Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Transkript

1 Nr En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

2 1270E & 1470E Tier3 eller IT4? Du väljer! Under våren säljer vi skördarna 1270E och 1470E parallellt i både Tier3- och IT4-utförande. Fundera lite på vilken variant du vill ha. Men hör av dig i god tid om ditt val faller på en Tier3. Tillgången är begränsad. På bilden ser du för övrigt John Deere 1270E IT4. JohnDeere.se

3 Nr ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 1 juni Omslagsfoto: Pär Fornling Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon: Fax: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Urban Blomster, Karin Vestlund-Ekerby, Mia Boman och Jenny Spets Woyarskij. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2011: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö FRAMTIDENS maskinförare uppmuntras med mer praktik och hjälp att starta företag. En av de första praktikanterna är Thomas Oredsson, här i samtal med sin lärare Peter Nyman på Ryssby naturbruksgymnasium. Sidan 38 5 LEDARE: Miljömålen drar åt olika håll. 6 PROFILEN: Gustav Fridolin med rötterna i skogsbygden. 10 NÄRINGSPOLITIK: Lovande forskning för att klara produktiviteten. 12 INTERNATIONELLT: Fördjupat samarbete mellan Kina och den svenska skogsägarrörelsen. 14 SKOGSGÅRDEN: Leif och Cecilia byggde en helt ny verksamhet med skogsgården som bas. 18 NYHETER: Pengar att söka till investeringar som ger jobb. 20 FÖRETAGANDE: Mellanskogs vd om Setra och virkesmarknaden. 24 SKOGSVÅRD: Hot från nya insekter. 27 SKOGSRIKET: Regeringen samlas i skogsriket. 28 FÖRÄDLING: Trämöbler med färg. 30 MARKNAD Trög vändning för sågverken. Bioenergin växer vidare. 32 DEBATT: Dålig kunskap om kontinuitetsskogsbruk. BORDET visade Pernille Axelsen upp på möbelmässan, ett eldorado av trädesign. Sidan 28 TOMAS LUND- MARK, dekanus på Skogsfakulteten, undrar retoriskt om 100 års skogsforskning kan vara fel. Sidan TEKNIK: Det kan vara lönande att renovera banden. Miljövänligt avlopp på landet. 38 UTBILDNING: Öppnar nya vägar för framtidens maskinförare. 42 EKONOMI: Lär dig hur räntefördelningen fungerar. 44 SKOGSGÅRDEN: Britt-Marie Vestmark engagerar kvinnorna i skogen. 52 NAMN & NYTT: Vinnande trähus. 54 KRÖNIKAN: En tacksam tanke till farfars farmor. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN VI SKOGSÄGARE 2/12 3

4 ATV Arbeidsmaskiner og tilbehør Yamaha Grizzly - redo för hårt arbete! Maskinen på bilden är extrautrustad. Grizzly 450 4x4 IRS (ord pris :-) Kampanjpris :- exkl moms (69.900:- inkl moms.) Servostyrning standard, vinsch + kombifäste ingår! Grizzly 550 4X4 EPS Pris från :- exkl moms (99.900:- inkl moms.) Servostyrning standard, vinsch + kombifäste ingår! Grizzly 700 4X4 EPS Pris från :- exkl moms ( :- inkl moms.) Servostyrning (gäller EPS modeller) 2 alt 4-hjulsdrift Diffspärr Låg alt högväxel Motorbroms på alla hjul Variatordrift med konstant remingrepp Batteriladdning 35A (Grizzly 550/700) Förstärkt dragkrok 5-års garanti Hämta vår färska produktkatalog hos närmaste Yamaha ATV-återförsäljare. GRIZZLY

5 Motstridiga miljömål Miljöfrågorna blir ofta märkligt ensidiga. När de här raderna skrivs är det en öppen fråga om det blir tillåtet att ha vindkraftverk i FSC-certifierad skog. MAN KUNDE ANNARS tänka sig att miljöcertifiering och miljövänlig energi passar bra ihop, men det är tydligen inte självklart. Även om argumenten är blandade medför vindkraften knappast någon annan miljöpåverkan än den estetiska. På samma grund kan man stoppa fula vägar och industrier i blickfånget. Att säga nej till vinden är också ett aktivt val för olja och kärnkraft, eller vad nu alternativen kan vara. DET ÄR FAKTISKT inte lätt att definiera vad miljö är för något. Fult eller nyttigt är i grunden samma motsättning som i balansen mellan produktion och miljö. Om miljö är kretslopp och att begränsa klimatförändringarna bör vi producera mycket träprodukter. Att säga nej är också att säga ja till betong och plast. Det hindrar förstås inte att produktion och miljö ska kombineras, men ingen vinner på att blunda för de inbyggda konflikterna. Tydlighet underlättar bra avvägningar. Medan miljonerna rullar in till de statliga reservaten anlägger skogsägare över hela landet, i det tysta, egna reservat utan en krona i ersättning. De här frivilliga avsättningarna är värda beröm, men ifrågasätts på lösa grunder. Därför skulle mycket vinnas om de på något sätt kan tydliggöras utan att det kommer i konflikt med frivilligheten. Det är bestående insatser som tål att lyftas fram. EN ANNAN FRÅGA med miljön som förtecken handlar om kontinuitetsskogsbruk. Läs gärna Tomas Lundmarks analys längre fram i tidningen. Han visar att kunskapsläget är bristfälligt, men man kan exempelvis fundera över hur bra det är med tätt återkommande skogsmaskiner på eviga stickvägar. Maskinerna brukar inte gå spårlöst fram och bara flyttningskostnaderna mellan avverkningarna kostar en hel del. Läs gärna också intervjun med miljöpartisten Gustav Fridolin. Han framhåller att avverkningsvolymerna behöver hållas uppe med tanke på att skogen behövs till miljövänliga produkter. Han väcker en del frågetecken omkring dagens skogsskötsel och sticker framför allt inte under stol med att det finns motstridiga miljömål. LEDAREN APROPÅ KONFLIKTER så har SNF (Svenska Naturskyddsföreningen) lämnat dialogen om miljö hänsyn i skogsbruket, precis som SNF tidigare lämnat arbetet inom FSC. Det är trist att man inte kan komma överens om en så viktig fråga och nå en bred överenskommelse. Men ibland måste även den mest hängivne familjerådgivare ge upp och rekommendera skilsmässa. Om det inte går att hålla ihop kan det vara lika bra att gå skilda vägar och tydliggöra åsikterna. Och det är miljörörelsen betydligt bättre på än den konflikträdda skogs näringen. Nu väljer SNF att agera på egen hand, vilket är helt okej. Möjligen borde de ha förutsett det innan föreningen tog plats vid förhandlingsbordet. FRÅGAN ÄR hur alla målen ska balanseras mot varandra. En bra utgångspunkt är insikten om att motsättningarna finns och att resurserna är begränsade. Då blir nej till en sak också ja till något annat. EN KÄRNPUNKT i dialogen, som SNF nu lämnat, handlar om miljöhänsyn vid avverkningar. En närliggande pusselbit är familjeskogsbrukets frivilliga avsättningar. Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 2/12

6 PROFILEN Gustav Fridolin månar om att hålla uppe avverkningsnivåerna, även om metoderna kan diskuteras. Text & foto: Pär Fornling iljöpartiets språkrör känner sig väl hemma i skogsbygderna. Det följer naturligt av att växa upp i Vittsjö. Nästan allt man gör där hemma har någon relation till skogen. Där finns stigarna, platserna för ungdomsfesterna, inspirationen till böckerna han skrivit och alla bekanta som äger eller jobbar med skogen. De här skånska bygderna är också hemmaplan för Peps Persson och det hände att den legendariske artisten läxade upp den unge Fridolin när denne for fram lite väl våldsamt i skogen... Nu far han fram i riksdagen och syns i allt fler sammanhang, men utan många av de vanliga attributen för en karriärspolitiker. Vi träffar honom i ett anspråkslöst lärarrum på Lidingö folkhögskola och sitter med på en lektion som passande nog handlar om media. Varför jobbar du som lärare, räcker inte riksdagslönen? Hela min lärarlön går till ett kyrkligt utlandsprojekt. Det här handlar om något annat. Morgontimmarna i klassrummet ger mig väldigt mycket. Som politiker är det lätt att göra studiebesök till en polerad verklighet. Här träffar jag människor under mer jämlika förhållanden och det är väldigt roligt att undervisa. Hur vill du beskriva skogsägarna? De skogsägare jag känner har det gemensamt att de är väldigt olika, alltifrån lantbrukaren med ett aktivt skogsbruk till läraren som ärvt lite skog och de som har skogen som en livsstil. Vad är den röda tråden? Naturintresset tror jag förenar alla. Vilken typ av skogsbruk bör vi ha i landet? Det tycker jag man ska sätta sig ner och diskutera med skogsnäringen. I stället för att alla gör på samma sätt kan man gärna uppmuntra att skogsägare gör lite olika. Oavsett om man talar för den biologiska mångfalden eller för ett ekonomiskt hållbart skogsbruk finns det ett intresse av ett Fick Peps att ryta till. mer differentierat skogsbruk. Jag tycker att hyggesfritt bör vara en del av skogsskötseln och kanske en större del än i dag. Dagens huvudfåra är hyggesbruk. Finns det anledning till oro för att villkoren förändras så att volymerna inte kan hållas uppe? Den oron är obefogad. Vi går mot ett större beroende av skogen och kommer att behöva den till mycket mer, både som råvara och för rekreation och turism. Värdet av skogen kommer att öka, för att hantera den utvecklingen måste vi hitta regler som gör att det fungerar. Det får du utveckla mer... Det finns en parallell med fisket. Vi satte oss aldrig ner och diskuterade hur värdet av ökat fiske skulle förvaltas, resultatet ser vi i form av utfiskade hav. Den utvecklingen vill vi inte se i skogen, vi får inte tappa biologisk mångfald och möjligheten till ett långsiktigt värde. Är det ett rimligt antagande att dagens 6 VI SKOGSÄGARE 2/12

7 Värdet av skogen kommer att öka, för att hantera den utvecklingen måste vi hitta regler som gör att det fungerar. Första valdebatten ett straff En straffuppgift i skolan ledde Gustav Fridolin in i politiken. Han nödgades titta på en valdebatt på TV och blev inspirerad av Miljöpartiet. Som 19-åring blev han till sin egen förvåning den då yngste riksdagsledamoten någonsin. Efter en period hoppade han av för att arbeta som folkhögskolelärare. Nu är han tillbaks i riksdagen men arbetar fortfarare som lärare några timmar i veckan. Den 29-årige Gustav bor numera i Stockholm tillsammans med hustrun Jenny och dottern Charlie. Nyligen flyttade familjen ut mot Järvafältet för att komma närmre naturen och skogen. Gustav Fridolin, miljöpartiets språkrör, har rötterna i skogsbygden. Morgonkaffe i lärarrummet. volymer från skogen är uthålliga? Ja. Och tittar vi på hyggesfria uttag behöver volymerna inte bli mycket mindre, det handlar mer om hur virket tas ut. Men oavsett form är det rimligt att vi avverkar minst lika mycket som i dag? Det är en utmaning vi står inför och som vi måste klara eftersom det finns ett större och större behov av skog. Slår man ihop alla planer där skogen är en lösning behöver vi mycket mer skog än i dag. Det leder till insikten att skogsresurserna måste förvaltas effektivare. Vad innebär ert förslag om en avverkningsavgift? Det kan vara ett sätt att styra mot ett mer uthålligt skogsbruk och för att finansiera avsättningar till naturvård. Vi har sagt att förslaget bör utredas och att vi bör titta på hur det fungerar i andra länder. Jag är inte alls säker på att utredningen landar i att det är ett bra förslag. Vad tror du om att öka volymerna genom gödsling och stubbskörd? Vi har inte ställt oss negativa till att prova, men det måste finnas en sund skepsis till tron att uttaget kan öka flera gånger om utan negativa effekter. Vi måste se upp så skogen inte blir det nya fisket. Hur går det med bioenergin? Vi har en vision om 100 procent förnybar energi och där spelar bioenergin från skogen en stor roll, liksom effektiviseringar för att använda energin bättre. Är vi på rätt väg? Sverige bromsar in medan andra länder gasar på. I Tyskland arbetar två miljoner personer med miljöteknik, det är fler än inom hela den tyska bilbranschen. Vilka smörjmedel bör till? I Tyskland och flera andra länder är det lätt för små producenter att sälja elkraft. Här är det betydligt trögare. Dessutom har vi andelsregler för vindkraft som begränsar den lokalt ägda vindkraftsutbyggnaden, vilket är ett par saker som säkert berör många intresserade skogsägare. En tredje sak är att vi precis som i Tyskland borde ha ett system med fasta priser för den som levererar el till nätet. Vet man priset flera år fram i tiden är det betydligt lättare att få kapital till utbyggnad. Då det gäller energi till transporterna har ni föreslagit en lastbilsskatt som Skogsindustrierna döpt till landsbygdsskatt... Det är ingen relevant beskrivning på en skatt som införs i många EU-länder. Målet är att överföra gods till järnvägen, dessutom ska skatten finansiera järnvägsutbyggnad. Vi vill ha den differentierad. Där det inte finns någon järnväg kan den vara mycket låg, eller ingen skatt alls, medan långtradare som kör längs järnvägsnätet kan få en mycket högre skatt. Vi har ett miljömål om hur mycket skog som bör avsättas, är det bra? Ja. Det känns lite märkligt att ha en Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 2/12 7

8 Fortsättning: Vi behöver skogen till mycket mer PROFILEN politisk diskussion om huruvida vi ska nå de mål som bestämts. Men det går trögt... En anledning är att byteshandeln med Svea skog inte fungerat bra. Jag tycker överhuvudtaget att statens eget skogsbruk bör ta en större roll för att kombinera lönsamhet med ökad miljöhänsyn. Varje gång de avverkar en skyddsvärd biotop är det ett stort förtroendeproblem. Sveaskog framhåller själva att de är rätt bra. Det tycker alla skogsbolag. Peps Persson gav den unge Fridolin en del insikter i hur man bör vistas i skogen. Bör miljömålen höjas? Det finns en kommitté som tittar på det. Jag hoppas de kommer fram till ett enigt slutbetänkande. Och nyckelbiotoperna? Vi har en nollvision att inga skyddsvärda biotoper ska avverkas. Vi behöver avverka skog för att få miljövänlig råvara och vi hindrar avverkningar av andra miljöskäl. Håller du med om att det finns en konflikt mellan olika miljömål? Absolut. Utmaningen är att klara uttaget utan att ändra de långsiktiga förutsättningarna för att bruka skogen. Trots arbetet i riksdagen fortsätter Gustav Fridolin att arbeta som lärare några timmar i veckan. Vad är den finaste stunden i skogen? När morgonsolen kommer till en glänta. Det är något fantastisk med gläntor. Har du någon skönlitterär bok att rekommendera? Underdog av Torbjörn Flygt är en bok som betytt mycket för mig. Och musik? Jag lyssnar gärna på Peps Persson, Wilmer X och Bob Hund. Här träffar jag människor under mer jämlika förhållanden och det är väldigt roligt att undervisa. Apropå Peps nämnde du i sommarprogrammet hur han skällde på dig och kamraterna. Det var när vi körde motocross i skogen. Och han hade förstås helt rätt, köra cross är kanske inte det mest hållbara nyttjandet av skogen. Nu är det en annan typ av skogsutflykter. Hur går det med jakten? Det blir inte så ofta numera, men jag tog jaktlicens i skolan. Det var naturligt hemma i Vittsjö och jag känner starkt för allmogejakten hemmavid. Handla nu och du är förberedd inför nästa vinter! 30% rabatt till medlemmar i skogsägarföreningar Som avslutning på den gångna vintersäsongen erbjuder vi Gunnebo traktorkedjor till oslagbart pris: 30% rabatt och fri frakt! Erbjudandet gäller t.o.m. 30/ sales@gunneboindustries.com GUNNEBO INDUSTRIER AB tel VI SKOGSÄGARE 2/12

9 Känslan när allt flyter på, i alla situationer. NYA HUSQVARNA 550 XP Vår nya motorsåg har en låg, smidig och lätt sågkropp. Samtidigt är den kraftfull och utrustad med RevBoost, som ger snabb acceleration och högre kedjehastighet för extra effektiv kvistning. Det, samt många andra innovativa lösningar hjälper dig att arbeta snabbt och ostört, i alla situationer. Se mer på HUSQVARNA 550 XP 50.1 cm³, 2.8 kw *, 4.9 kg. Rek. cirkapris inkl. moms: 8.700: Kommer också att finnas som 550 XP G med värme i handtaget. *Nominell effekt angiven av motortillverkaren Copyright 2012 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other product and feature marks are trademarks of the Husqvarna Group as displayed at / forest

10 Forskning som inger hopp NÄRINGSPOLITIK ag vaknade med en bra känsla i magen i morse. Det berodde inte på att det var fredag utan på att jag varit på Ukonf12, Skogforsks skyltfönster ut mot oss intressenter. Under två dagar fick vi en sammanfattning av vad den tillämpade skogsforskningen kan erbjuda just nu. ETT-fordonet lastar 65 ton jämfört med dagens vanliga timmerbil som lastar ton. Genom att bilen har fler axlar blir belastningen på vägen mindre. Dieselförbrukningen är 20 procent lägre per ton virke. Efter att den grundläggande forskningen är klar kommer det nu att rulla ett 25-tal demonstrationsfordon över hela landet. Foto: Erik Viklund Det är ett trist faktum att produktivitetsutvecklingen inom skogsbruket sedan några år börjat stanna av. Det är också oroande eftersom en stark produktivitetsutveckling är en förutsättning för en god lönsamhet på skogsgården. Skogforsk presenterade till min glädje ett stort antal handfasta tips om hur man kan arbeta både smartare och effektivare ute i skogen. Man visade också upp intressanta möjligheter att på sikt använda datortekniken till att mäta virket noggrannare, hjälpa oss med gallringsuppföljning och minska risken för körskador. Sen undrar vi alla när det ska bli möjligt att i stor skala få börja åka 90-tons lastbilar till industrin. Det finns inte många forskningsprojekt som visar på en sådan potential som just projektet En Trave Till både för ekonomin och miljön. Jag hoppas verkligen att det ska vara möjligt att vända produktivitetskurvan uppåt igen. Och det gör vi om vi lyckas förverkliga alla de resultat som presenterades. Ett annat sätt att förbättra lönsamheten på skogsgården är att satsa på att öka skogsproduktionen. Även om det inte är någon nyhet tycker jag att Skogforsk med fin pedagogik lyfte fram fördelarna med att använda förädlade plantor, nya trädslag och skogsgödsling. Sett i ett globalt perspektiv med en ökande befolkning, en stor brist på förnyelsebara råvaror och allt större problem med klimatet är en ökad produktion i skogen även ett viktigt bidrag för en bättre miljö. En viktig komponent i den så kallade svenska modellen är att det ska vara balans mellan produktion och miljö när vi bedriver skogsbruk. Det var därför väldigt glädjande att konferensen avslutades med att vi fick höra att högstubbar, som är viktig del av den generella hänsynen, faktiskt fungerar och har gjort skillnad för ett antal ovanliga arter. Dessa resultat och annan forskning som är på gång blir ett viktigt underlag för hur vi kan utveckla och förbättra naturhänsynen i framtiden. Nu återstår bara det svåra, att komma hem till den stressiga vardagen och försöka komma ihåg vad forskarna sagt. För visst är det värt att fundera på hur resultaten ska användas i den dagliga verksamheten på gården, på skogsbruksområdet eller i skördaren om vi ska klara oss i konkurrensen i framtiden. Sten Frohm Chef LRF Skogsägarna Läs tidigare nummer på 10 VI SKOGSÄGARE 2/12

11 NU LANSERAR VI DEN NYA GENERATIONENS LEGENDER Vår nya generation professionella motorsågar är utvecklad för dig som verkligen brinner för skogsbruk. De bränsleeffektiva Clean Power -motorerna är laddade med innovativ teknik som ger dig all den kraft du behöver för fällning och kapning i hårda träslag. Den smidiga, kompakta sågkroppen gör kvistningen till ett rent nöje. Och det återförsäljare eller gå in på JONSERED CS 2260 W Topprestanda för heltidsanvändare. 59,8 cc, 3,5 kw, 5,8 kg. JONSERED CS 2258 Kraftfull och robust för deltidsanvändning i skogen. 59,8 cc, 3,1 kw, 5,6 kg : :- MER INFORMATION? HITTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE? Copyright 2012 Jonsered. Alla rättigheter förbehålles.

12 INTERNATIONELLT Fredrik Åsbo, tillsammans med pappa Kjell- Alliansen mellan Kina och Olov, presenterar gården i Ås någon mil från den svenska skogsägarrörelsen växer sig allt starkare. Foto: Lennart Ackzell Sundsvall. Besökarna är tolken Yu Yue, Shen Suhua, Xing Hong och Sven- Erik Hammar. Det ger draghjälp i försvaret av familjeskogsbruket internationellt och kan leda till affärskontakter. Text & foto: Pär Fornling ötet med kungen och drottningen var fantastiskt. Det kommer jag ihåg för resten av livet, säger Shen Suhua med ett varmt leende. Hon är ansvarig för internationella kontakter och rapporterar direkt till den skogsansvarige för hela Kina. Tillsammans med kollegan Xing Hong summerar hon intrycken efter en vecka i Sverige med LRF Skogsägarna som värd. ÄVEN OM MÖTET med kungaparet gav guldglans åt besöket är det framför allt insikter om familjeskogsbruket de har med sig hem. När det gigantiska Kina släpper fram privat ägande av skogen vänder man blickarna till den svenska skogsägarrörelsen för att få tips och inspiration. Xing Hong leder arbetet med reformen som innebär att den allmänt ägda skogen delas ut till privatpersoner. De nya skogsägarna får ett certifikat som garanterar äganderätten. Det innebär att skogen både kan ärvas och pantsättas. Oftast gäller certifikatet i 70 år, vilket gör att man hinner driva fram flera generationer av den snabbväxande skogen. Vad som händer efter 70 år återstår att se. Det är en lång tid i Kinas dramatiska nutidshistoria och ingen stor fråga i dagsläget. KONTAKTERNA MED Kina har pågått sedan början av 2000-talet och förra året slöts ett formellt avtal om samarbete med LRF Skogsägarna. Sven-Erik Hammar, Mellanskog, är en av de förtroendevalda som engagerat sig i relationerna med Kina. Det är roligt att ser hur väl reformen rimmar med vår filosofi. Efter skövlingen har man genomfört stora återbeskogningar. För att få någon att ta ansvar och sköta skogen inser man att det behövs skogsägare med självbestämmanderätt, säger han. Svem-Erik Hammar har besökt skogsägare och nya föreningar på plats. Shen Suhua från det kinesiska skogsministeriet. Ofta är det bönder som fått något hektar skog. Eftersom var och en är liten behövs skogsägarföreningar enligt vår modell för att samverka och få logistiken att fungera. Det är roligt att se engagemanget och entusiasmen inför att välja företrädare, organisera sig och gå på möten. Här hemma får vi ofta höra att saker är fel. Då är det väldigt uppmuntrande att höra positiva omdömen från en väldig nation som Kina som tycker vi gör allting rätt! OCH NÄR Shen Suhua sammanfattar intrycken från Sverige, med besök hos skogsägare i Jämtland, låter det som en regelbok för svensk kooperation: Mitt intryck är att föreningarnas roll inte kan ersättas av regeringen, de arbetar tydligt för skogsägarna och bidrar till lönsamheten genom att samla utbudet av skogsprodukter. Jag ser fördelar i att den enskilde skogsägaren både får del av vetenskaplig kunskap och hjälp med maskinresurser. Jan-Olof Thorstensson, ordförande i LRF Skogsägarna, talar familjeskogsbruk med Xing Hong, ansvarig för landreformen i Kina. Nu återstår att se vad som händer i Kina. Shen Suhua talar om en potential på 530 miljoner skogsägare, fortsatta reformer och målet att ytterligare öka arealen skogsmark fram till år En av de saker jag lärt mig under besöket är hur betydelsefullt privat ägande är för skogsägare, vi träffade en familj där gården gått i arv under nio generationer och de var väldigt stolta över sin skog, säger Shen Suhua. NÄRMAST HAR Sverige fått en inbjudan att delta i ett möte om grön ekonomi i Kina och en kinesisk delegation är inbjuden till Forest dialog i Växjö. Ur familjeskogsbrukets synvinkel är det väldigt bra att ha Kina på vår sida i internationella förhandlingar. Förhoppningsvis kan vi göra något tillsammans i FN under nästa år. Dessutom kan bra relationer leda vidare till affärer, konstaterar Lennart Ackzell, LRF Skogsägarna. Läs mer på sid VI SKOGSÄGARE 2/12

13 Välj Palms kvalitet! Nyhet: Biojack energiklipp Biojacks nya energigrip klipper och lastar energiskog. Montera på Palms skogskran eller på kran till grävmaskin. Palms P680 med 11 tons vagn och 6,8 m kran är idealisk för den självverksamme skogsägaren. Den har bultad, avtagbar kran och teleskopiska stödben. P680-11, 11 ton/6,8 m, dubbelram: :- P680-10, 11 ton/6,8 m, centrumrör: :- Radioenhet med bomvinsch : hjul (istället för std: ,5) :- Avtagbar kran/ stödben på 3-punktsfäste. Du kan enkelt byta till större vagn och behålla kranen. Låg tyngdpunkt på kranpelaren ger ökad stabilitet och mindre tipprisk. Brett sortiment. Ökad möjlighet att hitta vagnen för just ditt behov. KAMPANJ Hydraulservo 70 lit :- Från: P610-P680 Ord. pris: :- Brett sortiment Palms skogskranar och skogsvagnar: Besök nordfarm.se Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad.

14 SKOGSGÅRDEN Huset är ritat av arkitekt Per Wåhlin. Dalagård föddes ur skogen. Det är en vacker nygammal gård som välkomnar turister och konferensgäster. Ägarna, Leif och Cecilia Öster, delar gärna med sig av tips och erfarenheter för att bygga upp en ny verksamhet med skogsgården som bas. Text & Foto: Pär Fornling eras egen resa, från stan till skogsgården, är en historia för sig. Visserligen arbetade Leif på Domänverket och Cecilia hade tillbringat många somrar på landet i Dalarna, men livet på landet var ingen självklarhet för två stadsbarn från Västerås och Uppsala. Vägen dit gick via ett gemensamt naturintresse, som förde dem samman under en resa till Grönland, och växte till drömmen om en egen skog för 25 år sedan. De gick sällsynt rationellt tillväga. Eftersom varken Cecilia eller Leif kände sig geografiskt bundna till någon plats gick frågan vidare till en skogsekonom; Var i Sverige är det klokast att köpa skog? Svaret blev södra Dalarna. Därefter skrev de 500 personliga brev till skogsägare i området och undrade om deras gård var till salu. Det gav napp och familjen blev ägare till gården som i dag består av 700 hektar produktiv skogsmark. Vi är i det urgamla kulturlandskapet kring sjön Åsgarn, någon mil från Avesta. Skogarna är fulla av spår från järnframställningen som tog fart på medeltiden och blommade ut på 1800-talet. I DUNKLET under trädkronorna finns oväntade möten med förfallna mäktiga 14 VI SKOGSÄGARE 2/12

15 Leif och Cecilias bästa tips för naturturism Nätverk Andra lokala företag är inte konkurrenter, utan kollegor som hjälper till att locka besökare till bygden. Marknaden Leif och Cecilia hade först tänkt sig att hitta kunderna i Stockholm men fann till sin förvåning att en stor marknad är lokal. Den närmaste kretsen bjöds in till invigningen och utifrån det har verksamheten växt. Spionera Besök andra turistföretag, fundera över hur du blir mottagen och hur värdskapet fungerar. Regelverket För den som serverar mat finns väldigt mycket att tänka på, allt ifrån speciella diskmaskiner till avställningsytor. Tillfälliga serveringstillstånd för 700 kronor är dyrt om man bara serverar två öl... Kan man reglerna är det inte så svårt, problemet är att det inte finns någon riktig manual. Vi funderar på att starta ett nätverk och göra en ordentlig checklista till hjälp för alla, berättar Cecilia. Bidrag Det finns möjlighet att få ekonomisk hjälp. Skogsstyrelsen fördelar pengar från Skogsriket och delvis från EU:s landsbygdsprogram. EU stöttar också gemensamma satsningar för hela bygder (Leader) som kan ha bäring på turism. I Dalarna har Åsgarn gjorts tillgänglig och sjökanten röjts. Ridleder, skoterleder och strövstigar är andra tänkbara projekt. Till detaljerna i timmerhuset hör lister med profiler från 1700-talet. Den vita hästen i samlingen bär Dalagårds logotype. Cecilia och Leif Öster. Konferensgård långt från storsta n stenbyggnader, gamla slagghögar och vattenleder. Nio av tio personer som arbetade med järnframställning var i själva verket skogsarbetare för att få fram träkol, berättar Leif. Han är full av historier och berättar dem gärna, vilket är en del i arbetet med naturturism. Vi åker själva runt som turister för att lära oss om värdskapet, säger Cecilia. Det har varit många lärorika resor till USA där man är fantastiskt duktiga på att ta hand om besökarna och ge en berättelse som förstärker upplevelsen. Men vi har också sett lärorika exempel på motsatsen, där värdparet sänker varumärket genom en dålig presentation. Den tändande gnistan till att satsa på naturturism kom för tio år sedan när ett företag frågade om de fick hålla en konferens hemma hos familjen Öster. Det var kontakter genom mitt dåvarande jobb och företaget ville träffas i enskildhet, långt från kontoret. Allt gick bra, men det var lite bökigt med så många gäster i hemmiljö, berättar Leif. Det gav idén till en konferensanläggning i anslutning till skogen och naturen. DÄR DET DÅ bara var en potatisåker reser sig nu en grupp knuttimrade hus i en spännande blandning av gammalt och nytt. Öppna planlösningar och mycket glas talar tidens språk. Men de mörka massiva timmerväggarna, som fångar upp morgonsolen, kunde lika väl höra hemma på 1700-talet. Virket kommer från vår egen skog. I samarbete med Mellanskog skapade vi faktiskt ett eget sortiment. De köpte rotstocken till sågverken, vi behöll andra stocken Fortsättning sid 30 VI SKOGSÄGARE 2/12 15

16 SKOGSGÅRDEN På den egna gården, en bit från konferensanläggningen, har man byggt en kombination av bastu och växthus. Cecilia Öster har arbetat som bildlärare och fortsätter med konsthantverket i den egna keramamikverkstaden. Det lokala samarbetet är viktigt. Vi kan samarbeta på mässor, skicka kunder till varandra och locka besökare till bygden. Fortsättning: De har marknaden runt knuten till timring och föreningen köpte resten till massaved och energi, berättar Leif. Det massiva timmerhuset kostade kronor kvadratmetern, vilket faktiskt är billigare än ett konventionellt bygge. KUNNANDET om hantverket, med rötter ner i medeltiden, kom från Dalarnas Timringsutbildning någon mil bort. I det öppna klassrummet på stranden mot sjön Bäsingen möter vi den legendariske timringsmästaren Björn Frost. Han berättar att i stort sett alla elever får jobb efter den tvååriga utbildningen och bygget av Dalagård är ett gott exempel. En bit längre bort träffar vi Lars och Catarina Hansson som hyr ut rum, satsar på naturturism och framför allt har småskalig matproduktion med skogen som skafferi. MAN KUNDE TRO att det är konkurrenter, men i stället flätas dessa och andra företag ihop till ett nätverk där man hjälper och tipsar varandra. Det lokala samarbetet är viktigt. Vi kan samarbeta på mässor, skicka kunder till varandra och locka besökare till bygden. Vi välkomnar att det öppnar fler Dalagårdar som vår, då får vi kraft att marknadsföra oss internationellt, säger Leif. 16 Trots att vardagen kretsar kring turister och konferenser finns kärnan i verksamheten likväl bland träden, där allt började för 25 år sedan. Du får aldrig släppa fokus på skogen, det är därifrån vi har vårt kassaflöde. För den som vill satsa på turism, eller annat landsbygdsföretagande, är skogen en säkerhet för att få låna pengar till nya verksamheter, tipsar Leif Öster. DEN EGNA maskinparken inskränker sig till en motorsåg och en röjsåg. Det har i sin tur gett utrymme för att ta fram obeskattade reserver till bygget av anläggningen som kostat omkring 4 miljoner kronor. Vi har hela tiden haft stor hjälp av rådgivare från Mellanskog som har styrt upp skogsbruket med höga ambitioner för skogsvården, berättar Leif. Det innebär ordentliga markberedningar, noggranna föryngringar, röjning och gödsling av de äldre tallbestånden. PÅ GÅRDEN görs väldigt tidiga gallringar. De ger knappast några pengar men gör skogen stormfast och höjer värdet i den andra gallringen. Och från det aktiva skogsbruket är det NÄTVERKET. Lars och Catarina Hansson driver företaget Muddus. Namnet kommer från Norrbotten där allt började med att Lars far kokade hjortronsylt. Timringsmästaren Björn Frost, längst ner, ingår i nätverket runt gården. nära till naturturismen och de många berättelserna som höjer värdet på upplevelsen. Mycket handlar om historien, men vi möter också ett genuint intresse för berättelser om hur dagens skogsbruk fungerar och hur mycket det betyder för landet. VI SKOGSÄGARE 2/12

17 Dörrar med dekorationer. Husen är inredda med äldre möbler från många besök på auktioner, däribland en mängd Leksandsstolar av olika ålder... och någon med praktiska lagningar. Idén bakom bygget är att bygga en klassisk dalagård i en form för år Dalagård Affärsidén är att bara hyra ut anläggningen till ett sällskap i taget. Totalt finns det plats för 24 övernattande gäster. Guidning och gemensamma upplevelser är efterfrågade. Servicen varierar efter besökarnas behov, från turistboende med självhushåll till helpension för konferensgäster. En populär aktivitet att fixa sin egen pizza i den vedeldade bakugnen. Det avgörs i skogen STOLT SPONSOR AV SVENSKA SKIDSKYTTELANDSLAGET Du ser dina insatser växa i takt med skogen själv. För precis som i skidskytte, gäller det att planera. Så att du när du kommer fram till målet, kan få in fullträffen. För skogen är din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogskonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa sig ännu större. En av fl era fördelar med att fl ytta dina pengar till ett skogskonto hos oss är att du inte behöver skatta för dina inkomster förrän du tar ut dem. Det i sin tur gör att du enkelt kan jämna ut oregelbundna inkomster. Vi hjälper dig dessutom gärna med fl ytten. Kalla det smidigt vi kallar det trygghet. Läs mer på VI SKOGSÄGARE 2/12 17

18 NYHETER Bidrag om du skapar jobb Den som skapar mer jobb på skogsgården kan få ekonomisk hjälp till investeringarna. Text: Pär Fornling otalt finns det 40 miljoner kronor i potten fördelade under fyra år. De statliga bidragen är en del av skogsriket (se sidan 27). När det handlar om EU-pengar brukar möjligheten till bidrag omges av ett detaljerat regelverk. För de här statliga pengarna är det där emot väldigt öppna ramar. Sven-Olof Jansson kommer att leda projektet Krafthandling Skog. Han efterträder Marianne Eriksson som nu är informationsansvarig för LRF Skogsägarna. Sven-Olof bor i Östersund där han också kommer att vara stationerad. ENDA KRAVET är egentligen att pengarna genererar fler arbetstillfällen i anknytning till skogen. Det kan vara allt från småskalig förädling till turism och skogliga åtgärder. Det kan innebära möjlighet att försörja sig själv på gården. Om investeringen dessutom innebär att någon anställs kan man förmoda att möjligheterna till bidrag ökar. TEMAT FÖR satsningen är Väx med skogen och växa innebär i det här fallet att skapa förutsättningar för nya jobb. Det minsta bidraget är kronor. Uppåt finns i princip inga begränsningar. Pengarna betalas ut när stödet beviljats och det finns möjlighet att få ersättning för hela den planerade åtgärden. Under året finns fyra ansökningsdatum: 1 april, 15 maj, 1 september och 1 december. Dessutom får Skogsstyrelsen lika mycket pengar, 40 miljoner kronor, att använda till rådgivning i anslutning till Skogsriket. Tips för surfaren På Skogsstyrelsens hemsida, finns mer information och blanketter. Sök på Väx med skogen. Ny projektledare för Krafthandling Skog Närmast har han arbetat som distriktschef i Norrskog. Det ska bli otroligt spännande och en utmaning att ta över projektledningen, säger han. Sven-Olof Jansson. Planen i datorn Norrskog och Södra är först ut med de nya skogsbruksplanerna på webben. Genom att logga in på föreningarnas hemsidor kommer man att kunna se sin skogsbruksplan tillsammans med Planen i en ipad. flygbilder över fastigheten. Man kan även lagra egeninformation tillsammans med planen genom att rita in markeringar i kartan och skriva kommentarer. Möjligheterna att hantera planerna över nätet byggs på successivt med nya funktioner. Södra har dessutom en app som kan laddas ner till en iphone eller ipad och se avdelningar och åtgärdsförslag direkt i skogen, även på platser utanför mobilnätets täckning. Appen laddas ner fritt från Apples App Store. Norrskog räknar med att lansera en app efter sommaren. De nya planerna kommer också inom Norra Skogsägarna och Mellanskog genom det gemensamma företaget Skogsägarplan AB. Drömmer du om en PONSSE Fox? Vi finansierar begagnade lantbruks- och skogsmaskiner. Läs mer på swedbank.se/maskinfinansiering eller besök våra kontor. Just nu får du som har Bättre Affärer Skog och Lantbruk fri uppläggningsavgift på avbetalningslån på begagnade maskiner, värde 650 kronor. Gäller till och med 31/ VI SKOGSÄGARE 2/12

19 VI RÖJER DU VINNER Teckna röjningskontrakt innan 30/ och få en mattermos eller en GPS till bilen! * GENOM ATT LEJA UT RÖJNINGEN VINNER DU BÅDE TID OCH PENGAR Röjning är den lönsammaste åtgärden du kan göra i skogen. I en välröjd skog blir träden grövre och tillväxten ökar. Det ger dig högre avverkningsintäkter. Dessutom går skördarens arbete fortare, vilket sänker dina kostnader. Behovet av röjning i våra skogar är stort. På en normalfastighet (50 ha) krävs cirka 2 ha röjning varje år. Tillsammans med dig kan vi se till att röjningen i din skog blir utförd på rätt sätt och i rätt tid för att den ska bli så lönsam som möjligt. Investeringen du gör i att låta oss röja, betalar sig redan vid första gallringen. Sedan kan du räkna hem den ett par gånger till. Med Södra gör du alltid en god affär. Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring så hjälper vi dig till rätt person. *Praktisk mattermos vid kontrakt 1-7 ha. GPS vid kontrakt över 7 ha. Gäller ej förröjning. För fullständiga villkor se skog.sodra.com Besök vårt skogsägarnät skog.sodra.com

20 FÖRETAGANDE Sture Karlsson ser fortsatta möjligheter att utveckla bioenergin och öka lönsamheten för skogsägaren. Energin var tidigt en hjärtefråga för Mellanskogs vd. Text & foto: Pär Fornling an föddes i Ådalen och växte upp i Sundsvall. Nu är Sture Karlsson visserligen skogsägare utanför Falun, men det var inget han hade med sig hemifrån. Mamma var läkarsekreterare och pappa civilingenjör. Länge lutade det åt att han skulle följa i pappas fotspår, men något kom emellan. Kanske kan man säga att det var intresset för förnyelsebara råvaror och bioenergin, men det skulle dröja ett par årtionden innan det blev tydligt uttalat och Sture själv fick engagera sig i denna möjlighet som han brunnit för hela karriären. Det var energikris 1973 och jag läste miljödebattörer som Hannes Alvén och Rolf Edberg. Det verkade redan då uppenbart att framtiden låg i att ta vara på råvara och energi från de gröna ytorna. Men dit var det alltså en tid. DEN UNGE Sture Karlsson tog bilen mot Garpenberg och utbildningen till jägmästare i den klassiska gamla herrgården. Han glömmer aldrig den smala vägen i de djupa skogarna mellan Hedemora och Avesta. Jag hade en blek aning om var jag var och vad som väntade. Väl framme talade en massa människor om taxen och en något förvirrad Sture funderade över vilken hund det gällde. Han kom i alla fall snabbt in i gänget och insåg efter ett tag att det i själva verket inte var en hund utan smeknamnet på riksskogstaxeringen. För första gången i livet träffade jag folk med samma intressen, jag trivdes jättebra. Sture Karlsson tycker det är skönt att koppla av från vd-jobbet med praktiskt arbete i skogen och att pyssla om besättningen av highland cattle. Gården, som familjen köpte för 12 år sedan, bär fullt av spår från traktens gruvnäring. Första jobbet var på Domänverket i Jokkmokk där han blev vikarie för Monica Stridsman (nu generaldirektör för Skogsstyrelsen) som var barnledig. Därefter var det slut på natur och skogsluft för ett tag. På huvudkontoret i Falun involverades han i personalfrågor och löneförhandlingar med Domänverkets (!) skogsarbetare. Att det var ett nytt område för den 27-årige Sture Karlsson framgår av att han i all hast nödgades köpa en slips på vägen till förhandlingsdelegationen i Stockholm. Det var inget naturligt plagg i garderoben. Historien med den exklusiva italienska slipsen blev för övrigt kortvarig genom att svärmor körde den i tvättmaskinen... I BÖRJAN av 1985 blev han vd för Norrlands nedre sågverksförening och äntligen fick intresset för bioenergi blomma ut. Då var det avsättningsproblem för sågspån och förbud mot att deponera bark. Det ledde till att vi startade Såtab (som numera är en del av Norrskog) och började handla med bioenergi. I början av talet gick vi vidare och byggde en pellet fabrik som nu ägs av SCA. Det där är något jag är både glad och stolt för, berättar Sture Karlsson. När han slutade 1995 var omsättningen 100 miljoner kronor och bioenergin hade tagit ett rejält kliv framåt. Därefter var han tillbaka i statlig tjänst som länsjägmästare i Västerbotten, innan det åter blev sågverk. Det var en turbulent tid för sågverkens organisationer som slutade med att Sture blev vd för Sågverkens Riksförbund. Efter fyra år som vd för Weda skog kom han via ett konsultjobb till Mellanskog som virkeschef Och sedan i somras är Sture Karlsson vd för föreningen. BIOENERGIN och förnyelsebara råvaror har förstås följt med. Den är nu en del av den vanliga virkeshanteringen och i gränslandet mellan massaved och energi är det en öppen fråga hur råvaran används. Avgörande är betalningen. Vi jobbar vidare med teknik och metoder, där finns fortfarande mycket att göra för att öka nettot till skogsägaren, säger Sture Karlsson och påminner om den gröna ytans möjligheter. 20 VI SKOGSÄGARE 2/12