Energiplan Partille kommun - Antagen av Kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiplan Partille kommun - Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-23"

Transkript

1 Energiplan Partille kommun - Antagen av Kommunfullmäktige

2 Diarienummer KS/2008:87 Styrgrupp för Energiplanen Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) Samhällsbyggnadskontorets ledningsgrupp Samhällsbyggnadskontorets arbetsgrupp Lotta Andersson - Kommunekolog (projektledare) Johanna Ståhle - Trafikhandläggare Olof Halvarsson - Planarkitekt Malin Pettersson - Mark- och exploateringsingenjör Märta Kaarle - Miljö- och hälsoskyddsinspektör Isabella Helge - Miljöchef Alexander Danilovic - Kommunekolog Bilder Bild nummer 5 är tagen av Mats Strömqvist och bild nummer 6 är tagen av Partillebo AB. Resterande bilder och tabeller är antingen tagna, eller bilder producerade, av Samhällsbyggnadskontoret i Partille kommun.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 1. Inledning 1.1 syfte 1.2 vision 1.3 Arbetsgång 1.4 Läsanvisning 2. Vad är energi? 3. Transporter 3.1 Biltrafik Nulägesanalys Potential 3.2 Kollektivtrafik Nulägesanalys Potential 3.3 Cykel- och gångtrafik Nulägesanalys Potential 3.4 KOMMUNALA FORDON OCH TRANSPORTER Nulägesanalys Potential 3.5 Mål och åtgärder 4. Planering och byggande Nulägesanalys Potential 4.2 Mål och åtgärder 5. Energiproduktion och energianvändning 5.1 Energianvändning för olika sektorer 5.2 Fjärrvärme och fjärrkyla Nulägesanalys Potential 5.3 Vindkraft Nulägesanalys Potential 5.4 Vattenkraft Nulägesanalys Potential 5.5 Solenergi Nulägesanalys Potential 5.6 Lokal energiproduktion Nulägesanalys Potential 5.7 verksamheters energianvändning Nulägesanalys Potential 5.8 Mål och åtgärder 6. Källor

4 Förord Partille kommun arbetar mot visionen om en ekonomisk, ekologisk och social långsiktig hållbar kommun ur ett globalt perspektiv. För att nå visionen krävs att miljöfrågorna får en framträdande roll i kommunens arbete. I december 2011 antog Partille kommun sex lokala miljömål och just nu pågår arbetet med att ta fram resterande. Energifrågorna är ett viktigt område inom miljömålsarbetet. För att nå en hållbar samhällsutveckling måste kommunen arbeta för ett långsiktigt hållbart energisystem med en ökad energieffektivisering. Vi måste samtidigt bli bättre på att öka användningen av förnyelsebara bränslen och på så vis minska utsläppen och dess negativa påverkan på miljön. Genom energiplanen gör vi en fördjupning av energifrågorna inom miljömålsarbetet som framförallt berör de två lokala miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Partille fortsätter arbetet mot ett hållbart och mer energieffektivt samhälle där alla har en betydande roll och kan påverka utvecklingen. Stefan Svensson Kommunstyrelsens ordförande 4

5 1. INLEDNING På nationell nivå finns visionen om ett Sverige utan klimatutsläpp år År 2050 ligger långt fram i tiden men det arbete och de beslut vi fattar idag påverkar utvecklingen under lång tid och vår chans att uppnå visionen. På regional nivå har Västra Götalandsregionen tagit fram en klimatstrategi, Klimatstrategi för Västra Götaland, som beskriver hur regionen gemensamt kan bryta beroendet av fossil energi till år I strategin finns ett mål som anger att 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. I klimatstrategin lyfts sex strategiska fokusområden fram; - Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler - Effektiva godstransporter - Effektiva persontransporter - Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart - Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft - Livsstil, konsumentmakt och producentansvar. 1 I syfte att förverkliga målen i Klimatstrategin finns en politiskt styrd process, Smart Energi, där Partille kommun är en deltagande aktör. Partille har tecknat två överenskommelser inom samarbetet Smart Energi; Ökad satsning på solenergi i Västra Götaland och Klimatsmarta inköpsbeslut i offentlig sektor. I december 2011 antog Partille kommun sex lokala miljömål och resterande kommer att tas fram under 2013 och Energiplanen är en del i arbetet för att uppnå regionens mål i klimatstrategin och för att uppnå målen i de lokala miljömålen rörande energi. Energiplanen antas av Kommunfullmäktige. Energiplanen och de lokala miljömålen skiljer sig åt genom att energiplanens åtgärder antas tillsammans med målen samt att energiplanen miljöbedöms. Bild 1 visar på kopplingen mellan de nationella miljömålen, de lokala miljömålen samt energiplanens mål och åtgärder. NATIONELLA MILJÖMÅL LOKALA MILJÖMÅL ÅTGÄRDER ENERGIPLAN MÅL Bild 1. Kopplingen mellan miljömålen och energiplanen. Under år 2012 startade kommunen ett arbete med att ta fram en ny översiktsplan för hela kommunen och energiplanens mål och åtgärder kommer att implementeras i arbetet med den nya översiktsplanen. 1.1 Syfte I varje kommun måste det enligt Lagen om kommunal energiplanering finnas en aktuell energiplan. Energiplan Partille kommun ersätter den tidigare Energiplanen från 1994 och gäller för kommunen som geografiskt område. Syftet med en kommunal energiplan är att kartlägga den nuvarande energisituationen och sätta upp mål och åtgärder för att åstadkomma en utveckling mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Energiplanen ska användas som ett instrument för att påverka användningen av energi så att påverkan på vår hälsa, miljö och klimat minimeras. 1 Västra Götalandsregionen,

6 1.2 Vision Partille kommuns vision är att År 2050 har Partille kommun inga nettoutsläpp av växthusgaser och energiförbrukningen per invånare har minskat. Visionen ska nås genom att: - Planering och byggnation sker på ett resurs- och energieffektivt sätt. - Verka för att transporter inom och över kommungränsen sker på ett miljömässigt och hållbart sätt. - Verka för att stimulera produktion och användning av förnyelsebar och miljömärkt energi. 1.3 Arbetsgång Arbetet med att ta fram en ny energiplan startade år 2010 och har bedrivits av en arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadskontorets avdelningar. En bakgrundsbeskrivning har tagits fram med hjälp av KanEnergi som beskriver nuläget gällande energianvändningen och utsläpp av växthusgaser med fokus på koldioxid. Arbetsgruppen har tagit fram mål som därefter har brutits ner till konkreta åtgärder i samarbete med samtliga förvaltningar. Partillebo AB och Partille Energi AB har även varit inbjudna att delta i arbetsgruppen. Förvaltningarna ska implementera sina åtgärder i budget och ange tidpunkt för när åtgärderna ska genomföras. Under processens gång har avstämningar gjorts med kommunstyrelsens arbetsutskott, bygg- och miljönämnden samt samhällsbyggnadskontorets ledningsgrupp. Samråd har genomförts med kommunens nämnder, Porthälla gymnasiet, Länsstyrelsen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Vattenfall, intresseorganisationer samt kommunalägda bolag. En energiplan ska alltid miljöbedömas enligt 6 kapitlet Miljöbalken. För Partille kommuns energiplan finns en miljöbedömning i bilaga 1 där varje fokusområde har miljöbedömts. Uppföljningen av energiplanen ska göras årligen och kommer att ingå i uppföljningsarbetet för de lokala miljömålen. Respektive förvaltning rapporterar in hur de arbetat med sina åtaganden under året. Uppgifter förs in i Qlickview och redovisas i kommunens årsredovisning. Uppföljning sker även i respektive förvaltnings interna årsbokslut. 1.4 Läsanvisning Energiplanen är uppdelad i tre områden: - Transporter - Planering och byggande - Energiproduktion och energianvändning. Under varje område finns nulägesanalys, potential samt mål och åtgärder. Nulägesanalysen beskriver hur situationen ser ut i kommunen idag. Under potential återfinns åtgärder som kommunen skulle kunna arbeta med och som kan vara aktuella att ha med som åtgärder vid nästa revidering. Sist i varje avsnitt återfinns mål och åtgärder. I miljöbedömningen av energiplanen redovisas genomförandet av planens påverkan på miljön, hälsan och energiförsörjningen. Miljöbedömningen finns som bilaga 1 till energiplanen. 2. Vad är energi? Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Till exempel finns energi lagrad i olja som förädlas till bensin som driver motorn i en bil. Den lagrade energin omvandlas till rörelseenergi som får bilen att förflytta sig. Energin finns också lagrad i maten vi äter, i form av kolhydrater, som vår kropp kan omvandla till värme och rörelse. 2 Effekt beskriver hur mycket energi som går åt för att ett visst arbete ska uträttas. Energi= effekt*tid. Effekten mäts i Watt. De vanligaste prefixerna, se figur 1 3.Det samhälle som vi byggt upp idag kräver energi. Det är framförallt inom tre sektorer som användning av energi sker: 2 Energikunskap, 2012a 3 Energikunskap, 2012b k(kilo)= 1000 (tusen) M(mega)= (miljon) G(giga)= (miljard) Figur 1. De vanligaste prefixerna. 6

7 1. Bostäder och service 2. Industrier 3. Transporter. 4 Energi kan delas upp i icke förnyelsebar energi och förnyelsebar energi. Den icke förnyelsebara energin har lagrats i jorden och består av antingen fossila bränslen eller grundämnet uran. Fossila bränslen (olja, kol och naturgas) bildades för miljoner år sedan av döda växtoch djurdelar. Denna process pågår fortfarande men går väldigt långsamt. Bensin och diesel är raffinerade produkter av olja vilka främst används för bränslen till transporter i form av väg-, tåg och flygtrafik. En biprodukt som skapas vid raffinering av olja är gasol. Vid förbränning av fossila bränslen släpps koldioxid ut i atmosfären och bidrar till en ökad uppvärmning av vår jord. Av de fossila bränslena är förbränning av kol den som genererar mest utsläpp av koldioxid medan förbränning av naturgas ger minst utsläpp. 5 I Sverige är vi idag beroende av kärnkraft för vår energiförsörjning. Kärnkraften genererar inte några koldioxidutsläpp men medför andra negativa konsekvenser. I kärnkraftsproduktionen används uran, ett radioaktivt grundämne, som bränsle. Uranbrytningen medför skador på naturen och människor. Gruvarbetare som arbetar med att utvinna uran kan skadas då risken för att de ska få cancer är större än normalt. Kärnavfallet, restprodukten från kärnkraften, är starkt radioaktivt och måste hållas avskilt i år. 6 Den förnyelsebara energin består av antingen flödesresurser eller fondresurser. Till flödesresurser räknas solenergi, vindkraft, vattenkraft, vågenergi, biomassa, geotermisk energi samt tidvattenenergi. Dessa resurser behöver vi inte utvinna utan de flödar naturligt till jorden. Fondresurser är bioenergi från åker och skog, även kallat biobränslen. Dessa drivs av solen och kan vara outtömliga ifall de inte överutnyttjas. Förbränning av biobränslen ger utsläpp av koldioxid, dock lägre än vid förbränning av fossila bränslen. Detta beror på att koldioxiden som utsöndrats vid förbränning av biobränslen har lagrats i växter vilket gör att delar av koldioxiden som förbränns kan tas upp av andra växter. 7 3.Transporter 3.1 Biltrafik Nulägesanalys Transporternas klimatpåverkan ökar varje år trots en ökad energieffektivisering hos nya bilar. Detta beror på att antalet resor och transporter ökar. Transportsektorns största andel av utsläpp kommer från vägtrafiken medan godstransporter på väg, internationell sjöfart och internationell flygtrafik står för den största ökningen. 8 Utöver påverkan på miljön medför biltrafiken även negativ påverkan på hälsa genom utsläpp, buller samt ökad trängsel och bilköer. Den tar även mark i anspråk samt bidrar till en försämrad trafiksäkerhet. Vägtransporterna (lastbilar, bussar, bilar och motorcyklar) står för cirka 30 procent av de totala koldioxidutsläppen i Sverige. Tre faktorer bestämmer storleken på utsläppen av koldioxid som vägtrafiken bidrar med. Trafikarbetet, det vill säga hur mycket fordonen körs, energianvändningen per kilometer, det vill säga hur mycket bränsle fordonen förbrukar per kilometer samt hur stor andel fossila bränslen som används i förhållande till alternativa drivmedel såsom etanol, biogas och andra icke fossila bränslen. 9 4 Energikunskap, 2012b 5 Miljöportalen, 2012a 6 Miljöportalen, 2012b 7 Miljöportalen, 2012a 8 Trafikverket, 2012a 9 Trafikverket, 2012b Transporter Industri Bostäder Figur 2. Användning av fossila bränslen i olika sektorer. Som tabellen visar är det framförallt inom transportsektorn som fossila bränslen används.

8 I Sverige står transporter för cirka 25 procent av den totala energianvändningen. Mellan åren 1990 och 2009 har de totala utsläppen av koldioxid från transporter i Partille kommun ökat med närmare nio procent. Utsläppen från personbilar ökade fram till år 2007 men har därefter minskat något. Den största utsläppsökningen kommer från tunga lastbilar och bussar. Per invånare har koldioxidutsläppen minskat med fyra procent mellan åren 1990 och 2009, se figur Jämfört med kranskommunerna samt Sverige har Partille lägre koldioxidutsläpp per invånare, se figur Andelen utsläpp från personbilar i förhållande till övriga trafiken är procent. 12 kg CO2/invånare CO2-utsläpp från trafiken, Partille registrerade i kommunen kg CO2/invånare Hur 600 Lätta lastbilar mycket kommuninvånarna nyttjar bilen, mätt i körsträckan per invånare, beror delvis på tillgången till 2500 Alingsås 400 Personbilar kollektivtrafik och i hur stor utsträckning den nyttjas. Även strukturen 2000 på bostäder, service och arbetstillfällen Härryda 200 Partille har betydelse för kommuninvånarnas behov av att köra bil. Behovet 1500 av att pendla till arbetsplatser utanför Kungälv 0 kommunen påverkar även körsträckorna. Partille har jämfört med 1000 andra kommuner kortare körsträckor Lerum Sverige 500 per invånare vilket antingen indikerar på en väl utbyggd kollektivtrafik och/eller ett mindre behov av att VGR 0 använda bilen, se figur 5. Bilinnehavet för Partille ligger något under 1990genomsnittet jämfört 2007 med 2008 Sverige 2009 och närliggande kommuner, se figur Hur mycket kommuninvånarna nyttjar bilen, mätt i körsträckan per invånare, beror delvis på tillgången till kollektivtrafik och i hur stor utsträckning den nyttjas. Även strukturen på bostäder, service och arbetstillfällen har betydelse för kommuninvånarnas behov av att köra Figur 1: Utsläpp av CO2 per invånare från trafiken, baserad på fordonen som är registrerade i kommunen. 12 bil. Behovet av att pendla till arbetsplatser utanför kommunen påverkar även körsträckorna. Partille Jämfört har med jämfört kranskommunerna med andra kommuner samt Sverige kortare har körsträckor Partille lägre per koldioxidutsläpp invånare vilket antingen per indikerar invånare, på se en figur väl 2. utbyggd 13 kollektivtrafik och/eller ett mindre behov av att använda bilen, se figur KanEnergi, KanEnergi, KanEnergi, KanEnergi, 2012 Mopeder och motorcyklar Tunga lastbilar och bussar Lätta lastbilar Personbilar Figur 3. CO2-utsläpp Utsläpp av CO från 2 trafiken, per invånare Partille från trafiken, baserad på fordonen som är KanEnergi, KanEnergi, mil/år Körsträcka per invånare Mopeder och motorcyklar Tunga lastbilar och bussar Figur 4: Körsträckor per invånare i Sverige, länet och närliggande kommuner. Toppen i början av 2000-talet beror med största sannolikhet på ett inrapporteringsfel. 16 Bilinnehavet för Partille ligger något under genomsnittet jämfört med för Sverige och närliggande 2000-talet kommuner, beror se figur med 5. största sannolikhet på ett Riket VGR Alingsås Härryda Kungälv Lerum Partille Figur 5. Körsträckor per invånare i Sverige, länet och närliggande kommuner. Toppen i början av inrapporteringsfel. 8 kg CO2/invånare Figur 2: Diagrammet visar en jämförelse av koldioxidutsläpp från transporter mellan några närliggande kommuner, Västra Götalandsregionen och Sverige. Andelen utsläpp från personbilar i förhållande till övriga trafiken är procent. Partille ligger något lägre jämfört med närliggande kommuner, se figur kg CO2/invånare 3000 Figur 3: CO2-utsläpp från endast personbilar i Sverige, länet, Partille kommun och närliggande kommuner KanEnergi, KanEnergi, Jämförelse CO2 från transporter Figur 4. Utsläpp av CO 2 per invånare från transporter, baserad på fordonen som är registrerade i kommunen. Bilinnehav/1000 invånare Jämförelse CO2 från personbilar Alingsås Härryda Partille Kungälv Lerum Sverige Figur 5: Bilinnehav per 1000 invånare i Sverige, länet och närliggande kommuner. Toppen i början av 200 talet beror med största sannolikhet på ett inrapporteringsfel. 17 År 2011 pendlade Partillebor till en annan kommun för att arbeta och cirka pendlade största till sannolikhet Partille för att arbeta. på 18 ett En inrapporteringsfel. Resvaneundersökning från 2005 i Göteborgsregionen visade att 65 procent av personresorna i Partille sker med bil, 17 pro med kollektivtrafik, fem procent med cykel och 12 procent till fots. 19 Bilresorna dominer 2005 och trots att ingen ny undersökning har genomförts kan siffrorna antas gälla även I den nya Trafiknätsanalysen, som ligger till grund för de beslut om trafiksäkerhetsåtgärd kommunen, prioriteras oskyddade trafikanters trafiksäkerhet och framkomlighet i förhållande till övrig fordonstrafik. Tankstationer Antal bilar Figur 6. Bilinnehav per 1000 invånare i Sverige, länet och närliggande kommuner. Toppen i början av 2000-talet beror med VGR Riket VGR Alingsås Härryda Kungälv Lerum Partille 9

9 År 2011 pendlade Partillebor till en annan kommun för att arbeta och cirka pendlade till Partille för att arbeta. En resvaneundersökning från 2005 i Göteborgsregionen visade att 65 procent av personresorna i Partille sker med bil, 17 procent med kollektivtrafik, fem procent med cykel och 12 procent till fots. 14 En ny resvaneundersökning från 2012 visar på liknande siffror med 60 procent bil, 15 procent kollektivtrafik, två procent cykel, 19 procent till fots samt fem procent övrigt. 15 I Partille kommun finns sex tankstationer. Hos fem av dessa finns möjlighet att tanka E85. I kommunen finns även en station med fordonsgas Potential Möjliga framtida åtgärder Verka för etablering av en bilpool i Partille. Särskilja kostnaden för anläggandet av parkeringen från hyres- och boendekostnaden för nybyggda bostäder. Eventuell parkering bekostas då av användaren. Arbeta med så kallade Mobility management åtgärder för att påverka bilinnehavet och antalet resor med bil. 3.2 Kollektivtrafik Nulägesanalys Partille kommun har en väl utbyggd kollektivtrafik som ingår i stadstrafiken Göteborg med kvartstrafik i högtrafik i samtliga kommundelar. Kollektivtrafiken består av pendeltåg och busslinjer. Pendeltågsstationer finns i Jonsered och i Partille centrum med stopp för lokaltåg mellan Göteborg och Alingsås. Busslinjenätet består av sju stråk som binder samman kommundelarna via Partille centrum med centrala Göteborg. Bussförbindelser finns även till Härryda samt östra Göteborg. Pendelparkeringar finns vid Partille station och vid Jonsereds station. 17 Bild 2. Buss på Gamla Kronvägen. Framtidens kollektivtrafik förväntas bedrivas i dagens stråk dock med en starkare ställning för pendeltågstrafiken i och med färdigställandet av Västlänken. Förbindelserna med de nya pendeltågsstationerna Haga och Korsvägen kommer att förbättras och restiderna till Mölndal och vidare söderut kommer att förkortas. Busstrafiken kommer dock fortsättningsvis vara en viktig del av framtidens kollektivtrafik i de relationer där den kan erbjuda en direktresa eller en resa med ett byte i Partille centrum. 18 Införandet av trängselskatten i Göteborg 2013 har medfört att fler människor reser med kollektivtrafiken istället för med den egna bilen. För att möta den ökade efterfrågan har omfattande satsningar på kollektivtrafiken genomförts i hela Göteborgsregionen (GR). I Partille märks förbättringarna främst genom att Partille har fått två Expressbussar med snabba körvägar och utökad turtäthet. En ny linje i högtrafik in mot Göteborg har även införts. 19 GR har som mål att fördubbla kollektivtrafik i enlighet med K2020. Partille kommun har tagit fram K2020-lokal som redovisar översiktliga strukturer över den lokala kollektivtrafiken samt vilka lösningar och åtgärder som krävs. För att locka fler till att resa kollektivt behövs utöver förbättrat utbud även andra åtgärder i form av goda möjligheter att ta sig till hållplats till fots eller med cykel. Under 2011 och 2012 har Samhällsbyggnadskontoret byggt cykelparkeringar vid sex hållplatser och fler är planerade under Göteborgs stad, Vägverket och Västtrafik, Trafikkontoret Göteborg, Samhällsbyggnadskontoret, Samhällsbyggnadskontoret, SWECO, Samhällsbyggnadskontoret,

10 Endast förbättrad kollektivtrafik räcker inte för att locka fler resenärer utan kollektivtrafikens fördelar måste även marknadsföras. Partille kommun samverkar med övriga kommuner i GR inom nätverket för hållbart resande för att skapa förutsättningar för nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen. Nya vägvanor syftar till mer samåkning, gång-, cykel- och kollektivtrafik vilket medför minskad trängsel samt förbättrad miljö och hälsa. Inom nätverket drivs fyra projekt; Ny adress Nya vägvanor, På egna ben, Nya vägvanor vid event och aktiviteter samt Dialog med hushåll som alla syftar till att kommunicera hur man kan resa mer hållbart Potential Möjliga framtida åtgärder Utgå ifrån kollektivtrafikens huvudstråk vid planering och lokalisering av nya bostads- och verksamhetsområden. Satsa på och utveckla bytespunkterna för att göra de mer attraktiva, gärna i samverkan med andra kommuner i Göteborgsregionen. Planera för en attraktiv miljö där kollektivtrafiken integreras med övriga funktioner i samhället. Verka för att ett mobilitetscenter lokaliseras centralt i Partille där olika funktioner kan samlas under samma tak, exempelvis bilpool, cykelpool, cykelservice och cykelparkering. Liknande exempel finns bland annat i Malmö. Göra det lättare att kombinera cykel och kollektivtrafik genom att exempelvis verka för möjligheten att kunna ta med sig cykeln när man nyttjar kollektivtrafiken. Genomföra kampanjer, exempelvis testresenärskampanjer, för att få fler att upptäcka fördelarna med kollektivtrafiken och komma över eventuella hinder som är kopplade till attityder. Inrätta personliga coacher för att stötta nya testresenärer. Verka för att entreprenörerna kör bussar som bullrar mindre, är bättre ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt samt ur komfort- och bekvämlighetssynpunkt. 3.3 Cykel- och gångtrafik Nulägesanalys Många faktorer påverkar människans benägenhet att gå eller cykla. Några exempel är topografin, separeringsgraden mellan gående, cyklister och bilar, drift och underhåll, belysning och vegetation, gång- och cykelöverfarternas utformning och säkerhet samt tillgång till säkra cykelparkeringar. Ett sammanhängande, säkert, tryggt och gent nät är viktigt för att skapa attraktiva och välutnyttjande gång- och cykelstråk. Bild 3. Cyklister längs med Säveån. Den senaste resvaneundersökningen från 2012 visade att två procent av resorna i Partille sker med cykel och 19 procent till fots. 20 På Göteborgsvägen har cykeltrafiken mätts under en vecka i september Mätningen visar att samanlagt cyklister passerat mätpunkten under den aktuella veckan. 21 Idag finns ett väl utbyggt gång- och cykelnät i kommunen på cirka 10 mil. Cykelnätet består av ett stomnät, ett huvudnät och ett lokalnät. Stomcykelnätet förbinder kommunens gräns i öster mot Lerum med Göteborgs kommun via Partille centrum. Huvudnätet består av gång- och cykelvägar som binder ihop kommunens 20 Trafikkontoret Göteborg, Samhällsbyggnadskontoret,

11 olika delar med varandra samt binder samman viktiga målpunkter. Det lokala gång- och cykelnätet består av både cykelvägar och lokalgator och möjliggör transporter mellan områdets olika målpunkter. Lokalnätet ansluter till huvudnätet och har en tät maskvidd för att kunna erbjuda gena cykelvägar. Varje år byggs minst 500 meter nya gångoch cykelvägar. Vid planering av nya områden säkerställs att gång- och cykelvägar finns tillgängliga samt att dessa kopplas samman med det befintliga nätet. Målsättningen är att hitta den bästa linjeföringen som innebär ett gent och säkert gång- och cykelvägnät. 22 Bild 4. Skyltning av gång- och cykelvägnätet. Partille har tillsammans med Göteborg, Kungälv, Kungsbacka, Mölndal och Varberg en digital cykelreseplanerare som är till hjälp för att beräkna rutt och restid. I kommunen finns idag cykelparkeringar främst kring kollektivtrafikhållplatser och i centrala Partille. Under 2011 och 2012 har Samhällsbyggnadskontoret byggt cykelparkeringar vid sex hållplatser. Parkeringar finns även kring målpunkter såsom skolor och annan service. Fortsatta satsningar kommer att göras med utbyggnad av cykelparkeringar på strategiska platser i kommunen, framförallt vid hållplatser. Parkeringstal för Partille kommun anger riktlinjer för cykelparkeringar vid om- och nybyggnation av bostäder, kontor och industri, handel, skolor, vårdinrättningar, hotell och restaurang samt övriga anläggningar. Målsättningar och åtgärder för hur cyklandets andel av det totala resandet ska öka finns beskrivna i kommunens Riktlinjer för bedömning av parkeringsplatsbehov Potential Möjliga framtida åtgärder Bättre skyltning av cykelvägnätet för att förtydliga vilka cykelvägar som tillhör stomcykelnätet respektive huvudcykelnätet. Förse skyltarna med avståndsangivelser för förbättrad informationen till cyklisterna. Locka fler att arbetspendla med cykel genom att bygga en supercykelbana in mot Göteborg. En supercykelbana är bred med god framkomlighet utan konflikt med gående eller andra trafikslag. Ta fram riktlinjer för drift och underhåll av cykelnätet för att minska olyckorna och höja cykelns attraktivitet. Prioritera vinterunderhåll av cykelvägar vid snö- och halkbekämpning. Driva projekt, exempelvis vintercyklister, för att locka fler att upptäcka cykelns fördelar. Göra det lättare att kombinera cykel och kollektivtrafik genom att exempelvis verka för möjligheten att kunna ta med sig cykeln när man nyttjar kollektivtrafiken. Verka för att ett lånecykelsystem, kopplat till det som finns i Göteborg, etableras i Partille och eventuellt andra kranskommuner. 22 Samhällsbyggnadskontoret, Samhällsbyggnadskontoret,

12 3.4 Kommunala fordon och transporter Under hösten 2008 genomfördes en resvaneundersökning bland anstä Undersökningen visar att 50 procent av de anställda åker egen bil till o procent samåker, 16 procent åker kollektivt, 15 procent går, nio procen fyra procent kombinerar flera färdmedel. Av de korta tjänsteresorna, u genomförs 80 procent med bil, varav 53 procent med egen bil och 15 p bokningsbar verksamhetsbil. Ungefär 60 procent av de korta tjänsteres kommunen och knappt 20 procent till centrala Göteborg. Fyra procent uppger att de gör längre tjänsteresor över fem mil. 46 procent av resor 19 procent med tåg och 16 procent med tjänstebil. 23 För att stimulera kollektivt har informationstavlor som visar buss- och tågavgångar insta Kommunhusets och Kulturum. I september 2010 infördes en cykel- och kommunhusets personal. Sedan tidigare finns en bilpool för hemtjänst betalades milersättning ut för X mil. 24 Kommunen ägde 2011 totalt 155 delen personbilar, se tabell 1. Samtlig av kommunens personbilar bestå Nulägesanalys Kommunens interna transporter omfattar skolskjuts, hemtjänstresor, tjänstemännens resor med kommunägda och privata bilar i tjänsten samt resor gjorda av kommunens politiker. Under hösten 2008 genomfördes en resvaneundersökning bland anställda i Partille kommun. Undersökningen visar att 50 procent av de anställda åker egen bil till och från arbetet, sex procent samåker, 16 procent åker kollektivt, 15 procent går, nio procent cyklar och övriga fyra procent kombinerar flera färdmedel. Av de korta tjänsteresorna, under fem mil, genomförs 80 procent med bil, varav 53 procent med egen bil och 15 procent med bokningsbar verksamhetsbil. Ungefär 60 procent av de korta tjänsteresorna är inom kommunen och knappt 20 procent till centrala Göteborg. Fyra procent av de anställda uppger att de gör längre tjänsteresor över fem mil. Av dessa sker 46 procent med egen bil, 19 procent med kollektivtrafik och 16 procent med tjänstebil. 24 För att stimulera anställda att resa mer kollektivt har informationstavlor som visar buss- och tågavgångar installerats i Kommunhuset och i Kulturum. I september 2010 infördes en cykel- och bilpool för kommunhusets personal. Sedan tidigare finns en bilpool för hemtjänstens personal betalades kr ut i milersättning för mil. 25 Kommunen ägde 2011 totalt 155 fordon, till största delen personbilar, se tabell 1. Samtliga av kommunens personbilar är miljöfordon. 26 Bränsleförbrukningen för kommunens fordon var år liter bensin, liter diesel, liter etanol samt 7534 Nm 3 fordonsgas. I dessa siffror ingår inte bränsleförbrukning för de resor i tjänsten som sker med egen bil. 27 Fordonslag Antal Bränsle Bränsleförbrukning Buss 23 Diesel 1,3 L/mil Lastbil 6 Diesel 3 L/mil sommar Diesel 7 L/mil vinter Pickup 19 Bensin 1,5 L/mil Personbil 34 Etanol 1,3 L/mil Personbil 23 Fordonsgas 8,5 Nm3/mil Personbil 30 Bensin 0,5 L/mil Traktor 9 Diesel??? Skåpbil 11 Bensin 1,3 L/mil Tabell 1: 1. Kommunens bilar, fördelat bilar, på sort fördelat och bränsle. på 26 sort Bränsleförbrukningen för kommunens fordon var år liter bensin, liter etanol samt 7534 Nm 3 fordonsgas. I dessa siffror ingår inte bräns resor i tjänsten som sker med egen bil Potential Möjliga framtida åtgärder Potential Införa en cykelförmån för kommunens anställda för att uppmuntra fler att ställa bilen och börja cykla. Införa kollektivtrafikkort som löneförmån. Begränsa användning av privat bil vid tjänsteresor. Utveckla bilpoolssystemet och införa bilpooler vid fler arbetsplatser. Förbättra möjligheterna att kunna arbeta hemifrån. Göra en översyn av alla bilavtal. och bränsle. 4 Resultatet från resvaneundersökningen visar att en stor del av de s 42 procent, har mindre än 15 minuters restid till arbetet. Ytterligar mellan 15 till 30 minuter till arbetet. Tre fjärdedelar av bilisterna up kunna tänka sig att resa med kollektivtrafiken vid en del av sina res 23 SWECO, KanEnergi, Samhällsbyggnadskontoret, KanEnergi, KanEnergi, SWECO, KanEnergi, Samhällsbyggnadskontoret, KanEnergi,

13 3.5 Mål och åtgärder Mål 1: Kollektivtrafikens andel av resandet ska år 2025 vara 40 % i enlighet med K2020. Åtgärder: - Minimera transportbehovet genom lokalisering av verksamheter och bostäder vid översikts- och detaljplanering. Nybyggnation ska primärt ske i goda kollektivtrafiklägen. - Verka för att turtätheten i kollektivtrafiken ska öka. - Bedriva informationskampanjer för att stimulera till ökat kollektivtrafikresande. - Ta fram ett styrdokument för hur kollektivtrafikfrågorna ska behandlas i Partille kommun. - Föra dialog och ha rådgivning med företag och privatpersoner om miljöanpassade och effektiva transporter och resor. - Undervisa alla elever i åk 1 på gymnasiet utifrån modellskoleuppdraget. Ekocentrum, skolans fotspår, värderingsövningar utifrån transport och elanvändning. - I detaljplaneskedet ska planeras för att minst 90 % av kommuninvånarna ska ha mindre än 400 meter till hållplats. Mål 2: År 2030 ska 100 % av kommunens bilar drivas med fossilfria bränslen. Åtgärder: - Bilar som drivs med fossilfria bränslen ska väljas vid upphandling. - Krav på att alternativa bränslen används i kommunens miljöbilar. Mål 3: Kommunens anställda ska till år 2014 minska antalet resor i tjänsten. Av de resor som görs ska andelen kollektivtrafik, gång och cykel öka. Åtgärder: - Ta fram riktlinjer för resor i tjänsten för kommunens anställda och politiker samt implementera dessa. - Anordna kurser i sparsam körning för de anställda som kör mest i tjänsten samt elever på exempelvis fordonsprogrammet. Förslagsvis vart 4:e år. - Tillämpa ruttplanering i hemtjänsten. - Hålla personalkonferenser i närområdet samt nyttja videokonferenser. Mål 4: Antal körda kilometer med bil per invånare ska minska med 15 % till år Åtgärder: - Gång- och cykelvägnätet ska förbättras och byggas ut med 500 meter per år till år Inventera trafiksäkerheten för gående och cyklister och åtgärda trafiksäkerhetsproblem. - I planskedet säkerställa att gång- och cykelvägar finns redan från början vid nyexploatering. - Bygga fler cykelparkeringar i kommunen. - Bygga cykelparkeringar vid alla kollektivtrafikhållplatser med fler än 50 påstigande. - Bedriva projekt för att öka gång-, cykel- och kollektivtrafiken i kommunen. - Arbeta med energiaktiviteter inom uppdraget som skola för hållbar utveckling. - Tillhandahålla lånecyklar för elever. - Underhålla cykelställ under tak samt bygga nya vid kommunala verksamheter. - Undervisa alla elever i åk 1 på gymnasiet utifrån modellskoleuppdraget. Ekocentrum, skolans fotspår, värderings övningar utifrån transport och elanvändning. - Tillhandahålla cykelkartor till elever och anställda. 13

14 4. Planering och byggande Nulägesanalys Energianvändningen i byggnader står för den dominerande delen av en byggnads miljöbelastning under dess livslängd. Bebyggelsen står för cirka en tredjedel av den totala energikonsumtionen. 28 De hus som byggs idag kommer finnas under många år och ur miljö- och klimatsynpunkt är det således ett prioriterat område. Intresset för energieffektivisering vid nybyggnation har ökat betydligt under de senaste åren. I Västra Götaland uppfördes 2011 nästan en fjärdedel av alla nybyggda lägenheter som lågenergilägenheter. Cirka 10 procent av alla nya hus som byggs i regionen är passivhus. 29 Oavsett användningsområden diskuteras hur samma funktion kan erhållas fast med betydligt mindre tillförd energi än tidigare. Riksdagen har beslutat att Sverige ska minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20 procent fram till år 2020 och med 50 procent till år För att nå målen krävs energieffektivisering inom hela bostadssektorn. Det gäller såväl nybyggnation, ombyggnation samt den dagliga driften. För att nå de högt ställda målen är samverkan mellan aktörer på marknaden, inom forskningen och Energimyndigheten helt avgörande. Satsningar görs inom program, beställargrupper och nätverk. Exempel på dessa är; BeBo - Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus, Belok - Beställargruppen för lokaler och Cerbof Centrum för energi- och resurseffektivisering i byggande och förvaltning. 30 Partille kommuns kommunalägda fastighetsbolag, Partillebo AB, förvaltar både bostäder och kommunens offentliga lokaler. Bolaget håller på att färdigställa sitt första lågenergiprojekt. Projektet innebär en nybyggnation av 124 lägenheter där byggnaderna värms upp via bergvärmepumpar. Tillsammans med välisolerade hus och fönster med låga U-värden kommer byggnaderna att förbruka mindre än 50 kwh/kvm och år. Ventilationen utförs med värmeväxlare som klarar 83 procent återvinning. Stor vikt läggs vid att husen utförs med extra tätt klimatskal för att undvika kalldrag och ofrivillig ventilation. Husen har utförts lika täta som passivhus. 31 Syftet med konceptet passivhus är att det inte behövs någon tillförd energi utan att lokalerna värms upp passivt genom att tillvarata värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol, det vill säga hus-utanvärmesystem. På detta sätt blir husen nästan självuppvärmda. 32 Effektkraven för minienergihus, till skillnad från passivhuskraven, är ställda så att värmebehovet inte kan klaras med en distribution av värme endast via hygienluftsflödet. Det krävs antingen recirkulationsluft eller att man kompletterar luftvärmesystemet med ett konventionellt värmesystem. Plusenergihus producerar mer energi än vad de använder. Ett exempel är passivhus som förses med solpaneler för uppvärmning av varmvatten vilket ger ett hus som nästan helt är oberoende av tillförd energi. 33 Bild 5. Passivhus i Hallen. Vid nybyggnation är det en stor fördel om en analys av platsens mikroklimat genomförs för att hitta bästa platsen för ett energieffektivt byggande. Partille kommun erbjuder kommuninvånarna energirådgivning via Konsument Göteborg. 28 Västra Götalandsregionen, 2012a 29 Västra Götalandsregionen, 2012b 30 Energimyndigheten, Partillebo AB, 2012a 32 Sveriges Centrum för Nollenergihus, Sveriges Centrum för Nollenergihus,

15 4.1.2 Potential Möjliga framtida åtgärder Söka energieffektiviseringsstöd för att finansiera arbetet med att ta fram en energieffektiviseringsstrategi. Vid markanvisningsavtal skärpa kraven ytterligare för byggnadens specifika energianvändning vid nybyggnation samt skapa möjlighet att ställa olika energikrav gällande olika typer av fastigheter, exempelvis bostäder, lokaler och industrier. Ändra bygglovstaxan så att olika nivåer av energieffektivt byggande ger stegvis reducerad bygglovstaxa för att möjliggöra att byggherren själv kan välja sin ambitionsnivå. 4.2 Mål och åtgärder Mål 5: Partille kommun ska verka för att byggherrar väljer ett mer energieffektivt byggande än gällande BBR Åtgärder: - Byggnadens specifika energianvändning vid nybyggnation där kommunen äger marken, vid markanvisning, ska understiga 40 kwh/kvm och år. Är byggnaden kopplad till fjärrvärme eller värms upp med biobränsle ska energibehovet understiga 70 kwh/kvm och år. - Kommunen ska bedriva en kontinuerlig dialog med exploatörer för att uppmuntra till en minskad energianvändning i nya byggnader och befintligt bestånd. - Partille kommun ska arbeta för att fjärr- och närvärmenät byggs ut där så är möjligt. Elförbrukning - Bygglovsavdelningen ska ändra sin taxa så att bygglovsavgiften ska bli lägre då man bygger enligt passivhusstandard. 5. Energiproduktion och energianvändning Datum Version Sida Totalt antal sidor 5.1 Energianvändning för olika sektorer Nuläge geografiska Partille 4000 Kungälv Inom kommunens geografiska område användes år 2009 totalt Mwh energi för el och värme, Lerum 2000 se figur 7. Elenergi är det vanligaste förekommande energislaget i Partille 0 kommun. Dock har fjärrvärmen vuxit El successivt och värme Partille under de senaste åren. I jämförelse med andra kommuner har Partille en låg energiförbrukning, se figur 8. En möjlig förklaring är att de andra kommunerna har fler stora energislukande industrier. Elförbrukningen för vägbelysningen i Partille kommun var år MWh. Det finns ett politiskt beslut om att all el som köps in av kommunen ska vara av Bra Miljöval eller Lokal vindel. Idag köper kommunen in 100 procent el märkt med Bra miljöval. 34 Partillebos totala energianvändning var år MWh el för bostäder och MWh el för lokaler. 35 Partillebo köper idag in 100 procent förnyelsebar energi VG regionen Partille 8000 Alingsås Härryda Kungälv Lerum Eldningsolja 1 Eldningsolja>1 Träbränsle Fjärrvärme El-energi Figur 7. Energianvändning i Partille kommun Figur 8. Energianvändning i jämförelse med omkringliggande kommuner samt regionen i stort. fördelat per bränsleslag. 34 Samhällsbyggnadskontoret, KanEnergi, Partillebo AB, 2012b kwh/inv,år Energianvändning Partille 15 Datum Version Sida Totalt antal sidor kwh/invånare kwh/invånare Rapporten sammanställd av KanEnergi Sweden AB Energi för el & värme VG regionen Partille Alingsås Härryda

16 5.2 FJÄRRVÄRME OCH FJÄRRKYLA Nulägesanalys Fjärrvärme innebär att istället för att varje enskilt hus har en egen uppvärmningskälla levereras värmen från en central anläggning som kan drivas med olika bränslen. I den centrala anläggningen produceras hett vatten vilket kommer till fastigheterna i välisolerade rör till husets värmeväxlare. Genom värmeväxlaren värms elementen upp och varmt vatten kommer i kranen. Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige, framförallt är andelen flerfamiljshus som är anslutna till ett fjärrvärmenät stort medan andelen anslutna lokaler och småhus är lägre. En stor nackdel med utbyggnad av fjärrvärmenät är den höga kostnaden för att klara kraven på driftsäkerhet och livslängd. 37 Partille Energi AB, till hälften ägt av Partille kommun och Göteborg Energi, producerar och distribuerar fjärrvärmen. Fjärrvärmen har successivt byggts ut och finns idag i stora delar av kommunen, se karta 1-2. Fjärrvärme saknas dock i vissa delar av kommunen, bland annat i Öjersjö. Anledningen till att det inte finns fjärrvärme i Öjersjö är att närmaste fjärrvärmeanläggning är belägen för långt bort. Kostnaden att dra fram ledningarna är för stor i förhållande till hur många hushåll som kan anslutas till nätet. Utbyggnaden har medfört att användningen av fjärrvärme ökat medan eldningsoljan och träbränslen (ved, pellets för hushållen samt trädbränslen för fjärrvärme ingår inte) minskat. Partille kommun säljer skogsråvara som biobränsle till Göteborg Energi för fjärrvärmeeldning. 38 Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärme, att vatten kyls på ett ställe för att sedan slussas ut till fastigheter som kräver avkylning. Det finns flera olika tekniker och ofta kombineras de för att på bästa sätt utnyttja de lokala förhållandena som finns. De vanligaste teknikerna är frikyla, absorbtionskyla samt värmepump. 39 Fjärrkyla finns i dagsläget inte i Partille. I Göteborg finns fjärrkyla endast i liten skala och därför bedöms potentialen för att utveckla fjärrkyla i Partille som relativt låg. Göteborg Energi satsar i första hand på att skapa lokala fjärrkyleöar och tanken i framtiden är att de ska kunna byggas ihop till ett nät. Vid utbyggnaden av Partille centrum förs diskussioner i några av projekten om de ska använda sig av fjärrkyla. En nackdel, så länge det endast är lokala fjärrkyleöar, är att de kräver en fjärrkylestation och en sådan kan inte placeras ovanpå bostäder eftersom de bullrar utan de måste placeras på marken en bit ifrån bostäderna. Däremot kan de placeras i anslutning till parkeringsplatser eller på verksamheters tak Potential Möjliga framtida åtgärder Verka för att fjärrvärme byggs ut i de kommundelar där det delvis eller helt saknas idag. Verka för att utveckla ett fjärrkylenät genom dialog med Göteborg Energi. Verka för närvärmeverk där fjärrvärme saknas. 37 Svensk fjärrvärme, 2012a 38 Samhällsbyggnadskontoret, Svensk fjärrvärme, 2012b 40 Göteborg Energi,

17 Karta 1. Fjärrvärme i Jonsered. Fjärrvärme Lägeskarta m Skala: 1:6425 Får ej spridas enligt SFS 1993:1742 Karta 2. Fjärrvärmerör i Sävedalen, Mellby, Furulund och Lexby. 17

18 5.3 Vindkraft Nulägesanalys Vindkraft innebär att ett vindkraftverk omvandlar rörelsen i vinden till elektrisk energi. I ett vindkraftverk krävs en vindturbin som används för att omvandla vindens energi till elektriskt energi. Moderna turbiner kan i dagsläget tillvarata cirka hälften av energiinnehållet. 41 Det krävs en vindhastighet på mellan 4 och 25 sekundmeter för att vindkraftsverken ska kunna producera el. Allra effektivast är verken vid en vindhastighet på sekundmeter. De bästa lägena för att placera ett vindkraftverk är där det blåser mycket. I Sverige är det framförallt på Gotland, Öland, Västkusten och längs Skånes kust. I Västra Götaland finns även potential till vindkraft på slättmarkerna inåt landet. 42 I Partille finns idag ingen vindkraft. Länsstyrelsen i Västra Götaland har genomfört inventeringar av lämpliga lägen för vindkraftverk i länet. Inventeringen visade att Partille kommun inte har några förutsättningar för vindkraft i stor skala, varken från energisynpunkt eller av utrymmesmässiga skäl. Energimyndigheten kommer under 2011 och 2012 revidera områdena angivna som riksintresse för vindbruk. Översynen innebär både borttagande och justering av gränser för befintliga områden samt angivande av helt nya områden. 43 Partillebo har två vindkraftverk i Brahehus i Jönköpings kommun som sammanlagt producerar KWh per år vilket svarar för omkring 40 procent av Partillebos totala energikonsumtion Potential Möjliga framtida åtgärder Inga förutsättningar för vindkraft i stor skala finns varken ur energisynpunkt eller av utrymmesmässiga skäl inom Partille kommun. 5.4 Vattenkraft Nulägesanalys Vattenkraft innebär att en kraftstation tar vara på vattnets kraft genom att en turbin driver en generator som alstrar elektrisk ström. Hur mycket ström som kan genereras från vattenkraft beror på fallhöjden och hastigheten på vattnet. I Sverige har inte många nya vattenkraftverk byggts de senaste 15 åren vilket framförallt beror på att de bästa lägena redan är utnyttjade. Totalt finns det ungefär 1500 små vattenkraftverk i Sverige och i Västra Bild 7. Vattenkraftverk i Jonsered. Götalandsregionen finns det cirka Utvecklingen av småskalig vattenkraft har stora hinder i de krav och regelverk som finns då vattenflöden ska utnyttjas som elproduktion. Detta beror på att Miljödomstolen ställer stora krav på att fisk- och vattenlivet inte ska påverkas. 46 I Jonsered bedriver Vattenfall småskalig vattenkraft där Säveån används som vattenflöde för produktion av el. Utöver denna vattenkraft finns inte någon annan vattenkraft inom kommunens gränser. Längs Säveån finns fler småskaliga vattenkraftverk men dessa är inte belägna inom kommunen Kanenergi, Kanenergi, Samhällsbyggnadskontoret, Partillebo AB, 2012b 45 KanEnergi, KanEnergi, Vattenkraft, Bild 6. Partillebos vindkraft i Brahehus.

19 En utbyggnad av småskalig vattenkraft bedöms enligt Energimyndigheten ha potential att öka med 1 Twh i Sverige, främst vid nedlagda kraftverk eller där dammar inte redan utnyttjas för kraftändamål Potential Möjliga framtida åtgärder Potentialen för utbyggnad av småskalig vattenkraft bedöms vara låg i Partille. 5.5 Solenergi Nulägesanalys Solenergi betyder att solen används som energikälla genom att solfångare eller solceller anläggs på taken av byggnader vilket kan ge både värme och elektricitet till byggnaden. En solfångare installerad i en villa sparar cirka kwh energi per år. Detta motsvarar cirka 10 procent av villans totala energibehov för värme och varmvatten. Solen bidrar varje timme med lika mycket energi till jorden som människorna gör av med på ett år Bild 8. Solfångare på Sotenäs förskola. och användning av solen som energikälla är naturlig och miljövänlig. Vid installation tillkommer dock en kostnad men i längden anses denna energikälla vara kostnadsfri förutsatt att inget går sönder. Nackdelen med solenergi är dock att den inte klarar hela energibehovet varför en annan energikälla också behövs. 49 Partille kommun har inom Smart Energi skrivit under en överenskommelse om ökad satsning på solenergi i Västra Götaland. Deltagarna i överenskommelsen förbinder sig att bidra till att utveckla marknaden för solenergi genom att aktivt verka för ökad andel solenergi i den egna organisationen samt använda de verktyg som är tillgängliga i verksamheten för att stimulera användandet av solenergi i samhället. 50 Eftersom det inte alltid krävs bygglov för att anlägga solfångare på byggnaders tak är det svårt att göra en bedömning hur många privata fastighetsägare som har detta i Partille kommun. Vad gäller offentliga byggnader samt stora nybyggnadsområden finns ett antal hus med solenergi. I Öjersjö finns 28 stycken bostadsrätter som är byggda enligt passivhusprincipen där solenergi tillämpas. Partillebo har solpaneler på två fastigheter med sammanlagt 76 lägenheter, på Kommunhuset samt på förskolorna Sotenäs och Hallen. Även Djupedalens förskola som färdigställs under 2013 kommer att ha solpaneler Potential Möjliga framtida åtgärder Vid nybyggnation verka för att fler byggnader förses med solceller eller solfångare. Förmedla kunskap och information om solenergi. Ändra bygglovstaxan för att gynna installation av solceller eller solfångare. Kommunen kan i framtida planering vara med och skapa kontakter mellan Partille Energi nät AB och lokala energiproducenter för att gemensamt kunna hitta resurssmarta lösningar. 48 KanEnergi, Energifakta, Samhällsbyggnadskontoret, Partillebo AB, 2012b 19

20 5.6 Lokal energiproduktion Nulägesanalys Vid exploatering av nya områden där fjärrvärmenätet inte är utbyggt kan det vara lämpligt att ett lokalt värmeverk anläggs i anslutning till området. Inom kommunen finns det idag ingen lokal energiproduktion vilket främst beror på att fjärrvärmenätet i dagsläget är väl utbyggt i de flesta kommundelarna Potential Möjliga framtida åtgärder Verka för etablering av lokala värmeverk. 5.7 VERKSAMHETERS ENERGIANVÄNDNING Nulägesanalys Enligt miljöbalken är verksamheter skyldiga att hushålla med energi och i första hand använda förnyelsebara energikällor. I Partille finns få stora industrier och därmed få energiintensiva verksamheter. Det finns åtta tillståndspliktiga verksamheter, ett 30-tal anmälningspliktiga verksamheter och cirka 300 mindre verksamheter. Av de anmälningspliktiga verksamheterna, som är kommunens tillsynsobjekt, har få arbetat aktivt med att försöka minska sin energianvändning genom att till exempel genomföra en energikartläggning. Miljöavdelningen deltog under 2010 i ett regionalt tillsynsprojekt där några av de anmälningspliktiga verksamheternas energianvändning granskades och krav på åtgärder ställdes. Övriga verksamheters energianvändning har miljöavdelningen inte uppgifter om och arbetar heller inte aktivt med att försöka påverka deras energianvändning Potential Möjliga framtida åtgärder Bedriva tillsyn med inriktning på energianvändning och ställa krav på åtgärder. 5.8 Mål och åtgärder Mål 6: Energianvändningen för offentliga verksamheter ska totalt sett minska med 15 % till år 2025 jämfört med år Åtgärder: - Porthälla gymnasium och Vuxenutbildningen ska utifrån uppdraget som modellskola tänka hållbart smart vid planering av verksamheter i klustret. - Senast år 2015 ska 100 % av elen som förbrukas i Partille kommuns anläggningar täckas av el producerad av förnyelsebara energikällor under förutsättning att marknadsförutsättningarna gör det möjligt. - Till år 2015 ska elförbrukningen för gatubelysning i Partille kommun minska med 25 % sett till 2010 års årsförbrukning och belysningsbestånd. - Till år 2025 ska elförbrukningen för gatubelysning i Partille kommun minska med 40 % sett till 2010 års årsförbrukning och belysningsbestånd. - Tillsammans med fastighetsägaren installera timers, energimätare och rörelsedetektorer i kommunens anläggningar så att belysningen släcks då lokalen inte används. - Undervisa alla elever i åk 1 på gymnasiet utifrån modellskoleuppdraget. Ekocentrum, skolans fotspår, värderingsövningar utifrån transport och elanvändning. Mål 7: Energianvändningen hos anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken ska per verksamhet totalt sett minska till år 2015 jämfört med år Åtgärder: - Bedriva tillsyn inriktad på verksamheters energianvändning. 52 Samhällsbyggnadskontoret,

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. Uppföljning 2014

Klimatstrategi för Västra Götaland. Uppföljning 2014 Klimatstrategi för Västra Götaland Uppföljning 2014 Tillsammans ska vi aktivt bidra till att skapa en hållbar utveckling och ett gott liv. Lokalt och globalt. För oss och för kommande generationer. Vi

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation

Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation MILJÖFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-03-19 Henric Barkman, 054-540 4706 henric.barkman@karlstad.se Riktlinjer för Karlstads kommuns klimatkompensation Bakgrund och underlag Kommunfullmäktige beslutade år 2008

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN Innehåll INLEDNING... 2 Genomförda & pågående åtgärder... 3 Klimatstrategins åtgärdsplan... 4 Överordnad åtgärd... 4 Åtgärder inom energi-, uppvärmnings-

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025 Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer