Kreatin och protein som kosttillskott

Transkript

1 Kreatin och protein som kosttillskott för idrottsutövare Vad säger den vetenskapliga litteraturen? Lena Andrén- Sandberg Tove Wiklund Bakgrund Så länge människan har ägnat sig åt idrott och tävling har hon sökt sätt att förbättra sin prestationsförmåga även på andra sätt än genom träning, till exempel med hjälp av speciell mat och olika specialpreparat [1]. År 1954 blev det dokumenterat att anabola steroider kunde användas för att öka prestationsförmågan hos elitidrottare och detta spreds från och med 60-talet till idrottare på lägre nivåer och kroppsbyggare [2, 3]. Anabola steroider blev också ett slags bevis för att prestationer kan förbättras av piller. I dagens kroppsfixerade samhälle anses man vara framgångsrik och lycklig om man har en perfekt kropp. Detta har i hög grad bidragit till dagens gymkultur där kosttillskott och förbjudna medel numera ofta används för att uppnå målet [3]. Användandet av kosttillskott sker även i stor omfattning inom elitidrott [4, 5]. För att vara idrottare på elitnivå krävs att hela kroppen är i balans och fungerar för att prestationen ska kunna bli maximal. Träningen är fortfarande avgörande för att bli bäst, men tränings- och tävlingsresultat blir inte optimala vid brist på näring, vitaminer, salter etc, vilket lett till att många idrottsutövare tar sådana tabletter för säkerhets skull [3, 6]. Om då elitutövare gör det av detta skäl är risken stor att det av andra tolkas som att de blir bra på grund av tabletterna. Idag finns en stor mängd olika kosttillskott att tillgå. Det har dock visat sig att vissa av dessa så kallade kosttillskott innehåller otillåtna ämnen som klassas som dopingpreparat, men som inte är angivna i innehållsförteckningen [3, 7, 8]. Det betyder att en idrottare utan avsikt skulle kunna använda sig av prestationshöjande preparat och genom detta bli klassad som dopad vid en kontroll [5, 6, 9]. Tillverkningen av dessa så kallade kosttillskott saknar i stort reglering och föreskrifter i Sverige, eftersom Livsmedelsverket inte anser sig ha resurser att prioritera detta problemområde [3]. Många kosttillskott kan dessutom innehålla direkt skadliga ämnen, som kan äventyra konsumentens hälsa [8, 10]. Kosttillskott innehåller ett vitt spektrum av preparat, från de som är mycket potenta och potentiellt giftiga till sådana som med all sannolikhet är utan prestationshöjande verkan men som å andra sidan också är helt ogiftiga. Författarna vill i denna framställning diskutera både om preparaten är verkningsfulla och om de kan vara farliga trots att de inte är dopingklassade, och fokuserar då på två tillskott i mitten på denna skala: kreatin- och proteintillskott. Kreatin Kreatin (Cr) är kanske ett av de mest använda kosttillskotten bland idrottare idag [4]. Kreatin är ett naturligt förekommande äggviteämne i människans muskulatur. Ämnet förekommer också i människans standardföda i till exempel fisk och kyckling. Kreatin bildas i lever, njurar och bukspottskörtel och transporteras därifrån till musklerna där det fosforyleras. Det är ämnets fosforylerade form, kreatinfosfat (PCr), som spelar roll för kroppens energiförsörjning [3, 11]. För att energi ska kunna användas måste den omvandlas till mekanisk energi. Det sker genom 44

2 I idrotter med många maximala upprepningar anses kreatin ha en positiv effekt. Men en genomgång av ett stort antal publicerade studier visar på klara tveksamheter. Landskamp mellan Sv Fi i september Foto Pressens Bild att energin lagras som adenosintrifosfat (ATP) och detta används till muskelarbete. ATP är en molekyl vars uppgift är att avge energi, som kroppen har ett begränsat förråd av. När ATP används lämnas en mindre energirik molekyl kvar, ADP (adenosindifosfat). Kreatinfosfat kan återuppladda ATP: PCr + ADP + H <---> Cr + ATP. Kreatintillskott används för att höja kreatinnivåerna i kroppen, vilket då resulterar i förhöjda kreatinfosfatnivåer [1, 11, 12]. Den mest förekommande rekommendationen från tillverkare av kreatintillskott är en uppladdningsdos på 20 gram kreatin/dag i fem dagar följt av en underhållande dos på 2 g/dag [13]. Livsmedelverket menar att en normal kost ger ett dagligt intag av kreatin på 1-2 g. Dessutom bildas 1-2 g kreatin/dag i kroppen. Livsmedels- verket menar vidare att det idag finns otillräckligt underlag för att säga att det är ofarligt att inta stora mängder kreatin och att höga doser därför bör undvikas. Ett intag på 3 g/dag är emellertid sannolikt riskfritt då det är i nivå med vad kroppen själv omsätter [14]. Kreatin utsöndras i form av kreatinin via urinen. Om man intar mer kreatin än vad kroppen kan ta emot utsöndras det direkt och man får ingen nytta av det [3]. En idrottsutövare borde ha störst nytta av kreatinfosfat vid kort, hårt och explosivt arbete, det vill säga vid anaeroba förhållanden [1, 11]. Efter 8-10 sekunders maximalt arbete är allt kreatinfosfat slut. Under långtidsarbete på en lägre nivå, under aeroba förhållanden, sker endast en måttlig sänkning av kreatinfosfat. Efter avslutat arbete, i vila, återskapas hälften av den ursprungliga halten kreatinfosfat inom cirka 1 minut. Den andra hälften återskapas inom 45 minuter [3]. Proteintillskott Musklerna består till cirka 20 procent av protein (resterande delen av musklerna består av vatten) och proteinet fungerar som byggstenar. Proteinet får vi i oss genom maten och det är uppbyggt av aminosyror. Aminosyror som binds samman till kortare kedjor kallas peptider medan om de bildar längre kedjor kallas proteiner [1, 3, 11]. Det finns 20 olika aminosyror i protein och de kan kopplas ihop i olika kombinationer. Några av aminosyrorna är essentiella, det vill säga människan kan inte tillverka dem själv och de måste tillföras i tillräckliga mängder i 45

3 Tabell 1. Effekt av kreatintillskott, kreatin+proteintillskott eller proteintillskott på fysisk förmåga mätt med olika metoder (namnen i tabellerna anger referensernas första namn) Mätmetod Kreatin Kreatin + Protein Protein Effekt Ingen effekt Effekt Ingen effekt Effekt Ingen effekt Test av dynamisk styrka Roussow Stout Stout Colker Esmarck, Candow, Antonio Test av isokinetisk styrka Francaux, Roussow, Ööpik Esmarck Williams Test av isometrisk styrka Derave Derave Williams Hopptest Stout Stout Ergometertest McNaughton, Ziegenfuss Test av sprintlöpning Skare Stout Stout Test av arbetskapacitet på mjölksyratröskeln Stout [21]* Test av utmattning Ööpik Antonio Muskelbiopsitest Parise, Derave Derave van Loon * Författaren förekommer i två studier. Referensnummer är därför utsatt för att kunna skilja dem åt. maten. Resten av aminosyrorna kan vi själva tillverka i kroppen [1, 11]. Den maten en svensk människa äter förser henne med rikligt med protein [1, 3, 11]. Livsmedelsverket rekommenderar cirka 0,8 g/kg kroppsvikt och dygn. För en kvinna på 65 kg innebär detta 50 g per dag, vilket är lätt att få i sig. Det är ovanligt att en idrottsman äter mindre än 100 g protein per dag och ofta är det betydligt mer. I en liter lättmjölk ingår exempelvis 35 g protein [1]. Protein tillsammans med kolhydrater anses ha en synergistisk effekt, vilket betyder att effekten av protein och kolhydrater tillsammans ger en bättre effekt än summan av de två var för sig. Även om fettet står för den största delen av energin kan under vissa omständigheter 5-10 % av energibehovet täckas med förbränning av protein [1, 11]. Metod I syfte att få tillgång till alla publikationer i ämnet har artikelsökningar gjorts i databaserna Medline och Elin. De sökord som användes i olika kombinationer var: athletes, performance, muscle capacity, training, physical training, exercise, supplements, nutritional supplements, proteine, amino acids, BCAA (Branched Amino Acids), glutamine och creatine. Relaterade artiklar till de träffar som verkade intressanta kontrollerades och uppföljningar av referenslistor från de artiklar som uppfyllde våra uppställda kriterier utfördes: 46 Inklusionskriterier Artiklar som inte var äldre än fem år Artiklar som var tillgängliga via databasanknytna bibliotek i Sverige Artiklar som var skrivna på svenska eller engelska Undersökningar som utförts på friska människor, inte nödvändigtvis idrottsaktiva. Exlusionskriterier Undersökningar som utförts på djur Undersökningar som utförts på sjuka människor Artiklar som inte var tillgängliga via databasanknytna bibliotek i Sverige Studier som involverade dopingklassade medel Material Vid ett kombinerande av våra sökord erhölls 1296 träffar. Efter att ha läst igenom titlarna på artiklarna ansågs 150 artiklar vara av sådan natur att abstrakten genomlästes. När sedan abstrakten granskades utifrån givna inklusions- och exklusionskriterier sjönk antalet till 16 artiklar i fullängd, som vi sedan kontrollerade utifrån vår kvalitetsbedömningsmall, appendix. Artiklarnas syfte, undersökningsgrupper och design redovisas också i appendix. RESULTAT För att förstå resultatet av denna litteraturstudie är det viktigt att veta att samma artikel kan påvisa både effekt och ingen effekt då man i en och samma studie har testat tillskottets effekt på olika fysiska förmågor. Enligt de artiklar som har granskats visade sju av tio studier att kreatin hade effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Fem av tio studier visade att kreatin inte hade effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Vad det gäller tillskott av kreatin + protein visade två av två studier att kreatin- och proteintillskott hade effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Samma studier visade att kreatin- och proteintillskott inte hade effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Bland de studier som använde sig av proteintillskott visade fyra av sex studier att proteintillskott hade effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Fyra av sex studier visade också att proteintillskott inte hade effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Av samtliga artiklar visade 12 av 16 artiklar att tillskott av kreatin, kreatin + protein eller protein hade effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Av samtliga artiklar visade 9 av 16 artiklar att tillskott av kreatin, kreatin + protein eller protein inte hade effekt på fysisk träning och prestationsförmåga (tabell 1). DISKUSSION Studien kom att begränsas till att omfatta kreatin- och proteintillskott eftersom de är mycket aktuella och används av idrottsutövare i Sverige idag [4]. Begränsningen innebär inte att dessa är de enda kosttillskott som

4 är av intresse för närvarande, men en begränsning var nödvändig av kvantitativa skäl. Bland såväl idrottsutövare, ledare som idrottsmedicinare förekommer emellertid olika uppfattningar om just dessa preparats värde som prestationshöjande medel. Det material författarna använde sig av i uppsatsen består av artiklar av hög, men något olika kvalitet. För att bedöma artiklarnas kvalitet modifierades en bedömningsmall från SBU-rapporten Patienter med ländryggsbesvär [15], vilket underlättade analysen så till vida att alla artiklar därigenom bedömdes utifrån samma kriterier. Utifrån mallen var det också lättare att avgöra vilka artiklar som kunde anses vara mest trovärdiga. Ju högre sammanlagd kvalitetspoäng en artikel fick desto mer trovärdigt blev dess resultat, trots att det ur strikt vetenskaplig synvinkel kan diskuteras om man kan summera de olika kvalitetsbedömningarna. Författarna valde dock att se mallen som en mätmetod, där åtminstone de högsta och de lägsta värdena gav viktig information om en artikels värde. Man menar att då en artikel fick mycket hög poäng eller mycket låg poäng, visades att artikeln hade hög respektive låg kvalitet inom de värderade områden. Artiklar med en poäng i mitten av skalan var svårare att värdera, då totalpoängen inte visar vilka kvalitetsområden som brister. Vad det gäller de olika studiernas mätmetoder, se appendix, är dessa många till antalet i förhållande till antalet studier. Det är därför svårt att urskilja en specifik fysisk förmåga där ett visst tillskott har haft en mer eller mindre framträdande effekt än vad samma tillskott har haft på de övriga fysiska förmågorna. Det hade varit önskvärt med en större enhetlighet vad det gäller sätten att mäta effekter, men spridningen kan motiveras av att det rör sig om idrottsutövning och den inte kan beskrivas med bara ett enstaka test. Resultat relaterat till material: Kreatintillskott Av de tio artiklar som behandlar effekten av kreatintillskott visar sju artiklar [17-22, 24] att kreatin har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Utifrån kvalitetsmallen får dessa sju artiklar ett medelvärde på åtta poäng av 10 möjliga, där spridningen ligger mellan sex och nio poäng. Av samma tio artiklar visar fem artiklar [16, 19, 23-25] att kreatintillskott inte har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Utifrån kvalitetsmallen får dessa fem artiklar ett medelvärde på drygt åtta poäng, där spridningen ligger mellan sex till nio poäng, vilket därigenom visar att det rör sig om artiklar av god kvalitet. Trots den goda kvalitén är det inte möjligt att säkert avgöra om kreatintillskott har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga, då ett likartat antal artiklar visar på motsatsen. Denna bedömning stärks ytterligare av att flertalet av artiklarna som visar på motsatsen också har en hög kvalitet utifrån kvalitetsmallen. Av de mest högkvalitativa undersökningarna visar tre [18, 22, 24] av fem [16, 18, 22, 24, 25] artiklar att kreatintillskott har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Fem studier [16, 17, 20, 22, 25] av tio visar att intag av kreatintillskott ökar kroppsvikten signifikant. Tre studier [18, 19, 21] av tio visar att kreatintillskott inte ökar kroppsvikten. Detta kan tyda på att viktuppgång är en bieffekt vid intag av kreatintillskott, vilket även annan litteratur visar [1, 3, 11], men bevisvärdet är inte starkt. Resultat relaterat till material: Kreatin + Proteintillskott I de två studier [24, 25] där tillskott av kreatin + protein behandlas, visar båda studierna att sådant tillskott har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Dessa två studier visar också att tillskott av kreatin + protein inte har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga då man testade andra typer av fysiska förmågor. Då studierna mätte effekten på olika typer av fysisk träning och prestation är det dock svårt att dra en sammanfattande slutsats. Båda studierna fick dock höga poäng utifrån kvalitetsmallen. De båda studiernas resultat kan därför inte konkurrera ut varandra. Resultat relaterat till material: Proteintillskott Av de sex artiklar som behandlar effekten av proteintillskott visade fyra artiklar [26-30] att proteintillskott har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Enligt kvalitetsmallen, får dessa artiklar ett medelvärde på knappt sju poäng, där spridningen ligger mellan fem till åtta poäng, vilken således är något lägre än för de artiklar som redovisar resultat av kreatintillförsel. Av de sex artiklar som behandlar effekten av proteintillskott visar fyra artiklar [26, 27, 29, 31] att proteintillskott inte har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Utifrån kvalitetsmallen får dessa fyra artiklar ett medelvärde på sju poäng, där spridningen ligger mellan fem till nio poäng. Dessa resultat tyder på att man inte heller här säkert kan avgöra om proteintillskott har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga, då även i detta fall ett likartat antal artiklar visar på varandras motsatser. Dessutom är studiernas medelvärde med avseende på deras kvalitet likartade mellan de där proteintillskott har haft effekt och de där ingen effekt påvisats. Vid jämförelse mellan de studerade artiklarna uppvisar de artiklar som behandlar proteintillskott ett något lägre medelvärde (sju poäng) vad det gäller kvalitet, än vad de som behandlar kreatin + protein (nio poäng) samt kreatin (åtta poäng) gör. Osäkerhet i studiernas resultat I sju av studierna [17, 20, 21, 25, 28-30] har tillskotten getts i kombination med andra substanser. I dessa fall är det därför svårt att uttala sig om tillskottets renodlade effekt. I studierna har försökspersonerna fått olika direktiv angående hur, med vilken frekvens och i vilken dos de skulle inta tillskotten, vilket också kan påverka effekten av dessa preparat. I de fall där träning har utförts under studiens gång är det då svårt att särskilja om den påvisade effekten beror på träningen, tillskottet eller en kombination av de båda. Försökspersonernas motivation kan också påverka utgången av resultaten i samtliga fall, förutom där muskelbiopsitest utfördes. I de fall där man har fått olika resultat mellan olika studier trots att samma tillskott användes och samma fysiska förmåga undersöktes, kan man misstänka att metoderna man har använt sig av i studierna har påverkat resultatet. Sammanfattande värdering Utifrån de i denna studie ingående artiklarna tycks det som om varken kreatin eller protein har någon säkert påvisad effekt, vilket indirekt antyder att om det skulle ha effekt så skulle denna vara marginell. Man kan därför fråga sig om det i en idrottares fall är värt att ta kosttillskott med tanke på dess osäkra effekt, risken att ofrivilligt inta dopingklassade medel samt kostnaderna. Marknaden av kosttillskott har aldrig varit större och har aldrig tidigare nått ut till så många olika grupper av användare i samhället som idag [32]. Motionärer, idrottare, elitidrottare 47

5 och människor som tränar på gym kommer alla i kontakt med det stora sortimentet av kosttillskott. I vissa fall kan man bli rekommenderad att ta kosttillskott av tränare, friskvårdare och sjukvårdskunniga. Frågan är dock hur stor kunskapen om kosttillskottens verkningar och biverkningar är hos dessa personer [3]. Riksidrottsförbundet (RF) skriver om kosttillskott på sin hemsida: Många idrottare framförallt på elitnivå har nu börjat inse riskerna med dessa produkter som kan innehålla dopingklassade substanser. Det finns ingen vederhäftig forskning som visar att det behövs några tillskott till friska idrottsutövare. Snarare pekar de senaste forskningsrönen på att användande av kosttillskott kan vara skadligt. RF avråder från användande av kosttillskott främst på grund av dopingrisken. Även World Anti- Doping Agency (WADA) har vid flera tillfällen gett samma råd till elitaktiva [33]. Bland elitidrottare används dessa preparat sannolikt med förhoppning om en prestationsökning, som inte alltid är påvisbar, men som om den fanns skulle kunna leda till berömmelse och ekonomiskt oberoende. Man kan inte heller bortse från att tillskottet ger en psykologisk effekt i form av placebo. Elitidrottare i sin tur är emellertid förebilder för idrottare och aktiva på lägre nivå, varför bruk av kosttillskott på svag grund bland eliten kan spridas till dem på lägre nivåer med motiveringen att det används just av elitidrottare. Aktiva på alla nivåer säger sig också använda kosttillskott eftersom de är osäkra på om de genom kosten får i sig de nödvändiga näringsämnen, vitaminer och mineraler de behöver [3,7]. En sådan tolkning har till stor del sin grund i effektiv marknadsföring av tillverkare och försäljare. KONKLUSION Författarnas meta-studie kan inte visa att kreatintillskott, kombinationen kreatin + proteintillskott eller enbart proteintillskott har effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Fler studier inom samma område krävs, för att slutsatser ska kunna dras av tillskottens effekt på fysisk träning och prestationsförmåga. Man kan emellertid fastslå att eftersom de analyserade studierna varit av god kvalitet, men ändå inte kunnat klarlägga några säkra effekter av de studerade tillskotten är det osannolikt att de har en stor effekt. 48 Referenser 1. Paúlun F. Allt om kosttillskott. Stockholm: Fitnessförlaget, 2002: 12, 99, 101, 143-9, Riksidrottförbundet, dopinghistorik, , kl Andrén-Sandberg Å. Doping. Blentarp: Blentarps Idrottsmedicin, 2003: 18-9, 22, 32-3, 41, 82-5, 94, 107, 198-9, 203-4, 218, De Cock KJS, Delbeke FT, Van Eenoo P, Desmet N, Roels K, De Backer P. Detection and determination of anabolic steroids in nutritional supplements. J Pharm Biomed Anal 2001: 25: Sundgot-Borgen J, Berglund B, Torstveit MK. Nutritional supplements in Norwegian elite athletes impact of international ranking and advisors. Scand J Med Sci Sports 2003; 13: Ayotte C, Levesque JF, Cleroux M, Lajeunesse A, Geoudreault D, Fakirian A. Sport nutritional supplements: quality and doping controls. Can J Appl Physiol 2001; 26: Rubinstein ML, Federman DG. Sports supplements: Can dietary additives boost athletic performance and potential? Postgrad Med 2000; 108: Palmer ME, Haller C, McKinney PE, Klein- Schwartz W, Tschirgi A, Smolinske SC, Woolf A, Sprague BM, Ko R, Nelson LS, Dodd- Butera T, Bartlett WD, Landzberg BR. Adverse events associated with dietary supplements: an observational study. Lance, 2001; 361: Delbeke FT, Van Eeno P, Van Thuyne W, Desmet N. Prohormones and sport. J Steroid Biochem Mol Biol 2003; 83: Pipe A, Ayotte C. Nutritional supplements and doping. Clin J Sport Med 2002; 12: Batheja A, Stout J. Food. The ultimate drug. In: Antonio J, Stout J, eds. Sports Supplements. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, 2001: 23, 30, 44-5, Branch J D, Williams MH. Creatine as an ergogenic supplement. In: Bahrke MS, Yesalis CE, eds. Performance enhancing substances in sport an exercise. Champaign: Human Kinetics, 2002: Hultman E, Söderlund K, Timmons JA, Cederblad G, Greenhaff PL. Muscle creatine loading in men. J Appl Physiol 1996; 81: templatesslv/slv_page 2734.asp Livsmedelverket, kreatin, , kl Harms-Ringdahl K, Holmström E, Jonsson T, Lindström I. Patienter med ländryggsbesvär. Farsta: Nordisk Bokindustri, 1999: Francaux M, Poortmans JR. Effects of training and creatine supplement on muscle strength and body mass. Eur J Appl Physiol 1999; 80: McNaughton LR, Dalton B, Tarr J. The effects of creatine supplementation on highintensity exercise performance in elite perfomers. Eur J Appl Physiol 1998; 78: Parise G, Mihic S, MacLennan D, Yarasheski KE, Tarnopolsky MA. Effects of acute creatine monohydrate supplementation on leucine kinetics and mixed-muscle protein synthesis. J Appl Physiol 2001; 91: Rossouw F, Krüger PE, Rossouw J. The effect of creatine monohydrate loading on maximal intermittent exercise and sport-specific strength in well trained power-lifters. Nutr Res 2000; 20: Skare OC, Skadberg Ø, Wisnes AR. Creatine supplementation improves sprint performance in male sprinters. Scand J Med Sci Sports 2001; 11: Stout J, Eckerson J, Ebersole K, Moore G, Perry S, Housh T, Bull A, Cramer J, Batheja A. Effect of creatine loading on neuromuscular fatigue threshold. J Appl Physiol 2000; 88: Ziegenfuss T N, Rogers M, Lowery L, Mullins N, Mendel R, Antonio J, Lemon P. Effect of creatine loading on anaerobic performance and skeletal muscle volume in NCAA division I athletes. Nutr 2002; 18: Ööpik V, Pääsuke M, Timpmann S, Medijainen L, Ereline J, Smirnova T. Effect of creatine supplementation during rapid body mass reduction on metabolism and isokinetic muscle performance capacity. Eur J Appl Physiol 1998; 78: Derave W, Eijnde BO, Verbessem P, Ramaekers M, Van Leemputte M, Richter EA, Hespel P.. Combined creatine and protein supplementation in conjunction with resistance training remotes muscle GLUT-4 content and glucose tolerance in humans. J Appl Physiol 2003; 94: Stout J, Eckerson J, Noonan D, Moore G, Cullen D. Effects of 8 weeks of creatine supplementation on exercise performance and fat-free weight in football players during training. Nutr Res 1999; 19: Antonio J, Sanders MS, Ehler LA, Uelmen J, Raether JB, Stout JR. Effects of exercise training and amino-acid supplementation on body composition and physical performance in untrained women. Nutr 2000, 16: Candow D G, Chilibeck P D, Burke D G, Davison K S, Smith-Palmer T. Effect of glutamine supplementation combined with resistance training in young adults. Eur J Appl Physio, 2001, 86: Colker CM, Swain MA, Fabrucini B, Shi Q, Kalman DS. Effects of supplemental protein on body composition and muscular strength in healthy athletic male adults. Curr Ther Res 2000; 61: Esmarck B, Andersen J L, Olsen S, Richter E A, Mizuno M, Kjaer M. Timing of postexercise protein intake is important for muscle hypertrophy with resistance training in eledrly humans. J Physiol 2001; 535: van Loon LJ, Saris WHM, Kruijshoop M, Wagenmakers AJM. Maximizing postexercise muscle glycogen synthesis: carbohydrate supplementation and the application of amino acid or protein hydrolysate mixtures. Am J Clin Nutr 2000; 72: Williams AG, van den Oord M, Sharma A, Jones DA. Is glucose/amino acid supplementation after exercise an aid to strength training? Br J Sports Med 2001; 35: Nesheim M C. Dietary Supplements. Nutr 1998; 14: Riksidrottsförbundet om kosttillskott, , kl

6 APPENDIX Tabell 2. Artiklarnas syfte, undersökningsgrupper och design Studie Syfte Undersökningsgrupp/er Design Francaux M et al. [16] Att testa effekten av kreatintillskott på storleken av extra- och intracellulära vätskedepåer och på ökningen av isokinetisk kraft under ett styrketränings-program. Studien gjordes på friska, fysiskt aktiva unga män. Medelålder 22 år. Ingen av dem följde ett regelbundet styrketräningsprogram. n: 25 Kontroll n: 7 Kreatin- monohydrat Placebo (maltodextrin) n: 10 Mc-Naughton L R et al. [17] Att bestämma om kreatintillskott i en dos av 20g/dag, givet i 4x6-gramsdoser (5g kreatin- monohydrat och 1g glukos) i 5 dagar är effektivt för att förbättra kayakergometer- prestationer av olika längd. Studien gjordes på unga, frivilliga män, vilka var surfare och havskayak-paddlare tillhörande eliten. Medelålder 21 år. n: 16 Kreatinmonohydrat + kolhydrat (glukos) Placebo (glukos) Parise G et al. [18] Att undersöka effekten av kreatinmonohydrat- tillskott på proteinmetabolism-hastigheten hos unga män och kvinnor. Studien gjordes på unga män och kvinnor i åldern år, 13 män och 14 kvinnor. n: 22 Kreatinmonohydrat n: 14 Placebo Dubbel blind Rossouw F et al. [19] Att undersöka effekten av kreatinmonohydrat- uppladdning på en maximal intermittent isokinetisk styrkeövning och på idrottsspecifik styrka hos 13 vältränade tyngdlyftare. Studien gjordes på 14 manliga och 2 kvinnliga erfarna tyngdlyftare, aktiva inom tävling. Bortfall: 3 personer. n: 13 Kreatin 7 män 1 kvinna Placebo n: 5 4 män 1 kvinna Skare O-C et al. [20] Att utvärdera effekten av kreatintillskott på sprintförmåga hos vältränade manliga sprinterlöpare. Studien gjordes på unga manliga sprinterlöpare på distriktsnivå. Medelålder 21,1 år. Löparna hade minst tre år av sprintträning bakom sig och tränade 6-7 gånger/vecka, varav 3-4 gånger bestod av sprintträning och 2-3 gånger bestod av styrketräning. n: 18 Blindstudie Kreatin + Kolhydrat (glukos) n: 9 Placebo (glukos) n: 9 Stout J et al. [21] Att bestämma effekten av kreatinladdning på igångsättningen av neuromuskulär utmattning genom att visa EMG-(elektromyografi)kurvor från m. vastus lateralis vid arbete på mjölksyratröskeln och samtidigt mäta den fysiska arbetskapaciteten. Studien gjordes på unga kvinnliga idrottare. Medelålder 19,0. n: 15 Kreatinmonohydrat + Kolhydrat (glukos) n: 7 Placebo (glukos) Ziegenfuss T et al. [22] Att mäta effekten av kreatintillskott i 3 dagar på upprepade cykelsprintar och lårmuskelvolym hos elitidrottare. Studien gjordes på manliga NCAA* division I idrottare, n:10, och på kvinnliga NCAA division I - idrottare, n:10 Av männen var åtta brottare och två hockeyspelare. Av kvinnorna var tre gymnaster, två basketspelare, två landhockeyspelare, två softbollspelare och en friidrottare. Kreatin n: 10 Placebo (maltodextrin) n: 10 Ööpik V et al. [23] Att undersöka om muskel-prestationen hos vältränade personer kan behållas eller ökas av kreatintillskott efter en förlust av 5 % av kroppsvikten. Studien gjordes på unga manliga karateutövare, som hade tränat regelbundet under i medeltal 10,3 år och som hade tränat karate under i medeltal 5,5 år. Medelålder 22,5 år. Alla hade tidigare erfarenhet av viktminskning. n: 6 Kreatin-monohydrat n: 6 Kolhydratplacebo (glukos) n: 6 Blindstudie Derave W et al. [24] Att undersöka effekten av kreatintillskott och kreatin + proteintillskott på GLUT-4* och glykogeninnehåll i människors skelettmuskulatur vid avsaknad eller i närvaro av immobilisering (under 2 veckors tid) och med efterföljande uppträning (under 6 veckors tid). Studien gjordes på unga friska personer i åldern år, 26 män och 7 kvinnor. n: 33 Kreatin + Protein+ Aminosyror Kreatin Placebo (Maltodextrin) 49

7 Studie Syfte Undersökningsgrupp/er Design Stout J et al. [25] Studien gjordes på unga manliga medlemmar av NCAA division II fotbollslag. Medelålder 19,6 år. Alla hade minst tre års erfarenhet av styrketräning. n: 24 Kreatinmonohydrat + kolhydrat (glukos) Kreatinmonohydrat + kolhydrat (glukos) + natrium- och kaliumfosfat +taurin* Kolhydratplacebo (glukos) Att undersöka förändringarna i bänkpresstyrka, vertikalt hopp, tiden på 100 yardssprintar*och fettfri vikt på fotbollsspelare som under 8 veckor äter tillskott av kolhydrat placebo, kreatin- monohydrat eller både kolhydrat och kreatinmonohydrat. Antonio J et al. [26] Att bestämma effekten av 6 veckors tillskott av aminosyror på kropps-sammansättning och på träningsprestation hos otränade kvinnor. Studien gjordes på 21 otränade, friska kvinnor i åldern år. Bortfall: ersoner. n: 19 Essentiella aminosyror (EA). Placebo (cellulosa) Candow D G et al. [27] Att fastställa effekten av glutamintillskott* kombinerat med styrketräning. Studien gjordes på 40 unga vuxna i åldern år, 21 män och 19 kvinnor. Alla tränade styrketräning 2-4 ggr/vecka. Bortfall: 9 personer. n: 31 Glutamin n: 17 Placebo (maltrodextrin) n: 14 Colker C M et al. [28] Att fastställa effekterna av vassletillskott* med eller utan L-glutamin och grenade aminosyror* på kroppsvikt, kropps-sammansättning och styrketränings-prestation under en 10-veckors period. Studien gjordes på friska, manliga, vuxna idrottare. Medelålder 33,1 år. Alla personerna hade minst 6 mån erfarenhet av styrketräning. n: 16 Vassle + L-glutamin + grenade aminosyror Vassle Esmarck B et al. [29] Att undersöka vikten av ett direkt intag eller försenat intag av proteintillskott, på muskelhypertrofi och styrka över en period av motståndsträning hos äldre män. Studien gjordes på äldre friska män i åldern 70-80år, som ej deltagit i motstånds träning de senaste 5 åren. n: 13 Protein + Kolhydrater + Fett n: 7 Protein + Kolhydrater + Fett n: 6 van Loon L et al. [30] Att utreda om ett ökat intag av kolhydrater efter träning, intag av en blandning av proteinhydrolys och aminosyror i kombination med kolhydrater efter träning eller båda resulterar i en högre muskel- glykogensyntes jämfört med vid intag av 0,8 g kolhydrater/kg h, med 30 minuters intervall efter träning. Studien gjordes på unga, tränade manliga cyklister eller triathleter. Medelålder 24 år. Kolhydrater (glukos, maltro-dextrin) Kolhydrater (glukos, maltro-dextrin) + Aminosyra och protein-hydrolys Kolhydrater (glukos, maltro-dextrin) Williams A G et al. [31] Att fastställa om regelbundet intag av kostillskott, innehållande glukos och aminosyror, direkt efter styrketräning kan öka vinsten i styrka till följd av träningen. Studien gjordes på otränade, vuxna personer i åldern år, varav två var kvinnor och 5 var män i gruppen med 7 personer. I gruppen på 5 personer var 4 kvinnor och 1 var man. n: 12 Blindstudie Aminosyror + Kolhydrat (glukos) och Placebo (glukos) n: 7 Aminosyror + Kolhydrat (glukos) n: 5 n = antal *Glutamin = En icke-essentiell aminosyra *GLUT-4 = Transportör av glukos i muskulaturen *Grenad aminosyra = En aminosyra vars sidokedja är grenad *NCAA = National College Athletic Association *Taurin = En aminosyra *Vassle = Proteintyp som finns i mjölk *1 yard = 0,91 m 50

8 Tabell 3. Bedömning av artiklarnas kvalité. Studie Maxpoäng A B Francaux M et al. [16] 1 p 9 p McNaughton L R et al. [17] 1 p 1 p 1 p 7 p Parise G et al. [18] 1 p 9 p Rossouw F et al. [19] 1 p 1 p 8 p Skare O-C et al. [20] 1 p 1 p 1 p 1 p 6 p Stout J et al. [21] 1 p 1 p 8 p Ziegenfuss T N et al. [22] 1 p 9 p C D E Totalt 10 p Korrespondens till: Leg sjukgymnast Lena Andrén-Sandberg Nils Bjelkegatan 5: Lund e-post: lena_andsand@hotmail.com leg. Sjukgymnast Tove Wiklund Parternas gränd Lund e-post: tove.wiklund@telia.com Ööpik V et al. [23] 1 p 0 p 1 p 6 p Derave W et al. [24] 1 p 9 p Stout J et al. [25] 1 p 9 p Antonio J et al. [26] 1 p 1 p 8 p Candow D G et al. [27] 1 p 9 p Colker C M et al. [28] 1 p 1 p 8 p Esmarck B et al. [29] 1 p 0 p 1 p 1 p 5 p van Loon L et al. [30] 1 p 0 p 1 p 6 p Williams A G et al. [31] 1 p 1 p 1 p 1 p 6 p KVALITETSBEDÖMNINGSMALL För att bedöma kvalitén på våra studier poängsatte vi dem enligt en bedömningsmall som tidigare använts i SBU-rapporten Patienter med ländryggsbesvär [15]. Mallen modifierades för att bättre passa vår studie. Vi bedömde de i arbetet ingående studiernas design, grad av utvärderarens blindhet, beskrivning av metod, undersökningsgrupp och utvärdering. Se figur 1 och tabell 1. A. Studiernas design Icke kontrollerad kontrollerad 0p 1p 2p B. Grad av utvärderarens blindhet Icke blindstudie Blindstudie studie 0p 1p 2p C. Beskrivning av metoden Bristfälligt beskrivet Reproducerbar 1p 2p D. Undersökningsgrupp Antal personer mindre än 10 0p p 20 eller fler 2p E. Utvärdering Endast subjektiva eller objektiva utvärderingsmetoder 1p Både subjektiva och objektiva utvärderingsmetoder 2p Max: 10p En semikvantifiering kan således ge maximalt 10 p. 51