Yrkesrelevant Gymnasiearbete på ELoch energiprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yrkesrelevant Gymnasiearbete på ELoch energiprogrammet"

Transkript

1 Yrkesrelevant Gymnasiearbete på ELoch energiprogrammet Work-related high school project within Electrical and Energy Program Johan Rungberg Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet Grundnivå, 15hp Handledare: Elisabet Olsson Examinator: Ann-Britt Enochsson Datum 19 Februari 2014

2 Abstract The purpose of this development project is to create a model for working with a high school project in Electrical and Energy Program. It should be conducted in a form like companies do according to the goals from The Swedish National Agency for Education. In order to fully perform this we use the concept of Young Entrepreneurship. The model is created according to the new conditions from The National Electrical Safety Board. There is now an exception saying that a student during education is released from the demand of employment that is the normal procedure where you are under supervision from a certified electrician. During the project there has been theoretical and practical examinations in order to clear out the advantages and disadvantages using this model, but also to examine whether it is useful in the future and to what extent it can be used. The result indicates that the model is useful and fulfills the goals from The Swedish National Agency for Education but that the model has its limitations and difficulties. In a future implementation of the model it should be conducted in a small scale with a few students. The result also shows that a project according to this model set high demands on the tutor (supervisor) that the students need from the branch. Voices from the teachers and the principal during the evaluation say that "the model is exciting and very good since it is for real". Keywords High school project, The Program of Electrical and Energy, The National Electrical Safety Board, assessment for learning, entrepreneurial learning, forms like companies

3 Sammanfattning Syftet med utvecklingsarbetet är att skapa en modell för Gymnasiearbetet på El- och Energiprogrammet som utförs under företagsliknande former i enlighet med Skolverkets mål för kursen Gymnasiearbete i vilken den valda yrkesutgången ska prövas. För att utföra detta fullt ut så används Ung Företagsamhets koncept som innebär att eleven startar upp, driver och avvecklar ett företag under ett läsår. Modellen är utformad efter de nya förutsättningar som elsäkerhetsverket skapat. I Elinstallationsreglerna finns det ett undantag som säger att en elev under utbildning är befriad från det krav på anställningsförhållande som annars gäller för överinseende av behörig elinstallatör. Under utvecklingsarbetets genomförande har det undersökts samt praktiskt testats vilka fördelar och nackdelar som ett gymnasiearbete enligt modellen innebär samt huruvida den är användbar i framtiden och i vilken omfattning. Resultatet pekar på att modellen är användbar och i enlighet med Skolverkets mål men att den också har sina begränsningar och svårigheter. I ett framtida genomförande av modellen så bör det vara i liten skala med få elever. Resultat visar också att ett gymnasiearbete enligt denna modell ställer stora krav på den externa handledare som eleverna ska ta hjälp av. Modellen är spännande och mycket bra då den verkligen är på riktigt framkom under utvärdering med rektor och lärarkollegor. Nyckelord Gymnasiearbete, El- och Energiprogrammet, Elsäkerhetsverket, bedömning för lärande, learning by doing, entreprenöriellt lärande, företagsliknande former

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 2 Frågeställningar... 2 Avgränsningar... 2 Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen... 3 Gymnasiearbetet... 3 Elsäkerhetsverket... 3 Skarpt läge... 3 Entreprenöriellt lärande... 4 Ung företagsamhet... 4 Utvecklingsarbetet i praktiken... 5 Planering... 5 Arbetsmodellen... 6 Förberedelser... 6 Praktiskt utförande... 7 Efterarbete... 7 Genomförande läsåret Bedömning Utvärdering av utvecklingsarbetet Gruppintervju Etiskt förhållningssätt Slutsatser Hur kan elever göra ett relevant Gymnasiearbete under företagsliknande former på El och Energiprogrammet? Vad kommer att krävas för att en elev ska kunna jobba under överinseende av en behörig installatör i enlighet med det nya undantaget i Elinstallationsreglerna? Hur ser mina kollegor och rektorer på denna modell för Gymnasiearbetet? Diskussion Kritisk granskning av det egna arbetet Referenser... 18

5 Bakgrund Inför Gymnasiereformen år 2011 så pratades det mycket från branschens håll om hur vi på Eloch Energiprogrammet skulle låta eleverna utföra någon form av gesällprov. Detta skulle då göras i en kurs som heter Gymnasiearbete, en kurs på 100 poäng där den valda yrkesutgången skall prövas (Skolverket, 2011). Det lät väldigt bra tyckte jag, med jämförelser med gesällbreven som exempelvis frisörernas branschorganisation arbetar med. Vår branschorganisation skulle komma till skolan inför studenten med sina representanter för att ge våra elever yrkesrelevanta arbetsuppgifter. Eleverna skulle då arbeta med detta under överinseende av branschorganisationens representanter från planering till ritning, till offert, till utförande och till sist till provning och kontroll. Toppen tänkte jag, detta är precis vad som behövs i vår bransch också! Jag har via nära bekanta fått följa ett exempel på hur det gått till att få ett gesällbrev som frisör och jag såg med egna ögon vilket stort yrkeskunnande som växte fram ur detta skarpa läge. Detta yrkeskunnande gjorde att de enligt mig var mycket väl förberedda för yrkeslivet. Men nu står vi här, mitt i uppstarten av tredje läsåret i Gy11 för första gången. Men från branschen är det tråkigt nog knäpptyst! Därför vill jag undersöka hur vi kan skapa detta skarpa läge på andra vis, om det inte är branschorganisationen som ska bedöma våra elever så kanske eleverna skall skaffa sig egna kunder som står för den bedömningen istället. Jag tänker därför ta fram en arbetsmodell för att kombinera UF (Ung Företagsamhet) med gymnasiearbete för blivande elinstallatörer. Att elever gör sitt gymnasiearbete genom att skapa ett företag är helt enligt skolverkets syn då de säger att man kan göra detta under företagsliknande former (Skolverket, 2011). Eleverna kommer att behöva behärska det sociala spelet med kunder och leverantörer. De kommer även att ställas inför problem som de måste lösa, antingen på egen hand eller genom handledning men de kommer inte kunna skjuta problemet ifrån sig utan måste hitta lösningar. Eleverna kommer att vara tvungna att ta kontakter inom branschen utanför skolan vilket kommer att ge fantastiska utbyten eftersom eleverna genom det skarpa läget kommer att vara maximalt mottagliga. Den 1 januari 2014 så träder ett undantag i Elinstallationsreglerna (Elsäkerhetsverket, 2013) i kraft som gäller just elever under utbildning vilket möjliggör exempelvis UF som gymnasiearbete för elever på El- och energiprogrammet. Jag ska förtydliga med ett exempel: En elev som efter utförd utbildning på El- och Energiprogrammet arbetar på en elinstallationsfirma där ägaren har Allmän behörighet, då är det en yrkesman (den före detta eleven) som arbetar under en elinstallatör (ägaren). Men det finns en annan bakomliggande tanke hos mig med detta arbete. Jag vill ge eleverna upplevelsen av att förvalta något eget genom att driva eget företag. På så vis hoppas jag att en större andel elever får en målsättning att driva företag senare i yrkeslivet. För att få lov att driva ett eget företag som elinstallatör så måste man ha en så kallad Allmän Behörighet, vilket man måste läsa sig till efter minst 4 års yrkeserfarenhet. Denna utbildning bekostas vanligtvis av personen själv. Jag tror att många drar sig för att läsa till sin Allmän Behörighet dels på grund av tiden och kostnaderna. Jag tror därför att det kan vara en vinst för branschen och 1

6 framförallt för individ att försöka öka intresset för att läsa in behörigheten samt att starta eget företag i framtiden. Att istället genomföra Gymnasiearbetet inne i skolmiljö anser jag sakna ett företagandeperspektiv. Syfte Jag ämnar genom detta utvecklingsarbete skapa och utvärdera en arbetsmodell för att elever på El- och Energiprogrammet kan driva en egen verksamhet som elinstallatörer som sitt gymnasiearbete. Frågeställningar Hur kan elever göra ett relevant Gymnasiearbete under företagsliknande former på El och Energiprogrammet? Vad kommer att krävas för att en elev ska kunna jobba under överinseende av en behörig installatör i enlighet med det nya undantaget i Elinstallationsreglerna (Elsäkerhetsverket, 2013)? Hur ser mina kollegor och rektorer på denna modell för Gymnasiearbetet? Avgränsningar Jag har valt att göra vissa begränsningar på grund av tidsplanen. Jag kommer enbart utvärdera detta som en metod med hjälp av andra lärare och skolledare. Jag kommer inte att ta elevernas hjälp i utvärderingen därför att eleverna gör sitt gymnasiearbete under ett helt läsår och jag kommer att avsluta detta arbete under ht-13. Självklart kommer en utvärdering med eleverna att genomföras men först senare och kommer inte att redovisas i detta arbete. 2

7 Utvecklingsarbetets förankring i litteraturen Gymnasiearbetet Enligt Skolverket är gymnasiearbetets syfte att visa att eleven är förberedd för att arbeta inom det yrke vars utbildning eleven valt. Eleven ska visa att den hanterar och kan utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter för yrket. Gymnasiearbetet ska utföras av eleven från grunden så att eleven planerar, genomför och utvärderar sitt arbete. Arbetet kan utföras under företagsliknande former. För att få att slutbetyg från gymnasiet krävs ett godkänt Gymnasiearbete (Skolverket, 2011). Innehållet och de mer specifika kraven för gymnasiearbetet arbetas fram lokalt på varje skola av lärare och rektor tillsammans. Detta görs på grund utav de kraven ett yrkesprogram har att anpassa utbildningen till det lokala näringslivet. På vår skola har vi tagit fram en plan för gymnasiearbetet som går ut på att eleven ska bemästra en helhet. Det 3:e året på El- och Energiprogrammet hos oss innebär enbart kurser inom den valda yrkesinriktningen inne i skolan och/eller ute på APL (arbetsplatsförlagt lärande), dessa förmågor vill vi samlat testa våra elever i. Vi tänker oss någon form av elinstallation som är typisk för det kommande yrket, detta grundar vi på egna erfarenheter samt alla de erfarenheter som finns att hämta i vårt programråd. Gymnasiearbetet kan enligt Skolverket utformas så att det kan utföras under företagsliknande former, vilket kräver att man tar hänsyn till de ramar som Elsäkerhetsverket satt upp för att få utföra elinstallationsarbete. Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverkets syn på vad som är behörighetskrävande arbete är att elinstallationsarbete endast får utföras av en behörig elinstallatör eller av en yrkesman under överinseende av behörig elinstallatör som arbetar i samma företag/organisation som yrkesmannen (Elsäkerhetsverket, 2012). Dock så finns det från och med 1 januari 2014 ett undantag som gäller just elev under utbildning, då Elsäkerhetsverket menar att en elev kan utföra en elinstallation under överinseende av behörig elinstallatör utan att vare sig vara anställd i samma företag/organisation eller behöver anses som yrkesman (Elsäkerhetsverket, 2013). En yrkesman är en person som utför behörighetskrävande elinstallationer under överinseende av behörig elinstallatör ((1990:806), 1990) Skarpt läge Mina elever förväntas utföra en elinstallation som är bekant för dem, de har tidigare utfört liknande i skolmiljö. Skillnaden nu är att detta blir direkt mot en kund med det ansvaret som följer vilket jag valt att benämna som skarpt läge. Så jag vill se om eleven ser annorlunda på uppgiften. Säljö (2000) menar att man ser på vad man ska utföra utifrån den situation man befinner sig i. Enligt John Deweys learning by doing (Dewey, refererat till i Forssell, 2011) finns det en koppling till mitt arbete på El- och Energiprogrammet och den typen av undervisning vi bedriver. En stor del av arbete med yrkesämnen görs i formen av verklighetsliknande praktiska övningar i skolans lokaler. Om man ser på Deweys syn på denna typ av pedagogik så finns ett samband mellan vår praktiska undervisning och Deweys teori. Dewey menar att i en skola där arbetet utgör navet så är inte en bestämd ordning ett kännetecken utan det uppstår oreda och jäkt som ett resultat av aktivitet. Dewey menar den enskilda elevens behov och 3

8 intressen är en självklar utgångspunkt och att elevens lärande bygger på aktivitet. Utifrån detta så tycker jag att det praktiska arbete våra elever utför idag hos oss är ett bra exempel på Deweys teorier om learning by doing. Men det jag främst ämnar att få svar på i mitt arbete är att ytterligare följa Deweys teorier genom en starkare koppling till världen utanför skolan, vilket jag ska försöka summera. Dewey menar att samhälle, skola och individ måste utgöra en helhet om vi vill nå pedagogisk framgång. Att skolan är isolerad från det vanliga livet ser Dewey som ett problem, därför måste den förnyas och formas efter eleven och präglas av aktivt arbete, samarbete och idéutbyte. Jag anser att detta skulle kunna appliceras på dagens skola trots att detta var Deweys teorier från en tid långt innan min existens. Dewey var på många sätt före sin tid, han menade redan då att nya yrken kommer att komma till som inte fanns i dåtidens bondesamhälle. (Dewey, refererat till i Forssell, 2011) Jag menar att detta också är fullt applicerbart idag då flertalet av dagens yrken inte existerade för några decennier sedan. Det faktiska hanterandet av material, med andra ord: hantverket, stimulerade både fantasin och det logiska tänkandet. Att dessutom bidra med något verkligt gav en bättre disciplin och bidrog till goda vanor och ansvarstagande. Denna omedelbara kontakt med yrkeslivet och den direkta kontakten med materialet kan inte ersättas av demonstrationslektioner i skolan, menar Dewey. Det verkliga lärandet som Dewey återkommer till gång på gång är kopplat till förmågan att handla och att kunna se konsekvenserna av handlandet och framförallt kunna reflektera över det. Förmågan att reflektera är inget som man i skolan kan tvinga fram anser Dewey utan måste växa fram hos eleven genom viljan att åstadkomma något. Viljan att åstadkomma något kan komma genom en självvald meningsfull arbetsuppgift och skapar en inre disciplin. (Dewey, refererat till i Forssell, 2011) Deweys teorier har samlats under det populära uttrycket Learning by doing. Men det är inte genom att göra vad som helst som eleven lär sig utan genom ett led av moment: avsiktplanering-handling-reflektion-bedömning av resultat (Dewey, referarat till i Forssell, 2011). Jag vill att detta skarpa läge som jag sätter eleverna i ska öva dem i att ta kontakt och att bygga nätverk, att kunna sköta ekonomi, att kunna hantera det sociala spelet med kunder och leverantörer, att få eleverna att se lösningar istället för problem. Med andra ord det som Hansson (2012) anser vara informellt lärande. Entreprenöriellt lärande Genom gymnasiearbetet ska elever ges möjlighet att i företagsform ta ansvaret för slutresultatet, det vill säga genom entreprenöriellt lärande. Schilling och Edman (2011) menar det entreprenöriella lärandet handlar om att utveckla egenskaper och förmågor likt en entreprenör. Att eleverna lär sig att ta för sig, utveckla idéer, samarbeta, kritiskt granska, se sammanhang och tro på sig själva. De menar också att entreprenörskap har en stor betydelse för skolan då eleverna har kreativa idéer som de måste få pröva samt att elever måste få en kunskap om organisation och företagande för att sedan kunna och våga starta företag. Ung företagsamhet Ung Företagsamhet (UF) är en ideell och obunden organisation vars syfte är att införa entreprenörskap och ett aktivt näringsliv in i utbildningen i samverkan med skolan (UngFöretagsamhet, 2013). UF ger ungdomar möjlighet att genom ett års företagande 4

9 utveckla sin kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. UF:s arbete innefattar fortbildning, bedömningsstöd, seminarier, utbildningsmaterial samt inspiration till såväl elever som lärare och skolledare. Ung Företagsamhet vill ge unga människor en tro på sin egen företagsamhet genom våra två lika viktiga områden företagsamhet och företagande. (UngFöretagsamhet, 2013) Utvecklingsarbetet i praktiken Planering Arbetet har två olika delar. En del som ska mynna ut i en färdig modell för ett yrkesrelevant Gymnasiearbete under företagsliknande arbetsformer som jag ämnar avsluta under ht-13. En andra del som löper under hela läsåret och som jag utvärdera för min och mina kollegors skull för att se hur elevernas lärande påverkandes av arbetsmodellen. Jag kommer att utvärdera min modell med kollegor och skolledning inför avslut av mitt arbete. Mitt huvudsakliga arbete som lärare i denna modell är främst två saker, att vara bollplank och att bereda väg i form av att tydliga instruktioner hur arbetet ska gå till väga för att uppfylla Elsäkerhetsverkets krav. Min tanke är att denna modell ska vara fullt gångbar varje år för de elever som vill utföra ett Gymnasiearbete i ett verkligt skarpt läge, ett Gymnasiearbete där eleven arbetar mot en betalande kund. Därför måste jag ha svar på mina frågor: Hur kan elever göra ett relevant Gymnasiearbete under företagsliknande former på El och Energiprogrammet? Vad kommer att krävas för att en elev ska kunna jobba under överinseende av en behörig installatör i enlighet med det nya undantaget i Elinstallationsreglerna (Elsäkerhetsverket, 2013)? Hur ser mina kollegor och rektorer på denna modell för Gymnasiearbetet? Så min plan är att tillfråga två elever som jag valt ut till mitt projekt tidigt innan läsåret startar, detta för att själv kunna påbörja mitt arbete redan i uppstarten av läsåret. Eleverna kommer att behöva ha en registrerad verksamhet, det finns flera lösningar på detta men två exempel på lämplig verksamhetsform för en verksamhet för två personer är enskild firma eller handelsbolag. Problemet med båda dessa typer av verksamheter är att de inte är helt okomplicerade och bara registrering och sedan avveckling tar en del tid, tid som inte finns i överflöd då gymnasiearbetet endast är på 100 timmar fördelat på två terminer. Därför har jag tänkt mig att deras verksamhet ska vara ett UF (Ung Företagsamhet) som klassas som hobbyverksamhet vilket duger gott i detta fall. Jag kom i kontakt med UF:s koncept för ca tre år sedan och för mig har det blivit en självklar del av en gymnasieutbildning. Jag har gång på gång fått nöjet att se elever gå från att sova på bänkarna under lektionstid till att samla sig i grupper för att arbete med sitt ungdomsföretag på helger och lov. Jag har fått se elever gå från att nervöst och stapplande presentera sin idé för en mindre grupp av klasskompisar till att självsäkert och strålande presentera sitt ungdomsföretag inför tusentals okända människor med filmkameror riktade mot sig. 5

10 UF:s koncept ger elever möjlighet att starta upp, driva samt avveckla ett företag under ett läsår. Genom UF så får eleverna en förmånlig ansvarsförsäkring och en bra kontakt med Skatteverket. UF har personal som vid flera tillfällen under läsåret besöker eleverna på skolan, anordnar relevanta och intressanta föreläsningar och kortare utbildningar. Exempel på utbildningar som UF kan ge eleverna via sina samarbetspartners är redovisning, ledarskap, marknadsföring, försäljning m.m. De finns till för eleverna och tar emot deras frågor och om de inte själva kan svara så har de ett brett nätverk som eleverna har nytta av. Detta sparar värdefull tid för eleverna och skapar tid för dem att koncentrera sig på kärnan, det yrkesrelevanta Gymnasiearbetet. För mig som lärare är detta väldigt värdefullt då det gör att jag kan låta mina elever bedriva UF i skolan utan ha kunskapen inom alla delar av företagande. Min roll som lärare blir handledning. Mina utvalda elever har i kursen Entreprenörskap under förra året drivit ett ungdomsföretag och har goda förkunskaper inom området. När företaget väl är registrerat så ska mina elever ta kontakt med Swedbank som är samarbetspartners med UF och som därigenom tillhandahåller allt som eleverna behöver under året helt kostnadsfritt såsom rådgivning, internetbank, bankgiro, E-bokföringstjänst m.m. Arbetsmodellen Här kommer en beskrivning av min den arbetsmodell som jag och mina elever ska utgå ifrån, den arbetsmodell som senare ska utvärderas av mig, mina kollegor samt rektor. Men som även efter läsårets slut ska utvärderas av mina två försökselever. Min tanke med arbetsmodellen är att revidera den efter utvärderingar när eleverna är klara med sitt Gymnasiearbete. Detta för att kunna ha en bra och väl beprövad arbetsmodell för Gymnasiearbetet att arbeta efter på Eloch Energiprogrammet från och med läsårsstart ht-14. Förberedelser Allt börjar med att man som lärare förklarar arbetsmodellen för eleverna, denna genomgång är självklart mycket viktig då eleverna kommer att få ta stort ansvar under ett Gymnasiearbete enligt denna arbetsmodell. Eleverna kommer att ansvara för ekonomi, tider gentemot kunden, elsäkerhet, skatter, bokföring med mera. Elevernas eget arbete börjar med en registrering av företaget hos UF. För att kunna fullfölja denna registrering så ska eleverna ha följande: Ett namn på sitt företag Kontakt med minst en rådgivare utanför skolan med en för elevernas verksamhet relevant erfarenhet, exempelvis en egen företagare eller en elektriker Etablerat en kontakt med Swedbank Genomfört ett konstituerande styrelsemöte där de har beslutat om ansvarsfördelningen inom företaget och beslutat om ramarna för sitt samarbete När registreringen är klar så är det dags för eleverna att leta upp ett lämpligt uppdrag för sitt företag som passar in under Gymnasiearbetet. Det kan vara en fullständig installation av till exempel en friggebod, ett garage, en tillbyggnad, en badrumsrenovering eller något liknande. I arbetslaget har vi gemensamt beslutat att denna typ av arbete/projekt passar bra mot målen för Gymnasiearbetet. En passande deadline måste sättas för när ett uppdrag finns, detta måste göras väldigt tydligt för eleverna då detta är en absolut förutsättning för att kunna arbeta efter 6

11 denna modell. Ett tänkbart alternativ till denna arbetsordning är att eleverna har ett uppdrag klart genom sitt kontaktnät redan innan och tar med sig det in i denna arbetsmodell. Jag anser att en passande deadline är i november någon gång men detta måste naturligtvis vara upp till varje lärare från år till år då det styrs mycket utav hur övriga läsåret planeras för eleverna i fråga. När kunden och projektet finns är det dags för eleverna att skaffa sig ett underlag för att kunna göra ritningar över objektet. Detta görs på plats hos kunden och i detta skede etableras första kontakten med kunden. Efter att eleverna samlat information för att göra ritningar så kommer en viktig bit i deras arbete, de ska ta kontakt med en passande leverantör samt att jag vill att de ska skaffa en handledare på en lokal elfirma. Dels för att ha någon att fråga vid behov och dels för att få en chans att visa framfötterna för en möjlig framtida arbetsgivare. Den handledare som eleverna skaffar har en avgörande roll då denne måste vara en behörig installatör som kan vara den som låter elever utföra sin installation under överinseende (Beckert, 2013). Den handledare som eleverna börjar samarbeta med tar läraren kontakt med för att försäkra sig om att denne har fått korrekt information och om det behövs kompletterar informationen. I detta samtal måste man som lärare informera om Gymnasiearbetets syfte och mål då handledaren måste kunna bistå läraren i bedömningen av arbetet. Nu finns alla förutsättningar för att eleverna ska kunna ta nästa steg och skapa en offert till kunden och kunna planera sitt arbete. Elever, kund och handledare ska nu noggrant gå igenom projektet så att eleverna har ett bra underlag för att skapa offert och ritningar över projektet. Ritning och offert visas för handledaren för feedback och godkännande. Ny kontakt tas med kunden som får en genomgång av ritningar och offert över projektet. Om kunden godkänner offerten så ska avtal skrivas mellan kund och eleverna. Praktiskt utförande Materialet beställs och installationen utförs på avtalad tid. Handledaren avgör i vilka skeden som en kontroll av installationen görs då denne är ytterst ansvarig för installationen. Dialogen mellan elever och handledare är mycket viktigt både för elevernas säkerhet och för handledarens ansvar men framförallt med hänseende till tredje persons säkerhet, det vill säga kunden. Det är också av yttersta vikt att eleverna är väl införstådda med att kontroll före idrifttagning görs av elever och handledare tillsammans, protokoll över detta överlämnas i ett exemplar till kunden och eleverna behåller ett själva. Jag anser att det inte går att mer utförligt beskriva det praktiska genomförandet i arbetsmodellen då det styrs av projektet/uppdragets typ. Efterarbete Arbetet summeras skriftligt i en faktura och skickas till kund enligt avtal. Läraren tar kontakt med kunden för att få en utlåtande, alternativt ett trepartssamtal med lärare, elever och kunden. Läraren och handledaren diskuterar elevernas arbete, även detta kan göras i trepartssamtal med lärare, elever och handledare. Leverantörsskulder betalas och konton hos de samma avslutas. Först därefter kan eventuell vinst för UF-företaget beräknas och fördelas enligt samarbetskontraktet, beskattning av vinsten göra i samband med deklaration och ansvarar för detta gör eleverna själva med stöd av 7

12 UF. Årsredovisning med en årsberättelse skrivs och sparas av elever och skola samt sänds in i ett exemplar till Ung Företagsamhet. Genomförande läsåret Allt startade med en tillsynes omöjlig uppgift, nämligen att hitta tid för en lunch med mina två utvalda elever mitt under deras sommarlov. En tid som skulle passa med deras sommarjobb där den ena jobbade nattskift och den andre varierade dagtider, där jag skulle hitta tid som passade med familjen med tre småbarn. Men till slut så lyckades vi, vi träffades i regnet på en parkering utanför pizzerian i ett litet kustsamhälle på västkusten. Efter att jag och eleverna hade pratat igen allt som hänt under sommaren så presenterade jag min idé för dem och motiverade varför vi träffades mitt på sommarlovet med att jag vill ge dem betänketid innan de svarar och att jag då får ett klartecken innan läsåret startar. Jag lyckades presentera min idé på ett bra sätt och eleverna nappade direkt. Vi bröt upp efter lunchen med ett uppdrag till eleverna, att börja leta efter ett lämpligt projekt. Läsåret startade och efter någon vecka hade jag och eleverna ett första möte. Ingen av dem hade hittat ett lämpligt projekt, men att det fanns många trådar ute så prognosen såg ljus ut. Vi presenterade en plan b med en gammal bekant tillika kund till mig som eventuellt hade ett lämpligt projekt men jag förklarade också vilka nackdelar som detta skulle innebära för eleverna. Deadline för att eleverna skulle hittat ett projekt och en kund som var positiv till idén sattes till månadsskiftet oktober-november. Under oktober månad så dök inget uppdrag upp men eleverna får gjort mycket arbete kring sitt företag och visar ett mycket gott engagemang, de får saker gjorda utan min påtryckning. Företaget XX Eltjänst bildades genom ett styrelsemöte, registrering och en första rådgivare blir klart dock inte en rådgivare som är behörig el-installatör med som ändå kan bistå med andra erfarenheter inom företagande. Eleverna kontaktade Swedbank och öppnade konto, skaffade internetbank och bankgiro. Samarbetskontrakt arbetades fram och skrevs under. Eleverna tog även fram på eget bevåg ett kontrakt för att användas mellan deras företag och deras framtida kund. November månad kom och tyvärr hade inte eleverna trots en mycket bra insats lyckats hitta ett uppdrag vilket gjorde att jag får plocka fram min reservplan. Jag tog kontakt med en bekant tillika kund till mig som jag visste hade ett uppdrag till mig i mitt el-företag och presenterade mina elevers företag för honom. Han tyckte det lät som en kul idé och ville gärna ställa upp. Eleverna fick telefonnumret till den tilltänkte kunden för att etablera en första kontakt och bestämma tid för ett första besök för att skaffa underlag för ritning och offert. Behörig el-installatör blev därför i detta fall jag själv med mitt företag, en lösning som inte var önskvärd men tidsplanen måste tyvärr hållas för elevernas skull. Eleverna tog kontakt med en el-grossist som både vi på skolan och min egen firma samarbetar med för att de ska kunna få ett konto för inköp av material. Här blev det problem, grossisten kunde inte registrera elevernas företag som kund då de saknade organisationsnummer på grund av att det formellt sett är en hobbyverksamhet. Jag själv tog kontakt med en bekant säljare hos grossisten men det fanns inga sätt att komma runt denna regel även om viljan fanns. Jag tog beslutet att sälja materialet till elevernas företag så de fortfarande kunde göra en riktig beställning direkt på grossistens hemsida fast via mitt konto, sedan fick jag fakturera detta vidare till elevernas företag. 8

13 Eleverna tog kontakt med kunden och kom överens om att de kunde komma för att titta på projektet på en lördag. Jag var på plats när eleverna kom för att titta på projektet, min uppgift var att vara observatör. Vid endast två tillfällen behövde jag komma med tips, det första handlade om beräkningen av golvytan för golvvärmens skull, det andra om en belysning i taket där trappan från övervåningen kom ner vilket försvårade lite. Jag tyckte det kändes okej ändå då det trots allt är det första badrumsinstallationen utanför skolan. Eleverna gjorde en enklare skiss över badrummet och markerade alla delar av elinstallationen på skissen. Kunden berättade att det är klart för eleverna att börja redan i slutet på veckan. Vi kom fram till att måndagen lite drygt en vecka senare passade bra för både elever och mig, detta gjorde dock att det blev bråttom att få fram en ritning och en offert som kunden kunde svara på samt att materialet kunde beställas i tid. Eleverna och kunden kom överens om att göra en uppskattning av priset då det kunde vara svårbedömt innan allt var klart eftersom det rörde sig om ett äldre hus där gammal och ny installation ska kopplas ihop. Jag och eleverna var klara och åkte hem. Tre dagar efter besöket hos kunden träffades jag och eleverna i skolan för att jobba vidare mot offert till kunden. Eleverna hade redan då gjort en ritning på Easy El (det datorprogram som vi använder på skolan för el-ritningar). Ritningen var korrekt men jag hade ett tips angående dragningen av kanalisation för att underlätta vid genomförandet. Jag gav eleverna en repetition av grossistens hemsida (vi har en speciell inloggning på deras hemsida för att elever ska kunna öva) så de kan göra val av material. När eleverna var klara så kollade vi på listan för att se så allt finns med, några punkter saknades som eleverna ordnade till. Vi diskuterade tidsåtgången för projektet samt timdebitering, det blev då återigen dags för repetition av skatter från förra årets UF-arbete i kursen Entreprenörskap för att kunna hitta rätt nivå. Eleverna hade några olika idéer om hur de skulle hitta en bra nivå på timdebiteringen i förhållande till en erfaren elektriker. Diskussionerna landade i att de skulle ta ut halva timdebiteringen mot vad jag själv gör i mitt företag, en nivå som jag tyckte var rimlig med tanke på att de direkt efter studenten kommer att få en lärlingslön. Omvandlades detta till lön så skulle det betyda att eleverna kunde ta ut en lön på ca 100 kronor i timmen vilket motsvarar de ca 200 kronor i timmen som jag kunde ta ut ur mitt företag med den timdebitering jag hade. Enligt Svenska elektrikerförbundet (2013) var lägsta lönen för första året i yrket år kronor i månaden. En arbetsmånad på ca 170 timmar med en timlön på 100 kronor skulle alltså hamna helt i linje med avtalet för en lärling. Eleverna arbetade hela dagen med detta och behövde en hel del stöd av mig vilket jag tycker känns rimligt då det inte fanns utrymme för vissa misstag av säkerhetsskäl till exempel i val av material. Dagen slutade med att eleverna hade en klar materiallista för beställning samt ett cirkapris på installationen inklusive allt material. Två dagar senare träffade jag den ena av eleverna som då hade talat med kunden och gett honom priset samt en förklaring av materialvalet. Eftersom installationen innehöll bland annat infälld belysning, elektrisk golvvärme och handdukstork så var materialvalet av stor betydelse av såväl säkerhet och hållbarhet som av pris, något som jag förberett eleven på att han skulle upplysa kunden om. Eleven berättade också att de kommit överens om att de skulle höras av kommande söndag för att stämma av hur snickeriarbetet i badrummet fortskridit inför måndagen då eleverna skulle påbörja installationen. För att de skulle kunna påbörja installationen så behövdes alla väggreglar vara monterade då de använts för montering av elinstallationen. 9

14 Installationen påbörjades och redan här blev det problem, en installation i samband med renovering bjuder ofta på överraskningar och så gjorde även denna. Vissa delar av det byggnadstekniska hade inte blivit så som det var tänkt från början, dessa förändringar påverkade kanalisationen som eleverna hade planerat i sin ritning. Eleverna gjorde förändringar i ritningen innan start och jag fick bidra med några tips för att eleverna skulle bli startklara. Så till slut kunde eleverna börja montera upp apparatdosor samt dra flexslang och här någonstans insåg jag att den installation vi valt var nog alldeles för omfattande för ett gymnasiearbete. Efter ett par timmars jobb så tog jag beslutet att skala ner delar av elevernas arbete, detta för att få en rimlig arbetsbörda för eleverna. Jag valde att ta några isolerade delar av installationen och utföra dessa på egen hand, eleverna hade tidspress då snickare skulle fortsätta redan dagen efter. Det blev till slut trots allt en väldigt bra dag, en dag som jag är övertygad om att den var mycket lärorik för eleverna, känslan jag fick var att eleverna kände sig mycket nöjda med sig själva. Jag var i alla fall helnöjd och jag var noga med att berätta det för eleverna. Efter denna dag återstod golvvärmeförläggning samt efter plattsättning och snickerier var klara skall också montering och ihopkoppling av elinstallationen ske. En vecka senare så var det dags för golvvärmeförläggning, då upptäcktes ett fel i placeringen av belysningen som skett sist som både jag och eleverna missade den gången. Felet hade enligt vare sig mig eller kunden någon större betydelse. Men genom kundens påpekande till eleverna så är jag övertygad om att de har detta misslyckande i ryggmärgen varje gång det är dags att montera infälld belysning. Men vad det gällde förläggningen av golvvärme så blev jag enbart en observatör då det visade sig att en av eleverna bara några dagar innan hade lagt en liknande golvvärme under sin APL (Arbetsplatsförlagt lärande) och kunde därför handleda den andra eleven genom förläggningen. Detta moment gick mycket bra och jag behövde bara nicka instämmande på några frågor. Bedömning El- och Energiprogrammet som denna arbetsmodell riktar sig till är ett yrkesprogram, ett gymnasiearbete på ett yrkesprogram ska visa att eleven är förberedd för det valda yrket. Betygsättningen är något förenklad för Gymnasiearbetet jämfört med annan betygsättning i gymnasieskolan då det i detta fall bara är betygen F och E som kan sättas, F=icke godkänt och E=godkänt. Utifrån detta så är bedömningen en relativt enkel sak i gymnasiearbetet. För att detta ska fungera så måste det valda projektet som eleverna ska utföra vara väl förankrat hos mina kollegor och skolledning. Detta för att kunna säkerställa att eleverna har den yrkeskompetens som krävs när de genomfört projektet. Så med andra ord: Den enligt mig svåra delen av bedömning av gymnasiearbetet är att innan projektet påbörjas vara på det klara med att projektets omfattning är tillräcklig (Skolverket, 2011). Bedömning i slutskedet är i detta projekt som jag nämnde ovan ganska enkelt. Men min stora uppgift i detta arbete är att ta chansen att ge eleverna feedback under resans gång. Jag hoppas och tror att i det läge eleverna befinner sig, i en installation utförd på egen hand gentemot en kund är mycket mottagliga för feedback och ger därför ett större lärande. Syfte med att ge feedback är att främja elevens lärande genom utförliga beskrivningar på hur eleven kan förbättra menar Lundahl (2011). 10

15 Utvärdering av utvecklingsarbetet Jag har bestämt mig för att utvärdera arbetet genom en gruppintervju med två yrkeslärare på El- och energiprogrammet med inriktning elteknik samt rektor för samma program. Den främsta anledningen till mitt val av utvärdering det är just till dessa yrkeskategorier som min framtagna metod riktar sig och jag vill därför få ett svar på hur användbar min metod är. De personer jag har valt till denna intervju är personer som jag själv ha stort förtroende för och som jag tror har ett gott förtroende till mig också. Att de intervjuade känner tillit till den som intervjuar ger bättre chanser till sanningsenliga svar (Svedner, 2006). Att utvärdera i grupp känner jag är nyttigt för mitt framtida yrke. Dimenäs (2007) anser att väldigt mycket av det man gör inom skolan görs i grupp och samverkan och måste utvärderas kontinuerligt för en ständig förbättring. Jag vill att min gruppintervju skall vara en ganska öppen diskussion/samtal men ändå med ett bestämt fokus, med andra ord det som Dimenäs (2007) anser är en kvalitativ intervju. Detta är av samma anledning som nämnts tidigare, att de personer som intervjuas är möjliga framtida användare av min metod för gymnasiearbetet. Jag kommer senare att utvärdera detta arbete med hjälp av de två elever som gjort sitt Gymnasiearbete med min metod, anledningen till att jag måste göra detta senare är på grund av att eleverna behöver hela läsåret för utföra sitt Gymnasiearbete. Gruppintervju Inför vår gruppintervju så förbereds mina kollegor och rektor med att i god tid få tillgång till mitt arbete och då främst min arbetsmodell samt följande frågor: Är arbetsmodellen användbar på El- och Energiprogrammet för Gymnasiearbetet? o Varför/varför inte? Vilka för- och nackdelar finns med arbetsmodellen? Finns det några förändringar som ni skulle önska eller som ni ser som nödvändiga? Vi samlades för gruppintervju och en röstinspelning gjordes för att underlätta för mig så jag inte behövde koncentrera mig på att föra anteckningar. Jag började med att ställa den första frågan och det var ett entydigt svar att modellen är användbar då den passade bra in på målen för Gymnasiearbetet. Man ansåg också att det var bra att det verkligen var på riktigt. Men redan här kom vi in på fråga nummer två som kom att bli den dominerande i diskussionen. Fråga nummer två handlade om vilka för- och nackdelar man såg med modellen. Fördelarna som kom fram var många. Modellen ansågs vara så fullt ut på riktigt att den kunde liknas med någon form av gesällprov, i min bakgrund så gör jag en jämförelse med frisöryrkets gesällprov. Gruppen ansåg också att det kunde vara mycket givande för vissa elever. Att man genom trepartssamtal mellan elev, lärare och kund främjar en formativ bedömning ses som en fördel. Genom diskussioner lyftes också att motivation behövs för att en nyutbildad elektriker ska ta steget att läsa in behörighet efter fyra års arbete, framförallt för att det är kostsamt. Det kom även fram en hel del nackdelar under diskussionen. Mycket handlade om hur handledningen skulle se ut, de företag som vi samarbetar med kring APL får redan idag en hel del papper att hantera från oss på skolan och nu såg man en risk att denna typ av projekt skulle öka denna börda. Handledaren måste också lägga ganska mycket obetald tid för att 11

16 kunna ha överinseende över elevernas arbete. Tidsaspekten var något som också kom på tal, då framförallt att gymnasiearbetet är på 100 timmar och med tanke på att kringarbetet i samband med företaget så måste själva projektet vara väl begränsat så att tiden räcker till. Det kom också upp att just det UF kanske är ett hinder i detta fall. Den sista frågan handlade om det behövdes nödvändiga förändringar i modellen. Det kom egentligen bara två idéer om förändringar av modellen och den första var att gruppen ansåg att handledaren skulle in tidigare i processen då hela projektet är helt beroende av tillgången till handledare och det andra var att ansvarsfrågan behövde förtydligas. Det kom däremot några tankar om att utveckla arbetet för att underlätta att arbete med modellen. Då man konstaterat att det enligt modellen ställs stora krav på handledaren så måste man jobba med att hitta de som vill ställa upp på detta, en tanke var att lyfta modellen på våra programråd där skolan och APL-företagen träffas för att få respons av företagen där de möjliga handledarna finns och en annan tanke var att använda sig av modellen i samband med APL då det redan finns en bra kontakt och hjälp att hitta projekt. Det sistnämnda sågs av gruppen som en bra lösning för ansvarsfrågan ifall något inträffar i den utförda installationen efter det att elevernas företag avvecklats. Då kan APL-företaget åtgärda eventuella fel och brister som täcks av garanti. Hela diskussionen avslutades med en enklare sammanfattning, att modellen är användbar och ett spännande sätt att arbeta men med ett begränsat antal elever. Etiskt förhållningssätt I mitt utvecklingsarbete är det anonymitet som är viktigast då det involverar flera andra personer. Enligt Vetenskapsrådet (2011) så är det i vissa fall en förutsättning för att publicera ett arbete att uppgifter är anonymiserade, i detta fall gällande person. Vad det gäller de två elever som jag involverat så anser jag att anonymiseringen av uppgifterna är fullständiga då urvalet av elever är stort. När det gäller min utvärderingsgrupp så är anonymiseringen i det inte fullständig men det finns flertalet personer som stämmer in på de beskrivningar som jag använt i texten då det även finns tre rektorer i den aktuella skolledningen. Samtliga personer som är involverade är upplysta om hur jag behandlat deras uppgifter samt hur jag gått till väga i min strävan efter anonymitet, jag har också förklarat för dem hur de kommer att benämnas. Ingen av personerna ser för egen del någon anledning att vara anonyma men jag har naturligtvis strävat efter fullständig anonymisering av uppgifter. 12

17 Slutsatser Det övergripande syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa en modell för hur elever på El- och energiprogrammet kan utföra sitt Gymnasiearbete under företagsliknande former. Modellen är startklar men den ska kritiskt granskas och eventuellt revideras årligen. Så långt är allt klart, har frågorna i utvecklingsarbetet fått svar? Hur kan elever göra ett relevant Gymnasiearbete under företagsliknande former på El och Energiprogrammet? Frågan har säkert flera svar men i detta utvecklingsarbete så är det en modell som framarbetats som gör det möjligt att göra ett relevant Gymnasiearbete under företagsliknande former. För att möjliggöra detta så har Ung Företagsamhets koncept används för att på enklaste och billigaste vis få en registrerad verksamhet med komplett försäkring. Utöver en registrerad verksamhet så måste det finnas en kund som vill anlita eleverna samt en behörig elinstallatör som handledare som vill lägga tiden på att övervaka elevernas arbete. Vad kommer att krävas för att en elev ska kunna jobba under överinseende av en behörig installatör i enlighet med det nya undantaget i Elinstallationsreglerna? Förutom att det även här krävs en verksamhet och en kund som vill anlita eleverna så krävs det en handledare i formen av behörig elinstallatör. Enligt (Beckert, 2013) så kan elever under utbildning arbeta under överinseende av behörig elinstallatör. Detta ställer stora krav på den handledaren, speciellt att handledare har några förkunskaper om elevens kompetens. Det är möjligt att handledaren för dessa elever sedan tidigare är APL-handledare och därför känner till elevernas kompetens, i så fall så kan det vara något som kan minska den övervakning av elevernas arbete som krävs för att arbetet ska vara under överinseende av behörig elinstallatör. Men oavsett förutsättningar så kommer det krävas mycket tid för på ett bra vis övervaka elevernas arbete. Hur ser mina kollegor och rektorer på denna modell för Gymnasiearbetet? När min modell var klar så skickades den till två av mina kollegor samt till en rektor tillsammans med tre stycken frågor som skulle ligga till grund för gruppintervjun: Är arbetsmodellen är användbar på El- och Energiprogrammet för Gymnasiearbetet? o Varför/varför inte? Vilka för- och nackdelar finns med arbetsmodellen? Finns det några förändringar som ni skulle önska eller som ni ser som nödvändiga? Ca en vecka efter att jag skickat ut materialet så samlades vi för intervjun. Gruppen tyckte att det var en bra modell då det verkligen blev på riktigt för eleverna. Man ansåg också att modellen kunde passa mycket bra på vissa elever och att trepartssamtalen under arbetet främjar formativ bedömning vilket också ansågs som bra. Att det möjligtvis kunde öka elevens motivation att efter några års yrkeserfarenhet läsa in behörighet för att bli behörig elinstallatör ansåg gruppen att det var positivt. De nackdelar som sågs var att det kunde öka 13

18 arbetsbördan för handledaren samt att tiden för Gymnasiearbetet på 100 timmar kanske inte räcker till. De förändringar som föreslogs var att förtydliga ansvarsfrågan samt att handledare behövs tidigare i processen. Det kom fram några tips till förbättring så som att handledningsfrågan kan lyftas på de programrådsträffar som sker kontinuerligt på skolan samt att det kunde vara en fördel att använda modellen i samband med elevers APL. Den samlade uppfattningen var att modellen var användbar och spännande men att det passar bäst på ett mindre antal elever då man ansåg att det krävdes mycket handledningstid från oss lärare. 14

19 Diskussion Arbetsmodellen som växt fram ur utvecklingsarbetet är användbar och spännande men det finns flera fakta att ta hänsyn till så som tidsåtgången för elever och handledare samt det långsiktiga ansvaret för det av eleverna utförda projektet. Det som fastställts är att det är bra för vissa elever men inte för alla vilket går väl ihop med det som framkom i utvärderingen att det endast är genomförbart på en liten grupp elever varje år. Jag tycker att det slutgiltiga resultatet stämmer bra jämfört med min ursprungliga tanke men jag har självklart fått många insikter så som svårigheterna för eleverna att hitta kunder och projekt samt tidsåtgången. De elever som jobbar enligt min modell på försök har lagt mycket möda och tid på att finna en kund och projekt utan framgång, detta måste tas i beaktning i framtiden då man kanske har några fler elever samtidigt vilket försvårar ytterligare. En annan lärdom som jag fått från mina försökselever är hur mycket tid som går åt i utförandet av projektet då ett gammalt hus kan bjuda på en del byggnadstekniska överraskningar. Mina elever har arbetet med ett projekt som jag hittat åt dem i en villa med snart hundra år på nacken, där eleverna ska göra elinstallation i samband med en badrumsrenovering vilket har bjudit på många överraskningar som jag som yrkesman har svårt att uppfatta men som eleverna utan erfarenhet inte löser. Jag har därför fått stötta eleverna på plats mycket mer än vad jag hade räknat med. Men å andra sidan så anser jag att det tyder på att vi i skolan låter eleverna arbete med installationer som är alldeles för tillrättalagda. Slutsatserna jag fått fram ser jag som i högsta grad relevanta då de tyder på att modellen är användbar men att den behöver justeras. Förmodligen är det så att den kommer att behöva en justering efter att detta läsår är slut och likaså efter nästa läsår där den använts, min tanke är att det ska vara ett levande dokument för en ständig förbättring. Konsekvenserna av detta är att vi kommer att erbjuda elever att utföra sitt Gymnasiearbetet enligt denna modell redan nästa läsår och att arbetet med att så ett frö hos elever i andra årskurs bör börja snarast. I gruppintervjun eller det som snarare borde benämnas som en gruppdiskussion fick jag fram en bra diskussion där modellen fick en grundlig granskning. Så här i efterhand så skulle jag vilja gjort några saker annorlunda inför intervjun. Mitt stora misstag enligt mig är att jag enbart lät själva arbetsmodellen vara till grund för intervjun vilket medförde vissa otydligheter samt missförstånd. Ett missförstånd som uppstod på grund av detta var i vilken omfattning jag avsåg att använda Ung Företagsamhets koncept, deras koncept var inte själva syftet utan en metod för att kunna genomföra modellen fullt ut. Formativ bedömning eller bedömning för lärande som Lundahl (2011) benämner det är något som jag tror att vi yrkeslärare är bra på, framförallt då i de praktiska momenten. Det är för min del så att jag aldrig ägnar mig åt summativ bedömning efter det att eleven lämnat över ett praktiskt arbete utan det är en bedömning för lärande som sker med eleven för att hjälpa denna framåt inför nästa moment. I ett arbete som min modell syftar till så blir det verkligen bedömning för lärande då eleven känner ett stort ansvar att färdigställa på ett proffsigt vis, det finns i ett sådant fall inget nästa moment där man kan hämta hem en tidigare miss eller felbedömning utan det måste rättas till så kunden får vad de betalar för. Precis i enlighet med Schilling och Edmans (2011) syn på det entreprenöriella lärandet. Eleverna tvingas ta ett mycket stort ansvar och därför tar de planeringen på största allvar och jag tror det beror på att eleverna känner att det verkligen hjälper dem. Varje gång ett problem 15

20 uppstår så finns det bara en lösning och den är det som måste hittas. Här tror jag det skiljer sig stort mot de övningar som elever gör i skolan då det kan vara svårt att få eleven till att vilja lösa problemet eftersom det på kort sikt inte blir några större konsekvenser av att helt enkelt strunta i problemet. Men i det skarpa läget hos en kund så blir konsekvensen tydlig för eleven. Säljö (2000) menar att man ser på det man ska utföra utifrån den situation man befinner sig i. När elever måste lösa problemet så reflekterar eleven över sin handling på ett enligt mig mycket bra sätt. Innan eleven anser sig klar med sin installation hos kunden så måste han själv bedöma resultatet och även detta tror jag sker på ett mycket mer kritisk vis just eftersom eleven känner ett annat ansvar då denna utför detta i hos en betalande kund. Därför anser jag att ett Gymnasiearbete enligt denna modell är helt enlighet med Deweys syn på Learning by doing som kan summeras enligt följande: avsikt-planering-handling-reflektion-bedömning av resultat (Dewey, referarat till i Forssell, 2011). Mina försökselever har inte slutfört sitt projekt ännu men det är tydligt att modellen ger en mycket bra övning på det sociala planet. Elevernas kontakt med kunden är tät och professionell och i jakten på en grossist och arbetet med att skaffa ett bankkonto med bankgiro så har många telefonsamtal fått ringas till helt främmande personer där eleverna måste presentera sig själva och sin verksamhet. I min bakgrund nämner jag ett större och mer långsiktigt syfte med min modell som jag inte har någon möjlighet att följa upp under detta utvecklingsarbete, kan denna modell ge fler företagare inom branschen på sikt? Enligt en långtidsrapport på individer som drivit ungdomsföretag är företagande vanligare bland elever som någon gång drivit ungdomsföretag (Wennberg, 2011). Med detta som grund så vill jag tro att min modell kan ge fler framtida förtagare inom branschen. För att driva ett elinstallationsföretag så krävs som tidigare nämnts en installationsbehörighet som först efter fyra år i yrket kan läsas in och jag tror att efter att en elev genomfört sitt Gymnasiearbete enligt min modell kan ha en större motivation till att läsa in behörigheten. Mitt strävansmål med den modell jag skapat är att det efter ett antal år och ett antal elever ska visa sig om detta skapat flera behöriga installatörer och fler företagare. Självklart kommer inte jag på egen hand att kunna få ihop den kvantitet som krävs för en vetenskaplig studie men dock en liten indikation. Kritisk granskning av det egna arbetet Hela resan har kantats av tanken hmm, jag kanske skulle gjort si eller så istället. Med det vill jag säga att jag upptäckt mycket brister i mitt arbete och även brister i min färdiga modell. Jag vet inte riktigt om jag kunde gjort i grunden annorlunda men det finns många småsaker på vägen som jag definitivt skulle gjort annorlunda som till exempel den utvärdering av min modell som gjordes med kollegor och rektor, den skulle vara baserad på hela mitt utvecklingsarbete och inte bara på min modell som jag gjorde. Inte för att jag saknar respons på mitt utvecklingsarbete i övrigt utan för min bakomliggande tanke klargjorde syftet med min arbetsmodell vilket hade framgått om utvärderingsgrupp fått läsa hela arbetet. En helt annan sak som jag missbedömde rejält var tidsåtgången för eleverna att utföra projektet. Även om liknande projekt har gjorts av dessa elever på skolan tidigare så har det saknats alla de överraskningar som en renovering bjuder på som jag som erfaren el-installatör kanske inte ser som ett problem men som vänder upp och ner på allting för eleverna. Ytterligare en sak som var svår att bedöma och därigenom var svår att förtydliga för eleverna var timdebiteringen för eleverna. Var skall nivån ligga för hur mycket eleverna skulle ta betalt 16

Starthäfte för elever

Starthäfte för elever Starthäfte för elever Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. För dig som är nyfiken på UF-företagande! Detta häfte riktar sig till dig som är nyfiken på hur det fungerar

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

Ung Företagsamhet för elever. Så här går det till!

Ung Företagsamhet för elever. Så här går det till! Ung Företagsamhet för elever Så här går det till! För dig som är nyfiken på Ung Företagsamhet Den här skriften är till dig som är nyfiken på hur det fungerar att driva ett företag genom Ung Företagsamhet.

Läs mer

Starthäfte för lärare

Starthäfte för lärare Starthäfte för lärare Vi tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet. För dig som är intresserad av UF-företagande! Den här häftet är till för dig som är lärare. Vi vill på

Läs mer

UF-företagande på Fordon och Transportprogrammet

UF-företagande på Fordon och Transportprogrammet UF-företagande på Fordon och Transportprogrammet Örjan Ahlin Ung Företagsamhet Sverige 073-2323049 orjan.ahlin@ungforetagsamhet.se Olof Gränström Ung Företagsamhet Sverige 08-783 80 68 olof.granstrom@ungforetagsamhet.se

Läs mer

Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen

Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen Om socialt entreprenörskap i skolan Solen skiner och min gamla kollega Thor-Björn Schiller är på gott humör. De har lyckats vända en negativ utveckling

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet.

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Handledare: Elisabeth Banemark 2001-05-28 Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Österängskolan. Av: Monica Mårtensson Mats Eriksson Lars-Inge Wigren Inledning När vi fick uppslaget att starta småföretag

Läs mer

Vad är Ung Företagsamhet?

Vad är Ung Företagsamhet? Ung Företagsamhet Kalmar Län Starthäfte- Elev - Tips och råd för dig som skall starta och driva ett UF-företag. Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 13/14 Att driva ett UF-företag innebär att under

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Personalenkät 2007. Ehrensvärdka gymnasiets årliga personalenkät

Personalenkät 2007. Ehrensvärdka gymnasiets årliga personalenkät Personalenkät 2007 Ehrensvärdka gymnasiets årliga personalenkät Skolledningen bidrar aktivt och medvetet till att skapa ett arbetsklimat som kännetecknas av trygghet och förtroende och som inspirerar till

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Tips och idéer från Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2015-02-23 Elektriska Installatörsorganisationen

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013 Historik Etableringen i Sverige Tre drivande personer och ett antal lyckliga sammanträffanden gjorde att Ung

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Rådgivarguide 2013-2014

Rådgivarguide 2013-2014 Rådgivarguide 2013-2014 Jag får vässa mig själv när jag ger av mina erfarenhet samtidigt som jag får en insikt i hur unga människor tänker och resonerar. Året som Rådgivare Vi vill börja med att tacka

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Rivstart - STARTA EGET

Rivstart - STARTA EGET Rivstart - STARTA EGET Rivstart är en av Sveriges absolut populäraste böcker om att starta eget med över 36 000 läsare (januari 2010). Det här är den enda ständigt aktuella och alltid uppdaterade Starta

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Dnr HS 214/42 Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Vad är Ung Företagsamhet?

Vad är Ung Företagsamhet? Ung Företagsamhet Kalmar Län Starthäfte- Elev - Tips och råd för dig som skall starta och driva ett UF-företag. Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 13/14 Att driva ett UF-företag innebär att under

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Bygg- och anläggningsprogrammet

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Bygg- och anläggningsprogrammet ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom Bygg- och anläggningsprogrammet 2 Med UF får man tänka själv. Markus, Byggtjänst UF Introduktion Det är vår förhoppning att det här materialet kan fungera som utgångspunkt

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 2014-2015

Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 2014-2015 Ung Företagsamhet Skåne Starthäfte - Tips och råd för dig som skall starta och driva ett UF-företag Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 2014-2015 Med en egen affärsidé, riktiga pengar och kontakter

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Praktik på Handelsprogrammet i Gy11

Praktik på Handelsprogrammet i Gy11 Praktik på Handelsprogrammet i Gy11 Hösten 2013 kommer den första årskurs tre göra praktik (arbetsplatsförlagt lärande = apl) i Gy11. De stora förändringarna är att praktiken blir mer styrd då kurserna

Läs mer

Anna Rosén Förstelärare 2013-2016. Lärande organisation för ökad måluppfyllelse i gröna miljöer

Anna Rosén Förstelärare 2013-2016. Lärande organisation för ökad måluppfyllelse i gröna miljöer Anna Rosén Förstelärare 2013-2016 Lärande organisation för ökad måluppfyllelse i gröna miljöer Gröna miljöer Grön miljö på Tenhults naturbruksgymnasium är en miljö som har anknytning till examensmål för

Läs mer

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor?

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor? Vad ska du bli när du blir stor? Svaret blir förmodligen olika beroende på vem som frågar. Men säkert är att CSN- blanketternas och tentornas tid är den period i livet då du bestämmer hur resten skall

Läs mer

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 5

Läs mer

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Instruktion Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet Läsåret 2015/2016 INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

Ung Företagsamhets Rådgivarguide

Ung Företagsamhets Rådgivarguide Ung Företagsamhets Rådgivarguide Året som Rådgivare Vi vill börja med att tacka dig för den tid och det engagemang som du väljer att lägga som rådgivare åt ett nystartat UF-företag. I utbyte lovar vi ett

Läs mer

STARTHÄFTE UNG FÖRETAGSAMHET ÄLVSBORG

STARTHÄFTE UNG FÖRETAGSAMHET ÄLVSBORG STARTHÄFTE UNG FÖRETAGSAMHET ÄLVSBORG Tips och råd för dig som skall starta och driva ett UF-företag Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 2015-2016! Med en egen affärsidé, riktiga pengar och kontakter

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom El- och energiprogrammet

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom El- och energiprogrammet ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom El- och energiprogrammet 2 UF ger eleverna en känsla av att lyckas, att tro på sig själva. Kristina Troèng, UF-lärare Tullängsskolan Introduktion Det är vår förhoppning

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Projektgruppsmöte 16 mars 2012 GY 2011 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, Prop. 2008/09:199 BEHÖRIGHETSKRAV Yrkesprogram

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Avveckling steg för steg

Avveckling steg för steg Avveckling steg för steg Nu börjar det bli dags att avveckla UF-företaget. Använd checklistan nedan till er hjälp. 1. Sälj slut på varor Bestäm när sista säljtillfället för vara/tjänst ska genomföras.

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Samhällsvetenskapsprogrammet

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Samhällsvetenskapsprogrammet ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom Samhällsvetenskapsprogrammet 2 UF ger eleverna en känsla av att lyckas, att tro på sig själva. Kristina Troèng, UF-lärare Tullängsskolan Introduktion Det är vår förhoppning

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Estetiska programmet

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Estetiska programmet ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom Estetiska programmet 2 Vi ser trenden att fler och fler blir egenföretagare inom vår bransch Joakim Thulin, Bergs School of Communikation Introduktion Det är vår förhoppning

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Starthäfte - Tips och råd för dig som UF-företagare

Starthäfte - Tips och råd för dig som UF-företagare Starthäfte - Tips och råd för dig som UF-företagare Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 2013-2014 Att driva ett UF-företag innebär att under ett år starta, driva och avveckla ett företag. För många

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 2013-2014

Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 2013-2014 Ung Företagsamhet Skåne Starthäfte - Tips och råd för dig som skall starta och driva ett UF-företag Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 2013-2014 Med en egen affärsidé, riktiga pengar och kontakter

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag 7,5 hp vårterminen 2015 Kursens syfte och mål Kursens upplägg består av fysiska workshops och digitalt utbildningsmaterial som syftar till att ge kursdeltagare

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24

FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 FÖRELÄSNING TRANSFER DANIEL NORDSTRÖM 2012-10-24 VARFÖR ANVÄNDA EXTERNA FÖRELÄSARE? Praktisk tillämpning av teoretiska begrepp Synliggöra kopplingen till arbetsmarkanden Medvetengöra olika yrkesytgångar

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Starthäfte- Elev. Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 14/15. Ung Företagsamhet Kalmar

Starthäfte- Elev. Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 14/15. Ung Företagsamhet Kalmar Ung Företagsamhet Kalmar Välkommen till Ung Företagsamhet läsåret 14/15 Starthäfte- Elev - Tips och råd för dig som skall starta och driva ett UF-företag UF-Föeretagande 14/15 Att driva ett UF-företag

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning 2014-04-23 Behörighet för elinstallationsarbete Vem har nyttan av ett behörighetssystem? Vad krävs av en yrkesman? Regeringen En särskild utredare ska föreslå bestämmelser om vad som ska krävas för att utföra en

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande

Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande Kalendarium läsåret 2015/2016 Ung Företagsamhet i Östergötland UF-företagande Anmälan kommer att krävas till flera av nedanstående aktiviteter och vissa har även platsbegränsning. Vi skickar ut separata

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd VÅR REFERENS Jan Siezing 08-762 75 77 jan.siezing@eio.se Stockholm, 2015-05-26 Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd De regler och bestämmelser som berör elsäkerheten i samhället och som styr behörigheten

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer