Åtgärder för att uppnå det minoritetspolitiska målet. Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete under 2010 till oktober 2011.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärder för att uppnå det minoritetspolitiska målet. Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete under 2010 till oktober 2011."

Transkript

1 Åtgärder för att uppnå det minoritetspolitiska målet Uppföljning av Ungdomsstyrelsens arbete under 2010 till oktober 2011.

2 Innehåll Inledning... 3 Redovisning enligt instruktion Externa insatser inom minoritetspolitikens tre delområden Diskriminering och utsatthet Inflytande och delaktighet Språk och kulturell identitet Myndighetens särskilda regeringsuppdrag när det gäller nationella minoriteter Samråd med nationella minoriteter Var i organisationen finns ansvaret för myndighetens minoritetspolitiska arbete Hur kunskap sprids om minoriteterna och minoritetsspråken inom myndigheten Referenser (17)

3 Inledning I februari 2010 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av regeringen att följa upp och analysera myndighetens verksamhet utifrån det minoritetspolitiska målet. Tio andra myndigheter som arbetar eller kommer i kontakt med minoritetspolitiken har fått samma uppdrag. Det är Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget som samlar in kunskap om vilka minoritetspolitiska insatser som myndigheterna har genomfört och som bestämmer hur myndigheternas redovisning ska struktureras. Ungdomsstyrelsen ska rapportera om vilket arbete som görs på myndigheten en gång om året under tre års tid. Rapporteringen görs till Länsstyrelsen i Stockholms län (Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2010). Ungdomsstyrelsen lämnade in en första uppföljning och analys till Länsstyrelsen under Rapporten heter Uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet (Ungdomsstyrelsen 2010). I den här rapporten följer vi upp och analyserar det arbete som har skett på Ungdomsstyrelsen under oktober 2010 oktober (17)

4

5 Redovisning enligt instruktion Uppföljningen och analysen redovisas i enlighet med anvisningar från Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget (Länsstyrelsen i Stockholms län 2011). Så här lyder de: 1) Med utgångspunkt i regeringsbeslutet vilka externa insatser har myndigheten gjort under perioden inom de tre minoritetspolitiska delområdena: diskriminering och utsatthet inflytande och delaktighet (både centralt och om det finns lokalt) språk och kulturell identitet Hur har insatserna initierats? (Genom kartläggning, samråd med minoriteterna eller annat?) Vilka resultat har insatserna inom de olika delområdena haft för de nationella minoriteterna? 2) Vilka (om) särskilda regeringsuppdrag har myndigheten haft under perioden när det gäller nationella minoriteter? Vilka resultat har insatserna haft för de nationella minoriteterna? 3) Hur ser myndighetens samråd med de nationella minoriteterna ut? Vilka samråder myndigheten med? Hur har urvalet gått till? 4) Var i organisationen finns ansvaret för myndighetens minoritetspolitiska arbete? 5) Hur sprids kunskap om minoriteterna och minoritetsspråken inom myndigheten? Vilka resultat har detta fått? 1.1 Externa insatser inom minoritetspolitikens tre delområden Diskriminering och utsatthet Att skydda de nationella minoriteterna innebär att värna om de mänskliga rättigheterna, motverka diskriminering av personer som tillhör nationella minoriteter samt främja respekt i samhället för olikheter i ursprung, identitet, kultur och språk. Diskriminering på grund av etnicitet eller tillhörighet till nationell minoritet ska således bekämpas aktivt och de nationella minoriteterna ska ges förutsättningar att delta i samhällslivet på lika villkor. (Regeringens proposition 2008 och 2009) 5 (17)

6 Bidragsfördelning Mångfald har varit en prioriterad del i bedömningen vid fördelningen av projektstöd. I det här sammanhanget innebär mångfald att olika aktörer med olika geografisk spridning kan få ett bidrag. Det har stärkt de nationella minoriteternas organisationers möjligheter att få stöd. Prioriteringen kommer att finnas kvar även under nästa verksamhetsår. Expertföreläsare Den 2 juni föreläste Priscilla Blommerus från Romska Tjejjouren på Ungdomsstyrelsens seminarium om heder och traumabearbetning på Sätra Bruk. Seminariet handlade om hur flickor eller kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck kan bemötas och vårdas. Den 11 december var Priscilla Blommerus föreläsare på Ungdomsstyrelsens seminarium Tjejjourer och ideella stödpersoner. Referensgrupper och nätverk Chefen på enheten för organisationsstöd har deltagit som expert vid delegationen för romska frågor. Myndigheten har också varit med i ett nätverk som är knutet till Europeiska socialfonden. Syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter om andra ESFprojekt och andra EU-länders arbete och att bidra till goda förutsättningar för svenska organisationer som vill göra projektansökningar till ESF-rådet för att förbättra romers livssituation i Sverige. Ungdomsstyrelsen har också varit representerad i Folkhälsoinstitutets referensgrupp i ett uppdrag om bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör nationella minoriteter. Konferenser och möten Den 11 oktober var myndigheten representerad på en träff i Malmö kommun. Syftet med mötet var att de romska organisationerna skulle träffa representanter för regionala och nationella stödorganisationer för att få information om vilka möjligheter som finns att få hjälp. Sprida informations- och metodmaterial Ungdomsstyrelsen har spridit metod- och inspirationsmaterial om hur olika minoriteter jobbar med jämställdhet. Information har spridits på myndighetens konferenser och genom andra möten med målgruppen. Resultatet från Ungdomsstyrelsens treåriga regeringsuppdrag ( ) där vi hade i uppgift att fördela bidrag för jämställdhetsarbete inom de nationella minoriteternas organisationer har också spridits i samband med större konferenser. Hur insatserna har initierats Att mångfald prioriterats vid bidragsgivning beror på att myndigheten önskar att fler aktörer ska få tillgång till bidragen. Ungdomsstyrelsen valde att sprida metodmaterial och inspirationsskrifter om hur minoriteterna jobbar med jämställdhet eftersom vi såg ett behov av det vid arbetet med bidragsformen för nationella minoriteters 6 (17)

7 jämställdhetsarbete. Ungdomsstyrelsen valde att bjuda in målgruppen som föreläsare på konferenser samt att delta i referensgrupper och nätverk av samma orsak. Resultat av insatserna Eftersom Ungdomsstyrelsen prioriterar mångfald vid bedömningar av ansökningar om projektbidrag har fler ansökningar från nationella minoriteters organisationer beviljats. Genom att fördela bidrag till jämställdhetsarbete bland de nationella minoriteternas organisationer bidrar myndigheten indirekt till att förbättra kunskapen om mänskliga rättigheter bland de nationella minoriteterna. Av redovisningar av bidrag till jämställdhetsarbete bland de nationella minoriteterna går det att utläsa att bidraget medverkat till att kvinnorna har stärkt sin ställning i samhället. Det kan i sin tur stärka de här gruppernas egenmakt. Jämställdhetsprojekt kan bidra till att enskilda personer får kunskap om sina rättigheter och ställer krav. Projekten kan också bidra till att skapa förtroende mellan samhällets företrädare och människor som är i en utsatt situation. Att anlita föreläsare från de nationella minoriteterna kan bidra till att fler personer från målgruppen blir förebilder. Det bidrar dessutom till att målgruppen blir mer synlig för allmänheten. På lång sikt kan det minska fördomar mot och diskriminering av personer i målgruppen. Delaktighet från målgruppen i olika sammanhang leder också till större kunskap om målgruppens verksamhet Inflytande och delaktighet I målet för minoritetspolitiken ingår att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande i frågor som berör dem inom viktiga samhällsområden. (Regeringens proposition 2008 och 2009.) Informationsmöte Ett informationsmöte hölls för de nationella minoriteterna den 13 juni Ungdomsstyrelsen presenterade olika delar i myndighetens verksamhet. Generaldirektören, chefen på enheten för organisationsstöd och ett antal anställda svarade på organisationernas frågor. Efter mötet har myndigheten haft en fortsatt dialog om aktuell verksamhet med enskilda organisationer och individer. Möte med nytänkande romska kvinnonätverket Under våren deltog Ungdomsstyrelsen på Romska kvinnors nätverkskonferens för att informera om de jämställdhetsbidrag myndigheten fördelar och om vad som var aktuellt inom ramen för regeringsuppdraget om giftermål mot den egna viljan. Den 14 juni 2011 hölls ett möte mellan nytänkande romska kvinnonätverket och den del på Ungdomsstyrelsen som arbetar med uppdraget Gift mot sin vilja. Mötet var en uppföljning av Romska kvinnors nätverkskonferens. På mötet diskuterades den målkonflikt som kan upplevas mellan reglerna i äktenskapsbalken och politiken för nationella minoriteter. På mötet diskuterades också vilka typer av problem som är återkommande hos de romska kvinnojourerna. Problem som lyftes var blodshämnd, 7 (17)

8 övergrepp när kvinnor vill lämna sina män och tablettmissbruk. Romska kvinnonätverket upplever att utvecklingen stannat av. För några år sedan var det en skam att slå sin fru medan det nu kan vara en machogrej, särskilt bland yngre män, menade någon. Det kan finnas en rädsla som gör att få kvinnor anmäler övergrepp till polisen. Kvinnojouren vill inte motarbeta den egna gruppen och ställer inte upp som vittnen i rättegångar. De hjälper däremot kvinnorna att ta kontakt med myndigheterna och med socialförvaltningen. Kvinnojouren lyfte också att få romska kvinnor vill vända sig till polisen. Jouren arbetar förebyggande med männen och har temakvällar med mera. Kvinnorna upplever att det finns ett behov av fortsatta samråd och att myndigheten skulle kunna utöka samarbetet med de romska kvinnogrupperna. Webbplats om värdegrundsfrågor Ungdomsstyrelsen administrerar en webbplats om värdegrundsfrågor som heter Där kan organisationer presentera aktiviteter och publicera material. Det är en verktygswebb för dialog om demokrati och mänskliga rättigheter. På webbplatsen finns idag 196 registrerade organisationer. Några av dem är nationella minoritetsorganisationer. Frivilligårets utställning I samband med Europaåret för frivilligarbete 2011 organiserade Ungdomsstyrelsen utställningen 1000 sätt att göra skillnad. Myndigheten riktade en särskild inbjudan till de nationella minoritetsorganisationerna och erbjöd dem att delta som utställare. Utställningen var i Europahuset den augusti. Ingen från målgruppen valde att medverka. Resultat av insatserna Genom informationsmötet har de nationella minoriteterna fått en ökad insyn i myndighetens verksamhet. Genom att berätta om bidragsgivningen ökar kunskapen hos organisationerna och fler projekt kan genomföras. Myndigheten har fått en viss återkoppling på vilket stöd målgruppen önskar. Det är exempelvis hjälp innan de gör en ansökan och stöd på lokal och regional nivå. Representanter för minoriteterna poängterade också att det är viktigt att ta hänsyn till att minoriteternas behov är olika. Myndigheten har blivit mer kunnig om romska kvinnors utsatthet och fått inblick i en del av de problem som möter dem bland annat genom information från den romska kvinnojouren. Kunskapen kan på sikt bidra till bättre anpassad verksamhet och målgruppsinriktad information. Hos målgruppen finns en önskan om att föra kultur och sedvänjor vidare. Ungdomsstyrelsen har uppmärksammat att det kan finnas målkonflikter när det gäller olika politikområden. I mötet med målgruppen har det framkommit att det saknas viss kunskap om de svenska lagarna och dess innehåll. Därför har Ungdomsstyrelsen inom ramen för regeringsuppdraget Gift mot sin vilja publicerat en artikel som informerar om vilka juridiska regler som finns när det gäller tvångsäktenskap och barngiftermål i Sverige. 8 (17)

9 1.1.3 Språk och kulturell identitet Att stödja de nationella minoritetsspråken så att de hålls levande innebär att de nationella minoriteterna ska ges möjligheter att tillägna sig, använda och utveckla sitt modersmål samt utveckla en egen kulturell identitet. De nationella minoriteterna ska kunna överföra sitt minoritetsspråk och sin kultur till nästa generation. De nationella minoritetsspråken, som utgör en del av det svenska kulturarvet, ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige. Genom den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och att i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Ungdomsstyrelsens webbplats (Regeringen 2008 och 2009) Under våren har Ungdomsstyrelsen publicerat länkar som hänvisar till information om vilket grundskydd och vilka rättigheter de nationella minoriteterna har. Ungdomsstyrelsen hänvisar till Länsstyrelsens webbplats som beskriver grundskyddet på nio olika minoritetsspråk. Översättning av information En informationsskrift om EU-programmet Ung och Aktiv i Europa finns översatt till romani. Vid ett samrådsmöte i oktober ska samtal föras om vilken information som minoritetsgrupperna har behov av och vilka delar av Ungdomsstyrelsens verksamhet som kan vara intressant att informera om på olika minoritetsspråk. Kommunikation på minoritetsspråk Myndigheten undersöker för närvarande om det finns möjlighet att ge muntliga svar på minoritetsspråk vid behov. Ungdomsstyrelsen undersöker också om vi på begäran skulle kunna erbjuda skriftliga översättningar av beslut och motiveringar. Hur insatserna har initierats Insatserna som beskrivs ovan har alla initierats med stöd av den nya minoritets- och språklagen (Regeringen 2009). Resultat av insatserna Inga uppföljande insatser har gjorts på detta område. 1.2 Myndighetens särskilda regeringsuppdrag när det gäller nationella minoriteter Ungdomsstyrelsen har haft sex regeringsuppdrag som rör nationella minoriteter under det senaste året. 9 (17)

10 Följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån minoritetspolitikens mål Ungdomsstyrelsen har vänt sig till Länsstyrelsen i Stockholms län för att lära sig mer om minoritetslagstiftningen och förvaltningsmyndigheternas åtagande. Myndigheten har också tagit initiativ till att skapa ett myndighetsnätverk för att utbyta erfarenheter om myndigheternas insatser för att nå minoritetspolitikens mål. En strategi har tagits fram som visar hur Ungdomsstyrelsen ska verka för att nå det minoritetspolitiska målet. Strategin innehåller följande delar: Ungdomsstyrelsen informerar när det behövs på lämpligt sätt de nationella minoriteterna om grundskyddet och deras rättigheter. Ungdomsstyrelsens personal känner till att de nationella minoriteternas har särskilda grundläggande rättigheter och har kunskap om var i organisationen de kan vända sig för att få rätt information. Ungdomsstyrelsen arbetar för att det finns tillgång till personal eller annat stöd utifrån som har kunskaper i minoritetsspråken när det behövs vid enskildas kontakter med myndigheten. Ungdomsstyrelsen ger de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och samråder så långt det är möjligt med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Ungdomsstyrelsen samverkar med andra myndigheter för att underlätta för de nationella minoriteternas kommunikation med förvaltningsmyndigheterna. Ungdomsstyrelsen följer upp, analyserar och redovisar den egna verksamhetens insatser för att uppnå det minoritetspolitiska målet och omprövar insatser när det behövs. Strategin kommer att konkretiseras ytterligare i framtiden. Ungdomsstyrelsen har genomfört interna möten för att analysera resultat av verksamhet som genomförts tidigare samt samlat in material och underlag till den här rapporten. Övriga insatser redovisas under respektive rubrik i rapporten. Fördela organisationsbidrag till ungdomsorganisationerna Ungdomsstyrelsen fördelar bidrag till ungdomsorganisationer med stöd av Förordning (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. För bidragsåret 2011 fick följande nationella minoriteters ungdomsorganisationer bidrag: Sverigefinska Ungdomsförbundet 10 (17)

11 Romska ungdomsförbundet Judiska ungdomsförbundet Saminourrá Fördela organisationsbidrag till kvinnors organisering Bidrag för kvinnors organisering fördelas med stöd av Förordning (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. Följande organisationer inom de nationella minoritetsgrupperna fick organisationsbidrag för 2011: Federationen Wizo Sverige Internationella romska och resande kvinnoforum (IRKF) Fördela projektbidrag utifrån regeringens uppdrag och satsningar Myndigheten har ett flertal olika projektbidrag som målgruppen är välkommen att söka för sin verksamhet. Ansökningstrycket har varit högt och prioriteringarna har avgjort vilka som fått bidrag. En prioritering är mångfald. Det senaste året har följande projekt beviljats bidrag: Roma nation Ledarutbildning för unga romer, fördjupning Teater DeVill SOS-romer Le Romane Nevimata Nätverksträff för Sveriges nationella minoriteter. Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ) Sveriges Nationella Minoriteters anti-rasistiska forum Framtidens unga romer Unga romers studieväg Fördela bidrag till jämställdhetsarbete i de nationella minoriteternas organisationer Under har Ungdomsstyrelsen haft i uppdrag att fördela bidrag till jämställdhetsarbete i de nationella minoriteternas organisationer. De organisationer som fått bidrag har haft möjlighet att delta på en slutkonferens för att diskutera erfarenheter och utmaningar de mött i sina verksamheter. De har också kunnat lämna synpunkter och förslag på innehåll i slutrapporten under en särskild remissrunda. Verksamheten slutredovisades den 31 december 2010 (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010). Den 7 juli beslutade regeringen att Ungdomsstyrelsen på nytt ska fördela bidrag till de nationella minoriteternas organisationer (Regeringsbeslut 11:2 Uppdrag att fördela bidrag för jämställdhetsarbetet till de nationella minoriteternas organisationer). Uppdraget löper under perioden och omfattar totalt 12 miljoner kronor. En första utlysning sker i oktober (17)

12 Särskild prioritering i EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Ungdomsstyrelsen är nationellt kontor för EU-programmet Ung och Aktiv i Europa. Vi handlägger bland annat ansökningar om ungdomsutbyten och volontärtjänst. Ungdomar från nationella minoriteter är prioriterade. För bidragsåret 2011 fick följande organisation från de nationella minoriteterna bidrag: Romano Paso Resultat av insatserna Medarbetare och ansvariga chefer har en ganska god grundkunskap om livssituationen för nationella minoriteter. Under de senaste åren har målgruppskontakter med minoriteter ökat och en tillsynes bra dialog och ett samråd har skett då det funnits behov. Ungdomsstyrelsen har en medvetenhet om att uppdragen ska genomföras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar och strävar efter en effektiv och rättssäker verksamhet. Ungdomsstyrelsen saknar dock ännu vägar att kommunicera med målgruppen på det språk de önskar. Likaså kan kunskapen om målgruppens behov av information alltid utvecklas. Insatser på dessa områden har till viss del påbörjats eller kommer att genomföras under kommande period. Organisationsbidrag Myndigheten fördelar bidrag till ungdomsorganisationer och till kvinnors organisering. Det gör det möjligt för organisationerna att växa och påverka samhället. Romska ungdomsförbundet har exempelvis fått fler medlemmar under de senare åren och når nu upp till en högre nivå i bidragssystemet. Sverigefinska ungdomsförbundet har genom Länsstyrelsen gjort Ungdomsstyrelsen uppmärksam på en reglering i den nya förordningen som kan innebära att de nationella minoriteternas organisationer blir missgynnade i sin särbehandling. Den här missgynnande regleringen skulle kunna ske i samband med beräkningen av bidraget. Regleringen innebär att ett bidrag ska fördelas med ett fast bidrag och ett rörligt bidrag som beräknas efter antal medlemmar och föreningar. En minoritetsorganisation som är i minoritet skulle i praktiken få ett lägre bidrag. Ungdomsstyrelsen bereder nu frågan på myndigheten i samband med att nya fördelningsprinciper för bidraget 2013 ska tas fram. Ungdomsstyrelsen har också fört informationen vidare till departementet. Projektbidrag Uppdraget att fördela jämställdhetsmedel för de nationella minoriteterna har bland annat lett till att ett mer systematiskt jämställdhetsarbete har påbörjats bland minoritetsorganisationerna. Flertalet organisationer uttrycker att bidraget har lett till att de kunnat göra jämställdhetsfrågorna till sina. Jämställdhetsfrågan har aktualiserats och det har krävts eftertanke och analys både av sitt eget, familjens, minoritetsgruppens och samhällets agerande. Vissa organisationer vittnar också om förändrade attityder hos dem som har deltagit i projekten. Samverkan är en framgångsfaktor som lyfts av så gott som 12 (17)

13 samtliga minoritetsorganisationer som drivit jämställdhetsprojekt inom ramen för uppdraget. Relationen mellan kultur, tradition och jämställdhet är ett tema som i princip alla organisationer som drivit projekt inom ramen för uppdraget berört. Det är en gemensam nämnare för de nationella minoriteterna. Samverkan har lett till ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte och gemensamma aktiviteter. Projekten har till exempel kunnat stärka minoritetskvinnors självkänsla genom att de upplevt att de tillhör ett sammanhang. De utmaningar som delats i projekten har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma sätt att arbeta vidare vilket har lett till ett ökat engagemang i arbetet. Projekten har också i så gott som samtliga fall lett fram till en gemensam plattform där organisationerna kunnat diskutera och arbeta med jämställdhetsfrågor bland olika nationella minoriteter. Jämställdhetsfrågan har satts på agendan och innebörden av jämställdhetsbegreppet har börjat diskuteras inom de organisationer som medverkat i satsningen på jämställdhet bland nationella minoriteter. Bidragsgivningen till jämställdhetsarbete hos nationella minoriteter kan stärka kvinnors ställning i föreningslivet. En sådan utveckling kan leda till att fler kvinnoorganisationer eller kvinnosammanslutningar startas inom de nationella minoriteterna och därigenom söker egna organisationsbidrag för kvinnors organisering. För övriga redovisade projektbidrag är det för tidigt att redovisa resultat. Däremot presenteras respektive projektidé kortfattat nedan: Roma nation Har fått stöd för att tillsammans med Sundbybergs Folkhögskola utveckla en ledarutbildning för unga romer. Erfarenheterna dokumenteras i en rapport. Teater De Vill Ungdomsstyrelsen kommer att delfinansiera ett projekt som vill förändra attityder och som kommer att sprida kunskap om romernas situation i Sverige. Projektet kommer även att belysa romernas situation i ett internationellt perspektiv historiskt sett och idag. En teateruppsättning skriven av Teater De Vill som heter Djesa kommer att presenteras i skolor och liknande verksamheter för att väcka reflektion och diskussion. Handledningsmaterial som kan användas i skolor även efter det att pjäsen inte längre sätts upp tas fram via en pedagog som kommer att ha förberedande diskussioner och följa upp de olika funderingar och reaktioner som pjäsen väcker. Projektet kommer att utvärderas av en student vid Centrum för barnkulturforskning på Stockholms universitet. Projektet görs i samarbete med È Romani Glinda och Domino Kai. Le Romane Nevimata Får bidrag för att leda arbetet och samordna träffar inom det nätverk av nationella minoriteter som bildats med syfte att stärka minoritetskvinnors ställning och öka kunskapen om jämställdhetsarbete. Projektet ska utveckla nätverket och bidra till erfarenhetsutbyte, samarbete och en gemensam handlingsplan för nätverket. Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ) Har fått bidrag för att skapa ett gemensamt nationellt forum för de fem nationella minoriteterna där de kan utbyta erfarenheter om rasism och intolerans. Organisationen 13 (17)

14 ska under projektperioden samverka med Centrum mot rasism runt uppbyggnaden av ett nationellt nätverk och om regionala nätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling mot rasism, genom att medverka vid nationella nätverksträffar. Framtidens unga romer - unga romers studieväg Organisationen ska hitta metoder för att nå unga romer år som varken arbetar eller studerar. De ska också skapa nya möjligheter för unga romer att ta sig till studier och arbete. Projektet ska skapa kontaktytor mellan föreningar, utbildningsanordnare, kommuner och arbetsmarknadens parter samt ESF-projektet Nya utbildningsinsatser med och för romer samt bidra till ökad kunskap om romers villkor och behov. Projektet ska dokumenteras och erfarenheterna spridas till fler kommuner, utbildningsanordnare samt föreningar. Projektet ska genomföras i nära samarbete med Sundbybergs folkhögskola och Södertälje kommun. 1.3 Samråd med nationella minoriteter Den 26 oktober har målgruppen bjudits in till ett samrådsmöte om det nya uppdrag där myndigheten ska fördela bidrag för jämställdhetsarbete inom de nationella minoritetsorganisationerna. Vilka myndigheten samråder med och hur urvalet har gått till Ungdomsstyrelsen har valt att samråda med de nationella minoriteters organisationer som har fått bidrag genom Länsstyrelsen Förordning (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter samt organisationer som har sökt och beviljats bidrag genom Ungdomsstyrelsens projekt- och organisationsbidrag. 1.4 Var i organisationen finns ansvaret för myndighetens minoritetspolitiska arbete För att arbeta med uppdraget om uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån minoritetspolitikens mål har en samordnare för uppföljnings- och rapporteringsuppdraget utsetts. Samordnaren är placerad på enheten för organisationsstöd. Enhetschefen på enheten för organisationsstöd har utsetts som kontaktperson inom ledningsgruppen. Avstämningar med anledning av uppdraget har också skett med övriga enheter på myndigheten. 1.5 Hur kunskap sprids om minoriteterna och minoritetsspråken inom myndigheten Kanslimöte Ungdomsstyrelsen har obligatoriska kanslimöten för hela personalgruppen en gång varannan vecka. Under hösten 2010 bjöds Lennart Rhodin som är chef för Länsstyrelsen in för att informera personalen om den nationella minoritetspolitiken och om myndighetens uppdrag att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet. Informationen har sedan publicerats och spridits internt via myndighetens intranät. 14 (17)

15 Den 10 oktober höll företaget Funka nu en kort genomgång för personalen om tillgängligt språk. Enhetsmöte Ungdomsstyrelsen är uppdelad i fyra enheter: Stabsenheten, enheten för internationellt samarbete, enheten för nationell- och kommunal ungdomspolitik och enheten för organisationsstöd. De samlas under ett enhetsmöte varannan vecka. Resultatet av den första uppföljningen och analysen av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet föredrogs dels på ett enhetsmöte och publicerades på myndighetens webbsida. Intranätet I samband med den språkkartläggning som genomfördes bland personalen under våren 2011 publicerades länkar om den nya minoritetspolitiken på intranätet. I artikeln fanns hänvisningar till den nya lagen och uppdraget om uppföljning och analys av den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet. Kunskapsutbyte mellan handläggare Mellan handläggarna sker en löpande dialog och ett kunskapsutbyte om aktuella frågor. Flera verksamheter möter representanter från de nationella minoritetsorganisationerna i den ordinarie verksamheten. Ett exempel är medarbetare som jobbar med uppdraget Gift mot sin vilja. Frukostseminarium Onsdagen den 14 september genomförde Ungdomsstyrelsen ett frukostseminarium utifrån det nya regeringsuppdraget där vi ska fördela bidrag till jämställdhetsarbete för nationella minoriteters organisationer. Under seminariet presenterades slutsatser från tidigare bidragsgivning på området. (Ungdomsstyrelsen 2010). Under seminariet fördes ett samtal om vilka prioriteringar som bör gälla för att kunna säkra ett långsiktigt arbete med jämställdhet i målgruppens organisationer. Språkkartläggning Under våren och hösten har personalens kunskaper i minoritetsspråken kartlagts för att ge en bild av vilken kunskap som finns och vilken kunskap som Ungdomsstyrelsen saknar. Resultat av insatserna Personalen på Ungdomsstyrelsen har fått en större inblick i minoritetspolitiken. Flera personer vittnar om att de har fått en större förståelse för uppdraget. Det har också gjort att nya förslag om insatser, från olika verksamhetsområden har lyfts. Ungdomsstyrelsens ledningsgrupp har diskuterat vilka insatser som kan genomföras för att närma oss det minoritetspolitiska målet. 15 (17)

16 Språkkartläggningen visar att det saknas kompetenser inom alla minoritetsspråk utom ett, finska. En process har påbörjats för att Ungdomsstyrelsen på förfrågan och vid behov ska kunna erbjuda målgruppen att kommunicera med myndigheten på sitt eget språk. 16 (17)

17 Referenser Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget (2011). Anvisningar för att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet under perioden oktober 2010-oktober Regeringens proposition 2008/09:158. Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. Regeringsbeslut 11:2 Uppdrag att fördela bidrag för jämställdhetsarbetet till de nationella minoriteters organisationer. Regeringsbeslut 2 Uppdrag att följa upp och analysera den egna verksamheten utifrån det minoritetspolitiska målet. SFS (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. SFS (2005:1089) om statsbidrag för kvinnors organisering. SFS (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter Ungdomsstyrelsen (2010) Jämna steg. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. 17 (17)

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck

Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck SKARPNÄCK STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.6.-357/12 SID 1 (8) 2012-08-24 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 508 15 327 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Finansiering och rapportering 3 Arbetsformer 4 Organisation 4 Övergripande 2015 5 Samråd

Läs mer

Minoritetspolicy för Hällefors kommun

Minoritetspolicy för Hällefors kommun Dokumenttitel Minoritetspolicy för Sida 1(5) Typ av styrdokument Policy Ansvarig utgivare Kommunfullmäktige Ansvarig författare Samordnare Finskt förvaltningsområde Giltighetsdatum 2015-03-24 Dokumentförteckning

Läs mer

AU 6:18 Dnr. KS 2013/83-119. Inrättande av samrådsgrupp för nationella minoriteter

AU 6:18 Dnr. KS 2013/83-119. Inrättande av samrådsgrupp för nationella minoriteter ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:18 Dnr. KS 2013/83-119 Utdrag: akten, KS Inrättande av samrådsgrupp för nationella minoriteter Ärende Europarådets

Läs mer

Rappor R t 2001:01 apport 2016:11 Romsk inkludering Årsrapport 2015

Rappor R t 2001:01 apport 2016:11 Romsk inkludering Årsrapport 2015 Rapport 2001:01 2016:11 Romsk inkludering Årsrapport 2015 Rapport 2016:11 Romsk inkludering Årsrapport 2015 Utgivningsår: 2016 ISBN: 978-91-7281-686-2 För mer information kontakta enheten för arbetsmarknads-

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet

Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet Handlingsplan för Trosa kommuns arbete som del i det finska förvaltningsområdet 2015-2018 Antagen av Trosa kommuns samrådsgrupp för det finska förvaltningsområdet: 2016-04-26 2 1. Bakgrund I januari 2010

Läs mer

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick i regleringsbrevet för

Läs mer

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Tiina Kiveliö Länsstyrelsen i Stockholms län tiina.kivelio@lansstyrelsen.se 08-785 40 21 Europarådets konventioner Europeiska konventionen

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Nationella minoriteter. Länsstyrelsen i Stockholm 14 april 2010

Nationella minoriteter. Länsstyrelsen i Stockholm 14 april 2010 Nationella minoriteter Länsstyrelsen i Stockholm 14 april 2010 Bakgrund 10 år sedan Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europeiska stadgan om landsdels-

Läs mer

Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet

Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet 1 YTTRANDE 2010-07-23 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Ku2009/2175/KT Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet Sammanfattning och allmänt

Läs mer

Strategin för romsk inkludering - Lägesrapport 2013

Strategin för romsk inkludering - Lägesrapport 2013 RAPPORT 1 (28) Datum Beteckning Enheten för arbetsmarknads-och rättighetsfrågor Majlis Nilsson 08-785 49 06 Strategin för romsk inkludering - Lägesrapport 2013 Den 16 februari 2012 beslutade regering skrivelsen

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

MINORITETSPOLITISKA MÅLET

MINORITETSPOLITISKA MÅLET VÄGAR TILL DET MINORITETSPOLITISKA MÅLET UPPFÖLJNING AV UNGDOMSSTYRELSENS ARBETE 2011 2012 VÄGAR TILL DET MINORITETSPOLITISKA MÅLET UPPFÖLJNING AV UNGDOMSSTYRELSENS ARBETE 2011-2012 Förord I februari

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av att ingå i finskt förvaltningsområde KS-2014/1343

Ekonomiska konsekvenser av att ingå i finskt förvaltningsområde KS-2014/1343 Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/1343 Allmänutredare 2014-12-29 Kommunstyrelsen Ekonomiska konsekvenser av att ingå i finskt förvaltningsområde KS-2014/1343

Läs mer

Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter

Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter EMELIE HALLIN SID 1/6 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Redovisning: grundskyddet för nationella minoriteter Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk strategi

Barn- och ungdomspolitisk strategi Datum Barn- och ungdomspolitisk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-09-09, 136 Dokumentägare: Förvaltningschef Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Barn- och ungdomspolitisk Dokumentansvarig:

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010

Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Även vi kan DISKRIMINERA

Även vi kan DISKRIMINERA Även vi kan DISKRIMINERA II Organisationers arbete mot diskriminering och för jämställdhet inom de egna organisationerna 2011 Förord Under 2010 och 2011 har Ungdomsstyrelsen gett stöd till ideella organisationers

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut Regeringsbeslut 2 2008-09-11 IJ2008/1822/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att undersöka hur våldsutsatta

Läs mer

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare

Läs mer

Delegationen för romska frågor

Delegationen för romska frågor Delegationen för romska frågor Ju 2006:10 Delegationen för romska frågor Delegationen för romska frågor har i uppdrag att, med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om att skydda och främja

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015 PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015 Insamlade perspektiv ifrån 29 samtal Arbetsmaterial för arbetet med att medskapa hållbara, systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars

Läs mer

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och

Läs mer

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem

Läs mer

Stöd till unga politiker

Stöd till unga politiker Stöd till unga politiker Delrapport om att stärka ungas inflytande i de demokratiska processerna Stöd till unga politiker Delrapport om att stärka ungas inflytande i de demokratiska processerna Förord

Läs mer

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Länsstyrelsens Likavillkorsplan Länsstyrelsens Likavillkorsplan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 2 Inledning Länsstyrelsen har en viktig

Läs mer

Jämställd bidragsgivning

Jämställd bidragsgivning SÅ GÖR DU: Jämställd bidragsgivning En handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på myndighet Om handledningen Nationella sekretariatet för genusforskning arbetar med att öka genomslaget

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

U N G DO M S S T Y R E L S E N. Ung och Aktiv i Europa Youth in Action 2007-2013

U N G DO M S S T Y R E L S E N. Ung och Aktiv i Europa Youth in Action 2007-2013 Ung och Aktiv i Europa Youth in Action 2007-2013 Varför Ung och Aktiv i Europa? Programmet är ett verktyg för att uppnå flera av de mål som Europeiska kommissionen har satt upp för ungdomar: Icke-formell

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Bufff Sverige (fd Bryggan) Organisationsnummer: 866001-3239

Verksamhetsplan 2015. Bufff Sverige (fd Bryggan) Organisationsnummer: 866001-3239 Verksamhetsplan 2015. Bufff Sverige (fd Bryggan) Organisationsnummer: 866001-3239 Verksamhetsplan 2015 Organisationens övergripande mål är att barn och ungdom med familjemedlem i fängelse, häkte och eller

Läs mer

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna

Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna 1 (2) La ndstingsrådsbered ningen SKRIVELSE 2013-09-25 LS 1303-0417 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 "10-08 00009 * Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om s ansvar

Läs mer

Redovisning statsbidrag Haninge kommun som finskt förvaltningsområde

Redovisning statsbidrag Haninge kommun som finskt förvaltningsområde 5 januari 2011 Personal och verksamhetsutveckling Karin Laurin Länsstyrelsen i Stockholm Redovisning statsbidrag Haninge kommun som finskt förvaltningsområde Samråd Ett viktigt inslag i regeringens strategi

Läs mer

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 ISBN 978-91-7561-031-3 Utgiven av Universitets-

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

Inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2012

Inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2012 Inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2012 Förord Den här informationen är tänkt att vara en vägledning för organisationer som företräder nationella minoriteter och som vill ansöka om statsbidrag.

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort. ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor

Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-10-22 nr II:5 Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor Överenskommelse för åren 2015 och 2016 mellan staten

Läs mer

Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26

Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26 Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26 Dokumentationen utgår från ESF samordnarnas anteckningar och är redigerade för att få liknande form. Syftet med dokumentationen är att andra snabbt ska

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Äldreomsorg på minoritetsspråk

Äldreomsorg på minoritetsspråk Äldreomsorg på minoritetsspråk Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer