står arbetslivet och kunna föreslå en åtgärd som är lämplig och hållbar. Målet är också att minska rundgången mellan myndigheterna. I gruppen finns socionom, arbetsledare i verkstad och sömnad samt tillgång till arbetspsykolog, praktikanskaffare. Via vuxenutbildningen köps tjänster från utbildningsföretaget Lernia. Den unge erbjuds 8 veckors daglig verksamhet med praktiskt arbete i verkstad och sömnad, jobba med sitt CV och meritförteckning, vägledningstest, tester på kunskapsnivå, studiebesök inom kultur, företag och myndigheter. Ungdomsteamet på Arbetsmarknadstorget 1999 startade Arbetsmarknadstorget och några socialsekretare flyttade då in till arbetsförmedlingen och sitter samlokaliserade med Af:s ungdomshandläggare. Ungdomstorgets målgrupp är arbetssökande ungdomar mellan år och som är i behov av försörjningsstöd. Målet är att genom samverkan mellan Af och socialtjänsten bidra till att ungdomar snabbare kommer ut i arbete och egen försörjning. Samlokaliseringen ger mycket stora fördelar för informationsutbyte och träffsäkerheten i ungdomarnas handlingsplaner. Alla handläggare jobbar också med myndighetsutövning. En arbetsförmedlartjänst är riktad till ungdomar som bedömts ha handikapp samt till ViCan. De ungdomar som inte är i sysselsättning ska besöka Öppet hus varje vecka för uppföljning och vid behov bokas trepartsbesök. Genomströmningen av ungdomarna är hög, 2004 tog socialsekreterare emot 754 ungdomar. Gruppen försöker ha bra kontakter med socialkontoren och andra verksamheter och bjuder in nyanställda på studiebesök och har träffar på A-torget där man ibland bjudit med andra samarbetsparter som gäster.

12 12 4. Förslag till insatser utöver de som görs idag för gruppen ungdomar. Nedan följer förslag som framkommit under kartläggningens gång på ytterligare insatser som kan göras för ungdomar på Hisingen: Stöd och motivering till fortsatta studier och alternativa studieformer Att sista terminen i grundskolan bara ägnas åt att låta ungdomarna pröva på arbetslivet så att gymnasievalen kan bli mer träffsäkra. Hitta fler alternativ till dem som inte går nationella program på gymnasiet. En del vill eller vågar inte gå på Vingagymnasiet. En funktion för att fånga upp de ungdomar år som inte är inne i gymnasieskolan eller i andra sammanhang i samhället. Fler ska kunna erbjudas individuell utbildning om de behöver det och det ska finnas möjlighet att få utbildning i mindre grupper där det passar bättre. Det bör finnas fler praktiska utbildningar och/eller där man kan varva teori med praktik. Ett flexiblare studiemedelsystem för de som har skulder. Samarbete mellan vuxenutbildning, Af och socialtjänst kring planering och finansiering av studierna. Bättre och tätare uppföljning för de som är ute i olika typer av praktik och utbildningar Tillgång till Arbetsförmedlingens resurser och alternativa ingångar i arbetslivet Fler alternativ till Kommunal ungdomspraktik för arbetslösa under 20 år. Många fler lärlingsutbildningar eller lärlingsjobb för de som inte klarat grundskola och gymnasiet. Arbetsförmedlarna önskar mer tidsutrymme för att hinna prata med ungdomarna eftersom genomströmningen av ungdomar är mycket stor och varje handläggare har i snitt 270 personer aktuella samtidigt. Det är en viktig signal för arbetslösa att vara inskrivna på Af för att inte känna sig utanför. Det är också viktigt då tillgången till den del Af-åtgärder beror på hur länge du varit inskriven. Kommunen behöver hjälp av Af för att veta hur man ska rusta dem och det behöver inte innebära att Af arbetar aktivt med dem hela tiden. Vi kan komma överens om kommunen ska jobba mer med vissa för att rusta dem under tiden. Flera verksamheter inom sjukvården och socialtjänsten säger att det behövs en arbetsförmedlare i verksamheten eller som kontaktperson. Ungdomen behöver tillgång till en arbetsförmedlare för att kunna få en realistisk syn på hur man kan gå vidare och kvalificera in sig på arbetsmarknaden. Detta är viktigt för att väcka hopp, framtidstro och motivation och är något som man tycker man behöver Af: s kompetens för. De måste också finnas en bra länk mellan stadsdelen och Af. Arbetsförmedlare ska kunna kopplas in i ett tidigare stadium, kanske i samband med att man ordnar en förberedande social praktik.

13 13 Insatser för att stärka ungdomars identitet och självförtroende Det behövs mycket större tillgång till psykiatrisk kompetens för övriga myndigheters verksamheter. Snabbt samarbete mellan vårdcentraler, Fk och socialtjänst för att försöka förhindra att den unge hamnar i permanent sjukroll. Alla myndigheterna anser att det måste finnas mycket större tillgång till samtalsterapi och kognitiv terapi än vad som erbjud idag. Man måste alltid kunna erbjuda kompletterande behandling till medicin för unga t ex samtalskontakt och annan social stöttning. Pröva på nya former för en samhällsvägledande funktion som ska hjälpa ungdomar som är vilsna och behöver hitta vägar att komma vidare. Samla yrkeskompetenserna och dra åt samma håll Mer samverkan mellan myndigheterna för att kunna vara enade i mötet med den unge. Att myndigheterna säger samma sak och drar åt samma håll ger en ökad trygghet för den unge. De gemensamma och lokala insatserna från socialtjänst och polismyndigheten bör utökas för att möta upp mot kriminalitet tidigt och erbjuda alternativa livsval. Följande beskrivning av en verksamhet är en sammanslagning av vad flera handläggare uttrycker: Det bör finnas en verksamhet som kan erbjuda daglig sysselsättning, struktur och sammanhang för den unge. Det ska vara en låg tröskel dit och man ska inte kunna straffa ut sig. Det behövs ett ställe som kan möta upp den unge med en samlad service och bred kompetens från myndigheterna och professionerna. Där ska den unge kunna få ett lyhört och respektfullt bemötande och få komma till tals och vara delaktig. Man ska arbeta med mycket motivering och ställa relevanta krav. Det ska finnas en kedja av åtgärder som länkar i varandra. En kontaktperson eller medmänniska som följer den unge och står för kontinuitet. Processen ska få ta den tid som behövs för att den unge ska ta sig framåt. Ett ställe där man kan få lära sig hur samhället fungerar, hur man ska bete sig. Hjälp med att får större självförtroende och bättre självbild, identitet. Reflektioner inför fortsatt arbete med ungdomars behov och myndigheters insatser. Hur ska vi möta de ungdomar som faller emellan och inte kan tillgodogöra sig myndigheternas insatser? Vilka resultat är relevanta att mäta när man har som långsiktigt mål att öka alla ungdomars möjlighet att etablera sig i samhället? Vad kan vi göra utanför våra kärnuppdrag för dem som faller emellan myndigheternas ansvar? Kan vi använda våra resurser på andra sätt än de traditionella?