Förord 3 Preface 4 Tecken och förkortningar 8 Symbols and abbreviations 8
|
|
- Stefan Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förord Naturmiljön i siffror vänder sig till alla som vill veta mer om miljön i Sverige: politiker, institutioner, företag, skolor, studieförbund, massmedia och enskilda personer. Det är vår förhoppning att boken ska bidra till ökad kännedom om miljöförhållandena och de faktorer som påverkar dem, och därmed på sikt också till en bättre miljö. År 1977 publicerade Statistiska centralbyrån den första utgåvan av Miljöstatistisk årsbok, naturmiljön. Avsikten var att skriften skulle ges ut vartannat år, alternerande med en utgåva om arbetsmiljön. Sedan 1984 har den samlade svenska miljöstatistiken publicerats under titeln Naturmiljön i siffror. Årets utgåva, den sjätte i ordningen, är ett resultat av ett samarbete mellan SCB och Naturvårdsverket. Jämfört med tidigare har Naturmiljön i siffror 2000 utökats främst med avseende på ekologiskt hållbar utveckling i Sverige. Ett nytt kapitel, om Sveriges femton miljökvalitetsmål, har tillkommit. Boken inleds som tidigare med ett kapitel om globala miljöproblem. De tre påföljande kapitlen följer den internationellt gångbara DPSIR-strukturen (Driving forces, Pressure, State, Impact, Response; på svenska: drivkrafter, påverkan, tillstånd, konsekvenser och åtgärder). I kapitel 2 ges en beskrivning av sociala och ekonomiska drivkrafter samt mänskliga/ekonomiska aktiviteter som direkt eller indirekt påverkar den ekologiska balansen. Kapitlet innehåller statistik om olika branschers och samhällssektorers bidrag till utsläpp av föroreningar samt påverkan på mark och vatten. I kapitel 3 beskrivs förändringen och nuläget för olika miljöförhållanden i luft, vatten och mark, samt dessas konsekvenser för den biologiska mångfalden, människors hälsa m.m. Kapitel 4 innehåller uppgifter om åtgärder som vidtagits för att skydda miljön. I slutkapitlet ges ett sextiotal mått för uppföljning av miljökvalitetsmålen. En förkortad version av kapitlet publiceras också som separat skrift i Naturvårdsverkets serie de Facto. Statistikuppgifterna i boken är de senast tillgängliga, men här ges också uppgifter om förhållanden längre tillbaka i tiden. För att bedöma miljötillståndet krävs ofta långa tidsserier. Till stor del baseras de presenterade tabellerna och diagrammen på officiell statistik, men även annan statistik finns med i den mån vi ansett den relevant för att beskriva miljöförhållandena. Statistikkällorna är främst SCB, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen och andra myndigheter. Uppgifter kommer även från forskningsinstitutioner och branschorganisationer. Naturmiljön i siffror 2000 har redigerats av Tiina Mark-Berglund, SCB och Eva Ahnland, Naturvårdsverket. För layouten svarar Marie Almers Atterhall, Ateljén SCB. Ett sextiotal personer har bidragit med texter och sifferuppgifter. Redaktörerna tackar varmt för all hjälp de fått! Stockholm i juni 2000 Svante Öberg Statistiska centralbyrån Lars-Erik Liljelund Naturvårdsverket 3
2 Innehållsförteckning Contents Sid Page Förord 3 Preface 4 Tecken och förkortningar 8 Symbols and abbreviations 8 Kapitel 1 Globala miljöproblem 9 Chapter 1 Global environmental problems 9 Inledning 10 Introduction 10 Hållbar produktion och hållbara materialflöden 12 Sustainable production and sustainable material flows 12 Befolkningsutvecklingen 13 Population growth 13 Gränsöverskridande luftföroreningar 14 Transboundary air pollution 14 Klimatförändringar 14 Climate change 14 Försurning 17 Acidification 17 Uttunning av ozonskiktet 19 Thinning of the ozone layer 19 Haven 20 The oceans and seas 20 Inlandsvatten 22 Inland waters 22 Markanvändning och markförstöring 24 Land use and land degradation 24 Världens skogar 26 The world s forests 26 Förlust av biologisk mångfald 27 Loss of biodiversity 27 Kapitel 2 Miljöpåverkande faktorer 29 Chapter 2 Factors affecting the environment 29 Ekonomiska och sociala drivkrafter 30 Economic and social forces 30 Befolkning och boende 34 Population and housing 34 Fritidshus 36 Second homes 36 Turism 37 Tourism 37 Markanvändning 39 Land use 39 Tätortsytor 41 Built-up areas 41 Utsläpp och utsläppskällor 42 Emissions and discharges and their sources 42 Försurande ämnen 44 Acidifying substances emitted to air 44 Klimatpåverkande gaser 44 Gases affecting the climate 44 Flyktiga organiska ämnen 45 Volatile organic substances 45 Substanser till vatten 45 Discharges to water 45 Giftiga metaller 47 Toxic metals 47 Skogsbruk 48 Forestry 48 Avverkning 49 Felling 49 Föryngring 50 Regeneration 50 Röjning, gallring, dikning 51 Clearing, thinning, draining 51 Bekämpningsmedel och skogsgödsling 52 Pesticides and fertiliser 52 Rekreation och jakt 53 Recreation and hunting 53 Jordbruk 54 Agriculture 54 Specialisering 55 Specialisation 55 GMO genmodifierade arter 57 GMO: genetically modified organisms 57 Tillförsel av växtnäring 58 Plant nutrients 58 Växtnäringsförluster 60 Plant nutrient losses 60 Bekämpningsmedel 63 Pesticides 63 Metallhalter i åkermark 65 Metals in agricultural soil 65 Djurhälsa och läkemedel 65 Animal health and medicines 65 Rennäring 67 Reindeer herding 67 Fiske och vattenbruk 68 Fisheries and aquaculture 68 Fiske 68 Fisheries 68 Vattenbruk 69 Aquaculture 69 Bergsbruk och täktverksamhet 70 Mining and quarrying 70 Malmbrytning och gruvavfall 70 Ore-mining and mine waste 70 Innehållsförteckning 5
3 Grus, sand och krossberg 71 Gravel, sand and crushed rock 71 Torvtäkter 72 Peat-cutting 72 Industri 73 Manufacturing 73 Industriutsläpp till luft 77 Emissions to air 77 Industriutsläpp till vatten 78 Discharges to water 78 Miljöbelastade områden 81 Polluted areas 81 Energi 82 Energy 82 Förbränning 84 Combustion 84 Fossila bränslen 84 Fossil fuels 84 Inhemska bränslen 86 Domestic fuels 86 Torv 87 Peat 87 Vattenkraft 88 Water power 88 Vindkraft 89 Wind power 89 Kärnkraft 90 Nuclear power 90 Trafik 92 Traffic 92 Miljöstörning från trafik 95 Environmental impact of traffic 95 Hållbara transporter 98 Sustainable transport 98 Hushållen och miljön 99 Households and the environment 99 Miljöpåverkan av svensk handel 102 Environmental impact of Swedish trade 102 Materialbalanser 106 Material balances 106 Avfall 109 Waste 109 Kemikalier i samhället 116 Chemicals in society 116 Vattenanvändning 122 Water use 122 Kommunala reningsverk 125 Municipal sewage treatment plants 125 Kapitel 3 Miljötillståndet 129 Chapter 3 The state of the environment 129 Luft 130 Air 130 Klimat och väder 131 Climate and weather 131 Luftföroreningar och deposition 134 Air pollution and deposition 134 Försurande ämnen 134 Acidifying substances 134 Tungmetaller från luften 137 Airborne heavy metals 137 Ozon i luftens marknära skikt 139 Ground-level ozone 139 Luftkvalitet i tätorter 142 Air quality in urban areas 142 Vatten 144 Water 144 Grundvatten 145 Groundwater 145 Sjöar och vattendrag 147 Lakes and watercourses 147 Vattenkvalitet i Sverige 154 Water quality in Sweden 154 Havet 158 The sea 158 Näringsämnen 160 Nutrients 160 Bottenfauna 161 Benthic fauna 161 Sälar 161 Seals 161 Fisk och fiske 161 Fish and fisheries 161 Miljögifter 162 Environmental poisons 162 Mark 164 Land 164 Markförsurning 166 Acidification 166 Radioaktivitet 169 Radioactivity 169 Skogen 170 Forests 170 Odlingslandskapet 177 Cultivated land 177 Våtmarker 182 Wetlands 182 Biologisk mångfald 183 Biodiversity 183 Vegetationsförändringar 185 Changes in vegetation 185 Däggdjur 187 Mammals 187 Sälar 189 Seals 189 Fiskar 190 Fish Innehållsförteckning
4 Fåglar 191 Birds 191 Rödlistade växter, svampar och djur 195 Red-listed plants, fungi and animals 195 Fridlysta växter och djur 197 Protected plants and animals 197 Miljögifter i landmiljö 198 Environmental poisons in the terrestrial environment 198 Hälsorisker i miljön 200 Health risks in the environment 200 Kemiska ämnen 200 Chemical substances 200 Luftföroreningar 200 Air pollution 200 Organiska miljögifter, Metaller 202 Organic environmental posions, Metals 202 Buller 203 Noise 203 Strålning 204 Radiation 204 Badvatten 206 Bathing water 206 Kapitel 4 Miljövård 207 Chapter 4 Environmental protection 207 Lagar och myndigheter 208 Laws and public authorities 208 Internationellt miljövårdsarbete 211 International environmental protection 211 Agenda 21-arbetet i landets kommuner 213 Agenda 21 projects in Swedish municipalities 213 Miljöorganisationer i Sverige 214 Environmental organisations in Sweden 214 Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken 215 Economic environmental policy instruments 215 Miljöcertifieringar 218 Environmental certification 218 Grön upphandling 219 Green public procurement 219 Miljöföretag och gröna jobb 220 Environmental businesses and green jobs 220 Kostnader för miljöskydd 222 Costs of environmental protection 222 Miljöskadekostnader 225 Environmental damage costs 225 Skyddad natur 226 Protected nature 226 Miljöövervakning 227 Environmental monitoring 227 Skyddsobjekten 230 Objects of protection 230 Övervakningsprogram exempel 230 Examples of monitoring programmes 230 Kalkning 233 Liming 233 Kapitel 5 Miljökvalitetsmålen 235 Chapter 5 Swedish Environmental Quality Objectives 235 Uppföljning av miljökvalitetsmålen 237 Fulfilment of environmental quality objectives 237 Frisk luft 238 Clean air 238 Grundvatten av god kvalitet 240 High-quality groundwater 240 Levande sjöar och vattendrag 242 Sustainable lakes and watercourses 242 Myllrande våtmarker 244 Flourishing wetlands 244 Hav i balans samt levande kust och skärgård 246 A balanced marine environment, sustainable coastal areas and archipelagos 246 Ingen övergödning 248 No eutrophication 248 Bara naturlig försurning 250 Natural acidification only 250 Levande skogar 252 Sustainable forests 252 Ett rikt odlingslandskap 254 A varied agricultural landscape 254 Storslagen fjällmiljö 256 A magnificent mountain landscape 256 God bebyggd miljö 258 A good urban environment 258 Giftfri miljö 260 A non-toxic environment 260 Säker strålmiljö 262 A safe radiation environment 262 Skyddande ozonskikt 264 A protective ozone layer 264 Begränsad klimatpåverkan 266 Limited influence on climate 266 Ordförklaringar 268 Glossary 268 Tabell- och figurförteckning 271 List of tables and figures 280 Sammanfattning på engelska 289 Summary 289 Organisationer, myndigheter etc. varifrån Organisations, authorities etc. sources of uppgifter hämtats 290 statistics in this publication 290 Sakregister 292 Subject index in Swedish 292 Innehållsförteckning 7
5 Tecken och förkortningar Symbols and abbreviations Symboler Symbols Upprepning Repetition _ Intet finns att redovisa Magnitude zero 0 Mindre än 0,5 av Magnitude less enheten than half of unit.. Uppgift ej tillgänglig Data not available eller alltför osäker för att anges. Uppgift kan inte Category not förekomma applicable Sorter Units of measurement ha Hektar = 0,01 km 2 Hectare C Grader Celsius Centigrade h Timme Hour J Joule Joule mekv Milliekvivalenter Milliequivalents s Sekund Second ppm 10-6 ppb 10-9 ppt Multiplar och delar av enheter Multiples and fractions of units P peta = = T tera = = G giga = 10 9 = M mega = 10 6 = k kilo = 10 3 = h hekto = 10 2 = 100 da deka = 10 1 = 10 d deci = 10-1 = 0,1 c centi = 10-2 = 0,01 m milli = 10-3 = 0,001 µ mikro = 10-6 = 0, n nano = 10-9 = 0, p piko = = 0, Tecken och förkortningar
Preface. Stockholm, June 2000. Swedish Environmental Protection Agency
Preface The Natural Environment in Figures is aimed at anyone wishing to find out more about the environment of Sweden: politicians, institutions, companies, schools, adult education associations, the
Läs merWhat does the green economy look like?
What does the green economy look like? Viveka Palm Head of Unit Environmental Accounts and Natural Resources Statistics Sweden viveka.palm@scb.se www.scb.se/mi1301-en The System of Environmental and Economic
Läs merKlimatscenarier i miljömålsarbetet
Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad
Läs merPå väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Läs merEnvironment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merGÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merUnderlag till tillsynsplan 2015
Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merSTATISTISK ÅRSBOK. för Sverige. Statistical Yearbook of Sweden. Geografiska uppgifter Geographical data 1
STATISTISK ÅRSBOK 2005 för Sverige Statistical Yearbook of Sweden Geografiska uppgifter Geographical data 1 STATISTISK ÅRSBOK FÖR SVERIGE 2005 Statistical Yearbook of Sweden 2005 Årgång 91/Volume 91 Sveriges
Läs merKlimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs merLuftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011
Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011 Anna Engleryd 1 UNITED NATIONS ECONOMIC COMMISSION FOR EUROPE Skrevs under 1979, trädde i kraft 1983 51 parter 8 protokoll
Läs merMiljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Läs merWater management in Sweden
Water management in Sweden Niclas Bäckman, Principal Scientist and Coordinator Environmental monitoring and Analysis, County Administrative Board of Östergötland Different levels of water management in
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merEU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?
EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för
Läs merMiljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Läs merGenerationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Läs merBuller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet
Buller i Symphony Kumulativ miljöpåverkan i havet PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat loss Dredging
Läs merTransporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn
Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn Vårt mål Nätverket för Transporter och Miljön, NTM är en ideell förening som initierades 1993 för att
Läs mervilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Läs merMiljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013
Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan
Läs merSofia Brockmark
Sofia Brockmark 2014-10-24 1 SwAM SwAM is part of the Ministry of the Environment Provides supporting documentation about fishing issues for the Ministry for Rural Affairs Started operations July 1, 2011
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merImplication of the Selfoss declaration for regeneration
Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merMiljöprogram för Högsby kommun
Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merBiogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,
Biogasens möjligheter i Skåne Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd desiree.grahn@biogassyd.se Landskrona, 2017-04-05 Disposition» Biogas Syd» Samhällsekonomiska effekter» Biogasens potential i regionen»
Läs merCountry report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Läs merSymphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering
Symphony Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merFN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken
FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
Läs merBiogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi 2 Vem är jag? Civilingenjör i ekosystemteknik vid LTH Doktorand vid Linköpings Universitet på avdelningen industriell miljöteknik, för Biogas research center.
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merBilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun
1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte
Läs mer1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
Läs merKemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen
Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen Fokus på stora anläggningar Fokus på övergödning och bakterier Från punktkälla till diffusa emissioner 2013-11-04 3 2013-11-04
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merLinus Hammar PhD Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola
Linus Hammar PhD Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola Havet är inte vad det varit Mänskliga verksamheter medför att 40% av havet är kraftigt påverkat Halpern et al. 2008 Science vol 319 Havet är
Läs merVarför är det viktigt med god kemikaliekontroll?
Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll? Banverkets och Vägverkets utbildningsdagar april 2009, HM Miljökonsult 1 Innehåll Sveriges miljömål (16 st.) Giftfri miljö Miljöbalken Lagar och föreskrifter
Läs merI korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101
JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än
Läs merSG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)
PROGRAMNÄMND SKOG BILAGA I PROTOKOLL SLU ID: SLU.sfak.2018.3.1.1-229 Tabell: ramschema jägmästarprogrammet grundnivå lå 19/20 Termin 1 höst Termin 2 vår Sommar Årskurs 1 SG0170 Skog och skogsbruk, 15hp
Läs merMiljöstatistik utsläppens drivkrafter
Miljöstatistik utsläppens drivkrafter En internationell jämförelse Mårten Berglund, SCB Almedalen 2 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013 Vad driver utsläppen av koldioxid?
Läs merJohanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi
Johanna Ingre, Processledare Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi Borlänge en av Dalarnas 15 kommuner Areal: 586 km2 48 000 invånare Kommunfullmäktiges vision Vi som nu lever och arbetar i
Läs merSLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn
SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de
Läs merNäringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Läs merEnvironmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merMarint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
Marint områdesskydd Västra Götalands Län HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Miljövalitetsm valitetsmålenlen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurningf 4. Giftfri miljö
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merInnehållsförteckning 1. Utbildningsstatistisk årsbok 2005 TABELLER
Innehållsförteckning 1 Utbildningsstatistisk årsbok 2005 TABELLER Statistiska centralbyrån 2004 Yearbook of Educational Statistics 2005 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2004 Tidigare publicering
Läs merKlimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer
Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2
Läs merHAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014
HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 BLÅ EKONOMI OCH BLÅ TILLVÄXT Johan Magnusson Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske Bakgrund Finansiell och ekonomisk kris Utmaningar
Läs merKväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet
Kväve i ett internationellt perspektiv Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet Gårdsjökonferensen 7 april 2016 Totaldeposition av kväve 2012-2014 Markvattnets nitratkvävehalt 2012-2014 Internationella
Läs merNationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.
Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral klimatprogrammet Det finns en stark
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merHUR KAN DEN OFFENTLIGA UPPHANDLING BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling
HUR KAN DEN OFFENTLIGA UPPHANDLING BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? Annie Stålberg MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPDRAG Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling och
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merUtmaningar och lösningar inom Water Footprint
Utmaningar och lösningar inom Water Footprint - exempel på metoder, projekt och ågärder - behov av tillämpad forskning och utveckling Workshop 2013-05-13 i Kristianstad om Vattenallians Elin Eriksson,
Läs merFramgångsrika regioner i EU. Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB
Framgångsrika regioner i EU Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Möjligheter att påverka på regional nivå? Handlingsutrymmet är begränsat Juridiska styrmedel Ekonomiska styrmedel Administrativa styrmedel
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merAgenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH
Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH viveka.palm@scb.se En bred agenda Universell 17 mål, 169 delmål, 232 indikatorer
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merMiljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson
Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merMS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F
GRUNDKURSER JÄGMÄSTARPROGRAMMET År 2 jk 09/14 Hösttermin2010 termin 3 Vårtermin 2011 termin 4 vt år 2 slut 11/6 3 A 17/1-18/2 3 B 21/2-25/3 4 A 28/3-29/4 4 B 2/5-3/6+++ SG0027/50055 Ekologi och skogsskötsel
Läs merSlutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics
MI 31 SM 1501 Växtskyddsmedel i jordbruket 2014 Beräknat antal hektardoser Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics I korta drag
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merFjärde utgåvan. Markanvändningen i Sverige
Fjärde utgåvan Markanvändningen i Sverige Fjärde utgåvan Markanvändningen i Sverige Statistiska centralbyrån 2004 Land Use in Sweden Fourth edition Tidigare publicering Markanvändning i Sverige har tidigare
Läs merBiogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Läs merGlobala problem och lokala lösningar
Globala problem och lokala lösningar Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar Climate change
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merJordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll
JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter
Läs merUtvärdering av elbussar i landsbygdstrafik
Utvärdering av elbussar i landsbygdstrafik Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 2 Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merUtlysning av projektmedel
Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor
Läs merForskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.
Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU Enheten för miljöekonomi, EEU, GU 30-35 personer 5 professorer 4 docenter 6 forskare 19 doktorander 2011: 25
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs mer