Energi. Energy. 190 Energi Energy

Transkript

1 Energi Energy

2 Energi Energy Energi Energy Elektrisk energi: produktion, GWh, Electric energy: production Tillverknings- och utvinningsindustrin. Förbrukning av energi Mining and manufacturing industry: consumption of electric energy Vindkraftens utveckling, antal verk (st) Wind power development, number of wind power plants Vindkraftens utveckling, elproduktion, GWh, Wind power development, energy production, GWh Energibalans 24, petajoule (PJ) Overall energy balance Energibalans: översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance: overview Tillverknings- och utvinningsindustri (SNI 92): förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry: consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Tillverknings- och utvinningsindustri (SNI 92): förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry: consumption of electric energy by industry Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electrical energy to households on 1 January, SEK öre/kwh Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh Elektrisk energi: produktion och förbrukning Electric energy: generation and consumption 2 28 Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed 19 Energi Energy

3 196 Energi Energy Elproduktion och elanvändning 2 minskad elproduktion Under år 2 uppgick elproduktionen till 142 TWh, vilket var 6 procent lägre än året innan. Vattenkraftsproduktionen satte dock ett nytt rekord med 78 TWh, vilket var ca 13 TWh mer än normalt. Förklaringen till att den totala produktionen ändå sjönk så kraftigt var den låga kärnkraftsproduktionen som endast uppgick till 55 TWh mot normalårsproduktion om 68 TWh. En nedgång som till stor del förklaras av att en kärnkraftsreaktor stängdes av i november Elanvändningen (inkl. distributionsförluster) uppgick år 2 till 146,6 TWh. Det innebar en ökning med 2,3 procent jämfört med året innan. Hushållens elanvändning minskade, vilket delvis kan förklaras av att år 2 var varmare än normalt, medan förbrukningen inom industri och mineralutvinning ökade. 21 andra rekordåret i rad för vattenkraften År 21 blev ännu ett rekordår för vattenkraften, produktionen uppgick nämligen till 78,4 TWh. Även kärnkraftsproduktionen var högre än för ett normalår 69 TWh mot normalt 68. Anmärkningsvärt är att kärnkraftsproduktionen detta år blev nästan lika hög som 1999 (7 TWh) trots att en reaktor, som redan tidigare nämnts, stängdes i november Den höga elproduktionen medförde att Sverige blev nettoexportör av el (7,3 TWh). Elanvändningen fortsatte att öka. Den totala elanvändningen inom landet (inkl. förluster) uppgick år 21 till 15,3 TWh, vilket var en ökning Elproduktionen fördelad efter produktionstyp, procent 6 Procent 5 Vattenkraft med 2,5 procent jämfört med föregående år. Hushållens användning ökade med 7 procent. En ökning som kan förklaras av att år 21 blev kallare än året före, varför användningen i eluppvärmda bostäder var större. Användningen inom tillverkningsindustri och mineralutvinning minskade däremot med 1,2 procent. 22 ett år med dålig vattentillrinning Den totala elproduktionen uppgick år 22 till 143 TWh, vilket var en minskning med drygt 9 procent jämfört med året innan. Vattenkraften minskade med hela 16 procent beroende på dålig tillrinning. Då även kärnkraften minskade blev resultatet en kraftig ökning av såväl den konventionella värmekraften som importen för att klara landets totala elförbrukning. Den konventionella värmekraften ökade med 18 procent och importen med 8 procent jämfört med föregående år. Elförbrukningen minskade med en procent till 148 TWh. 23 ännu ett år med dålig vattentillrinning Produktionen av el inom landet minskade med omkring 8 procent. Minskningen berodde, för andra året i rad, på låg tillrinning till vattenmagasinen vilket minskade tillförseln av el från vattenkraft med 2 procent till 53 TWh. Tillförseln av el från kärnkraft var i stort sett oförändrad och uppgick till 65 TWh. Produktionen av el från vindkraft ökade med 12 procent till,7 TWh men utgjorde endast en halv procent av den totala elproduktionen. Importen av el ökade även Import och export av el, TWh 25 2 TWh Känkraft 15 1 Värmekraft 1 Vindkraft Import Export Energi Energy 191

4 detta år, nu med 21 procent till 24 TWh. Och eftersom exporten samtidigt minskade med 22 procent till 12 TWh uppgick nettoimporten till 12 TWh under 23. För andra året i rad sjönk den totala elförbrukningen i landet och kom att uppgå till 145 TWh, vilket var två procent lägre än året innan. 24 produktionen av el från kärnkraft högsta någonsin Produktionen av el inom landet ökade med 12 procent till totalt 148 TWh. Ökningen berodde främst på produktionen av el från kärnkraft, vilken steg med 15 procent till 75 TWh. Detta är den högsta kärnkraftsproduktionen någonsin i Sverige. Tillförseln av el ökade även från vattenkraften med 12 procent till 59 TWh. Denna nivå är dock fortfarande relativt låg sett ur ett längre perspektiv. Produktionen av el från vindkraft ökade med 22 procent till,8 TWh, men utgör endast omkring en halv procent av den totala elproduktionen. Tillförseln av el från konventionell värmekraft uppgick 24 till 13 TWh, en minskning med 3 procent. Den totala elförbrukningen i landet ökade med 1 procent och kom att uppgå till 146 TWh. Det var främst industrin som helhet som ökade elanvändningen under 24. Industrin förbrukade 57 TWh, vilket var 3 procent mer än året innan. Torvfakta Sverige har mycket omfattande torvtillgångar och är ett av världens torvmarkstätaste länder. Ungefär en fjärdedel, 1 miljoner hektar, av Sveriges landyta är täckt av torv. Drygt hälften av denna yta har ett torvlager som är djupare än 3 cm. Därav uppskattas 35 hektar vara lämpad för utvinning av torv för energiändamål. Torvmarksförekomster. Områden > 5 ha 25 Barsebäck stänger Klockan den 31 maj 25 avslutades kärnklyvningen i Barsebäcks reaktor 2 och effektmätaren visade på MW. Anläggningen hade då producerat el i 3 år och 16 dagar, och under den tiden genererat 21,5 TWh el. Och det är lika mycket el som Sverige förbrukar på ett år och fyra månader. Efter denna korta men kärnfulla redovisning för år 25 följer nu lite fakta rörande energitorv. Beräkningar av torvresursernas tillväxt är mycket osäkra då de baseras på mätningar på torvtillgångarnas tillväxt sedan istiden. Dagens tillväxttakt avviker troligtvis från den historiska och skillnaderna mellan olika typer av myrar är betydande. I medeltal har höjdtillväxten bedömts vara ungefär,4 mm per år på myrarna i norra Sverige och,5 mm i södra delarna av landet. Används denna bedömning blir den uppskattade årliga tillväxten ca 2 miljoner kubikmeter på marker med torvlager djupare än 3 cm. Under 19-talets första hälft fanns periodvis en marknad för bränntorv och efterhand också en stor efterfrågan på torv som stallströ. På 195-talet utvecklades bland annat näringsberikade torvprodukter för yrkes- och fritidsodlare. Produkterna framställdes i industriell skala och en marknad upp- 192 Energi Energy

5 stod. Samtidigt minskade användningen av bränntorv och när tillverkningen av torvbriketter upphörde 1969 återstod marknaderna för odlingstorv och stallströ. Produktionen av energitorv återupptogs under198-talet främst efter de så kallade oljekriserna. Då priserna på oljeprodukter ökade kraftigt blev torv ett intressant billigt inhemskt bränsle. Introduktionen under 198- talet stöddes aktivt av statsmakterna via investeringsbidrag till torveldade pannor. Därefter har användningen av torv för energiproduktion varierat mellan 2 och 4 TWh per år beronde på variationerna i den inhemska produktionen. På senare år har dock den stora årliga torvimporten haft en utjämnande effekt. Under 24 skördades 3 miljoner kubikmeter torv i Sverige. Det var betydligt mindre än året innan. Av den skördade torven bestod 1,9 miljoner kubikmeter av energitorv och 1,1 miljoner kubikmeter av torv för odlingsändamål. I detta kapitel kommer fortsättningsvis endast uppgifter rörande energitorv att redovisas. Fluktuationerna i nivåerna av skördad energitorv mellan enskilda år är främst orsakade av väderfaktorer under produktionssäsongerna, där generellt sett kalla och blöta somrar ger en låg produktion varma och torra ger en hög produktion. Skörd av energitorv kubikmeter 3 5 Länsvis skörd av energitorv 24 Skörd av energitorv per län 24, tusen m Användningen av energitorv är koncentrerad till Mellansverige med de största anläggningarna i Uppsala, Västerås, Södertälje och Mölndal. Värmeverk med torveldning Regionalt förekom skörd av energitorv i tretton av landets län år 24. Mest energitorv, drygt en femtedel av den totala skörden, skördades i Jämtlands län. Användning av torv för energiproduktion Drygt tjugo större eldningsanläggningar i landet använder torv, antingen som enda bränsle eller i kombination med andra bränslen. Torven svarade år 24 för knappt en procent av Sveriges totala energitillförsel, vilken preliminärt beräknas uppgå till 645 TWh. Värmeverk med torveldning 23 Energi Energy 193

6 197 Antal GWh 16 Elektrisk energi: produktion, GWh, Electric energy: production Totalt Vattenkraft Källa: SCB Historisk statistik för Sverige, Översiktstabeller; SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); SCB Statistiska meddelanden, serie EN 2 ( rapporten Månadsel. 198 GWh 6 Tillverknings- och utvinningsindustrin. Förbrukning av energi Mining and manufacturing industry: consumption of electric energy Källa: SCB Statistisk årsbok (äldre årgångar); SCB Statistiska medelanden, serie EN 11 ( 194 Energi Energy

7 199 Antal 7 Vindkraftens utveckling, antal verk (st) Wind power development, number of wind power plants Källa: Statens energimyndighet, Energiläget i siffror 24. Vindkraftens utveckling, elproduktion, GWh, Wind power development, energy production, GWh GWh Källa: Statens energimyndighet, Energiläget i siffror 24. Energi Energy 195

8 21 Energibalans 24, petajoule (PJ) Overall energy balance Tillförsel/användning Bränsle* Fuel* Fjärr- Summa Primär Kärn- Elenergi* 1 Totalt Supply/consumption värme* bränslen vatten- bränsle- Electric Total Kol, Träd- Råolja, Stads- Steam och fjärr- och vind- energi* 1 energy* 1 koks bränsle, olje- gas, and värme* kraft* 1 Nuclear Coal avlutar, prod. 3 natur- hot Total Primary fuel* 1 and sopor Crude gas, water* fuels, water and coke o.d., oil, oil- koks- steam wind torv 2 pro- och and hot power* 1 ducts 3 mas- water* ugnsgas Inhemsk tillförsel av primär energi 5 Domestic supply 391,1 23,1 414,2 219,1 818, ,4 Import 97, ,6 33,3 1 36,5 56, ,8 Export 1,4 482,5, 483,9 63,9 547,8 Lagerförändringar, statistisk differens m.m. Changes in stocks, etc. -13,4-44,2,9-56,7-56,7 Bruttotillförsel Gross supply 19,6 391,1 737,2 32,4 23, ,4 219,1 818,4-7, ,1 Bunkring för utrikes sjöfart Bunkering for foreign shipping 82,4 82,4 82,4 Insatt för omvandling till andra energislag Input for conversion into derivative energy forms 88,3 155,6 924,5 22,6 23, , 219,1 818,4 1, ,9 Bruttoproduktion av omvandlad energi Gross production by energy conversion industries 33,1 867,9 29,6 186, ,1 55, ,5 Användning i energisektorn Consumption in energy producing industries 25,9 4,7, 3,6 29,1 59,7 Överföringsförluster Losses in transport and distribution 2, 15,7 17,8 4,3 58,1 Användning för icke-energiändamål Consumption for non-energy purposes,7 79,2 79,8 79,8 Slutlig användning för energiändamål inom landet Final inland consumption 53,7 235,5 493,2 32,8 17,8 986, 471, ,7 Gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri Mining, quarrying and manufacturing 53,7 189,5 78,4 24,5 19, 365,1 21,6 566,6 Samfärdsel (transporter inkl. privatbilism) Transport (incl. private cars) 344,9,7 345,6 9,9 355,5 Övrigt (bostäder, service, m.m.) Other consumers (housing, services, etc.) 46, 69,9 7,6 151,7 275,3 26,3 535,6 1 Producerad elenergi i vattenkraftstationer och vindkraftverk samt förbrukat kärnbränsle i kärnreaktorerna räknas som primär energi. Electric energy produced in hydroelectric and wind power stations and nuclear fuel consumed in reactors is counted as domestic supply. 2 Wood, wood-waste, sulphate and sulphite lyes, waste peat. 3 Exkl. export och import av smörjoljor. Excl. export and import of lubricating oils. 4 Gasworks gas, natural gas, coke-oven gas, blast-furnace gas. 5 I kolumnen för Fjärrvärme avses fjärrvärme via värmepumpar. The column Steam and hot water refers to District heating from heat pumps. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 2 ( 196 Energi Energy

9 22 Energibalans: översikt, petajoule (PJ) Overall energy balance: overview Energibalans Energy balance * 24* Inhemsk tillförsel av primär energi Domestic supply 1 48, , 1 243, , , , ,4 Import 1 371, , 1 33, , ,8 1 48, ,8 Export 458,1 479,1 517,6 488,2 465,3 479, 547,8 Lagerförändringar, statistisk differens m.m. Changes in stocks, etc. 46, -19,7-53,1-121,8-133,3-56, -56,7 Bruttotillförsel Gross supply 2 275, ,6 2 11, 2 29, 2 279,6 2 32, ,1 Bunkring för utrikes sjöfart Bunkering for foreign shipping 64, 62,5 6,7 58,2 51,3 68,9 82,4 Insatt för omvandling till andra energislag Input for conversion into derivative energy forms 2 29, ,8 2 56, ,2 2 8, 2 79, ,9 Bruttoproduktion av omvandlad energi Gross production by energy conversion industries 1 638,9 1 66, , , , , ,5 Användning i energisektorn Consumption in energy producing industries 6, 59,3 36,9 38,2 35,5 34,3 59,7 Överföringsförluster Losses in transport and distribution 56,2 55,1 57,6 66,8 65, 56,8 58,1 Användning för icke-energiändamål Consumption for non-energy purposes 82,7 66, 76,1 94,8 93,3 84,4 79,8 Slutlig användning för energiändamål inom landet Final inland consumption 1 442, , , ,1 1 48,7 1 57, ,7 Gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri Mining, quarrying and manufacturing 547,5 55,1 551,4 547,3 554,1 568,4 566,6 Samfärdsel (transporter inkl. privatbilism) Transport (incl. private cars) 31,2 314,1 317,6 32,1 333, 338,8 355,5 Övrigt (bostäder, service, m.m.) Other consumers (housing, services, etc.) 584,5 589,9 55,3 597,7 593,6 6,3 535,6 Därav vedanvändning Of which fuel-wood 38,1 36, 37,1 36,5 39,3 42,6 46, Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 2 ( 23 Tillverknings- och utvinningsindustri (SNI 92): förbrukning av inköpt bränsle och elektrisk energi efter bränsleslag Mines and quarries and manufacturing industry: consumption of fuel and electric energy by kind of fuel Enhet Unit * Bränsle Fuel Stenkol och koks Coal and coke 1 ton Trädbränsle Wood fuels, wood waste 1 m Propan och butan Liquified petroleum gas 1 ton Naturgas Natural gas Milj. m Stadsgas och koksugnsgas Gasworks gas and coke-oven gas Milj. m Fjärrvärme District heating Milj. kwh Ånga och hetvatten Steam and hot water Milj. kwh Bensin Gasoline Milj. l Dieselolja Diesel oil 1 m Eldningsolja 1 Distillate fuel oil 1 m Eldningsolja 2 och däröver Res. fuel oil 1 m Elektrisk energi Electric energy Milj. kwh Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Industrins årliga energianvändning ( Energi Energy 197

10 24 Tillverknings- och utvinningsindustri (SNI 92): förbrukning av elektrisk energi efter näringsgren Mines and quarries and manufacturing industry: consumption of electric energy by industry SNI Näringsgren Industry Elektrisk energi, milj.kwh Electrical energy * 1 14 Gruvor och mineralutvinningsindustri Mines and quarries Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Food product, beverage and tobacco industry Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Industry for textiles and textile products, leather and leather products Industri för trä och varor av trä o.d. utom möbler Industry for wood and wood products Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, grafisk industri 1 Industry for pulp, paper, and paper products, publishers and printers Industri för stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle Industry for coke, refined petroleum products and nuclear fuel Kemisk industri Industry for chemicals, chemical products and man-made fibres Gummi- och plastvaruindustri Industry for rubber and plastic products Jord- och stenvaruindustri Industry for other non-metallic mineral products Stål- och metallverk Industry for basic metals Verkstadsindustri Industry for fabricated metal products, machinery and equipment Övrig tillverkningsindustri Manufacturing industry n.e.c Samtliga grupper Total Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 11 ( Sveriges statistiska databaser, SSD: Energi ( 25 Genomsnittligt elenergipris för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average price for electrical energy to households on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 1 öre) Bostadskategori Type of residence Lägenhet Dwelling 27,1 25,8 27, 35,6 51,9 55,8 48,2 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 26,3 23,4 24,2 31,6 47,1 5,7 42,5 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 24,4 21,8 22,5 29,6 44,7 48, 39,7 1 Pris enligt leveranskoncessionsavtal. Sale price in accordance with delivery concession contract. 2 Pris enligt normalprisavtal. Sale price in accordance with normal price contract. Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 17 ( 198 Energi Energy

11 26 Genomsnittliga nättjänstpriser för olika hushållskunder den 1 januari, öre/kwh Average charge for grid services for household customers on 1 January, SEK öre/kwh (SEK 1 = 1 öre) Bostadskategori Type of residence Lägenhet Dwelling 42,3 42,3 42,9 42,8 44,1 45,9 46,8 Villa utan elvärme One- and two-dwelling building without electric space heating 37,2 37,2 37,5 37,6 38,5 4,6 4,8 Villa med elvärme One- and two-dwelling with electric space heating 2,6 2,8 2,8 2,9 21,7 22,4 22,8 Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 17 ( 27 Elektrisk energi: produktion och förbrukning Electric energy: generation and consumption * 24* Antal kraftstationer Number of power stations Teknisk utrustning Technical equipment Installerad generatoreffekt, max netto MW Capacity of installed generators, MW Vattenkraft Water power Vindkraft Wind power Kärnkraft Nuclear power Konventionell värmekraft Conventional thermal power Tillförsel, GWh Brutto 1 Gross Supply, GWh Netto 1 Net Produktion Generation Brutto Netto Vattenkraft, inkl. pumpkraft Brutto Netto Vindkraft Brutto Netto Kärnkraft Brutto Netto Konventionell värmekraft Brutto Netto Import Användning, GWh Use, GWh Export Leveranser inom landet efter mottagarkategori: Deliveries according to NACE division Jordbruk, skogsbruk o.d. jämte anslutna hushåll NACE division 1-2 incl. farming households Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri, inkl. småindustri och hantverk NACE division El-, gas-, värme- och vattenverk NACE division Byggnads- och anläggningsverksamhet NACE division Järn- och spårvägar, busstrafik NACE group Avloppsrening, avfallshantering och renhållning NACE division Bostäder Housing Övriga förbrukare Other consumers Summa leveranser inom landet efter mottagarkategori Total Förluster fram till leveranspunkten Losses in transmission and distribution Skillnaden mellan brutto och netto utgöres av egenförbrukning vid elproduktion inkl. förluster i kraftstationstransformatorer och pumpning i pumpkraftverk. The difference between gross and net consists of consumption in power stations themselves, incl. transformer losses at power stations and pumping in pumping stations. Källa: Statens energimyndighet och SCB: Statistiska meddelanden, serie EN 11 och EN 2 ( ); Sveriges statistiska databaser, SSD: Energi ( Energi Energy 199

12 28 Vattenkraft, utbyggd den 31 december Water power, developed Vattendrag River Effekt, 1 kw Capacity Utbyggd Developed Vattendrag Effekt, 1 kw Utbyggd Övre Norrland Torne älv Kalix älv Råne älv Lule älv Pite älv Åby älv Byske älv Skellefte älv Bureälv Rickleån Sävarån Ume älv utom Vindelälven Vindelälven Öre älv Lögde älv Gide älv Moälven Nätraån Smååar Mellersta och nedre Norrland Ångermanälven inkl. Faxälven Indalsälven Ljungan Harmångersån Delångersån Ljusnan Smååar Gästrikland, Dalarna och Mälarlandsk Testeboån Gavleån Dalälven Eskilstunaån Arbogaån Hedströmmen Kolbäcksån Mälarens system i övrigt Smååar Sydöstra Sverige Vättern-Motala ström Emån Alsterån Ronnebyån Mörrumsån Helgeån Rönneån Lagan Smååar Västsverige Nissan Ätran Viskan Upperudsälven Byälven Norsälven Klarälven Gullspångsälven Tidan Lidan Göta älv Örekilsälven Smååar Hela riket 1 Sweden Motsvarar en medelårsenergi om ca 65 milj. kwh. Källa: Svensk Energi. 2 Energi Energy