Energi. Energy. Energi Statistisk årsbok Sida Page. 168 Statistiska centralbyrån

Transkript

1

2 Energi Statistisk årsbok 2010 Sida Page Energi Energy Vindkraft Wind power Energi Energy Elektrisk energi, produktion , GWh Electric energy, production Energipriser 1:a kvartalet för olika typkunder, normalprisavtal, öre per kwh Prices on electric energy for different type of consumers Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy Energibalans, översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance, overview Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed Kärnkraftsenergi tillgång och produktion Nuclear power plant energy availability and output Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for oneand two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and non-residential buildings, TWh Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till slutliga förbrukare år 2008, länsvis Deliveries of gasoline and fuel oil to final consumers, by county Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym Change of electricity supplier and estimated volume 168 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Vindkraft Wind power Vindenergin har utnyttjats i tusentals år av människan. Väderkvarnarna kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. I dagens vindkraftverk är principen densamma. Vinden sätter fart på rotorn som är direkt kopplad till en generator som omvandlar rotationen till elektricitet. Energi Vindkraften producerar normalt el vid vindstyrkor mellan 4 och 25 m/sek. Vid högre vindstyrkor stängs de av säkerhetsskäl av. I normalfallet är de konstruerade för att tåla vindhastigheter upp till 70 m/sek. Vindkraften kan naturligtvis bara utnyttjas när det blåser. Det går ju inte, som med vattenkraften, att lagra vindenergin i dammar. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså 80 procent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 1 MW drygt 2 miljoner kwh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka 100 eluppvärmda villor. Till havs blåser det betydligt mer, varför man kan räkna med att ett vindkraftverk där ger ytterligare 50 procent energi. Vindkraften är ett, om än litet, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser kan vindkraften spara vatten i magasinen. Olika storlekar på aggregat har prövats. De vanligaste vindkraftverken som byggs nu i Sverige är på 850 kw upp till 2 MW. Det största verket i Sverige står på Gotland och är på 3 MW. I Europa finns redan verk i drift som kan ge 6 MW. I slutet av 2008 fanns det drygt aggregat i landet, vilket är ett par hundra fler än året innan. Vindkraftverken finns främst i södra Sverige längs kusterna och på Gotland, vars sammanlagda elproduktion uppgick till 2 TWh. Jämfört med våra grannar Danmark och Tyskland är Sverige dock än så länge ett litet vindkraftland. I Tyskland finns över maskiner som ger över 30 TWh och Danmark får cirka 20 procent av all sin el från vindens kraft. En återkommande fråga som Energimyndigheten får svara på Går det åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera? Efter sex till sju månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar bara en procent av vindkraftverkets totala produktion. Källa: Statens energimyndighet ( och Svensk Energi ( Statistiska centralbyrån 169

4 Energi Statistisk årsbok Energi Energy 2003 stilla strömmens år, 2004 kärnfullhetens år, 2005 Barsebäcks avskedsår, 2006 lågspänningens år, 2007 energiflödets år, 2008 medvindens år. Nedan följer en beskrivning av vad som kännetecknat energisektorns utveckling de sex senaste åren ett år med dålig vattentillrinning Produktionen av el inom landet minskade med omkring 7 procent. Minskningen berodde, för andra året i rad, på låg tillrinning till vattenmagasinen, vilket minskade tillförseln av el från vattenkraft med 20 procent till 53 TWh. Tillförseln av el från kärnkraft var i stort sett oförändrad och uppgick till 65 TWh. Produktionen av el från vindkraft ökade med 12 procent till 0,7 TWh men utgjorde endast en halv procent av den totala elproduktionen. Importen av el ökade även detta år, nu med 21 procent till 24 TWh. Och eftersom exporten samtidigt minskade med 22 procent till 12 TWh uppgick nettoimporten till 12 TWh under För andra året i rad sjönk den totala elanvändningen (exkl. distributionsförluster) i landet och kom att uppgå till 134,7 TWh, vilket var 1,5 procent lägre än året innan. vattenkraften med 12 procent till 60 TWh. Denna nivå är dock fortfarande relativt låg sett i ett längre perspektiv. Trots att produktionen av el från vindkraft ökade med 25 procent, utgjorde dess 0,8 TWh endast omkring en halv procent av den totala elproduktionen. Tillförseln av el från konventionell värmekraft uppgick 2004 till 13 TWh, en minskning med 3 procent. Den totala elanvändningen (exkl. distributionsförluster) ökade med 0,8 procent och kom att uppgå till 135,7 TWh. Det var främst industrin som helhet som ökade elanvändningen under Industrin förbrukade 56 TWh, vilket var 2 procent mer än året innan produktionen av el från kärnkraft den högsta någonsin Produktionen av el inom landet ökade med 12 procent till totalt 149 TWh. Ökningen berodde främst på produktionen av el från kärnkraft, vilken steg med 15 procent till 75 TWh. Detta är den högsta kärnkraftsproduktionen någonsin i Sverige. Tillförseln av el ökade även från 2005 Barsebäck stänger Klockan den 31 maj 2005 avslutades kärnklyvningen i Barsebäcks reaktor 2 och effektmätaren visade på 000 MW. Anläggningen hade då producerat el i 30 år och 16 dagar, och under den tiden genererat 201,5 TWh el. Och det är lika mycket el som Sverige förbrukar på ett år och fyra månader. Produktionen av el från kärnkraften kom också att minska med 7 procent till 69,8 TWh. Minskade gjorde även tillförseln av el från konventionell värmekraft (-4,9 procent). Däremot ökade tillförseln av el från vattenkraft med hela 19,8 procent från 60 till 72 TWh. Totalt sett ökade produktionen inom landet med 4,1 procent och kom att uppgå till 155 TWh. 170 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2010 Elanvändningen var i det närmaste oförändrad under Den totala inhemska elanvändningen (exkl. distributionsförluster) minskade med 0,3 procent och kom att uppgå till totalt 135,2 TWh. Användningen inom tillverkningsindustrin, gruvor och mineralutvinning ökade däremot med 0,8 procent till 56,7 TWh, medan den för hushåll minskade med 2,2 procent till 34,4 TWh elproduktionen minskar Ur elproduktionssynpunkt var 2006 ett svagt år. Såväl vatten- som kärnkraften minskade märkbart. Vattenkraften minskade med 15 procent till 61,2 TWh, kärnkraften med 6,9 procent till 65,0 TWh. Den konventionella värmekraften ökade däremot med 7,3 procent till 13,2 TWh. Ökade gjorde även vindkraften, med 4 procent till nära 1 TWh. Den totala nettoproduktionen minskade därmed med 9,5 procent till 140,3 TWh. Elkraftutbytet med utlandet som 2005 gav ett positivt bidrag på 7,4 TWh vändes nu till ett underskott på 6,1 TWh. Elanvändningen 2006 var åter i det närmaste oförändrad. Den totala slutliga användningen inom landet (exkl. distributionsförluster) uppgick till 135,5 TWh, en uppgång med 0,2 procent jämfört med föregående år återhämtning i elproduktionen Elproduktionen återhämtade sig 2007 från föregående års låga nivå. Den uppgick till 145,1 TWh netto, en ökning med 3,4 procent. För tre kraftslag ökade produktionen vattenkraft med 7,3 procent till 65,5 TWh, konventionell värmekraft med 4,7 procent till 13,8 Energi TWh och vindkraft med 44,7 procent till 1,4 TW. Det innebär att vindkraftens andel motsvarade 1 procent av den totala elproduktionen. Elanvändningen ökade marginellt under 2007, vilket innebär att den varit i det närmaste oförändrad under de senaste sex åren. Den totala slutliga elförbrukningen inom landet (exkl. förluster) har för 2007 beräknats till 135,4 TWh, vilket innebär en ökning med 0,1 procent jämfört med vind i seglen för vindkraften Produktionen av el ökade bara marginellt (0,6 procent) jämfört med året innan och kom att uppgå till 145,9 TWh. Ökningen kan främst hänföras till produktionen av el från vattenkraft, vilken ökade med 4,3 procent. Detta trots att de svenska vattenmagasinen aldrig fylldes upp till normala nivåer. Elproduktionen från kärnkraftverk minskade däremot med 4,7 procent. Vad gäller vindkraften, fortsatte den snabba produktionsökningen. Årets resultat blev 2 TWh, vilket var hela 38 procent större än året innan. Elanvändningen i Sverige stannade vid 144 TWh. Jämfört med föregående år var det en minskning med 2 procent. Den totala slutliga elförbrukningen inom landet (exkl. förluster) har för 2008 beräknats till 132,8 TWh, vilket innebär en minskning med 2 procent jämfört med Källa: Statens energimyndighet ( och SCB: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen ( Statistiska centralbyrån 171

6 Energi Statistisk årsbok Elektrisk energi, produktion , GWh Electric energy, production Fram till mitten av 1960-talet svarade vattenkraften för nästan hela produktionen av elenergi i landet. Så sent som 1965 svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. Andelen som kom från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens utbyggnad. Vid en jämförelse mellan periodens start- och slutår kan man konstatera att elproduktionen var 20 gånger större år 2008 än år Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, Översiktstabeller; Statistiska meddelanden, serie EN 11 ( 161 Energipriser 1:a kvartalet för olika typkunder, normalprisavtal, öre per kwh Prices on electric energy for different type of consumers Elpriset för lägenheter ökade under perioden från 26 till 90 öre/kwh. En motsvarande ökning visar elpriset för villa utan elvärme där priset steg under perioden från 24 till 83 öre/kwh. Störst var prisökningen för villa med elvärme. Där steg priset från 22 till 80 öre/kwh. Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden, serie EN 11 ( 162 Tillverknings- och utvinningsindustrin, förbrukning av elenergi Mining and manufacturing industry, consumption of electric energy Industrin förbrukar nu (2008) 11 gånger så mycket elenergi som den gjorde Studeras kurvan kan man se en längre platå åren då förbrukningen inte ökade och tre kortare perioder då förbrukningen minskade en i början av 1990-talet, en i början av 2000-talet och nu senast året Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); Statistiska meddelanden serie EN 23 ( 172 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Energibalans, översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance, overview Energi Energibalans Energy balance * Inhemsk tillförsel av primär energi Domestic supply 1 316, , , , , ,7 Import 1 408, , , , , ,6 Export 479,0 546,6 538,8 531,7 514,7 586,5 Lagerförändringar, statistisk differens m.m. Changes in stocks, etc. -56,9-109,0-69,2-149,9-149,6-19,6 Bruttotillförsel Gross supply 2 303, , , , , ,5 Bunkring för utrikes sjöfart Bunkering for foreign shipping 68,9 81,1 82,8 89,0 88,5 87,1 Insatt för omvandling till andra energislag Input for conversion into derivativ energy forms 2 079, , , , , ,1 Bruttoproduktion av omvandlad energi Gross production by energy conversion industries 1 529, , , , , ,5 Användning i energisektorn Consumption in energy producing industries 34,3 38,1 36,5 33,5 34,2 60,4 Överföringsförluster Losses in transport and distribution 56,8 62,3 60,0 59,9 58,1 53,9 Användning för icke-energiändamål Consumption for non-energy purposes 84,4 93,1 89,3 87,4 110,9 75,6 Statistisk differens 1 Statistical difference 1 51,5 47,5-40,2 48,7 35,1 0 Slutlig användning för energiändamål inom landet Final inland consumption 1 457, , , , , ,1 Gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri Mining, quarrying and manufacturing 564,7 564,3 552,8 564,1 556,5 540,4 Samfärdsel (transporter inkl. privatbilism) Transport (incl. private cars) 338,8 352,3 357,8 358,6 367,9 370,9 Övrigt (bostäder, service, m.m.) Other consumers (housing, services, etc.) 553,4 543,7 534,8 517,4 531,8 507,9 Därav vedanvändning Of which wood fuel 42,6 41,0 43,7 40,2 47,5 49,4 1) På användningssidan. In use. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB ( för år 2008: Statistiska meddelanden serie EN Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Enhet Unit * Bränsle Fuel Stenkol och koks Coal and coke ton Trädbränsle Wood fuels, wood waste m Propan och butan Liquified petroleum gas ton Naturgas Natural gas Milj. m Stadsgas och koksugnsgas Gasworks gas and coke-oven gas Milj. m Fjärrvärme District heating Milj. kwh Ånga och hetvatten Steam and hot water Milj. kwh Bensin Gasoline Milj. l Dieselolja Diesel oil m Eldningsolja 1 Distillate fuel oil m Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil m Elektrisk energi Electric energy Milj. kwh Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www. energimyndigheten.se) och SCB ( Statistiska meddelanden, serie EN 23, Industrins årliga energianvändning. Statistiska centralbyrån 173

8 Energi Statistisk årsbok Tillverknings- och utvinningsindustri, förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry, consumption of electric energy by industry SNI 2002/ 2007 Näringsgren Industry Elektrisk energi, milj. kwh Electric energy * / Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries / Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Food product, beverage and tobacco industry / Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Industry for textiles and textile products, leather and leather products /16 Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler Industry for wood and wood products / Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, grafisk industri Industry for pulp, paper, and paper products, publishers and printers /19 Industri för stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle Industry for coke, refined petroleum products and nuclear fuel /20-21 Kemisk industri Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres /22 Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products /23 Jord- och stenvaruindustri Industry for other non-metallic mineral products /24 Stål- och metallverk Industry for basic metals / Verkstadsindustri Industry for fabricated metal products, machinery and equipment / Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c / Samtliga grupper Total of above mentioned Ej branschfördelade Not divided by industry Totalt Total ) Näringsgren enligt SNI Activity according to SE-SIC ) Näringsgren enligt SNI Activity according to SE-SIC Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet (www. energimyndigheten.se) och SCB ( och Statistiska meddelanden serie EN 11 resp. EN Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electric energy for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Bostadskategori Type of residence , , ,2 Lägenhet Dwelling 55,8 48,2 54,4 76,0 72,1 89,8 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 50,7 42,5 48,1 69,4 65,5 82,9 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 48,0 39,7 45,0 66,1 62,2 79,6 1) Pris enligt tillsvidareavtal. Sale price in accordance with standard price agreement. 2) Fr.o.m ingår elcertifikatpriset i elhandelspriset. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB ( och Statistiska meddelanden serie EN 17 ( 2006) och EN 24 (2007 ). 174 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 100 öre) Energi Bostadskategori Type of residence Lägenhet Dwelling 45,9 46,8 46,9 47,5 48,9 52,4 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 40,6 40,8 40,9 41,1 42,4 45,6 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 22,4 22,8 22,8 22,9 23,3 24,7 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB ( och ww.scb.se/en0304): Statistiska meddelanden serie EN 17(t.o.m. 2006) och EN 24 (fr.o.m. 2007). 168 Elektrisk energi, produktion och förbrukning Electric energy, generation and consumption * Antal kraftstationer Number of power stations Teknisk utrustning Technical equipment Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of installed generators, MW Vattenkraft Water power Vindkraft Wind power Kärnkraft Nuclear power Konventionell värmekraft Conventional thermal power Tillförsel, GWh Supply, GWh Brutto 1 Gross Netto 1 Net Produktion Generation Brutto Netto Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto Netto Vindkraft Brutto Netto Kärnkraft Brutto Netto Konventionell värmekraft Brutto Netto Import Användning, GWh Use, GWh Export Leveranser inom landet efter mottagarkategori: Deliveries according to NACE division Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll NACE division incl. farming households Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. småindustri och hantverk NACE division El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division Byggnads- och anläggningsverksamhet NACE division Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group Avloppsrening, avfallshantering och renhållning NACE division Bostäder Housing Övriga förbrukare Other consumers Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori Total Förluster fram till leveranspunkten Losses in transmission and distribution ) Skillnaden mellan brutto och netto utgörs av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at power stations and pumping in pumping stations. 2) Uppgifter om export och import har fr.o.m 2005 anpassats till utrikeshandelsstatistiken. Data on power exchange has been adjusted to foreign trade statistics. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB ( och Statistiska meddelanden serie EN 11 och EN 20 (2003); Statistikdatabasen: Energi. Statistiska centralbyrån 175

10 Energi Statistisk årsbok Vattendrag, River Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed Effekt, kw Capacity Vattendrag Effekt, kw Övre Norrland Hedströmmen Lule älv Kolbäcksån Pite älv Nyköpingsån Skellefte älv Smååar Rickleån Sydöstra Sverige Ume älv utom Vindelälven Vättern-Motala ström Öreälven Emån Gide älv Alsterån Moälven Ronnebyån Nätraån Mörrumsån Smååar Helgeån Mellersta och Lagan nedre Norrland Smååar Ångermanälven Västsverige inkl. Faxälven Nissan Indalsälven Ätran Ljungan Viskan Delångersån Upperudsälven Ljusnan Byälven Smååar Norsälven Gästrikland, Dalarna Klarälven och Mälarlandskapen Gullspångsälven Gavleån Tidan Dalälven Göta älv Eskilstunaån Smååar Arbogaån Hela riket Sweden ) 2007: reviderad uppgift. 2007: revised figures. Källa: Svensk Energi ( 170 Reaktor Plant Kärnkraftsenergi, tillgång och produktion Nuclear power plant energy availability and output Nettoeffekt, MW Net capacity Startår Startup Energitillgång, procent Energy availability Produktion, TWh Output, TWh Totalprod. 2008, TWh Total output Barsebäck 1 (600) ,7 Barsebäck 2 (600) ,1 99,6 4,6 1,9 111,5 Forsmark ,5 85,8 76,5 81,3 81,4 8,0 7,3 6,7 7,0 7,0 197,2 Forsmark ,0 94,9 72,3 85,7 79,7 8,0 7,8 6,0 7,5 6,9 192,9 Forsmark ,4 96,6 94,3 88,2 69,7 9,0 9,9 9,6 9,0 7,1 210,8 Oskarshamn ,6 79,8 51,3 64,1 88,3 3,5 3,3 2,1 2,6 3,5 89,2 Oskarshamn ,1 88,7 79,7 77,7 88,7 4,6 4,7 4,1 4,0 4,5 139,1 Oskarshamn ,0 86,5 96,7 89,5 71,4 9,3 8,6 9,5 8,8 7,1 205,7 Ringhals ,1 84,0 89,8 81,4 62,0 6,5 6,1 6,5 6,0 4,5 165,4 Ringhals ,4 78,3 91,4 85,0 79,6 6,8 5,8 6,8 6,4 5,7 179,9 Ringhals ,9 91,1 81,6 66,7 88,5 7,5 7,2 6,6 6,0 7,6 172,1 Ringhals ,0 91,3 90,8 90,8 91,0 7,2 7,1 7,1 7,2 7,3 168,6 Totalt 1 Total ,3 88,4 84,6 83,3 82,3 75,0 69,8 65,0 64,3 61, ,1 1) 2005: korrigerad uppgift. 2005: revised figure. Källa: Svensk Energi ( 176 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Använda energislag för permanentbebodda småhus (inkl. småhus på lantbruksfastighet) Consumption of energy by type for one- and two-dwelling buildings (incl. houses on agricultural property) Energi Använda energislag Consumption by type of energy Småhus One- and two-dwelling buildings tal % tal % tal % Enbart el Electricity only , , ,6 Därav direktverkande Of which direct , ,6 Vattenburen Waterborne , ,9 Enbart olja Oil only 101 5,8 62 3,6 56 3,3 El och olja Electricity and oil 62 3,6 49 2,8 27 1,5 Biobränsle och el Biofuel and electricityl , , ,6 Enbart biobränsle Biofuel only , , ,5 Berg/jord/sjövärmepump och el Geothermal/water source heating pumps and electricity 26 1,5 38 2,2 24 1,4 Berg/jord/sjövärmepump och biobränsle Geothermal/water source heating pumps and biofuel 33 1,9 28 1,6 36 2,1 Berg/jord/sjövärmepump Geothermal/water source heating pumps 119 6, , ,5 Fjärrvärme District heating 145 8, , ,1 Annat Other 159 9, ,2 94 5,4 Samtliga Total , , ,0 Källa: Statens energimyndighet ( och SCB ( Energistatistik för småhus. 172 Uppskattad total energianvändning för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, TWh Estimated total energy use for heating and hot water in dwellings and non-residential buildings, TWh Uppvärmningssätt Method of heating Byggnadssektor Building sector År Year Olja Oil Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) One- and two-dwelling buildings (incl. farm dwellings) Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Lokaler Non-residential buildings Fjärrvärme District heating Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Elvärme (exkl. hushållsel) Electric heating (excl. household electricity) Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Ved, flis, spån, pellets, gas Wood fuels and gas Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Gas Gas Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Totalt Total Småhus (inkl. lantbruksfastigheter) Flerbostadshus Lokaler Källa: Statens energimyndighet ( och SCB ( Energistatistik för småhus. Statistiska centralbyrån 177

12 Energi Statistisk årsbok Leveranser av motorbensin, dieselbränsle och eldningsolja till slutliga förbrukare år 2008, länsvis Deliveries of gasoline and fuel oil to final consumers, by county Län County Leveranser till slutliga förbrukare, m 3 Deliveries to final consumers, cubic metres Motor-bensin Petrol Dieselbränsle Diesel E85 Eldningsolja nr 1 Fuel oil no 1 Totalt Total Därav ej Totalt Of which not SNI 05-33, 35 1 Eldningsolja nr 2 Fuel oil no 2 Därav ej SNI 05-33, 35 1 Eldningsolja nr 3 5 Fuel oil no 3 5 Totalt Därav ej SNI 05-33, 35 1 Stockholms 854,3 625,1 56,8 154,6 128,6 10,9 3,1 165,0 59,6 Uppsala 159,8 130,1 6,9 22,7 17,8 1,2 0,5 20,4 0,5 Södermanlands 154,4 127,9 6,9 29,1 23,0 7,2 0,2 18,3 0,2 Östergötlands 210,9 198,9 7,6 32,7 25,6 21,1 7,5 14,0 4,7 Jönköpings 201,2 201,6 8,3 33,7 26,3 3,2 0,6 1,6 1,1 Kronobergs 106,5 112,0 4,6 18,2 12,0 1,1 0,5 1,3 0,5 Kalmar 135,3 172,2 4,3 45,6 32,6 37,1 9,3 11,0 1,4 Gotlands 42,4 39,6 1,1 10,0 9,1 0,0 0,0 23,0 0,0 Blekinge 88,6 74,3 2,8 31,0 23,3 0,3 0,1 60,1 0,3 Skåne 640,4 543,0 21,1 99,1 79,3 12,5 4,4 19,3 3,3 Hallands 183,3 180,4 7,3 33,1 27,7 3,6 1,6 10,7 2,3 Västra Götalands 862,9 953,7 43,4 175,2 134,3 46,4 14,3 54,5 14,1 Värmlands 170,9 179,8 5,3 45,7 35,1 25,6 5,2 34,0 5,1 Örebro 148,3 154,9 5,1 34,8 25,7 15,7 2,4 12,8 2,3 Västmanlands 134,1 101,0 4,8 21,0 17,4 0,5 0,5 0,5 0,2 Dalarnas 175,4 157,7 5,0 28,4 20,3 20,3 6,4 66,6 5,9 Gävleborgs 164,9 201,0 4,5 28,4 19,2 33,9 0,9 59,8 5,1 Västernorrlands 164,0 203,9 5,2 25,1 19,5 5,6 2,6 39,7 0,6 Jämtlands 84,2 99,7 1,9 8,7 6,5 1,5 0,7 1,8 0,6 Västerbottens 131,5 166,5 4,1 26,2 20,4 5,2 2,5 23,8 1,8 Norrbottens 141,5 228,3 2,5 36,8 32,6 7,2 3,1 90,3 3,2 Statistisk differens -24,8-16,4-1,9-4,9 31,9 29,7 29,5 5,5 5,7 Hela riket Sweden 4 929, ,3 207,5 935,3 768,0 289,9 95,9 734,0 118,5 1) SNI = Gruvor och mineralutvinning, SNI = Tillverkning, SNI 35 = El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning. Källa: Statens energimyndighet ( och SCB ( Statistiska meddelanden serie EN Byten av elleverantör (elhandelsföretag) samt beräknad bytesvolym Change of electricity supplier and estimated volume Antal byten Number of changes Hushåll/privatpersoner Households/persons Kunder exkl. hushåll/privatpersoner Customers excl. households/persons Summa Total Bytesvolym, GWh Volume changed Hushåll/privatpersoner Kunder exkl. hushåll/privatpersoner Summa Källa: Statens energimyndighet ( och SCB ( Statistikdatabasen: Energi. 178 Statistiska centralbyrån