Synpunkter på Core Set of indicators - Remiss från den europeiska miljöbyrån (EEA)

Transkript

1 NATURVÅRDSVERKET MILJÖANALYSAVDELNINGEN NFP-KANSLIET Dnr Bernt Röndell Miljöanalysavdelningen Tel Fax Synpunkter på Core Set of indicators - Remiss från den europeiska miljöbyrån (EEA) Inledning Bakgrund Under ett antal år har EEA arbetat med att etablera en uppsättning indikatorer (Core Set) som skall tjäna som bas för uppföljningen och utvärderingen av miljöutvecklingen i vid bemärkelse i Europa. Indikatorer 1 har utvecklats både för ett antal miljöområden liksom för ett antal sektorer. Sverige har tidigare (hösten 2002) genom Naturvårdsverket yttrat sig och också ställt sig positiv till arbetet med indikatorer. I början av sommaren remitterade EEA ett vidareutvecklat förslag till detta Core Set. EEA skiljer i sitt nu remitterade förslag på två grupper av indikatoruppsättningar - dels de för Climate Change, Air pollution, Ozone Depletation, Water, Waste and Material Flow, Energy, Transport och Agriculture - som man anser vara väl utvecklade och lämpliga för ett formellt beslut om användning - dels uppsättningarna för Biodiversity, Terrestrial Environment, Water Ecological Quality, Tourism and Fisheries där man anser att ytterligare utveckling behövs. Inom varje område har också indikatorerna delats upp i tre typer (Short Term) som torde kunna införas med kort varsel, MT (Medium Term) som har hög policyrelevans men där viss utveckling återstår och LT (Long Term) där vidare utveckling behövs. Denna PM är en sammanställning av de remissvar som kommit in. 1 Se några exempel på EEA: s hemsida och dess indikatorförteckning Antal Sidor 15

2 NATURVÅRDSVERKET 2(15) Svar Nästan alla av de er och andra organisationer som tillställts remissen har svarat. Undantagen utgörs av IVL, Renhållningsverksföreningen och Svenskt Vatten. Allmänna synpunkter Ett stort antal av de miljömålsansvariga eller statistikansvariga erna har svarat och bland dem som har lämnat in allmänna kommentarer är inställningen till EEA:s arbete i stort sett positivt. Några av de målansvariga erna (inklusive Naturvårdsverket) gör jämförelser med sina indikatorer för måluppföljningen. De som har tagit del av Naturvårdsverkets svar till EEA ställer sig bakom detta (KemI, Boverket, Jordbruksverket, Kommunförbundet och EM). I den mån de har kommenterat det ställer sig de flesta av erna tveksamma till det stora antalet indikatorer. KemI framför att med ett färre antal indikatorer kommer genomförbarheten att öka och möjligheten till nya indikatorer att hållas mer flexibel. Socialstyrelsen framför att antalet indikatorer är för omfattande och att de i huvudsak är exponeringsindikatorer eller indikatorer som visar tillståndet i miljön. Man kräver också bättre samordning vilket också Svenskt Näringsliv gör. De konstaterar att även om varje indikator är motiverad och relevant så utgör mängden indikatorer ett administrativt och finansiellt problem. SCB anser att ett Core Set ska ha ett rimligt antal indikatorer som fångar de viktigaste problemområdena inom varje område. Detta set har alldeles för många indikatorer. Dessutom finns det numera ett stort antal indikatorset internationellt, vilket medför att samtliga set behöver harmoniseras. EM framför att den europeiska miljöpolitiken skall följas upp med data anpassat för den europeiska nivån. Det finns annars en risk att data endast kan levereras av vissa medlemsländer och att de nationella erna måste lägga extra resurser på att ta fram data för den europeiska nivån. Man pekar på att internationella datakällor som Eurostat bör användas. Länsstyrelserna (RUS-projektet ) utgör ett undantag. Man framför att ett uppföljningssystem behöver innehålla många indikatorer. Man framför också att man är något tveksam till den sektorindelning som finns i remissen. Man saknar Industri och Hushåll medan turism och fiske inte förefaller särskilt intressanta. Länsstyrelserna tar inte ställning till Sveriges möjligheter att leverera dataunderlaget till EEA: s Core Set. Man framför att de centrala erna torde vara bäst skickade till detta. Man framför att erna då bör värdera möjligheterna att leverera data inte bara på nationell utan också på regional nivå. Också Boverket för fram att indelningen av indikatorerna efter sex miljöfrågor och fem sektorer inte är den bästa. Det vore mer adekvat att låta indikatorerna stödja Kommissionens 6:e miljöhandlingsprogram och då delas in efter dess huvudområden. Man anser också att urbana frågor och bebyggelsefrågor bör behandlas i ett särskilt avsnitt. Detta är också i linje med den utökning med en strategi för Urban Environment som en ny huvudaktion i det 6:e miljöhandlingsprogrammet som pågår.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(15) Specifika synpunkter Nedan redovisas de synpunkter som kommit in för varje miljöområde/sektor. Dessa har hämtats från de blanketter som använts. Sverige är överlag positivt till ca 73 % av de indikatorer som föreslagits. Sverige ställer sig bakom 265 av de föreslagna 361 indikatorerna. Verket föreslår därför att Sverige i sitt svar kommenterar enbart de indikatorer som betecknas som (Short Term). Utifrån de nu inlämnade svaren skulle Sverige då ställa sig bakom 152 av de föreslagna indikatorerna och därigenom vara positiva till 42 % av indikatoruppsättningen. Naturvårdsverket anser att antalet indikatorer skall vara lågt och Naturvårdsverket redovisar nedan, som en konsekvens av denna åsikt, enbart indikatorer som EEA betecknat (Short Term), indikatorer som är policy-orienterade och som kan införas som underlag för ländernas rapportering inom en två-års period. Det innebär att Sverige ställer sig bakom rapportering av dataunderlaget till de indikatorer som redovisas nedan. Vem som har ansvaret för att tillse att dataunderlaget finns tillgängligt har markerats i kolumnen. I sammanställningen har vi också särskilt markerat (M) de indikatorer som är beslutats av Naturvårdsverket att användas för miljömålsuppföljningen eller (för övriga miljömålser) indikatorer som återfinns som indikatorer i det gemensamma uppföljningssystemet (GUS). Miljöområden och sektorer i grupp I Diskussionen om urval av indikatorer inom denna grupp anses av EEA ha kommit ganska långt. Indikatorbaserade rapporter har publicerats eller är på väg att tas fram. Climate Change Naturvårdsverket, Energien, Skogsstyrelsen och SCB har svarat. EEA:s förslag omfattar 13 s.k. huvudindikatorer (totalt 40 indikatorer varav 28 är betecknade som (Short Term)). Naturvårdsverket anser att EEA har gjort ett bra urval av indikatorer för påverkan och status. Sverige har ofta bra dataunderlag för dessa indikatorer. Brister finns avseende drivkrafter, inverkan (där mer utveckling behövs) och response. Antalet indikatorer är fortfarande för stort. Viss tveksamhet har uttryckts om indikatorerna svarar upp mot policyfrågor och mål. Det finns behov av en indikator för flexibla mekanismer. Sverige ställer sig bakom följande 23 indikatorer som betecknats som :

4 NATURVÅRDSVERKET 4(15) CC01 Greenhouse Gas Emissions vs. Targets (by country) Sammanställs av EEA (se CC05). Data från rapporteringen till Klimatkonventionen (UNFCCC). NV (Md)(med hjälp av data från sektorer) CC02 Projected GHG emission in 2010 vs. Targets (by country) Data från pågående rapporteringen till Klimatkonventionen (UNFCCC). NV (Hk) CC03 Temperature world/europe (annual mean deviations) Föga data från Sverige. SMHI (NV)) CC04 Atmospheric GHG-concentration levels Sverige berörs inte av dataförsörjningen - CC05 Emissions by pollutant and by sector (M) a) Emissions of carbon dioxide (CO2) and non-co2 (N2O, CH4, fluorinated gases) b) Emissions of key source sectors (energy, transport, industry, agriculture, waste) by country c) Energy-related GHG emissions d) Energy-related CO2 emissions e) Energy-related carbon intensity f) Carbon dioxide emissions from conventional thermal power production g) Emissions of CO2 from public electricity production h) Transport emissions of GHG I) Agriculture related GHG emissions SIKA och EM positiva. SIKA anger att vissa klarlägganden avseende beräkningsmetodiken för transportsektorn bör göras. EM anser att underlagen bör hämtas från Eurostat eller andra internationella källor NV (Md) (baserat på data från SMED och sektorer (SIKA, JoV, EM)) CC06 State of climate and atmosphere a) Precipitation b) North Atlantic Oscillation Föga data från Sverige. SMHI Uppgifterna sammanställs av EEA CC07 State of cryosphere a)mountain glaciers b) Arctic sea ice c) Snow cover Vissa data saknas (SCB och NV) eller kräver data från forskningen och är då MT (NV). SMHI CC08 Impacts on soils, land resources, forestry a) Net carbon uptake Data från pågående rapporteringen till Klimatkonventionen (UNFCCC), men vissa data saknas (NV) NV (Nl) (med data från Skogsstyrelsen och SLU) CC10 Impacts on hydrology and water resources a) Annual river disharge SCB anger problem med tillgängliga data. SMHI CC11 Impacts on marine environment and coastal zones a) Sea level rise SCB anger problem med tillgängliga data. SMHI

5 NATURVÅRDSVERKET 5(15) CC13 Effectiveness of policies and measures a) Effectiveness of policies and measures (ex-post) b) Projected emissions of key source sectors Data från pågående rapporteringen till Klimatkonventionen (UNFCCC). NV (Hk) (med hjälp av data från sektorer) Air pollution Naturvårdsverket, Energien, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och SCB har svarat. EEA: s förslag omfattar 14 s.k. huvudindikatorer (totalt föreslås 36 indikatorer varav 27 betecknas som (Short Term)). Naturvårdsverket anser att EEA gjort ett bra urval av indikatorer för status (S) och påverkan (P). Sverige har ofta bra datamaterial för dessa indikatorer. Brister finns framför allt i indikatorer för inverkan (I) på hälsa av luftföroreningar (Socialstyrelsen). De är svåra att få fram, men satsningar bör ske även från EEA: s sida. En indikator för deposition av svavel och kväve vore värdefullt. En indikator om kritisk belastning för ekosystem, jämför APD13d, är relevant men Sverige kan för tillfället inte ta en tydlig ställning till utformning av indikatorn och förmåga att leverera data. De flesta av de föreslagna indikatorerna är kopplade till EU direktiv och behov inom internationella konventioner, särskilt CLRTAP. Det är dock viktigt att betona att i flera fall behöver indikatorerna definieras tydligare för att Sverige skall kunna ge ett entydigt svar på om möjligheten att leverera dataunderlag för indikatorerna. Sverige ställer sig bakom följande 21 indikatorer som betecknats som : APE01 Emissions acidifying pollutants (total & by sector) Data från pågående inter-nationell rapportering. Socialstyrelsen framför att kopplingar mellan exponering och störning inte är tillräckligt tydlig för hälsa. Beräknas av EEA. NV (Md) (+ sektorer) APE02 Emissions ozone precursors (total & by sector) (M) Data från pågående internationell rapportering. NV (Md) (data från sektorer) APE04 Transport air emissions (M) a) Transport air emissions of air pollutants b) Emissions per passenger-km and per tonne-km (NOx, NMVOC, PM10, SOx). Data från pågående internationell NV (Md och Ht) rapportering. SIKA positiv. Brist på och SIKA data (SCB). APE05 Emissions SO2 (M) a) Emissions total and by sector. b) Energy related SOx emissions. c) SO2 emissions intensity from power production d) SO2 emissions from public electricity production. EM positiv. Data från pågående internationell rapportering ( CRFsektor under UNFCCC). NV (Md)(med data från sektorer)

6 NATURVÅRDSVERKET 6(15) APE06 Emissions Nox (M) a) Emissions of Nox total and by sector b) Energy related NOx emissions. c) Emission intensity of Nox from power production. d) Emissions of NOx from public electricity production. EM positiv. Data från pågående internationell rapportering ( CRFsektor under UNFCCC). NV (Md)(med data från sektorer) APE07 Emissions NH3 (M) a) Emissions NH3 total and by sector. b) Agriculture ammonia emissions. Data från pågående internationell rapportering (CRF-sektor under UNFCCC) Jordbruksverket negativ (kostnadsskäl) till att särredovisa för APE7b. NV (Md) och SJV APE08 Emissions NMVOC (M) a) Emissions NMVOC total and by sector. b) Energy related NMVOC emissions. EM positiv. Data från pågående internationell rapportering ( CRFsektor under UNFCCC) NV (Md) (med data från sektorer) APQ11 Exceedance days of air quality target in urban areas (SO2, NO2, PM10, O3) a) Exceedance days of SO2 target in urban areas b) Exceedance days of NO2 target in urban areas c) Exceedance days of PM10 target in urban areas. d) Human exposure to O3 exceedance. Data från pågående internationell rapportering. SIKA positiv (=TERM 04). NV (Mm) (med data från kommuner och IVL) APD13 Ecosystem exposure to exceedance of critical levels and loads d) Exposure of crops/forest to ozone Data från pågående internationell NV (Mm) (med rapportering finns för APD13d om data från SLU, indikatorn avser AOT40. SCB Skogsstyrelsen anger brist på data. APD 13a, b och IVL) och c är intressanta, men tydlig ställning kan för närvarande ej tas. Ozone layer depletion Naturvårdsverket, Energien, Socialstyrelsen och SCB har svarat. EEA:s förslag omfattar 4 indikatorer, samtliga betecknade som (Short Term). Naturvårdsverket anser att förslaget till indikatorer behöver förbättras. Sverige saknar i flera fall bra dataunderlag. Utveckling av indikator för hälsoeffekter (I) behövs. Sverige ställer sig bakom samtliga föreslagna fyra indikatorer som betecknats som : OD01 Production of ODP Ingen produktionen i Sverige. -

7 NATURVÅRDSVERKET 7(15) OD02 Sales/Consumption of ODP Försäljning och konsumtion liten i Sverige. Data från pågående internationell rapportering. NV (Rp) OD03 Trend in global tropospheric potential chlorine and bromide Sverige berörs föga av dataförsörjningen. Sverige har vid behov lite data från forskningen. (NV) OD04 Average ozone column Vi har inga satellitdata, men andra relevanta data om så önskas. (SMHI) Water och Water Ecological Quality Naturvårdsverket, Kustbevakningen, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, SCB, SGU och SMHI har svarat på remissen. Området Vatten (inkluderande Ekologisk kvalitet) är det område där flest indikatorer föreslås. EEA:s förslag omfattar 47 huvudindikatorer (totalt föreslås 72 indikatorer varav 19 är betecknade som (Short term). Naturvårdsverket anser att EEA: s urval av indikatorer inte tillräckligt speglar utvecklingen inom vattenområdet, trots att alltför många indikatorer är föreslagna. Det finns inga indikatorer för försurning och de biologiska indikatorerna är ännu inte utvecklade. Dessutom är indikatorer för Driving forces och Responses i DPSIR modellen underrepresenterade i detta förslag. Sverige ställer sig bakom följande 14 indikatorer som betecknats som : WQ1 Water exploitation index a) Freshwater resources b) Total water abstraction Sammanställs av EEA Vissa data saknas och andra finns SMHI bara för vart 4: e år. SCB WQ2 Water use by sectors c) Water use by households Vissa data saknas och andra finns bara för vart 4:e år. Hushållens vattenanvändning kommer (med början 2003) att sammanställas årligen SCB WEU1 Nitrate in groundwater Data available by 2006 SGU WEU2 Nutrients in rivers Metodproblem. NV (Mm) WEU3 Phosphorus in lakes NV (Mm) WEU4 Nutrients in coastal waters (M) Diskrepans mellan EEA och OSPARs definitioner. NV (Mm) Lst WEU11 Bathing water quality NV (Mm) Kommuner

8 NATURVÅRDSVERKET 8(15) WEU13 Chlorophyll in transitional, coastal and marine waters NV (Mm) Lst WEU16 Urban Waste Water treatment NV WHS06 Hazardous substances in marine organisms NV WHS11 Accidental oil spills from marine shipping (M) Kustbevakn. WHS12 Illegal discharges of oil at sea Kustbevakn. WEC7 Introduced and invasive aquatic species a) Introduced species in marine and coastal waters Dataunderlag MT Waste and Material Flow Naturvårdsverket, SCB och Boverket har svarat. Förslaget omfattar 22 huvudindikatorer (totalt föreslås 28 indikatorer varav sex stycken är betecknade som ). Indikatoruppsättningen avseende avfall är nära kopplad till det direktiv om avfallsstatistik som nu är antaget. Naturvårdsverket anser inte att valet av indikatorer på ett adekvat sätt täcker avfallsproblematiken (bl.a. saknas indikatorer för Drivkrafter och Response) och vi anser inte heller att urvalet svarar mot de mål och strategier som tagits fram i Europa. I konsekvens därmed säger Sverige nej till 16 indikatorer. Sverige ställer sig bakom följande sju indikatorer som betecknats som : WMF01 Material Flows b) Direct Material Input c) Resource Productivity d) Direct Material Cons. No compilation of data in Sweden since 1998 SCB WMF06 Municipal Waste a) Generation of municipal waste NV (Md) WMF11 Generation of waste from end-of-life vehicles Trafikindikator. SIKA positiv SIKA (TERM 11a) WMF13 Generation of hazardous waste MT/ Data covering approx. 60 % of the generation is available NV (Md) WMF16 Waste disposal of specific waste streams (M) For municipal and hazardous waste streams NV (Md)

9 NATURVÅRDSVERKET 9(15) Energy Naturvårdsverket och Energien har samarbetat kring svaret. Också SCB och SKI har svarat. SKI ställer sig positiv till den föreslagna indikatorn (Nuclear Waste) men anser att ett mer relevant mått skulle vara om man kan visa sambandet mellan mängden använt kärnbränsle i ett land och hur landet hanterar sitt använda kärnbränsle. Sådana uppgifter finns tillgängliga via konventionen för hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall. EM pekar i sitt remissvar på att EEA bör använda de indikatorer om energiförbrukning som tas fram inom ODYSSEE-projektet. EM framför också att det är viktigt att bättre definiera vissa begrepp där betydelsen varierar mellan länderna. EEA:s förslag omfattar 17 indikatorer varav 16 är betecknade. Sverige ställer sig bakom samtliga av dessa 16 indikatorer som betecknats som : EE15 Nuclear waste SKI är positiva SKI EE18 Final energy consumption by sectors (M) EM positiv. Referens till ODYSSEE EM EE19 Electricity consumption (M) - - EM EE20 Total energy intensity - - EM EE21 Efficiency of electricity supplied by fossil fuels - - EM EE22 Combined heat and power Metodproblem EM EE23 Final energy intensity Metodproblem EM EE24 Total energy consumption by fuel EM EE25 Electricity production by fuel EM EE26 Renewable energy consumption (M) Problem med datatillgänglighet EM EE27 Renewable electricity (M) EM EE28 Final energy prices Metodproblem EM EE29 Energy Taxes EM EE30 The external costs of electricity production Problem med metoder och datatillgänglighet EM EE31 Energy subsidies by fuel type Problem med datatillgänglighet EM EE32 Energy-related research and development expenditure Problem med datatillgänglighet EM

10 NATURVÅRDSVERKET 10(15) Transport SIKA och Naturvårdsverket har samarbetat om svaret och de båda erna anger att urvalet av indikatorer är tillfredsställande men att det är alltför många indikatorer. EEA föreslår 29 indikatorer varav 20 betecknas som (Short Term). Sverige ställer sig bakom följande 9 indikatorer som betecknats som : TERM01 Transport final energy consumption by mode (EN18). SIKA TERM09 Number of transport accidents, fatalities and injured (land, air, maritime) Metodiken bör klargöras. Knappast en miljöindikator SIKA TERM12 Passenger transport demand by mode and purpose Positiv om antalet skäl (purpose) begränsas (arbete, skola och övrigt) (turism enligt Turistdelegationen) SIKA Turistdel. TERM13 Freight transport demand by mode and group of goods Antalet godsslag måste begränsas SIKA TERM20 Transport prices (real change in passenger and freight transport price by mode) SIKA TERM24 Expenditure on personal mobility by income group SIKA TERM26 Internalisation of external costs SIKA TERM27 Overall energy efficiency and specific CO2 emissions for passenger and freight transport (per passenger-km and per tonnekm and by mode) SIKA NV (Ht) TERM37 Number of Member States with a national transport and environment monitoring system EEA Agriculture Naturvårdsverket, Jordbruksverket och SCB har svarat. EEA:s förslag omfattar totalt 18 indikatorer varav åtta betecknas som (Short Term). I kommentarerna framför Naturvårdsverket att trots att några av de föreslagna indikatorerna inte handlar om jordbrukets miljöpåverkan är uppsättningen på många sätt relevant. Dock saknas några aspekter kväveläckage och halten tungmetaller i gröda (speciellt kadmium). Sverige ställer sig bakom följande fem indikatorer som betecknats som :

11 NATURVÅRDSVERKET 11(15) AGRI02 Nutrient balance a) Surface nutrient balance Indikatorn är enbart relevant på SJV lokal nivå. Nationella sammanställningar kan dölja stora regionala variationer. AGRI06 Organic farming area (M) Indikatorn bör användas med försiktighet SJV AGRI07 Fertiliser consumption Också användningen av organiska SJV näringsämnen bör inkluderas. AGRI08 Pesticide consumption a Use/consumption of pesticides Pesticidanvändningen bör också kunna sättas I relation till produktionen. KemI AGRI13 Area enrolled in agri-environment schemes Nnågra kvalitativa aspekter avspeglas inte i denna indikator. SJV Miljöområden och sektorer i grupp II Indikatorarbetet har relativt lång väg att gå innan en samsyn finns avseende val av indikatorer. Ett genomgående drag är att antalet indikatorer är stort. Biodiversity Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och ArtDatabanken har svarat. SKS ställer sig i sitt remissvar entydigt bakom de indikatorer som hämtats från FRA (Forest Resource Assessment under FAO) eller TBFRA (Temperate and Boreal Forest Resources Assessment). SKS ser gärna att internationell sammanställning av skogliga data generellt bör genomföras inom denna fåra för att minska rapporteringsbördan för enskilda länder (synergiskäl). EEA: s förslag omfattar 15 huvudindikatorer (totalt föreslås 49 indikatorer varav 28 betecknas som (Short Term)). Sverige för fram att vi inte anser att urvalet av indikatorer på ett adekvat sätt svarar mot miljöproblemen och inte heller mot de policys som formulerats. Vi anser att det är alltför många indikatorer. ArtDatabanken framför att några indikatorer skall inriktas mot utvecklingen av typiska arter i skyddade områden. En av de indikatorer som används i miljömålsuppföljningen (Död ved) (M) är av EEA klassificerad som LT (Long Term) varför den inte kommenteras nedan. Sverige ställer sig bakom följande 26 indikatorer som betecknats som :

12 NATURVÅRDSVERKET 12(15) BDIV01 Habitats and biodiversity d) Naturalness of Forests Skogsstyrelsen BDIV02 Species diversity d) Tree species composition in forests e) Changes in species composition in wetlands g) Trends of species groups h) Trends of representative selection of species Ytterligare utveckling krävs. Dataförsörjningen i Sverige beror på val av arter. Skogsstyrelsen NV (Mm) BDIV03 Threatened species (M) a) Number of threatened taxa b) Number of globally threatened species endemic to Europe c) Percentage of globally threatened species per biogeographic region e) Threatened forest species Dataförsörjningen i Sverige beror på val av arter. ArtDatabanken BDIV04 Genetic diversity a) Forest Genetic resources b) Wild relatives of cultivated plants c) Crops and breed genetic diversity Problem med metoder och dataförsörjning. Ytterligare utveckling krävs. Sverige anser inte att indikatorerna är. Skogsstyrelsen SJV SJV BDIV07 Introduced and invasive species c) Introduced tree species d) Introduced species in fresh surface water Bättre definitioner bör utarbetas för att jämförelser skall kunna göras Skogsstyrelsen mellan länder. BDIV08 Protection of threatened species a) Proportion of globally threatened fauna species protected by European instruments (EC Direcitves and Bern convention) b) Proportion of known species present in Europe protected by European instruments c) Proportion of species only present in Europe protected by European instruments d) Progress in implementation of action plans for globally threatened species e) Funds spent through LIFE Nature projects for species and habitats BDIV10 Designated areas (M) a) Cumulated area of sites over time under international conventions and initiatives b) Cumulated area of sites proposed over time under EU Directives c) Proportion of sites under EU Directives already protected under national instruments d) Cumulated area of national designated areas over time in Pan-Europe Fokus bör vara på aktiviteter och resultat Fokus bör ligga på management objectives.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(15) BDIV11 Species diversity in designated areas a) Bird species distributions and Special Protection Areas (SPAs) coverage BDIV12 Habitat diversity in designated areas a) Percentage (in surface area) of Annex I habitat-type included in potential Sites of Community Interest (pscis) BDIV13 Human impacts on designated areas a) Percentage of main activities reported in pscis Terrestrial Environment Naturvårdsverket (Rf och Mm), SCB och Boverket har svarat. Boverket framför i sitt remissvar generellt att Området Terrestrial environment täcker många olika aspekter om markanvändning och indikatorerna spretar åt många håll. En viktig och intressant huvudindikator är TEU1 Urban sprawl, en annan är TECO3 Progress in coastal management. Indikatorerna TEL1-3 om påverkan på markanvändning m m på grund av infrastruktur för transporter bör utökas till att också omfatta påverkan genom annan ändrad markanvändning. Vi anser att indikatorer inom Terrestrial environment behöver utvecklas vidare, samt att frågor som rör tätorter och deras utveckling bör få ett eget avsnitt. Hushållning av naturresurser är dåligt representerat. EEA: s förslag omfattar 17 huvudindikatorer (totalt föreslås 20 indikatorer varav fem stycken är betecknade som ). Sverige anser att indikatorurvalet inte svarar mot den europeiska policyn. Sverige ställer sig bakom följande sex indikatorer som betecknats som : TELC01 Land cover changes in surroundings of designated areas a) Proximity of transport infrastructure to designated areas Bättre definitioner krävs innan indikatorn kan användas NV / SIKA TELC02 Fragmentation of ecosystems and habitats by transport infrastructure NV / SIKA TENH01 Population affected by natural hazards a) Area affected by flooding SMHI

14 NATURVÅRDSVERKET 14(15) TEP01 Soil contamination from localised sources a) Progress in management of contaminated sites b) Expenditures on contaminated sites remediation NV (Rf) NV (Rf) TES01 Erosion risk of soils Rapportering är inte relevant från icke riskområden Tourism Naturvårdsverket och Turistdelegationen har samarbetat vid utformningen av Sveriges svar. SCB har också kommenterat förslaget. EEA:s förslag består av 15 huvudindikatorer (totalt föreslås 17 indikatorer varav 10 betraktas som ). EEA har betecknat samtliga de indikatorer som försöker uppskatta sektorns miljöpåverkan - Air pollution by tourism transport (APE4), Energy use by tourism (EN18), Water use by tourism (WQ2) eller Waste generated by tourism (WMF6) som LT (Long Term). Sverige ställer sig bakom samtliga av de tio indikatorer som betecknats som : TOUR01 Tourism density (bed places per km2 NUTS 3 level) Turistdel. TOUR02 Tourism intensity (bed places per inhabitant, NUTS 3 level) Data finns vad avser kommersiellt tillgängliga bäddar. Turistdel. TOUR03 Tourism arrivals in Europe (residential and non residential break down, European geographical regions breakdown) Data för utländska besökare endast fr.o.m Turistdel. TOUR04 Change of characteristics of the tourist purpose and profile (age and sex) Data för utländska besökare endast fr.o.m Turistdel. TOUR05 Change in type of organisation of stays (in % of total) Problem med dataförsörjningen Turistdel. TOUR06 Seasonality of tourism and duration of trips Data för utländska besökare endast fr.o.m Turistdel. TOUR07 Overnights spent in tourism accomodations Turistdel. TOUR08 Economic value of tourism industry Turistdel. TOUR09 Household expenditure and tourism prices Turistdel. SCB Konsumentv. TOUR14 Ecolabels of tourism facilities Dataförsörjning LT Turistdel.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(15) Fishery Naturvårdsverket och Fiskeriverket har samverkat kring svaret. Också SCB har lämnat synpunkter. EEA föreslår 16 huvudindikatorer (totalt föreslås 31 indikatorer varav tolv betecknas som ). Sverige är positivt till förslaget och anser inte att antalet indikatorer är för stort. Vi anser dessutom att urvalet av indikatorer stämmer väl med de frågor som är aktuella för sektorn. Sverige ställer sig bakom följande tio indikatorer som betecknats som : FISH01 Status of marine fish stocks (M) a) Percentage of stocks outside safe biological limits b) North Sea cod stocks c) Spawning stock biomass Fiskeriverket FISH03 Aquaculture Production Fiskeriverket FISH04 Fisheries impacts on habitats and ecosystems d) Fish catches in large marine ecosystems Högt prioriterad indikator. Dataförsörjningen är beroende av bättre specifikation av indikatorn Fiskeriverket FISH07 Quality of fish for human consumption (Fisheries & Aquaculture) a) Hazardous substances in biota Kan kräva omläggning av övervakningsprogram för att uppfylla LVM kriterier. Indikatorn hör mer samman med kemikalie- än fiskepolitiken. Livsmedelsv. FISH08 Fishing capacity of fleets (M) b) Catch per unit effort Miljömålsuppföljningen omfattar antal fiskefartyg. Fiskeriverket FISH10 Fish consumption per capita Livsmedelsv. FISH11 Catches by major species and areas a) Fish landings b) Inland fisheries Fiskeriverket