Renhet i operationsrum - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Renhet i operationsrum - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i"

Transkript

1 Renhet i operationsrum - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS-remiss 9252 Remisstiden utgår: Remissen omfattar: SIS-TR 39 - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i operationsrum - Att förebygga luftburen smitta i operationsrum dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/ SIS 9252 Renhet i operationsrum/remiss9252.doc SIS, Swedish Standards Institute Postadress: STOCKHOLM Telefon: Telefax: Postal address: STOCKHOLM, Sweden Phone: Telefax: SIS is the Swedish member of ISO and CEN Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: E-post: Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE

2 Renhet i operationsrum - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i operationsrum Ditt svar är viktigt Orientering Det är viktigt att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka hur standarderna är utformade. Dina synpunkter på förslaget till teknisk rapport bidrar till att testa riktigheten i den kommande rapporten och genom ditt svar ökar också möjligheten att rapporten kommer att bli använd och accepterad. SIS eftersträvar att miljöhänsyn tas i standardiseringsarbetet. Vi tar därför gärna emot dina synpunkter även när det gäller dessa frågor. Om du vill påverka innehållet i den kommande stanrapporten ska du använda svarsblanketten som är bifogad. Den svenska kommittén SIS/TK 527, Renhet i operationsrum, har utarbetat det förslag till svensk nationell standard som presenteras i denna remiss. Den slutgiltiga rapporten kan i vissa delar komma att avvika från förslaget beroende på resultatet av den svenska remissbehandlingen. Det är viktigt att berörda svenska myndigheter klarlägger om förslaget är förenligt med svensk lagstiftning. Svaren på denna remiss kommer att utgöra underlag för kommitténs beslut. Något om förslaget Avsikten med denna nationella tekniska rapport är att ge vägledning för hur luftburen smitta till operationssår och medicintekniska produkter kan minimeras i operationsrum och angränsande lokaler. Syftet är att förebygga postoperativa infektioner förorsakade av luftburna mikroorganismer. Den tekniska rapporten ger funktionskrav samt vägledning till teknisk utformning av ventilation och anger metoder för utvärdering av ventilationens förmåga att avlägsna mikroorganismer från luften. Samspelet mellan kläder och ventilation beskrivs också. Svensk kommitté Svaren på denna remiss kommer att behandlas av Renhet i operationsrum, SIS/TK 527. Gruppen har följande sammansättning: Anna Hambraeus, Vårdhygien Stockholms Län, Ordförande Peter Andersson, AB NinoLab Göran Dalaryd, ÅF-Infrastruktur AB Peter Ekolind, Airsonett AB Håkan Ekvall, PB teknik AB Lena Engman, Textilia Tvätt & Textilservice AB Gunnar Enlund, Akademiska Sjukhuset Tomas Ericsson, SWECO Systems AB Pedro Gandra, Locum AB Antonio Grandon, Region Skåne Regionservice Skåneteknik Anders Grönblad, YIT Sverige AB dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/ SIS 9252 Renhet i operationsrum/remiss9252.doc SIS, Swedish Standards Institute Postadress: STOCKHOLM Telefon: Telefax: Postal address: STOCKHOLM, Sweden Phone: Telefax: SIS is the Swedish member of ISO and CEN Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: E-post: Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE

3 Mattias Haag, ÅF Infrastructure AB Mattias Haag, Ramböll Sverige AB Gunnar Hagström, Universitetssjukhuset Örebro Tomas Hansson, Toul Meditech AB Gunda Höckenström, Nya Karolinska Solna Lars Jansson, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB Annica Johnsson, Berendsen Textil Service AB Susanna Köhlin, Landstingsfastigheter Susanne Lemon, Örebro läns landsting Elisabeth Liljeblad, Vårdförbundet Bengt Ljungqvist, Chalmers Tekniska Högskola AB Johan Nordenadler, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB Nils-Erik Pettersson, Universitetssjukhuset Örebro Ulrika Ransjö, Akademiska sjukhuset Sjukhusledningen Berit Reinmüller, Chalmers Tekniska Högskola AB Jan Risén, Fläkt Woods AB Produktförsäljning Sverige Ulf Rosenlund, Ramböll Sverige AB Pål Svensson, Airsonett AB Magnus Wennberg, QMT-tech AB Agneta Westerudd, Capio S:t Görans Sjukhus AB Wille Wilkens, Camfil Svenska AB Peter Carlfors, SIS, projektledare Frågor Beställning Pris Vilka får remissen? Svar på remissen Anvisningar för remissvar Frågor kring remissen besvaras av Peter Carlfors, SIS, telefon: , epost: Förslaget kan beställas från Alexandra Antoni, SIS, telefon: , epost: Pris för standardförslaget är 0 kronor exkl. moms Remissen har sänts ut till följande: SIS/TK 527, Remissgrupp 527, SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter, Remissgrupperna 170, 170/1, 170/2, 170/3, 170/4 samt Generell remissgrupp för hälso- och sjukvård Besvara remissen genom att returnera bifogade svarsblankett, till Se anvisningar. Ett remissvar består av två delar: Svarsblankett (där du röstar ja eller nej till förslaget, eller avstår); Kommentarer. Om remissen innehåller flera standardförslag skall ett svar avges för varje ingående standardförslag. I svarsblanketten finns förberedda svarsalternativ för samtliga standardförslag. OBS! Försök inte skilja svarsblankett och kommentarsdelen, eftersom de länkade uppgifterna då försvinner. Så här fyller du i "Avstår" om du inte är insatt i förslaget och dess konsekvenser eller om du

4 svarsblanketten inte har tid eller möjlighet att sätta dig in i förslaget. "Tillstyrker utan kommentarer" om du anser att förslaget kan godtas som standard utan förändringar. "Tillstyrker med kommentarer" om du anser att förslaget kan godtas som standard, fast med de förändringar du angivit i dina kommentarer. "Avstyrker med motivering" om du anser att förslaget innehåller felaktigheter eller är olämpligt att godta som standard. Du måste ange en motivering till avstyrkandet och skälen skall vara av allvarligare karaktär. Ange om du/ni har erfarenhet inom den föreslagna standardens tillämpningsområde och om du/ni haft möjlighet att pröva förslagets tillämpning i er verksamhet. Kom gärna med synpunkter på den föreslagna svenska titeln Om du vill lämna kommentarer Så här fyller du i blanketten för kommentarer Fyll i medföljande blankett för kommentarer enligt anvisningarna nedan, Om standardförslaget är på engelska ska kommentarerna vara på engelska. Detta för att säkerställa en korrekt användning av fackuttryck. För att skapa en ny tabellrad ställer du markören i sista tabellcellen och trycker tab. ID Lämna blankt eller ange en kortform av er identitet som svarslämnare (t.ex. initialer, eller förkortning av företags-/organisationsnamn) Clause No./Subclause No./Annex (e.g. 3.1) För varje kommentar ges en referens till relevant avsnitt i standardförslaget. Paragraph/Figure/Table/Note (e.g. Table 1) Om möjligt preciseras relevant stycke, figurnr, tabellnr, not, eller dylikt i standardförslaget. Type of comment Varje kommentar kategoriseras med någon av förkortningarna te, ed, ge med följande innebörd: te: teknisk kommentar ed: redaktionell kommentar (editorial) ge: generell kommentar Comment (justification for change) Föreslagna ändringar motiveras/förklaras kortfattat. Proposed change För te- och ed-kommentarer ges entydiga förslag till ersättningstext, tillägg eller strykning, gärna enligt följande exempel: Change shall to should. Add the text see enclosure.

5 Remove the text see enclosure.

6 Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i operationsrum Att förebygga luftburen smitta i operationsrum ICS Språk: Publicerad: Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

7 Arbetsgruppen för denna publikation Agneta Westerudd, Capio S:t Görans Sjukhus AB Anders Grönblad, YIT Sverige AB Anna Hambraeus, SFVH, Svensk Förening för Vårdhygien Annica Johnsson, Berendsen Textil Service AB Antonio Grandon, Region Skåne Regionservice Skåneteknik Bengt Ljungqvist, Chalmers Tekniska Högskola AB Berit Reinmüller, Chalmers Tekniska Högskola AB Elisabeth Liljeblad, Vårdförbundet Gunda Höckenström, Nya Karolinska Solna Gunnar Enlund, Akademiska Sjukhuset Gunnar Hagström, Universitetssjukhuset Örebro Göran Dalaryd, ÅF-Infrastruktur AB Håkan Ekvall, PB teknik AB Jan Risén, Fläkt Woods AB Produktförsäljning Sverige Johan Nordenadler, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB Lars Jansson, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB Lena Engman, Textilia Tvätt & Textilservice AB Magnus Wennberg, QMT-tech AB Mattias Haag, ÅF Infrastructure AB Nils-Erik Pettersson, Universitetssjukhuset Örebro Pedro Gandra, Locum AB Peter Andersson, AB NinoLab Peter Ekolind, Airsonett AB Pål Svensson, Airsonett AB Susanna Köhlin, Landstingsfastigheter Susanne Lemón, Örebro läns landsting Tomas Ericsson, SWECO Systems AB Tomas Hansson, Toul Meditech AB Ulf Rosenlund, Ramböll Sverige AB Ulrika Ransjö, SFVH, Svensk Förening för Vårdhygien Wille Wilkens, Camfil Svenska AB SIS Handbok HB XXX är framtagen av SIS tekniska kommitté TK 527 Renhet i operationsrum Dokumentet består av xx sidor. Upplysningar om sakinnehållet i XXX lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: Internet:

8

9 Innehåll INLEDNING... 5 POSTOPERATIVA SÅRINFEKTIONER... 5 ENDOGEN SMITTA... 5 EXOGEN SMITTA... 5 MIKROBIOLOGISKA KRAV PÅ LUFT I OPERATIONSRUM... 5 FÖRHINDRA FLÖDE AV MIKROORGANISMER FRÅN OCH TILL OMGIVANDE LOKALER... 6 KLÄDEDRÄKTENS EFFEKT PÅ LUFTBUREN SMITTA OMFATTNING NORMATIVA HÄNVISNINGAR TERMER OCH DEFINITIONER MIKROBIOLOGISKA KRAV ALLMÄNT INFEKTIONSKÄNSLIG REN KIRURGI Tabell 1. Operationsrum infektionskänslig ren kirurgi ÖVRIG KIRURGI Tabell 2. Operationsrum för övrig kirurgi UPPDUKNINGSRUM Tabell 3. Uppdukningsrum LOKALER MED DIREKT FÖRBINDELSE MED OPERATIONSRUM AVSETT FÖR INFEKTIONSKÄNSLIG REN KIRURGI.. 13 Tabell 4. Lokaler med direkt förbindelse med operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi BYGGNADSTEKNISKA KRAV ALLMÄNT UTFORMNING TÄTHETSKRAV GOLV TAK TAKHÄNGD UTRUSTNING VÄGGAR FAST OCH LÖS INREDNING DÖRRAR FÖNSTER VENTILATIONSTEKNISKA KRAV ALLMÄNT TOTALLUFTFLÖDE LUFTFÖRINGSPRINCIP UTELUFTFLÖDE ÅTERLUFTFLÖDE (RECIRKULATION) Återluft Värmeåtervinning TRYCKDIFFERENSER LUFTFILTER Förfilter Slutfilter LUFTFUKTIGHET RUMSTEMPERATUR LJUDNIVÅ STATISK ELEKTRICITET LUFTFLÖDESBERÄKNINGAR OPERATIONSRUM INFEKTIONSKÄNSLIG REN KIRURGI Tabell 5. Riktlinjer gällande infektionskänslig ren kirurgi OPERATIONSRUM FÖR ÖVRIG KIRURGI Tabell 6. Riktlinjer gällande operationsrum för övrig kirurgi UPPDUKNINGSRUM Tabell 7. Krav gällande uppdukningsrum LOKAL KORRIDOR FUNKTIONSKONTROLL

10 7.1 KONTROLL LUFTFLÖDE TRYCKDIFFERENS KONTROLL AV FILTERINSTALLATION/INLÄCKAGE LUFTRÖRELSESTUDIER INTRÄNGNING AV LUFTBURNA PARTIKLAR I REN ZON UPPRENINGSTID Tabell 8. Sammanfattning funktionskontroller MÄTUTRUSTNING OCH KALIBRERING ALLMÄNNA KRAV KLÄDER UTFORMNING OCH KVALITET LOGISTIK STÄDNING AV OPERATIONSRUM SAMT UPPDUKNINGSRUM DRIFT OCH UNDERHÅLL AV VENTILATIONSANLÄGGNING DOKUMENTATION AV VENTILATIONSANLÄGGNING RISKANALYS OCH AVVIKELSEHANTERING BILAGA A (INFORMATIV) MIKROBIOLOGISKA MÄTMETODER A.1 Aktiv luftprovtagning A.1.1 Princip A.1.2 Exempel på mätinstrument A.1.3 Provtagningsmaterial A.1.4 Provtagning A.1.5 Inkubering A.1.6 Avläsning A.2 Passiv luftprovtagning A.2.1 Princip A.2.2 Provtagningsmaterial A.2.3 Provtagning A.2.4 Inkubering A.2.5 Avläsning A.3 Mätprotokoll vid luftprovtagning A.4 Exempel på rapport BILAGA B (INFORMATIV) UTVÄRDERING AV LUFTENS SKYDDSVERKAN I RENZON LR- METODEN I OPERATIONSRUM Utvärdering av luftens skyddsverkan i renzon B.1 Allmänt B.2 Mätvillkor B.3 Metod B.4 Utrustning B.5 Utförande B.5.1 Rektangulär renzon B.5.2 Rund renzon B.5.3 Beräkning av Riskfaktor B.6 Utvärdering BILAGA C (INFORMATIV) LUFTFLÖDE, LUFTOMSÄTTNING, KONCENTRATION OCH UPPRENINGSTID C.1 Luftomsättning C.2 Koncentration C.3 Uppreningstid BILAGA D (INFORMATIV) HISTORIK LITTERATUR OCH REFERENSER

11 Inledning Det är tydligt uttalat i lagtext att hälso- och sjukvård och tandvård ska vara av god hygienisk standard. I denna handbok beskrivs åtgärder som kan skapa en miljö med kontrollerad mikrobiologisk renhet i operationsrummet. Tyngdpunkten ligger på att förebygga luftburen smitta till operationsområde och medicintekniska produkter. Handbokens omfattning och avgränsningar beskrivs i 1. Postoperativa sårinfektioner Postoperativa sårinfektioner uppkommer vid c:a 7% av alla operationer, och är den tredje vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige. Vid så kallade rena ingrepp, det vill säga operationer i bakteriefri vävnad, är infektionsrisken 1-3% (Att förebygga vårdrelaterade infektioner, 2006). Postoperativa sårinfektioner orsakas i de flesta fallen av att vävnaden förorenats med bakterier under själva operationen. Sedan såret slutits är infektionsrisken liten. Den bakteriella föroreningen kan komma från patienten själv, endogen smitta, eller från omgivningen, exogen smitta. Endogen smitta Vid ingrepp i steril vävnad, så kallade rena operationer, är patientens egen hud den huvudsakliga endogena smittkällan. De bakterier som utgör normal hudflora förorsakar i de flesta fall bara infektioner vid särskilt infektionskänslig ren kirurgi som t ex implantation av kroppsfrämmande material. Ett undantag utgör Staphylococcus aureus som ingår i hudfloran hos c:a 10% av friska personer och som kan förorsaka infektion vid all typ av kirurgi. Vid ingrepp i organ som normalt innehåller bakterier, t ex mag-tarmkanalen förorenas omgivande vävnad med stora bakteriemängder. Exogen smitta Smitta från omgivningen kan nå operationssåret via luften, luftburen smitta, eller genom kontakt med t ex instrument och vätskor som förorenats under operationen. Huden är den viktigaste källan till luftburen smitta i operationsrummet. En person avger c:a 10 4 hudpartiklar/min då hon går och c:a 10% av dem är bakteriebärande. Den individuella variationen är stor. Hudfragmenten varierar i storlek från c:a 5 till 60 µm. Man brukar räkna med en genomsnittlig sedimentationshastighet på 0,3 m/min (Noble 1975). Anaeroba bakterier sprids också till luften från huden och överlever tillräckligt länge för att utgöra en infektionsrisk (Benediktsdóttir & Hambraeus 1982). Aktivitet och friktion mot huden t ex av kläder ökar spridningen. När hudflagorna passerar täta kläder kan de också fragmenteras, och mer än 50% av de bakteriebärande partiklarna vara mindre än 5 µm (Noble, 1963, Mackintosh, 1978, Reinmüller & Ljungqvist 2003, Ljungqvist & Reinmüller 2006) Personer med hudproblem eller infektioner kan till luften avge stora mängder Staphylococcus aureus och även andra sjukdomsalstrande bakterier t ex grupp A streptokocker. Ventilation och täta kläder minskar inte denna smitta på ett tillräckligt säkert sätt. Vårdhygieniska rekommendationer klargör hur dessa personers närvaro i operationsrummet måste begränsas (Att förebygga vårdrelaterade infektioner, 2006) Mikrobiologiska krav på luft i operationsrum De senaste årens utveckling av nya operationsmetoder tyder på att operationer där främmande material sätts in i kroppen kommer att bli vanligare, och därmed ökar behovet av operationsrum för ren kirurgi Handboken ansluter sig till de krav på mikrobiologisk renhet i luften i operationsrum som anges i Byggenskap och vårdhygien 2010 (Byggenskap och Vårdhygien 2010). Rekommendationerna bygger på en sammanvägning av resultat från äldre studier (Bilaga D Historik) och vad man praktiskt kan åstadkomma genom att kombinera ventilation och användning av specialarbetsdräkt. Ventilation Operationsrummet ventileras för att bereda patienter och de som arbetar i rummet en säker och behaglig miljö. I handboken behandlas huvudsakligen de aspekter på ventilationen som har betydelse för att förhindra smittspridning. Ventilationens huvuduppgifter är då att medverka till en låg nivå av mikroorganismer under pågående operation, minimera risken för inflöde av mikroorganismer från omgivningen, och att rena luften efter operationen. Luftflöde anges i antalet luftväxlingar/h eller volym tillförd luft per tidsenhet (luftflöde) vanligen i m 3 /s. 5

12 För att räkna ut antalet luftväxlingar måste man veta luftflödet och rummets volym. Vid konstant spridning av föroreningar i rummet har rummets volym ingen betydelse för den stationära föroreningsnivån. Den avgörs av totalflödet av tillförd luft. Rummets volym har däremot betydelse för hur snabbt utspädning/avklingning sker. De två vanligaste principerna för operationsrumsventilation i Sverige är omblandande strömning med ett tilluftsflöde på c:a 0,6 m 3 /s och så kallade parallellströmningstak med ett totalt tilluftsflöde på >2,5 m 3 /s. Vid omblandande strömning minskar man antalet bakteriebärande partiklar i luften genom utspädning. Med parallellströmningstak över operationsbordet är avsikten att få en borttransport av de bakteriebärande partiklarna. Under pågående operation störs emellertid parallellströmningen av operationslagets rörelser och värmealstring liksom av operationslampornas placering och värmeavgivning så att strömningsformen även i dessa system kan bli omblandande. För båda ventilationssystemen kan man utgå från utspädningsprincipen när man beräknar vilket tilluftsflöde som behövs (Nordenadler 2010). Förhindra flöde av mikroorganismer från och till omgivande lokaler När en dörr till operationsrummet öppnas kan man få ett luftflöde in i operationsrummet med risk för inflöde av bakteriebärande partiklar då temperaturdifferens råder mellan omgivande lokaler och operationsrum. Teoretiska beräkningar visar att detta har liten betydelse för renheten av luften i operationsrum med konventionell omblandande strömning, där bakteriehalten ofta ligger över 50 cfu/m 3. (Nordenadler 2010). En betydligt större föroreningskälla är det om ytterligare en person kommer in. Det relativa tillskottet till luftburna bakteriebärande partiklar vid dörröppning blir större i operationsrum där man eftersträvar en mycket låg föroreningsnivå. För att minska inflödet av bakteriebärande partiklar från lokaler i direkt anslutning till operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi bör dessa ha en definierad luftrenhet (Nordenadler 2010). Några få sjukdomar sprids luftburet; till dem hör vattkoppor och mässling. Patienter med utbredda brännskador sprider stora mängder bakteriebärande partiklar till luften och kontaminerar därigenom hela miljön i operationsrummet. På sjukhus med infektionsklinik och på sjukhus med brännskadeavdelning bör det finnas ett operationsrum som kan nås från en korridor utanför operationsavdelningen. För att rummet ska kunna betjänas med utrustning bör det ha en slussad ingång till operationsavdelningen. Operationsrummet ska även vid operation med risk för luftburen smitta ha övertryck i förhållande till omgivande lokaler. Man bör undvika att växla ventilationens flödesriktning Upprening av luften efter en operation Med 18 luftväxlingar/h (luftflöde drygt 0,5 m 3 /s i ett 30 m 2 operationsrum med takhöjd 3,5 m) får man 90% utspädning av luftburna föroreningar på 8 min. Sedan patienten och operationslaget lämnat rummet iordningsställs det i regel av en eller två personer, vilket ger en låg nivå luftburen smitta. Antalet bakteriebärande partiklar som virvlar upp i luften från golvytan under städningen är <10-3 (<1 på 1000) (Hambraeus, 1978). Sedan operationsrummet iordningsställts efter en operation är kvarvarande luftburen smitta från föregående patient och operationslag mycket liten. Klädedräktens effekt på luftburen smitta. Täta kläder förhindrar spridning av bakteriebärande hudpartiklar till luften. Specialarbetsdräkten är en arbetsdräkt som minskar spridningen av bakteriebärande hudpartiklar från personalen till luften i operationsrummet. I SS-EN ges minimikrav för material lämpligt för specialarbetsdräkten. Design har också stor betydelse för funktionen men är ännu inte specificerad i någon standard. Om specialarbetsdräkten ska ha effekt på antalet bakteriebärande partiklar i luften i operationsrummet måste den bäras av alla i rummet. 6

13 1 Omfattning Avsikten med denna handbok är att ge vägledning för hur luftburen smitta till operationssår och medicintekniska produkter kan minimeras i operationsrum och angränsande lokaler. Syftet är att förebygga postoperativa infektioner förorsakade av luftburna mikroorganismer. Handboken ger funktionskrav samt vägledning till teknisk utformning av ventilation och anger metoder för utvärdering av ventilationens förmåga att avlägsna mikroorganismer från luften. Samspelet mellan kläder och ventilation beskrivs också. Andra viktiga åtgärder för renhet i operationsrum är iordningsställande av rummet före och avveckling efter operation, arbetssätt och flöden för patient och personal. Dessa områden belyses men ligger utanför den egentliga ramen för handboken. 2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är nödvändiga när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). Byggenskap och Vårdhygien. Svensk Förening för Vårdhygien (ISBN ). SS-EN 779, Luftbehandling - Luftfilter för ventilationsanläggningar - Bestämning av filtreringsegenskaper SS-EN :2009, Högeffektiva luftfilter (EPA, HEPA och ULPA) - Del 1: Klassificering, funktionsprovning, märkning SS-EN ISO , Renhetsteknik - Renrum och tillhörande renhetskontrollerade miljöer - Del 1: Klassificering av luftburna partiklar SS-EN ISO , Renhetsteknik - Renrum och tillhörande renhetskontrollerade miljöer - Del 3: Provningsmetoder Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer, T9:2007/T22:1998. Forskningsrådet Formas 3 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer och definitioner som anges i [text] och de som följer nedan. 3.1 at rest, i vila färdigbyggt rum med all utrustning på plats och installerad och i drift, men utan verksamhet och ingen personal närvarande 3.2 cfu kolonibildande enheter, colony forming units (cfu); bakteriebärande partiklar som fångas upp och ger upphov till en koloni på en odlingsplatta 3.3 cirkulationsluft luft som cirkulerar inne i ett rum eller till rummet återförd frånluft från samma rum 3.4 differenstryck Pa, tryckskillnad mellan rum som upprätthålls med luftbehandlingssystemet 7

14 3.5 endogen smitta smitta från patientens egen normalflora 3.6 exogen smitta smitta till patienten från andra personer eller omgivningen 3.7 frånluft luft som bortförs från rum 3.8 frånluftsreglering tilluftstemperaturen styrs av temperaturgivare placerade både i tilluftskanalen och frånluftskanalen 3.9 kirurgiskt ingrepp kirurgisk intervention som genomtränger hud eller slemhinna, och som utförs av ett operationslag. SS-EN 13795: källstyrka det antal cfu som i medeltal sprids per person och sekund när personen bär en viss arbetsdräkt 3.11 luftdon don som utgör gräns mellan behandlat utrymme och kanalsystem och som vanligen är avsett att åstadkomma viss luftrörelse i vistelsezonen 3.12 luftfilter filter i luftbehandlingssystem 3.13 luftflöde, luftström luftvolym per tidsenhet, anges i storheten m 3 /s, l/s 3.14 luftfuktighet relativ luftfuktighet (relative humidity % RH) är den aktuella fuktmängden uttryckt i procent av vattnets mättnadstryck vid den aktuella temperaturen 3.15 lufthastighet 3.16 luftomsättning luftomsättning är ett mått på ett rums luftväxling och definieras som kvoten av luftflödet och rummets volym 3.17 luftrörelse luftens rörelsemönster ANM. I rum uppstår luftrörelser av konvektion, ventilation, otäthet i vägg-, golv- eller takytor eller av personers rörelser. 8

15 3.18 normal arbetsdräkt arbetsdräkt utförd i mindre täta material. Normal arbetsdräkt är inte en medicinteknisk produkt och bör inte användas i operationsrum med höga renhetskrav 3.19 operationsrum rum som huvudsakligen är avsett för kirurgiska ingrepp 3.20 parallellströmning strömning i en (samma) riktning 3.21 relativ fuktighet % RF se luftfuktighet 3.22 riskanalys systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera faror och bedöma risken riskhantering systematisk tillämpning av ledningspolicy, procedurer och utövande med syfte att analysera, värdera och kontrollera risk. (SS-EN ISO 14971, 2.18) eller: rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till skada samt att återföra erfarenheterna. (SOSFS 2005:12) 3.24 rumsluft se inneluft 3.25 specialarbetsdräkt arbetsdräkt som är avsedd att, och även visats kunna minska kontamineringen av operationssalens luft med bakteriebärande hudpartiklar från bäraren (personalen), varigenom risken för luftburen smitta och sårinfektion också minskar. ANM. Till skillnad från den arbetsdräkt som vanligen bärs i operationssalen är specialarbetsdräkten utformad för att minska kontamination av luften i operationssalen från personalen SPF Specific Fan Power eller Specifik fläktenergi anges i kw/m 3 s 3.27 spridningskammare kammare med HEPA-filtrerad tilluft och kalibrerad luftevakuering för mätning av spridning av bakteriebärande partiklar från frisk försöksperson och därigenom beräkna källstyrkan hos det plagg personen bär 3.28 temperaturgradient kvot av temperaturdifferens och längd ANM. Riktning för temperaturförändringen måste anges, t.ex. temperaturgradienten i höjdled tilluft luft som tillförs rum; jfr frånluft ANM. Tilluft kan vara uteluft, cirkulationsluft, återluft eller överluft. 9

16 3.30 UDF Unidirectional flow, Unidirectional Air Flow likriktad luftströmning. Används hellre än LAF uppreningstid den tid det tar att reducera koncentrationen luftburna partiklar 100: uteluft hellre än: friskluft luft i eller från det fria; jfr inneluft, tilluft 3.33 visualisering egenskapsredovisning fullskaleprov med rökindikering för att visa luftströmning. 4 Mikrobiologiska krav 4.1 Allmänt Mikrobiologiska krav på luften för två typer av operationsrum beskrivs: rum avsedda för infektionskänslig ren kirurgi (4.2) och rum för övrig kirurgi (4.3). Dessutom beskrivs mikrobiologiska krav för lokaler med direkt förbindelse med operationsrum avsedd för infektionskänslig ren kirurgi (4.4) och uppdukningsrum (4.5). De vanligaste metoderna för att mäta antalet bakterier i luften bygger på att bakteriebärande partiklar i luft fångas upp på odlingsplattor, direkt eller via filter. Odlingsplattorna inkuberas i 2-4 dygn i o C så att bakterierna kan växa ut till kolonier. Varje partikel, oavsett om det är en bakteriecell eller en anhopning av bakterieceller på en hudcell, det senare är vanligast, ger upphov till en koloni på odlingsplattan. Måttet är därför kolonibildande enheter eller på engelska colony forming units (cfu). De mikrobiologiska kraven i tabellerna anges i cfu och avser aeroba bakterier och utodling på blodagar så som beskrivs i Bilaga A. Detta är den vanligaste metoden vid sjukhuslaboratorier. Vid användning av Tryptos Soy Agar (TSA) så som beskrivs (Bilaga A) får man i allmänhet något högre värden. Detta påverkar dock inte gränsvärdena nedan. Mikrobiologisk luftprovtagning bör ske under pågående operation (se tabellerna nedan), däremot sker installationskontroll av luftburna partiklar med partikelmätning i tomt rum. Resultatet av mikrobiologisk luftprovtagning är beroende av ventilationen, antal närvarande personer och deras klädsel samt mätmetod. Förutsättningarna måste anges i kravspecifikation vid upphandling och vid funktionskontroller. De värden på källstyrka för normal arbetsdräkt och specialarbetsdräkt som anges i tabellerna är approximeringar baserade på försök i spridningskammare och undersökningar under pågående operationer där klädedräkten angivits (se 9 Kläder). 4.2 Infektionskänslig ren kirurgi Vid infektionskänslig ren kirurgi är det viktigt att minimera totalantalet luftburna bakterier eftersom de, trots att de huvudsakligen tillhör den normala hudfloran, utgör en infektionsrisk. Exempel på infektionskänslig ren kirurgi är implantation av kroppsfrämmande material. Studier har visat en korrelation mellan infektionsfrekvens och luftburen smitta åtminstone ned till en luftburen smitta på <10 cfu/m 3. Antibiotikaprofylax hade en oberoende påverkan på infektionsfrekvensen. Med en ökad andel resistenta bakterier kommer effekten av antibiotikaprofylax att minska. Det mikrobiologiska kravet för luften i operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi är därför 5 cfu/m 3. Vilka operationer som kräver denna renhetsgrad är en klinisk bedömning. 10

17 I Tabell 1 ges ett exempel på hur man med en kombination av täta kläder och ventilation kan uppnå kravet samt var och hur de mikrobiologiska mätningarna bör utföras. Mätningarna utförs vid rena operationer. Antalet närvarande personer, deras klädsel och antalet dörröppningar bör dokumenteras. Tabell 1. Operationsrum infektionskänslig ren kirurgi Egenskap Mått Mätmetod a Under operation med knivtid >45 min Mätlokal I ren zon ( 50 cm från op-såret och på instrumentbordet) Perifert i rummet Klädsel, källstyrka, antal närvarande Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5cfu/s, 10 personer Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 6 personer Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5cfu/s, 10 personer Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 6 personer Mikrobiell renhet, kravnivå vid garantibesiktning och funktionskontroll cfu/m 3 cfu/ platta ( 14 cm) och timme Aktiv luftprovtagning 3-4 mätn/op 5-10 op Passiv luftprovtagning 5 (10) c 10 (20) c Ej erforderligt Ej erforderligt Ej tillämpligt Ej erforderligt a Se bilaga A b För beräkningar se 6.2 c Medelvärde per operation (högsta värde) I operationsrum med höga luftflöden och kravet <10 cfu/m 3 kan passiv luftprovtagning inte användas, då metoden är alltför okänslig och partiklarna inte sedimenterar ostört. Vid aktiv luftprovtagning rekommenderas mätperioder på max 10 minuter och mätflöde c:a 1 m 3 /10 min. Aktiv luftprovtagning bör utföras löpande under hela operationen och operationerna bör vara så långa (knivtid minst 45 min) att minst 3 helst 4 mätningar hinner utföras. Antalet operationer bör vara Alla mätningar dokumenteras. För godkänt resultat krävs att varken medelvärde eller högsta värde överskridits vid någon av operationerna. Mätning av mikrobiell renhet perifert i rummet ger ingen ytterligare information om ventilationens funktion. I bilaga A beskrivs substrat och ges exempel på apparatur och mätprotokoll. Funktionskontroll enligt Tabell 1 bör utföras vid om- och nybyggnad samt vid anhopning av postoperativa sårinfektioner. Se också Tabell Övrig kirurgi Vid övrig kirurgi är den vanligaste luftburna smittan S.aureus. Normalt sprids S.aureus i liten omfattning från friska personer och nivån är låg vid omblandande ventilation, 0,5-0,6 m 3 /s (17-20 luftväxlingar/h i ett normalstort operationsrum) och <100 cfu/m 3. Om täta kläder används minskar antalet bakteriebärande partiklar ytterligare. Vid övrig kirurgi bör antalet cfu/m 3 vara 50 cfu/m 3. I Tabell 2 ges ett exempel på hur man med en kombination av täta kläder och ventilation kan uppnå kravet och var de mikrobiologiska mätningarna ska utföras. Funktionskontroll enligt Tabell 2 bör utföras vid om- och nybyggnad samt vid anhopning av postoperativa sårinfektioner. Se också Tabell 8. 11

18 Tabell 2. Operationsrum för övrig kirurgi Egenskap Mått Mätmetod a Under operation med knivtid > 45 min Mätlokal I ren zon ( 50 cm från op-såret och på instrumentbordet) Perifert i rummet Klädsel, källstyrka, antal närvarande Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5 cfu/s, 10 personer Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 8 personer Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5 cfu/s, 10 personer Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 8 personer Mikrobiell renhet, kravnivå vid garantibesiktning och funktionskontroll cfu/m 3 Aktiv luftprovtagning 3-4 prov/op 5-10 op 50 (100) c 100 (200) c Ej erforderligt Ej erforderligt cfu/platta ( 14 cm) och timme Passiv luftprovtagning 5-10 op Ej tillämpligt Ej tillämpligt 15 (30) c 30 (60) c a Se bilaga A b För beräkningar se 6.2. c Medelvärde per operation (högsta värde) Aktiv luftprovtagning bör utföras löpande under hela operationen och operationerna bör vara så långa (knivtid minst 45 min) att minst 3 helst 4 mätningar hinner utföras. I dessa rum ger mätningar i rummets periferi ytterligare information. Vid passiv luftprovtagning exponeras plattorna under hela operationen. Antalet operationer bör vara I bilaga A beskrivs substrat och ges exempel på apparatur och mätprotokoll. Alla mätningar dokumenteras. För godkänt resultat krävs att varken medelvärde eller högsta värde överskridits vid någon av operationerna. Se också Tabell Uppdukningsrum Uppdukningsrum ska ha samma renhet som operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi och får inte användas till andra ändamål än uppdukning. Uppdukningsrummet kan betjäna ett eller flera operationsrum. Uppdukningsrummet har dörr till korridor och om möjligt operationsrum. Uppdukning av sterila instrument ska ske så att instrumentens sterilitet bevaras. Detta sker genom rekommenderade rutiner. Exempel på punkter som ska beaktas: Icke sterilklädd personal öppnar styckförpackning och sterilklädd personal dukar upp på uppdukningsbord. Uppdukningsborden transporteras övertäckta med sterila dukar direkt in på operationsrummet. Dörrar hålls stängda under pågående uppdukning. I Tabell 3 ges ett exempel på hur och var de mikrobiologiska mätningarna bör göras och kravnivån. 12

19 Tabell 3. Uppdukningsrum Egenskap Mått Mätmetod a Under arbete Mätlokal Klädsel, källstyrka, antal närvarande Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5 cfu/s, 2-4 personer beroende på utformning och funktion På uppdukningsbord Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 2-4 personer beroende på utformning och funktion Mikrobiell renhet, kravnivå vid garantibesiktning och funktionskontroll cfu/m 3 Aktiv luftprovtagning 5 (10) c 10 (20) c cfu/platta ( 14 cm ) och timme Passiv luftprovtagning Ej tillämpligt a Se bilaga A b För beräkningar se 6.2 c Medelvärde per uppdukning (högsta värde) Aktiv luftprovtagning bör utföras vid uppdukning som tar minst 15 minuter, med 1-2 mätningar per uppdukning och under 5-10 uppdukningar. I bilaga A beskrivs substrat och ges exempel på apparatur. Alla mätningar dokumenteras. För godkänt resultat krävs att varken medelvärde eller högsta värde överskridits vid någon av operationerna. 4.5 Lokaler med direkt förbindelse med operationsrum avsett för infektionskänslig ren kirurgi Exempel på lokaler med direkt förbindelse med operationsrum är korridor, förberedelserum och uppvakningsrum. Vid dörröppningar sker ett luftflöde in till operationsrummet. Luftburen smitta kan då föras in i operationsrummet om luften är förorenad. Luftflödets storlek beror på dörröppningens storlek och temperaturgradienten mellan lokalerna. Inflödet har störst betydelse för operationsrum avsedda för infektionskänslig ren kirurgi. Korridorer och andra lokaler med direkt förbindelse till operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi bör ha definierad renhetsgrad, 100 cfu/m 3. Eftersom mätvärden varierar med belastningen bildar man sig lättast en uppfattning om situationen genom passiv luftprovtagning som kan utföras under en längre tid. I tabell 4 anges mätmetod och krav. 13

20 Tabell 4. Lokaler med direkt förbindelse med operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi Egenskap Mått Mätmetod a Under dagtid med pågående operationer Mätlokal Mätpunkt I b Mätpunkt II b Mätpunkt III b Mikrobiell renhet, kravnivå vid garantibesiktning och funktionskontroll cfu/m 3 Aktiv luftprovtagning 100 (200) c 100 (200) c 100 (200) c cfu/platta ( 14 cm ) och timme Passiv luftprovtagning 30 (60) b 30 (60) b 30 (60) b a Se bilaga A b Mätpunkter preciseras. c Medelvärde (Högsta värde). Sedimentationsplattor bör sättas c:a 1 m över golvnivå, på strategiska punkter i korridoren, t ex utanför trafikerade dörrar. Antalet provtagningspunkter bör vara minst tre. Provtagning bör ske under tidsperioder med hög trafik, och under minst fem arbetsdagar. Varken medelvärde eller högsta värde får överskridas vid någon av mätdagarna. I bilaga A beskrivs substrat och ges exempel på apparatur och mätprotokoll. 5 Byggnadstekniska krav 5.1 Allmänt Vid utformningen av operationsrum med specificerade renhetskrav ställs speciella krav på material, luftfilter, rumsutformning, städvänlighet etc. Rummet ska också utformas så att logistik och underhåll underlättas. Det går inte att i SIS/HB XXX ange detaljlösningar eftersom olika tekniska lösningar finns eller tillkommer. Däremot måste köpare/beställare och byggare/leverantör före byggstart komma överens om de grundläggande förutsättningar som gäller för att förebygga luftburen smitta i den aktuella verksamheten. 5.2 Utformning Operationsrummet ska dimensioneras och utformas för beställd verksamhet. Operationsrum kan ligga samlade inom en operationsavdelning eller externt inom mottagning/interventionsenhet. Operationsrum placerat utanför en operationsavdelning ska ha kringlokaler som ger avgränsning mot annan verksamhet (t ex mottagning, vårdavdelning) och vara utformad enligt samma principer som gäller för centralt placerade operationsrum (Byggenskap och vårdhygien, BOV, 2010). Operationsrum bör placeras i anslutning till lokaler med låg aktivitet, inte t ex vid högtrafikerad korridor, personalrum eller andra lokaler där bakteriehalterna kan vara höga. 5.3 Täthetskrav God kontroll av ventilationsflöden förutsätter att rummet byggs så lufttätt som möjligt. Täthetskravet 0,4 l/s m 2 vid ± 50 Pa rekommenderas. Detta kan vara svårt att uppnå med konventionella lätta mellanväggar. Inför valet mellan sådana och dyrare modulväggar av t.ex. metall är det viktigt att göra en riskanalys. Kraven ska fastställas i samråd med beställaren, byggnadskonstruktören och VVS-konstruktören. Modulväggar av den typ som används i renrumssammanhang är så konstruerade att ytskikt och täthet mot intilliggande byggnadsdelar blir optimala utan efterbehandling och med ett minimum av byggdamm under produktionstiden. En ytterligare fördel som kan uppväga merkostnaden för sådana vägglösningar är att lokala mekaniska skador är lättare och snabbare att laga än med konventionella lättväggar. 14

Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems

Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems SIS-remiss 9449 Remisstiden utgår: 2012-01-31 Remissen omfattar: ISO/DIS

Läs mer

http://intranet/delade dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/2013/2013-1 SIS 10687/Remiss10687.doc 2013-02-28

http://intranet/delade dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/2013/2013-1 SIS 10687/Remiss10687.doc 2013-02-28 Implantat och biologisk säkerhet Implants for surgery - Wear of total knee prostheses - Part 4: Wear of the patella-femoral joint - Loading and displacement parameters for wear-testing machines and corresponding

Läs mer

Frågor kring remissen besvaras av Git Eliasson, SIS, telefon: 08-555 520 83, epost: git.eliasson@sis.se

Frågor kring remissen besvaras av Git Eliasson, SIS, telefon: 08-555 520 83, epost: git.eliasson@sis.se Laboratoriemedicin - Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod SIS-remiss 9007 Remisstiden utgår: 2011-08-01 Remissen omfattar: SS 872805 In vitro diagnostic medical devices

Läs mer

Remiss SIS 9252 Renhet i operationsrum Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet I operationsrum

Remiss SIS 9252 Renhet i operationsrum Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet I operationsrum 2011-12-05 Swedish Standards Institute 118 80 Stockholm Remiss SIS 9252 Renhet i operationsrum Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet I operationsrum Svenska Läkaresällskapet () är

Läs mer

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011. Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011. Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527 Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011 Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527 SIS/TK 527 Renhet i operationsrum konstituerades den 25 mars 2009

Läs mer

Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt.

Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt. Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt. Ver:05-01 Sida 1(1) Luften måste alltid vårdas lika omsorgsfullt

Läs mer

Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod

Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod 2011-06-20 SIS, Swedisk Standards Institute 118 80 Stockholm Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Luftburen smitta i operationssalen är en av källorna till vårdrelaterade infektioner.

Luftburen smitta i operationssalen är en av källorna till vårdrelaterade infektioner. Luftburen smitta i operationssalen är en av källorna till vårdrelaterade infektioner. Toul Meditech garanterar ultraren luftmiljö med 5cfu/m 3 i kritiska målområden, såsom i sårområde och över instrument.

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

SIS/TK 551, Vårdhundar Svar på SIS-remiss 10053 avseende SS 876000:2012

SIS/TK 551, Vårdhundar Svar på SIS-remiss 10053 avseende SS 876000:2012 SVARSBLANKETT SIS-remiss 0053 (5) e-post: christa.ahlenblom@sis.se SIS Remissvar Christa Ahlenblom 8 80 STOCKHOLM SIS/TK 55, Vårdhundar Svar på SIS-remiss 0053 avseende SS 876000:202 Senaste svarsdatum

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Ventilationssystem och partikelavskiljning Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Reduktion av internt genererade partiklar Sker normalt endast genom utspädning av genererade partiklar med renare

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1 Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 3 Den kalla, renade luften faller till botten bakom radiatorn.

Läs mer

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt BESTÄLLARGRUPPEN Bilaga 1 1997-04-02 1 (9) NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS Kravspecifikation 1. Allmänt De krav och önskemål som här ställts

Läs mer

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Handläggare, tfn Bengt Rydstedt, 08-555 520 28 E-post bengt.rydstedt@sis.se Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Detta dokument har utarbetats av AG 8 inom projekt LIS, Ledningssystem

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Luftbehandlingssystem. Ändrings-PM 1 (6) Dokumentansvarig Aleksandra Stojcevska. Publicerat 2015-01-27

Tekniska krav och anvisningar. Luftbehandlingssystem. Ändrings-PM 1 (6) Dokumentansvarig Aleksandra Stojcevska. Publicerat 2015-01-27 Tekniska krav och anvisningar Luftbehandlingssystem Ändrings-PM 1 (6) Revideringshistoriken avser och täcker in samtliga dokument inom teknikområdet Luftbehandlingssystem. Dokument som bara får nytt revideringsdatum

Läs mer

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions CamCleaner luftrenare Camfil Farr Produkt broschyr CamCleaner luftrenare Camfil Farr - clean air solutions När du en gång andats riktigt ren luft, vill du inte andas något annat. På arbetsplatser idag

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Innemiljö och energianvändning i byggnader

Innemiljö och energianvändning i byggnader Innemiljö och energianvändning i byggnader SIS-remiss 12884 Remisstiden utgår: 2015-02-16 Remissen omfattar: ftss 24300-2 Energy performance of buildings - Part 2: Classification of energy use Byggnaders

Läs mer

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning 2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna

Läs mer

REC Temovex luftbehandlingsaggregat Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning

REC Temovex luftbehandlingsaggregat Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning REC Temovex luftbehandlingsaggregat Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning Upp till 87% värmeåtervinning med vår unika motströmsväxlare REC Temovex luftbehandlingsaggregat Bra inomhusmiljö med hög

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV SOFTFLO Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV Miljoner färre sjukdagar & miljoner färre dagar för vård av sjukt barn. En enkel åtgärd är allt som behövs Mekanisk ventilation

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem?

Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem? 1(6) 1 Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem? Hur ser den hygieniska sfären ut? Odling av nerfallsplattor efter 4 timmars arbetspass under en vanlig tandvårdsbehandling ett kvalitetsutvecklingsprojekt

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

Om- och nybyggnation

Om- och nybyggnation Om- och nybyggnation Samverkan mellan tekniker, hantverkare och sjukvård Distrikt Göteborg 2006 09 05 Rev: 2011 01 10 PM Om- och nybyggnation Samverkan mellan tekniker, hantverkare och sjukvård Skriven

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå En presentation av åtgärder i samband med utbyte av kryddhylleaggregat

Läs mer

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt Från OVK till KVK Idag finns det många lagar och regler som reglerar inomhusklimatet. Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) infördes 1992, OVK innebär att ventilationssystemet ska hålla samma standard

Läs mer

Montage, drift och underhåll TX 35A

Montage, drift och underhåll TX 35A Montage, drift och underhåll TX 35A Rev.04 april 2013 Side 1 af 18 1.0.0 Innehåll 1.0.0 INNEHÅLL... 2 2.0.0 ILLUSTRATIONER... 2 3.0.0 ALLMÄN INFORMATION... 3 3.1.0 FÖRORD... 3 3.2.0 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN...

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

TYPRUM: Vårdrum isolering

TYPRUM: Vårdrum isolering TYPRUM 2014-12-12 TYPRUM: Vårdrum isolering Innehåll Checklista vårdrum isolering Typrumsritningar: Vårdrum isolering Hänvisningar 1. VLL:s projekteringsanvisningar 2. Typrumsritning Tvättplats TYP 1 3.

Läs mer

Luftbehandlingsaggregat REC Temovex 400

Luftbehandlingsaggregat REC Temovex 400 Luftbehandlingsaggregat REC Temovex 00 RT-00 Luftbehandlingsaggregat REC Temovex RT00 Allmänt REC Temovex 00 är ett kompakt enhetsaggregat för effektiv ventilation med högeffektiv värmeåtervinning. Aggregatet

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Installationsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41B18I Byggnadsingenjör, åk 2 BI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2015-03-19

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

VENTPLUS. Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden. Box 45 330 33 Hillerstorp Telefon +46 370 254 00 Fax +46 370 253 00

VENTPLUS. Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden. Box 45 330 33 Hillerstorp Telefon +46 370 254 00 Fax +46 370 253 00 Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1. Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 4. Luften värms upp av radiatorn, stiger uppåt och vidare in i

Läs mer

Kalkylera med LCCenergi

Kalkylera med LCCenergi V-skrift 2003:1 Sid. 1 (9) Kalkylera med LCCenergi Riktlinjer för val av indata Luftbehandlingssystem V-skrift 2003:1 Sid. 2 (9) Förord Visst är det rationellt och klokt att även beakta kostnaden för drift

Läs mer

Värmeåtervinningsaggregat HERU

Värmeåtervinningsaggregat HERU Värmeåtervinningsaggregat HERU HERU 50 och 75 Värmeåtervinningsaggregatet HERU är konstruerat för till- och frånluftsventilation för villor, kontor och andra lokaler där stora krav ställs på hög temperaturverkningsgrad,

Läs mer

Teknik & Råd. Komfortventilation. version 2005-1

Teknik & Råd. Komfortventilation. version 2005-1 Teknik & Råd Komfortventilation version 2005-1 sida 2 - Lågimpulsdon i komfortinstallationer sida 9 - Omblandande don i komfortinstallationer 1 Deplacerande ventilation i korthet Deplacerande ventilation

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

DC AirCube. Absolut dammfritt sedan 1972. DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor.

DC AirCube. Absolut dammfritt sedan 1972. DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor. Absolut dammfritt sedan 1972. HEPA H13-filter Energisnål ECO-fläkt Enkla filterbyten DC AirCube DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor. Ingen

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning 205-06-23 204/2242 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Enheten för Energiteknik, Sektion ETk, Borås - 002 Tabell - Kylteknik Fält 45-2 45-3 45-4 NFPAC driven compressors for space heating and cooling

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13. Jan Risén

Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13. Jan Risén Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13 1 Innehåll 1. Standarder för beräkning av verkningsgrad i värmeåtervinningssystem. 2. Några beräkningsexempel där de olika standarderna tillämpas.

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Ventilation 1. Hur fungerar ventilation FT, S? 2. Vanliga problem med respektive system. 3. Vad händer med byggnader när det byts värmekälla

Läs mer

Rapport om mätosäkerheten hos direktflödesmätare

Rapport om mätosäkerheten hos direktflödesmätare Bilaga. Mätuppställningar Mätuppställning nr 1 (Tilluft ; 315 mm) Från den varvtalsstyrda fläkten leds luftflödet vidare genom spiralfalsade rör med 315 mm diameter, där den av SP kalibrerade mätflänsen

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus Experter på inneklimat i lågenergihus ... sid. 3 Om aggregatet... sid. 4 Prestanda... sid. 5 Tekniska data... sid. 6 Mått... sid. 7 Ventilation & värmeåtervinning... sid. 7 Komponenter... sid. 8 Tillbehör...

Läs mer

Ren luft inomhus! ET! NYHET! NYHET! NYH. Energiåtervinningsaggregatet HERU väggmodell för hälsan och ekonomin. www.ostberg.com

Ren luft inomhus! ET! NYHET! NYHET! NYH. Energiåtervinningsaggregatet HERU väggmodell för hälsan och ekonomin. www.ostberg.com Ren luft inomhus! Energiåtervinningsaggregatet HERU väggmodell för hälsan och ekonomin ET! NYHET! NYHET! NYH www.ostberg.com Innehåll NYA MÖJLIGHETER TILL REN LUFT INOMHUS.......3 ENERGIÅTERVINNINGSAGGREGAT

Läs mer

Toppklimat för småhus

Toppklimat för småhus VENTILATION SVALKA SKÖTSEL INSTALLATION TEKNIK Toppklimat för småhus VÄRME Värme Ventilation Luftkonditionering Värme Med hjälp av en värmepump återvinns värme och energi från den luft som ventileras bort

Läs mer

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv 1 Ventilationsapparat för installationsgolv är en kanalansluten golvapparat med kyla, värme och ventilation. Maximus installeras i kontorsmiljöer och som ersätter dagens konventionella golvdon, konvektorer

Läs mer

Ventilationsanvisning. för Klädskåp

Ventilationsanvisning. för Klädskåp Ventilationsanvisning för Klädskåp Torra kläder och frisk luft. Glöm alla problem med fuktiga kläder som inte torkar och dålig lukt i omklädningsrummet. Välj istället något av våra tre olika ventilations

Läs mer

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen Inför byte av CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1 Till PBH s Luftvärmeaggregat LVAC Redovisningen Gäller för hus upp till 130 m² Dimensionerande utomhustemperatur - 35 C Fyra installationsalternativ Telefon

Läs mer

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Ventilationens betydelse för f inneklimatet Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Lite om Lundafastigheter i Lund Vi förvaltar f skolor, daghem, fritidshem, bibliotek, badanläggningar, stadshallar

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Drift & skötsel Sugejektor GOLIAT

Drift & skötsel Sugejektor GOLIAT Drift & skötsel Sugejektor GOLIAT 141023_100820:5 QMTC 7SU3-XXXX Adress Amerikavägen 6 SE 393 56 KALMAR, Sweden Telefon +46(0)480 44 71 70 Telefax +46(0)480 44 00 22 Hemsida/ e-post www.qmt3.com info@qmt3.com

Läs mer

ProjekTeringsguide. Utdrag ur samlingshäfte Kåpor för professionella kök. Sidor 30 36.

ProjekTeringsguide. Utdrag ur samlingshäfte Kåpor för professionella kök. Sidor 30 36. ProjekTeringsguide Utdrag ur samlingshäfte Kåpor för professionella kök. Sidor 30 36. Acticon AB Sjöåkravägen 30 564 31 Bankeryd Tel 036-37 07 90 Fax 036-37 07 45 www.acticon.se 1 www.acticon.se ATt Projektera

Läs mer

Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering,

Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering, Power Gen FILTAC Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering, industriell ventilation och renrumsteknik. Vårt koncept är att erbjuda designade och skräddarsydda

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

R e n l u f t t i l l l ä g r e ko s t n a d

R e n l u f t t i l l l ä g r e ko s t n a d R e n l u f t t i l l l ä g r e ko s t n a d Camfil Farr Segmentbroschyr LC C L iv s cy ke l ko s t n a d Camfil Farr clean air solutions ko s t n a d e n f ö r re n l u f t filtret är den enda komponent

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem 2/21/2007 Ger ditt ventilationssystem bättre eller sämre inohusmiljö? Vanliga Problem i Ventilationssystem Ventilationssystem förmodas

Läs mer

Folktandvårdens hygienutvecklingsarbeten

Folktandvårdens hygienutvecklingsarbeten Folktandvårdens hygienutvecklingsarbeten 2006-07 Hygieninstruktioner på intranätet Hygieniska sfären stänksfären i behandlingsrummet Checklista för behandlingsrum Basala hygienrutiner - Klädregler Basala

Läs mer

Lösningen på problemen med sjuka hus

Lösningen på problemen med sjuka hus Lösningen på problemen med sjuka hus Med Genano 310 kan man rena inomhusluften från föroreningar, (toxiner som skapats av mögel, bakterier, lättflyktiga ämnen etc.), som ofta leder till symtom och sjukdomar.

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Innehåll. Allmänt 1. Handhavande 2. Underhållsanvisning 2. Installation 3. Inställningar 7. Projektering 8. Elschema 9

Innehåll. Allmänt 1. Handhavande 2. Underhållsanvisning 2. Installation 3. Inställningar 7. Projektering 8. Elschema 9 Innehåll Allmänt 1 Handhavande 2 Underhållsanvisning 2 Installation 3 Inställningar 7 Projektering 8 Elschema 9 Komponenter och tekniska data 10 CZ12037 PB2 Allmänt Tilluftaggregatet ComfortZone T12 är

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet.

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet. INSTRUKTION FÖR DRIFT & SKÖTSEL AV MINIMASTER I RADHUSEN JANUARI 2012 Till Systemet Minimaster finns bara i våra radhus, i punkthusen är det ett annat system. Minimastern är konstruerad att ge en balanserad

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor FoHMFS 2014:XX Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens

Läs mer

LONGUS LONGUS 2014-06-25. Fasadapparat för väggmontage. LONGUS är en helt ny generation av fasadapparat, NYCKELTAL

LONGUS LONGUS 2014-06-25. Fasadapparat för väggmontage. LONGUS är en helt ny generation av fasadapparat, NYCKELTAL Fasadapparat för väggmontage är en helt ny generation av fasadapparat, där värmeutbytet koncentreras till värmekällorna och som är utvecklat för låga drivtryck (- 00 Pa). monteras på fasadvägg bakom platsbyggda

Läs mer

Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga CO2-givare

Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga CO2-givare Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga -givare påverkar människor Redan år 1850 upptäckte Dr Pettenkofer (M.D. 1843 i München), att -halten i luften påverkar personer som vistas i

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

Mikrobiologisk kontroll av produkter för linsoch ögonsköljning

Mikrobiologisk kontroll av produkter för linsoch ögonsköljning Mikrobiologisk kontroll av produkter för linsoch ögonsköljning Tillsynsrapport från Enheten för Medicinteknik 2013-06-18 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

REC Temovex. luftbehandlingsaggregat. Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning

REC Temovex. luftbehandlingsaggregat. Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning REC Temovex luftbehandlingsaggregat Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning Vägen till energibesparing går genom motströmsvärmeväxlaren! REC Temovex tillverkar i Helsingborg en typ av ventilationsaggregat

Läs mer

foto: www.canstockphoto.com RESEMA LUFTFILTER energiklassificering enligt Eurovent 4/11

foto: www.canstockphoto.com RESEMA LUFTFILTER energiklassificering enligt Eurovent 4/11 foto: www.canstockphoto.com RESEMA LUFTFILTER energiklassificering enligt Eurovent 4/11 1 Energiberäkning enligt Eurovent 4/11 Eurovent 4/11 specificerar en beräkningsmodell för energiklassificering av

Läs mer

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan

Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Inspektionsprotokoll 1(4) Bevarandeavdelningen Sebastian Grette Inspektion av arkivlokaler hos Kungl Konsthögskolan Datum: 2005-06-22 Tid: Kl 13.30-14.30 Plats: Skeppsholmen, Stockholm Närvarande: NN,

Läs mer

Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson

Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson Kurs i stallbyggnation och stallmiljö för häst Måndagen den 26 mars 2012 på Jägersro Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson Kursen är delfinansierad

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer