Entreprenörskap på Hantverksprogrammet.

Transkript

1 Handledare: Elisabeth Banemark Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Österängskolan. Av: Monica Mårtensson Mats Eriksson Lars-Inge Wigren

2 Inledning När vi fick uppslaget att starta småföretag som undervisningsform i småföretagarkursen och även att inleda ett ämnesövergripande samarbete föll det naturligt att välja hantverksprogrammet. Vi tror nämligen att många elever efter avslutad utbildning kommer att starta egna företag i framtiden. Denna undervisningsform är inte vanlig för yrkesinriktade elever. Det visar statistik som vi har fått ta del av från Ung Företagsamhet Skåne (UF). Förra läsåret fanns det 1466 elever registrerade i Skåne. Av dem läste 934 elever på Samhällsvetenskapliga programmet, 341 elever på Handelsprogrammet och resterande (13 %) på andra yrkesförberedande program. I samma undersökning framgick det att tio år efter avslutad UFutbildning hade var femte elev startat egna företag. 1 Ung Företagsamhet är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar med att ge gymnasieungdomar möjlighet att träna sin företagsamhet genom att driva företag. Över ungdomar driver UF-företag varje år. Det är 10 procent av en gymnasieårskull. Ung Företagsamhet finns på 300 gymnasieskolor i alla Sveriges län och det drivs cirka UFföretag. På deras hemsida kan man läsa deras affärsidé och vision: Ung Företagsamhet utbildar ungdomar i företagande för ett bättre svenskt näringsliv. 2 Att ge alla ungdomar i åldern år kunskap och insikt i entreprenörskap och företagsamhet genom utbildning enligt Ung Företagsamhets koncept. Vi vill ge ungdomar möjlighet att genom ett stimulerande arbete få utlopp för sin kreativitet och samtidigt skaffa sig nyttiga erfarenheter inför deras kommande arbetsliv. På så sätt utvecklas också svenskt näringsliv. 3 Eleverna får driva egna företag, så kallade UF-företag. De kommer på egna affärsidéer och erbjuder verkliga varor och tjänster. Under ett år går ungdomarna igenom ett företags livscykel, från start av UF-företaget till dess avveckling. Vi ser den här undervisningsformen som ett komplement till traditionell undervisning. Med traditionell undervisning menas teoretiska moment som förblir teoretiska, tillskillnad från att starta företag där teoretiska moment genomförs praktiskt. 1 Se bilaga (endast pappersversion)

3 Dagens skola kommer troligen tvingas genomgå stora förändringar, för att motsvara de förändringar som sker i omvärlden. Dagens arbetsmarknad och ekonomi ställer nya och annorlunda krav på eleverna när de ska börja arbeta. Skolan har i uppgift att möta dessa krav och förbereda eleverna, så att de kan motsvara förväntningarna. Därför måste skolan börja ställa större krav på individen. Eleverna måste kunna ta initiativ och ansvar för att olika uppgifter genomförs. Att starta företag som undervisningsform kan vara en väg att gå. Det kan leda till att eleverna är mer förberedda att möta de krav som dagens samhälle kommer att ställa på dem, dels som arbetstagare, dels som egna företagare. En del av dagens elever ger också uttryck för sin längtan efter nya undervisningsmetoder och önskar att arbeta mer verklighetsnära samt mer praktiskt jämfört med traditionell undervisning. 4 4 Johannisson, Madsén och Wallentin

4 Bakgrund Österängskolan är en gymnasieskola med 7 nationella program, varav 5 är yrkesförberedande. Vi har ca elever och 130 personer som arbetar på skolan. Hantverksprogrammet med inriktning florist var först i landet med att starta upp utbildningen som en treårig gymnasieutbildning För elever som går ett yrkesprogram kan verkligheten efter avslutad utbildning vara att starta ett eget företag. Med vetskap om detta ville vårt lärarlag förbereda eleverna på bästa sätt för att möta de situationer som kan uppkomma och öka förståelsen för vad det innebär att starta ett företag. Dessutom ser vi att läroplanen stödjer ett företagsamt lärande, men vi anser inte att det sker idag. Dagens arbetssätt där man inte arbetar ämnesövergripande leder inte till den helhetssyn som krävs för entreprenörsskolning. Att starta företag i skolan innebär också ett nytt arbetssätt som leder till ett ökat utbyte mellan skolan och närsamhället. Vi ville därför starta ett pilotprojekt där elever på Hantverksprogrammet inriktning florister startar egna företag som stöds av Ung Företagsamhet. Mål Vårt mål är att finna ett generellt koncept för hur detta arbetssätt kan överföras till andra yrkesinriktade program. Frågeställning Vi vill utvärdera företagandet som pedagogisk metod på Hantverksprogrammet. Den frågan vi vill ha svar på är som följer: Är det en bra pedagogisk metod att starta företag på Hantverksprogrammet?

5 Genomförande Årskurs 3 eleverna på Hantverksprogrammet, fjorton stycken tjejer, har fått följa ett företags livscykel; startat, drivit och avvecklat ett eget företag under ett läsår. Till sin hjälp har de haft Ung Företagsamhets utbildningsmaterial, rådgivare från näringslivet, lärare och de personer som arbetar på Ung Företagsamhet. UF är till största delen en praktisk utbildning. De har arbetat aktivt med företaget och själva tagit ansvar. De har gemensamt fattat beslut, gjort misstag och löst problem. Vid starten höstterminen 00 startade eleverna två stycken UF-företag; UF-Luffardesign och UF-Teleblomman. Företaget Luffardesign valde att tillverka diverse prydnadsföremål av ståltråd, så kallad luffarslöjd. Deras nedskrivna affärsidé, ett obligatoriskt moment, är som följer: Vi återupplivar och förnyar ett gammalt hantverk, för båda unga som gamla. Ingen är lik den andra. Det är ju ett verk som vi själva gör. 5 Det andra företaget, Teleblomman, inriktade sig på att tillverka blomsterarrangemang för försäljning via telefon. Deras affärsidé: Kravet vi hade var att piffa upp tillvaron med roliga och annorlunda blomsterkreationer, till priser som passar alla. Resultatet blev fina buketter, kransar och dekorationer. Vi ville sprida glädje till alla andra genom våra blommors fina färg och former. Vi var mycket noga med att våra kunder skulle bli nöjda när de handlat av oss. När vi köpte hem blommor krävde vi kvalité. Därför kontrollerades blommorna med omsorg, för att förhindra missförstånd mellan oss och kunden. 6 Eleverna har också deltagit i en mängd andra aktiviteter, allt från seminariedagar till Kick Off dagar i Malmö, i syfte att stötta eleverna i deras arbete med sina företag. Dessa aktiviteter har upplevts som mycket positiva. I årsredovisningen kan följande läsas: Välkomstseminariet i Malmö var verkligen en spark i rätt riktning, och bidrog till att vi genast ville sätta igång. Roliga möten på orten, Kristianstad, har både givit erfarenhet och möjlighet för de olika företagen i kommunen att stötta varandra. 7 5 Årsredovisning, UF- Luffardesign, Årsredovisning, UF- Teleblomman, Årsredovisning, UF- Teleblomman,

6 En del av elevernas arbete var förlagd till arbetsplatser, arbetsplatsförlagdutbildning (APU), eleverna var placerade i olika blomsteraffärer. Före APU-perioden hade vi upprättat en konferens i Firstclass, där alla elever samt lärare och biträdande rektor, fick möjlighet att konferera med varandra under APU-perioden. Konferensen utnyttjades på flera olika sätt, dels hade eleverna möjlighet att på ett enkelt sätt hålla kontakt med varandra, dels hålla kontakten med lärarna. Dessutom fick eleverna arbetsuppgifter utskickade via konferensen som även skulle besvaras via konferensen. Under APU: n fördes även loggbok som tillviss del har använts som stöd vid rapportskrivandet. Under vårterminen har eleverna fått ta del av ett antal studiebesök för att öka deras förståelse för företagande. Eleverna var på ett studiebesök hos Glimek, ett företag som producerar och säljer bagerimaskiner världen över. Företaget besöktes för att öka kännedomen om hur ett stort företag sköter marknadsföringen. I samband med detta besöktes även Duvanders Konditori, det lilla företaget, som en motpol mot det stora företaget. Detta ledde bland annat till att eleverna förstod hur viktig marknadsplanen är samt att den personliga kontakten är oerhört viktig för företag, oavsett storlek. Eleverna var också på ett frukostmöte med reklamgurun Börje Bengtsson, från reklambyrån Metod. Temat för mötet var marknadsföring och företagets strategi. Kronofogdemyndigheten fick även möjlighet att besöka eleverna och informera dem om de svårigheter de kan träffa på som företagare. Informationen inriktades på de problem som företag kan hamna i och vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för att inte hamna i dessa problem. Tanken med informationen var att skapa en helhet för eleverna. Det räcker inte med att arbeta hårt och att ha en bra affärsidé, utan det krävs även att företagaren är medveten om de risker samt fallgropar som existerar. För att eleverna skulle kunna genomföra projektet har vi låtit dem arbeta och ta del av information på våra respektive lektioner. Det har inte funnits någon strikt uppdelning av vilka delar av projektet som skulle genomföras på respektive lektion. Det har blivit som det har fallit sig bäst, exempelvis kom kronofogdemyndigheten på samhällslektionen för att det passade i kursmomentet.

7 För att få samarbetet till att fungera så smidigt som möjligt, var ett litet antal deltagare i projektet att föredra. Ett av de problemen som lärarlaget har haft är att finna gemensam tid att arbeta och planera vårt projekt på. Det har inte funnits någon tid för detta schemalagd, vilket hade underlättat vårt arbete.

8 Resultat För att förtydliga resultat delen inleds avsnittet med frågeställningen. Är det en bra pedagogisk metod att starta företag på Hantverksprogrammet? Den slutsats som dras kommer dels från intervjun 8, dels från årsredovisningen som eleverna har avslutat företagen med. Eleverna tycker att arbetsformen har förberett dem inför arbetslivet på ett bra sätt. I årsredovisningen står följande att läsa: När vi fick möjlighet att arbeta praktiskt med företagsekonomin nappade vi direkt! Eftersom hela vår skoltid i princip gått ut på att läsa teoretiskt, såg vi möjligheter med UF. Möjligheten att praktiskt förbereda sig inför framtiden. I intervjun framkom liknande åsikter om undervisningsformen, eleverna tyckte bland annat att det har varit nyttigt och lärorikt att driva företag på detta sätt. Därför kan följande slutsats dras att metoden är lämplig för Hantverksprogrammet samt den elevkategorin som går på programmet. För projektet fanns också ett mål som formulerades på följande sätt. Vårt mål är att finna ett generellt koncept för hur detta arbetssätt kan överföras till andra yrkesinriktade program. Vi inser att vårt underlag är litet, trots det konstaterar vi att det kan fungera på liknande yrkesinriktade program på grundval av det lyckade resultatet i vårt projekt. I intervjun framkom även att eleverna var av samma uppfattning. De ansåg att andra liknande program skulle vara tänkbara. Program som är möjliga kan vara Hotell och Restaurangprogrammet och Livsmedelsprogrammet i ett första steg. Därefter kan även en utveckling av projektet mot teoretiska program på Österängskolan vara möjlig. 8 En intervju genomfördes med fyra elever, två elever från respektive företag, 8 maj.

9 Diskussion Vi tycker att vi samverkat på ett bra sätt. En fördel har varit att vårat lärarlag har varit litet. Trots avsaknad av gemensam tid har vi funnit lösningar för att träffas. För vårt projekts del hade det varit en fördel om Itisprojektet hade påbörjats vid höstterminens start, då man hade kunnat planera kursen mer gemensamt från början. Läraren i samhällskunskap tog över klassen efter att halva kursen var avklarad, därav begränsas möjligheterna till samverkan. Något som framkommit mycket tydligt under läsåret och även i intervjun är tidsbrist. Eleverna önskar mera tid, och gärna två tillfällen i veckan för att arbeta med projekten. Det är någonting som vi lärare också noterat. Lösningen är att förstärka kurserna med mer tid, till exempel har eleverna upplevt att grunderna i bokföring har tagit för mycket tid från arbetet med företagen, samtidigt som de behöver kunskapen om bokföring. Vårt förslag är att bokföringsdelen ligger i den förstärkta delen under höstterminen. Det innebär att eleverna erhållit de förkunskaper som krävs för att skriva sina delårsrapporter och årsredovisningar under vårterminen. Inför nästa läsår kommer inblandade lärare att fortsätta med projektet. De har påbörjat förberedelsearbetet genom att presenterat undervisningsformen för årskurs 2 elever. För att stimulera eleverna inför kommande läsår, fick eleverna åka på den regionala UF- mässan i Malmö. Eleverna fick samla erfarenheter och inspiration för sina egna kommande företagsidéer. Detta som ett direkt svar mot den kritik vi fick i intervjun med årskurs 3 eleverna, som tyckte att förkunskaperna var bristfälliga, och att mer tid krävdes för att komma på bra affärsidéer. Årskurs 2 eleverna har redan formerat sig i företag och är på god väg med sina företagsidéer. Den nya karaktärsämnesläraren som ska vara med i projektet nästa läsår har deltagit i denna process. Vi inser att vi behöver öka kontakter med närsamhället och skolan, därför att kunskap om entreprenörskap finns där. På skolan finns redan ett nätverk av företagare i branschen som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt, vilket vi planerar att göra. Eleverna har inte insett betydelsen av rådgivarnas roll i företagandet. Informationen från vår sida måste bli tydligare på den punkten. Det kan också finnas möjligheter att utveckla ett samarbete med Region Skåne och Nyföretagarcentrum.

10 I framtiden tänker vi öka antalet externa inslag i undervisningen, framför allt i början av terminen. Exempelvis kan Nyföretagarcentrum bedöma elevernas affärsidéer. Datoranvändningen kan förbättras och utökas. Eleverna kan till exempel sköta sin bokföring och kommunikationen med sina rådgivare. Vår vision är att den här undervisningsformen ska bli ett naturligt inslag på Österängskolan, tillgagn för alla elever på berörda program.

11 Källförteckning Tryckta källor Johannisson Bengt, Madsén Torsten, Wallentin Christer, Aha! Företagsamt lärande! En skola för förnyelse. Sveriges Utbildningsradio AB, Stockholm, 2000 UF-Luffardesign, årsredovisning, UF-Teleblomman, årsredovisning, Ung Företagsamhet, Vad hände sedan? Resultatet från en undersökning riktad till ungdomar som genomgått UF-programmet Övriga källor Intervju med Biljana Belajac, Sandra Hedvall, Carin Svensson och Emma Ragnarsson.