ÅRSRAPPORT Trafiknämnden inklusive AB Storstockholms lokaltrafik

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 2013 N Trafiknämnden inklusive AB Storstockholms lokaltrafik

2 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och styrelser sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se.

3 RK Trafiknämnden ÅRSRAPPORT 2013 Trafiknämnden Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade att överlämna rapporten till trafiknämnden för yttrande senast Paragrafen justerades omedelbart. Gunilla Jerlinger Ordförande Agneta Fohlström Sekreterare Landstingsrevisorerna Box Stockholm Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset Telefon: Fax: E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Säte: Stockholm Org.nr:

4 RK Styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik ÅRSRAPPORT 2013 AB Storstockholms lokaltrafik Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade att överlämna rapporten till styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik för yttrande senast Paragrafen justerades omedelbart. Gunilla Jerlinger Ordförande Agneta Fohlström Sekreterare Landstingsrevisorerna Box Stockholm Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset Telefon: Fax: E-post: landstingsrevisorerna@rev.sll.se Säte: Stockholm Org.nr:

5 RK , RK Revisionskontoret Sammanfattning trafiknämnden inklusive AB Storstockholms lokaltrafik I den årliga revisionen prövas om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Revisionen konstaterar att trafiknämnden och AB Storstockholms lokaltrafik (SL) till stora delar har samma uppdrag och att nämndens respektive styrelsens ansvar till största delen inte kan särskiljas. Iakttagelser, bedömningar och rekommendationer i denna delrapport riktar sig därför, om inget annat anges, till såväl nämnden som till SL:s styrelse. För att fullgöra sitt ansvar i enlighet med kommunal- och aktiebolagslag lämnar de förtroendevalda revisorerna tillika lekmannarevisorerna, i årsrapporteringen till fullmäktige, dels en revisionsberättelse för nämnden, dels en granskningsrapport för styrelsen. Den auktoriserade revisorn lämnar revisionsberättelse för SL. Bedömning för år 2013: Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Tillfredsställande Inte helt tillfredsställande Otillfredsställande Intern styrning och kontroll Tillräcklig Inte helt tillräcklig Otillräcklig Räkenskaper Rättvisande Inte rättvisande Ekonomiskt- och verksamhetsmässigt resultat Årets resultat för trafikorganisationens verksamheter är 2 mnkr. Det ekonomiska resultatet för respektive verksamhet inom trafikorganisationen uppgår för SL till -21 mnkr, färdtjänsten -12 mnkr, WÅAB 1 21 mnkr och trafiknämndens förvaltning 14 mnkr. I årets resultat finns på såväl intäkts- som kostnadssidan jämförelsestörande poster av engångskaraktär. Resultatet för trafikorganisationens verksamheter, justerat för jämförelsestörande poster, är 28,5 mnkr, att jämföra med fullmäktiges resultatkrav på 0 mnkr. I förhållande till balansomslutningen utgör avvikelsen mindre än 0,1 procent. Intäkterna är lägre än budget vilket till största delen beror på minskade biljettintäkter. Orsakerna är bl.a. övergången från förköpsremsa till reskassan, vilka redovisningsmässigt hanterats olika och en budgetprognos som byggde på ett för högt antagande om resandeökning. Nämnden har tillsatt en styrgrupp med uppgift att åtgärda problem kring intäktssäkringen. I sammanhanget kan nämnas att landstingsstyrelsen i ett ärende 2 i mars 2014 beslutat om en handlingsplan för åtgärder avseende den ekonomiska förvaltningen inom trafiknämnden. De lägre intäkterna uppvägs i princip av lägre kostnader än budget. Detta förklaras bland annat med lägre räntenivå, lägre indexuppräkningar i avtal än budgeterat och minskade 1 För ekonomin och verksamheten i WÅAB under 2013 hänvisas till årsrapport för WÅAB, RK LS , handlingsplan utarbetad av landstingsdirektören och förvaltningschefen i trafikförvaltningen 1

6 RK , RK Revisionskontoret utbetalningar för incitament i köpt trafik. Förvaltningens arbete med att förbättra kostnadsmedvetandet och nya avtal har även haft inverkan på den lägre kostnadsnivån i förhållande till budget. Under året har också uppföljningen och kontrollen av tunnelbanans trafikavtal stärkts. Uppföljning och kontroll av trafikutövarens rapportering fungerar nu på ett tillfredställande sätt. Överenstämmelsen mellan den ersättning som utgår och den trafik som levererats kan kontrolleras. Inom ramen för avtalet bedöms dessutom kostnadskontrollen i huvudsak som tillfredsställande. Det återstår dock för trafiknämnden att åstadkomma en bättre redovisning av de olika trafikslagskostnaderna. Det måste vara möjligt att följa kostnadsutvecklingen dels för verksamheten i sin helhet, dels per trafikslag. Produktiviteten har ökat i flertalet trafikslag. Även i busstrafiken har det skett en förbättring efter en betydande minskning under Trafiknämnden når inte fullmäktiges mål för tillförlitligheten när det gäller andelen nöjda medborgare. Målet nöjd resenär, mätt med kunder i tid, har inte ökat sedan Nämnden når dock målet andelen resenärer nöjda med sin senaste resa. Även faktisk punktlighet når uppsatta målnivåer. Granskning av färdtjänst och tillgänglighetsanpassningar i kollektivtrafiken visar att det behöver utvecklas ett samlat grepp om fullmäktiges uppdrag och intentioner för färdtjänsten och tillgänglighetsanpassningarna, inklusive tydlig ansvarsfördelning, återrapportering och uppföljning. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms sammantaget som tillfredsställande. Detta är en förbättring jämfört med 2012 då resultatet bedömdes vara inte helt tillfredsställande bland annat till följd av relativt stora brister i kostnadskontrollen av trafikavtalen vilket har förbättrats under Intern styrning och kontroll I föregående årsrapporter för TN 3 och SL 4 konstaterade revisionen att det hade påbörjats ett arbete för att förbättra olika verksamhetsprocesser. Årets granskning visar att nämnden fortsatt arbeta intensivt för att förbättra den interna styrningen och kontrollen. Förbättringsarbetet visar sig bland annat genom att riskanalysen och internkontrollplanen har förtydligats. Tidpunkter för uppföljning och hur uppföljningen konkret ska genomföras, framgår numera av planen. Revisionen kommer under 2014 att granska hur intern kontrollarbetet implementeras. Uppföljningen av tidigare granskning av underhållsverksamheten visar att nämnden i allt väsentligt har åtgärdat de synpunkter som framfördes i den tidigare revisionsrapporten. När det gäller tunnelbanan har nämnden nu relativt goda förutsättningar att följa trafikutövarens ansvarstagande för underhållet samtidigt som trafikutövaren genom avtalet har incitament att sköta underhållet av fordonen. Det kvarstår dock arbete för att stärka rutiner och processer inom organisationen. I det följande fokuseras på de områden som revisionen bedömer som mest angelägna att åtgärda inom området intern styrning och kontroll. 3 RK RK

7 RK , RK Revisionskontoret Granskning av den nya trafikorganisationen visar att det fortfarande inte finns en fullständig delegationsförteckning för trafiknämnden som tydligt utvisar vad som utgör beslut i kommunallagens mening och inte. Det föreligger även fortsatta oklarheter kring vad som är beslut och vad som är verkställighet. Vidare saknas det tydliga rutiner för hur återrapportering ska ske från trafiknämnden till SL. Vidare bedömer revisionen att det för investeringsverksamheten finns behov av fortsatt utveckling och förbättring av rutiner, processer etc. Beredningen av ärenden till fullmäktige avseende investeringar bör t.ex. förbättras. Som tidigare nämnts kommer ett ärende i landstingsstyrelsen 5 den 4 mars 2014, bl.a. att behandla en handlingsplan för åtgärder som avser att förbättra ekonomistyrningen och investeringsverksamheten inom trafiknämnden. Eftersom det pågår ett arbete inom förvaltningen med att införa nya rutiner etc. avseende investeringar, kommer revisionen under 2014 att granska hur dessa har implementerats. Granskningen av konsultanvändningen har visat på stora brister i interna kontrollrutiner inom projektorganisationen. Revisionen menar att nämnden måste förstärka styrningen och den interna kontrollen i alla led av program- och projektverksamheten, inte minst med oberoende kontroller av fakturerade konsultkostnader. Det är också nödvändigt med återkommande uppföljning och kontroll av konsultutnyttjandet. Revisionen kan konstatera att förvaltningen efter granskningen har infört förbättrade intern kontrollrutiner för projektverksamheten. Granskningen av hur trafiknämnden följer upp bussavtalet E20 har visat på ett flertal svagheter i avtalet i sig, men också i uppföljningen. De problem som uppkom i samband med trafikstarten berodde på otillräckliga förberedelser hos båda parter. Bland annat har den infrastruktur som är en förutsättning för en störningsfri trafik inte fungerat vid start. Det gäller t.ex. SL Access och andra system som är nödvändiga för t.ex. verifiering av antal resande. Styrningen av projektet har brustit i två avseenden. Det gäller dels förmågan att kunna säkerställa en störningsfri trafikstart, dels att faktiskt kunna tillämpa den nya ersättningsmodellen som utgör en kritisk del av avtalet. Biljettintäktsflödet är såväl verksamhetsmässigt som redovisningsmässigt komplext med en mycket hög transaktionsvolym. I samband med granskning av den interna kontrollen konstaterades att processen för biljettintäkter stärkts på flera sätt. Revisionens bedömning är att analysen av det faktiska utfallet fortfarande behöver utvecklas med en starkare koppling till försäljning av olika biljettyper, faktureringstidpunkter, periodisering samt andra samband för att förstärka kontrollen av intäkterna. Den sammanvägda bedömningen är att trafiknämnden bedriver ett arbete för att stärka den interna kontrollen och har fortsatt sitt förbättringsarbete avseende revisionens rekommendationer. Fortfarande finns ett antal områden där åtgärder behöver implementeras i verksamheten och tydliga förbättringseffekter påvisas. Detta gäller bland annat investeringsverksamheten, konsultutnyttjandet och avtalsuppföljningen, främst när det gäller bussavtalen. Den interna styrningen och kontrollen bedöms utifrån den granskning som genomförts av revisionskontoret och den auktoriserade revisorn därför sammantaget ännu inte vara helt tillräcklig. 5 LS

8 RK , RK Revisionskontoret Räkenskaper Årsredovisningen för trafiknämnden respektive SL är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning. Räkenskaperna för trafiknämnden bedöms av revisionen vara rättvisande. Räkenskaperna för SL bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande. SL- koncernen omfattar följande majoritetsägda dotterbolag: AB SL Finans SL Infrateknik AB SL Kundtjänst AB, (vilande) SL HR-service AB (vilande) Tågia AB (vilande) Fastighets AB Viggestaberg (vilande) Den granskningsrapport som lekmannarevisorerna har att lämna för de olika dotterbolagen inom SL-koncernen förutsätts till största delar baseras på dels samråd med auktoriserad revisor, dels på den granskning av SL:s koncernstyrning som redovisas i denna årsrapport. 4

9 INNEHÅLL 1 ÅRETS GRANSKNING TRAFIKORGANISATIONEN EKONOMISKT OCH VERKSAMHETSMÄSSIGT RESULTAT Ekonomiskt resultat Investeringar Verksamhetsmässigt resultat Trafikproduktion och produktivitet Tillförlitlighet och nöjdhet Fullmäktiges särskilda uppdrag för kollektivtrafik på vatten Fullmäktiges särskilda uppdrag för färdtjänst och tillgänglighetsanpassningar Uppföljning av granskning av kostnadskontrollen Trafikavtal Trafikslagsredovisning Genomförandeplan Bedömning INTERN STYRNING OCH KONTROLL Granskning av juridiska aspekter på trafikorganisationen Beslutsgången vid upphandlingen av skärgårdstrafiken Riskbedömning och intern kontrollplan Avtalsgranskning av bussavtal E Skal- och tillträdesskyddet inom kollektivtrafiken Investeringsverksamheten inom trafiknämnden Konsultanvändningen Uppföljning av granskning av underhållsverksamheten Uppföljning av tidigare granskning av trafikplaneringen Miljö Biljettintäkter Ledningsnära kostnader och representation Upphandlings- och inköpsprocessen Kostnadsfördelning mellan SL och trafiknämnden Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Bedömning RÄKENSKAPER Årsredovisningen Räkenskaper Skatter Intern kontroll i bokslutsprocessen Hantering av fastighetsaffärer Upplösning av avsättningar Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Förslag till slutlig bedömning NÄMNDENS YTTRANDE ÖVER DELRAPPORTERINGS-PM Bilaga 1 Bilaga 2 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Bedömningsmål och bedömningskriterier

10 1 Årets granskning I den årliga revisionen prövas om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Den årliga revisionen omfattar granskning och bedömning inom följande områden: Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat Intern styrning och kontroll Räkenskaper Revisionen gällande AB Storstockholms lokaltrafik (SL) har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, landstingets regler och anvisningar, riktlinjer för bolagsrevision och samordnad revision inom SLL samt god revisionssed för kommunal verksamhet. Revisionen gällande trafiknämnden har utförts enligt kommunallagen, landstingets regler och anvisningar samt god revisionssed för kommunal verksamhet. Revisionen har utgått från revisionsplanen som fastställts av revisorsgrupperna och revisorskollegiet. I granskningen har lekmannarevisorerna/revisorerna biträtts av landstingets revisionskontor. Granskningen har genomförts av granskningsansvarig Mikael Lundén vid revisionskontoret. Revisionen för SL har utförts enligt ABL 9 kap. under ledning av auktoriserad revisor Magnus Fredmer vid EY. Magnus Fredmer har också biträtt i granskningen av trafiknämndens räkenskaper. Lekmannarevisorernas uppdrag är att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den auktoriserade revisorn granskar räkenskaperna och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Den interna styrningen och kontrollen granskas gemensamt. Under granskningsåret har ömsesidig information och samverkan skett mellan bolagets lekmannarevisorer och dess auktoriserade revisor. 2 Trafikorganisationen 2.1 Bakgrund Trafiknämnden (TN) bildades den 1 januari 2011 som ett led i att anpassa landstingets organisation till kraven i den nya kollektivtrafiklagen som gäller från den 1 januari Nämnden ansvarar för kollektivtrafiken på land, till sjöss och för personer med funktionsnedsättning. Till trafiknämnden finns knutet en beredning för sjötrafik, en färdtjänst- och tillgänglighetsberedning och ett färdtjänstutskott (för myndighetsutövning). Fullmäktige beslutade att från den 1 januari överföra AB Storstockholms lokaltrafiks (SL:s) personal och relaterade tillgångar till en trafikförvaltning under trafiknämnden. Resterande del av SL:s tillgångar och avtal ligger kvar i bolaget. I februari 2014 beslutade landstingsfullmäktige 7 att samtliga anställda i WÅAB skulle gå över till en anställning i trafikförvaltningen vid årsskiftet 2013/2014. Uppdaterat ägardirektiv och bolagsordning för WÅAB beslutades också. Vidare fick trafiknämnden och bolaget i uppdrag att fortsatt utreda och under 2014 återkomma med slutligt förslag på överföring av Waxholmsbolagets tillgångar och avtal till trafiknämndens ansvarsområde. Enligt tidigare beslut bör en sådan överföring ske enligt den inriktning som landstingsfullmäktige beslutat för SL i syfte att säkerställa samma synsätt och hantering av kollektivtrafiken på land, kollektivtrafik på vatten och för färdtjänsten. 6 LS LS

11 Revisionen har vid ett flertal tillfällen granskat juridiska aspekter av ändringar i trafikorganisationen Granskningarna har visat att det föreligger ett antal oklarheter avseende ansvarsfördelning mellan SL och trafiknämnden som bland annat gäller hur återrapportering och uppföljning ska ske i trafikverksamheten, se vidare avsnitt 4.1. Den juridiska konsulten bedömning är att samma frågeställningar som väckts med anledning av SL:s integration också kommer att gälla för WÅAB:s övergång. 2.2 Ansvarsprövning i den nya trafikorganisationen Med det uppdrag som ledamöter i styrelser och nämnder får av fullmäktige, följer ett så kallat revisionsansvar. Revisionsansvaret innebär att ledamöterna ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, deras anställa och andra uppdragstagare genomför verksamheten. Enligt kommunallagen föreslår de förtroendevalda revisorerna årligen i sin revisionsberättelse fullmäktiga om en nämnd ska beviljas ansvarsfrihet eller inte. De förtroendevalda granskar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. När det gäller aktiebolag är det den auktoriserade revisorn som, enligt aktiebolagslagen, i revisionsberättelsen föreslår bolagsstämman om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet eller inte. Lekmannarevisorerna i ett bolag har, enligt både aktiebolagslagen och kommunallagen, att granska om verksamheten i bolaget sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt och kan i den granskningsrapport som bifogas revisionsberättelsen rikta anmärkning mot styrelsen. Revisionen kan konstatera att trafiknämnden och SL fortfarande till stora delar har samma uppdrag och att revisionsansvaret därför till största delen inte kan särskiljas. Enligt reglementet fullgör trafiknämnden landstingets uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för kollektivtrafiken på land och till sjöss samt för särskilt anordnade transporter (färdtjänst). Trafiknämnden ansvarar enligt reglementet för strategiska och övergripande frågor hänförliga till den regionala kollektivtrafiken samt att förvalta SL:s verksamhet enligt samarbetsavtalet. SL äger fortfarande trafikavtalen och större delen av trafikverksamhetens tillgångar. Ägardirektivet till SL fastslår också att SL ska anordna den lokala och regionala trafiken på land och överta de avtal som trafiknämnden och SLL överlåtit till bolaget. Genom samarbetsavtalet mellan SL och trafiknämnden har trafiknämnden övertagit det operativa och löpande ansvaret för verksamheten i SL. Styrelsen och VD i SL har dock enligt aktiebolagslagen ett ansvar för den verksamhet som bedrivs i bolaget alldeles oavsett om annan ska utföra verksamheten. Iakttagelser, bedömningar och rekommendationer i denna årsrapportering riktar sig därför till såväl trafiknämnden som till SL:s styrelse, om inget annat anges, eftersom ansvaret enligt revisionens bedömning i stort sammanfaller. För att fullgöra sitt ansvar i enlighet med kommunal- och aktiebolagslag kommer de förtroendevalda revisorerna tillika lekmannarevisorerna i samband med årsrapporteringen till fullmäktige lämna dels en revisionsberättelse för nämnden, dels en granskningsrapport för styrelsen. Den auktoriserade revisorn lämnar revisionsberättelse för koncernen AB SL. De iakttagelser som återgetts ovan kommer troligen från och med halvårsskiftet 2014, i allt väsentligt också att gälla för WÅAB, då bolaget i likhet med SL, enligt planerna kommer att integreras inom trafikförvaltningen under trafiknämndens direkta ansvarsområde. 2

12 3 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat I detta avsnitt görs en bedömning av om trafiknämnden respektive VD och styrelsen i SL, uppnått fullmäktiges mål och genomfört givna uppdrag samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller för verksamheten. Bedömningen omfattar även om verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga Ekonomiskt resultat Budget 13 Bokslut 13 Bokslut 12 Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (inkl avskrivningar och finansiella poster) Årets ekonomiska resultat Justerat resultat (exkl. jämförelsestörande poster) 0-28,5 20,9 Balansomslutning (mnkr) Årsarbetare Årets resultat för trafikorganisationens verksamheter 8 är 2 mnkr 9. Det ekonomiska resultatet jämfört med budget för de i trafikorganisationen ingående verksamheterna uppgår för SL till - 21 mnkr, färdtjänsten -12 mnkr, WÅAB mnkr och trafiknämndens förvaltning 14 mnkr. I resultatet finns på såväl intäkts- som kostnadssidan jämförelsestörande poster av engångskaraktär. Posterna uppgår sammanlagt till 30,5 mnkr och består av dels 9,9 mnkr i återbetalning av försäkringspremier från AFA avseende 2005 och 2006, dels minskade pensionskostnader med 20,6 mnkr på grund av att Finansinspektionen under hösten 2013 beslutat om en ökning av diskonteringsräntan. Det justerade resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgår till -28,5 mnkr, vilket är mindre än 0,1 procent av balansomslutningen att jämföra med fullmäktiges resultatkrav på 0 mnkr. I den fortsatta analysen utgår revisionen från det justerade resultatet, som är jämförbart med fullmäktiges resultatkrav. Revisionen konstaterar att trafiknämnden i sin förvaltningsberättelse analyserar budgetavvikelser inklusive de jämförelsestörande posterna. De totala intäkterna för trafiknämndens samtliga verksamheter uppgår till mnkr, vilket är 316 mnkr (1,7 procent) lägre än fastställd budget. Orsaken till den negativa budgetavvikelsen är att biljettintäkterna understiger budget med 434 mnkr. Ett av de huvudsakliga skälen till detta är övergången från förköpsremsa till reskassan, vilka redovisningsmässigt hanterats olika. Intäkter från reskassan periodiseras över resandet, dvs. bokförs i samband med resan medan förköpsremsorna intäktsfördes i sin helhet vid försäljningen. Engångseffekten uppskattas till 180 mnkr. Vidare beräknas cirka 170 mnkr vara hänförligt till ett i budget för högt antagande om resandeökning. Intäktsminskning har även skett till följd av överströmningseffekter till billigare biljettalternativ och att övriga intäkter har minskat. Sammanlagt uppgår intäktsminskningen för dessa poster till ca 80 mnkr. Ett antal intäkter har också ökat. Det gäller t.ex. lands- 8 SL, WÅAB, färdtjänsten och trafiknämndens förvaltning. 9 Inklusive jämförelsestörande poster på sammanlagt 30,5 mnkr. 10 För ekonomin och verksamheten i WÅAB under 2013 hänvisas till årsrapport för WÅAB, RK

13 tingsbidrag för avslut av US-leasar, cirka 86 mnkr och högre intäkter från försäljning av biogas från trafikentreprenörer, cirka 55 mnkr. Jämfört med föregående års bokslut har verksamhetens intäkter ökat med drygt två procent eller 364 mnkr. Inom trafikförvaltningen pågår ett arbete för att närmare utreda orsakerna till intäktsminskningen i syfte att komma med förslag till förbättringsåtgärder. I sammanhanget kan nämnas att landstingsstyrelsen i ett ärende 11 i mars 2014 bl.a. beslutar om en handlingsplan 12 med åtgärder för den ekonomiska förvaltningen inom trafiknämnden. Vidare föreslås att åtgärder i handlingsplanen återrapporteras tertialvis i samband med bokslutsrapporteringen under året. De totala kostnaderna för trafiknämndens samtliga verksamheter är mnkr, vilket är 312 mnkr, eller två procent lägre än budget. Bland annat förklaras detta med lägre index och minskade utbetalningar för incitament inom kollektivtrafiken på land. Jämfört med föregående år har verksamhetens kostnader ökat med knappt tre procent eller 433 mnkr. Kostnaderna för köpt landtrafik, vilka utgör cirka 80 procent av rörelsekostnaden, uppgår till mnkr för samtliga trafikslag 13, vilket är två procent (199 mnkr) lägre än budget. Avvikelsen avser främst kostnader som regleras i grundavtalen. Utfallet för incitament och viten understiger budget med 162 mnkr. Entreprenörerna har i flera fall inte nått den kvalitetsnivå som budgeten för incitament förutsätter. För det nya bussavtalet E20 har exempelvis ett vitesbelopp på 135 mnkr bokförts under I jämförelse med utfallet för 2012 har trafikkostnaderna för landstrafiken ökat med 431 mnkr eller drygt fyra procent. Kostnadsökningen innefattar nya avtal, trafikförändringar och allmän prisutveckling. Exempel på andra kostnadsökningar är Uppsala-pendeln, trafikstarten av tvärbanans nya Solnagren och tillkommande linjesträckningar i busstrafiken. Kostnaden för drift och underhåll har minskat och är 194 mnkr lägre än budget. Ett skäl till detta är att vissa underhållsåtgärder har senarelagts i besparingssyfte. Därutöver har resultatet påverkats av att tidigare avsättning för planerat underhåll har återförts till följd av ändrade principer för redovisning av underhåll. Kapitalkostnaderna är 6 mnkr lägre än budget på grund av minskade lånevolymer. Dock har avskrivningarna ökat med totalt 124 mnkr jämfört med 2012 vilket beror på att antalet aktiveringar har blivit större än beräknat. Personalkostnaderna, vilka utgör tre procent av trafiknämndens totala verksamhetskostnad, uppgår till 487 mnkr, i förhållande till budgeten på 550 mnkr. Den främsta orsaken till de lägre kostnaderna är en överföring av personal från förvaltningen till trafikentreprenörer i samband med ett nytt underhållsavtal och därutöver vakanta tjänster. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat i förhållande till föregående år. I jämförelse med årets budget har dock konsultkostnaderna ökat och överstiger budget med 21 mnkr. Färdtjänstens resultat för året uppgår till minus 12 mnkr, jämfört med 9 mnkr föregående år och ett budgeterat nollresultat. Avvikelsen mot budget beror på större resevolym och något högre kostnad per resa. Det är resandet med rullstolstaxi som har ökat medan färdtjänstresorna med taxi minskat något. Orsaken till att trafikförvaltningen uppvisar ett överskott på 14 mnkr beror enligt uppgift på högre fakturering av sålda tjänster till AB SL. 11 LS Utarbetad av landstingsdirektören och förvaltningschefen i trafikförvaltningen 13 Köpt landtrafik exklusive färdtjänst och WÅAB 4

14 Det finns flera faktorer som har påverkat det ekonomiska resultatet. Bland annat har lägre räntenivå, lägre index och minskade kostnader för incitament och viten haft stor betydelse. Även förvaltningens arbete med att förbättra kostnadsmedvetandet och nya avtal har haft inverkan på den lägre kostnadsnivån. I månadsrapporter, tertialbokslut och delårsbokslut har prognoserna genomgående visat på budgeterat nollresultat, vilket ligger nära det slutliga utfallet. Revisionen instämmer i TN:s bedömningar och konstaterar att TN i förvaltningsberättelsen beskrivit det ekonomiska utfallet för sina ingående verksamheter på ett i huvudsak tillfredsställande sätt. 3.2 Investeringar Investeringarna för 2013 uppgår till mnkr. Jämfört med den justerade investeringsbudgeten 14 på mnkr överstiger investeringsutfallet budget med 367 mnkr. I förhållande till den ursprungligen beslutade budgeten, som uppgick till mnkr, har 62 procent av den budgeterade investeringsvolymen upparbetats. Liksom föregående år förklaras den relativt låga investeringsnivån bl.a. av att planärenden och beslutsprocesser försenats hos externa aktörer, fördröjningar i upphandlingsförfarandet samt brist på tillgängliga resurser på marknaden. Som tidigare nämnts kommer ett ärende i landstingsstyrelsen 15 den 4 mars att bl.a. behandla en handlingsplan för åtgärder som avser att förbättra ekonomistyrningen inom trafiknämnden. Här ingår också åtgärder avseende investeringsverksamheten. Revisionen har i ett särskilt projekt 16 under året granskat trafiknämndens utvecklingsarbete avseende investeringsprocessen. Slutsatser i granskningen är bl.a. att trafiknämnden bör ges en samlad bild av läget i utvecklingsarbetet. Samtidigt bör nämnden besluta om en reviderad investeringspolicy. Revisionen kommer under 2014 att granska hur nya investeringsrutiner etc. implementeras i organisationen. (Se även avsnitt 4.6). 3.3 Verksamhetsmässigt resultat Nedan redovisas måluppfyllelsen för ett urval av dels fullmäktiges, dels nämndens mål och uppdrag Trafikproduktion och produktivitet Trafikproduktionen mätt i antalet personkilometer har ökat 4,3 procent jämfört med föregående år. Även antal sittplatskilometer har ökat, med 9,4 procent sedan föregående år. Produktiviteten mätt i sittplatskilometer per justerad krona och i fasta priser har ökat med 2,2 procent sedan Den utbudsökning som skett består enligt trafikförvaltningen till största del av ny pendeltågstrafik till Uppsala. Ökningen har skett inom samtliga trafikslag, störst ökning på pendeltåg (11 procent) och minst inom busstrafiken (1 procent). Produktiviteten mätt i kostnaden per personkilometer, har förbättrats med 1,2 procent jämfört med När det gäller personkilometer/tkr har produktiviteten förbättrats med 1,2 procent i löpande priser och 2,2 procent i fasta priser. En jämförelse över tid visar att dessa två mått har visat på en försämring respektive år under perioden 2006 till I det perspektivet är utfallet 2013 positivt. En förklaring till utvecklingen är att antalet resenärer och resor har ökat och därmed också antalet personkilometer tillsammans med en förhållandevis begränsad kostnadsökning (ca 2 procent). 14 Beslut om att minska investeringsbudgeten för trafiknämnden togs av LF i december LS (TN ). Budgeten för trafiknämnden minskades med mnkr till totalt mnkr. 15 LS Projektrapport 2/2013, Trafiknämndens utvecklingsarbete av investeringsprocessen, RK

15 Under 2012 var produktivitetsutvecklingen för trafikslaget buss enligt trafikförvaltningen oroväckande, då en minskning av produktiviteten mätt i antalet sittplatskilometer skedde med ca 12 procent. Under 2013 har denna trend brutits. Antalet resor inom färdtjänsten har ökat med 3,1 procent. Resorna med rullstolstaxi har ökat mer än färdtjänstresorna med vanlig taxi. Produktiviteten har dock minskat med 0,6 procent från 3,34 resor per kr till 3,32 resor per kr räknat i fasta priser Tillförlitlighet och nöjdhet Landstingets mål för kollektivtrafiken framgår av fullmäktiges budget, det regionala trafikförsörjningsprogrammet, RUFS 2010 och Miljöutmaning Ett av de övergripande målen är att förbättra tillförlitligheten i kollektivtrafiken. 17 För att nå målet finns i fullmäktiges budget de två kortsiktiga målen nöjd medborgare och nöjd resenär. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns även där ett mål relaterat till nöjd resenär, men då nöjd resenär senaste resan. Mål % för landtrafiken Mål 2013 Utfall 2013 Utfall 2012 Mål 2020 Mål 2030 Fullmäktiges budget Nöjd medborgare > Nöjd resenär (kunder i tid) Trafikförsörjningsprogrammet Nöjda resenärer, med sin senaste resa 18 Nöjda resenärer, särskild kollektivtrafik Minst 90 procent av kunderna ska ge betyg 4 eller 5 Nöjd medborgare mäts genom andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken. Mätningen, som genomförs av Svensk kollektivtrafik genom kollektivtrafikbarometern, visar att andelen minskat sedan föregående år från 57 till 54 procent var andelen 53 procent. Enligt trafikförvaltningen är det svårt att dra direkta slutsatser om både ökningar och minskningar då undersökningarna mäter länsinvånarnas generella inställning till kollektivtrafiken. 21 Fullmäktiges andra kortsiktiga mål, nöjd resenär, mäts enligt fullmäktiges budget genom indikatorn kunder i tid. 22 Samlat för trafikslagen uppgick detta mått till 86,5 procent vilket enligt nämnden är i nivå med Nämnden har under det senaste året ersatt det produktionsorienterade måttet kunder i tid med måttet nöjd kund tidhållning vilket är ett kundorinterat mått. Enligt förvaltningen är den upplevda tidhållningen den viktigaste parametern när man ser till vad som driver nöjdhet generellt 23. I budget för 2014 har även fullmäktige valt att inte inklu- 17 Framgår bland annat av landstingsfullmäktiges budget 2014 (och ytterligare år tillbaka i tiden). 18 Mätningen genomförs av Svensk kollektivtrafik, kollektivtrafikbarometern 19 Mätningen genomförs av Svensk kollektivtrafik, barometer för anropsstyrd trafik, ANBARO och frågan lyder: Vilket sammanfattande betyg vill du ge själva resan dvs från det att fordonet kom och hämtade dig tills att du kom fram? 20 Nämndens målvärde var att andelen skulle vara högre än Frågan i barometern lyder: Hur nöjd är du sammanfattningsvis med bolaget? Resultatet baseras på ca 250 telefonintervjuer per månad med länsinvånare. 22 Den fullständiga indikatorn lyder: Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid var 66 procent av samtliga resenärer nöjda med tidhållningen SL-trafiken enligt Upplevd kvalitet. Mest nöjda var resenärer på tunnelbanan och minst nöjda de på pendeltåget. 6

16 dera kunder i tid utan fokusera på resenärer nöjda med den senaste resan, mätt genom kollektivtrafikbarometern. 24 Andelen resenärer som är nöjda med sin senaste resa är i linje med de mål fullmäktige beslutat om i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Andelen nöjda resenärer med den särskilda kollektivtrafiken 25 når inte riktigt målvärdet. Kollektivtrafikbarometerns resultat för nöjda resenärer kan jämföras med resultatet av nämndens egen ombordundersökning Upplevd kvalitet, även om de båda undersökningarna skiljer sig på flera punkter i genomförande. 26 Enligt Upplevd kvalitet var andelen nöjda resenärer i SLtrafiken 74 procent Nämnden har även preciserat fullmäktiges viljeinriktning att punktligheten ska öka i konkreta målnivåer för faktisk punktlighet/tidhållning (i motsats till upplevd tidhållning/nöjdhet). Redovisningen av avgångar i tid visar på en förbättrad eller likvärdig punktlighet inom samtliga trafikslag och därmed uppfylls i huvudsak målsättningarna för den faktiska punktligheten. Trafiknämndens Mål mål punktlighet % (avgångar i tid) 28 Pendeltåg 93 95, ,9 84, Tunnelbana 92 91,7 95,2 94,3 93, Buss 90 89,5 88,6 88,5 88, Lokalbanor 29 95,3 95,4 95,2 92, Spårväg City 98 98,5 98,4 98,2 96,9 - - Färdtjänst Trafiknämnden kommer enligt förvaltningsberättelsen att fortsätta redovisa både faktisk utförd trafik och den upplevda tidhållningen till både trafiknämnden och fullmäktige vilket är i enlighet med vad revisionen rekommenderade under Enligt fullmäktiges budget har arbetet med att fortsatt vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten och punktligheten i hela kollektivtrafiken högsta prioritet. Det anges också att särskilda satsningar ska genomföras i syfte att öka punktligheten och förtroendet för pendeltågstrafiken. Revisionen kommer under 2014 att granska arbetet för en ökad punktlighet/tillförlitlighet i ett särskilt projekt Fullmäktiges särskilda uppdrag för kollektivtrafik på vatten Trafiknämnden fick i landstingsfullmäktiges budget 2012 tre uppdrag som berör Waxholmsbolagets verksamhet: att upphandla ett helhetsansvar för skärgårdstrafiken (se avsnitt 4.2) 24 Av det regionala trafikförsörjningsprogrammet framgår att ombordmätningen inte bedöms vara lämplig som grund för måltalen, eftersom även trafik med kommersiella aktörer bör följas upp. 25 Med särskild kollektivtrafik avses färdtjänst och sjukresor för personer med funktionsnedsättningar, och som kräver särskilda tillstånd. Trafiken kan vara linjebunden eller anropsstyrd och utförs i regel med särskilt anpassade fordon (taxi). 26 Baseras på ca enkäter per månad (ej under sommarmånaderna). Undersökningen Upplevd kvalitet granskades av landstingsrevisorerna 2012, se Årsrapport SL Frågan lyder: Vilket sammanfattande betyg vill du ge på den här linjen? 28 En avgång räknas som icke punktlig om den avgått mer än 3 min sent eller 1 min tidigt. 29 Oviktat genomsnitt av de fem lokalbanornas punktlighet (Roslagsbanan, Lidingöbanan, Saltsjöbanan, Nockebybanan, Tvärbanan). 30 Tidspassning vid resa (procent inom 10 minuter). 7

17 att utreda behovet av båttrafik, framför allt pendelbåtslinjer, på Stockholms inre vatten att utreda möjligheten att genom en mer flexibel taxa i skärgårdstrafiken möjliggöra ett bättre kapacitetsutnyttjande av befintliga båtar särskilt under vår och höst Enligt trafikförvaltningen genomförs uppdraget att förändra taxorna successivt i samband med införande av ett nytt betalsystem under våren Under perioden 1 oktober mars 2014 genomförs också ett uppdrag från fullmäktige om att sänka kontanttaxan med 50 procent i skärgårdstrafiken. Pendelbåtstrafiken på sträckan Frihamnen-Lidingö-Nacka strand-nybroplan fortsätter och avtal har tecknats för trafik. En utredning om möjligheterna till pendelbåtstrafik i Stockholm har enligt förvaltningen genomförts och nio pendlingslinjer har analyserats. Av dessa bedömdes linjerna Hägerstenshamnen-Klara Mälarstrand och Ulvsunda-Södersjukhuset motsvara kraven på måluppfyllelse och genomförande. Ett försök genomfördes hösten 2012 till sommaren 2013 med trafik mellan Slussen-Stadsgården-Skeppsholmen. Efter utvärdering av försöket föreslås ingen fortsatt trafik på sträckan Fullmäktiges särskilda uppdrag för färdtjänst och tillgänglighetsanpassningar I landstingsfullmäktiges budget 2012 och 2013 uttrycks ett antal uppdrag och viljeinriktningar för färdtjänsten och för arbetet med att skapa en tillgängligare kollektivtrafik. Det övergripande målet är att tillgänglighetssatsningar inom den allmänna kollektivtrafiken ska leda till att fler kan välja den allmänna kollektivtrafiken framför färdtjänst. Enligt fullmäktige ska även en ökad kostnadseffektivitet i färdtjänsten utredas, närtrafiken utvecklas, tillståndsstrukturen anpassas efter den ökade tillgängligheten i kollektivtrafiken och resetilldelningen ses över. Samtidigt ska enligt fullmäktige valfriheten för färdtjänstresenärer öka, kundval ska utvecklas, och ett friare resande möjliggöras för de som inte kan använda annat färdmedel än färdtjänst. Revisionens granskning visar att uppdragen och viljeinriktningarna i huvudsak inte har genomförts och att det är otydligt vilken sektion/grupp inom förvaltningen som tilldelats ansvaret för genomförandet och återrapporteringen av uppdragen. Färdtjänstfrågor och arbetet med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken är uppdelade på ett antal sektioner/grupper inom organisationen. Revisionen har i anslutning till ett tidigare projekt 31 rekommenderat trafiknämnden att i samband med genomförandet av fullmäktiges uppdrag ta fram en för de olika organisatoriska delarna gemensam strategi. Detta så att incitament och styrmedel kan samverka. Någon strategi har inte tagits fram, men nämnden har under 2013 påbörjat en förstudie om hur färdtjänsten ska utvecklas i framtiden på kort och lång sikt. Studien inkluderar bland annat hur IT-systemen ska utvecklas, inriktning på kommande upphandlingar och hur större kostnadseffektivitet kan uppnås. Enligt förvaltningen är förstudien ett första steg i att ta ett samlat strategiskt grepp om färdtjänstfrågorna. Revisionen uppfattar detta som positivt och vill i sammanhanget påpeka vikten av att ett mer strategiskt grepp om färdtjänstfrågor också inkluderar en tydlig ansvarsfördelning inom förvaltningen, inklusive ansvar för genomförande, återrapportering och uppföljning av fullmäktiges uppdrag/viljeinriktningar. 3.4 Uppföljning av granskning av kostnadskontrollen I ett projekt 32 under 2011 granskade revisionen ekonomistyrningen inom trafiknämnden. Frågeställningen gällde om kostnadskontrollen i kollektivtrafiken på land säkerställdes med en ekonomi i balans på kort och lång sikt. Slutsatserna från granskningen visade bland annat att budget och beslutsunderlag inte fullt ut redovisade vilka konsekvenser i form av framtida driftkostander (exempelvis s.k. kapitalkostnader) som respektive investering beräknades generera. Granskningen visade också att kapitalkostnaderna inte fördelades per trafikslag. Revisionen menade därför att för att få en rättvisande bild och kunna följa upp faktiska produktionskostna- 31 Projektrapport nr. 11/2012, Ökad tillgänglighet kan fler åka i kollektivtrafiken? RK Projektrapport nr 12/2011, RK

18 der per trafikslag borde de kapitalkostnader som är hänförliga till respektive trafikslag också fördelas på dessa. I TN:s yttrande över granskningen framhölls bl.a. att nämnden i och med den nya organisationen har beslutat att förbättra verksamhetsplaneringen inbegripet kommande investeringar. Olika styrdokument håller på att tas fram. Den s.k. genomförandeplanen är ett exempel på ett dokument som syftar till att styra planeringen i ett tioårigt perspektiv. Här ska kommande investeringar och deras driftskostnadskonsekvenser redovisas. Med anledning av revisorernas rekommendation att verksamheten i större utsträckning bör säkerställa att de tjänster som faktureras inom trafikavtalen faktiskt är utförda, menade TN att den nya organisationen ger bättre förutsättningar än den gamla till en väl fungerande systematisk uppföljning av avtal och affärsrelationer. Vidare informerade TN om att i kommande ekonomisk rapportering ska bolagets trafikslagskostnader, i enlighet med revisorernas rekommendation, redovisas inklusive kapitalkostnader. I följande underavsnitt återges synpunkter från revisionens uppföljande granskning av kostnadskontrollen Trafikavtal Kostnadsökningen för busstrafiken har under tidigare år varit hög, vilket framgick särskilt avseende Uppföljningen visar att under 2013 har de direkta verksamhetskostnaderna för buss ökat i mer blygsam omfattning, vilket i sin tur delvis har påverkats av de viteskrav som blivit följden av trafikstörningar vid trafikstart av E20. Resandeökningen inom busstrafiken under 2013 har dessutom varit måttlig. Av granskningen framkommer vidare att BussPC- systemet fortfarande inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Systemet ger inte en tillräcklig säker information om den trafik som faktiskt körts. Samma bedömning görs som tidigare år att åtgärder måste vidtas för att säkerställa systemets funktionalitet och driftsäkerhet. Revisionens bedömning är att kontroll/avstämning av bussleverantörernas avvikelserapportering i fortsättningen bör göras regelbundet och på ett systematiskt sätt. För detta ändamål finns en dokumenterad rutin enligt SL/TF. Revisionen har även kommenterat de problem som uppstod vid uppstart av bussavtalet E 20, (se avsnitt 4.4). En utvärdering av uppdragsavtalet med MTR avseende tunnelbana, kommer att göras av nämnden under 2014 bl.a. inför ett ställningstagande till en option om att säga upp avtalet ska utlösas eller inte. Den förbättring vad gäller förutsättningen för förvaltning av tunnelbanans uppdragsavtal som kunde noteras under 2012 har fortsatt och förstärkts under Uppföljningen av trafikutövarens utbudsrapportering bedöms fungera på ett tillfredställande sätt. Förutsättningarna för uppföljning och avtalsstyrning av kundservicen har förbättrats. Utifrån den kostnadsnivå som avtalats har kostnadsutvecklingen för tunnelbanetrafiken under året legat på en förhållandevis låg nivå. Revisionen bedömer därför att kostnadskontrollen för tunnelbanan i förhållande till uppdragsavtalet under 2013 har varit tillfredsställande. I detta sammanhang kan också nämnas att revisionen i sin uppföljning av den tidigare granskningen av ny entreprenör till tunnelbanan 34, kan konstatera att uppföljning och kontroll av den rapportering som trafikutövaren lämnar bedöms fungera på ett tillfredställande sätt. Överenstämmelsen mellan den ersättning som utgår och den trafik som levererats kan numera kontrolleras. Inom ramen för avtalet bedöms dessutom kostnadskontrollen i huvudsak som tillfredsställande. En slutsats av granskningen är också att trafikförvaltningen har relativt goda förutsättningar att följa trafikutövarens ansvarstagande för fordonsunderhållet samtidigt som 33 TN TN/SL:s yttrande över revisorernas rapport om kostnadskontroll inom SL 34 Projektrapport nr 20/2009, RK

19 trafikutövaren genom avtalet har incitament att sköta underhållet av fordonen. Det finns dessutom en extern granskning av underhållet genom transportstyrelsen Trafikslagsredovisning Revisionen påtalade i samband med den tidigare granskningen (2011) av kostnadskontrollen att en fullständig redovisning av samtliga kostnader per trafikslag saknades. Uppföljningen visar att nämnden ännu inte har en tillräcklig särredovisning av respektive trafikslags totalkostnader. I första hand gäller det fördelningen av indirekta kostnader i form av trafikslagsgemensamma kostnader och av kapitalkostnader. Olika kostnadsbegrepp används som verksamhetens produktionskostnad, direkta verksamhetskostnader, kostnad köpt trafik, m.m. Granskningen visar att det inte i något sammanhang finns en sammanställd redovisning av respektive trafikslags totalkostnad. Problemet blir särskilt tydligt när produktivitetsutvecklingen per trafikslag redovisas. Ett exempel är 2013, då totalkostnaden som används när de sammanslagna produktivitetsmåtten beräknas gemensamt för trafikslag, uppgår till 16,4 mdkr. När sedan produktiviteten redovisas per trafikslag så används en totalkostnad på 12,1 mdkr. En förutsättning för att redovisa och styra produktiviteten är att det finns en fullständig och rättvisande redovisning av resursanvändningen i verksamheten. Slutsatsen är att det fortfarande inte är möjligt att följa kostnadsutvecklingen per trafikslag Genomförandeplan Förvaltningens införande av den s.k. genomförandeplanen som ett planeringsdokument svarar mot ett väl definierat behov. Det är dock en svaghet i sammanhanget att trafiknämnden ännu inte har beslutat om genomförandeplanen. Genomförandeplanen får härigenom en oklar status. Den rekommendation som revisorerna framförde i samband med granskningen av trafiknämndens investeringsverksamhet 35 om att trafiknämnden bör fatta beslut om genomförandeplanen, kvarstår därför. 3.5 Bedömning Årets resultat för trafikorganisationens verksamheter är 2 mnkr. Det ekonomiska resultatet för respektive verksamhet inom trafikorganisationen uppgår för SL till -21 mnkr, färdtjänsten -12 mnkr, WÅAB mnkr och trafiknämndens förvaltning 14 mnkr. Resultatet för trafikorganisationen, justerat för jämförelsestörande poster, är 28,5 mnkr, att jämföra med fullmäktiges resultatkrav på 0 mnkr. I förhållande till balansomslutningen utgör avvikelsen mindre än 0,1 procent. Intäkterna är lägre än budget vilket till största delen beror på minskade biljettintäkter. Orsaken är främst ändrade redovisningsprinciper och en budgetprognos som byggde på ett för högt antagande om resandeökning. De lägre intäkterna uppvägs i princip av lägre kostnader än budget. Detta förklaras bland annat med lägre räntenivå, lägre indexuppräkningar i avtal än budgeterat och minskade utbetalningar för incitament i köpt trafik. Förvaltningens arbete med att förbättra kostnadsmedvetandet och nya avtal har även haft inverkan på den lägre kostnadsnivån i förhållande till budget. Produktiviteten har ökat i flertalet trafikslag. Även i busstrafiken har det skett en förbättring efter en betydande minskning under Trafiknämnden når inte fullmäktiges mål för tillförlitligheten när det gäller andelen nöjda medborgare. Målet nöjd resenär, mätt med kunder i tid, har inte ökat sedan Nämnden når 35 Projektrapport nr 2/2013, RK För ekonomin och verksamheten i WÅAB under 2013 hänvisas till årsrapport för WÅAB, RK

20 dock målet andelen resenärer nöjda med sin senaste resa. Även faktisk punktlighet når uppsatta målnivåer. Under året har också uppföljningen och kontrollen av tunnelbanans trafikavtal stärkts. Uppföljning och kontroll av trafikutövarens rapportering fungerar nu på ett tillfredställande sätt. Överenstämmelsen mellan den ersättning som utgår och den trafik som levererats kan kontrolleras. Inom ramen för avtalet bedöms dessutom kostnadskontrollen i huvudsak som tillfredsställande. Det återstår dock för trafiknämnden att åstadkomma en bättre redovisning av de olika trafikslagskostnaderna. Det måste vara möjligt att följa kostnadsutvecklingen dels för verksamheten i sin helhet, dels per trafikslag. Granskning av färdtjänst och tillgänglighetsanpassningar i kollektivtrafiken visar att det behöver utvecklas ett samlat grepp om fullmäktiges uppdrag och intentioner för färdtjänsten och tillgänglighetsanpassningarna, inklusive tydlig ansvarsfördelning, återrapportering och uppföljning. Revisionen konstaterar att trafiknämnden i förvaltningsberättelsen beskrivit det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet för sina ingående verksamheter på ett i huvudsak tillfredsställande sätt Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms sammantaget som tillfredsställande. Detta är en förbättring jämfört med 2012 då resultatet bedömdes vara inte helt tillfredsställande bland annat till följd av relativt stora brister i kostnadskontrollen av trafikavtalen vilket har förbättrats under Intern styrning och kontroll I detta avsnitt görs en bedömning av hur trafiknämnden respektive styrelsen och VD i SL tar ansvar för den interna styrningen och kontrollen. Bedömningen omfattar även om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och säkert sätt så att fullmäktiges mål uppfylls samt att lagar, föreskrifter m.m. följs. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga Granskning av juridiska aspekter på trafikorganisationen I början av 2013 genomfördes en juridisk granskning 37 av trafikorganisationen som berörde ett antal frågeställningar kring ansvar, beslutsfattande, delegation och återrapportering. Granskningen visade bl.a. att trafiknämnden och SL behöver ta fram tydliga riktlinjer för vilket organ (styrelsen eller nämnden) som ska besluta i vilka ärenden. Granskningen pekade också bl.a. på att det måste klargöras vilka beslut som SL:s styrelse inte kan delegera. Eftersom trafiknämnden beslutar i allt löpande arbete för SL:s räkning, konstaterades också att det krävs en tydlig rutin för att återrapportera trafiknämndens uppdrag att förvalta SL:s åtaganden till SL:s styrelse. I en fortsatt juridisk granskning i september av TN:s roll och ansvar i den nya organisationen framkom att den nya trafikorganisationen ännu inte hade funnit sina nya roller. I stort kvarstod de iakttagelser som gjordes i den juridiska granskningen i januari. Bland annat saknades en tydlig uppdelning mellan beslut (i kommunallagens mening) som kan delegeras från nämnden och s.k. verkställighetsbeslut som tas löpande i trafikförvaltningen. I den uppföljning 39 som gjorts i januari 2014 framkommer att vissa av revisionens rekommendationer har åtgärdats, men att ett antal kvarstår. Det framgår t.ex. inte i delegationsför- 37 På uppdrag av revisionen, MAQS Law Firm januari På uppdrag av revisionen, MAQS Law Firm september På uppdrag av revisionen, MAQS Law Firm februari