Starta saltvatten Artikel om uppstart och introduktion till saltvattensvärlden

Transkript

1 Starta saltvatten Artikel om uppstart och introduktion till saltvattensvärlden Intro När du nu ska till att läsa min lilla artikel om saltvattenshobbyn så har du nog redan träffats av sjukdomen Du har säkert haft sötvattensakvarium och fick plötsligt en dag öga på något, nämligen ett saltvattensakvarium och tro mig, man behöver inte titta så länge förrän man blir beroende. Och det är egentligen inte så farligt, för du är på väg in i en ytterst spännande hobby som på senare år har blivit var mans möjlighet. Skrönan om kostnaden och de evigt döende djuren har för länge sedan blivit omkörda av modern teknik, vetenskap och din vilja att lyckas! Med dagens hjälpmedel kan man nämligen hålla ett saltvattensakvarium med den ekonomi och tid man har. Själv började jag år 2003 efter att ha haft både sällskapsakvarier och Malawi. Jag började sedan läsa lite på ämnet, besökte forum och hemsidor för svar och inte minst så besökte jag andra akvarister som hade saltvatten för att se hur allt hängde samman. När jag ser tillbaks på den tiden och hur svårt det egentligen var att få ordning på alla nya begrepp så vill jag med denna artikel ge lite tillbaka nu när jag förhoppningsvis har fått lite bättre koll på saker och ting. Jag ska även visa lite bilder från min egen uppstart som illustration till texten. Artikeln är uppbyggd enligt följande: Utrustning Innehåll Uppstart Underhåll Utrustning Jag ska börja med att gå igenom de olika tekniska delarna som ingår i ett saltvattensakvarium. Det kan illustreras med nedanstående bilder och den beskrivning som kommer där efter. Akvarium Ett akvarium skall man ju så klart ha. Storleken är upp till en själv, men priset följer naturligtvis som allt annat med ju större akvarium, ju mer utrustning och innehåll och ju dyrare blir det. Själv anser jag att ett akvarium bör vara på i alla fall 100 liter även om det kan göras mindre än så. När det kommer till måtten på akvariet är det viktigt att få ett visst djup på karet. Dels kommer akvariet i sig att verka vara mindre när det kommer vatten i, men sedan kommer även en del levande sten som kräver sitt utrymme. Akvariet skal sedan även vara utrustat med en överrinning. Överrinningen ser till att ta vattnet från själva akvariet (och speciellt ytan där det annars kan bildas en hinna) vidare till filtrering. Överrinningen är oftast gjord som en kammare i ett hörn av akvariet där vattnet sedan går vidare till filtrering via rör till ett annat litet akvarium, som står under själva akvariet, kallad sump. Här finner man all filtrering - mer om detta i delen som behandlar sumpen.

2 Mitt akvarium

3 Akvariets överrinning

4 Akvariets överrinning sedd uppifrån Sump En sump är faktiskt bara ett mindre akvarium som innehåller den teknik man har för att filtrera akvariet. Ofta är sumpen placerad under akvariet, i det skåp som akvariet står på. På detta viset kan vattnet rinna, via överrinningen, ner till sumpen och genom filter för att sedan bli uppumpat till akvariet igen enkelt och smart. Sumpen kan sedan vara indelad i olika fack, då det kan vara bra att ha t.ex. skummaren i ett fack, returpumpen i ett annat, refugium i ett tredje och kanske ett fack för färskvatten till påfyllning vad alla dessa saker innebär kommer vi till så småningom. Andra, speciellt de med små akvarier, har deras utrustningen i själva akvariet undangömt bakom sten t.ex. Detta är dock inte att föredra då det är långt mycket enklare att rengöra och så vidare om allt står i ett skåp under akvariet. Dessutom är det också mycket snyggare att få allt undangömt bakom ett par skåpsluckor och det blir också mer plats för det levande i akvariet. Mellan sumpen och akvariet använder man lite rör för att förbinda de två, detta gör man bäst med PVC som man kan köpa hos sin saltvattenshandlare.

5 Min sump Sumpen placerad i skåpet under akvariet

6 Möbel För att kunna avnjuta hela härligheten så är det inte vidare smart om akvariet skulle stå direkt på golvet. Det är därför nödvändigt att ha ett skåp eller liknande som akvariet kan stå på. Det kan vara byggt i trä, aluminiumprofiler, uppmurat ja precis vad du anser passar in i ditt hem. Du kan själv göra det eller låta din akvariehandlare hjälpa dig att skaffa det. Det vikigaste är att det uppfyller de krav du har för att det ska fungera till just din uppsättning, dvs. om du har sump under och så vidare. Härtill tillkommer ofta en ljuslåda vi kan kalla det för överdel. Denna kan täcka dina ljusramper och kan på så sätt få det hela att framstå lite mer som en möbel. På saltvattensakvarier använder man ofta inte täckglas som man har på färskvattenakvarier. Skulle man göra det hade den ofta kraftiga belysningen gjort det svårt att hålla styr på temperaturen i akvariet med det hela inkapslat under täckglas. Min hemmabyggda bänk till akvariet

7 Akvariet på möbel med överdel

8 Överdel med öppen lucka Färskvattenspåfyllning Det avdunstar från alla akvarier, så även från saltvattensakvarier om inte ännu mer med tanke på att man ofta har kraftigare belysning och inte har något täckglas. Som tur är så är det inte salter som avdunstar utan endast färskvatten, därför är det viktigt att man även fyller på med färskvatten för att väga upp denna avdunstning. Om man inte gör det så kommer vattnet i akvariet att få en högre och högre salthalt vilket naturligtvis måste undvikas. Många börjar med att fylla på manuellt, men med tiden så investerar man ofta i en osmolator. Detta är i verkligheten en liten nivåavkännare som sätter igång och stänger av en pump. När nivån i sumpen minskar pga. avdunstning slår nivåkännaren till spänning till pumpen som fyller på med färskvatten och nivåavkännaren bryter spänningen till pumpen när nivån stigit tillräckligt. Det är här som facket för osmosvatten kommer in, då det ger oss ett litet lager som kan räcka några dagar eller veckor, beroende på storlek och avdunstning. I mitt eget akvarium, som också är väl belyst, avdunstar det ca 5 liter om dagen beroende på årstid och temperatur. Man säger att ibland att avdunstningen från ett normalt saltvattensakvarium motsvarar att ha en person till i huset och den avdunstning som sker pga. detta. Ett sätt att begränsa avdunstningen är att lägga täckglas på sumpen om man har en sådan. Det finns ju ingen mening med att vattnet från färskvattensreservoaren avdunstar, det är ju liksom inte meningen.

9 Bild på en osmolator med nivåavkännare och pump

10 Osmolator monterad i mitt skåp vid färskvattensfacket i sumpen Belysning Ljus ska där till, och ännu mer ljus ska där till ett saltvattensakvarium. En tumregel brukar vara 1W/liter vatten, men beroende på vad man har i akvariet så kan det variera rätt mycket. För att ta ett par exempel så kräver fiskarna inte så mycket ljus, mjukkoraller hyfsat med ljus och de flesta stenkoraller mycket ljus för att trivas. Man kan säga att det kan göras på två sätt. Det första är att man bestämmer sig för vad man vill ha i akvariet och köper belysningen där efter med den begränsning det ger i framtiden om man vill ha nya arter med nya krav. Eller så köper man belysning som täcker upp alla behov från start. Rent tekniskt sett används i stort sett bara två typer av belysning: lysrör och MH-lampor. Ljusrör är välkänt för de flesta och kan fås med olika effekt (watt och därmed olika längd) och antingen som T5 eller T8. T8 är vanliga lysrör som används överallt, medan T5 är en nyare teknik som har flera fördelar vid akvariebruk (mera ljus och längre livstid är enbart två av dessa). MH-lampor är en speciell lampa utrustad med en så kallad urladdningslampa. Dessa är mycket kraftiga, förbrukar en del ström men ger också det ljus som skall till. Vare sig man väljer ljusrör eller MH-lampor eller en kombination av dessa, är det viktigt att man använder rätt lampor med rätt färgtemperatur. Detta pga. att vi försöker att återskapa solens ljus på revet. Som du antagligen kan utläsa mellan raderna så är belysningen inte det enklaste att ta beslut om. Många saker spelar in, allt från akvariets önskade innehåll till din plånbok, akvariets storlek och så vidare. Jag inte ge ett ensidigt råd, då båda typerna har sina för- och nackdelar.

11 Det bästa rådet jag kan ge är att ta en titt på akvariet, de kommande invånarna och en titt på din ekonomi, ja då kommer nog svaret till en så småningom. Om inte annat så kan du få hjälp av kunniga på forum och av din handlare. 2 st MH lampor över mitt akvarium

12

13 2 st T5 lysrör för blåljus monterat i min överbyggnad

14 Cirkulation På korallrevet är där konstant en massiv rörelse av vågor som sköljer in över revet. Dessa enorma naturkrafter ska vi i en mindre utsträckning också försöka att återskapa i vårt akvarium. Man brukar säga att man gärna ska cirkulera 10ggr ens volym i timmen. Har man alltså ett 150-liters akvarium så bör man ha en cirkulation på ca 1500l/h. En enkel pump är dock sällan tillräckligt eftersom det är lika viktigt att man inte får stillastående platser i akvariet. Ofta har man ju en pump som pumpar vattnet i retur från sumpen och denna ska tas med i beräkningen. Returen från sumpen kan med lite rör delas så att man får mer än ett utblås i akvariet. Till detta kan man sedan komplettera med en eller flera pumpar beroende på akvariets storlek och uppbyggnad. Pumparna kan vara uppbyggda på flera sätt och har även en strömförbrukning därefter. Vissa skall stå torrt och förbindas med akvariet med hjälp utav rör, andra kan sitta i själva akvariet. Dessutom kan man simulera revets böljande effekt med hjälp av så kallade pumpkontroller som ser till att vattnet får en vågliknande rörelse som både fiskar och koraller tycker om. Retur från min sump med utlopp på flera ställen

15 Tunze Stream pump monterat i själva akvariet för cirkulation

16 Skummare En skummare är nog det de flesta skulle kalla för hjärtat i ett saltvattensakvariums filtersystem. En skummare är enkelt uttryckt en behållare man pumpar vatten igenom. Inne i behållaren blandas vatten och små luftbubblor, antingen via en träutströmmare eller via ett så kallat nålhjul. Med hjälp av denna blandning kan man exportera ut en massa organiska rester ut ur akvariet då dessa binder sig till luftbubblorna. Toppen på skummaren består av en kopp som samlar upp detta avfall och som man får tömma med jämna mellanrum. Skummare finns i flera modeller och storlekar, det finns de som står i sumpen, hänger på akvariets kant, och man kan nästan alltid få den som man tycker passar till akvariet. Den skummare jag använder till mitt akvarium

17 Min skummare i full gång med att avlägsna brun sörja Allt det jag beskrivit här ovan är det jag anser vara minimum för att driva ett saltvattensakvarium. Det var väl inte så svårt? Akvarium (med eventuell sump), belysning, cirkulation och skummare så är du på god väg. Du kommer säkerligen att stöta på en hel del mer tekniska prylar på vägen, så jag ska gå igenom en del av dem här nedan. Diverse filter Med diverse filter menar jag saker som fosfatfilter, nitratfilter och så vidare. Som deras namn antyder så är deras uppgift att hålla angivet skadeämne på ett minimum. Dessa är i mina ögon långt ifrån en nödvändighet i ett akvarium. Däremot kan de bli nödvändiga ifall man önskar att pressa gränserna för vad akvariet klarar av på egen hand. Det skulle t.ex. kunna vara att man ökar mängden fisk i akvariet mot vad som rekommenderas för volymen. Detta ökar mängden avfall, vilket mest troligt ökar nitratnivån i akvariet, och då kan ett nitratfilter vara en lösning. Kalcium Fisk och koraller har många basbehov precis som du och jag har och kalcium är ett av dem. Fisken har det för att bygga upp sitt skelett och det samma har många koraller. Därför är det nödvändigt att hålla en vis nivå kalcium i akvarievattnet. Detta kan göras på flera sätt och det billigaste och enklaste sättet är att man tillsätter det själv, antingen i pulver eller flytande form, beroende på vad man själv väljer.

18 Mängden är så klart beroende på vad för djur man har i sitt akvarium. Har man enbart fisk så är vattenbyten fullt tillräckligt. Har man däremot koraller och t.ex. musslor så är det nödvändigt med ytterligare tillsatser. Med tiden blir man kanske trött på denna procedur och vill ha det hela automatiserat. För detta finns det flera tekniska lösningar och en av dem kan vara att skaffa en kalkreaktor som löser upp bitar av kalciumgranulat med hjälp av CO 2 och sedan droppar detta i akvarievattnet. En annan skulle kunna vara att installera en kalkmixer som blandar kalciumhydroxid med vatten och sedan droppar detta i akvarievattnet. En kalkreaktor med media i mitt akvarium

19 CO 2 till upplösning av kalcium i min kalkreaktor Omvänd osmos Kranvatten smakar rätt så gott en varm sommardag. Men det innehåller ofta en del ämnen som alger i akvariet är väldigt förtjusta i. Det kan därför bli nödvändigt att man införskaffar en osmosanläggning, vilket kan beskrivas som ett filter man sätter på kranen och som skiljer ut dessa ämnen. Anläggningen kan även vara försedd med ett silikatfilter, då silikat ger näring till oönskade alger. Själv började jag utan en osmos men så fort min ekonomi tillät det så köpte jag en, och har sedan dess fått mindre och mindre alger i akvariet. Många handlare säljer vatten som gått genom en osmosanläggning. Detta är i det långa loppet inte ekonomiskt försvarbart, mer än för handlaren, och visst kan det vara uttröttande i längden att hämta sitt vatten till akvariet?

20 Bild på min osmosanläggning, före och efter jag monterat på ett silikatfilter

21 Innehåll Att välja akvariets innehåll är ett val bland många saker, vi ska ta upp en del av dem här. Saltvatten Saltvattensfisk simmar bäst i saltvatten, så det ska vi ha i vårt akvarium. Kranvatten eller osmosvatten är upp till dig, skillnaden har vi redan pratat om här ovanför. Saltet som används är inte vanligt kökssalt, utan ett speciellt salt man kan köpa hos sin handlare. Detta salt innehåller spårämnen och mineraler som vi har behov av i vårt akvarium. Vatten och salt skal blandas till rätt förhållande, och för att göra detta använder man t.ex. en hydrometer. Salthalten skall ligga mellan och Bottenmaterial Detta kan man säga är valfritt och det finns flera varianter. Man kan använda en fin sand, korallkross eller ingenting alls. I grund och botten är det en smaksak och om hur man vill uppfatta akvariet. Sen har vi de olika egenskaperna de olika valen ger. Korallgrus kan samla på sig en massa smuts som därför måste rensas och dammsugas regelbundet. Ren glasbotten ger ett onaturligt intryck, men i gengäld samlas det inte en massa smuts överallt, och det är lätt att hålla rent. När du kommer till valet av bottenmaterial så har du säkert bildat dig en egen uppfattning om för- och nackdelar så vi släpper det och går vidare. Kom dock ihåg att vissa djur har ett behov av bottenmaterial, det hjälper inte att man kastar längtande blickar efter de söta fiskarna som gräver ner sig hos handlaren ifall man kör med bar glasbotten. Denna sanden har jag själv använt till mitt akvarium

22 Levande sten Ordet levande sten får dig säkert att dra på smilbanden, men trots det lustiga namnet så är det faktiskt sant. Levande sten kommer direkt från korallreven och används som byggstenar i ditt rev. Stenen består av döda koraller och är därför mycket porös. Detta gör att i stenen lever det en mängd bakterier och organismer som gör den till ditt revs mest viktigaste biologiska filter. Att spara in på detta vid uppstarten är alltså inte en så bra idé, utan det är bättre att få in så mycket man kan och så porösa stenar som möjligt. Dessutom är de ju bra att ställa koraller på och är också perfekta ställen för fiskar att gömma sig bland. Har man dessutom lite tur så kan man få med en del koraller som har överlevt transporten hem från korallrevet. Vissa tar dessa stenar och lägger dem i en hink med sötvatten för att skrubba bort alger. Detta vill jag personligen avråda från att göra. Det är en gammal kvarleva från förr och orsaken tros vara att man ville få bort krabbor som kom som liftare med stenen. Men i mina ögon blir utbytet av förlusten av en eventuell krabba inget mot alla de nyttiga småkryp och andra djur som tyvärr dör vid ett sötvattensdopp. Krabban kan fångas efteråt men döda snäckor återupplivas tyvärr inte! Bild på levande sten i mitt akvarium

23 Refugium Ett refugium har blivit ett mer och mer använt filter under de senare åren. Det är enkelt förklarat ett utrymme i t.ex. sumpen där man håller makroalger under konstant belysning. Dessa alger tar sin näring från vattnet och efterhand som algerna växer så skördar man dem och låter nya alger ta upp mer näringsämnen från ditt vatten. På så sätta exporterar du näringsämnen på ytterligare ett biologiskt sätt. Bakgrund Din storblommiga tapet i vardagsrummet är kanske inte det mest naturliga att se bakom korallerna i akvariet och man kan därför med fördel använda en bakgrund i akvariet. Antingen så kan man måla baksidan av rutan i en blå färg för att återskapa havets blåa färg eller så finns det även en del konstgjorda bakgrunder för placering inne i karet. Som vanligt är det en smaksak men också en viktig detalj för helhetsintrycket. Uppstart Efter ovanstående rundtur omkring tekniken och akvariets primäre innehåll är det dags att tala om den långsamma uppstarten av akvariet, vilken är en viktig process Väntetiden Väntetid, vem ska vänta jag??? Nej jag har det hela klart och vill ha i några fiskar idag Det kan ju mycket väl vara så att det är det man vill, men så enkelt är det inte. Nu får du nämligen användning utav något som inte kan köpas för pengar, nämligen tålamod. Och du kommer ha användning utav det i ett antal veckor, för det är så lång tid som ett akvarium tar på sig för att mogna. Nytt vatten, ny sten och allt annat sätter igång ett par biologiska processer. Det kommer att genereras en hel del näring som föder alger som kommer att invadera ditt akvarium. Men tvivla inte, med tiden försvinner näringen och med det även algerna. Helt plötsligt står du där med ett moget akvarium. Denna process kan inte snabbas på utan det ska helt enkelt uthärdas, allt medan du har 300 liter vatten i ett akvarium som man inte kan se in igenom pga. alla alger, allt medans sambon frågar en ifall detta är resultatet av alla pengar man lagt ner (men han/hon ska bara vänta o se - tro mig). Vattenvärden Som sagt så kommer algerna så småningom att försvinna och du kommer att märka att ditt akvarium blir ett mer och mer rent och stabilt system. Ett sätt att hålla koll på dina värden är helt enkelt att mäta olika saker och värden. Här nedanför ser du en tabell med de mest vanliga vattenvärdena. Bli nu inte helt förtvivlad ifall du inte ligger inom rätt värden direkt. Till att börja med skulle jag vilja rekommendera att testa för ph, nitrit, nitrat och salinitet och se till att dessa är på rätt nivåer. I tabellen som följer kan du se de vanligaste normalvärdena för de vanligaste mineraler osv. i saltvatten. Låt dig som sagt inte skrämmas av tabellen, i starten är det inte helt onormalt att man ligger en bit utanför dessa riktvärden och allt eftersom systemet mognar och blir inkört så kommer de flesta värden att stabilisera sig av sig själv.

24 Parameter Rekommenderat värde Typiskt värde i havet Kalcium ppm 420 ppm Alkalinitet, dkh 7-11 dkh 7 dkh Salinitet sg sg ph ( Bättre) Nitrat < 0.2 ppm Typiskt under 0.1 ppm Nitrit < 0.2 ppm Typiskt under ppm Här följer några mindre intressanta värden för ett nystartat akvarium, men som kan vara bra att ha koll på lite längre fram. Parameter Rekommenderat värde Typiskt värde i havet Magnesium ppm 1280 ppm Ammoniak < 0.1 ppm Typisk under <0.1 ppm Fosfat < 0.03 ppm ppm Silikat < 2 ppm < ppm Strontium 5-15 ppm 8 ppm Bild på några tester och en saltmätare

25 Underhåll Ja, hur svårt är det nu att hålla ett sådant här akvarium igång när det väl är igång? Till den frågan är svaret enkelt, nämligen att det inte är så mycket svårare än ett sötvattensakvarium, även om det är lite annorlunda. Allmän rengöring Som med allt annat så blir saker och ting smutsiga i drift och man bör därför då och då rensa sina pumpar och liknande. Till detta kommer det en skummarkopp som skall tömmas, kanske ett refugium som skall trimmas, en kalkreaktor som skall fyllas på och så vidare. Med andra ord småsaker allt efter hur systemet är sammansatt. Vattenbyte Några gör det, andra hoppar över det och de som gör det kan inte komma överens om vad som är den rätta mängden att byta ut. Men en sak är säker, och det är att med gammalt vatten följer skräp med ut och med nytt vatten följer mineraler och näringsämnen in i akvariet. Jag vill därför rekommendera att man byter ut ca % varje månad. Om man byter en liten mängd varje vecka eller hur man väljer att göra det är upp till var och en själv. Utfodring Fisk ska så klart ha mat och för detta finns det en hel del olika sorters torrfoder, frysfoder, alger och så vidare. Vad som är bäst kan jag inte säga, men en varierad kost är ett säkert sätt att hålla fiskar vid god hälsa. Utfodring av koraller är däremot en annan sak. Det finns de som kräver mat för att överleva och det finns de som klarar sig fint på enbart ljus och vad som kommer med vattnet. Rutorna Med tiden sätter sig alger av en eller annan sort på glaset. Dessa tar man enklast hand om med en algskrapa eller en algmagnet. Vattenvärden Som beskrivits här ovanför så finns det en del värden att hålla koll på. Men gör det inte värre än det är, då de flesta värden stabiliserar sig själva och det är bara vid vissa tillfällen man får justera manuellt. Men återkommande tester är ett bra sätt att ha koll på sitt akvarium. Spårämnen Koraller och fisk har behov av olika mineraler. Dessa kommer antingen via vattenbyten eller till exempel via kalcium, antingen i pulver- eller vätskeform. Vi kan mäta oss till vad som fattas och beroende på belastningen i akvariet så kan vattenbyten vara tillräckligt för att hålla värdena på rätt nivå. Avslutning Jag hoppas att min lilla artikel har gett dig mod till att prova på denna spännande hobby. Skulle du stå frågande eller vill fördjupa dig i hobbyn så är jag säker på att det finns en hel del kunniga människor som kan hjälpa till på saltvattensguiden.se att besvara dina frågor. Kom ihåg det finns inga dumma frågor, bara dumma svar och dessutom har vi alla varit nybörjare en gång i tiden. Och kanske kan du genom forumet hjälpa en annan saltvattensnörd i din närhet. Om inte så kan ett besök hos en säkerligen sätta en del saker på plats. Och kom ihåg detta var mitt sätt att starta ett saltvattensakvarium på, massor av andra tekniker och sätt kan väljas, så läs, fråga, förstå och skapa ditt eget vackra rev i ditt hem. Lycka till! Opstart af saltvandsakvarie af Brian admin på saltvandsforum.dk Fritt översatt av Jimmy Laggeman Lager för Saltvattensguiden.se med tillstånd av författaren

26 Andra bra artiklar/webbsidor som kan vara av nytta för nybörjare: Saltvattenskemi för Dummies Saltvattnets ABC Akvariewiki