Renhet i operationsrum - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Renhet i operationsrum - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i"

Transkript

1 Renhet i operationsrum - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS-remiss 9252 Remisstiden utgår: Remissen omfattar: SIS-TR 39 - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i operationsrum - Att förebygga luftburen smitta i operationsrum dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/ SIS 9252 Renhet i operationsrum/remiss9252.doc SIS, Swedish Standards Institute Postadress: STOCKHOLM Telefon: Telefax: Postal address: STOCKHOLM, Sweden Phone: Telefax: SIS is the Swedish member of ISO and CEN Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: E-post: Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE

2 Renhet i operationsrum - Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i operationsrum Ditt svar är viktigt Orientering Det är viktigt att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka hur standarderna är utformade. Dina synpunkter på förslaget till teknisk rapport bidrar till att testa riktigheten i den kommande rapporten och genom ditt svar ökar också möjligheten att rapporten kommer att bli använd och accepterad. SIS eftersträvar att miljöhänsyn tas i standardiseringsarbetet. Vi tar därför gärna emot dina synpunkter även när det gäller dessa frågor. Om du vill påverka innehållet i den kommande stanrapporten ska du använda svarsblanketten som är bifogad. Den svenska kommittén SIS/TK 527, Renhet i operationsrum, har utarbetat det förslag till svensk nationell standard som presenteras i denna remiss. Den slutgiltiga rapporten kan i vissa delar komma att avvika från förslaget beroende på resultatet av den svenska remissbehandlingen. Det är viktigt att berörda svenska myndigheter klarlägger om förslaget är förenligt med svensk lagstiftning. Svaren på denna remiss kommer att utgöra underlag för kommitténs beslut. Något om förslaget Avsikten med denna nationella tekniska rapport är att ge vägledning för hur luftburen smitta till operationssår och medicintekniska produkter kan minimeras i operationsrum och angränsande lokaler. Syftet är att förebygga postoperativa infektioner förorsakade av luftburna mikroorganismer. Den tekniska rapporten ger funktionskrav samt vägledning till teknisk utformning av ventilation och anger metoder för utvärdering av ventilationens förmåga att avlägsna mikroorganismer från luften. Samspelet mellan kläder och ventilation beskrivs också. Svensk kommitté Svaren på denna remiss kommer att behandlas av Renhet i operationsrum, SIS/TK 527. Gruppen har följande sammansättning: Anna Hambraeus, Vårdhygien Stockholms Län, Ordförande Peter Andersson, AB NinoLab Göran Dalaryd, ÅF-Infrastruktur AB Peter Ekolind, Airsonett AB Håkan Ekvall, PB teknik AB Lena Engman, Textilia Tvätt & Textilservice AB Gunnar Enlund, Akademiska Sjukhuset Tomas Ericsson, SWECO Systems AB Pedro Gandra, Locum AB Antonio Grandon, Region Skåne Regionservice Skåneteknik Anders Grönblad, YIT Sverige AB dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/ SIS 9252 Renhet i operationsrum/remiss9252.doc SIS, Swedish Standards Institute Postadress: STOCKHOLM Telefon: Telefax: Postal address: STOCKHOLM, Sweden Phone: Telefax: SIS is the Swedish member of ISO and CEN Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: E-post: Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE

3 Mattias Haag, ÅF Infrastructure AB Mattias Haag, Ramböll Sverige AB Gunnar Hagström, Universitetssjukhuset Örebro Tomas Hansson, Toul Meditech AB Gunda Höckenström, Nya Karolinska Solna Lars Jansson, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB Annica Johnsson, Berendsen Textil Service AB Susanna Köhlin, Landstingsfastigheter Susanne Lemon, Örebro läns landsting Elisabeth Liljeblad, Vårdförbundet Bengt Ljungqvist, Chalmers Tekniska Högskola AB Johan Nordenadler, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB Nils-Erik Pettersson, Universitetssjukhuset Örebro Ulrika Ransjö, Akademiska sjukhuset Sjukhusledningen Berit Reinmüller, Chalmers Tekniska Högskola AB Jan Risén, Fläkt Woods AB Produktförsäljning Sverige Ulf Rosenlund, Ramböll Sverige AB Pål Svensson, Airsonett AB Magnus Wennberg, QMT-tech AB Agneta Westerudd, Capio S:t Görans Sjukhus AB Wille Wilkens, Camfil Svenska AB Peter Carlfors, SIS, projektledare Frågor Beställning Pris Vilka får remissen? Svar på remissen Anvisningar för remissvar Frågor kring remissen besvaras av Peter Carlfors, SIS, telefon: , epost: Förslaget kan beställas från Alexandra Antoni, SIS, telefon: , epost: Pris för standardförslaget är 0 kronor exkl. moms Remissen har sänts ut till följande: SIS/TK 527, Remissgrupp 527, SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter, Remissgrupperna 170, 170/1, 170/2, 170/3, 170/4 samt Generell remissgrupp för hälso- och sjukvård Besvara remissen genom att returnera bifogade svarsblankett, till Se anvisningar. Ett remissvar består av två delar: Svarsblankett (där du röstar ja eller nej till förslaget, eller avstår); Kommentarer. Om remissen innehåller flera standardförslag skall ett svar avges för varje ingående standardförslag. I svarsblanketten finns förberedda svarsalternativ för samtliga standardförslag. OBS! Försök inte skilja svarsblankett och kommentarsdelen, eftersom de länkade uppgifterna då försvinner. Så här fyller du i "Avstår" om du inte är insatt i förslaget och dess konsekvenser eller om du

4 svarsblanketten inte har tid eller möjlighet att sätta dig in i förslaget. "Tillstyrker utan kommentarer" om du anser att förslaget kan godtas som standard utan förändringar. "Tillstyrker med kommentarer" om du anser att förslaget kan godtas som standard, fast med de förändringar du angivit i dina kommentarer. "Avstyrker med motivering" om du anser att förslaget innehåller felaktigheter eller är olämpligt att godta som standard. Du måste ange en motivering till avstyrkandet och skälen skall vara av allvarligare karaktär. Ange om du/ni har erfarenhet inom den föreslagna standardens tillämpningsområde och om du/ni haft möjlighet att pröva förslagets tillämpning i er verksamhet. Kom gärna med synpunkter på den föreslagna svenska titeln Om du vill lämna kommentarer Så här fyller du i blanketten för kommentarer Fyll i medföljande blankett för kommentarer enligt anvisningarna nedan, Om standardförslaget är på engelska ska kommentarerna vara på engelska. Detta för att säkerställa en korrekt användning av fackuttryck. För att skapa en ny tabellrad ställer du markören i sista tabellcellen och trycker tab. ID Lämna blankt eller ange en kortform av er identitet som svarslämnare (t.ex. initialer, eller förkortning av företags-/organisationsnamn) Clause No./Subclause No./Annex (e.g. 3.1) För varje kommentar ges en referens till relevant avsnitt i standardförslaget. Paragraph/Figure/Table/Note (e.g. Table 1) Om möjligt preciseras relevant stycke, figurnr, tabellnr, not, eller dylikt i standardförslaget. Type of comment Varje kommentar kategoriseras med någon av förkortningarna te, ed, ge med följande innebörd: te: teknisk kommentar ed: redaktionell kommentar (editorial) ge: generell kommentar Comment (justification for change) Föreslagna ändringar motiveras/förklaras kortfattat. Proposed change För te- och ed-kommentarer ges entydiga förslag till ersättningstext, tillägg eller strykning, gärna enligt följande exempel: Change shall to should. Add the text see enclosure.

5 Remove the text see enclosure.

6 Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i operationsrum Att förebygga luftburen smitta i operationsrum ICS Språk: Publicerad: Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

7 Arbetsgruppen för denna publikation Agneta Westerudd, Capio S:t Görans Sjukhus AB Anders Grönblad, YIT Sverige AB Anna Hambraeus, SFVH, Svensk Förening för Vårdhygien Annica Johnsson, Berendsen Textil Service AB Antonio Grandon, Region Skåne Regionservice Skåneteknik Bengt Ljungqvist, Chalmers Tekniska Högskola AB Berit Reinmüller, Chalmers Tekniska Högskola AB Elisabeth Liljeblad, Vårdförbundet Gunda Höckenström, Nya Karolinska Solna Gunnar Enlund, Akademiska Sjukhuset Gunnar Hagström, Universitetssjukhuset Örebro Göran Dalaryd, ÅF-Infrastruktur AB Håkan Ekvall, PB teknik AB Jan Risén, Fläkt Woods AB Produktförsäljning Sverige Johan Nordenadler, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB Lars Jansson, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB Lena Engman, Textilia Tvätt & Textilservice AB Magnus Wennberg, QMT-tech AB Mattias Haag, ÅF Infrastructure AB Nils-Erik Pettersson, Universitetssjukhuset Örebro Pedro Gandra, Locum AB Peter Andersson, AB NinoLab Peter Ekolind, Airsonett AB Pål Svensson, Airsonett AB Susanna Köhlin, Landstingsfastigheter Susanne Lemón, Örebro läns landsting Tomas Ericsson, SWECO Systems AB Tomas Hansson, Toul Meditech AB Ulf Rosenlund, Ramböll Sverige AB Ulrika Ransjö, SFVH, Svensk Förening för Vårdhygien Wille Wilkens, Camfil Svenska AB SIS Handbok HB XXX är framtagen av SIS tekniska kommitté TK 527 Renhet i operationsrum Dokumentet består av xx sidor. Upplysningar om sakinnehållet i XXX lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: Internet:

8

9 Innehåll INLEDNING... 5 POSTOPERATIVA SÅRINFEKTIONER... 5 ENDOGEN SMITTA... 5 EXOGEN SMITTA... 5 MIKROBIOLOGISKA KRAV PÅ LUFT I OPERATIONSRUM... 5 FÖRHINDRA FLÖDE AV MIKROORGANISMER FRÅN OCH TILL OMGIVANDE LOKALER... 6 KLÄDEDRÄKTENS EFFEKT PÅ LUFTBUREN SMITTA OMFATTNING NORMATIVA HÄNVISNINGAR TERMER OCH DEFINITIONER MIKROBIOLOGISKA KRAV ALLMÄNT INFEKTIONSKÄNSLIG REN KIRURGI Tabell 1. Operationsrum infektionskänslig ren kirurgi ÖVRIG KIRURGI Tabell 2. Operationsrum för övrig kirurgi UPPDUKNINGSRUM Tabell 3. Uppdukningsrum LOKALER MED DIREKT FÖRBINDELSE MED OPERATIONSRUM AVSETT FÖR INFEKTIONSKÄNSLIG REN KIRURGI.. 13 Tabell 4. Lokaler med direkt förbindelse med operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi BYGGNADSTEKNISKA KRAV ALLMÄNT UTFORMNING TÄTHETSKRAV GOLV TAK TAKHÄNGD UTRUSTNING VÄGGAR FAST OCH LÖS INREDNING DÖRRAR FÖNSTER VENTILATIONSTEKNISKA KRAV ALLMÄNT TOTALLUFTFLÖDE LUFTFÖRINGSPRINCIP UTELUFTFLÖDE ÅTERLUFTFLÖDE (RECIRKULATION) Återluft Värmeåtervinning TRYCKDIFFERENSER LUFTFILTER Förfilter Slutfilter LUFTFUKTIGHET RUMSTEMPERATUR LJUDNIVÅ STATISK ELEKTRICITET LUFTFLÖDESBERÄKNINGAR OPERATIONSRUM INFEKTIONSKÄNSLIG REN KIRURGI Tabell 5. Riktlinjer gällande infektionskänslig ren kirurgi OPERATIONSRUM FÖR ÖVRIG KIRURGI Tabell 6. Riktlinjer gällande operationsrum för övrig kirurgi UPPDUKNINGSRUM Tabell 7. Krav gällande uppdukningsrum LOKAL KORRIDOR FUNKTIONSKONTROLL

10 7.1 KONTROLL LUFTFLÖDE TRYCKDIFFERENS KONTROLL AV FILTERINSTALLATION/INLÄCKAGE LUFTRÖRELSESTUDIER INTRÄNGNING AV LUFTBURNA PARTIKLAR I REN ZON UPPRENINGSTID Tabell 8. Sammanfattning funktionskontroller MÄTUTRUSTNING OCH KALIBRERING ALLMÄNNA KRAV KLÄDER UTFORMNING OCH KVALITET LOGISTIK STÄDNING AV OPERATIONSRUM SAMT UPPDUKNINGSRUM DRIFT OCH UNDERHÅLL AV VENTILATIONSANLÄGGNING DOKUMENTATION AV VENTILATIONSANLÄGGNING RISKANALYS OCH AVVIKELSEHANTERING BILAGA A (INFORMATIV) MIKROBIOLOGISKA MÄTMETODER A.1 Aktiv luftprovtagning A.1.1 Princip A.1.2 Exempel på mätinstrument A.1.3 Provtagningsmaterial A.1.4 Provtagning A.1.5 Inkubering A.1.6 Avläsning A.2 Passiv luftprovtagning A.2.1 Princip A.2.2 Provtagningsmaterial A.2.3 Provtagning A.2.4 Inkubering A.2.5 Avläsning A.3 Mätprotokoll vid luftprovtagning A.4 Exempel på rapport BILAGA B (INFORMATIV) UTVÄRDERING AV LUFTENS SKYDDSVERKAN I RENZON LR- METODEN I OPERATIONSRUM Utvärdering av luftens skyddsverkan i renzon B.1 Allmänt B.2 Mätvillkor B.3 Metod B.4 Utrustning B.5 Utförande B.5.1 Rektangulär renzon B.5.2 Rund renzon B.5.3 Beräkning av Riskfaktor B.6 Utvärdering BILAGA C (INFORMATIV) LUFTFLÖDE, LUFTOMSÄTTNING, KONCENTRATION OCH UPPRENINGSTID C.1 Luftomsättning C.2 Koncentration C.3 Uppreningstid BILAGA D (INFORMATIV) HISTORIK LITTERATUR OCH REFERENSER

11 Inledning Det är tydligt uttalat i lagtext att hälso- och sjukvård och tandvård ska vara av god hygienisk standard. I denna handbok beskrivs åtgärder som kan skapa en miljö med kontrollerad mikrobiologisk renhet i operationsrummet. Tyngdpunkten ligger på att förebygga luftburen smitta till operationsområde och medicintekniska produkter. Handbokens omfattning och avgränsningar beskrivs i 1. Postoperativa sårinfektioner Postoperativa sårinfektioner uppkommer vid c:a 7% av alla operationer, och är den tredje vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige. Vid så kallade rena ingrepp, det vill säga operationer i bakteriefri vävnad, är infektionsrisken 1-3% (Att förebygga vårdrelaterade infektioner, 2006). Postoperativa sårinfektioner orsakas i de flesta fallen av att vävnaden förorenats med bakterier under själva operationen. Sedan såret slutits är infektionsrisken liten. Den bakteriella föroreningen kan komma från patienten själv, endogen smitta, eller från omgivningen, exogen smitta. Endogen smitta Vid ingrepp i steril vävnad, så kallade rena operationer, är patientens egen hud den huvudsakliga endogena smittkällan. De bakterier som utgör normal hudflora förorsakar i de flesta fall bara infektioner vid särskilt infektionskänslig ren kirurgi som t ex implantation av kroppsfrämmande material. Ett undantag utgör Staphylococcus aureus som ingår i hudfloran hos c:a 10% av friska personer och som kan förorsaka infektion vid all typ av kirurgi. Vid ingrepp i organ som normalt innehåller bakterier, t ex mag-tarmkanalen förorenas omgivande vävnad med stora bakteriemängder. Exogen smitta Smitta från omgivningen kan nå operationssåret via luften, luftburen smitta, eller genom kontakt med t ex instrument och vätskor som förorenats under operationen. Huden är den viktigaste källan till luftburen smitta i operationsrummet. En person avger c:a 10 4 hudpartiklar/min då hon går och c:a 10% av dem är bakteriebärande. Den individuella variationen är stor. Hudfragmenten varierar i storlek från c:a 5 till 60 µm. Man brukar räkna med en genomsnittlig sedimentationshastighet på 0,3 m/min (Noble 1975). Anaeroba bakterier sprids också till luften från huden och överlever tillräckligt länge för att utgöra en infektionsrisk (Benediktsdóttir & Hambraeus 1982). Aktivitet och friktion mot huden t ex av kläder ökar spridningen. När hudflagorna passerar täta kläder kan de också fragmenteras, och mer än 50% av de bakteriebärande partiklarna vara mindre än 5 µm (Noble, 1963, Mackintosh, 1978, Reinmüller & Ljungqvist 2003, Ljungqvist & Reinmüller 2006) Personer med hudproblem eller infektioner kan till luften avge stora mängder Staphylococcus aureus och även andra sjukdomsalstrande bakterier t ex grupp A streptokocker. Ventilation och täta kläder minskar inte denna smitta på ett tillräckligt säkert sätt. Vårdhygieniska rekommendationer klargör hur dessa personers närvaro i operationsrummet måste begränsas (Att förebygga vårdrelaterade infektioner, 2006) Mikrobiologiska krav på luft i operationsrum De senaste årens utveckling av nya operationsmetoder tyder på att operationer där främmande material sätts in i kroppen kommer att bli vanligare, och därmed ökar behovet av operationsrum för ren kirurgi Handboken ansluter sig till de krav på mikrobiologisk renhet i luften i operationsrum som anges i Byggenskap och vårdhygien 2010 (Byggenskap och Vårdhygien 2010). Rekommendationerna bygger på en sammanvägning av resultat från äldre studier (Bilaga D Historik) och vad man praktiskt kan åstadkomma genom att kombinera ventilation och användning av specialarbetsdräkt. Ventilation Operationsrummet ventileras för att bereda patienter och de som arbetar i rummet en säker och behaglig miljö. I handboken behandlas huvudsakligen de aspekter på ventilationen som har betydelse för att förhindra smittspridning. Ventilationens huvuduppgifter är då att medverka till en låg nivå av mikroorganismer under pågående operation, minimera risken för inflöde av mikroorganismer från omgivningen, och att rena luften efter operationen. Luftflöde anges i antalet luftväxlingar/h eller volym tillförd luft per tidsenhet (luftflöde) vanligen i m 3 /s. 5

12 För att räkna ut antalet luftväxlingar måste man veta luftflödet och rummets volym. Vid konstant spridning av föroreningar i rummet har rummets volym ingen betydelse för den stationära föroreningsnivån. Den avgörs av totalflödet av tillförd luft. Rummets volym har däremot betydelse för hur snabbt utspädning/avklingning sker. De två vanligaste principerna för operationsrumsventilation i Sverige är omblandande strömning med ett tilluftsflöde på c:a 0,6 m 3 /s och så kallade parallellströmningstak med ett totalt tilluftsflöde på >2,5 m 3 /s. Vid omblandande strömning minskar man antalet bakteriebärande partiklar i luften genom utspädning. Med parallellströmningstak över operationsbordet är avsikten att få en borttransport av de bakteriebärande partiklarna. Under pågående operation störs emellertid parallellströmningen av operationslagets rörelser och värmealstring liksom av operationslampornas placering och värmeavgivning så att strömningsformen även i dessa system kan bli omblandande. För båda ventilationssystemen kan man utgå från utspädningsprincipen när man beräknar vilket tilluftsflöde som behövs (Nordenadler 2010). Förhindra flöde av mikroorganismer från och till omgivande lokaler När en dörr till operationsrummet öppnas kan man få ett luftflöde in i operationsrummet med risk för inflöde av bakteriebärande partiklar då temperaturdifferens råder mellan omgivande lokaler och operationsrum. Teoretiska beräkningar visar att detta har liten betydelse för renheten av luften i operationsrum med konventionell omblandande strömning, där bakteriehalten ofta ligger över 50 cfu/m 3. (Nordenadler 2010). En betydligt större föroreningskälla är det om ytterligare en person kommer in. Det relativa tillskottet till luftburna bakteriebärande partiklar vid dörröppning blir större i operationsrum där man eftersträvar en mycket låg föroreningsnivå. För att minska inflödet av bakteriebärande partiklar från lokaler i direkt anslutning till operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi bör dessa ha en definierad luftrenhet (Nordenadler 2010). Några få sjukdomar sprids luftburet; till dem hör vattkoppor och mässling. Patienter med utbredda brännskador sprider stora mängder bakteriebärande partiklar till luften och kontaminerar därigenom hela miljön i operationsrummet. På sjukhus med infektionsklinik och på sjukhus med brännskadeavdelning bör det finnas ett operationsrum som kan nås från en korridor utanför operationsavdelningen. För att rummet ska kunna betjänas med utrustning bör det ha en slussad ingång till operationsavdelningen. Operationsrummet ska även vid operation med risk för luftburen smitta ha övertryck i förhållande till omgivande lokaler. Man bör undvika att växla ventilationens flödesriktning Upprening av luften efter en operation Med 18 luftväxlingar/h (luftflöde drygt 0,5 m 3 /s i ett 30 m 2 operationsrum med takhöjd 3,5 m) får man 90% utspädning av luftburna föroreningar på 8 min. Sedan patienten och operationslaget lämnat rummet iordningsställs det i regel av en eller två personer, vilket ger en låg nivå luftburen smitta. Antalet bakteriebärande partiklar som virvlar upp i luften från golvytan under städningen är <10-3 (<1 på 1000) (Hambraeus, 1978). Sedan operationsrummet iordningsställts efter en operation är kvarvarande luftburen smitta från föregående patient och operationslag mycket liten. Klädedräktens effekt på luftburen smitta. Täta kläder förhindrar spridning av bakteriebärande hudpartiklar till luften. Specialarbetsdräkten är en arbetsdräkt som minskar spridningen av bakteriebärande hudpartiklar från personalen till luften i operationsrummet. I SS-EN ges minimikrav för material lämpligt för specialarbetsdräkten. Design har också stor betydelse för funktionen men är ännu inte specificerad i någon standard. Om specialarbetsdräkten ska ha effekt på antalet bakteriebärande partiklar i luften i operationsrummet måste den bäras av alla i rummet. 6

13 1 Omfattning Avsikten med denna handbok är att ge vägledning för hur luftburen smitta till operationssår och medicintekniska produkter kan minimeras i operationsrum och angränsande lokaler. Syftet är att förebygga postoperativa infektioner förorsakade av luftburna mikroorganismer. Handboken ger funktionskrav samt vägledning till teknisk utformning av ventilation och anger metoder för utvärdering av ventilationens förmåga att avlägsna mikroorganismer från luften. Samspelet mellan kläder och ventilation beskrivs också. Andra viktiga åtgärder för renhet i operationsrum är iordningsställande av rummet före och avveckling efter operation, arbetssätt och flöden för patient och personal. Dessa områden belyses men ligger utanför den egentliga ramen för handboken. 2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är nödvändiga när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). Byggenskap och Vårdhygien. Svensk Förening för Vårdhygien (ISBN ). SS-EN 779, Luftbehandling - Luftfilter för ventilationsanläggningar - Bestämning av filtreringsegenskaper SS-EN :2009, Högeffektiva luftfilter (EPA, HEPA och ULPA) - Del 1: Klassificering, funktionsprovning, märkning SS-EN ISO , Renhetsteknik - Renrum och tillhörande renhetskontrollerade miljöer - Del 1: Klassificering av luftburna partiklar SS-EN ISO , Renhetsteknik - Renrum och tillhörande renhetskontrollerade miljöer - Del 3: Provningsmetoder Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer, T9:2007/T22:1998. Forskningsrådet Formas 3 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer och definitioner som anges i [text] och de som följer nedan. 3.1 at rest, i vila färdigbyggt rum med all utrustning på plats och installerad och i drift, men utan verksamhet och ingen personal närvarande 3.2 cfu kolonibildande enheter, colony forming units (cfu); bakteriebärande partiklar som fångas upp och ger upphov till en koloni på en odlingsplatta 3.3 cirkulationsluft luft som cirkulerar inne i ett rum eller till rummet återförd frånluft från samma rum 3.4 differenstryck Pa, tryckskillnad mellan rum som upprätthålls med luftbehandlingssystemet 7

14 3.5 endogen smitta smitta från patientens egen normalflora 3.6 exogen smitta smitta till patienten från andra personer eller omgivningen 3.7 frånluft luft som bortförs från rum 3.8 frånluftsreglering tilluftstemperaturen styrs av temperaturgivare placerade både i tilluftskanalen och frånluftskanalen 3.9 kirurgiskt ingrepp kirurgisk intervention som genomtränger hud eller slemhinna, och som utförs av ett operationslag. SS-EN 13795: källstyrka det antal cfu som i medeltal sprids per person och sekund när personen bär en viss arbetsdräkt 3.11 luftdon don som utgör gräns mellan behandlat utrymme och kanalsystem och som vanligen är avsett att åstadkomma viss luftrörelse i vistelsezonen 3.12 luftfilter filter i luftbehandlingssystem 3.13 luftflöde, luftström luftvolym per tidsenhet, anges i storheten m 3 /s, l/s 3.14 luftfuktighet relativ luftfuktighet (relative humidity % RH) är den aktuella fuktmängden uttryckt i procent av vattnets mättnadstryck vid den aktuella temperaturen 3.15 lufthastighet 3.16 luftomsättning luftomsättning är ett mått på ett rums luftväxling och definieras som kvoten av luftflödet och rummets volym 3.17 luftrörelse luftens rörelsemönster ANM. I rum uppstår luftrörelser av konvektion, ventilation, otäthet i vägg-, golv- eller takytor eller av personers rörelser. 8

15 3.18 normal arbetsdräkt arbetsdräkt utförd i mindre täta material. Normal arbetsdräkt är inte en medicinteknisk produkt och bör inte användas i operationsrum med höga renhetskrav 3.19 operationsrum rum som huvudsakligen är avsett för kirurgiska ingrepp 3.20 parallellströmning strömning i en (samma) riktning 3.21 relativ fuktighet % RF se luftfuktighet 3.22 riskanalys systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera faror och bedöma risken riskhantering systematisk tillämpning av ledningspolicy, procedurer och utövande med syfte att analysera, värdera och kontrollera risk. (SS-EN ISO 14971, 2.18) eller: rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till skada samt att återföra erfarenheterna. (SOSFS 2005:12) 3.24 rumsluft se inneluft 3.25 specialarbetsdräkt arbetsdräkt som är avsedd att, och även visats kunna minska kontamineringen av operationssalens luft med bakteriebärande hudpartiklar från bäraren (personalen), varigenom risken för luftburen smitta och sårinfektion också minskar. ANM. Till skillnad från den arbetsdräkt som vanligen bärs i operationssalen är specialarbetsdräkten utformad för att minska kontamination av luften i operationssalen från personalen SPF Specific Fan Power eller Specifik fläktenergi anges i kw/m 3 s 3.27 spridningskammare kammare med HEPA-filtrerad tilluft och kalibrerad luftevakuering för mätning av spridning av bakteriebärande partiklar från frisk försöksperson och därigenom beräkna källstyrkan hos det plagg personen bär 3.28 temperaturgradient kvot av temperaturdifferens och längd ANM. Riktning för temperaturförändringen måste anges, t.ex. temperaturgradienten i höjdled tilluft luft som tillförs rum; jfr frånluft ANM. Tilluft kan vara uteluft, cirkulationsluft, återluft eller överluft. 9

16 3.30 UDF Unidirectional flow, Unidirectional Air Flow likriktad luftströmning. Används hellre än LAF uppreningstid den tid det tar att reducera koncentrationen luftburna partiklar 100: uteluft hellre än: friskluft luft i eller från det fria; jfr inneluft, tilluft 3.33 visualisering egenskapsredovisning fullskaleprov med rökindikering för att visa luftströmning. 4 Mikrobiologiska krav 4.1 Allmänt Mikrobiologiska krav på luften för två typer av operationsrum beskrivs: rum avsedda för infektionskänslig ren kirurgi (4.2) och rum för övrig kirurgi (4.3). Dessutom beskrivs mikrobiologiska krav för lokaler med direkt förbindelse med operationsrum avsedd för infektionskänslig ren kirurgi (4.4) och uppdukningsrum (4.5). De vanligaste metoderna för att mäta antalet bakterier i luften bygger på att bakteriebärande partiklar i luft fångas upp på odlingsplattor, direkt eller via filter. Odlingsplattorna inkuberas i 2-4 dygn i o C så att bakterierna kan växa ut till kolonier. Varje partikel, oavsett om det är en bakteriecell eller en anhopning av bakterieceller på en hudcell, det senare är vanligast, ger upphov till en koloni på odlingsplattan. Måttet är därför kolonibildande enheter eller på engelska colony forming units (cfu). De mikrobiologiska kraven i tabellerna anges i cfu och avser aeroba bakterier och utodling på blodagar så som beskrivs i Bilaga A. Detta är den vanligaste metoden vid sjukhuslaboratorier. Vid användning av Tryptos Soy Agar (TSA) så som beskrivs (Bilaga A) får man i allmänhet något högre värden. Detta påverkar dock inte gränsvärdena nedan. Mikrobiologisk luftprovtagning bör ske under pågående operation (se tabellerna nedan), däremot sker installationskontroll av luftburna partiklar med partikelmätning i tomt rum. Resultatet av mikrobiologisk luftprovtagning är beroende av ventilationen, antal närvarande personer och deras klädsel samt mätmetod. Förutsättningarna måste anges i kravspecifikation vid upphandling och vid funktionskontroller. De värden på källstyrka för normal arbetsdräkt och specialarbetsdräkt som anges i tabellerna är approximeringar baserade på försök i spridningskammare och undersökningar under pågående operationer där klädedräkten angivits (se 9 Kläder). 4.2 Infektionskänslig ren kirurgi Vid infektionskänslig ren kirurgi är det viktigt att minimera totalantalet luftburna bakterier eftersom de, trots att de huvudsakligen tillhör den normala hudfloran, utgör en infektionsrisk. Exempel på infektionskänslig ren kirurgi är implantation av kroppsfrämmande material. Studier har visat en korrelation mellan infektionsfrekvens och luftburen smitta åtminstone ned till en luftburen smitta på <10 cfu/m 3. Antibiotikaprofylax hade en oberoende påverkan på infektionsfrekvensen. Med en ökad andel resistenta bakterier kommer effekten av antibiotikaprofylax att minska. Det mikrobiologiska kravet för luften i operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi är därför 5 cfu/m 3. Vilka operationer som kräver denna renhetsgrad är en klinisk bedömning. 10

17 I Tabell 1 ges ett exempel på hur man med en kombination av täta kläder och ventilation kan uppnå kravet samt var och hur de mikrobiologiska mätningarna bör utföras. Mätningarna utförs vid rena operationer. Antalet närvarande personer, deras klädsel och antalet dörröppningar bör dokumenteras. Tabell 1. Operationsrum infektionskänslig ren kirurgi Egenskap Mått Mätmetod a Under operation med knivtid >45 min Mätlokal I ren zon ( 50 cm från op-såret och på instrumentbordet) Perifert i rummet Klädsel, källstyrka, antal närvarande Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5cfu/s, 10 personer Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 6 personer Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5cfu/s, 10 personer Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 6 personer Mikrobiell renhet, kravnivå vid garantibesiktning och funktionskontroll cfu/m 3 cfu/ platta ( 14 cm) och timme Aktiv luftprovtagning 3-4 mätn/op 5-10 op Passiv luftprovtagning 5 (10) c 10 (20) c Ej erforderligt Ej erforderligt Ej tillämpligt Ej erforderligt a Se bilaga A b För beräkningar se 6.2 c Medelvärde per operation (högsta värde) I operationsrum med höga luftflöden och kravet <10 cfu/m 3 kan passiv luftprovtagning inte användas, då metoden är alltför okänslig och partiklarna inte sedimenterar ostört. Vid aktiv luftprovtagning rekommenderas mätperioder på max 10 minuter och mätflöde c:a 1 m 3 /10 min. Aktiv luftprovtagning bör utföras löpande under hela operationen och operationerna bör vara så långa (knivtid minst 45 min) att minst 3 helst 4 mätningar hinner utföras. Antalet operationer bör vara Alla mätningar dokumenteras. För godkänt resultat krävs att varken medelvärde eller högsta värde överskridits vid någon av operationerna. Mätning av mikrobiell renhet perifert i rummet ger ingen ytterligare information om ventilationens funktion. I bilaga A beskrivs substrat och ges exempel på apparatur och mätprotokoll. Funktionskontroll enligt Tabell 1 bör utföras vid om- och nybyggnad samt vid anhopning av postoperativa sårinfektioner. Se också Tabell Övrig kirurgi Vid övrig kirurgi är den vanligaste luftburna smittan S.aureus. Normalt sprids S.aureus i liten omfattning från friska personer och nivån är låg vid omblandande ventilation, 0,5-0,6 m 3 /s (17-20 luftväxlingar/h i ett normalstort operationsrum) och <100 cfu/m 3. Om täta kläder används minskar antalet bakteriebärande partiklar ytterligare. Vid övrig kirurgi bör antalet cfu/m 3 vara 50 cfu/m 3. I Tabell 2 ges ett exempel på hur man med en kombination av täta kläder och ventilation kan uppnå kravet och var de mikrobiologiska mätningarna ska utföras. Funktionskontroll enligt Tabell 2 bör utföras vid om- och nybyggnad samt vid anhopning av postoperativa sårinfektioner. Se också Tabell 8. 11

18 Tabell 2. Operationsrum för övrig kirurgi Egenskap Mått Mätmetod a Under operation med knivtid > 45 min Mätlokal I ren zon ( 50 cm från op-såret och på instrumentbordet) Perifert i rummet Klädsel, källstyrka, antal närvarande Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5 cfu/s, 10 personer Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 8 personer Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5 cfu/s, 10 personer Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 8 personer Mikrobiell renhet, kravnivå vid garantibesiktning och funktionskontroll cfu/m 3 Aktiv luftprovtagning 3-4 prov/op 5-10 op 50 (100) c 100 (200) c Ej erforderligt Ej erforderligt cfu/platta ( 14 cm) och timme Passiv luftprovtagning 5-10 op Ej tillämpligt Ej tillämpligt 15 (30) c 30 (60) c a Se bilaga A b För beräkningar se 6.2. c Medelvärde per operation (högsta värde) Aktiv luftprovtagning bör utföras löpande under hela operationen och operationerna bör vara så långa (knivtid minst 45 min) att minst 3 helst 4 mätningar hinner utföras. I dessa rum ger mätningar i rummets periferi ytterligare information. Vid passiv luftprovtagning exponeras plattorna under hela operationen. Antalet operationer bör vara I bilaga A beskrivs substrat och ges exempel på apparatur och mätprotokoll. Alla mätningar dokumenteras. För godkänt resultat krävs att varken medelvärde eller högsta värde överskridits vid någon av operationerna. Se också Tabell Uppdukningsrum Uppdukningsrum ska ha samma renhet som operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi och får inte användas till andra ändamål än uppdukning. Uppdukningsrummet kan betjäna ett eller flera operationsrum. Uppdukningsrummet har dörr till korridor och om möjligt operationsrum. Uppdukning av sterila instrument ska ske så att instrumentens sterilitet bevaras. Detta sker genom rekommenderade rutiner. Exempel på punkter som ska beaktas: Icke sterilklädd personal öppnar styckförpackning och sterilklädd personal dukar upp på uppdukningsbord. Uppdukningsborden transporteras övertäckta med sterila dukar direkt in på operationsrummet. Dörrar hålls stängda under pågående uppdukning. I Tabell 3 ges ett exempel på hur och var de mikrobiologiska mätningarna bör göras och kravnivån. 12

19 Tabell 3. Uppdukningsrum Egenskap Mått Mätmetod a Under arbete Mätlokal Klädsel, källstyrka, antal närvarande Specialarbetsdräkt b, källstyrka 1,5 cfu/s, 2-4 personer beroende på utformning och funktion På uppdukningsbord Normal arbetsdräkt b, källstyrka 5 cfu/s, 2-4 personer beroende på utformning och funktion Mikrobiell renhet, kravnivå vid garantibesiktning och funktionskontroll cfu/m 3 Aktiv luftprovtagning 5 (10) c 10 (20) c cfu/platta ( 14 cm ) och timme Passiv luftprovtagning Ej tillämpligt a Se bilaga A b För beräkningar se 6.2 c Medelvärde per uppdukning (högsta värde) Aktiv luftprovtagning bör utföras vid uppdukning som tar minst 15 minuter, med 1-2 mätningar per uppdukning och under 5-10 uppdukningar. I bilaga A beskrivs substrat och ges exempel på apparatur. Alla mätningar dokumenteras. För godkänt resultat krävs att varken medelvärde eller högsta värde överskridits vid någon av operationerna. 4.5 Lokaler med direkt förbindelse med operationsrum avsett för infektionskänslig ren kirurgi Exempel på lokaler med direkt förbindelse med operationsrum är korridor, förberedelserum och uppvakningsrum. Vid dörröppningar sker ett luftflöde in till operationsrummet. Luftburen smitta kan då föras in i operationsrummet om luften är förorenad. Luftflödets storlek beror på dörröppningens storlek och temperaturgradienten mellan lokalerna. Inflödet har störst betydelse för operationsrum avsedda för infektionskänslig ren kirurgi. Korridorer och andra lokaler med direkt förbindelse till operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi bör ha definierad renhetsgrad, 100 cfu/m 3. Eftersom mätvärden varierar med belastningen bildar man sig lättast en uppfattning om situationen genom passiv luftprovtagning som kan utföras under en längre tid. I tabell 4 anges mätmetod och krav. 13

20 Tabell 4. Lokaler med direkt förbindelse med operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi Egenskap Mått Mätmetod a Under dagtid med pågående operationer Mätlokal Mätpunkt I b Mätpunkt II b Mätpunkt III b Mikrobiell renhet, kravnivå vid garantibesiktning och funktionskontroll cfu/m 3 Aktiv luftprovtagning 100 (200) c 100 (200) c 100 (200) c cfu/platta ( 14 cm ) och timme Passiv luftprovtagning 30 (60) b 30 (60) b 30 (60) b a Se bilaga A b Mätpunkter preciseras. c Medelvärde (Högsta värde). Sedimentationsplattor bör sättas c:a 1 m över golvnivå, på strategiska punkter i korridoren, t ex utanför trafikerade dörrar. Antalet provtagningspunkter bör vara minst tre. Provtagning bör ske under tidsperioder med hög trafik, och under minst fem arbetsdagar. Varken medelvärde eller högsta värde får överskridas vid någon av mätdagarna. I bilaga A beskrivs substrat och ges exempel på apparatur och mätprotokoll. 5 Byggnadstekniska krav 5.1 Allmänt Vid utformningen av operationsrum med specificerade renhetskrav ställs speciella krav på material, luftfilter, rumsutformning, städvänlighet etc. Rummet ska också utformas så att logistik och underhåll underlättas. Det går inte att i SIS/HB XXX ange detaljlösningar eftersom olika tekniska lösningar finns eller tillkommer. Däremot måste köpare/beställare och byggare/leverantör före byggstart komma överens om de grundläggande förutsättningar som gäller för att förebygga luftburen smitta i den aktuella verksamheten. 5.2 Utformning Operationsrummet ska dimensioneras och utformas för beställd verksamhet. Operationsrum kan ligga samlade inom en operationsavdelning eller externt inom mottagning/interventionsenhet. Operationsrum placerat utanför en operationsavdelning ska ha kringlokaler som ger avgränsning mot annan verksamhet (t ex mottagning, vårdavdelning) och vara utformad enligt samma principer som gäller för centralt placerade operationsrum (Byggenskap och vårdhygien, BOV, 2010). Operationsrum bör placeras i anslutning till lokaler med låg aktivitet, inte t ex vid högtrafikerad korridor, personalrum eller andra lokaler där bakteriehalterna kan vara höga. 5.3 Täthetskrav God kontroll av ventilationsflöden förutsätter att rummet byggs så lufttätt som möjligt. Täthetskravet 0,4 l/s m 2 vid ± 50 Pa rekommenderas. Detta kan vara svårt att uppnå med konventionella lätta mellanväggar. Inför valet mellan sådana och dyrare modulväggar av t.ex. metall är det viktigt att göra en riskanalys. Kraven ska fastställas i samråd med beställaren, byggnadskonstruktören och VVS-konstruktören. Modulväggar av den typ som används i renrumssammanhang är så konstruerade att ytskikt och täthet mot intilliggande byggnadsdelar blir optimala utan efterbehandling och med ett minimum av byggdamm under produktionstiden. En ytterligare fördel som kan uppväga merkostnaden för sådana vägglösningar är att lokala mekaniska skador är lättare och snabbare att laga än med konventionella lättväggar. 14

Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems

Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems Implantat och biologisk säkerhet - Active implantable medical devices - Part 7: Particular requirements for cochlear implant systems SIS-remiss 9449 Remisstiden utgår: 2012-01-31 Remissen omfattar: ISO/DIS

Läs mer

http://intranet/delade dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/2013/2013-1 SIS 10687/Remiss10687.doc 2013-02-28

http://intranet/delade dokument/05. Remisshantering/5.1 Remisser under beredning/2013/2013-1 SIS 10687/Remiss10687.doc 2013-02-28 Implantat och biologisk säkerhet Implants for surgery - Wear of total knee prostheses - Part 4: Wear of the patella-femoral joint - Loading and displacement parameters for wear-testing machines and corresponding

Läs mer

Remiss SIS 9252 Renhet i operationsrum Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet I operationsrum

Remiss SIS 9252 Renhet i operationsrum Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet I operationsrum 2011-12-05 Swedish Standards Institute 118 80 Stockholm Remiss SIS 9252 Renhet i operationsrum Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet I operationsrum Svenska Läkaresällskapet () är

Läs mer

Frågor kring remissen besvaras av Git Eliasson, SIS, telefon: 08-555 520 83, epost: git.eliasson@sis.se

Frågor kring remissen besvaras av Git Eliasson, SIS, telefon: 08-555 520 83, epost: git.eliasson@sis.se Laboratoriemedicin - Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod SIS-remiss 9007 Remisstiden utgår: 2011-08-01 Remissen omfattar: SS 872805 In vitro diagnostic medical devices

Läs mer

Rengöring, desinfektion och sterilisering

Rengöring, desinfektion och sterilisering Rengöring, desinfektion och sterilisering SIS-remiss 15017 Remisstiden utgår: 2017-01-16 Remissen omfattar: pren 14476:2013+A1:2015/A2 Chemical disinfectants and antiseptics - Quantitative suspension test

Läs mer

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011. Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011. Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527 Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro 2011 Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527 SIS/TK 527 Renhet i operationsrum konstituerades den 25 mars 2009

Läs mer

Förbrukningsmaterial inom sjukvården

Förbrukningsmaterial inom sjukvården Förbrukningsmaterial inom sjukvården SIS-remiss 14930 Remisstiden utgår: 2017-01-10 Remissen omfattar: pren 455-3:2015/A1 Medical gloves for single use - Part 3: Requirements and testing for biological

Läs mer

Anestesi- och respiratorutrustning

Anestesi- och respiratorutrustning Anestesi- och respiratorutrustning SIS-remiss 14871 Remisstiden utgår: 2016-12-09 Remissen omfattar: ISO/DIS 11195 Gas mixers for medical use - Stand-alone gas mixers SIS, Swedish Standards Institute Postadress:

Läs mer

Standard för operationstextilier SS-EN 13795:2011

Standard för operationstextilier SS-EN 13795:2011 Vilka krav ska vi ställa på operationstextilier? Varför standard? (10 min) Alexandra Antoni, SIS Vilka krav ska vi ställa på operationstextilier? Rock, dukar, arbetsdräkt (35 min) Ulrika Ransjö, Akademiska

Läs mer

Kretslopp och livslängdsplanering

Kretslopp och livslängdsplanering Kretslopp och livslängdsplanering SIS-remiss 5218 Remisstiden utgår: 2007-06-08 Remissen omfattar: ISO/DIS 15686-5 Buildings and constructed assets Service life planning Part 5: Maintenance and life cycle

Läs mer

Framtida krav och lösningar på ventilation i operationsrum och operationsavdelningar. Tekn lic

Framtida krav och lösningar på ventilation i operationsrum och operationsavdelningar. Tekn lic Framtida krav och lösningar på ventilation i operationsrum och operationsavdelningar Johan Nordenadler dl Tekn lic Projektengagemang Varför ventilerar man en operationsavdelning? i PATIENTSÄKERHET ARBETSMILJÖ

Läs mer

Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt.

Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt. Bakteriefritt! Med filtertak OPTICEIL 2000 får man ultra-ren luftmiljö i operationssalen. Risken för postoperativa infektioner minskar drastiskt. Ver:05-01 Sida 1(1) Luften måste alltid vårdas lika omsorgsfullt

Läs mer

Laboratoriemedicin - Reference method for testing the in vitro activity of antimicrobial SIS-remiss 9268

Laboratoriemedicin - Reference method for testing the in vitro activity of antimicrobial SIS-remiss 9268 Laboratoriemedicin - Reference method for testing the in vitro activity of antimicrobial SIS-remiss 9268 Remisstiden utgår: 2011-12-08 Remissen omfattar: pren ISO 16256 Clinical laboratory testing and

Läs mer

Hur ser det ut idag på svenska operationsrum? Vad stör effekten av åtgärder? Christer Häggström Johan Nordenadler

Hur ser det ut idag på svenska operationsrum? Vad stör effekten av åtgärder? Christer Häggström Johan Nordenadler Hur ser det ut idag på svenska operationsrum? Vad stör effekten av åtgärder? Christer Häggström Johan Nordenadler Stockholm har inventerat Ny teknik och nya rutiner ökar behovet av investeringar i landstingets

Läs mer

Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod

Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod 2011-06-20 SIS, Swedisk Standards Institute 118 80 Stockholm Remiss SIS Laboratoriemedicin Färgkoder för säkerhetskork på vakuumrör för provtagning av venöst blod Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

SIS/TK 551, Vårdhundar Svar på SIS-remiss 10053 avseende SS 876000:2012

SIS/TK 551, Vårdhundar Svar på SIS-remiss 10053 avseende SS 876000:2012 SVARSBLANKETT SIS-remiss 0053 (5) e-post: christa.ahlenblom@sis.se SIS Remissvar Christa Ahlenblom 8 80 STOCKHOLM SIS/TK 55, Vårdhundar Svar på SIS-remiss 0053 avseende SS 876000:202 Senaste svarsdatum

Läs mer

Luftburen smitta i operationssalen är en av källorna till vårdrelaterade infektioner.

Luftburen smitta i operationssalen är en av källorna till vårdrelaterade infektioner. Luftburen smitta i operationssalen är en av källorna till vårdrelaterade infektioner. Toul Meditech garanterar ultraren luftmiljö med 5cfu/m 3 i kritiska målområden, såsom i sårområde och över instrument.

Läs mer

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås

Ventilationssystem och partikelavskiljning. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Ventilationssystem och partikelavskiljning Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Borås Reduktion av internt genererade partiklar Sker normalt endast genom utspädning av genererade partiklar med renare

Läs mer

SP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar

SP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar Sida 1 av 5 SP Metod 1937 Långtidstest av luftfilter för ventilationsanläggningar Datum: 2000-05-11 Utgåva: 5 Revideringsdatum: 2011-01-13 Författare: Anders Flyckt och Tobias Eriksson 1. Syfte och omfattning

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

Bioburden på dörröppnare

Bioburden på dörröppnare Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Version 1, Februari 2011. Kravspecifikation för omblandande tilluftsdon i CAV-system

Version 1, Februari 2011. Kravspecifikation för omblandande tilluftsdon i CAV-system Version 1, Februari 2011 Kravspecifikation för omblandande tilluftsdon i CAV-system Februari 2011 Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare

Läs mer

Henåns skola. Ventilationen och inomhusklimatet. Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company. Historik - framtid

Henåns skola. Ventilationen och inomhusklimatet. Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company. Historik - framtid Henåns skola Ventilationen och inomhusklimatet Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Historik - framtid Inneklimatproblem 2011-12 Utredning av ventilation 2013 Åtgärder 2014-2015 Kontroller

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.

2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet Lag-Förordning-föreskrift-Allmänt råd Riksdagen Lagar Plan- och bygglagen, PBL Nikolaj Tolstoy, Tegnik AB Miljösamverkan Stockholms län

Läs mer

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1 Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 3 Den kalla, renade luften faller till botten bakom radiatorn.

Läs mer

SIS-remiss 9267. Remisstiden utgår: 2011-12-15. Remissen omfattar:

SIS-remiss 9267. Remisstiden utgår: 2011-12-15. Remissen omfattar: Sterilisering av medicintekniska produkter - Etylenoxid - Del 1: Krav på utveckling, validering och rutinkontroll av steriliseringsprocesser för medicintekniska produkter SIS-remiss 9267 Remisstiden utgår:

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Luftbehandlingssystem. Ändrings-PM 1 (6) Dokumentansvarig Aleksandra Stojcevska. Publicerat 2015-01-27

Tekniska krav och anvisningar. Luftbehandlingssystem. Ändrings-PM 1 (6) Dokumentansvarig Aleksandra Stojcevska. Publicerat 2015-01-27 Tekniska krav och anvisningar Luftbehandlingssystem Ändrings-PM 1 (6) Revideringshistoriken avser och täcker in samtliga dokument inom teknikområdet Luftbehandlingssystem. Dokument som bara får nytt revideringsdatum

Läs mer

AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR. JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden

AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR. JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden Exempel 1: Hygientester i operationssalar Problemformulering Postoperativa sårinfektioner

Läs mer

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER 1. PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER 1:1 Provtagning Provtagning sker med hjälp av så kallade mätstubbar kopplade till en vacuumpump. Luftburna partiklar samlas

Läs mer

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil

Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Handläggare, tfn Bengt Rydstedt, 08-555 520 28 E-post bengt.rydstedt@sis.se Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Detta dokument har utarbetats av AG 8 inom projekt LIS, Ledningssystem

Läs mer

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt

NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS. Kravspecifikation. 1. Allmänt BESTÄLLARGRUPPEN Bilaga 1 1997-04-02 1 (9) NUTEK TEKNIKUPPHANDLING NYA VENTILATIONSTEKNISKA LÖSNINGAR FÖR UPPRUSTNING AV FLERBOSTADSHUS Kravspecifikation 1. Allmänt De krav och önskemål som här ställts

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet LindabRenrum Produktöversikt renrum

lindab vi förenklar byggandet LindabRenrum Produktöversikt renrum lindab vi förenklar byggandet LindabRenrum Produktöversikt renrum 2 Vi förenklar byggandet På Lindab drivs vi av en stark vilja att hela tiden skapa förbättringar och förenkla byggandet. Det gör vi genom

Läs mer

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset

Läs mer

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN 2 INSTALLATION OCH MONTAGE 2.1 ALLMÄN INFORMATION 1. Aggregatserien RGS är byggd för inomhusmontage. Pga. av det isolerade höljet (50mm) kan aggregatet installeras på vinden eller i kallt uterum utan extra

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions CamCleaner luftrenare Camfil Farr Produkt broschyr CamCleaner luftrenare Camfil Farr - clean air solutions När du en gång andats riktigt ren luft, vill du inte andas något annat. På arbetsplatser idag

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter VERKSAMHETSPLAN 1(7) 2008-11-26 Handläggare, tfn Tuula Cammersand, 08-555 520 59 E-post tuula.cammersand@sis.se Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter 1 Bakgrund 3 2

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

Fukt och luktfria ventilerade golv.

Fukt och luktfria ventilerade golv. Fukt och luktfria ventilerade golv. Optivent stoppar effektivt farliga ångor och giftiga gaser från att komma ut i rumsluften och gör att Du kommer att må mycket bättre på din arbetsplats eller i ditt

Läs mer

Remissvar AMA VVS & Kyl 2012

Remissvar AMA VVS & Kyl 2012 Remissvar AMA VVS & Kyl 2012 Information om uppgiftslämnare Datum: 2012-08-17, 2012-08-22, 2012-08-22, 2012-08-29 Företag/organisation: Svensk Ventilation Kontaktperson: Erik Österlund, tel 08-7627556

Läs mer

TILLUFTSDON. Gällande krav för minimiflöde. Teknisk data. Allmän information. Användning. Tillverkning

TILLUFTSDON. Gällande krav för minimiflöde. Teknisk data. Allmän information. Användning. Tillverkning Gällande krav för minimiflöde Det finns ett övergripande krav för tillförsel av luft i bostäder. Detta krav är 0.35 l/s och m 2. Detta innebär 35 l/s i en lägenhet på 100 m 2. Alla andra tillämpningar

Läs mer

Om- och nybyggnation

Om- och nybyggnation Om- och nybyggnation Samverkan mellan tekniker, hantverkare och sjukvård Distrikt Göteborg 2006 09 05 Rev: 2011 01 10 PM Om- och nybyggnation Samverkan mellan tekniker, hantverkare och sjukvård Skriven

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 Fastställd/Approved: 2014-02-26 Publicerad/Published: 2014-02-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish; engelska/english ICS: 01.140.30; 04.050; 33.040.40;

Läs mer

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 Bullerskydd BFS 1998:38 7:1 Allmänt 7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 :1 Allmänt Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till

Läs mer

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon

Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon Teknik & Råd Industriventilation med lågimpulsdon version 2005-1 sida 2 - Deplacerande ventilation i korthet sida 3 - Grundläggande kriterier för donval sida 4 - Golvplacerade (stående) lågimpulsdon sida

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Bilaga B: Kravspecifikation

Bilaga B: Kravspecifikation Bilaga B: Kravspecifikation Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Målsättning Att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften i befintliga flerbostadshus.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson Gudö 3:551 2015-10-20 Sid 1 av 7 av klimatskal Gudö 3:551 Uppdragsgivare: Stefan Evertson 2015-10-20 Sid 2 av 7 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Lufttäthet 4 Redovisning av lufttäthet 4

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning

Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning 2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna

Läs mer

Kriterier för rekommendation av Luftrenare, LRV1

Kriterier för rekommendation av Luftrenare, LRV1 Kriterier för rekommendation av Luftrenare, LRV1 Bakgrund Anledningen till att köpa en luftrenare är att man vill avlägsna oönskade ämnen i inomhusluften. Om köparen sedan är astmatiker, allergiker eller

Läs mer

REPUS lågimpulsdon. Projektering

REPUS lågimpulsdon. Projektering REPUS lågimpulsdon Deplacerande ventilation Undanträngande ventilation är den äldsta ventilationsprincipen och kan åstadkommas utan fläktar. Luftrörelserna uppkommer av densitetsskillnaden mellan tilluft

Läs mer

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat?

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat? Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat? Det är många faktorer som påverkar ditt val av nytt system för ventilation. Vi vill ge dig några tips som förenklar processen. VAD ÄR VIKTIGT VID

Läs mer

Belastningsergonomi. SIS remiss Remisstiden utgår Remissen omfattar:

Belastningsergonomi. SIS remiss Remisstiden utgår Remissen omfattar: Belastningsergonomi SIS remiss 1640 Remisstiden utgår 2004-06-21 Remissen omfattar: PrEN ISO 20685 3D scanning methodologies for internationally compatible anthropometric databases (ISO/DIS 20685:2004)

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning Två av de viktigaste faktorerna som påverkar inomhusluft är lufttemperaturen och luftfuktigheten, men att

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Drift & skötsel Sugejektor GOLIAT

Drift & skötsel Sugejektor GOLIAT Drift & skötsel Sugejektor GOLIAT 141023_100820:5 QMTC 7SU3-XXXX Adress Amerikavägen 6 SE 393 56 KALMAR, Sweden Telefon +46(0)480 44 71 70 Telefax +46(0)480 44 00 22 Hemsida/ e-post www.qmt3.com info@qmt3.com

Läs mer

Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien

Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien Mari Banck Katja Urwitz Iversen 2(5) 1 BAKGRUND... 3 2 STANDARDISERING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 3 VAD ÄR EN STANDARD?... 3 2.2

Läs mer

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område Energieffektiv avfuktning Detta informationsblad har tagits fram som en del i s och Sustainable Innovations projekt - Energieffektiva lösningar

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Miljökontroll i ett sterilförråd

Miljökontroll i ett sterilförråd Miljökontroll i ett sterilförråd Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Åsa Ekeljung Handledare:Maria Hansby 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Fresh air for the future

Fresh air for the future future re future Fresh air for the future Fresh air for the future ALH/ALH1-SERIEN Frisk luft en livsnödvändighet För att våra hus skall erbjuda en frisk och sund miljö omsättning per timme enligt kraven

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Luftbehandlingsaggregat REC Temovex 400

Luftbehandlingsaggregat REC Temovex 400 Luftbehandlingsaggregat REC Temovex 00 RT-00 Luftbehandlingsaggregat REC Temovex RT00 Allmänt REC Temovex 00 är ett kompakt enhetsaggregat för effektiv ventilation med högeffektiv värmeåtervinning. Aggregatet

Läs mer

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt Från OVK till KVK Idag finns det många lagar och regler som reglerar inomhusklimatet. Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) infördes 1992, OVK innebär att ventilationssystemet ska hålla samma standard

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Montage, drift och underhåll TX 35A

Montage, drift och underhåll TX 35A Montage, drift och underhåll TX 35A Rev.04 april 2013 Side 1 af 18 1.0.0 Innehåll 1.0.0 INNEHÅLL... 2 2.0.0 ILLUSTRATIONER... 2 3.0.0 ALLMÄN INFORMATION... 3 3.1.0 FÖRORD... 3 3.2.0 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN...

Läs mer

ABC-Protect 60. Självverkande brandspjäll med backströmningsskydd 2014-02. Monteringsanvisning

ABC-Protect 60. Självverkande brandspjäll med backströmningsskydd 2014-02. Monteringsanvisning ABC-Protect 60 Självverkande brandspjäll med backströmningsskydd 2014-02 Monteringsanvisning Användning/Utförande... sid 1 Innan montering... sid 2 Funktionskontroll... sid 3 Kanalmontage (ABC-Protect

Läs mer

FLÄKTKONVEKTOR FLÄKTKONVEKTOR - 42EM IDEALISK FÖR KONTOR, HOTELL OCH SKOLOR

FLÄKTKONVEKTOR FLÄKTKONVEKTOR - 42EM IDEALISK FÖR KONTOR, HOTELL OCH SKOLOR AT M O S P H E R ATM FLÄKTKONVEKTOR FLÄKTKONVEKTOR - 42EM IDEALISK FÖR KONTOR, HOTELL OCH SKOLOR TÄCKER ALLA BEHOV Med 42EM erbjuder Carrier ett brett urval av lösningar inom luftkonditionering, anpassade

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

TYPRUM: Vårdrum isolering

TYPRUM: Vårdrum isolering TYPRUM 2014-12-12 TYPRUM: Vårdrum isolering Innehåll Checklista vårdrum isolering Typrumsritningar: Vårdrum isolering Hänvisningar 1. VLL:s projekteringsanvisningar 2. Typrumsritning Tvättplats TYP 1 3.

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

REC Temovex luftbehandlingsaggregat Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning

REC Temovex luftbehandlingsaggregat Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning REC Temovex luftbehandlingsaggregat Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning Upp till 87% värmeåtervinning med vår unika motströmsväxlare REC Temovex luftbehandlingsaggregat Bra inomhusmiljö med hög

Läs mer

Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem?

Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem? 1(6) 1 Bakteriella aerosoler inom tandvården - ett hygienproblem? Hur ser den hygieniska sfären ut? Odling av nerfallsplattor efter 4 timmars arbetspass under en vanlig tandvårdsbehandling ett kvalitetsutvecklingsprojekt

Läs mer

Riktlinje för låneinstrument Reviderad

Riktlinje för låneinstrument Reviderad Riktlinje för låneinstrument Reviderad 2016-03-15 ISBN 978-91-979918-5-8 2016-03-15 Sammanfattning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) ska vården bedrivas på sådant sätt att den uppfyller kraven

Läs mer

Regler för lekplatser och lekredskap

Regler för lekplatser och lekredskap Regler för lekplatser och lekredskap Alla barn har rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö. FN: s konvention om barnets rättigheter understryker att samhällets olika organ ska känna ansvar

Läs mer

BILAGA 1 INSTITUTIONEN FÖR MIKROELEKTRONIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA UTREDNING BETRÄFFANDE BRANDTEKNISK KLASS PÅ BÄRVERK (STÅL) 1. SAMMANFATTNING Beräkningar har utförts för en stålpelare i ett representativt

Läs mer

Optivent flödesregulator. - visar luftflödet i realtid

Optivent flödesregulator. - visar luftflödet i realtid Optivent flödesregulator - visar luftflödet i realtid Luftflödet kan regleras t.ex. efter temperatur eller koldioxidhalt. Optivent är tryckoberoende och nu också rumsoberoende! För att åstadkomma ett bra

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

Riktlinjer för. Låneinstrument

Riktlinjer för. Låneinstrument Riktlinjer för Låneinstrument Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Definition av låneinstrument... 2 Checklista... 3 Förklaring till checklista... 3 Referens- och litteraturlista... 5

Läs mer

Golvdon PW1. Produktfakta. Snabbval. Golvdon PW1. VVS AMA-kod

Golvdon PW1. Produktfakta. Snabbval. Golvdon PW1. VVS AMA-kod Golvdon PW1 Golvdon PW1 är lämpliga för typer av lokaler som telerum, datacentraler osv överallt där golvzonen måste ha en bra ventilation. Donen har bra förmåga att tillföra luft till anläggningen och

Läs mer

Some observations on the impact of clothing systems on the concentration of airborne bacteria-carrying particles during surgery

Some observations on the impact of clothing systems on the concentration of airborne bacteria-carrying particles during surgery Något om inverkan av operationsrumskläder på halten luftburna bakteriebärande partiklar under pågående operation Some observations on the impact of clothing systems on the concentration of airborne bacteriacarrying

Läs mer

AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING

AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING AKTIVT ALLERGI FÖREBYGGANDE Det är inte bra för någon av oss med för mycket damm även om vi inte är allergiska mot pollen, pälsdjur eller kvalster.

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter Rengöring och desinfektion av medicintekniska produkter Sköljrum Produkt som påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada eller funktionshinder Undersöka,

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

SUPRA SUPRA. Nyckeltal. Funktion 2015-11-04. Luftspridare för integrering i undertak

SUPRA SUPRA. Nyckeltal. Funktion 2015-11-04. Luftspridare för integrering i undertak Luftspridare för integrering i undertak Nyckeltal Anslutning: 25 mm Mått låda: 380 x 300 x 82 mm (l x b x h) Tilluftflöde: 4-45 l/s Tryckområde: 30-20 Pa Ljudnivå: Alltid under 28 db(a) Ytbehandling: RAL

Läs mer

Innemiljö och energianvändning i byggnader

Innemiljö och energianvändning i byggnader Innemiljö och energianvändning i byggnader SIS-remiss 12884 Remisstiden utgår: 2015-02-16 Remissen omfattar: ftss 24300-2 Energy performance of buildings - Part 2: Classification of energy use Byggnaders

Läs mer

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV

SOFTFLO. Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV SOFTFLO Så här ventilerar vi skolor hälsosamt FRISK LUFT - FRISK ARE LIV Miljoner färre sjukdagar & miljoner färre dagar för vård av sjukt barn. En enkel åtgärd är allt som behövs Mekanisk ventilation

Läs mer