LEDAREN. Svensk Trafiktidning. Nr 2 X Juni 2015 X Årgång 96. Infrastrukturministern vill se framåt

Transkript

1 LEDAREN Svensk Trafiktidning Nr 2 X Juni 2015 X Årgång 96 Infrastrukturministern vill se framåt

2 LEDAREN Vikten av samverkan hur svårt kan det vara? Järnvägsutredaren Gunnar Alexandersson har nyligen avgivit delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42). Det är det andra delbetänkandet inom ramen för Alexanderssons uppdrag. Det första presenterades i slutet av 2013 En enkel till framtiden (SOU 2013:83). Som framgår på annan plats i tidningen fokuserar det senaste delbetän- verket vid upphandling av underhållstjänster ska ta större hänsyn till den man vid upphandling de närmaste åren använder utförandeentreprenader i stället för funktionsentreprenader. Är detta en riktig slutsats? I mina ögon torde det vara precis tvärtom. Vid utförandeentreprenader är det beställarens ansvar att i detalj föreskriva vad som ingår i entreprenörernas åtagande. Det är sedan kontraktsenligt för entreprenören att leverera exakt det beställaren föreskrivit. Ofullständigheter i förfrågningsunderlaget leder till kostsamma ändrings- och tilläggsarbeten. Är det inte så att funktionsentreprenaden är den lämpligaste formen när kunskapen om anläggningens status är dålig? Förhållanden rörande arbetsobjektet som kommer som överraskningar för entreprenörerna berättigar till extra ersättning oavsett entreprenadform. Finns det bristande kunskap om anläggningens status måste det vara oändligt mycket svårare att i detalj föreskriva hur ett arbete ska utföras och vilka hjälpmedel som ska nyttjas än att i funktionstermer överlåta ansvaret för detta på entreprenörerna. Oberoende av entreprenadform är mycket att vinna på en bättre samverkan vägsföretagen och underhållsentreprenörerna. Samverkan är ett nyckelord även i de fackliga sammanhang som berör TJ. Reell samverkan fungerar som ett smörjmedel när arbetsgivare nödgas vidta impopulära åtgärder. Vi kan faktiskt vara en tillgång för er arbetsgivare! Detsamma gäller den samverkan som ska äga rum när man fastställer kriterier för den individuella löneutvecklingen. En förutsättning för att få stöd för att behålla den lönebildningsmodell vi har (och som alla arbetsgivare vill ha) är att jag som anställd förstår varför jag har den lön jag har och hur jag kan påverka min framtida löneutveckling. BJÖRN KARLSSON SVENSK TRAFIKTIDNING REDAKTION: Box 2131, Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Telefon, kansli: Telefontid: Mail: kansli@tj.nu ANSVARIG UTGIVARE: Ann-Charlott Juliusson HEMSIDA: OMSLAGSBILD: Infrastruktur Anna Johansson läs intervjun på sid 8 9 Foto: Fredrik Hjerling Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller uppmaning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i TJ. ANN-CHARLOTT JULIUSSON ann-charlott.juliusson@tj.nu BJÖRN KARLSSON bjorn.karlsson@tj.nu STEFAN STRÖMQVIST stefan.stromqvist@tj.nu MALIN ANDERSSON malin.andersson@tj.nu SÖREN SVENSSON soren.svensson@trafikverket.se FREDRIK DAMM fredrik.damm@tj.nu PRODUKTION & TRYCK: Exakta AB Du vet väl om att du hittar TJ på webben varje dag/dygnet runt! SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96

3 Innehåll 4 Fortsatt upphandling 10 MTR express utmanar SJ 5 Tågkaos, ett permanent tillstånd 11 MTR express utmanar SJ 6 Järnvägsutredningen 12 Elhybrid Keolis buss 7 Järnvägsutredningen 13 De gula vägfärjorna 8 TJ träffar infrastrukturministern 14 Annons Folksam 9 TJ träffar infrastrukturministern Insidan Korsord Vinnare i krysset Pris till Borlänge, Billinge, Ösmo och Bjärred. Här har du korsordslösarna som knäckte koderna rätt i Svensk Trafiktidnings senaste korsord och som drogs först vid dragningen. Grattis! 1:a pris 5 skraplotter plus äran: Birgitta Janby, Borlänge 2:a pris 5 skraplotter plus äran: Peter Lakso, Borlänge 3:e pris 5 skraplotter plus äran: Manfred Gehrmann, Billinge 4:e pris 5 skraplotter plus äran: Elisabeth Sunnerhage, Ösmo 5:e pris 5 skraplotter plus äran: Karl Rappe, Bjärred För dej som körde fast visar vi här den rätta lösningen. SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96 3

4 FORTSATT UPPHANDLING Trafikverket fortsätter att upphandla järnvägsunderhållet Trafikverket rekommenderar regeringen att utförandet av underhåll och reinvesteringar även i fortsättningen ska handlas upp i konkurrens på marknaden, men att Trafikverket stärker sin funktion för tillstånds- samt leveranskontroll och uppföljning. verket 17 april lämnade till näringsdepartementet. fyra scenarier. Besiktningsverksamheten består utav tiven till fem. dagens modell. tillstånds- samt leveranskontroll och uppföljning. samheten i egen regi. under håll. håll och reinvesteringar. 2A att fortsätta utvecklingen inom nuvarande för tillstånds- samt leveranskontroll och uppföljning omställning och kostnader. Samtidigt ger alternativ 2A förutsättningar för en förbättrad kvalitet genom en ökad direkt kontroll av att arbetet håller överenskommen kvalitet och ger bättre förutsättningar för att utveckla beställarförmågan. Alternativ 2A medför en fördyring under några år då personal som ska genomföra tillstånds- samt leveranskontroll och uppföljning utbildas. Dessutom krävs en fortsatt utveckling av systemstöd i form av ett anläggningsregister och ett underhållssystem för att bättre systematiskt värdera och prognosticera tillståndsutvecklingen av infrastrukturen. Tillståndsoch leveranskontrollen i detta alternativ bör göras i samverkan mellan utförande och beställande organi- ge viss en ökning i kvalitet (till exempel genom minskad risk för kortsiktighet) men kommer att innebära kostnader (hundratals miljoner kronor) och stora omställningskostnader (kan uppgå till miljardbelopp). Dessutom kommer själva omställningen att kräva mycket arbete under en relativt lång tid. SÖREN SVENSSON Trasig signal. Foto: Sören Svensson Skarvning av räls. Foto: Sören Svensson 4 SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96

5 TÅGKAOS, ETT PERMANENT TILLSTÅND Kommer, kommer inte Lotta Juliusson, TJ Förbunds ordförande Foto: Sören Svensson En snabb sökning på Google gav träffar, en diskret lyssning på tåget mellan Göteborg och Stockholm ger intrycket av en viss osäkerhet. Kommer jag fram idag eller imorgon. Det tunga budskapet från godskunderna är att de kräver avvikelse rapportering. Nerrivna kontaktledningar, växelfel och signalfel har blivit vardag även för pendlare, långresenärer och industrin. Samtidigt har transporterna en tung roll i kampen mot klimatförändringarna. Klockan börjar närma sig då det stora mötet ska - ligare några kommentarer. Flera noterar att regeringen tillåter längre och tyngre lastbilar. I stort sett alla har en kommentar eller en fråga om hur det står till med bryr sig. Lena Mellin skriver i Aftonbladet Afton bladet direktrapporterade om tågkaos. Resenärer kunde tipsa varandra om alternativa resvägar eller fylla Det skulle aldrig falla oss in numera. Tågkaos är inte längre en nyhet. Det är ett närmast permanent tillstånd. chefen säga. Kunderna är beroende av att godset kommer fram när vi har lovat. Nu börjar man känna vägen. Det är inte lätt att övertyga dem om att fortsätta köra på järnvägen. Det är stora exportvärden som ris- livets transportråd till regeringen. Det är inga trevliga budskap i en tid då klimatförändringen inte längre till- Utsläppen ska minskas drastiskt är tydliga. Förbränning av fossila bränslen som till - största bidraget till klimatförändringen både i Sverige och i övriga världen. Trots en positiv trend bedömer myndigheterna att bara två miljökvalitetsmål kommer att nås till år 2020: Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. En grundläggande orsak är att miljö väger för lätt i avvägningar mot andra intressen. Det här och miljömålsportalen. Transporter svarar för en stor del av utsläppen stransporter på järnväg är viktiga pusselbitar för att nå miljömålen. Bristande kontroll av hur anläggningen törerna har ställt till det ordentligt. Där det tidigare fanns människor som kände sin bandel som sin egen Där det tidigare samverkades i matsalen på SJ huvudkontor krävs det idag genomtänkta samverkansorgan för alla berörda parter. Det satsas mycket pengar på underhåll och investeringar och det åks tåg som aldrig förr. För att kunderna ska fortsätta välja tåget måste tillförlitligheten i systemet öka. Kunskap om hur anläggningen mår och god samverkan mellan aktörerna på och runt spåret är en del i framgångsreceptet. Järnväg med låg standard. Foto: Sören Svensson LOTTA JULIUSSON SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96 5

6 JÄRNVÄGSUTREDNINGEN NY RAPPORT I ARBETET MED ÖVERSYNEN AV JÄRNVÄGENS ORGANISATION: Koll på anläggningen? Gunnar Alexandersson Foto: Pressbild Det var ingen liten uppgift som Gunnar Alexandersson och hans utredningsgrupp fick av den dåvarande regeringen våren 2013: att göra en översyn av järnvägens organisation i syftet att komma med förslag på förbättringar. Redan i december 2013 presenterades delbetänkandet En enkel till framtiden som var en nulägesbeskrivning, och i april i år lämnades nästa delbetänkande, Koll på anläggningen, över till infrastrukturminister Anna Johansson. Omfattande uppdrag Från början var utredningsgruppens uppdrag att lämna förslag på organisationsförbättringar utifrån sju olika områden: Järnvägens framtida utveck- transporttjänster av god kvalitet på tjänster samt reglering och tillsyn samt uppföljning. Genom ett tilläggsdirektiv en specialfokus på utvecklingen av åtgärder som borde genomföras för ligt med kunskap om anläggningen samt att utreda förutsättningarna som - ord det var ett brett och komplext att arbeta med. Järnvägen slingrar sig genom Norrland här i närheten av Bispgården i Jämtland. Foto: Sören Svensson Förslag för bättre koll på anläggningen Genom regeringens tilläggsdirektiv och ett av förslagen i Koll på anlägg- på att ta fram ett systemstöd för att få en bättre samlad bild av anläggningen utarbeta ett bättre arbetssätt för att 6 SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96

7 JÄRNVÄGSUTREDNINGEN Tågoperatörerna kräver fungerande järnvägar. Foto: Sören Svensson Järnvägens framtida organisation Vad säger då utredarna om hur det framtida järnvägsunderhållet skall organiseras? Frågan har varit het stellationen gick ut hårt med att järnvägsunderhållet borde förstatligas. Utredarna går dock inte på reger- i fortsättningen skall upphandla underhållet på den för att besikta utfört underhåll. Detta i kombination med de åtgärder för bättre koll på anläggningen som underhållet kommer att utföras på sämhällsekono- till godose insamlandet av data angående anläggningens status. Utredarna menar i sin rapport att ett så- samt hos entreprenörerna. Samma åtgärder (det vill säga bättre systemstöd samt arbetsmetoder) föreslogs när det gäller planeringen av underhållet. Dessutom olika delarna av anläggningen. Ökad kunskap om an- teringar samt nyinvesteringar kommer att underlätta verkets verksamhet. Vad händer nu? Delbetänkandet som Gunnar Alexandersson lade fram skapade en del rubriker i media oftast med verket har både hållit med och inte hållit med an- att en hel del av förbättringsförslagen faktiskt redan håller på att genomföras. version skall lämnas till regeringen den 23 december MALIN ANDERSSON Transportstyrelsens nya generaldirektör Maria Ågren heter Transportstyrelsens nya generaldirektör. Maria har tidigare varit generaldirektör på Naturvårdsverket och SMHI. Maria Ågren ersätter Staffan Widlert vars förordnande gick ut den 28 februari. Det är positivt för Transportstyrelsen att Maria Ågren blir nästa generaldirektör och jag tror att hon kommer passa bra att leda verksamheten som är både mångfacetterad och publik. Viktiga delar av vår verksamhet är att utforma regler och att kontrollera hur reglerna efterlevs. Detta är områden som Maria har stor kunskap om. Det känns tryggt att lämna över ansvaret till henne, sa Transportstyrelsens tidigare generaldirektör Staffan Widlert. Maria Ågren påbörjade sin tjänst som generaldirektör den 1 mars LOTTA JULIUSSON Numera alltid livrädd när jag åker rulltrappa. Enligt en expert hos tillverkaren håller stegen för min vikt - bara inge n person springer förbi mig. Ska jag ha en skylt på ryggen: Livs fara! Gå förbi mjukt och lugnt? Edward Blom i rulltrappan på Tekniska högskolan SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96 7

8 TJ TRÄFFAR INFRASTRUKTURMINISTERN INFRASTRUKTURMINISTER ANNA JOHANSSON: Socialt hållbara trans smörjmedel för ett fun Anna Johansson är inte bara infrastrukturminister, utan även en av Sveriges mest kända tågpendlare. På måndagsmorgonarna klockan sex sätter hon sig på tåget mot Stockholm från Göte borg, och sedan tillbaka hem när arbetsveckan är slut. På frågan om hennes medresenärer ställer henne till svars för eventuella förseningar skrattar hon och säger att det har hittills inte hänt. Dock har dagens järnvägsproblematik redan slukat många arbetstimmar av den nytillträdda infrastrukturministern, men hon vill även passa på att prata framtid och investeringar. av kostnaderna. Satsningens huvudfokus är just håll- Johansson är noga med att förtydliga: Infrastrukturminister Anna Johansson under intervju. Foto: Fredrik Hjerling Nya satsningar hett ämne både under höstens val men även i budgetdiskussionerna som pågått i långbänk sedan dess. avsatta för både infrastruktursatsningar samt ökat arna som presenterades är projektet Stadsmiljöavtal - en satsning som är tänkt att se till att utveckla arbetsmarknadsregioner genom att förse dem med både har nu fått i uppdrag att ta fram kriterier för byggen Det är inte enbart ekologisk hållbarhet som menas när vi säger att Stadsmiljöavtalet skall för att få arbetsmarknadsregioner och städer sociala hållbarheten. Vad vi menar är att i storstadsregioner så ser vi att det byggs bo- behov att se till att det satsas på ett kollektiv- Anna Johansson. Pengar, pengar, pengar. Stadsmiljöavtalen är i relativa termer en droppe i havet i jämförelse med alla infrastrukturprojekt som Arbet et är i full gång med infrastrukturpropositionen vara en del av grunden till den nationella planen som skall vara klar Arbetet med att planera Sveri- 8 SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96

9 TJ TRÄFFAR INFRASTRUKTURMINISTERN porter är ett viktigt gerande samhälle. kommer att vara klart först 2028 och förbifart Stockholm är bara några av de investeringsprojekt där arbet et redan är i full gång. Enligt Anna Johansson är bra och modern infrastruktur en grund för att Sverige ska uppnå de ambitiösa klimatpolitiska mål som och klimatsmarta vägar samt järnvägar är ju tyvärr inte gratis. För att ha råd med allt som Sverige behöver när det gäller infrastruktur så vill jag inte stänga några dörrar när det gäller att under- frågan om det är aktuellt för regeringen att överväga att låta exempelvis nya trängsel- alternativ. Framtidens järnvägsunderhåll turminister efter valet 2014 utan att fråga hur planerna ser ut kring socialdemokraternas vallöfte att förstatliga järnvägsunderhållet. I andra intervjuer har Anna Johansson varken svarat ja eller nej på denna Gunnar Alexanderssons utredning om järnvägens organisation ligger ute på remiss just - svarar Anna Johansson. I Gunnar Alexanderssons utredning kan man se vägens underhåll och reinvesteringar har ökat sedan början av 2000-talet. Ändå har järnvägens eftersatta vägen till fungerande järnväg verkligen bara att öka anslagen? men en del av lösningen är också att se till att kan kontrollera och prioritera vad som behövs göras är också viktigt för att få järnvägen att fungera. MALIN ANDERSSON Stockholm kan få världens längsta cykeltunnel Just nu håller Trafikverket på att utreda om Citybanans arbetstunnel skulle kunna bli en bilfri cykeltunnel. Om detta är möjligt så kan Stockholms cyklister cykla hela vägen från Södermalm till Solna på bara tio minuter (en sträcka som idag tar denna notisförfattare minst 30 minuter att cykla). Arbetstunneln är 4,1 kilometer lång, och går mellan 10 till 45 meter under marken. Tanken är att under de tider på dagen som tunneln är tom så kan den användas som cykelbana, under förutsättning att den pågående utredningen visar att cykeltrafiken inte påverkar Citybanans säkerhet. Om tunneln öppnas upp för cyklister så kommer detta ske någon gång efter Citybanans start Vårbudgeten Svensk järnväg har stora brister, konstaterar S- och MP-regeringen i vårens budgetproposition. Utöver 620 miljoner mer till järnvägsdrift och underhåll i år vill man också satsa 1,24 miljarder per år på att förbättra tågtrafiken under perioden Behovet av ett förbättrat underhåll av järnvägen är mycket stort. Därför satsar vi 620 miljoner extra 2015 och ytterligare 1,24 miljarder extra per år under resten av mandatperioden. Det är en satsning som gynnar både arbetspendling och industrins godstransporter, säger infrastrukturminister Anna Johansson. LOTTA JULIUSSON MALIN ANDERSSON SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96 9

10 MTR EXPRESS UTMANAR SJ Utmanare på MTR Express ny uppstickare. Foto: MTR pressbild I oktober 2010 blev Sverige det enda landet i Europa med helt avreglerad järnvägsmarknad. Sedan dess har det inte kommit igång så många nya aktörer inom persontransporter. På godssidan har vi en hel del företag som konkurrerar, men på persontransportsektorn finns i dagsläget bara en handfull företag som kör fjärrtåg. Äldst är Veolia/Snälltåget som konkurrerar med tåg av SJ regionaltågstyp. Skandinaviska Jernbanor kör under varumärket Blå Tåget med ett koncept där man reser lite mer som man gjorde förr med en riktig restaurangvagn och lite av en nostalgikänsla. )\\ QV\M ÆMZ N ZM\IO N Z[ S\ M\IJTMZI [QO Xs LMV svenska tågmarknaden beror förmodligen på att det är förenat med stora ekonomiska risker. Antalet tåglägen är begränsat och att investera i dyra fordon när tåglägen fördelas ett år i taget utan några som helst garantier långsiktigt innebär nog att företag tänker sig för innan de fattar etableringsbeslut. På snabbtågsfronten har det varit intet nytt fram till i mars Q sz Ls 5<: -`XZM[[ [\IZ\ILM [QV \ZIÅS Xs [\ZqKSIV ;\WKSPWTU WKP / \MJWZO -V sträcka som hittills varit SJ:s prestigelinje. Bolaget körde inledningsvis fyra avgångar per dag i vardera ZQS\VQVOMV ]VLMZ ^IZLIOIZ WKP \^s ]VLMZ PMTOMZVI I augusti är det tänkt att man ska köra för fullt med åtta tåg per dag. Fordonen är s.k. X74 och tillverkas av det schweiziska företaget Stadler som i och med detta nyetablerar sig i Sverige. <2 JTM^ Q [IUJIVL UML I\\ 5<: -`XZM[[ N ZJMredde sin fjärrtågssatsning kontaktade för att tillsamuiv[ [SIXI M\\ Va\\ TWSIT\ SWTTMS\Q^I^\IT WKP PIZ Ns\\ intrycket att företaget är mycket måna om goda rela10 X SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 \QWVMZ UML NIKSMV 5IV ^QTT q^mv [SIXI MV º^Q SqV[la och få alla att känna sig delaktiga. Till skillnad NZsV \ZIÅS [WU ]\N Z[ Xs ]XXLZIO NZsV MV P]^]LUIV Us[\M R] 5<: -`XZM[[ \RqVI QV ^IZRM SZWVI Xs LM XI[[IOMZIZM [WU ^qtrmz I\\ S XI MV ZM[I UML N ZM\IOM\ vilket gör att man är beroende av att personalen gör det lilla extra. Något som blir lättare om man känner att man blir uppskattad för det man gör. När TJ var på plats i lokalerna på Klarabergsgatan för första gången i februari såg vi fräscha lokaler mitt i Stockholms city där företagsledningen är placerad i direkt anslutning till personalens rastlokaler. Ett litet antal medarbetare fanns på plats och förberedde inför premiären och rekryterings- och utbildningsarbete pågick för fullt att fylla vakanserna i personaltablåerna. 6qZ ^Q s\mz^qvlm \QTT 5<: -`XZM[[ [\ZI` MN\MZ \ZIÅS[\IZ\MV Q UIZ[ ^IZ QV\ZaKSM\ M\\ PMT\ IVVI\ 4WSITMZna var fulla av aktivitet och personal som alla kändes engagerade och positiva. Det vi märkte var även att företaget har lyckats skapa en mix av anställda med lång erfarenhet av branschen och andra som kommer från helt andra verksamheter för att skapa en egen º5<: -`XZM[[ IVLIº Utöver de rent operativa funktionerna samt ett visst [IUIZJM\M Q ^Q[[I ^MZOZQXIVLM N]VS\QWVMZ UML 5<:

11 MTR EXPRESS UTMANAR SJ prestigelinjen Stockholm köper man in de kundrelaterade it-funktionerna från underleverantören Snowfall som sitter i samma lokaler. En lösning som ger snabba kommunikationer och goda kontakter. Sammantaget blir intrycket att vi har en uppstickare som verkligen vill ge övriga aktörer en match om passagerarna och få bra ekonomi utan att det går ut över de anställda. Om det lyckas får framtiden utvisa. 0]Z qz LM\ Ls I\\ ZM[I UML 5<: -`XZM[[ >IZN Z inte prova själv och se vad du tycker. Vi reste med Stadlertågen i början av maj och tyckte att färden Vagnsinteriör. Foto: MTR pressbild motsvarade våra förväntningar. Självklart är det positivt att resa i en helt fabriksny vagn med fräscha interiörer. Det enda som möjligen kan skrivas upp på minuskontot var att vi som passagerare märkte av rälsen något mer än i ett X2-tåg. Det gav samtidigt en JMPIOTQO SqV[TI I^ I\\ ssi \so 4Q\M VW[\ITOQ UMV Xs samma gång högteknologiskt. Tveklöst erbjuder i alla NITT 5<: -`XZM[[ TQ\M I^ MV XQWVRqZSqV[TI WKP ^Q [MZ fram mot att få se hur långt det kan leda. STEFAN STRÖMQVIST OCH FREDRIK DAMM Personalen vid kick off. Foto: MTR pressbild SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 X 11

12 ELHYBRID KEOLIS BUSS Infrastrukturkommissionen Infrastrukturkommissionen finansieras gemensamt av initiativtagarna MTR, NCC, PEAB, Ramböll, Skanska, Veidekke, KPMG och WSP. Kommissionen har ett öppet mandat att försöka samla sig kring konkreta förslag som är politiskt genomförbara. Björn Hassel gren, teknologie doktor vid KTH, är kommissionens ordförande. Kommissionen vill bredda diskussionen om finansiering, ägande och organisering av infrastruktur i Sverige och ska särskilt studera alternativ till traditionell anslagsfinansiering. I ljuset av t.ex. Sverigeförhandlingen och klimatutmaningarna vill kommissionen föreslå lösningar för hur vi kan få fram mer och smartare infrastruktur snabbare än idag. Några konkreta projekt som exempel kommer att studeras och belysas. LOTTA JULIUSSON Höjd a-kassa Regeringen och Vänsterpartiet har enats om att föreslå riksdagen att fr.o.m. den 7 september i år höja taket i a-kassan från dagens kr till kr i månaden (för de första 100 dagarna). Det innebär att den högsta dagsersättningen blir 910 kr, jämfört med dagens 680 kr. Kostnaden för staten beräknas bli omkring 820 miljoner i år. Keolis inviger miljövänlig busslinje Under många år har gatumiljön i innerstäderna varit ett hett samtalsämne. Både buller nivåer och luftkvalitet har varit föremål för debatt och åtgärder för att minska nivåerna. Vissa åtgärder har syftat till att minska antalet fordon genom att bygga förbifarter, och andra har varit att stänga av gator och enkelrikta samt att avgiftsbelägga de stora trafik lederna till och från innerstaden. Man har även från trafikhuvudmännen ställt krav på miljövänligare drivmedel och avgasrening för bussarna. Nu kommer nästa steg i att få busstrafik med lägre miljöpåverkan Den 16 mars invigde bussentreprenören Keolis inför en stor intresserad publik sträcker sig mellan Ropsten och Karolinska Institutet genom centrala Stockholm. Bussarna som inledningsvis är åtta till antalet är utrustade med en elmotor och ett batteripaket med litiumbatterier. Vid en laddstolpe snabbladdas bussen på sex minuter via en takmonterad strömavtagare när den ankommer ändhållplatsen. Därefter kan bussen köras sju kilometer helt och hållet på el. Utöver eldriften har bussen även en liten dieselmotor som vid behov körs på biodiesel. Jämfört med vanliga dieselbussar har laddhybridbussen 75 procent lägre bränsleförbrukning och därmed lika mycket lägre koldioxidutsläpp. Utöver detta är bussen även avsevärt mer tystgående vid batteridrift än en konventionell buss. Busslinjen ingår i EU-projektet ZeEUS som drivs i åtta europeiska städer med över 40 företag och organisationer inblandade. I Stockholm är det ett samarbete - klimat påverkan och buller. STEFAN STRÖMQVIST LOTTA JULIUSSON Elektrisk Hybridbuss. Foto: Volvo pressbild 12 SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96 Foto: Sören Svensson

13 DE GULA VÄGFÄRJORNA Trafikverkets färjerederi en miljövänlig jätte i branschen En stor aktör i transportsektorn som bedriver en mycket varierad verksamhet men som vi inte hör talas om så ofta är Trafikverkets färjerederi. Rederiet bedriver med sina gula färjor kollektivtrafik på 41 färjeleder i hela landet, från Blekinge till Norrbotten, och gör en miljon anlöp årligen. Det innebär att ett anlöp äger rum någon stans i Sverige var trettionde sekund, dygnet runt och året runt. Något som gör rederiet till världens fjärde största. Visionen är att alla resenärer ska komma fram smi- fartyg och drygt 700 medarbetare som tillsammans transporterade tolv miljoner fordon och tjugotvå miljoner passagerare förra året. men är samtidigt en intern leverantör till verket. Verksamheten bedrivs i bolagsform och intäkterna kommer på ett eller annat sätt via skattsedeln. Ett relativt lågt oljepris och milda vintrar gör också att kostnaderna kunnat hållas nere. Utöver att transportera människor och for- don - ge svarar rederiet också för drift och underhåll av ett antal isvägar när färjelederna fryser till för vintern. Att arbeta ombord kräver särskild utbildning och behörighet på samma sätt som för personal i säker- rådet är det Transportstyrelsen som utfärdar de förordningar som gäller. ett antal färjelägen byggdes om för att anpassas till de nya fartygen. I både Gränna och på Visingsö anlades helt nya färjelägen för att kunna ta emot färjan Braheborg som invigdes i Gränna i januari förra året. Hon tar 34 bilar och 397 passagerare med sin längd på 60 meter och har en maxhastighet på 13 knop. Färjerederiet arbetar också hela tiden med att moderni sera och förenkla för resenärerna med hjälp av digitala skyltar och annan teknik. Som pendlare visat sig vara mycket uppskattat. Att ta vägfärjan är ett miljöval och ombord arbetet är också ett särskilt prioriterat område för rederiet. En miljösamordnare arbetar heltid med kon- Bland annat så utbildas alla befälhavare i skonsam leförbrukningen och därmed tillhörande utsläpp. Kemikaliehanteringen följs också upp på alla områden inom rederiet. för rederiet. En ny linfärjeled ska öppnas mellan Vaxön och Vaxholms kastell vilket innebär att kastellets unika miljö öppnas på ett helt nytt sätt. Arbetet går också vidare med att utveckla en mer och mer fossiloberoende drift. FREDRIK DAMM Vägfärjan Braheborg. Foto: Kasper Dudzik SVENSK S TRAFIKTIDNING TIDNI I N ÅRGÅNG Å R G ÅNG 96 13

14 Bara för dig i Saco-förbundet Trafik & Järnväg Se hela ditt medlemserbjudande på folksam.se Förmånliga försäkringar för dig som är medlem Tillsammans med Saco-förbundet Trafik & Järnväg har vi i Folksam sett till att dina medlemsförsäkringar är något utöver det vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris eller innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat hos oss får även samlingsrabatt på många av våra andra försäkringar. Du hittar ditt medlemserbjudande på : folksam.se/trafikochjarnvag

15 INSIDAN Fråga Juristen TJ frågar Foto och intervjuer: Sören Svensson Ung flicka föll i vattnet vid en bro i Vänersborg efter att ha klättrat nära elledningarna. Hur kan man undvika sådana elolyckor? PIA REIDEL Björn Karlsson Jag har varit anställd sammanlagt två och ett halvt år hos min nuvarande arbetsgivare. Först på ett vikariat i 20 månader och nu senast på något som kallas allmän visstidsanställning. En bekant sa till mig att jag kan betrakta mig som fast anställd (tillsvidareanställd) eftersom en visstidsanställning automatiskt övergår i en fast anställning när den varat mer än två år. Stämmer det? Pia Reidel, 56 år, Göteborg, HR- och utbildningsadministratör vid Euromaint Rail Svar: Informera i skolor och i sociala medier om olycksrisker med el. TONY TEGERDAHL SVAR: BJÖRN KARLSSON ( ANDERS LINDGREN Tony Tegerdahl, 44 år, Solna, tågmästare/ evenemangs koordinator vid SJ AB Svar: Sätt staket längs järnvägen så minskar risken för spårspring och klättring i stolpar, vilket minskar olyckstillbuden. Anders Lindgren, 58 år, Borlänge, ingenjör kontaktledning vid Trafikverket Svar: Öka informationen till barn och ungdomar om faran med el. SVENSK TRAFIKTIDNING ÅRGÅNG 96 15

16 korsord Pengar och ära! Ge dig in i kampen om skraplotter och möjliga prispengar och lös korsordet i Svensk Trafiktidning! 1:a 5:e pris vardera fem skraplotter! För att delta i dragningen måste ditt rätta svar inkommit till; TJ, Box 2131, Stockholm, senast den 3 augusti 2015 Vinnarna publiceras i STT 3/2015. Märk kuvertet Korsord STT2-2015