Fjärde utgåvan. Markanvändningen i Sverige

Transkript

1 Fjärde utgåvan Markanvändningen i Sverige

2 Fjärde utgåvan Markanvändningen i Sverige Statistiska centralbyrån 2004

3 Land Use in Sweden Fourth edition Tidigare publicering Markanvändning i Sverige har tidigare utgivits 1983, 1993 och 1996 Previous publication Land Use in Sweden has previously been published in 1983, 1993 och 1996 Producent Producer SCB, MR/REN Box , Stockholm tfn Förfrågningar Hans Ansén tfn Inquiries Erik Carles tfn Marianne Eriksson tfn Amanda Werngren tfn e-post fornamn.efternamn@scb.se Omslagsbild: Nils-Åke Siversson, Trafik-Nostalgiska Förlaget Övriga bilder och illustrationer: ateljén, SCB och författarna Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Markanvändning i Sverige, fjärde utgåvan. ISBN Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro Maria stadsdel, Helsingborg Det gamla mentalsjukhuset Sankta Maria var en hel stadsdel för sig utrustat med tvätteri, kryddträdgård, personalbostäder och t.o.m. egen kyrka. Sankta Maria lades ner i början av 1990-talet, i samband med ädelreformen. Helsingborgs kommun fick därigenom förvärva en ansenlig bit mark, nära stadskärnan, till en överkomlig summa. Detta gav kommunen en unik chans att skapa en genomtänkt stadsplan för området, baserat på trädgårdsstadens ideal. Ett karakteriskt inslag är dagvattensystemet som i en ymnighet av dammar och kanaler renar vattnet innan det rinner ut i Öresund. Övriga delar av infrastrukturen var också tillgängliga i ett tidigt skede, en hållplats till pågatåget ligger t.ex. inom bekvämt gångavstånd.

4 Förhållanden 1.1 Areal och befolkning som påverkar markanvändningen 1 Bakgrundsförhållanden Förord Denna publikation innehåller i sitt huvudavsnitt uppgifter om markens användning omkring år 2000 på riks- och länsnivå. I en bilagedel presenteras en något utförligare statistik för fördjupade studier. Där redovisas också vissa uppgifter på kommunnivå. Publikationen är dels en sammanställning av uppgifter om marken och dess användning som samlas in i olika sammanhang av SCB och andra myndigheter och organisationer, dels ett resultat från specialbearbetningar av vissa markanvändningsdata gällande den bebyggda marken, vilka utförts i anslutning till arbetet med publikationen och tidigare publikationer i denna serie. De större datakällor som använts är bl.a. lantbruksräkningarna, riksskogstaxeringarna och fastighetstaxeringarna. Nya källor som tillkommit då denna utgåva tagits fram är Nationella Vägdatabasen från Vägverket, digitala vattenuppgifter, byggnadsregistret samt Svenska Marktäckedata från Lantmäteriet (LMV). Det senare är digital satellit- och kartinformation som sammanställts av LMV över hela riket. Vissa avsnitt bygger helt på uppgifter som i annat sammanhang tagits fram av t.ex. Boverket eller Naturvårdsverket, eller i olika samarbetsprojekt mellan dessa myndigheter och SCB. Även ett flertal andra källor har använts för framtagandet av publikationen och en fullständig källförteckning återfinns i slutet av denna. En strävan har varit att presentera uppgifter gällande ett och samma år. Detta har dock inte varit möjligt fullt ut, eftersom flera av de stora rikstäckande undersökningarna inte utförs årligen. Den senaste lantbruksräkningen utfördes t.ex. 1999, riksskogstaxeringens uppgifter avser perioden , fastighetstaxeringen är utsträckt över flera år osv. I stort sett kan man dock säga att publikationen beskriver förhållandena omkring år Källhänvisningar har inte getts i den löpande texten, utan källor som använts anges på sidorna , där också den sida i publikationen där källan använts anges. Markanvändningen i Sverige har tidigare utgivits av SCB åren 1983, 1993 och Genom succesivt förbättrade källor samt bearbetnings- och analysmöjligheter har kvalitén på uppgifterna inom vissa markanvändningskategorier höjts, och jämförelse mellan uppgifterna i denna och tidigare publikationer bör ske mot bakgrund av detta. Ansvarig för utarbetandet av publikationen har varit Hans Ansén, Erik Carles, Marianne Eriksson och Amanda Werngren vid SCBs enhet för regional planering och naturresurser. Statistiska centralbyrån i juni 2004 Svante Öberg Leif Norman 3

5 1 Bakgrundsförhållanden Innehåll Sid 6 Länsindelningen Bakgrundsförhållanden Areal och befolkning Sysselsättning Ägarförhållanden Naturförhållanden, klimat m m 19 2 Markanvändningen allmänt Sammanfattning Jordbruksmark Skogsmark Bebyggd mark och tillhörande mark Sammanfattning Mark med permanentbostäder Mark med fritidshus Mark med tillverkningsindustri Mark med handel och affärsverksamhet m m Mark med offentlig förvaltning, offentlig service och fritidsanläggningar Mark använd för transporter Mark med tekniska anläggningar Övrig bebyggd mark Golfbanor och skidpistar Täkter Våtmark myr Naturligt gräsbevuxen mark o dyl, berg i dagen samt övrig mark Vatten 67 3 Markanvändning för speciella ändamål Tätorter Areal och befolkning Markanvändningen i tätorter Allmänt tillgänglig mark och strand i tätorter Areal och befolkning i zoner runt tätorterna Småorter Fritidshusområden Nationalparker och övrig skyddad natur Fjäll Renbetesmarker Kust och stränder Kust- och strandlängd Bebyggelse vid kust och stränder Öar Contents 1.1 Areal och befolkning Counties in Sweden 2000 Backgrounds Area and population Employment Ownership Physical features, climate etc Land use in general Summary Agricultural land Forest Built-up and related land Summary Residential land Land used for houses for seasonal and secondary use Land used for manufacturing industri Commercial land Land used for public services and administrations and recreation facilities Land used for transport Land used for technical facilities Other built-up land Golf courses and ski pists Pits, mines etc. Wetlands mire Natural grassland and related areas, bare rocks and other land Water Special land use Urban areas/localities Area och population Land use in urban areas Land of common access and shores within urban areas Area and population in zones round the urban areas Smaller localities Concentrations of weekend and holiday homes National parks and other protected areas High mountains Reindeer grazing areas Coast and shores Length of coast and shores Housing along coast and shores Islands 4

6 Förhållanden 1.1 Areal och befolkning som påverkar markanvändningen Kustnära områden enl Miljöbalken kap Internationella jämförelser 95 Kompletterande tabeller 131 Källor 138 Tabell- och figurförteckning 142 Svensk Engelsk ordlista 1 Bakgrundsförhållanden Coastal areas according to part 4 of the Environmental Code Land use international statistics Complementary tables Sources List of tables and figures Swedish English vocabulary 5

7 1 Bakgrundsförhållanden 1.1 Areal och befolkning Länsindelningen 2000 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län W Z X AC Y BD S T U D C AB O N M E F H G K I Några måttenheter 1 km 2 = 100 hektar (ha) = m 2 0,1 km 2 = 10 ha = m 2 1 ha = m 2 = 100x100 m 6