Gestaltningsprogram - Professorsplatsen i Lund Korsningen Helgonavägen - Sölvegatan längs Kunskapsstråket

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Bakgrund och befintlig situation Pågående arbete - planer 3 Kunskapsstråket 3 Fyra delområden 3 Noder och stråk 4 Geografisk avgränsning 4 Befintlig situation 4 LUX 5 SOL 5 Geocentrum 5 Gerdahallen 5 Föreslagen utformning Trafik - cyklar, gående, bilar och kollektivtrafik 6 Tillgänglighet 6 Installationer och konstverk 6 Rumsbildningar och samvaro 6 Belysning 6 Skyltar - vägvisning 6 Vegetation 6 Beläggningar - markmaterial 7 Murar 7 Utrustning 7 Förslagsskisser Översikt av förslag 8 Förslagsskiss med text 9 Detalj Professorsplatsen 10 Sektioner 11 2

3 Bakgrund och befintlig situation Lund står inför stora utmaningar med den kommande utbygnaden av Lund NE och de stora anläggningar som kommer att byggas där. Inom Lund finns idag stora expansionsmöjligheter som kräver en framsynt planering av verksamheter, infrastruktur och service. Prioriterade områden är utvecklingen av Kunskapsstråket, Ideon och Brunnshög. Lunds kommun ser behovet av upprustning och samarbetar tillsammans med fastighetsägarna för att skapa en vacker och spännande miljö. Ambitionen är att minimera biltrafik och öka gång- och cykeltrafik och utveckla promenad- och cykelstaden Lund. Pågående arbete och planer Stadsbyggnadskontoret i Lunds kommmun arbetar nu med att ta fram ett övergripande styrdokument för utvecklingen av Kunskapsstråket. Planen är robust och de övergripande stadsbyggnadsstrategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i delområdenas ramprogram, detaljplaner och projekt. Strategierna anger hur den fysiska planeringen ska bidra till att förverkliga visionen. Projektet att ta fram en campusplan initierades av Lunds Universitet och Akademiska Hus. Planens huvuduppgift är att ange ett övergripande förhållningssätt till den fysiska miljöns utbyggnad. Campusplanen bygger på universitetets strategiska plan och planer för ökad hållbarhet, såväl ekologisk som social. Den innehåller visioner om hur Kunskapsstråket kan utvecklas, om kopplingen till innovationskluster och nya forskningsanläggningar och om satsningar på studentbostäder, rekreationsmiljöer och kultur. Campusplan Lund är också en markanvändningsplan, som visar på utbyggnadsmöjligheter av cirka kvadratmeter lokalyta inom det nuvarande universitetsområdet. När det gäller grönstrukturen syftar Campusplanen till att öppna upp och rensa i befintlig vegetation, lyfta fram stora solitära träd och skapa sikt och gräsytor som uppehållsytor. I Ramprogrammet för Sjukhusområdet och Södra universitetsområdet beskrivs Sjukhusstråket och Kunskapsstråket. Sjukhusstråket är det tvärgående stråket som binder samman hållplats Universitetssjukhuset med Kunskapsstråket som är det nord-sydliga stråket som går från Lund C till Brunnshög. I den nya Fastighetsutvecklingsplanen för sjukhusområdet redovisas en ny grundläggande idé om en öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset där strategin är att stärka Kunskapsstråket och de öst-västliga tvärstråken med grönska, förtätning och samverkan med staden. Kunskapsstråket Kunskapsstråket sträcker sig igenom Södra universitetsområdet, Sjukhusområdet, Norra Universitetsområdet, Ideon och Medicon Village. Stråket binder samman Lunds historiska centrum med Brunnshög och de kommande forskningsanläggningarna ESS och Max IV. Syftet är att utveckla kunskapsområdena till attraktiva stadsmiljöer med tydliga delområdesidentiteter genom hållbar stadsutveckling. Kopplingen mellan Brunnshög, Kunskapsstråket och Lunds centrum tydliggörs genom den kommande spårvägen mellan Lund C - ESS. Ett mera attraktivt promenadstråk till Lunds centrum uppstår när den planerade förtätningen av Ideon och LTH genomförs. Kunskapsstråkets bebyggelse och verksamheter har vuxit fram under lång tid och saknar en gemensam stadsbyggnadsidé. Gator, platser och rummen mellan husen är ofta inte rum utan endast mellanrum för förflyttning. De befintliga institutionerna annonserar sig inte ut mot stråket. Byggnaderna är i flertalet fall indragna eller har entréer vid sidogator vilket medför att verksamheterna upplevs som otillgängliga. Fyra delområden Kunskapsstråkets fyra delområden är Södra Universitetsområdet, Sjukhusområdet, Norra Universitetsområdet samt Ideon och Medicon Village. Kunskapsstråket kopplar Lunds centrala delar med Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad och stråkets levande stadsmiljöer främjar gång- och cykeltrafiken. Det är angeläget att gestaltningen är tydlig och genomtänkt eftersom den är avgörande för orienterbarheten och upplevelsen när man färdas längs stråket. Det finns önskemål om att upprätta en sammanhållen ljussättning och vägvisning för Kunskapsstråket, medan andra material och utrustningsdetaljer kan vara mera platsspecifika. Sölvegatan i körsbärsblom 3

4 Den kommande spårvägens hållplatser blir viktiga noder. Tillsammans med nya och befintliga stadsrum kopplas Kunskapsstråkets noder samman till ett stråk med varierad och levande stadsstruktur. Kunskapsstråket är en självklar nerv genom campusområdet med sina framväxande noder och träffpunkter. Sölvegatan ska göras livligare och inslaget av bostäder och daglig service ska öka. Gatan är idag en utfartsväg från stadskärnan, bred och trädplanterad. Miljön är storskalig och gatan saknar attraktivitet som promenadstråk. Byggnaderna längs gatan har i de flesta fall indragna entréer, vilket gör att verksamheterna ofta upplevs som otillgängliga. Grönytorna saknar attraktiv möblering och belysning. Det övergripande målet är att stärka och aktivera Sölvegatan med attraktioner på ömse sidor om gatan, att utveckla tvärkopplingar mot anslutande stadsdelar och att göra gatan till behagligt promenad- och cykelstråk inom Kunskapsstråket. Geografisk avgränsning I detta gestaltningsprogram behandlas Professorsplatsen och allmän platsmark på Helgonavägen och Sölvegatan. Programmet har tagits fram i samarbete mellan Lunds kommun, Lunds Universitet och Akademiska Hus och ska ses som en vision för området där de olika intressentarna diskuterat en helhetslösning för området. De olika delarna gestaltas av respektive fastighetsägare där genomförandet kan ske i olika etapper. Beslut om genomförande av ombyggnaderna i gatan planeras till hösten 2013, projektering våren 2014, byggnation beräknas hösten Sö lve ga ta n Noder och stråk Befintlig situation Idag är Professorsplatsen/korsningen endast en trafikkorsning mellan den trafikerade Sölvegatan och den mindre trafikerade Helgonavägen. Korsningen har ingen tydlig identitet. Stora ombyggnadsarbeten pågår och korsningen upplevs som otrygg för både cyklister och gångtrafikanter. På Sölvegatan trafikerar bussar, lastbilar och personbilar gaturummet som består av en allé av körbärsträd som har olika ålder och kondition. Helgonavägen är mindre trafikerad av tunga fordon, men har många cyklister och fotgängare. Här består gaturummet av stora kastanjer som bildar ett kraftig lövtak. Det blå cykelstråket passerar längs Sölvegatan och går in på Helgonavägen mot väster något hundratal meter varefter stråket viker av ner genom Helgonabacken och går via Biskopsgatan ner till Lunds centrum. Helg o- Område som studerats detaljerat LUX Geo SOL Geo Sölvegatan mot söder Gerdahallen Område som studerats översiktligt Helgonavägen mot väster Akad Lund emis s kom us ah isk em Ak ad Aka ka H us mun dem iska Hu s Akademiska Hus Sölvegatan mot norr Plan som visar fastighetsägare Stiftelse, Lunds Universitet Helgonavägen mot öster 4

5 LUX Geocentrum LUX ligger nordväst om Professorsplatsen och består av en ombyggnad och en tillbyggnad av Zoologen och Zoofysiologen kvm byggs nytt och de befintliga byggnaderna förnyas helt. De institutioner som flyttar dit är Centrum för teologi och religionsvetenskap, Institutionen för Kulturvetenskaper, Arkeologi och antikens historia, Historiska institutionen samt Filosofiska institutionen. Även kansliet för Humaniora och teologi kommer att flytta till LUX. Geocentrum ligger öster om Professorsplatsen och har verksamhet både norr och söder om Helgonavägen. Ett tydlligt upphöjt stråk av gatsten över Helgonavägen binder samman de båda institutionerna. Geocentrum annonserar sig inte ut mot Professorsplatsen eftersom entréerna är dolda bakom häckar och murar. Inspirationsbild från Madrid LUX SOL Huset ligger sydväst om Professorsplatsen och inrymmer Språk- och litteraturcentrum. Bottenvåningens lokaler är öppna och fungerar som ett vardagsrum för studenter som söker sig dit för arbete och umgänge. Genom café och kulturverksamhet lockar även SOL andra besökare och anläggningen har betytt mycket för utvecklingen av området längs Sölvegatan. SOL SOL, LUX, Geocentrums och Gerdahallens många besökare tillför mycket attraktivitet till området och bidrar starkt till gatulivet längs Sölvegatan och den kommande nya gestaltningen av Professorsplatsen och omkringliggande platser. Flödet av människor ger en stor potential till platsen att utvecklas till en arena för spontana möten. Här ska finnas gratis Wifi, möjligheter att ta en kopp kaffe och mötas informellt. Inspirationsbild från New York Geocentrum Gerdahallen Gerdahallen är ett tränings- och friskvårdscentrum i Lund och har ett mycket stort antal besökare dagligen, inte minst kvällstid. Gerdahallen drivs som en stiftelse vid Lunds universitet och har som huvuduppdrag att erbjuda studenter, universitetsanställda och lundabor motion i olika former. Gerdahallen ligger ca 100 m öster om Professorsplatsen och annonserar sig inte ut mot Professorsplatsen. Gerdahallen 5

6 Belysning Trafik - cyklar, gående, bilar och kollektivtrafik Belysningen ska ge trygghet, men den ska också vara spännande och ge information om olika vägval. Platserna i fyrklövern har olika belysning men Professorsplatsen ges en enhetlig belysning med lysdioder i marken som tydliggör de olika stråken. Sittbänkarna kan också ges en belysning som gör att de framträder. Belysningen samordnas för Kunskapsstråket så att den utgör ett sammanhållande element. Trafikplaneringen ska utgå från gång- och cykeltrafikanternas behov och önskemål. Gång- och cykelstråk ska vara av hög klass och kopplingarna mellan de nya stadsdelarna och den centrala delen av Lund ska utvecklas. Centralt för planeringen i Lund är att minimera biltrafiken, öka gång- och cykeltrafik och utveckla promenad- och cykelstaden. Det är viktigt att gestaltningen tydliggör för biltrafiken att sakta ner för att uppmärksamma det stora antalet gångtrafikanter och cyklister. Skyltar - vägvisning Platsen ska bli en mötesplats och en shared space mellan olika trafikanter. Korsningen blir en yta där alla trafikanter blandas på lika villkor, det är inte aktuellt att anlägga särskilda övergångsställen. På Sölvegatan föreslås enkelriktade cykelbanor och på Helgonavägen cyklar man i blandtrafik på upphöjda gator. Pollare styr upp trafiken och ljuspunkter i marken leder gång- och cykeltrafiken. Tillgänglighet Lunds basanpassningsprogram ska följas så att alla får tillgänglighet till det offentliga rummet. Installationer och konstverk För att göra Professorsplatsen ännu mera attraktiv kan spännande installationer och konstverk placeras på eller i omedelbar närhet till platsen. Utanför Geocentrum finns idag konstverk i form av murar av natursten. Befintligt konstverk utanför Geocentrum Lysdioder Ljusstråk Rumsbildningar och samvaro Det är angeläget att planera för nya informella mötesplatser med olika aktiviteter under dygnets olika timmar. Professorsplatsen ska ha fri uppkoppling till internet och platsen ska fungera som ett spännande nav där många olika trafikslag möts, fotgängare, cyklister och fordonstrafik. Professorsplatsen är den första plats som ges en ny utformning i Kunskapsstråket. Element som finns här kan också få finnas på kommande platser för att tydliggöra stråket. Platsbildning, NYC På Professorsplatsen kan det finnas vägvisare som ger information om områdets många målpunkter och Kunskapsstråkets utbredning. Ett specifikt skylt- och vägvisningsprogram bör tas fram som är enhetligt för hela Kunskapsstråket och dess olika platser och noder. Skyltprogrammet tas fram i samråd mellan Lunds kommun och de olika verksamheterna. Skyltningen för trafiken är mycket viktig och måste på ett tydligt sätt visa vägval, hastighet och restriktioner. Vegetation Sölvegatans karaktärsgivande allé med fågelbärsträden och Helgonavägens stora uppvuxna kastanjer gör att Professorsplatsen som ligger i skärningspunkten blir ett grönt stadstorg. Ingen ytterligare vegetation föreslås på Professorsplatsen. Körsbärsträden längs Sölvegatan har olika ålder och kondition och kommer att bytas ut. Informell samvaro 6

7 Beläggningar - markmaterial Utrustning Idag finns många olika markmaterial omkring platsen i de närliggande fastigheterna. Professorsplatsen gestaltas med egna material som kan utgöra ett sammanhållande element för Kunskapsstråkets kommande platser och noder. Möjligheter att slå sig ner spontant är viktigt. Fasta bänkar i form av sittmurar föreslås. Inne på tomtmark kan flyttbara möbler placeras för att ge möjlighet till olika grupper. Övrig utrustning på Professorsplatsen ges en enkel och tydlig utformning som kan återkomma på nya platser och noder i Kunskapsstråket. Gatstenen och granithällarna är markmaterial som har ett tydligt historiskt motiv i Lund. Gatsten klarar den lite tyngre trafiken. Vi föreslår att stenmjölsytor under de befintliga träden fortsätter utmed Helgonavägens upphöjda delar. Stenmjölsytorna är robusta och inbjuder till spontana stråk. Flyttbara vilbänkar på räls, High line i NYC Fast stol, Escofet Rutmönster av storgatsten och smågatsten i bågmönster Pollare Fast stol, Escofet Sittmur med sittbrädor av ek Murar Vi föreslår att murar av granit med värme utförs, dessa bänkar kan bli ett genomgående tema för platserna inom Kunskapsstråket. Den nya sittmurarna tar upp ellipsens form och förstärker rumsbildningen. Belysta sittmurar De höga befintliga murarna flyttas för att ge bättre siktlinjer och skapa en platsbildning utan hindrande element. Den befintliga höga muren som står i platsens nordvästra korsning föreslås flyttas, men en markering utförs i markbeläggningen för att visa var muren stått. Ramp av storgatsten Stenmjölsyta Den befintliga muren som står vid Geocentrum söder om Helgonavägen skall stå kvar. Eventuellt kan en öppning utföras i muren för att skapa en bättre kontakt med Professorsplatsen och synliggöra Geocentrum och Gerdahallen. Fasta vilbänkar, NYC 7

8 Helgonavägen Helgonavägen Förslagskiss - översikt LUX Sölvegatan Geocentrum Professorsplatsen SOL Sölvegatan Geocentrum Gerdahallen 8

9 Förslagsskiss Professorsplatsen är egentligen ingen vistelseyta, det är en trafikkorsning men det är viktigt att den ges en egen gestaltning och som bjuder in till platser, torg och verksamheter i fyrklövern omkring platsen. Professorsplatsen gestaltas till en central upphöjd nod/plats med samma höjd som omgivande platser i fyrklövern. Helgonavägen föreslås också höjas upp mellan anslutningen till Blå stråket i Helgonabacken och förbi Gerdahallen för att tydliggöra att trafiken här sker på gångtrafikanternas villkor. Pollare och lysdioder markerar gång- och cykelstråk och skyddar dessa trafikanter från bil- och busstrafik. Platsen ges en elliptisk form som tar sin utgångspunkt i den befintliga muren i platsens sydvästra del. Markbeläggningen föreslås få en enkel utformning med smågatsten satta i bågmönster med ränder av 4 rader storgatsten tvärs Sölvegatans lutning. 4 rader av storgatsten går även runt ellipsen. Gatstenen klarar den lite tyngre trafiken på Sölvegatan. Ellipsformen kommer inte att vara dominerande då den grå färgskalan harmonierar med övriga markmaterial. Tegelmuren i hörnet mot Helgonavägen-Sölvegatan flyttas så att fri sikt för fotgängare och cyklister erhålls. Platsen där tegelmuren stått markeras i markbeläggningen. Ränderna av granithällar som finns på den nya torgytan söder om LUX föreslås få följa med ut på Helgonavägen för att markera fotgängar- och cykelstråk. Parkeringsplatserna på Helgonavägen på ömse sidor om platsen utgår eftersom cykelstråket flyttas ut på allmän platsmark. Ränderna föreslås också få fortsätta på Helgonavägen öster om Professorsplatsen till Gerdahallen. Ränderna utförs av 2 rader granithällar med bredd 300 mm i fallande längder. På gångytor läggs betongsten 350x350 och på körytor 350x175 mm alt. smågatsten. Nya sittmurar på platsens sydvästra och nordöstra del markerar och bjuder in till Geocentrum och den lugna platsen vid SOL. LUX nya sittmur sticker ut i platsen på samma sätt som Geocentrums byggnad i den sydöstra delen. En mindre ny sittmur placeras också utanför byggnaden. 9

10 Detalj Professorsplatsen Stenmjöl Ramp av storgatsten 350x 350 Lysdioder Pollare 2 rader granithällar, bredd 2x300 mm Betongsten 350x175 Stenmjöl fd mur 4 rader storgatsten Sittmurar Smågatsten i bågmönster Pollare 350x 350 Sittmurar Pollare Sittmurar 2 rader granithällar, bredd 2x300 mm Betongsten 350x175 Ramp av storgatsten 10

11 11