Energi Energy. Foto: Jan-Aage Haaland

Transkript

1 Energi Energy Foto: Jan-Aage Haaland

2 Energi Statistisk årsbok Energi Energy 7.1 Energi Energy 7.2 Vindkraft Wind power 7.3 Elektrisk energi, produktion, GWh, Electric energy, production 7.4 Energipriser den 1 januari för olika typkunder, tillsvidareprisavtal, öre per kwh Prices on electric energy for different type of consumers 7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy 7.6 Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel 7.7 Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry 7.8 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh 7.9 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh 7.10 Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption 7.11 Vattenkraft, utbyggd den 31 december Hydropower, installed capacity 7.12 Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion Nuclear power plant energy availability and output 7.13 Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for oneand two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) 7.14 Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and nonresidential buildings, TWh 7.15 Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym Change of electricity supplier and estimated volume 146 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2013 Energi 7.1 Energi Energy Under 2011 fortsatte den svenska elproduktionen att öka. Vindkraftverkens produktion ökade med drygt 73 procent, medan kärnkraften ökade med drygt 4 procent. Här följer en kort sammanfattning av vad som har kännetecknat utvecklingen i energisektorn under de senaste åtta åren ( ) rekordhög elproduktion från kärnkraft Produktionen av el i Sverige ökade detta år med 12 procent, till totalt 149 TWh. Ökningen berodde främst på kärnkraften som steg med 15 procent till 75 TWh. Det är till dags dato den högsta kärnkraftsproduktionen i Sverige. Tillförseln av el ökade även från vattenkraften med 12 procent till 60 TWh. Trots att produktionen av el från vindkraft ökade med 25 procent, utgjorde dess 0,8 TWh endast omkring en halv procent av den totala elproduktionen. Eltillförseln från konventionell värmekraft var 13 TWh en minskning med 3 procent jämfört med Den totala elanvändningen i Sverige (exkl. distributionsförluster) ökade med 1 procent och var 135,7 TWh. Det var främst industrisektorn som ökade elanvändningen. Industrin förbrukade 56 TWh, vilket var 2 procent mer än året innan. Foto: Lillebror Alin 2005 Barsebäck stänger Den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i Barsebäcks reaktor 2. Anläggningen hade då producerat el i 30 år och 16 dagar, och under den tiden genererat 201,5 TWh el. Det var lika mycket el som Sverige då förbrukade på ett år och fyra månader. Elproduktionen från kärnkraften kom också att minska med 7 procent till 69,8 TWh. Även tillförseln av el från konventionell värmekraft minskade med 5 procent. Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft med hela 20 procent från 60 till 72 TWh. Totalt sett ökade produktionen i Sverige med 4 procent till 155 TWh. Elanvändningen var i det närmaste oförändrad. Sveriges totala elanvändning (exkl. distributionsförluster) var 135,2 TWh. Användningen inom tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning ökade med 1 procent till 56,7 TWh, medan den för hushåll minskade med 2 procent till 34,4 TWh minskning för vatten- och kärnkraft Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. Vattenkraften minskade med 15 procent till 61,2 TWh, och kärnkraften med 7 procent till 65,0 TWh. Den konventionella värmekraften ökade däremot med 7 procent till 13,2 TWh. Vindkraften ökade med 4 procent till nära 1 TWh. Den totala nettoproduktionen minskade därmed med 10 procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet med utlandet som 2005 hade gett ett positivt bidrag på 7,4 TWh vändes nu till ett underskott på 6,1 TWh. Sveriges elanvändning blev återigen närmast oförändrad. Den totala användningen inom landet (exkl. distributionsförluster) var 135,5 TWh elproduktionen får kraft på nytt Elproduktionen ökade med 3 procent till totalt 145,1 TWh netto. Tre kraftslag ökade produktionen vattenkraft med 7 procent till 65,5 TWh, konventionell värmekraft med 5 procent till 13,8 TWh och vindkraft med hela 45 procent till 1,4 TWh. Vindkraftens andel nådde, tack vare den stora ökningen, upp till 1 procent av den totala elproduktionen. Elanvändningen ökade marginellt, och den totala elförbrukningen i landet (exkl. distributionsförluster) var 135,4 TWh vindkraften ökar markant År 2008 var elproduktionen 145,9 TWh. Den marginella ökningen jämfört med året innan berodde främst på att produktionen av el från vattenkraft ökade med 4 procent. Detta trots att de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp till normala nivåer. Elproduktionen från kärnkraftverk minskade däremot med 5 procent. Men vad gäller vindkraften fortsatte den snabba produktionsökningen. Årets resultat blev 2 TWh, vilket var hela 38 procent större än året innan. Statistiska centralbyrån 147

4 Energi Statistisk årsbok 2013 Elanvändningen i Sverige stannade vid 144 TWh. Jämfört med föregående år var det en minskning med 2 procent. Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. distributionsförluster) var 132,8 TWh, alltså en minskning med 2 procent jämfört med Foto: Arne Orrgård 2009 nedgång i krisens spår Den totala elförbrukningen i Sverige (exkl. distributionsförluster) var 128,4 TWh år Det innebar en nedgång med 4 procent jämfört med föregående år. Det är dessutom den lägsta elförbrukning som uppmätts under de senaste tjugo åren. Minskningen kan främst förklaras av den dramatiska nedgången i industrikonjunkturen som följde på den globala ekonomiska krisen. Industrins förbrukning minskade med 11 procent till 50,3 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta bostäder och fritidshus) ökade däremot till 33,8 TWh (+1 procent). Även övrig förbrukning (service m.m.) ökade till 44,3 TWh (+3 procent). Dessutom minskade elproduktionen kraftigt. Nettoproduktionen minskade med 8 procent till 133,7 TWh. Största minskningen noterades för kärnkraften som minskade med 18 procent till 50,0 TWh. Den låga kärnkraftsproduktionen berodde delvis på oförutsedda stillestånd i samband med revisioner och moderniseringar. Det innebar att kärnkraftens bidrag till elförsörjningen var den lägsta på 25 år. Vattenkraften minskade med 5 procent till 65,4 TWh. Däremot ökade den konventionella värmekraften till 15,7 TWh en uppgång med 11 procent. Vindkraftens snabba expansion fortsatte och ökade med 25 procent till 2,5 TWh. Elkraftutbytet med utlandet ledde till ett underskott på 4,7 TWh att jämföra med föregående års överskott på 2,0 TWh vindkraften ökar kraftigt Elproduktionen ökade kraftigt under Nettoproduktionen ökade med 9 procent till 144,9 TWh jämfört med året innan. Störst ökning noteras för vindkraften, som ökade med 41 procent till 3,5 TWh. Vattenkraften ökade med 3 procent till 66,8 TWh. Den konventionella värmekraften ökade till 19,1 TWh, en uppgång med 20 procent. Kärnkraften ökade med 11 procent till 55,6 TWh. Elkraftutbytet med utlandet gav 2010 ett underskott på 2,1 TWh. Den totala elförbrukningen inom landet (exkl. distributionsförluster) var 136,3 TWh en ökning med 6 procent jämfört med Ökningen förklaras i huvudsak av uppgången i industrisektorn. Industrins förbrukning ökade med 7 procent till 54,5 TWh. Hushållens förbrukning (permanenta bostäder och fritidshus) ökade till 37,3 TWh (+10 procent), vilket kan bero på det ovanligt kalla vädret, särskilt i början och i slutet av året. Även övrig förbrukning (service m.m.) ökade till 45,1 TWh (+3 procent) stor export av el Elproduktionen ökade även under Nettoproduktionen ökade med 1,4 procent till 146,9 TWh jämfört med året innan. Största ökningen noteras för vindkraften som ökade med hela 73,6 procent till 6,1 TWh. Vattenkraften minskade med 0,9 procent till 66,2 TWh. Den konventionella värmekraften minskade till 16,7 TWh en minskning med 12,6 procent. Kärnkraften ökade med 4,3 procent till 58,0 TWh. Elkraftutbytet med utlandet gav ett överskott på 7,2 TWh. Den totala elförbrukningen (exkl. förluster) inom landet uppgick till 129,2 TWh. Det innebar en nedgång med 5,1 procent jämfört med året innan. Minskningen förklaras i huvudsak av nedgången i hushållssektorn. Hushållen (permanenta bostäder och fritidshus) minskade sin förbrukning med 9,9 procent till 33,6 TWh. Industrisektorn minskade sin förbrukning med 3,3 procent till 52,7 TWh och även övrig förbrukning (offentlig förvaltning, service m.m.) minskade med 3,4 procent till 43,0 TWh. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen ( 148 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2013 Energi 7.2 Vindkraft Wind power Vindenergi har utnyttjats av människan i tusentals år. Väderkvarnarna kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. Principen i dagens vindkraftverk är densamma vinden sätter fart på en rotor som via en generator omvandlar rotationen till elektricitet. Vindkraften producerar normalt sett bara el vid vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid kraftigare vindar stängs verken av säkerhetsskäl av. Vanligtvis är de konstruerade för att tåla vindhastigheter upp till 70 m/sek. Vindkraft kan bara utnyttjas när det blåser. Det går inte, som med vattenkraften, att lagra vindenergin i dammar. I ett genomsnittligt vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 2 MW drygt 4 miljoner kwh per år. Det motsvarar årsförbrukningen i cirka 160 eluppvärmda villor. Till havs blåser det betydligt fler timmar. Där byggs det därför större vindkraftverk, vilka kan producera mer el. Vindkraften är ett, om än litet, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. Olika storlekar på aggregat har prövats. De vanligaste vindkraftverken som byggs i Sverige har en installerad effekt mellan 1 2 MW. Våra största verk är på 3 MW och finns på flera platser i landet. På andra håll i Europa finns verk i som har en installerad effekt på 5-6 MW. I slutet av 2011 fanns det cirka aggregat i landet, vilket är cirka 400 fler än året innan. Vindkraftverken finns främst i södra Sverige längs kusterna och på Gotland. Vindkraften i Sverige producerade 6,1 TWh år Jämfört med våra grannar i söder, Danmark och Tyskland, är Sverige än så länge ett litet vindkraftland. Foto: Lillebror Alin I Tyskland producerade vindkraften knappt 37 TWh el under 2010, och Danmark fick cirka 20 procent av all sin el från vindens kraft under Tar det mer energi att bygga ett vindkraftverk än det sedan producerar? Svaret är att efter 6 7 månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga vindkraftverket motsvarar bara en procent av energin som vindkraftverket sedan totalt producerar. Vindkraftens utveckling Statistiska centralbyrån 149

6 Energi Statistisk årsbok 2013 Källa: Statens energimyndighet ( och Svensk Energi ( Kartografi: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser ( 150 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Elektrisk energi, produktion, GWh, Electric energy, production Energi Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften för nästan hela produktionen av elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. Andelen som kom från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens utbyggnad. Vid en jämförelse mellan periodens startoch slutår kan man konstatera att elproduktionen var 20 gånger större 2011 än Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, serie EN 11 ( 7.4 Energipriser den 1 januari för olika typkunder, tillsvidareprisavtal, öre per kwh Prices on electric energy for different type of consumers Elpriset nådde sin högsta nivå under 2000 talet ifjol. Under 2012 sjönk däremot elpriserna något. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 17 och EN 24 ( och EN0304). 7.5 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy Industrin förbrukar nu (2010) 11 gånger så mycket elenergi som den gjorde Studeras kurvan kan man se en längre platå åren då förbrukningen inte ökade och tre kortare perioder då förbrukningen minskade en i början av 1990-talet, en i början av 2000-talet och en under åren Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden serie EN 23 ( Statistiska centralbyrån 151

8 Energi Statistisk årsbok Tillverknings- och utvinningsindustri, användning av bränslen och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Enhet Unit Bränsle Fuel Stenkol och koks Coal and coke ton Trädbränsle 1 Wood fuels, wood waste Toe Propan och butan Liquified petroleum gas ton Naturgas Natural gas Milj. m Stadsgas Gasworks Milj. m Fjärrvärme District heating GWh Bensin Gasoline m Dieselolja Diesel oil m Eldningsolja 1 Distillate fuel oil m Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil m Elektrisk energi Electric energy GWh ) I trädbränslen ingår obearbetade trädbränslen såsom flis, bark, spån och bearbetade trädbränslen såsom briketter, pellets. 1 toe (ton-olje-ekv.) = 11,63 MWh. Se Tabellanmärkningar. Källa: Energimyndigheten ( och SCB Industrins energianvändning ( Statistiska meddelanden, serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. 152 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry Energi SNI 2002/ 2007 Näringsgren Industry Elektrisk energi, milj. kwh Electric energy 10 14/ / / Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Food product, beverage and tobacco industry Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Industry for textiles and textile products, leather and leather products /16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler 21 22/ Industry for wood and wood products Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, grafisk industri Industry for pulp, paper, and paper products, publishers and printers /19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle Industry for coke, refined petroleum products and nuclear fuel /20 21 Kemisk industri Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres /22 Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products /23 Jord- och stenvaruindustri Industry for other non-metallic mineral products /24 Stål- och metallverk Industry for basic metals / / / Verkstadsindustri Industry for fabricated metal products, machinery and equipment Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c Samtliga grupper Total of above mentioned Ej branschfördelade Not divided by industry Totalt Total ) Näringsgren enligt SNI Activity according to SE-SIC ) Näringsgren enligt SNI Activity according to SE-SIC Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB Årlig energistatistik ( och Industrins energianvändning ( Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN 23. Statistiska centralbyrån 153

10 Energi Statistisk årsbok Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh Bostadskategori Type of residence , , , , , , 2 Lägenhet Dwelling 54,4 76,0 72,1 89,8 76,7 99,9 90,0 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 48,1 69,4 65,5 82,9 69,9 92,3 81,9 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 45,0 66,1 62,2 79,6 66,7 88,6 78,0 1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement. 2) Fr.o.m ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. From 2007 is the price of electricity certificates included in the electricity price. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB Priser på elenergi och på överföring av el ( och Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten Statistiska meddelanden serie EN 17 ( 2006) och EN 24 (2007 ). 7.9 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh Bostadskategori Type of residence Lägenhet Dwelling 46,9 47,5 48,9 52,4 56,2 59,1 61,6 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 40,9 41,1 42,4 45,6 48,9 51,3 54,1 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 22,8 22,9 23,3 24,4 26,2 27,6 28,6 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB Priser på elenergi och på överföring av el ( och Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten Statistiska meddelanden serie EN 17 ( 2006) och EN 24 (2007 ). 154 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption Energi * Antal kraftstationer Number of power stations Teknisk utrustning Technical equipment Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of installed generators, MW Vattenkraft Water power Vindkraft Wind power Kärnkraft Nuclear power Konventionell värmekraft Conventional thermal power Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross Netto 1 Net Produktion Generation Brutto Netto Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto Netto Vindkraft Brutto Netto Kärnkraft Brutto Netto Konventionell värmekraft Brutto Netto Import Användning, GWh Use, GWh Export Leveranser inom landet efter mottagarkategori: Deliveries according to NACE division Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll NACE division incl. farming households Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. småindustri och hantverk NACE division El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division Byggnads- och anläggningsverksamhet NACE division Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group Avloppsrening, avfallshantering och renhållning NACE division Bostäder Housing Övriga förbrukare Other consumers Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori Total Förluster fram till leveranspunkten Losses in transmission and distribution ) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at power stations and pumping in pumping stations. 2) Uppgifter om export och import har fr.o.m anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to foreign trade statistics. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB Årlig energistatistik ( och Årliga energibalanser Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20. Statistiska centralbyrån 155

12 Energi Statistisk årsbok Vattenkraft, utbyggd den 31 december Hydropower, installed capacity Vattendrag, River Effekt, kw Capacity Vattendrag Effekt, kw Övre Norrland Hedströmmen Lule älv Kolbäcksån Pite älv Nyköpingsån Skellefte älv Smååar Rickleån Sydöstra Sverige Ume älv utom Vättern-Motala ström Vindelälven Emån Öreälven Alsterån Gide älv Ronnebyån Moälven Mörrumsån Nätraån Helgeån Smååar Lagan Mellersta och Smååar nedre Norrland Västsverige Ångermanälven Nissan inkl. Faxälven Ätran Indalsälven Viskan Ljungan Upperudsälven Delångersån Byälven Ljusnan Norsälven Smååar Klarälven Gästrikland, Dalarna och Gullspångsälven Mälarlandskapen Tidan Gavleån Göta älv Dalälven Smååar Eskilstunaån Hela riket Sweden Arbogaån Källa: Svensk Energi ( Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktion Nuclear power plant energy availability and output Reaktor Plant Nettoeffekt, MW Net capacity Startår Start-up Energitillgänglighet, procent Energy availability Produktion, TWh Output, TWh Totalprod. 2011, TWh Total output Barsebäck 1 (600) ,7 Barsebäck 2 (600) ,6 Forsmark ,3 81,4 90,1 93,8 79,2 7,0 7,0 7,6 8,0 6,8 212,7 Forsmark ,7 79,7 64,1 38,5 93,9 7,5 6,9 5,5 3,3 8,1 202,7 Forsmark ,2 69,7 86,1 81,4 85,4 9,0 7,1 8,8 8,3 8,7 225,7 Oskarshamn ,1 88,3 70,5 79,0 73,3 2,6 3,5 2,8 3,2 3,0 99,1 Oskarshamn ,7 88,7 77,9 92,0 76,6 4,0 4,5 3,9 5,0 8,3 152,4 Oskarshamn ,5 71,4 15,2 32,0 70,3 8,8 7,1 1,7 3,8 4,2 204,8 Ringhals ,4 62,0 17,4 48,7 81,6 6,0 4,5 1,3 3,6 6,0 167,6 Ringhals ,0 79,6 39,1 80,3 24,9 6,4 5,7 2,8 5,6 1,7 181,6 Ringhals ,7 88,5 91,3 83,7 79,3 6,0 7,6 8,1 7,6 7,1 186,9 Ringhals ,8 91,0 92,8 89,3 50,1 7,2 7,3 7,5 7,2 4,1 179,4 Totalt Total ,3 82,3 64,0 70,1 72,0 64,3 61,3 50,0 55,6 58, ,3 Källa: Svensk Energi ( 156 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) Energi Använda energislag Consumption by type of energy Småhus One- and two-dwelling buildings tal % tal % tal % tal % Enbart el Electricity only , , , ,3 Därav direktverkande Of which direct , , , ,8 Vattenburen Waterborne , , , ,5 Enbart olja Oil only 56 3,3 50 2,9 28 1,5 24 1,3 El och olja Electricity and oil 27 1,5 27 1,6 19 1,0 16 0,8 Biobränsle och el Biofuel and electricity , , , ,1 Enbart biobränsle Biofuel only , , , ,8 Berg/jord/sjövärmepump och el Geothermal/water source heating pumps and electricity 24 1,4 32 1,9 49 2,7 74 3,9 Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle Geothermal/water source heating pumps and biofuel 36 2,1 42 2,4 71 3,9 61 3,2 Berg/jord/sjövärmepump Geothermal/water source heating pumps , , , ,8 Fjärrvärme District heating 158 9, , , ,1 Annat Other 94 5, , , ,7 Samtliga Total , , , ,0 Källa: Statens energimyndighet ( och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007) ( och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006) Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and non-residential buildings, TWh Uppvärmningssätt Method of heating Byggnadssektor Building sector År Year Olja Oil Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Lokaler Non-residential buildings Fjärrvärme District heating Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Elvärme (exkl. hushållsel) Electric heating (excl. household electricity) Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Gas Gas Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Totalt Total Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Källa: Statens energimyndighet ( och SCB Energistatistik för småhus (fr.o.m. 2007) ( och Statistiska meddelanden, serie EN 16 (t.o.m. 2006). Statistiska centralbyrån 157

14 Energi Statistisk årsbok Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym Change of electricity supplier and estimated volume Antal byten Number of changes Hushåll/privatpersoner Households/persons Kunder exkl. hushåll/privatpersoner Customers excl. households/persons Summa Total Bytesvolym, GWh Volume changed Hushåll/privatpersoner Kunder exkl. hushåll/privatpersoner Summa Källa: Statens energimyndighet ( och SCB Månatlig elstatistik ( 158 Statistiska centralbyrån