FINSPÅNGS TEKNISKA VERK FINSPÅNGS HÖGSTA LANDMÄRKE VÄRMER STORSATSNING PÅ BIOGAS SLUTTÄCKNING AV DEPONIN ETAPP 1

Transkript

1 FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 FINSPÅNGS HÖGSTA LANDMÄRKE VÄRMER STORSATSNING PÅ BIOGAS SLUTTÄCKNING AV DEPONIN ETAPP 1

2 NYTT BRÄNSLE I VÅRA OLJEPANNOR Ackumulatortank håller värmen! En ackumulatortank fungerar som en stor termos och kan i förväg fyllas med hett fjärrvärmevatten. Vår ackumulatortank kommer att rymma m³ 95-gradigt fjärrvärmevatten och avlasta fjärvärmesystemet vid köldknäppar och förbrukningstoppar. Investeringen ligger på 28 Mkr och projektet beräknas vara klart under våren Installationen av ackumulatortanken ger oss möjlighet att minska förbrukningen av fossil eldningsolja. Vi säkrar upp våra värmeleveranser till våra kunder och tar samtidigt ett rejält steg närmare vårt miljömål: Att 2020 ha fossiloljefri värmeproduktion. Tanken, som får en slutlig höjd av cirka 50 meter kommer att bli Finspångs högsta anläggning. Biololja driver Nyhemspannan För att uppnå målet om helt fossiloljefri värmeproduktion till 2020 konverterar vi successivt våra fossiloljeeldade reservpannor så att de kan drivas med bioolja istället. Under året har vi konverterat och byggt om Nyhemspannan för att byta ut eldningsoljan - från fossilolja till bioolja. Det betyder att vi är beredda när vinterkylan slår till och vi behöver leverera mer miljösmart värme till våra kunder. Biooljan är en restprodukt från livsmedelstillverkning i Europa. Den blir nu återvunnen i form av fjärrvärme i Finspång. Biooljan har ett hållbarhetsbesked från leverantören vilket innebär att den uppfyller krav om minskande växthusgasutsläpp, markanvändning och fysisk spårbarhet. Vi ser detta som en god investering för miljön och en del i vårt arbete att nå vårt miljömål. Fortsatt samarbete med SSAB 2012 gjorde vi en stor investering i en energiåtervinningsanläggning vid SSAB. Syftet var att minska miljöpåverkan genom att ta tillvara på SSAB:s överskottsvärme. Under 2015 har spillvärmen stått för 7 % av produktionsmixen. Vi använder på så sätt lokala resurser (avfall/ restvärme/bioflis) som annars gått till spillo i det kontinuerliga arbetet med att minska användningen av fossilt bränsle i fjärrvärmeproduktionen. 2 3

3 MÅNGA LAGER SÄKRAR DEPONIN PÅ SJÖMANSÄNG Vegetationsskikt av anläggningsjord ca 0,2 meter Skyddstäckning av schaktmassor ca 1,2 meter Dräneringslager av krossmaterial ca 0,3 meter Tätskikt av Bentonitmatta Utjämningsskikt/ gasdränering av schaktmassor 0,5-1 meter Materialavskiljande lager av geotextil Skyddsskikt över tätskikt av stenmjöl minst 0,05 meter Skyddsskikt undertätskikt av sorterad bottenaska, ca 0,1 m Sluttäckning av deponin När avfall grävs ned på en sopanläggning kallas det deponering. Deponering var under förra århundradet ett vedertaget sätt att hantera avfall men när en proposition om återvinning och omhändertagande av avfall antogs 1975 skedde en avfallshistorisk brytpunkt. Målet: en förbättrad avfallshantering, ökad återvinning och att inte tillåta ett fortsatt hårt utnyttjande av begränsade naturtillgångar. Nu deponeras endast sådant material som inte går att återvinna eller förbränna. Det kan till exempel vara gullfiberisolering och asbest. I Finspång har deponin på Sjömansäng funnits sedan 1960-talet men sedan årsskiftet 08/09 har deponiverksamheten helt upphört startade vi arbetet med att sluttäcka deponin och förvandla den till en rejäl gräsbeklädd jordkulle. Sluttäckningen ska se till att nederbörd inte tar med sig skadliga ämnen, så kallat lakvatten, vidare ut i naturen. Avfall Hela sluttäckningsprojektet ska vara klart år 2027 men under 2015 kunde vi avsluta första etappen. En investering som kostat 3 miljoner kronor. Vi går nu vidare i projektet för att se till att sluttäckningen håller i många år framöver. 4 5

4 Det finns inget avfall Axsäter klarar villkoren Du är kretsloppet! Långsiktigt hållbara lösningar för att trygga centrala samhällsfunktioner som värme, vatten och avfallshantering handlar mycket om att skapa kretslopp där resurser tas tillvara fullt ut. Vi vill förbättra användningen av det material som inte följer med det renade avloppsvattnet ut i kretsloppet igen. Därför bygger vi under 2015/16 en unik anläggning för biogasproduktion. Det blir en visningsanläggning i full drift som använder helt ny innovativ teknik. Totalt rör det sig om en investering på cirka 22 miljoner kronor där Energimyndigheten bidrar med 7,5 miljoner. Biogasen kommer att användas för att producera el och värme, via en microturbin och nyttjas i företagets verksamhet. Något som gör att ett lokalt kretslopp skapas. Vi får samtidigt en möjlighet att visa att det går att producera biogas i mindre skala på ett lönsamt sätt och för ett annat användningsområde än transportsektorn. I avloppsvatten förekommer bland annat näringsämnen och tungmetaller. För att få släppa ut avloppsvatten från ett reningsverk måste anläggningen klara ett antal villkor och lagkrav. Axsäters avloppsreningsverk har villkor för utsläppshalter av fosfor, kväve och BOD7 (biokemisk syreförbrukning, 7 dygn). Genom att kontinuerlig arbeta med förbättringar av reningsprocessen har utsläppshalterna minskat och 2015 klarade Axsäter villkoren med god marginal. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från exempelvis tak och gator. Dagvatten passerar i normalfallet inte reningsverket utan leds oftast via en brunn i gatan, genom ledningar och diken direkt till våra vattendrag. Det som är dagvatten idag kan vara dricksoch badvatten i morgon. Åk till en tvätthall nästa gång du tvättar bilen så rinner inte giftiga däckpartiklar,tungmetaller och olja ner i dagvattnet. Du är kretsloppet och kommande generationer hälsar och tackar! 6 7

5 EN SNYGGARE OCH TRYGGARE KOMMUN VÅRT VIKTIGASTE LIVSMEDEL Bättre dricksvattenkvalitet Under 2015 lade vi ner mycket arbete på att förbättra drickskvalitén i kommunen. Vattenverket i Hävla klarade inte det ökade kapacitetsbehovet som det stora antalet asylsökande medförde. För att möta behovet byggdes vattenverket ut, två nya filter installerades, reningsdelens styrning moderniserades och nya rör och ventiler monterades. Vi planerar nu att lägga över hela vattenverket i ett nytt styrsystem för att kunna fjärrstyra verket fullt ut. Även en ombyggnad av kemikaliehanteringen i vattenverket är i planeringsfasen. Investeringarna i Hävla vattenverk uppgick till 1 Mkr. Vattnet från Blekens vattenverk filtreras genom aktivt kol innan det pumpas ut i ledningsnätet. Kolet har till uppgift att ta bort oönskad lukt- och smak på vattnet. Under 2015 byttes aktivt kol i samtliga kolfilter. Renspolningen av filtren har också förbättrats, så att filtren klarar den relativt höga belastning som vattenverket har. Under 2015 har även reservkraftaggregat installerats för att säkra vattenverkets eltillförsel. Under 2016 kommer UV-ljus att installeras som en åtgärd att oskadliggöra oönskade mikroorganismer. Rejmyre vattenverk fick under 2015 UV-ljusaggregat installerat. Projektet kostade 700 tkr och kommer att driftsättas under våren Minskning av antalet läckor Vår entreprenadavdelning har under året utfört underhåll av vattenoch avloppsledningsnätet. Bland annat har: 20 vattenläckor lagats ett stort antal avloppsstopp åtgärdats luft-/vattenspolning av vattenledningar i SÖ delarna av Finspångs tätort genomförts 450 m ledning för vatten och spillvatten, 350 m vattenledning/serviser samt 150 m dagvatten lagts om Nästan skräpplockare Skräpplockardagarna är ett evenemang arrangerat av stiftelsen Håll Sverige Rent. Kampanjen har som syfte att få med invånare och verksamheter i arbetet för en renare kommun års Skräpplockardagar engagerade hela deltagare - ett nytt rekord för vår kommun. Finspång hamnade på en hedrande 3:e plats bland deltagande kommuner i Östergötlands län. Bara Linköping och Norrköping hade fler deltagare. Lekeberga förskola vann årets utlottning av vårt Skräpplockarpris, ett litet växthus för odling och kretsloppsprojekt. Hällestad hade ledarkepsen Hällestads skola representerade kommunens skräpplockande skolor och förskolor och under kampanjveckan gav sig elever och lärare på Hällestads skola ut och plockade skräp på skolgården samt i närområdet kring skolan. Som extra hjälp ställde ett stort antal politiker upp och gjorde området skräpfritt genom att bära upphittat metallskrot, källsortera och prata sopor med barn och personal. Visst skräp sparade lärarna undan för att sedan låta barnen tillverka skräpkonst och ha utställning i matsalen. Under kampanjveckan samarbetade eleverna även med Hällestadsgården och plockade skräp utefter gång- och cykelbanan, från skolan till Hällestadgården. Elever och lärare avslutade städinsatsen med fika och korvgrillning tillsammans med boende och personal på Hällestadgården. Detta var ett nytt och roligt initiativ som visar att det i vår kommun finns ett stort intresse för miljöarbete - både bland gamla och unga. Ett stort tack till alla deltagare. 8 9

6 SATSNING PÅ GÅNG- OCH CYKELVÄGAR PRIORITERING VID SNÖRÖJNING Säkrare att gå och cykla Under 2015 fortsatte arbetet med att förbättra det kommunala gång- och cykelvägnätet. En gång- och cykelväg utmed Norralundsvägen anlades som medförde att gång- och cykelvägen från Kolstad utefter väg 51 fick en naturlig fortsättning in i Finspång och den nuvarande gång- och cykelväg utefter Hårstorpsvägen. I gång- och cykelvägsprojektet ingick även en utbyggnad av gång- och cykelbanan utefter Gronvägen. Den sträcker sig nu från korsningen vid Norralundsvägen till trafikljusen vid Mandelblomsvägen. Syftet med projektet var att förbättra trafiksituationen för gång- och cykeltrafikanterna. En ljusare framtid Året innebar många gatubelysningsprojekt i kommunen. I Finspångs centrum byttes och reparerades den gatubelysning som inte fungerade. Helt ny gatubelysning anlades utefter gamla banvallen, med sträckning från området vid Branta vägen fram till Grosvadsvägen. Belysningen består av LED-ljuskällor och projektet hade sin grund i ett medborgarförslag. Även gång- och cykelvägen (gamla banvallen) från bron i Borggård fram till Hällestads skola fick gatubelysning installerad och gjordes på så sätt redo för de mörkare årstiderna. Snö- och grönytekartor visar prioriteringar i kommunen I vintras publicerade vi snökartan - en karta på webben som visar de sträckningar som har prioritet ett för vår snöröjning och halkbekämpning. Prioriteringen har gjorts efter önskemål som kommit in via våra kundundersökningar. På vår webbplats finns mer detaljerad information rörande de prioriterade snöröjningsstråken, goda snöröjningsråd till fastighetsägare samt information om ansvarsfördelningen inom snöröjning och halkbekämpning. På webben publicerade vi under 2015 även grönytekartan som visar hur kommunens park- och grönyteområden sköts. Beroende på grönytornas beskaffenhet klipps eller slaghackas de med olika intervall. Underhållet av kommunens grönområden är skattefinansierat och arbetets planering, omfattning och utförande sker i samråd mellan oss och kommunen. Julbockar i centrum Vår kreativa parkpersonal pyntade och spred julstämning i decembermörkret förra året. De konstruerade och byggde två stora julbockar som sedan kläddes med granris. Julbockarna ställdes ut för allmän beskådan i Siemensrondellen och på Bergslagstorget. De fick ett fantastiskt gott mottagande från finspångarna och började inte barra förrän en bra bit in på det nya året

7 Fossiloljefri produktion 2020 Vårt mål är att få en fossiloljefri produktion till år För att uppnå detta har vi vidtagit ett antal åtgärder och fler planeras. Sedan 2011 blandar vi under vinterhalvåret verksamhets- och hushållsavfall för att få en jämnare förbränning, vilket ger en förbättrad funktion hos avfallspannan. Från och med 2013 återvinner vi spillvärme från SSAB och omvandlar den till fjärrvärme. Från och med andra halvan av 2015 eldar vi bioolja på en av våra spetskraftsanläggningar. Under 2015 påbörjades anläggandet av en ackumulatortank vid värmeverket. Ackumulatorn kan lagra värme i vatten och användas som spetslast istället för fossil olja. Ökad insamling av el-avfall Vi har som ett intern miljömål att öka insamlingen av kommuninvånarnas el-avfall. För att åstadkomma detta har informationen i miljöalmanackan utökats samt att fler insamlingsskåp för el-avfall har köpts in och placerats ut på flera platser i tätorten. Nu finns insamlingsskåp på följande platser: Konsum Rejmyre Coop Forum Viberga ICA Hårstorp Kristallen Bildningen, gymnasium och bibliotek Medley, Arena Grosvad Minskad elförbrukning Ett annat miljömål är att minska elanvändningen på huvudkontoret. Under 2015 har närvarostyrning för belysning installerats i flera av de allmänna utrymmena. På finns hela miljöbokslutet publicerat. Mina sidor - öppet alla dagar Vi fortsätter att förbättra vår kundservice och har under 2015 lanserat Mina sidor på vår webbplats, finspangstekniskaverk.se. Våra kunder kan nu logga in på Mina sidor och få tillgång till en mängd tjänster inom vattenoch avfallshantering. Våra kunder erbjuds att: Titta på tidigare fakturor Ansöka om autogiro Rapportera in vattenmätarställning Bevaka sin vattenförbrukning Beställa latrinhämtning Beställa extra sophämtning Beställa ägarbytesblankett Beställa hämtning av grovsopor Med hjälp av Mina sidor kan våra kunder sköta en mängd ärenden när det passar dem. Rätt faktura i rätt tid Ett av våra interna kvalitetsmål är att vi månad/kvartalsvis följer upp att kundfakturorna har skickats ut i rätt tid. Målet under 2015 var att fakturera senast fem arbetsdagar in i aktuell månad, något vår kundtjänst klarade med marginal. Färre antal vattenläckor Teknikavdelningen har fortlöpande kvalitetsmål att minska/stabilisera antalet akuta vattenläckor. Under 2015 lagade vi 20 stycken akuta vattenläckor vilket är en rejäl minskning jämfört med tidigare år. Kvalitetsmålet har nåtts genom systematiskt arbete med förebyggande läcksökning och ledningsutbyte. 12 MILJÖ OCH KVALITET 2015 MILJÖ OCH KVALITET

8 Ekonomi Resultatet för 2015 visar en vinst på 4 Mkr. Energiverksamheten har fortsatt problem med lönsamheten, men övriga verksamheter visar positiva resultat. Flera stora investeringar har genomförts under året, förutom de vanliga reinvesteringarna, det har inneburit att upplåning har genomförts för att klara detta. Räntenivån har varit gynnsam vilket har inneburit att räntekostnaderna hamnat under budgeterad nivå vilket ger en positiv effekt på resultatet. Fjärrvärmeverksamheten har under året haft en stabil produktion i fastbränslepannorna. Det gångna året har varit betydligt varmare än normalt vilket påverkar försäljningen av fjärrvärme negativt, med minskade intäkter som följd. Oljeproduktionen reduceras vid varma förhållanden under högsäsong vilket innebär minskade oljekostnader. Restvärmeanläggningen går fortfarande inte för fullt, produktionen var lägre än föregående år. Underhållskostnaderna vid värmeverket har även i år dragit iväg, svårigheter finns att kostnadsberäkna revisionerna i pannorna. Intäktsminskningarna och underhållskostnader har medfört en förlust i verksamheten på 4,9 Mkr. VA-verksamheten redovisar för 2015 ett överskott på 1,3 Mkr. Det beror till största delen på försenade investeringar som ger lägre kapitalkostnader än beräknat. Överskottet används till en investeringsfond för investering i en ny rötningsprocess. Taxan för vattenoch avlopp höjdes 2015 med 6,5 % och försäljningen ligger på en stabil nivå. Framöver ser vi ett stort behov av reinvesteringar vilket kommer att medföra taxehöjningar eftersom försäljningsvolymerna planat ut. Renhållningen redovisar ett överskott med 2,4 Mkr, det härrör till stora delar från mottagningen av avfall från företag. Resultatet varierar över tid för denna verksamhet beroende på vad som sker när det gäller byggnationer i kommunen. Taxan för renhållning justerades inte under Under året har den första etappen av sluttäckningen av deponin genomförts. Avsättning för resterande del av återställningen av deponin var vid årets slut 19,4 Mkr. Bolagets räntekostnader har för 2015 legat på 3,0 % i genomsnitt, vilket är lägre än budgeterat, det har inneburit lägre räntekostnader, vilket ger en positiv påverkan på resultatet. Bolagets lån har ökat med 20 Mkr under året till 336 Mkr, av lånen är 18 % (21 %) exponerade för rörlig ränta. Under året har bolaget investerat för 57 Mkr, de två enskilt största investeringarna under året är en ackumulatortank vid värmeverket och en biogasreaktor vid Axsäters reningsverk. ANTAL ANSTÄLLDA FLERÅRSÖVERSIKT i Mkr Omsättning Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Årets resultat Avkastning på eget kapital % Soliditet Balansomslutning OMSÄTTNING PER AVDELNING 2015 Mkr i % Energi 82 49% Vatten/Avlopp 43 26% Avfallshantering 22 13% Gator, gatubelysning 14 8% Teknisk service 5 3% Summa % INVESTERINGAR 2015 Mkr i % Fjärrvärme ledningsnät 2 4% Fjärrvärme anläggningar 25 44% Vatten/Avlopp ledningsnät 4 7% Vatten/Avlopp anläggningar 22 39% Övrigt 4 7% Summa % 14 EKONOMI 2015 EKONOMI

9 Finspångs Tekniska Verk AB är ett helägt kommunalt bolag med ett femtiotal anställda. Vår uppgift är att förse dig som kund med värme, komfortkyla, vatten, avlopp och avfalls hantering på ett ekonomiskt och miljömässigt bra sätt. Vi sköter även kommunens gator, vägar, gatubelysning, allmänna platser och grönområden. För åtta år sedan certifierade vi oss enligt ISO 9001 och ISO Det innebär att hela företaget förstår och arbetar mot samma mål för kvalitet och miljö. Det handlar om allt från hur vi svarar i telefonen och hanterar driftstörningar, till hur vi kan bli mer effektiva och minska miljöpåverkan. Läs mer på Där hittar du också en komplett årsredovisning och miljöredovisning. Illustrationer: Marika Sjödin Fotografer: Maria Broström (omslag), Marika Sjödin, Anette Melander, Ulf Axelsson, Tomas Johansson, Jan Petersson, Anders Svensson Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen Finspång