Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde

Transkript

1 Kallelse till sammanträde sid. 1 Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdagen den 16 mars kl Plats: KS-salen stadshuset Förhinder för ledamot att närvara vid sammanträdet skall meddelas samhällsbyggnadskontoret tfn så att ersättare kan kallas. Monica Helgesson Mattias Adolfson har gruppmöte i KS-salen, kl onsdagen den 16 mars. Jonas Lövgren har gruppmöte i sammanträdesrummet Gathörnet, kl onsdagen den 16 mars. Se nämndens hemsida: Föredragningslista Formella ärenden Punkt 1 Ändringar och godkännande av föredragningslista. Punkt 2 Val av protokollsjusterare. G:\Samhällsbyggnadskontoret\Kontoret\Nämnd\Sammanträden\2016\ \Kallelse docx

2 Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Punkt 3 Handläggare: Niklas Rehn Dnr: Ärende: Medborgarförslag Nya simhallen/idrottscenter placeras på Fredriksskansområdet Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets yttrande och avslår medborgarförslaget om att nya simhallen/idrottscenter placeras på Fredriksskans med hänvisning till kommunstyrelsens beslut Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Punkt 4 Handläggare: Linda Almljung Törngren Dnr: Ärende: Medborgarförslag ombyggnad av GC-vägen vid tunneln under Norra vägen vid Berga Centrum Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget och beslutar att inte genomföra någon ombyggnad av gång- och cykelvägen. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

3 Samhällsbyggnadsnämnden Informationsärenden Punkt 5 Ärende: Information om aktuella ärenden m m a) Återkoppling från medborgar- och intressentdialoger Karlssons äng, Birgit Endom och Eleonor Karlsson, 5 min. b) Cykelbokslut 2015, Josefin Bergquist, Thomas Eidrup, Mikael Kalin, 15 min c) Gesällen 3, Bastionen, nybyggnad av flerbostadshus, Torbjörn Ziegler, 10 min d) Förvaltningschefen informerar, samhällsbyggnadsnämndens studieresa, rekryteringar m m

4 Samhällsbyggnadsnämnden Administrativa ärenden Punkt 6 Handläggare: Victoria Schön Månsson Ärende: Ekonomisk redovisning jan feb 2016 Handling: Samhällsbyggnadskontorets redovisning , BILAGA Förslag till beslut: Redovisningen godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Punkt 7 Handläggare: Rebecka Persson, 10 min Dnr: Ärende: Remiss från kulturdepartementet av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande xx, BILAGA Förslag till beslut: Punkt 8 Handläggare: Jan G Nilsson Dnr: Ärende: Förslag till nya kvartersnamn i Snurrom och Djurängen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att: - de nya kvarteren i Snurrom ska heta Björnbäret, Blåbäret, Enbäret, Hjortronet, Lingonet och Tranbäret. - de nya kvarteren i Djurängen ska heta Kålroten, Majrovan, Pepparroten, Rotsellerin och Rödlöken. Punkt 9 Handläggare: Anette Klinth Dnr: Ärende: Remiss Förslag till drogpolitiskt program Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner yttrandet och översänder det såsom sitt svar på remissen.

5 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 10 Handläggare: Rebecka Persson Dnr: Ärende: Tillsättande av planchef på samhällsbyggnadskontoret Handling: Förslag till beslut:

6 Samhällsbyggnadsnämnden Planärenden Punkt 11 Handläggare: Filippa Olsson, 10 min Dnr: Ärende: Beskrivning: Detaljplan för Spiggen 4 m.fl. vid Gröndalsvägen Norrgårdsgärdet, Kalmar kommun Syftet med planen är att möjliggöra för flerbostadshus söder om Gröndalsvägen och mindre bostadshus norr om Gröndalsvägen. Trevägskorsningen mot Lindövägen från Gröndalsvägen stängs av och ersätts med Tolvmannagatandär en ny fyrvägskorsning placeras mittemot Rådmansgatan. Befintlig återvinningsstation flyttas norr om Gröndalsvägen. Nya parkeringsanläggningar tillskapas på gräsytan norr om Gröndalsvägen och sydväst om Tumlaren 1. Handling: Förslag till detaljplan Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. Förslaget till detaljplan godkänns för samråd. Punkt 12 Handläggare: Emil Stille, 10 min Dnr: Ärende: Detaljplan för del av kv Svalan 20, del av Malmen 2:2 och Svanen 3, Kalmar kommun Beskrivning: Efter samrådet genomfördes granskning av ett planförslag daterat , efter denna har förhållanden uppkommit som gör det lämpligt att minska planområdet. Granskningen görs därför om och de som har kvarstående synpunkter som lämnades in under föregående granskning uppmanas därför att lämna in dessa synpunkter på nytt för att dessa ska komma med i planhandlingarna. De synpunkter som lämnats under samrådet behöver inte skickas in igen. Minskningen av planområdet kan betyda att vissa inte längre är sakägare i planärendet. Planområdet innefattar nu bebyggelse vid korsningen Biskopsgatan-Norrgårdsgatan, gång- och cykelväg därifrån till Erik Dahlbergs väg, byggnaden Monte Cavallo och en parkyta söder om denna. Kommunen får återkomma kring hur resten av parken ska utformas och kring övrig bebyggelse i kv Svalan. Handling: Samrådsredogörelse Förslag till detaljplan senast reviderad xx. Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som kommunens och beslutar att ställa ut det xx reviderade planförslaget för förnyad granskning.

7 Samhällsbyggnadsnämnden Park- och infrastrukturenheten Punkt 13 Handläggare: Josefin Bergquist Dnr: Ärende: Motion nytt övergångsställe vid busstationens västra utfart vid Tullslätten/Slottsvägen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om ett övergångsställe vid busstationens västra utfart mot Slottsvägen/Tullslätten.

8 Samhällsbyggnadsnämnden Bygglovärenden Punkt 14 Handläggare: Malin Persson Dnr: Fastighet: Vadstena 1:116 Fastighetens adress: Vadstena 935 Sökande: Dahlström, Kjell Göran m fl Ärende: Nybyggnad av fritidshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 plan- och bygglagen. Punkt 15 Handläggare: Catrin Thörnvall Dnr: Fastighet: Prästkragen 3 Fastighetens adress: Lillegårdsgatan 5 Sökande: Lewton, Per Ärende: Tillbyggnad av garage/förråd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov avslås med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen eftersom åtgärden strider mot gällande detaljplan avseende tillåten byggnadsarea och avstånd till tomtgräns. Avvikelsen bedöms inte som liten eller förenlig med planens syfte.

9 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 16 Handläggare: Mats Johansson Dnr: Fastighet: Hagby S:13 Fastighetens adress: Prosits väg 40 Sökande: Andersson, Per Ärende: Tillbyggnad av garage Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov avslås med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen eftersom tillbyggnaden hamnar utanför den byggrätt som enligt gällande plan finns på tomten. Den överskjutande delen blir belägen på mark som enligt gällande plan har ändamålet friluftsbad. Punkt 17 Handläggare: Catrin Thörnvall Dnr: Fastighet: Vänskapen 1 Fastighetens adress: Vänskapens väg 33 Namn: Kalmar kommun, Serviceförvaltningen Ärende: Olovlig åtgärd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Med anledning av den bygglovspliktiga åtgärden som vidtagits (bygglovspliktigt enligt 9 kap. 2 1 pkt plan- och bygglagen, PBL) utan att startbesked har lämnats får samhällsbyggnadskontoret härmed, om inte rättelse (ta bort nybyggnaden) har skett före samhällsbyggnadsnämndens sammanträde , föreslå nämnden besluta: - att påföra den som begått överträdelsen, Kalmar kommun, Serviceförvaltningen (organisations nr ), en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (2010:900) och 9 kap. 6 4 pkt PBF (2011:238) på kr. Med anledning av att man har tagit nybyggnaden i bruk utan slutbesked (enligt 10 kap. 34 PBL) får samhällsbyggnadskontoret därmed vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde föreslå nämnden besluta: - att påföra den som begått överträdelsen, Kalmar kommun, Serviceförvaltningen (organisations nr ), en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (2010:900) och 9 kap. 18 4pkt PBF (2011:238) på kr. Enligt 11 kap. 61 PBL (2010:900) ska avgifterna betalas till samhällsbyggnadskontoret i Kalmar kommun senast två månader från det att beslutet delgivits den avgiftsskyldige.

10 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 18 Handläggare: Malin Persson Dnr: Fastighet: Tingby 8:11 Fastighetens adress: Tomtebyholm 714 Sökande: Strindinger, Agneta Ärende: Nybyggnad av enbostadshus samt rivning av befintligt bostadshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 plan- och bygglagen. Punkt 19 Handläggare: Martin Jältås Dnr: Fastighet: Picknicken 1 Sökande: Gbj Construction AB Ärende: Nybyggnad av flerbostadshus, 30 lgh samt par-/kedjehus 20 st Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen. Punkt 20 Handläggare: Torbjörn Ziegler Dnr: Fastighet: Kungsljuset 3 Fastighetens adress: Ståthållaregatan 45b Sökande: Kalmar Läns Landsting Ärende: Rivning av hus 04, 05 och 42 Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Rivningslov beviljas med stöd av 9 kap. 34, punkt 1, plan- och bygglagen för rektorsbostaden (hus 42) och f.d. Epedimisjukhuset (hus 04). Rivningslov avslås med stöd av 9 kap. 34, punkt 2, plan- och bygglagen för Bårhuset (hus 05).

11 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 21 Ärende: a) Anmälan av avslutade förrättningar och beslut från lantmäterimyndigheten. b) Anmälan av delegationsbeslut under tiden c) Anmälan av beslut om bostadsanpassningsbidrag. d) Anmälan av lagakraftvunna detaljplaner m m. Detaljplan för Bläcksvampen 5 och del av Tegelviken 2:4 vid Jungs väg i Kalmar, lagakraft Detaljplan för Västerslät 9:17 m.fl. fastigheter, Fjölebro etapp 4, norra delen, lagakraft Detaljplan för del av fstigheten Ljungby 16:236 m.fl., Ljungbyholm, lagakraft Planbesked för fastigheten Havren 3, Djurängen detaljplanearbete ska påbörjas för fastigheten, detaljplanen beräknas antas under Planbesked för del av fastigheten Hossmo 1:53 detaljplanearbete ska påbörjas för del av fastigheten Hossmo1:53, detaljplanen beräknas antas under Planbesked för fastigheten Vallmon 17, vid länssjukhuset detaljplanearbete ska påbörjas för fastigheten Vallmon 17, detaljplanen beräknas antas under 2018.

12 Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Rehn (1) Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Medborgarförslag gällande nya simhallen/idrottscenter Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets yttrande och avslår medborgarförslaget om att nya simhallen/idrottscenter placeras på Fredriksskans med hänvisning till kommunstyrelsens beslut Medborgarförslaget ska här med anses vara besvarat. Bakgrund Det har inkommit ett medborgarförslag om att den nya simhallen/idrottscentret placeras på Fredriksskansområdet. Området bör även innehålla en utomhusbassäng. Yttrande En ny bad- och friskvårdsanläggning är intressant för ett stort antal användargrupper, både lokalt och regionalt. Det är därför av stor vikt att en lokalisering av anläggningen och innehållet väger in både regionala och lokala behov, nutida såväl som framtida. Samhällsbyggnadskontoret har genomfört en utredning för att finna en lämplig plats i Kalmar kommun för placeringen av ny bad- och friskvårdsanläggning. Utredningen har kommit fram till två stycken placeringsförslag; Tallhagen och Snurrom. På kommunstyrelsens sammanträde den 12 januari beslutades att Tallhagen och Snurrom ska utredas vidare som två aktuella placeringar för Kalmars framtida badoch friskvårdsanläggning. Kommunstyrelsen beslutade även att en medborgardialog ska hållas om de aktuella placeringarna med invånarna i Kalmar under de närmaste månaderna. Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx

13 Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Rehn (2) Av ovan nämnda skäl anser samhällsbyggnadsnämnden att det i dagsläget inte är aktuellt att finna någon annan placering för den nya bad- och friskvårdsanläggningen. Eftersom Tallhagen och Snurrom ska utredas vidare och medborgardialogen i frågan, fortfarande pågår är det för tidigt att uttala sig om innehållet och placeringen av anläggningen. Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Niklas Rehn utredare/samhällsplanerare Bilaga Medborgarförslag Utredning framtida Bad- och Friskvårdsanläggning, del 2

14

15

16

17 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2015/0044 Kommunstyrelsen Redovisning om utredning kring Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning, del 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att vidare utreda Tallhagen och Snurrom som två aktuella placeringar för Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. En medborgardialog om de aktuella placeringarna ska ske med invånarna i Kalmar under de närmaste månaderna. Övriga utredningsuppdrag läggs som underlag till det fortsatta arbetet med Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. Bakgrund Kalmars simhall byggdes år 1970 och utförda undersökningar har visat på brister med behov utav omfattande renoveringar som i värsta fall kan tvinga kommunen att stänga anläggningen. Konstaterandet låg till grund för framtagandet av en förstudie presenterad för kommunstyrelsen den 3 februari 2015, med uppdrag att utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler och en möjlig tidsplan för en ny simhall i Kalmar. Kommunstyrelsen beslutade utifrån redovisad förstudie att fem vidare utredningar skulle tas fram rörande placering, modell för upphandling, framtidens Kalmar Sportcenter, simhallen i investeringsbudgeten 2016 och alternativa ägar- och driftsformer. Placering Att finna en lämplig plats för Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning är en stadsplaneringsfråga. Anläggningen kommer att bli en målpunkt för många och ur stadsplaneringssynpunkt är det mycket angeläget att ett långsiktigt och planeringsorienterat förhållningssätt används i diskussionen om lokaliseringen. Det är också viktigt att i planeringen av anläggningen och dess ytbehov att ta höjd för diverse tillkommande och kompletterande verksamheter och utbud. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

18 KS 2015/ (2) I utredningen om placering har ett större antal intressanta områden studerats där fyra bedömts som lämpliga utifrån utredningens grundläggande kriterier. Utifrån dessa har Tallhagen och Snurrom utmärkt sig som särskilt intressanta platser och bedöms därmed som aktuella att utreda vidare. Tallhagen och Snurrom ligger i olika stadsdelar men är båda strategiska och föremål för utvecklingsmöjligheter. Snurrom ligger i Norra staden vid en plats utpekad som viktig entré och sambandspunkt. Norra Kalmar finns planerat på olika sätt i planer, program och fördjupad översiktsplan och kan innebära flera hundra bostäder och flera tusen människor i framtiden. Tallhagen som ligger på gränsen till Norra staden, kan strategiskt sett till vissa delar i främst söder, utvecklas för att med regional/internationell dragningskraft komplettera funktionen som rekreationsområde. Det finns väldigt stora möjligheter att förädla Svinö som rekreationsområde med kompletterande och andra slags värden i Tallhagen. För att inhämta kalmarbornas synpunkter och ge möjlighet för alla att diskutera lämplig placering förslås att en medborgardialog genomförs inom de närmsta månaderna. Övriga utredningsuppdrag Övriga utredningsuppdrag som presenteras i utredningen ger projektet viktig information och vägledning i vidare arbete och diskussioner kring bland annat ägar- och driftsformer samt anläggningsstruktur. Fortsatt arbete Arbetet har främst fokuserats på placering/lokalisering för att kunna möta identifierade behov. I samband med vidare utredning kring placeringsförslagen bör även en utredning tillsättas om hur kvarteret Kalmar Sportcenter ska utvecklas och om utredningens föreslagna aktiviteter kan möjliggöras. Susanne Söderberg Verksamhetsutvecklare Bilaga Utredning framtida bad- och friskvårdsanläggning, del 2

19 Utredning framtida Bad- och Friskvårdsanläggning, del 2 Kalmar kommun Björn Strimfors, Erik Meijer Samhällsbyggnadskontoret Jan Botö Röjås, Lolita Persson, Kultur och Fritidsförvaltningen Gunilla Svensson, Serviceförvaltningen Susanne Söderberg, Kommunledningskontoret

20 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Planmässiga förutsättningar för placering av ny bad- och friskvårdsanläggning Ny bad- och friskvårdsanläggning en Stadsplaneringsfråga Lokaliseringsarbetet Befolkningsstatistik inom 5-km radie Konsekvensanalys vid skoltransporter Alternativa ägar- och driftsformer Kostnadsanalys alternativa ägar- och driftsformer Upphandlingsform för komplexa projekt Partnering Framtida Kalmar Sportcenter Förslag till framtida Kalmar Sportcenter Reviderad tidsplan Budgetkalkyl Bilagor Bilaga 1 - Lokaliseringsutredning Bilaga 2 Alternativa ägar- drifts och upphandlingsformer Bilaga 3 Förslag framtida Kalmar Sportcenter

21 1. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade utifrån förstudien om framtida bad- och friskvårdsanläggning i februari 2015 att vidare utredningar skulle tas fram gällande placering/lokalisering, alternativa ägar-drifts- och upphandlingsformer samt förslag på framtidens Kalmar Sportcenter. Att finna en lämplig plats för Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning är en stadsplaneringsfråga. Anläggningen kommer att bli en målpunkt för många och ur stadsplaneringssynpunkt är det mycket angeläget att ett långsiktigt och planeringsorienterat förhållningssätt används i diskussionen om lokaliseringen. Det är också viktigt att i planeringen av anläggningen och dess ytbehov att ta höjd för diverse tillkommande och kompletterande verksamheter och utbud. I utredningen om placering har ett större antal intressanta platser studerats där fyra bedömts som lämpliga utifrån utredningens grundläggande kriterier. Utifrån dessa har Tallhagen och Snurrom utmärkt sig som särskilt intressanta platser och bedöms därmed som aktuella att utreda vidare. En annan viktig fråga i utredningsarbetet är frågan om ägarskap och driftsansvar av framtidens bad- och friskvårdsanläggning. Majoriteten av Sveriges simhallsanläggningar ägs och drivs idag utav kommuner. Fördelar som full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och att inte behöva styras utav långa och komplicerade avtal ligger till grund för många kommuners beslut. Om en kommun önskar slippa låna pengar och vill lämna ifrån sig ägarrollen eller verksamhetsansvaret är det offentliga-privata partnerskapet (OPP) en framkomlig väg att gå. Den fasta årliga kostnaden gör budgeteringen enklare men innebär också en större löpande kostnad och en omfattande avtalsprocess för att säkra delar som är av kommunal betydelse. Utredningen visar att en OPP-lösning för Kalmar kommun även innebär en ökad kostnad med ca % årligen jämfört med eget ägar-och driftsansvar enligt den prognos av intäkter och kostnader som är framtagen i tidigare förstudie. Om kommunen beslutar att bygga och äga framtida bad- och friskvårdsanläggning bör partnering som upphandlingsform antas. Upphandlingsformen är bäst lämpad för denna typ utav komplexa projekt och de kommuner som idag bygger nya anläggningar använder sig oftast av denna modell. Till skillnad från totalentreprenad eller delad entreprenad arbetar parterna i en strukturerad samarbetsform där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen. Partnermodellen för Kalmar skulle betyda tillvaratagande av allas kompetens i projektet vilket sparar både tid och kostnader. 3

22 Som tidigare informerats har nuvarande simhall passerat sin livslängd vilket gör att det finns begränsningar i vad som kan låtas göras i nuvarande simhallslokaler. Utredningen av framtidens Kalmar Sportcenter redovisas därför väldigt begränsat till hur Äventyrsbadets nuvarande lokaler skulle kunna användas. Som förslag ges en rörelse- och motorikhall, en specialanpassad idrottshall för personer med funktionshinder, sport- och träningsytor till diverse föreningar och idrotter, samlings- och kontorsytor till föreningar, en bra serveringsorganisation i området samt en multifunktionell ny ishall. Liksom placeringsfrågan behöver frågan om kvarterets utveckling utredas vidare samt om föreslagna aktiviteter kan möjliggöras. I och med vidare utredningar har förstudiens förslag på tidsplan reviderats. Ny tidsplan beräknas utifrån förutsättningar om Kalmar kommun beslutar att äga och driva verksamheten samt att den nya bad- och friskvårdsanläggningen läggs som ett prioriterat ärende i detaljplansarbetet för år Om detta genomförs kan en prognos vara att byggprocessen troligtvis kan påbörjas hösten 2018 och avslutas år Budget och investeringskalkylen (360 mkr) är även den beräknad utifrån om Kalmar kommun beslutar att äga och driva framtidens bad- och friskvårdsanläggning. Budgeten för framtiden fördelas mellan år där de första två åren enbart hanterar en mindre projektsumma och där de större kostnadsposterna belastar år 2019 och

23 2. Bakgrund Den 21 januari 2015 presenterades förstudien Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning för kommunstyrelsen. Förstudien omfattar bland annat nulägesanalys av den befintliga simhallen, behovsanalys för framtida anläggning, omvärlds-konkurrens- och marknadsanalyser, ekonomiska analyser samt förslag på en ny bad- och friskvårdsanläggning i Kalmar. I förstudien presenterades även förslag till fortsatt arbete då inriktningen främst behandlat identifierade behov inom varierande områden. Nedan anges kommunstyrelsens förslag till beslut; Kommunstyrelsen beslutar utifrån utredning om framtida bad- och friskvårdsanläggning den 21 januari 2015 att ge kommundirektören följande uppdrag: 1. ta fram förslag på modell för upphandling av ny sim- och badanläggning 2. utreda planmässiga förutsättningar för en placering av en ny sim- och badanläggning 3. redovisa förslag på framtida Kalmar Sportcenter 4. ta med underlaget för investeringen i budgetprocessen 2016 Till ovan angivna uppdrag tillkommer även en utredning kring alternativa ägar- och driftsformer för anläggning och verksamhet. 3. Planmässiga förutsättningar för placering av ny bad- och friskvårdsanläggning 3.1 Ny bad- och friskvårdsanläggning en Stadsplaneringsfråga En ny bad- och friskvårdsanläggning är intressant för ett stort antal användargrupper, både lokalt och regionalt. Det är därför av stor vikt att en lokalisering av anläggningen väger in både regionala och lokala behov, nutida såväl som framtida. Anläggningen blir en målpunkt för många och det är mycket angeläget ur stadsplaneringssynpunkt att ett långsiktigt och planeringsorienterat förhållningssätt används i diskussionen om lokalisering. Kalmars funktion som regioncentra som enligt översiktsplanen ska genomsyra planeringen, ställer krav på att möjliggöra en utveckling av en regional målpunkt. 1 1 Den samlade Lokaliseringsutredningen för framtida bad- och friskvårdsanläggning kan läsas i bilaga 1 5

24 3.2 Lokaliseringsarbetet Arbetet har baserats på tre steg där ett antal intressanta platser för vidare utredning valts ut. Detta urval har sedan avgränsats till fyra mer lämpliga platser utifrån den anläggning som skall byggas och utredningsens grundläggande sex kriterier. Fyra platser har brutits ner till två aktuella, Tallhagen och Snurrom, vilka anses som mest intressanta och bäst lämpade för denna typ utav anläggning och projekt. Frågor som ligger till grund för de sex kriterierna är bland annat om platsen tål nybyggnation av större anläggning, hur man når anläggningen, finns parkeringsutrymmen, ligger platsen vid hav och/eller naturmiljöer, vilka andra rekreationsmöjligheter finns i området, finns tillräckliga utvecklingsmöjligheter och vem äger marken? De två platserna ligger i olika stadsdelar men är båda strategiska och föremål för utvecklingsmöjligheter. 1. Norra vägen/diagonalen ses som ett kollektivtrafikstråk med MYCKET stor förtätningskapacitet i dess närhet 2. Man KAN cykla på huvudcykelnätet till och från båda platserna 3. Snurrom ligger i Norra staden vid en plats utpekad som viktig entré- och sambandspunkt. Norra Kalmar finns planerat på olika sätt i planer, program och FÖP och kan innebära flera hundra bostäder och flera tusen människor (främst inom den ljusgula zonen). 4. Tallhagen som ligger på gränsen till Norra staden, kan strategiskt sett till vissa delar i främst söder utvecklas för att med regional/internationell dragningskraft komplettera funktionen som rekreationsområde. Väldigt stora möjligheter att förädla Svinö som rekreationsområde med kompletterande och andra slags värden i Tallhagen. 6

25 3.3 Befolkningsstatistik inom 5-km radie Antalet besök per kommuninvånare är ett vanligt sätt att analysera en kommunal friskvårdsanläggning. Besöksfrekvensen per kommuninvånare ger en fingervisning av nyttjande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek och ger samtidigt ett beräkningsunderlag för verksamhetens framtida intäkter. År 2013 registrerades totala besökare till simhallen vilket är 3,7 bad/invånare per år beräknat på dåvarande invånarstatistik. Frågan om vad en central placering innebär har diskuterats i utredningen och statistik har därmed tagits fram inom en 5- kms radie som visar; - I nuvarande område/äventyrsbadet bor personer och befolkningen är högst i åldergruppen samt över 65 år - I området Tallhagen bor personer och befolkningen är högst i åldersgrupperna år och över 65 år - I området Snurrom bor personer och befolkningen är högst i åldersgrupperna år och över 65 år Tallhagen och nuvarande simhallsplacering följer varandras mönster vad det gäller både total befolkningsstatistik och ålderskategorier medan Snurrom i nuläget innehar en något mindre befolkningsstatistik samt en majoritet av äldre befolkning i området. Barnfamiljer som oftast kan placeras i åldrarna och visar ett liknande mönster där Snurrom visar ca 35 % lägre barnfamiljsbefolkning än Tallhagen och nuvarande simhallsplacering. Per ålder Gamla Simhallen Total befolkning Tallhagen Total befolkning Snurrom Total befolkning > Befolkning inom en 5kms radie samt fördelat på ålderskategorier 7

26 3.4 Konsekvensanalys vid skoltransporter Nuvarande Simhall/Äventyrsbadet Idag nyttjar 14 skolor utav 19 busstransport för att ta sig till och från nuvarande simhall. Skolor som inte behöver busstransport ligger inom 3 kilometers avstånd mellan skola och simhall vilka är Falkenbergsskolan, Vasaskolan, Lindöskolan, Funkaboskolan och Djurängsskolan. Placering Tallhagen Vid en placering i Tallhagen kommer ingen förändring att ske gällande skolor som behöver busstransport dvs. fem skolor ligger fortfarande inom gränsområdet. Dock ändras förutsättningarna för Falkenbergsskolan som nu behöver busstransport och Kalmarsundsskolan som klarar avståndsgränsen på 3 km. Placering Snurrom Om den nya bad- och friskvårdsanläggnigen placeras vid Snurrom ökar antalet skolor till 15 stycken som behöver busstransport. För skolor i Södermöre kommundel, Trekanten, Smedby och Rinkabyholm ökar resan med 6 km enkel tur. På samma sätt minskar Rocknebyskolan och Åbyskolan sin resa med 6 km enkel tur. De skolor som inte behöver busstransport till simhallen vid en placering vid Snurrom är Sjöängsskolan, Lindsdalsskolan, Funkaboskolan och Djurängsskolan. En övergripande analys visar att en placering vid Tallhagen inte skulle påverka skolornas busstransporter jämfört med dagens upplägg. Det vi dock ser är att fem skolor ökar sträckan med 1,2 mil/busstransport till Snurrom och två skolor minskar med liknande avstånd. Totalt kommer placeringen vid Snurrom att påverka skoltransporterna med ytterligare en skola (15 st.) samt tre som ökar avståndet med 1,2 mil/transport vid varje simhallsbesök. 8

27 4. Alternativa ägar- och driftsformer Att bygga och driva en badanläggning i egen kommunal regi är det alternativ som ger mest kontroll över utformning, placering och verksamhet. Inga kompromisser behöver göras med någon annan, dock krävs det en kommunal kapitalupplåning som kanske inte är önskvärd. Om en kommun önskar slippa låna pengar och vill lämna ifrån sig ägarrollen eller verksamhetsansvaret är det offentliga-privata partnerskapet (OPP) en framkomlig väg att gå. Den fasta årliga kostnaden gör budgeteringen enklare men innebär också en större löpande kostnad och en omfattande avtalsprocess för att säkra delar som är av kommunal betydelse. Vad det gäller verksamhetsdriften bör Kalmar kommun ha full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och offentlig service av den nya bad- och friskvårdsanläggningen. Detta kan låta sig göras antingen via egen verksamhetsdrift eller via avtalsreglerade och omfattande avtal med extern partner. Då Kalmar kommun under många år bedrivit egen simhallsverksamhet med goda resultat inom diverse områden samt att egen drift kan vara ekonomisk fördelaktigare både på kort- och lång sikt, föreslås att verksamhetsdriften förblir som tidigare inom kommunens regi. Om Kalmar kommun vill slippa låna upp investeringskostnaden själva rekommenderas istället att kommunen undersöker en alternativ OPP-lösning viket betyder att extern part bygger anläggningen enligt kommunens funktionsbeskrivning (samarbete mellan parterna) för att sedan hyra ut hela anläggningen till Kalmar kommun som ansvarar för verksamhetsdriften. Förutom investeringskostnader slipper kommunen ansvar för fastighetsfrågor, kompetens av driftsfrågor inom bad- och simhallsbranschen etc. Att hyra av extern part beräknas öka Kalmars nuvarande simhallskalkyl med ca 10 %, en summa vars värde bör analyseras i valet om alternativ ägar- och driftsform för fastigheten. 9

28 4.1 Kostnadsanalys alternativa ägar- och driftsformer Kostnaderna för egen investering och drift tenderar ge ett positivare resultat långsiktigt då varken indexhöjningar eller andra marginaler till extern part belastar resultatet mer än nödvändigt. Jämförelserna i tabellen utgår från de nettokostnadsberäkningar som tidigare presenterats i förstudien av Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. Alternativa ägaroch driftsmodeller Kommunen investerar och driver verksamheten * Kostnader Intäkter Bu/2015 År 1 År 5 År 10 År 15 År Kommunen är hyresgäst och extern part äger fastigheten ** Kostnader Intäkter Extern part äger och driver anläggingen/fastighet och verksamhet. Kommunen köper tjänster *** *Kapitaltjänstkostnaden är beräknad på 33 år, 3 % avskrivning/år samt 2,9 % räntekostnad (kommunen) ** Hyreskostnaden är beräknad utifrån samma kapitaltjänstkostnad som kommunens (se ovan angiven ränta, avskrivning mm) inkl. en kostnadsökning med 10 % för hyra istället för eget ägande. Övriga kostnader och intäkter är beräknade enligt kommunens modell (kommunen äger och driver). Skulle driften läggas ut på extern aktör kommer kostnaden troligtvis att öka ytterligare med någon procent. *** Kostnaden är beräknad utifrån Tyresös exempel för total OPP. De totala kostnaderna minskade i avtalet med ca 30 % för kommunen mot att alla intäkter tilldelas extern leverantör. Kostnaden är delvis indexreglerad och ökar med en snittsumma av ca 480 tkr/år Äga - Hyra - Driva Nettokostnad/år Kommun Alt OPP (Hyra) Total OPP 0 ÅR 1 År 5 År 10 År 15 År 25 10

29 5. Upphandlingsform för komplexa projekt Om kommunen väljer alternativa OPP-lösningar som sale and lease back eller build, operate and transfer för projektet Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning behöver inte kommunen vara delaktig i processen då den privata aktören ansvarar för upphandlingen. Väljer kommunen att på egen hand bygga och driva projektet finns i huvudsak tre upphandlingsformer för ett projekt av denna storlek och komplexitet att välja på. Alla modeller kan presenteras med fördelar och nackdelar, dock är partnering som upphandlingsmodell bäst lämpad för kommande badprojekt. Förutom att sträva efter en viktig samarbetsform i ett avancerat projekt grundar sig även beslutet på en sammanvägning av för- och nackdelar av varierande upphandlinsmodeller samt dialoger med andra kommunala beställare av denna typ utav komplexa anläggningar Partnering Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift, baserat på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen. Genom partnering tar man tillvara allas kompetens tidigt i projektet och kan därmed spara både tid och kostnader. I partnering är projektets samarbetspartner med från början och utvecklar projektet tillsammans. 2 Partneringprocess Kravformulering Upphandling Projektering Projekteringssamverkan Brukar/Driftssamverkan Produktion Användning 2 Den samlade utredningen om alternativa Ägar- Drifts- och Upphandlingsformer kan läsas i bilaga 2 11

30 6. Framtida Kalmar Sportcenter Kultur och fritidsförvaltningen redovisar ett förslag på framtida Kalmar Sportcenter som bygger på att nuvarande lokaler går att nyttja till föreslagna aktiviteter. Om lokalerna inte går att återanvända gäller helt nya förutsättningar, då kommer förslagen att behöva omarbetas och omdisponeras, men de beskrivna förslagen i utredningen förändras inte utifrån de behov som finns. Det är av stor vikt att lokalerna på Kalmar Sportcenter bygger på flexibla lösningar som är tillgängliga för alla och är hållbara på lång sikt. Målet är att minska externt hyrda idrottslokaler, både ur ett ekonomiskt och effektivt perspektiv. Det ska finnas möjlighet för etablering för nya sporter och utveckling av det befintliga idrottslivet som nu finns i Kalmar. Framtiden ställer nya krav på kommunens sport- och idrottshallar och nya målgrupper med nya aktiviteter kräver att lokalerna anpassas för att motsvara dessa behov. Nedan följer de viktigaste identifierade behoven; - Rörelsehall och motorikhall - Öka möjligheterna/förutsättningarna för handikappidrotten att idrotta på sina villkor - Fler och bättre lokaler för kampsporterna - Ökad kapacitet för skolidrottens behov av centrala hallar - Ny ishall med större publikkapacitet och multifunktion - Etablera fler och nya idrotter i Kalmar Sportcenter såsom bordtennis, bowling och curling - Serveringsmöjligheter vid arrangemang och för VIP-gäster - Fler förråd till föreningslivet - Föreningskanslier/funktionsarbetsplatser för föreningar - Lektionssalar/grupprum/konferensrum/mötesrum - Faciliteter för tvätt och tork för föreningarnas verksamheter - Samlade personalutrymmen 12

31 6.1 Förslag till framtida Kalmar Sportcenter Kultur och fritidsnämndens utredning fokuserar på möjliga utvecklingsplaner för Kalmar Sportcenter. I fokus ligger ett sportcenter som en mötesplats och arena för olika aktiviteter för alla åldrar. De förslag som Kultur och fritidsnämnden ser som möjligt att etablera i de befintliga lokalerna är; - Inrättande av en rörelse- och motorikhall. När man ser sig omkring i det kommunala idrottssverige är det få kommuner som gjort några större förändringar i sina hallar. Danmark har dock ett helt annat tänk kring utvecklingen av sporthallar, där finns det anläggningar som har gått från gymnastikhallar till motoriklandskap som ska stimulera de grundläggande färdigheterna i motorisk utveckling - En specialanpassad idrottshall för personer med funktionshinder för att alla barn och ungdomar ska ha möjlighet att delta i föreningsliv och idrottsundervisning. Denna hall ska också vara anpassad för gymnastikens behov - En bra serveringsorganisation bör finnas inom kvarteret. Servering efterfrågas av både besökare och föreningar. Flera föreningar vill ha eget kök men det är inte effektivt varken ur lokalmässig eller ekonomisk aspekt att bygga fler än ett kök i kvarteret. Däremot behövs serveringsmöjligheter på flera platser. Lösningen kan vara att en part driver en allmän restaurang i kvarteret och föreningarna köper in från denne och säljer vidare med påslag. - En ny ishall som ersätter Iffe-hallen. En ny ishall bör ha minst 2000 sittplatser. En förutsättning för en ny ishall är att den ska vara multifunktionell för att kunna nyttjas även vid större tävlingar utöver isidrotterna samt kunna nyttjas vid större evenemang. 3 3 Den samlade utredningen om framtida Kalmar Sportcenter kan läsas i bilaga 3 13

32 7. Reviderad tidsplan I förstudien redovisades en tidsplan för byggprojektet mellan år Denna tidsplan är nu reviderad enligt nedan angiven information; År Aktiviteter Utredning anläggning/statusbesiktningar av befintlig simhall 2012 Kalkyler och idéskisser (arkitekttävling) ny simhall Kalkyler ombyggnation av befintlig simhall 2013 Kostnadsutredningar/övergång av fastigheten till Serviceförvaltningen 2014 Uppdrag från kommunstyrelsen om förstudie gällande Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning Förstudiearbete maj 2014-dec /2015 Kalmar Familjebads verksamhet/bolag läggs över till Kultur och Fritidsförvaltningen, 1 jan 15 Presentation Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning till KS, 21 januari 2015 Beslut om vidare utredning steg 2, 21 januari Utredning av Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning, del 2 - Ta fram förslag på modell för upphandling av ny sim- och badanläggning - Utreda planmässiga förutsättningar för en placering av en ny sim- och badanläggning - Redovisa förslag på framtida Kalmar Sportcenter - Ta med underlaget för investeringen i budgetprocessen Utreda alternativa ägar- och driftsformer för ett nytt bad i Kalmar Presentation framtida bad- och friskvårdsanläggning del 2 till KS, 3 nov Detaljplanarbete ca 15 mån, (prioriteras i plan) Projektering och förberedande upphandlingsarbete Upphandlingsprocess vår 2018 Byggstart höst 2018 Byggnation av Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning Budgetkalkyl Förutsättningarna för framtida investering av bad- och friskvårdsanläggning har förändrats, främst utifrån ändrad tidsplan och den senaste budgetprognosen visar följande investeringskalkyl (mkr); Investering ny simhall

33 9. Bilagor Bilaga 1 - Lokaliseringsutredning Lokaliseringsutredning för framtida bad- och friskvårdsanläggning i Kalmar stad Sammanfattning: En utredning om framtida bad- och friskvårdsanläggning har tagits fram under år 2014 och redovisats i februari Samhällsbyggnadskontoret ställer sig positiv till den ambitiösa utredningens innehåll och utformar denna lokaliseringsutredning utifrån vad utredningen framför om en framtida anläggning. Syftet med denna lokaliseringsutredning är att identifiera ett par aktuella platser för vidare utredning. Utredningen sammanställer studier av ett större antal intressanta platser varav fyra bedömts som lämpliga. Två av dessa platser ( Tallhagen och Snurrom ) bedöms som aktuella att utreda vidare. Primära utredningsområden för anläggning och kompletterande funktioner. Brofästet (området kan avgränsas mot Tallhagen respektive nordost utifrån yt- och funktionsbehov) respektive Snurrom (område kan avgränsas mot nordost beroende på andra expansions- och utvecklingsmöjligheter), flygfoto Kalmar

34 1.0 Ny bad- och friskvårdsanläggning en stadsplaneringsfråga En ny bad- och friskvårdsanläggning är intressant för ett stort antal användargrupper, både lokalt och regionalt. Det är därför av stor vikt att en lokalisering av anläggningen väger in både regionala och lokala behov, nutida såväl som framtida. Anläggningen blir en målpunkt för många och det är mycket angeläget ur stadsplaneringssynpunkt att ett långsiktigt och planeringsorienterat förhållningssätt används i diskussionen som lokalisering (samt även anläggningens funktioner). Kalmars funktion som regioncentra som enligt översiktsplanen ska genomsyra planeringen ställer krav på att möjliggöra en utveckling av en regional målpunkt. Utredningen framtida bad- och friskvårdsanläggning beskriver behov och förutsättningar för en ny anläggning, på en annan plats i Kalmar än befintlig anläggning. Denna plats bör enligt utredningen bl.a kunna erbjuda: - Möjlighet till utveckling av hälsoinriktade aktiviteter - Närhet till natur och uteaktiviteter - En central placering i Kalmar - Ha goda förbindelser av kollektivtrafik - Goda förutsättningar för parkering Det är av stor vikt att i planeringen av anläggningen och ytbehov ta höjd för diverse tillkommande och kompletterande verksamheter och utbud. Därför har dimensionen av expansionsmöjlighet vägt tungt i detta utredningsarbete. 2.0 Lokalisering: intressanta, lämpliga och aktuella platser Arbetet baseras på tre steg där ett större antal intressanta platser för vidare utredning först väljs ut. Detta urval avgränsas sedan till ett mindre antal lämpliga platser för vidare utredning utifrån sex kriterier. Ett par av dessa platser lyfts sedan fram, beskrivs och rekommenderas som aktuella platser för vidare utredning. 2.1 Intressanta platser Nämnda grundläggande kriterier för en ny anläggning har bearbetats och utifrån dessa kriterier har ett antal platser i Kalmar stad valts ut. Endast en plats som motsvarar dessa kriterier har valts ut, exempelvis finns flera centralt belägna platser som valts bort då expansionsytor kring dessa saknas (trots att vissa etableringsmöjligheter kan finnas). Ett regionalt såväl som lokalt etableringsperspektiv ligger till grund för urvalet. 1. Anläggningsförutsättningar (tål platsen en nybyggnation av större anläggning, finns särskilda planmässiga utmaningar?) 2. Tillgänglighet (hur kan anläggningen nås med gc-, kollektiv- och biltrafik? Finns ytor för bil- och cykelparkering?) 3. Hav och/eller natur (har anläggningen en utvecklingsbar kontakt med havs- och/eller naturmiljöer?) 4. Utbud (finns det ett befintligt utbud av friskvårds-, idrotts- och/eller rekreationsmöjligheter eller andra viktiga samhällsfunktioner?) 5. Expansionsytor (finns det tillräckliga utvecklingsmöjligheter för kompletterande verksamheter?) 6. Markägoförhållanden (Ägs delar av området av privata fastighetsägare?) 16

35 2.1.1 Brofästet/Tallhagen (ca ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Bebyggelse finns men även stora obebyggda områden. Oklara grundläggningsförhållanden i vissa områden. Natur- och rekreationsvärden. 2. Tillgänglighet God tillgänglighet från E22-Ölandsleden-Ängöleden. Kollektivtrafiknära (Ängöleden). Goda gcförbindelser 3. Hav och/eller Närhet till hav, skärgård och grupper av öar natur 4. Utbud Befintliga byggnader, fotbollsplaner och idrotts- och föreningsanläggningar som kan integreras i ett helhetskoncept/upplevelsepaket 5. Expansionsytor Ytor för nybyggnation finns men begränsad expansion i öst sett till strandskydd 6. Markägoförhållanden Mestadels kommunägt 17

36 2.1.2 Snurrom (ca ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Stora ytor jungfrulig mark. Struktur och byggnation prövad i program och plan. Fornminnen finns i västra delen av området 2. Tillgänglighet God tillgänglighet till E22 och Norra vägen Norra vägen ett kollektivtrafikstråk. Ca 5-6 km till stadskärnan 3. Hav och/eller natur Närhet till havet samt stora naturområden i öst och i viss mån kontakt mot väst 4. Utbud Närhet till Golfbanan. Värdefulla närrekreationsmiljöer 5. Expansionsytor Mycket stora expansionsytor 6. Markägoförhållanden Kommunägt 18

37 2.1.3 Södra utmarken/tegelviken (ca ha?) 1. Anläggningsförutsättningar grundläggningsförhållanden. Inga kända Stora ytor jungfrulig mark. Oklara kulturhistoriska värden. Goda förutsättningar i området för större byggda strukturer. Stora ytor för nybyggnation. Närhet till KSRR 2. Tillgänglighet Begränsad tillgänglighet och skyltningsläge (E22-Södra vägen-ståthållaregatan) 3. Hav och/eller Närhet till hav, skärgård och grupper av öar natur 4. Utbud Befintliga fotbollsplaner som kan integreras i ett helhetskoncept/upplevelsepaket. Närhet sjukhuset. Värdefulla närrekreationsmiljöer 5. Expansionsytor Svåra expansionsytor utifrån strandskydd, landskapsbild och naturvärden (Södra utmarken). ealisera skärgårdsparken? 6. Markägoförhållanden Mestadels kommunägt 19

38 2.1.4 Kalmar Dämme (ca ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Kan införa byggda kopplingar mellan Innerstaden/K2 och Södra staden. Byggnader kräver utöver komplicerad grundläggning med stark integration med landskapet och stora gestaltningskrav 2. Tillgänglighet God angöringskapacitet från E22. Närhet till flyget, förhållandevis korta avstånd till stadskärnan. Tågkoppling kräver framtida kompletterande hållplats i norr 3. Hav och/eller Skärgårdsparkens rekreationsmiljöer kan integreras i ett natur helhetskoncept/upplevelsepaket och aktiveras 4. Utbud Kalmar dämme ett värdefullt rekreationsområde med stor utvecklingspotential 5. Expansionsytor Närhet till skärgårdsmiljöernas grupper av öar och framtida rekreationsmöjligheter. Svåra expansionsytor utifrån grundläggningsförutsättningar, landskapsbild, dagvattensystem, jordbruksmark, befintliga verksamheter/lantbruk och naturvärden 6. Markägoförhållanden Endast kommunägda områden 20

39 2.1.5 Berga Centrum (ca 5 ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Strategiskt läge vid mötet av två kommunala utvecklingsstråk (A-Ö och Diagonalen) där mer effektivt markutnyttjande är positivt! Kräver flytt av bef bensinstation. Goda möjligheter för större byggda strukturer. Begränsade ytor för nybyggnation. Fornminnesområde finns sydväst om området. 2. Tillgänglighet God angöringskapacitet från E22 via Berga trafikplats. Samnyttjande och ev nya lösningar krävs för parkering vid Berga C. 3. Hav och/eller natur Närhet till vissa stråk mot Kalmarsund i öster Närhet till stora trafikflöden skapar bullerproblematik och begränsar rekreationsvärden 4. Utbud Social betydelse av större satsning och utbud i stadsdelen. Närhet stadsdelscentrum Berga C, god integration i kollektivt resande och befintliga boendeoch livsmiljöer 5. Expansionsytor Svåra expansionsytor utifrån befintliga verksamheter, infrastruktur 6. Markägoförhållanden Stora kommunägda ytor 21

40 2.1.6 Norr om arenan (ca ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Närhet till kommunalt utvecklingsstråk A-Ö i söder. Svåra expansionsytor utifrån jordbruksmark och landskapsbild. Närhet till Berga industriområde, skyddsavstånd? Grundläggningsförhållande n mycket oklara. 2. Tillgänglighet God angöringskapacitet från E22 via Berga trafikplats i söder. Mycket goda exponeringsytor mot E22 och tåg. Direkt anslutning till möjlig hållplats för tåg vid Stångådalsbanan. Svag kontakt med flyget 3. Hav och/eller natur Närhet till kulturlandskapet i väster med stora rekreativa värden. Svaga rekreativa värden i området 22

41 sett till kringliggande infrastruktur 4. Utbud Koppling till träningsplaner i söder som kan integreras i helhetskoncept/upplevelse paket 5. Expansionsytor Begränsade expansionsoch utvecklingsmöjligheter 6. Markägoförhållanden Kommunägt område Flyget (ca ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Mitt i kommunalt utvecklingsstråk mellan Innerstaden och Västra staden. Viss förekomst av fornlämningar i närområde. Mitt i reservat för framtida triangelspår för Stångådalsbanan. Fornminnesområden finns i norra delarna av området. 2. Tillgänglighet God angöringskapacitet från E22 via Svaneberg. Direkt anslutning till flyget. Tågkoppling kräver framtida kompletterande hållplats i söder 3. Hav och/eller natur Rekreativa värden mycket starkt påverkade av flyg- och tågtrafik 4. Utbud Inget befintligt utbud i närområdet 5. Expansionsytor Svåra expansionsytor utifrån flygtrafikens buller 6. Markägoförhållanden Kommunägda områden 23

42 2.1.8 Skälby (ca ha) 1. Anläggningsförutsättningar Rekreativa och kulturella värden att ta hänsyn till. Mitt i öst-västligt grönstråk söder om Ölandsleden. Stora naturvärden. Bra skyltläge mot E Tillgänglighet Koppling från E22 kräver god skyltning. Svag koppling till kollektivtrafik (långt till Norra vägen). 3. Hav och/eller Långt till havet men nära till stora naturvärden natur 4. Utbud Utbud av lekmöjligheter och utomhusgym mm 5. Expansionsytor Utmanande expansionsytor utifrån natur- och rekreationsvärden 6. Markägoförhållanden Kommunägda områden 24

43 2.1.9 Kalmarsundsparken (15-20 ha) 1. Anläggningsförutsättningar grundläggningsförhållanden. Stora naturvärden. Oklara 2. Tillgänglighet God lokal tillgänglighet men svag regionalt. Svag koppling till kollektivtrafik (långt till Lasarettsvägen i norr). 3. Hav och/eller Långt till havet men nära till stora naturvärden natur 4. Utbud Stort befintligt utbud i området av idrott och rekreation 5. Expansionsytor Utmanande expansionsytor utifrån naturvärden, stadsbild och strandskyddsfrågor 6. Markägoförhållanden Kommunägda områden 25

44 Berga strandpark (25-30 ha) 1. Anläggningsförutsättningar grundläggningsförhållanden. Stora naturvärden. Oklara 2. Tillgänglighet God lokal tillgänglighet men svag regionalt. Stark koppling till kollektivtrafik (buss trafikerar Tallhagsvägen i väster). 3. Hav och/eller Närhet havet och skogsområden i öster natur 4. Utbud Stort befintligt utbud i området av idrott och rekreation 5. Expansionsytor Utmanande expansionsytor utifrån grundläggningsförhållanden, naturvärden och dagvattenfrågor 6. Markägoförhållanden Kommunägda områden 26

45 2.2 Lämpliga platser (4 st) Av de identifierade intressanta platser för utredning har fyra valts ut som lämpliga utifrån olika kategorier av frågeställningar. Dessa prövas i en sk. SWOT-analys (Strengths-Weaknessess- Oppurtunities-Threats=styrkor-svagheter-möjligheter-hot) för att värdera vilka som kan betecknas som aktuella att utreda vidare. Styrkor och svagheter brukar betecknas som interna faktorer, som i detta fall vilka förutsättningar för anläggningen själva platsen innebär. Möjligheter och hot brukar i sin tur betecknas som externa faktorer, i detta fall vilka förutsättningar som platsens läge innebär Brofästet/Tallhagen Strengts (styrkor) - Stort befintligt utbud av idrott, rekreation och hälsa - God tillgänglighet - Kollektivtrafiknära, separata gcvägar - Direktkontakt till hav och natur Oppurtunities (möjligheter) - Betydande antal befintliga idrottsanläggningar och klubblokaler som kan integreras i ett helhetskoncept/upplevelsepaket samt utvecklas till multiarenor - Närhet till hav, fjärdar och grupper av öar - Befintliga byggnader kan byggas om till boende och ev bad- och rekreation - Goda förutsättningar för bostäder och större byggda strukturer öster om Ängöleden - God angöringskapacitet E22- Ölandsleden-Ängöleden. Sämre för tåg och flyg - Närhet stadskärnan, Hansa city, närhet Öland - Aktivera Svinö? Weaknessess (svagheter) - Stora naturvärden att ta hänsyn till - Stora ytor för närrekreation som kan behöva tas i anspråk - Ytor i väster omfattas av strandskydd Threats (hot) - Svåra expansionsytor utifrån trafikled, strandskydd, landskapsbild och naturvärden (Tallhagen) - Begränsade ytor för nybyggnation - Möjligheter dikterade av befintliga byggnader - Utvecklingen av befintliga byggnader kan innebära att en ny anläggning måste ta helt ny mark i anspråk 27

46 2.2.2 Snurrom Strengts (styrkor) - Stora ytor för byggnation, gällande detaljplan finns för de östra delarna där byggnation och struktur är prövad - Goda möjligheter för större parkeringsytor - God koppling till kollektivtrafik (busslinjer Norra vägen) - Det finns en mycket god angöringskapacitet från E22 och Norra vägen vilket utgör huvudentréerna till området. - Direktkontakt med större naturområden - Stora expansionsytor infrias med denna placering. - Kommunen äger i princip all mark som föreslagen etablering skulle behöva vilket är positivt ur genomförandesynpunkt. Oppurtunities (möjligheter) - Området kring Snurrom har stor utvecklingspotential. Det erbjuder stora flexibla expansionsytor och alternativa lägen för en anläggning samt kompletterande funktioner till denna. Dessa funktioner kan exempelvis vara olika typer av ytkrävande idrotts- och rekreationsutbud (kommunala såväl som privata) som inte kan lösas i innerstaden där exploateringstrycket är större. - Planerade strukturer och stadsfunktioner (bostäder, service och handel) som en anläggning och dess kompletterande funktioner Weaknessess (svagheter) - Stort avstånd till innerstaden, kan utan övrig utveckling betraktas som perifert Threats (hot) - Avståndet från innerstaden, där de flesta skolor, servicefunktioner och rekreationsutbud är belägna, är förhållandevis stort i en stad som Kalmar. Kan minska det lokala nyttjandet av anläggningen - En utveckling av områdets strukturer och övriga utbud kan eventuellt senarelägga en byggstart av anläggning utifall att en etappindelning kompliceras av planeringsförutsättningarna. - Området har en närhet till hav och fjärdar men golfbanans läge gör att dessa miljöer nås och ansluts till på golfbanans villkor. - Vissa fornminnen i östra delen av 28

47 kan utgöra en första etapp utav, i utvecklingen av en ny stadsdel mellan Norrliden strand och Lindsdal. - Utvecklingsbara kontakter till befintliga värden som ex. golfbanan, Värnanäs, sundet osv). - Strategiskt läge i den västra delen av området ansluter till E22:an som bör ses som ett strategiskt skyltfönster samt Norra vägen som utgör. - Eventuellt kan en framtida stationsfunktion på Stångådalsbanan i väster etableras vilket skulle skapa avstånd på ca. 1-1,5 km mellan hållplats och etablering av anläggning och kompletterande funktioner. området Skälby Strengts (styrkor) - Viss potential för skyltningsläge - Mentalt etablerat område - Inslag av idrotts- och rekreationsmöjligheter finns i området - Utbyggnadsmöjligheter finns, flera olika platser för en anläggning - Separat gc-väg finns till havet i öster, skogsområden kring Fölehagen i väster samt i förlängningen - Förhållandevis centralt beläget, 2-3 km till stadskärnan - Kommunägt område Weaknessess (svagheter) - Otillgängligt läge, kräver stora investeringar i infrastruktur (för kontakt från E22 och Ölandsleden) - Stora natur- och kulturvärden försvårar exploatering - Dålig kontakt med kollektivtrafik (busslinje trafikerar Kungsgårdsvägen i öst) Oppurtunities (möjligheter) - Befintligt utbud kan utvecklas - Oxhagen kan som område få ökad Threats (hot) - Natur- och kulturvärden kan skadas av exploatering och ökat utnyttjande - Otillgängligheten kan minska 29

48 status - Kan utgöra en synergieffekt i långsiktig utveckling av Gamla industriområdet och det utpekade utvecklingsstråket city-city. - Vattenmiljöer utomhus kan utvecklas och integreras - Natur- och kulturvärden kan göras mer tillgängliga och lyftas fram utnyttjandet av anläggningen Flyget Strengts (styrkor) - Mycket god tillgänglighet och ytor för parkering - Kollektivtrafiknära (busslinje trafikerar Flygplatsvägen) - Stora ytor för nybyggnation - Direktkoppling till Kläckeberga kulturlandskap i norr Oppurtunities (möjligheter) - Framtida intermodala infrastruktursatsningar kan göra området mycket centralt och nåbart - Stora expansionsytor för kompletterande verksamheter Weaknessess (svagheter) - Flygtrafikens buller begränsar utbyggnadsmöjligheter - Begränsade rekreativa värden - Dålig koppling till havet (E22 barriär mot Kalmar dämme) - Inga befintliga utbud av idrott, rekreation eller hälsa Threats (hot) - Framtida utbyggnation av spårbunden trafik kan hämmas - Minskad flexibilitet för utveckling av flygtrafiken 2.3 Aktuella platser (2 st) Av de lämpliga platserna utpekas två platser som aktuella för vidare utredning. Utifrån en samlad bedömning av genomförd swot-analys är dessa platser Brofästet och Snurrom. 30

49 3.0 Rekommendation Två platser bedöms som aktuella att utreda vidare i arbetet: Brofästet och Snurrom. Dessa platser besitter väldigt olika utmaningar och möjligheter som ett fortsatt utredningsarbete får studera. För Brofästet handlar det främst om en avvägning mellan det centrala och mycket tillgängliga läget och befintliga utbudet i området, gentemot de naturvärden och strandskyddsfrågor som finns i området. Området kan förädlas om befintliga byggnader kan få passande användningar efter att LNU flyttar sin verksamhet samt att Svinö kan kopplas och aktiveras. Snurrom besitter mycket stora bygg- och expansionsmöjligheter och utvecklingsmöjligheterna är stora för en helt ny stadsdel vilket får vägas mot det större avståndet till den stadskärnan. Ett mycket stort antal människor bor dock i Lindsdal och norra Kalmar, med kompletterande utdbu och med en utvecklad gc- och kollektivtrafik kan området bli mindre perifert. Erik Mejer, strategisk planerare 31

50 Bilaga 2 Alternativa ägar- drifts och upphandlingsformer Utredning alternativa ägar- drifts- och upphandlingsformer Susanne Söderberg, Kommunledningskontoret Gunilla Svensson, Serviceförvaltningen

51 1. Sammanfattning Att bygga och driva en badanläggning i egen kommunal regi är det alternativ som ger mest kontroll över utformning, placering och verksamhet. Inga kompromisser behöver göras med någon annan, dock krävs det en kommunal kapitalupplåning som kanske inte är önskvärd. Om en kommun önskar slippa låna pengar och vill lämna ifrån sig ägarrollen eller verksamhetsansvaret är det offentliga-privata partnerskapet (OPP) en framkomlig väg att gå. Den fasta årliga kostnaden gör budgeteringen enklare men innebär också en större löpande kostnad och en omfattande avtalsprocess för att säkra delar som är av kommunal betydelse. Utredningsarbetet har berört frågor om vem som ska bygga, äga och driva Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning samt vilken upphandlingsmodell som är bäst lämpad för denna typ av projekt. Vad det gäller verksamhetsdriften bör Kalmar kommun ha full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och offentlig service av den nya bad- och friskvårdsanläggningen. Detta kan låta sig göras antingen via egen verksamhetsdrift eller via avtalsreglerade och omfattande avtal med extern partner. Då Kalmar kommun under många år bedrivit egen simhallsverksamhet med goda resultat inom diverse områden samt att egen drift är ekonomisk fördelaktigare både på kort- och lång sikt, föreslås att verksamhetsdriften förblir som tidigare inom kommunens regi. Om Kalmar kommun vill slippa låna upp investeringskostnaden själva rekommenderas istället att kommunen undersöker alternativ för en OPP-lösning där extern part bygger, äger och hyr ut hela anläggningen till Kalmar kommun som ansvarar för verksamhetsdriften. Förutom investeringskostnader slipper kommunen ansvar för fastighetsfrågor, kompetens av driftsfrågor inom bad- och simhallsbranschen etc. Att hyra av extern part beräknas öka Kalmars nuvarande simhallskalkyl med ca 10 %, en summa vars värde bör analyseras i valet om alternativ ägar- och driftsform för fastigheten. I utredningen presenteras även alternativa upphandlingsformer där partnering visar sig vara den bäst lämpade modellen för denna typ utav komplext projekt. Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen där parterna tillsammans löser uppgifterna i ett förtroendefullt samarbete under hela projekttiden och där gemensamma mål samt ekonomiska intressen är två viktiga fokusområden i projektet. 33

52 2. Inledning Frågan om vem som ska äga och driva idrottsanläggningar besvaras olika i olika konjunkturlägen. När ekonomin är god är det naturligt för kommuner att också ta på sig ansvar för idrotts- och friskvårdsverksamhet, när ekonomin är sämre startar diskussionen om någon annan kan ta över. Att välja andra alternativa lösningar för bad- och idrottsanläggningar än den kommunala är en ung företeelse och det är för tidigt att dra slutsatser om nyttan, detta skriver SKL i en utredning om offentligt privat partnerskap (OPP), men trots att det råder osäkerhet och avsaknad av erfarenheter går utvecklingen mot allt fler partnerskapslösningar och då främst inom idrotts- och kultursektorn 2. Näst intill samtliga simhallar ägs idag av landets kommuner, endast ett mycket litet antal ägs av privata, kommersiella företag eller föreningar. Många utav dessa anläggningar är ofta i någon form även subventionerade med kommunala medel för att kunna bedrivas som en samhällsnyttig funktion Bakgrund Den 6 maj 2014 beslutade kommunstyrelsen i Kalmar att ge VD för Kalmar Familjebad i uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar och andra intressenter utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler och en möjlig tidsplan för Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. Utredningen presenterades till Kommunstyrelsen i januari 2015 med förslag till fortsatt utredning inom följande områden; - Förslag till placering av framtida bad- och friskvårdsanläggning - Möjligheter att bygga om och utveckla nuvarande simhallslokaler till behovsanpassade aktiviteter för området Kalmar Sportcenter - Investeringsbehovet i framtida budget - Alternativa ägar- drifts- och upphandlingsformer Utredningsområdet gällande alternativa ägar- drifts- och upphandlingsformer behandlas och presenteras i denna rapport. 2 Offentligt privat partnerskap (SKL 2007) samt Offentligt - privat partnerskap (SKL 2004) 2 Svensk Simidrott / 34

53 2.2 Syfte Syftet med utredningen är att redogöra för de alternativ av ägar- drifts- och upphandlingsformer som kan vara aktuella för Kalmar kommuns framtida investering av en ny bad-och friskvårdsanläggning. 2.3 Frågeställningar Oavsett vilken typ av lösning som kommunen väljer är det viktigt att inför beslut beröra och besvara frågeställningar som ex; - Varför väljer kommunen att undersöka andra alternativa lösningar än den kommunala, beror det på finansiering, kunskapsöverföring eller annat? - Kan målet uppnås på något annat sätt? - Har kommunen sett över riskerna för vald modell, både finansiella och de politiska? - Har kommunen den insyn och kontroll på verksamhet som önskas i den tänkbara modellen? - Hur möter kommunen framtida förändringar ex. ändrade samhällsbehov i den modell som väljs? 3. Alternativa ägar- och driftsformer 3.1 Hyra Äga Driva En kommun kan äga sina fastigheter eller hyra dem. I det första fallet har kommunen full rådighet över fastigheten och i det andra fallet begränsas kommunens handlingsutrymme. Den ekonomiska flexibiliteten är också olika. Vid ägande binder kommunen kapital i fastigheten vid uppförandet eller förvärvet och betalar därefter enbart drifts- och underhållskostnader. Vid hyra av fastighet finns ingen investeringsutgift men en löpande hyreskostnad som är väsentligt högre än drifts- och underhållskostnaderna. Vad det gäller drift så har kommuner traditionellt förvaltat och skött sina fastigheter med egen personal men många kommuner väljer att alltmer lägga ut den på entreprenad. Övergång från egen till köpt drift kräver inte bara organisatorisk anpassning utan även förändrade attityder då kommunen övergår från att vara utförare till att bli beställare. Det innebär samma ansvar men kräver andra metoder för styrning, uppföljning och kontroll samt annan kompetens för drift och verksamhetsfrågor. En grundläggande skillnad mellan eget ägande 35

54 och de övriga formerna är att eget ägande ger den lägsta underliggande kapitalkostnaden vid såväl egen- som lånefinansierad. Det sammanhänger med att bankerna tillåts ha lägre kapitaltäckning och därigenom kan hålla lägre ränta vid utlåning till offentlig sektor än till privata aktörer eftersom kommuner, stat och landsting inte kan gå i konkurs. Å andra sidan kan de privata aktörerna, till skillnad från de offentliga, i många fall arrangera projekten på ett sätt som minskar kapitalbehovet och därigenom också räntebetalningarna, trots högre räntesats Offentlig Privat Partnerskap (OPP) OPP har dykt upp som en alternativ lösning för nya simhallar vilket innebär att kommunen och en privat organisation ingår partnerskap. OPP är en entreprenadform som kommunerna kan använda för att upphandla byggnation alternativt byggnation inkl. drift av offentliga anläggningar och verksamheter och motparten i denna upphandling består av ett privat företag eller ett konsortium av privata företag. Konsortiet bildar vanligtvis ett så kallat Special Purpose Vehicle, det vill säga ett bolag (i vissa fall ingår även den offentliga parten i detta bolag) som ansvarar för och utför byggnation, drifts- och alternativt verksamhetstjänster (detta kan ske via underleverantörer) och upptar då även finansiering för projektet. OPP-avtalen är långa, ofta år och inkluderar relativt långa och detaljrika avtal som bland annat styr parternas ansvarsförhållanden till varandra 5. En positiv effekt av partnerskap är att ett ökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer ger möjlighet till kunskapsöverföring från den offentliga sektorn till den privata och vice versa vilket ger möjligheter till nyskapande och innovation. Den kanske allra vanligaste orsaken till beslut om en OPP-lösning är att det kan vara enklare för politiker att få igenom en anläggningsinvestering vid extern finansiering, då behöver man endast visa på en årlig driftskostnad istället för en rätt betydande investering 6. Dock är det viktigt att inte bara uppmärksamma de ekonomiska frågorna utan även diskutera de konsekvenser en kommun kan ställas inför i ett framtida partnerskap, framförallt om verksamhetsdriften överlämnas till privat aktör. 4 Rapport Effektiva kommunala fastigheter, SKL Thomas Hallgren, Kommunakuten

55 3.3 Sale and Lease Back (SLB) Kommuner kan gå från äga till att hyra genom så kallade sale-and lease-back arrangemang. En kommun som går in i en sådan affär säljer en eller flera fastigheter till ett fastighetsfinansieringsföretag, ett rentingföretag, och hyr samtidigt tillbaka den eller dem under en längre tidsperiod. I uppgörelsen ingår ofta att kommunen ska svara för drift och underhåll och att kommunen har rätt att köpa tillbaka fastigheten eller fastigheterna till ett i förväg känt pris vid hyrestidens slut. Om dessa villkor gäller, får arrangemanget samma effekt för kommunen som att ta upp ett banklån. Arrangemanget kan bli ekonomiskt fördelaktigt för kommunen om fastigheten har gynnsamt läge- och tredjemansuthyrning överväger. Nackdelen är att kommunen saknar rådighet över fastigheten när den väl är byggd, det är ett dyrare alternativ samt att konkurrenssituationen kan bli begränsad då endast ett fåtal entreprenörer idag har kapacitet att gå in i OPP-projekt Build, Operate and Transfer (BOT) BOT används vid uppförande av publika avgiftsbelagda anläggningar som simhallar och ishallar. Förfarandet innebär att en entreprenör åtar sig att uppföra och driva anläggningen under ett visst antal år och att därefter överlämna den till kommunen mot en i förväg bestämd ersättning, som kan vara symbolisk. Entreprenören bekostar uppförandet och driften under kontraktstiden och behåller under samma tid alla publikavgifter som hyres- och arrendeintäkter mm. I upplägget ingår normalt att kommunen förbinder sig att hyra anläggningen ett visst antal timmar per säsong. Fördelen med arrangemanget är att entreprenören får incitament att bygga en anläggning som både genererar intäkter och att kommunens investeringsbudget inte belastas. En central del även i detta upplägg är att kommunen och entreprenören utvecklar projektprogrammet tillsammans. Nackdelen är att kommunens inflytande under kontraktstiden blir mindre och driften troligtvis dyrare samt att långa avtal styr verksamheterna 8. 7 Rapport Effektiva kommunala fastigheter, SKL Rapport Effektiva kommunala fastigheter, SKL

56 3.5 Möjligheter och Risker med privat respektive kommunal drift Möjligheter Kommunal drift Full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och offentlig service Intern kontroll av fastighets- och ägarfrågor Samordning med övriga kommunen gällande drift o underhåll (kostnadseffektivt) Kontroll på att anläggingen sköts enligt plan Förmånligt med kommunala låneavtal/bättre ränteläge Kunskap finns i huset, tidigare organisation Ökad flexibilitet i verksamhets- och utvecklingsfrågor Inga långa och svåra avtal som reglerar verksamheten och minskar kommunalt handlingsutrymme Risker Kommunal drift Tung investering ur ett ekonomiskt perspektiv för kommunen Andra kommunala investeringsbehov får stå åt sidan vid byggnation/ägande av en ny simhall Minskat handlingsutrymme för att arbeta med kommersiell kringverksamhet Framtida investeringar i simhallsanläggningen genomförs inte pga. prioritering av kommunens övriga fastigheter och andra investeringsbehov i kommunen Underhåll av fastigheten missköts pengar till annat fastighetsunderhåll, priorinteringsordning Längre beslutsvägar mer byråkrati i ärenden Avsaknad av kompetens och engagemang för driftande av en kommunal anläggning kan påverka lönsamhet Möjligheter Privat drift Snabbare beslutsvägar - mindre byråkrati genom att flera beslut kan tas på anläggningsnivå Ökat utrymme för nytänkande och verksamhetsutveckling Ökat handlingsutrymme för att arbeta med kommersiell kringverksamhet Kommersiellt utbud kommer inte i konflikt med privata företag Privata företag med flera kontrakt har skalfördelar jämfört med kommunal egen regi som har en anläggning att driva Entreprenadföretag har ofta tillgång till specialkompetens Allmänheten blir mera intressant som målgrupp och kundanpassningen ökar Risker Privat drift Politiken kan tappa kontroll, insyn och beslutanderätt. Det kan bli den privata aktören som utan egentliga mandat tar beslut kring offentliga tjänster och offentlig service (avtalsregleras) Medborgarnas insyn och ansvarsutkrävande begränsas helt eller delvis Kommunen kan få avvecklingskostnader för nuvarande personal Lönsamma grupper prioriteras oftast av en extern entreprenör snarare är t ex barn och ungdomar, äldre och funktionshindrade Besparingar i anläggningsdriften ger oönskade effekter (ingen kontroll från kommunen) Långa komplicerade avtal styr verksamhetsdrift, svårt med framtidsfrågor Svårt att införa önskade förändringar ur ett kommunalt perspektiv (olönsamma men nödvändiga förändringar) Kommunen får oftast ta över anläggningen efter avtalstiden (30 år) då anläggningen börjar bli kostsam 38

57 3.6 Långa avtal styr samarbetet (verksamhetsdriften) Det finns idag en otydlighet om vilka juridiska ramar som gäller för OPP-samverkan/ BOT inte minst när det handlar om att reglera avtal för verksamhetsdriften. De juridiska riskerna är stora och det finns kommuner som drabbats utav olika sanktioner där exempelvis projektet inte har konkurrensutsatts på rätt sätt. Frågorna gällande drift av fastigheten och verksamheten kan vara komplicerade och något unika för badbranschen jämfört med andra idrottsarenor och därför är det viktigt att upprätta samarbetsavtal som reglerar nuvarande förutsättningar och framtida förändringsbehov 9. Exempel på områden som bör avtalsregleras är tillgänglighet, föreningar, simundervisning och skolbad, önskvärda funktioner och öppettider, prissättningar, åtagande och ansvar, utveckling och marknadsföring, underhåll och skötsel av fastighet, tillträde och insyn, leverantörens ansvar mot kommunen och andra viktiga styrande principer. Avtal är viktiga men kan även begränsa verksamhetens utveckling. 4. Exempel på kommuner med alternativa ägar- och driftsformer 4.1 Tyresö Aquaarena Tyresös nya bad och simhall invigdes den 5 januari 2013 men har planerats och processats aktivt i över 6 år. Frågor som uppkom tidigt i diskussionen var ägar- och driftsformer för det framtida badet och de alternativ som lades fram var; - Bygga och driva själva - Bygga själva och låta extern operatör driva anläggningen - Bara köpa simhallstjänster från annan ägare/operatör Beslutet föll på det sistnämnda dvs. att låta en privat aktör både bygga och driva kommunens simhall och att kommunen bara köper simhallstjänster. Tyresös motivering till angivet beslut var bland annat att man ansåg en privat aktör vara bäst lämpad att tillgodose allmänhetens intresse på ett affärsmässigt sätt samt hade bäst förmåga att bedöma och bära olika slags risker. En riskfördelningstabell togs fram med följande information; 9 Svensk Simidrott

58 Riskkalkyl Tyresö Kommun Tyresö Aquaarena Vem tar risken? Om kommunen ansvarar för bygg och drift Kommunen Upphandlad OPPlösning med ett privat Simhallbolag Simhallsbolaget Högre byggkostnad än beräknat Räntan ökar/blir högre Kommunen Kommunen Högre driftskostnad Kommunen Simhallsbolaget Lägre intäkter från Kommunen Simhallsbolaget allmänheten Ny lagstiftning Kommunen Kommunen Riskanalysens utfall tillsammans med att kommunen undgick egen investering av ett simhallsbygge beräknat till 200 mkr var de viktigaste argumenten för att gå vidare i en total OPPlösning för Tyresö kommun. Förutsättningar för upphandlingen beskrevs som följer; - Upphandling av tjänster som ska tillhandahållas kommunen skall avtalsregleras genom sk. baskrav på anläggningen mot avtalad ersättning. (kommunen erhåller inga intäkter) - Avtal ska skrivas i form av en sk. byggkoncession - Upphandling ska ske i form utav en konkurrenspräglad dialog - Den som vinner upphandlingen ska ansvara för byggnation, finansiering, ägande och drift av både anläggning och verksamhet - Entreprenören är fri att utnyttja, marknadsföra och prissätta tjänster i anläggningen till den del som inte tas i anspråk för tjänster till kommunen - Entreprenören svarar för alla affärsrisker (kommunens enda åtagande är att betala överenskommen ersättning för definierade tjänster) En bildad projektgrupp för Tyresö kommun hade i upphandlingsprocessen dialog med två kvalificerade konsortier. Dialogerna pågick mellan december 2007 till maj 2009 och den långa och kanske oväntade dialogperioden förlängde anbudstiden med åtta månader. Tilldelningsbeslut togs i oktober 2009 men avtalet med extern part tecknades först i juli 2010 då en del problematik kring avtalsfrågor, relationer samt säkrande av kalkyler uppkom. Avtalet med kommunens baskrav är reglerat i ett 11-sidor långt avtal med tillhörande bilagor som reglerar detaljinformation kring fastighetsöverlåtelse, markförhållande, ritningar, funktionskrav, tekniska specifikationer, tjänster 40

59 som leverantören skall tillhandahålla, ekonomiska kalkyler, räntelägesinformation och indexuppräkning, övertagandevillkor samt information om kommunal borgen. Kommunens åtagande i Tyresö; - Tyresö kommun ska betala avtalad ersättning för tjänster enligt baskrav under 30 år - 50 % av ersättningen skall indexregleras samt ska kommunen stå risk för ökat ränteläge - Kommunen ska teckna borgen för externa lån (20 mkr betalade Medley och 180 mkr är borgen för Tyresö kommun) - Kommunen ska tillhandahålla parkeringsplatser - Kommunen ska avstå från att lägga sig i det som inte är reglerat i träffad överenskommelse - Kommunen ska köpa simhallsbolaget efter 30 år (mark och anläggning) till överenskomna villkor. Om den privata aktören skött anläggningen på ett optimalt sätt utgår en bonus från kommunen (en morot att hålla god skötsel och drift av anläggningen ända fram till överlämnandet) Tyresö Aquaarena med vy från väster 41

60 Medley AB Den privata aktör som vann upphandlingen för Tyresö kommuns nya bad och simhall blev Medley AB som i sin tur ägs utav Tagehus Holding AB. Medley äger och driver både anläggning och simhallsverksamhet i Tyresö samt erbjuder gym, gruppträning och andra friskvårdrelaterade aktiviteter. Medley grundades år 2001 och driver idag 35 bad- och friskvårdsanläggningar i 21 kommuner i Sverige. Företaget omsätter närmare 300 mkr och har ca 250 månadsanställda. Ersättningen som avtalades för Tyresö kommun att betala till Medley årligen utgick från 13,8 mkr år Idag betalar kommunen 14,7 mkr till Medley efter indexhöjning samt annan överenskommen reglering. Tyresö är nöjd med den OPP-lösning som är beslutad för kommunens simhallstjänster men dock finns det tre viktiga ekonomiska aspekter värt att notera; 1. Tyresö kommuns ersättning till Medley kommer under åren succesivt att öka via indexuppräkning (det blir alltså dyrare med åren) 2. Kostnaden för att leja ut affären till privat aktör blir troligtvis dyrare än att äga och driva egen verksamhet (obs! dock har kommunen inget risktagande vid minskade intäkter etc.) 3. Oavsett eget ägande eller OPP-lösning kommer kommunen att ansvara för anläggningen efter 30 år en period då anläggningen kräver betydligt mer underhåll och är kostsam 4.2 Ängelholm Ängelholms beslutade år 2006 om ett nytt bad i kommunen. Diskussioner om placering, utbud, ägarfrågor och ekonomi har pågått fram till år 2011 då avtalet för badhysbygget undertecknades av två parter, Ängelholms kommun och Kunskapsporten AB. Ängelholms kommun beslutade att ingå i en OPP-lösning där Kunskapsporten ska bygga, äga och driva badverksamheten fram till år 2044 då avtalet löper ut. Det finns varierande anledningar till partnerskapet, dels kunskaps- och resursbrist av att sköta bad- och simhallsanläggning i kommunen och dels ansåg dåvarande politik att denna typ av anläggning/aktivitet inte ska bedrivas i kommunal regi. Ängelholms kommun har i upphandlingsförfarandet lämnat en funktionsbeskrivning som anger information allt ifrån antal förväntade besökare till marknadsföring, prissättning och styrande viktiga principer för den kommunala angelägenheten. Kommunens årliga ersättning till Kunskapsporten AB för avtalade bad- och simhallstjänster uppgår till 18,9 mkr exkl. index under 30 år. På grund av oenigheter kring placering, detaljplan mm försenades projektet rejält vilket ledde till att det gamla badet 42

61 (Rönneholmsbadet) fick stänga 2012 eftersom det uppkom stora risker med att vistas i anläggningen. För att klara kommunens simundervisning och föreningsverksamhet byggdes en provisorisk badanläggning (en rostfri balja, 25 meter med 6 banor samt omklädningsrum och teknikrum) i en gammal Willysbutik. Ytterligare ett bad i kommunen fick rustas upp för allmänheten i väntan på den nya bad- och simhallsanläggningen som beräknas stå klar i december Sena beslut och komplicerad ärendehantering har lett till en extrakostnad för Ängelholms kommun på ca mkr. Ängelholms identifierade risker i badprojektet anges nedan; - Detaljplanen överklagades räkna med att det tar tid! - Bygglov överklagades försök att förutse vad som kan hända vid beslut av placering - Badet gick på övertid - handla i tid! ett reservbad kanske måste planeras för att klara badverksamheten ett antal år framöver - Många tilläggsavtal om ex tillfarter, gångstråk, broar mm tillkom - Tolkningar kring vad som omfattas av skolbad och föreningsbad mm (köpta tjänster) i sitt OPP-avtal 4.3 Kalmar Energi Holding AB leasar Mosskogen Styrelsen för Kalmar Energi Holding AB beslutade i början på augusti 2007 att bygga ett kraftvärmeverk i Moskogen. Målet med satsningen var bland annat för att kunna trygga en konkurrenskraftig, miljöriktig och säker värmeförsörjning av ett växande Kalmar. Investeringen uppgick till knappt 1,2 miljarder kronor och finansierades huvudsakligen via leasing. Beslutet om att gå in i så kallad finansiell leasing berodde enbart på att det vid gällande tidspunkt var det billigaste upplåningsalternativet för bolaget. Kalmar Energi betalar idag hyra/leasingkostnad till avtalad bank enligt en överenskommelse på 22 år, därefter övertas anläggningen i egen regi. Då Kalmar Energi ansvarar och bekostar all drift för anläggningen upptas den som en anläggningstillgång i bolagets redovisning. 43

62 5. Upphandlingsformer för framtida bad- och friskvårdsanläggning I föreslagna OPP-lösningar (SLB eller BOT) så tar den privata aktören hand om allt i en upphandling. Väljer kommunen att på egen hand bygga och driva projektet finns i huvudsak tre upphandlingsformer för ett projekt av denna storlek och komplexitet att välja på; Upphandlingsform Fördelar Nackdelar Partnering Samverkansprojekt som skapar stor delaktighet hos både beställare och entreprenör Kräver mer egna resurser Gemensamt intresse att hitta bästa mest kostnadseffektiva lösningen Etablerat koncept vid komplexa projekt, typ badhus Möjligheter att påverka livscykelkostnader vid val av material och energilösningar Möjlighet att välja installatörer Gränsdragningsproblematik i ansvarsfrågor Totalentreprenad Delad entreprenad Kortare projekteringstid Klart ansvar mot en aktör Möjliggör snabbare byggstart då entreprenören ansvarar för projekteringen. Separat konsultupphandling behöver ej göras. Alla delar konkurrensutsätts vilket medför kostnadseffektivitet Snabb byggstart God möjlighet att påverka genom hela processen Ofta billiga lösningar som har fokus på garantitid och inte byggnadens beräknade livslängd Lätt att tappa kontrollen över detaljer i innehållet när kontraktet väl är tecknat Projektörerna är lojala mot entreprenören och beställaren har svårt att få löpande input om ev. förändringar som kan vara kostnadsdrivande för entreprenören Vid ev. fel är ansvaret otydligt Samordning av flera discipliner kräver mycket interna resurser. Säkerställa erfarenhet och kompetens hos konsulter Överprövning vid fler upphandlingar kan fördröja processen. 44

63 5.1 Partnering Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift, baserat på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen. NCC har tagit fram en modell för strukturerad samverkan i samarbete med kunder mer än tio år. Modellen har tre nyckelfaktorer; gemensamma mål, gemensam organisation och gemensamma ekonomiska intressen vilka alla delar ger förutsättningar för deltagarna att kunna använda sin kompetens rätt. Genom partnering tar man tillvara allas kompetens tidigt i projektet och kan därmed spara både tid och kostnader. I partnering är projektets samarbetspartner med från början och utvecklar projektet tillsammans. 5.2 Partneringprocessen jämfört med en traditionell process Traditionell Process Kravformulering Projektering Upphandling Produktion Användning Tid Partneringprocess Kravformulering Upphandling Projektering Projekteringssamverkan Brukar/Driftssamverkan Produktion Användning Modell: Patneringprocess NCC (ncc.se/partnering) Tid 45

64 6. Förslag till Kalmars ägar- drifts- och upphandlingsform för framtida bad- och friskvårdsanläggning 6.1 Förslag ägar- och driftsform Då vi inte har erhållit några signaler om att upplåning av investeringskostnaden vill undvikas blir vår rekommendation att en ny anläggning skall ägas av kommunen och att kommunen sköter verksamhet och drift på anläggningen. Detta undantar gymverksamhet och serveringen som bör läggas ut på extern entreprenad. De starkaste argumenten för eget ägande och drift kan sammanfattas enligt följande; 1. Kommunen har full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och offentlig service 2. Kommunen har idag god kunskap av att äga och driva sin egna bad- och friskvårdsanläggning. Anläggningen drivs med hög kvalitet och god service 3. Kommunen slipper långa och svåra avtal med extern part som ska regleras för verksamhetens tjänster, utbud och utveckling 4. Den tilltänkta nya bad- och friskvårdsanläggingen har stor potential till höga intäkter, detta tillsammans med en relativt underhållsfri anläggning (beräknat de första 10 åren) gör att ekonomin kan bli betydligt bättre än beräknat 5. Att äga och driva egen anläggning exkluderar extra kostnader som årliga indexhöjningar i hyresavtal samt extra marginaler som det innebär att köpa tjänster/utbud mm utav extern part Om Kalmar kommun vill slippa låna upp investeringskostnaden själva rekommenderas istället ägande av fastigheten/anläggningen enligt offentligt-privat partnerskap (OPP). Det innebär att Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning byggs, ägs och eventuellt driftas utav extern leverantör. Dock rekommenderas som tidigare nämnt att verksamhetsdriften behålls inom kommunen (se ovan angivna argument). De starkaste argumenten för angiven OPP-lösning för fastigheten kan sammanfattas enligt följande; 1. Kalmar kommun slipper låna upp investeringskostnader (ca 360 mkr) 2. Vid hyra av anläggning inkl. drift slipper kommunen ansvar för fastighetsfrågor, kompetens av badbransch/drift mm. Fokus kan istället läggas fullt på verksamhetsdriften 46

65 6.2 Ekonomiska Konsekvenser Kostnaderna för egen investering och drift tenderar ge ett positivare resultat långsiktigt då varken indexhöjningar eller andra marginaler till extern part belastar resultatet mer än nödvändigt. Jämförelserna i tabellen utgår från de nettokostnadsberäkningar som tidigare presenterats i förstudien av Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. Alternativa ägaroch driftsmodeller Kommunen investerar och driver verksamheten * Kostnader Intäkter Bu/2015 År 1 År 5 År 10 År 15 År Kommunen är hyresgäst och extern part äger fastigheten ** Kostnader Intäkter Extern part äger och driver anläggingen/fastighet och verksamhet. Kommunen köper tjänster *** *Kapitaltjänstkostnaden är beräknad på 33 år, 3 % avskrivning/år samt 2,9 % räntekostnad (kommunen) ** Hyreskostnaden är beräknad utifrån samma kapitaltjänstkostnad som kommunens (se ovan angiven ränta, avskrivning mm) inkl. en kostnadsökning med 10 % för hyra istället för eget ägande. Övriga kostnader och intäkter är beräknade enligt kommunens modell (kommunen äger och driver). Skulle driften läggas ut på extern aktör kommer kostnaden troligtvis att öka ytterligare med någon procent. *** Kostnaden är beräknad utifrån Tyresös exempel för total OPP. De totala kostnaderna minskade i avtalet med ca 30 % för kommunen mot att alla intäkter tilldelas extern leverantör. Kostnaden är delvis indexreglerad och ökar med en snittsumma av ca 480 tkr/år Äga - Hyra - Driva Nettokostnad/år Kommun Hyra OPP 0 ÅR 1 År 5 År 10 År 15 År 25 47

66 6.3 Förslag upphandlingsform Då partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen där parterna tillsammans löser uppgifterna i ett förtroendefullt samarbete med fokus främst på gemensamma mål och ekonomiska intressen ser utredningsgruppen att denna form av upphandlingsmodell är den bäst lämpade för denna typ utav projekt. Förutom att sträva efter en viktig samarbetsform i ett avancerat projekt grundar sig även beslutet på en sammanvägning av för- och nackdelar av varierande upphandlinsmodeller samt dialoger med andra kommunala beställare av denna typ utav komplexa anläggningar. 6.4 Sammanfattning förslag på ägar drifts och upphandlingsform - Kalmar kommun äger och driver fastighets- och verksamhetsdrift utav egen bad- och friskvårdsanläggning - Alternativt att extern part äger och hyr ut Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning till Kalmar kommun. Kommunen fortsätter att ansvara för verksamhetsdriften - Om Kalmar kommun väljer att äga och driva framtida bad- och friskvårdsanläggning rekommenderas partnering som upphandlingsform 48

67 Handläggare Datum Jan Botö Röjås Bilaga 3 Förslag framtida Kalmar Sportcenter Förslag på framtida Kalmar Sportcenter. Inledning Kultur och fritidsförvaltningen har fått uppdraget att redovisa förslag på framtida Kalmar Sportcenter. Vi har begränsat oss till att beskriva hur Äventyrsbadets nuvarande lokaler skulle kunna användas. Om dessa lokaler inte går att återanvända gäller helt nya förutsättningar, då kommer förslagen att omarbetas och omdisponeras, men de beskrivna förslagen i denna utredning förändras inte utifrån de behov som finns. Uppdraget har indelats i två faser: Fas 1 Nulägesbeskrivning Kartläggning av lokalerna i Kalmar sportcenter Beskrivning av vilka aktörer som nyttjar Kalmar sportcenter. Fas 2 Framtidsbeskrivning Identifierade behov Förslag till framtida Kalmar Sportcenter Bakgrund Kultur och fritidsnämndens uppdrag är att erbjuda anläggningar, miljöer och ekonomiska förutsättningar för kultur- och fritidsverksamheter så att alla medborgare kan välja vilka upplevelser, aktiviteter eller evenemang som de vill ta del av eller delta i. Sport- och idrottshallar fyller en viktig funktion som aktivitetshus och mötesplats för kalmarborna. Från och 1 januari 2015 har ansvaret för Äventyrsbadet övergått till Kultur- och fritidsnämnden. Under 2014 togs en utredning fram där uppdraget var att utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler och en möjlig tidsplan för Kalmars framtida simhall. I samband med att utredningen presenterades för Kommunstyrelsen togs beslut om att ett underlag kring möjligheterna att bygga om och utveckla nuvarande simhallslokaler till behovsanpassade aktiviteter för området Kalmar Sportcenter. 49

68 Fas 1 - Nulägesbeskrivning Kartläggning av lokalerna i Kalmar sportcenter Kalmar sportcenter består av - Totala ytan är cirka m2 inklusive E-hallen och LNU:s kontor/lektionssalar. (se bilaga för lokalernas specifikationer för varje idrott) 3 stora hallar A, D, E 2 mindre hallar, B, C Budohall Fäktningshall med avdelbar lokal för kampsport Brottningslokal Ishall A (Iffe) Ishall B Omklädningsrum Förråd Kontor/kanslier/personalutrymmen/mötesrum Entréytor med reception Äventyrsbadets ytor består av - Totala ytan är cirka m2 Stora bassängen Föreningsbassängen Lilla bassängen Äventyrsdel Relaxavdelning Actic Gym Restaurang Äventyrscaféet Träningslokaler för boxning och taekwondo och Actic Sjukgymnast- och massagemottagning samt dykbutik Omklädningsrum Kontor och personalutrymmen Teknikutrymmen Förråd Beskrivning av vilka aktörer som nyttjar Kalmar sportcenter. Badet nyttjas av allmänheten, företag, samtliga skolor i kommunen och Mörbylånga kommun och föreningar, främst Kalmar Simsällskap. Sport- och ishallsdelen används av skolor och föreningsliv för träning och matcher/evenemang. Även mässor förekommer. Allmänheten besöker anläggningen för träning, som publik eller som medföljande till tränande ungdomar. Studenter använder lokalerna som studieplats. Anläggningen har begränsade möjligheter att ta emot arrangemang i de högsta serierna. Landskamper på högsta nivån i lagidrotter är inte alls möjliga. 50

69 Följande aktörer nyttjar sporthallsytor regelbundet under hösten 2015: Skolor Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Särskolan CIS gymnasiet Västra skolan Södra skolan Östersjögymnasiet Kalmar Praktiska Linnéuniversitetet Föreningar FBC Kalmarsund KFUM Kalmar Handbollsförening KFUM Basket BK Kvasten Kalmar Drill Föreningen Idrottsliga Kalmarstudenter (FIKS) Calmif Kalmar Budoklubb Kalmar Brottningsklubb Kalmar Fäktklubb CL-98 Elevkårerna (Rugby) Team East Taekwondo (lokal i badets källare) Kalmar Boxningsklubb (lokal i badets källare) Ishallen nyttjas regelbundet av: Skolor Kalmar HC Kalmar konståkningsklubb Calmar Skating HC Allmänhetens åkning 51

70 Fas 2 - Framtidsbeskrivning Identifierade behov Det är av stor vikt att lokalerna på Kalmar sportcenter bygger på flexibla lösningar som är tillgängliga för alla och är hållbara på lång sikt. Vi behöver minska externt hyrda idrottslokaler, både ur ett ekonomiskt och effektivt perspektiv. Det ska finnas möjlighet för etablering för nya sporter och utveckling av det befintliga idrottslivet som finns nu i Kalmar. Framtiden ställer nya krav på kommunens sport- och idrottshallar. Nya målgrupper och nya aktiviteter kräver att lokalerna anpassas för att motsvara dessa behov. Nedan följer de viktigaste identifierade behoven; rörelsehall och motorikhall öka möjligheterna/förutsättningarna för handikappidrotten att idrotta på sina villkor fler och bättre lokaler för kampsporterna ökad kapacitet för skolidrottens behov av centrala hallar ny ishall med större publikkapacitet och multifunktion etablera fler och nya idrotter i Kalmar Sportcenter såsom, bordtennis, bowling och curling serveringsmöjligheter vid arrangemang serveringsmöjligheter för VIP-gäster fler förråd till föreningslivet föreningskanslier/funktionsarbetsplatser för föreningar lektionssalar/grupprum/konferensrum /mötesrum faciliteter för tvätt och tork för föreningarnas verksamheter samlade personalutrymmen Exempel på rörelse o motorikhall (Århus, Danmark) 52

71 Förslag till framtida Kalmar Sportcenter Denna utredning fokuserar på möjliga utvecklingsplaner för Kalmar sportcenter. I fokus ligger ett sportcenter som en mötesplats och arena för olika aktiviteter för alla åldrar. Våra anläggningar är viktiga för skolan, idrottsverksamheten och folkhälsan i stort. Vi föreslår ett inrättande av en rörelse- och motorikhall. När vi ser oss omkring i det kommunala idrottssverige är det få kommuner som gjort några större förändringar i sina hallar. Danmark har dock ett helt annat tänk kring utvecklingen av sporthallar. Där finns det anläggningar som har gått från gymnastiksalar till motoriklandskap som ska stimulera de grundläggande färdigheterna i motorisk utveckling. En specialanpassad idrottshall för personer med funktionshinder för att alla barn och ungdomar ska har möjlighet att delta i föreningsliv/ idrottsundervisning. Denna hall ska också vara anpassad för gymnastikens behov. Vi vill skapa möjligheter för idrottslivet för samarbete med andra föreningar, genom att få tillgång till föreningskanslier/funktionsarbetsplatser och mötesrum. En bra serveringsorganisation bör finnas inom kvarteret. Servering efterfrågas av både besökare och föreningar. Flera föreningar vill ha eget kök men det är inte effektivt varken ur lokalmässig eller ekonomisk aspekt att bygga fler än ett kök i kvarteret. Däremot behövs serveringsmöjligheter på flera platser. Lösningen kan vara att en part driver en allmän restaurang i kvarteret och föreningarna köper in från denne och säljer vidare med påslag. Vi föreslår en ny ishall, som ersätter Iffe-hallen. En ny ishall bör ha minst sittplatser. En förutsättning för en ny ishall är att den ska vara multifunktionell, för att kunna nyttjas även vid större tävlingar utöver isidrotterna samt nyttjas vid större evenemang. 53

72 Förslag på detaljnivå Äventyrsdelen används till rörelsehall (c:a m2) Stora bassängen blir en hall för skolidrott dagtid och handikappidrotter/gymnastik övrig tid. Viss kapacitet för publikläktare är önskvärt, < 300 pers. (c:a 800 m2) Träningsbassängen görs om till plant golv med sportgolv eller parkett. Kan användas till bordtennis (8 bord + förråd), inomhusbågskytte, eller fäktning. (c:a 430 m2) Lilla bassängen och inre delarna av relaxen rymmer två ytor för kampsport/gym/dans (100 m m2) Omklädningsytorna på bottenplanet minskas med 60 %. Överbliven yta rymmer två lokaler för kampsport/gym/dans. (c:a 180 x 2 = 360 m2) Nuvarande Zooma-massage och yttre delarna av relaxen blir kontor och konferensrum (c:a 190 m2) På hyllan ovanför nuvarande restaurangen finns flera rum som lämpar sig för kanslier/föreningsutrymmen (c:a 95 m2 + balkongytan) Solarierna blir förråd för intilliggande hall Befintlig tvättstuga i källarplanet kan bli gemensam tvättstuga för föreningar I Källarplanet kan det skapas gott om ytor för föreningsförråd Alla ytor som idag upptas av bassängernas vattenberedningsutrustning, ventilation, el m.m. lämnas orörda i detta förslag då de är svåra att använda utan omfattande ombyggnadsåtgärder. På övervåningen i nuvarande Actics lokaler förläggs restaurang och kök. Det innefattar även kontoren som Linneuniversitetet hyr idag. Denna del kan användas för slutna sällskap. 54

73 Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: MEDBORGARFÖRSLAG - ombyggnad av GC-vägen vid tunneln under Norra vägen vid Berga Centrum Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget och beslutar att inte genomföra någon ombyggnad av gång- och cykelvägen. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Vid Bergacentrum finns en gång- och cykeltunnel under Norra vägen, se gulmarkering på flygfotot nedan. Park- och infrastrukturenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

74 Datum (2) Axel Sjölin med flera elever på Djurängsskolan upplever problem med sikten i tunneln. Gång- och cykelvägen svänger precis innan tunneln vilket gör att det kan vara svårt att se mötande cyklister och gående. Förslaget han lämnar är att räta upp gång- och cykelvägen öster om tunneln. Gång- och cykelvägen genom tunneln har vägmålningar för att styra gående och cyklister så att de inte kolliderar med varandra. Gång- och cykelvägen är belyst och har en belysningsstolpe på vardera sidan om tunnelns mynning. Det finns heldragen linje som separera gående och cyklister, cykel -och gångsymboler, riktningspilar samt mittlinje på cykelbanan. Det säkraste sättet att ta sig till och från skolan är via en planskild korsning som i detta fall en gång-och cykelvägstunnel. Att räta ut gång- och cykelvägen är en stor åtgärd som kräver att marken behöver schaktas och att eventuella föroreningar och ledningar tas om hand. Kalmar kommun håller på att se över och rusta upp all belysning, inklusive belysning i tunnlar. Trygghet är en faktor i prioriteringen av belysningsåtgärder och extra satsningar på gång- och cykelvägstunnlar kommer att genomföras. Gång- och cykelvägstunneln vid Berga centrum är inte belyst idag, men planeras att bli belyst. Upprustningen kommer att pågå under några år och i dagsläget går det inte att precisera mer exakt i tid när belysningsåtgärder i den aktuella gång- och cykelvägstunneln genomförs. I övrigt gäller som på andra platser att anpassa sig efter rådande förhållande och vara uppmärksam samt ta hänsyn till andra trafikanter. Linda Almljung Törngren Trafikplanerare

75

76

77

78

79 1

80 Innehållsförteckning Sammanfattande ord sid 3 Inledning sid 4 Projekt Kalmar cykelstads styrgrupp sid 4 Projektets arbetsgrupp sid 4 Projektets ekonomi sid 5 Kommunens budget och mål sid 6 Utveckling av cykeltrafiken i Kalmar sid 9 Vad tycker cyklisterna? sid 11 Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2016 sid 13 Säkra gång- och cykelvägar sid 13 Bra drift- och underhåll av cykelvägar sid 17 Trygghet sid 21 Mobility management (inkl cykelvägvisning/-kartor) sid 21 Cykelparkering sid 27 Möjlighet till felrapportering sid 29 Turismcykling samt att ta med cykel i kollektivtrafiken sid 29 Fler och bättre cykelvägar sid 31 Samarbete med andra organisationer sid 34 Utveckla det interna arbetet sid 34 Referenser sid 35 Bild: Träningscyklingstrenden håller i sig. Här ett gäng på väg norrut. Det senast nytillkomna loppet Kalmar GP Open bidrar säkert till trenden liksom sedan tidigare Ironman och Kalmar MiniTri. 2

81 Bild: Artikel i Östra Småland den 9 april efter släppet av förra cykelbokslutet. Detta skedde i form av en pressträff Lindsdal då även den nya cykelvägvisningen där lyftes fram. Nu ser vi att trenden med ökad cykling fortfarande håller i sig. Sammanfattande ord Året som gått har inneburit att Kalmar har tagit flera viktiga steg mot att bli en bättre cykelkommun och cykelstad. Cirka 1,4 km ny cykelväg har byggts och en stor satsning har gjorts på att erbjuda cykelparkering vid busshållplatser. Ett tiotal hållplatser, med läge A och B, i norra Kalmar har försetts med cirka 300 stycken nya cykelparkeringsplatser under På Kvarnholmen har totalt 150 cykelparkeringsplatser anlagts. Monteringen av cykelvägvisningssystemet i Lindsdal genomfördes våren Projektering och beställning är gjord för motsvarande i Smedby inför En rad olika cykelevent och cykeltävlingar har genomförts på gator, torg och köpcentrum vilket tillsammans med omfattande mediebevakning troligen ytterligare ökat medvetenheten kring cyklingens fördelar och potential i Kalmar. Med ökad andel cykling kan vi uppnå en bättre folkhälsa, en mer attraktiv och mindre bullrig stad med bättre luft och minskad miljöpåverkan. De nio fasta mätpunkterna som registrerar antalet förbipasserande cyklister visar att cykeltrafiken fortsätter att öka. Vi ser hela 26 procent ökning av cykeltrafiken i staden från 2012 till 2015 när man jämför kvartal tre för dessa fyra år! Vi har flera viktiga utmaningar framför oss. Det handlar bland annat om att få kollektivtrafiken och gångtrafiken att utvecklas hand i hand med cyklingen, där byte mellan färdsätt underlättas. Därför ska vi nu bredda arbetet inom projektet Kalmar Cykelstad till att också greppa över dessa områden. Vi kommer att fortsätta satsningen på fler cykelparkeringar vid busshållplatser och jobba ytterligare med mobility management, d.v.s. att utifrån den infrastruktur och de möjligheter 3

82 vi har påverka invånarnas attityder och resvanor i en mer hållbar riktning. Vår EU-ansökan tillsammans med bl.a. Rostock beviljades tyvärr inte, men vi arbetar vidare för att hitta kompletterande extern finansiering. Ett fortsatt dilemma vi måste hantera är att vi har hyfsat god tillgång till nyinvesteringspengar, men saknar en hel del pengar i rambudgeten för löpande drift. Vi måste också utveckla strategidokumenten kring trafikens utveckling för att tydliggöra inriktningen samt göra arbetet ännu mer effektivt och mer konsekvent. Annette Andersson Kommundirektör Inledning Bokslutet är uppbyggt på samma sätt som cykelboksluten för enklast möjliga jämförbarhet. Det finns många insatsområden som gått framåt under 2015, en del saker som vi måste jobba vidare med och även många idéer om hur detta bör gå till. Detta kan bli det sista bokslutet i denna tappning, eftersom det skissas på ett mer övergripande trafikbokslut. Projektet Kalmar cykelstads styrgrupp Fram till 2014 har styrgrupp för projektet Kalmar Cykelstad bestått av förvaltningscheferna för samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen samt chefen för mark- och planeringsenheten på kommunledningskontoret. Under 2014 och framåt utgör istället den inrättade plan- och exploateringsberedningen styrgrupp till detta och många andra projekt. Annette Andersson, kommundirektör Björn Strimfors, stadsarkitekt och planchef Ulrick Hultman, verksamhetsutvecklare Anette Klinth, utredare och planberedningens sammankallande Benny Wennberg, förvaltningschef för serviceförvaltningen Rebecka Persson, förvaltningschef för samhällsbyggnadskontoret Pär Svanfeldt, exploateringschef Projektets arbetsgrupp Arbetsgruppen har under 2015 bestått av följande medarbetare: Projektledare Josefin Bergquist, trafikplanerare på samhällsbyggnadskontoret Projektledare och kommunikationsansvarig Thomas Eidrup, projektledare på serviceförvaltningen 4

83 Delprojektledare Mikael Kalin: infrastrukturstrateg på kommunledningskontorets projektoch exploateringsenheten Utöver arbetsgruppen är det många andra viktiga personer/kompetenser som är involverade i planering, projektering, projektledning, byggnation samt drift- och underhåll inom de tre nämnda förvaltningarna ovan. Detta är i högsta grad ett lagarbete på bredden och över förvaltningsgränserna liksom en rad olika samverkansformer och aktiviteter med parter utanför den kommunala organisationen. Projektets ekonomi Totalt har cirka 15 mkr investerats i gång- och cykelvägar, cykelparkeringar, cykelpumpar och cykelvägvisning under Gång- och cykelvägarna utgör nästan hela summan. För 2015 budgeterades 11,4 mkr för rena gång- och cykelvägsprojekt. Under året har 8,3 mkr av dessa investeringspengar förbrukats. Här ingår de 1,1 mkr som kommunfullmäktige anslog extra (reinvestering underhåll) för gång- och cykelvägar. Dessa medel har inneburit en höjd standard på gång- och cykelvägar. I vissa om- och nybyggnationer av vägar ingår även gång- och cykelvägar. Kostnaderna för gångoch cykelvägar har inte särredovisats i dessa projekt. Investeringarna för detta uppskattas till ca 6,7 mkr. Det är summan av 6,7 mkr samt 8,3 mkr (enligt ovan) som alltså totalt blir 15 mkr. Kvarvarande driftsmedel från KLIMP-projektet (0,7 mkr) har bland annat använts till marknadsföringsinsatser och driftskostnader för cykelräkningsutrustningen. Bemanningssituationen på planerings-, projekterings- och produktionssidan gör att tillgängliga medel för investeringar alltså inte har förbrukats i önskvärd omfattning. Detta är ett dilemma när behoven av åtgärder är stora. Ett annat problem för utvecklingen av cykelstaden Kalmar är att det inte finns någon långsiktig ekonomisk plan när det gäller driftsmedel/rambudget. Detta har också framförts i upprepade skrivelser från styrgruppen till budgetberedningen, som innehållit äskanden om utökad rambudget motsvarand ambitionen i cykelfrågorna. En utökad rambudget är en nödvändighet för att bland annat de nya investeringarna ska kunna drivas och underhållas på ett rimligt sätt. Denna begäran har ännu inte bifallits. Däremot har alltså getts tillfälliga förstärkningar av investeringsbudgeten vilket dock är positivt. Ur budget för 2016 med planering för Omprioriteringar av det som planeras för under kommande treårsperiod sker ibland. Detta beroende på att man behöver passa på att lyfta in åtgärder i gång- och cykelvägnätet i samband med andra åtgärder som t.ex. vid utbyte av vatten- och avloppsledningar eller ombyggnad av intilliggande väg. Detta för att vara kostnadseffektiva. Detta går tyvärr inte alltid att planera för flera år i förväg utan det gäller att ta vara på samordningsmöjligheter när de uppkommer. En annan anledning till omprioritering kan vara att olycksstatistiken påskyndar insatser på en viss plats eller att bristande personella resurser gör att några åtgärder måste skjutas framåt. Investeringsbudget för cykelinfrastruktur under landar på totalt 65,1 mkr. Exempel på planerade investeringar denna period är: Ännu fler cykelparkeringar vid busshållplatser Gång- och cykelväg längs båda sidor av Esplanaden 5

84 Gång- och cykelväg för genare koppling mellan Smedby - Rinkabyholm Ombyggnation av korsningar till genomgående cykelbana Skeppsbrogatan (alltså framför Baronen) ombyggnad/breddning av gång- och cykelbana Re-investering i befintliga gång- och cykelvägar för att höja kvaliteten Kommunens budget och mål Måluppfyllelse 2015 Mål: Cykeltrafiken ska årligen öka. Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka Uppföljning: Antalet cyklister som passerar vid våra mätstationer ökade med cirka 6 procent jämfört med 2014 totalt sett över hela året, inkl Hansabron, och utan att ta hänsyn till vädervariationer mellan åren (se sid 9-11). Vid jämförelse av statistik från kvartal 3 (då man slipper vintervariationer) ser man att cykeltrafiken i Kalmar har ökat med hela 26 procent mellan år Antalet påstigande kollektivtrafikresenärer ökade med cirka 8 procent jämfört med 2014 (stadstrafiken i Kalmar) Ett tidigare mål som kan vara intressant att följa upp även i år: Cykeltrafiken i Kalmar stad ska 2015 ha ökat med 15 procent jämfört med 2012 års siffror. Uppföljning: Cykeltrafiken 2015 har ökat med 26 procent jämfört med 2012 års siffror (om vi jämför kvartal 3 och då slipper vädervariationer mellan de olika vintrarna). Mål m.m. för 2016 i kommunens budget I Kalmar kommuns budget för 2016 står följande att läsa (det som berör cykelfrågan allra mest har här strukits under): Miljövänliga transporter I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vår satsning på mötesstationer och pendeltåg är en viktig del i detta arbete. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. Vi ska arbeta för att öka transporter med cykel och kollektivtrafik men i vårt glest befolkade omland kommer bilen även i framtiden att vara ett viktigt transportmedel. Vi ska jobba på bred front för att stimulera bilägare att välja förnyelsebara bränslen. Vi ska bekämpa utsläppen och inte bilarna. Kvarnholmen har i dag nästan parkeringsplatser, när nu stadskärnan förtätas måste antalet parkeringsplatser behållas. Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun I regional samverkan ska vi skapa hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Att kollektivtrafiken ökar är en förutsättning för att minska våra fossila koldioxidutsläpp. Alla samhällsbetalda person- och godsresor ska vara klimatneutrala till år Vi utvecklar den nyligen uppstartade samlastningscentralen och fortsätter att effektivisera våra varutransporter. Vi mäter och följer upp drivmedelsförbrukningen i samtliga våra fordon. 6

85 Biogas Biogasen får allt större betydelse som drivmedel för hållbara transporter. Vi satsar på fler el- och biogasbilar i kommunens fordonspark. Stadsbussarna drivs med biogas och en kommande upphandling av kollektivtrafik måste kräva biogasdrift. Det ger också grunden för en ökad produktion av biogas som i sin tur också ger stora möjligheter för miljön och de gröna näringarna. Cykelkommunen Kalmar (not: formuleringen oförändrad jämfört med budget 2015) Arbetet med att utveckla cykelstaden Kalmar ska fortsätta och uppdraget förlängs till och med Vi ska fortsatta att mäta cykeltrafiken, skapa fler och säkra cykelvägar inte minst till våra skolor, bygga bort felande länkar, skapa säkra cykelparkeringar, utveckla huvudcykelvägnätet, med mera. Projektet Kalmar cykelstad, som omfattar hela kommunen, ska fortsatt placera Kalmar högt i nationell rankning av cykelstäder. Cykelarbetet ska ses som en del i arbetet med olika trafikslag. Satsning på elbilar Kalmar kommuns hälftenägda bolag Kalmar Energi är aktiva i samverkan kring infrastrukturen kopplad till elbilar. Elbilspooler och en infrastruktur anpassad för laddning är konkreta områden och viktiga delar i samhällsansvaret. Att forma övergripande planer för stadsplanering och hitta enkla betalningsformer kommer naturligt när elbilar går från test till mer standardiserade lösningar. Vägar och cykelvägar Det finns ett stort behov av att rusta upp våra vägar och cykelvägar och under de senaste åren har en stor satsning skett på våra vägar och cykelvägar i Kalmar kommun. Denna satsning fortsätter och anslaget till bland annat landsbygdens vägar (enskilda vägar) höjs med 1,2 miljoner kronor årligen. Mål 2016 Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år Cykeltrafiken ska årligen öka. Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Övergripande extern uppföljning SHIFT 2015 Konsultfirman Trivector genomförde för andra året i rad en kommunranking av svenska städers arbete med hållbara transporter, benämnt SHIFT Alla städer med över invånare i centralorten deltog, d.v.s. alla som blev inbjudna att delta, totalt 36 städer. Rankningen gjordes under våren/sommaren 2015 och presenterades under Almedalsveckan i Visby i juli Kalmar hamnade på plats 24 av 36 i Sverige, en förbättring med 10 placeringar jämfört med Det är framförallt arbetet med ny parkeringspolicy och förbättringar i cykelvägnätet som ger effekt men det finns ytterligare förbättringspotential inom en rad områden. Under våren 2015 deltog kommunen i Cykelfrämjandets Kommunvelometer. Enkätundersökningen ger en kompletterande bild av hur kommunen ligger till i just cykelarbetet i förhållande till 36 andra kommuner med uttalade cykelambitioner. Kalmar placerade sig på plats 17. Eventuellt kommer vi delta igen i denna undersökning

86 Ur rapporten (som kan läsas på Kalmar har framförallt höga poäng inom delområdena aktiviteter samt uppföljning och mätning. Kommunen ligger över årets medelvärde även inom information och marknadsföring, men en bit under medelvärdet inom infrastruktur och underhåll. I jämförelse med andra kommuner med en befolkning mellan och invånare är Kalmars totalpoäng 40,5 strax över snittet på 39. Cykelstaden i översiktsplanen Kalmar kommuns översiktsplan och kommunens mål om fossilbränslefri region 2030 uppgraderar cykelns roll i transportsystemet. Cykel- och gångtrafikanter är tillsammans med kollektivtrafikresenärer de prioriterade trafikantgrupperna. Goda möjligheter för cykling lyfts fram som en nyckelfaktor för ett mer hållbart resande. I tabellen nedan redovisas de åtgärder som beskrivs i översiktsplanen samt hur vi ligger till i arbetet. Genomfört Pågår Ej påbörjat Ställningstagande/åtgärd Status Kommentar Utveckla ett övergripande cykelvägnät mellan Regional cykelstrategi blev färdig och byarna och större målpunkter. antogs 2015 (Regionförbundet i Kalmar Prioritera cykelvägnät Skäggenäshalvön- Rockneby-Läckeby-Lindsdal. län). Åtgärdsvalsstudie för väg 592 Rockneby Revsudden pågår. Ny gcväg utmed Lindsdalsvägen är under utredning. Prioritera cykelvägnät Trekanten-Kalmar stad. Gång- och cykelväg utmed Smedbyvägen projekteras. Prioritera cykelvägnät Loverslund-Hagby- Vassmolösa-Ljungbyholm. Utveckla Förlösavägen som bygata med förbättringar för oskyddade trafikanter. Ny gång-/cykelväg mellan Mörevägen (Ljungbyholm) och Ångloksleden byggd Ingen åtgärd

87 Arbeta för att cykelhuvudvägnätet får en hög standard, där cyklister och fotgängare har högsta prioritet i korsningspunkter. Trafiksäkerhetshöjande korsningsåtgärder genomförda under 2015 på bl.a. Norrlidsvägen vid Pressbyrån. Utveckla attraktiva stråk för gående och cyklister till och från Skärgårdsparken och längs kusten. Satsningar i Berga Strandpark och Kalmarsundsparken inklusive Lillviken/Långviken. Ge Mörevägen i Ljungbyholm ny gestaltning med bl.a. en gång- och cykelväg. Genomfört. Ta fram parkeringsnorm för cyklar och att trygga och attraktiva cykelparkeringar finns nära de större målpunkterna. En ny parkeringsnorm är under framtagande. Den inkluderar cykel. Nya cykelparkeringar (med möjlighet att låsa fast ramen) har uppförts vid större busshållplatser. Genomföra aktiviteter som uppmuntrar till cykling regelbundet Sexton aktiviteter genomförda under 2015 (jämfört med nio 2014). Utveckling av cykeltrafiken i Kalmar Kalmar fortsätter att mäta cykeltrafiken runt om i staden med de 8 mätstationer som sattes upp 2012, samt med den publika cykelbarometer som kom på plats i juni Dessa mätstationer mäter cykeltrafiken dygnet runt, året runt. En sammanställning av mätdata för 2015 kan ses i diagrammet nedan Jämförelse av totala antalet cykelpassager, per månad i Kalmar exkl hansabron I diagrammet ovan redovisas siffrorna från Jämförbara data finns för radarmätstationerna mellan maj till december. Vid en jämförelse mellan 2015 års siffror och 2012 års siffror för just maj-dec har det totala antalet cykelrörelser ökat med 27 procent (i dessa siffror ingår inte trafiken på Hansabron där vi började mäta först juli 2013). 9

88 Jämförelse av totala antalet cykelpassager, per månad i Kalmar totalt Diagram: Totalt antal passager per månad i Kalmar. Källa: Kalmar kommun. Cykeltrafiken 2015 har ökat med sex procent då vi jämför siffrorna med 2014 års cykeltrafik. (totalt inklusive Hansabron) Vad gäller trafiken på Hansabron så ser vi cykeltrafiken har ökat 2015 med tre procent jämfört med 2014 års siffror Hansabron cykeltrafik sedan start juli Diagram:Hansabron De sista tre vintermånaderna under 2013, 2014 och 2015 var betydligt mildare jämfört med samma period 2012, vilket märks i cykelstatistiken. En mer rättvisande bild ges därför om man jämför kvartal 3 (juli-september) år från år enligt följande diagram. Detta eftersom väderförhållandena då är mer likvärdiga. Kvartal två tas inte med eftersom statistik saknas från det kvartalet för startåret Vid jämförelse av statistik från kvartal 3 ser man att cykeltrafiken i Kalmar har ökat med 26 procent mellan år , se diagram 3. Det tidigare målet var att öka med 15 procent från 2012 t.o.m. 2015, så det målet är alltså uppnått. 10

89 Kvartalsjämförelse för cykeltrafik Kalmar exkl Hansabron + 26 % Diagram: Jämförelse kvartalsvis i Kalmar Kvartal tre (juli-september) är det mest relevanta att jämföra år från år. Detta eftersom hur tuff vintern varit inte påverkar statistiken och då vi denna period har siffror ända från 2012 (kvartal 1 och 2 saknas för 2012). Hansabron ingår inte här då mätningarna där påbörjades först Källa: Kalmar kommun Vad tycker cyklisterna? Varje år gör Statistiska Centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning där kommuners invånare får uttala sig om hur man upplever kvaliteten på den kommunala servicen. Betyget för Kalmar kommun för verksamhetsområdet gång- och cykelvägar minskade från 60 till 57 (på en 100- gradig skala) mellan 2012 och 2013, betyget låg kvar på 57 även 2014 men ökade igen till 60 år Medelbetyget är 54 för samtliga 138 kommuner i undersökningen år 2015 liksom Både kvinnor och män ger även 2014 ungefär samma betyg, men däremot varierar bedömningarna med åldern. Kategorierna år samt år ger högst betyg (66 respektive 64). Den kategori som ger lägst betyg är år (56). Bild: Cykel på tåg är fullt möjligt på Öresundstågen Köpenhamn-Kalmar samt de nya pendeltågen Krösatåget. 11

90 Betygsindex Nöjd-Medborgar-Index år (SCB) Diagram: Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Kalmar kommun höjer 2015 nöjdhetsindex något på områdena belysning, underhåll och skötsel samt snöröjning. Trafiksäkerheten och tillgången tillgång- och cykelvägar ligger på samma nivå medan trygghet utomhus sjunker något (ej specifikt på gång- och cykelvägar). Nöjd-Medborgar-Index år prioriteringsmatris (SCB) Diagram: Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Prioriteringsmatris för Kalmar kommun. Hösten 2015 Gång- och cykelvägar har förflyttats längre åt vänster i diagrammet jämfört med 2014 vilket skulle innebära en lägre prioritering bland olika åtgärdsområden mot tidigare för att ge största möjliga effekt på invånarnas nöjdhet. 12

91 Genomförda åtgärder och fortsatt arbete 2016 Säkra gång- och cykelvägar För att få en bättre bild av hur många olyckor som sker, var de sker, samt hur allvarliga de är, har samhällsbyggnadskontoret sammanställt den information som ligger i STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Strada är en databas där både Polisen och sjukvården rapporterar skador som skett i trafiken. I statistiken ingår vägtrafikolyckor med personskador. Transportstyrelsens definiton är en olycka som inträffat i trafik på väg, vari deltagit minst ett fordon i rörelse och som medfört personskada. Osäkerhet i statistiken Under 2015 registrerade landets akutsjukhus cirka 15 procent färre antal personer i STRADA än vad de gjorde under Inrapporteringen för året är ännu inte helt klar. Minskningen kan dels bero på ett faktiskt minskat antal olyckor, men vi vet även att det beror på ett bortfall i registreringen. De mest betydande orsakerna till bortfallet är den förändrade rutinen och den ansträngda situationen inom akutsjukvården. Den nya rutinen innebär att patientens samtycke till registrering säkras, patienten ska själv fylla i trafikskadejournalen som delas ut på akutmottagningen eller skickas hem i brevlådan. Rutinen syftar också till att höja kvalitén på den information som registreras och göra insamlingsmetoden mer enhetlig. Hög arbetsbelastning, stor personalbrist och på många håll hög personalomsättning har också påverkat akutmottagningarnas förutsättningar att lägga lika mycket tid som tidigare på sin Stradarapportering. Polisens rapportering under 2015 är bättre än under 2014, då de brottades med stora bortfall p.g.a. polisens numera nedlagda utredningsstödsystem PUST. Olyckor 2015 Rapporteringen för 2015 är i skrivande stund inte helt klar, så exakt hur stor minskningen för året blir vet vi ännu inte. Transportstyrelsen kommer att analysera detta vidare. STRADA har inte hunnit få in de sista siffrorna för året. Detta innebär att statistiken för 2015 är preliminär. Totalt skedde i Kalmar kommun 56 cykelolyckor Noll dödliga olyckor, två allvarliga olyckor, 18 måttliga och 36 lindriga olyckor. Svåra olyckor har i år alltså delats upp på allvarliga olyckor och måttliga olyckor. Det är sjukhuset som gör den bedömningen. Merparten av olyckorna skedde på kommunala vägar. Singelolyckor är vanligast och flest sker mitt på vägsträcka eller mitt på gång- och cykelbana (och alltså inte i korsningarna). Singelolyckorna beror bland annat på halka, gropar eller rullgrus. Sådana olyckor kan till betydande del förebyggas genom bra drift och ett bra underhåll. De näst vanligaste cykelolyckorna sker mellan cykel och personbil vid korsningar och beror på att trafikanterna inte uppmärksammat varandra. 13

92 Det finns ett stort mörketal av lindriga olyckor då inte alla uppsöker sjukhus för vård efter att de cyklat omkull etc. Vid en jämförelse av det totala antalet olyckor per år för (se diagram) har 2015 och 2007 lägst antal rapporterade olyckor. Det lägre antalet olyckor under 2015 beror alltså på akutsjukhusens bortfall av registrerade olyckor och statistiken är mycket osäker på grund av detta. Det lägre antalet olyckor beror sannolikt även på att det varit en mild vinter. Under 2013 och 2014 är Polisens olycksstatistik missgivande på grund av ett stort bortfall av inrapportering. Siffrorna i diagrammet ska tolkas med försiktighet. Kartor: Kartorna är hämtade ur STRADA. 14

93 Cykelolyckor i Kalmar kommun Lindriga olyckor Måttliga olyckor Allvarliga olyckor Dödsolyckor Dödsolyckor Allvarliga olyckor Måttliga olyckor Lindriga olyckor Osäker eller okänd svårighetsgrad Ej personskadeolyckor Totalt antal cykelolyckor Värt att notera är att vi under nio års tid haft sammanlagt två dödsolyckor. Cykling är alltså inte något som kostar ett stort antal liv utan snarare räddar liv och ökar livskvalitet. Detta genom att fysisk aktivitet minskar risken för bl.a. tjocktarmscancer, hjärt- kärlsjukdom, diabetes II, benskörhet och högt blodtryck (Andersen et al 2000, Rutter 2006 källa Trafikverket). Resonemanget förutsätter att cykelinfrastrukturen håller en vettig nivå och det gör den i Kalmar även om det fortfarande finns mycket att åtgärda. Se jämförelsen med andra kommuners olycksstatistik (Cykelbokslut 2014 sid 13-15) där Kalmar placerar sig i den bästa kategorin. Trafikrådet Trafikrådet skapades 2011 och består av representanter från samhällsbyggnadskontoret, barnoch ungdomsförvaltningen, serviceförvaltningen (TME), kommunledningskontoret (brandkåren), kultur- och fritidsförvaltningen, Polisen i Kalmar samt NTF Sydost (lokala verksamheten lades ner under 2015). Trafikrådet har under 2015 tagit fram en handlingsplan, Trafikrådets handlingsplan för ett trafiksäkert beteende. Huvudmålet är ett trafiksäker beteende och detta ska nås genom att Trafikrådet verkar för ökad kunskap, acceptans och förståelse kring trafiksäkerhet. Trafiksäkerhet handlar i grunden om kunskap och attityder. För att förändra attityder krävs ett långsiktigt och 15

94 kontinuerligt arbete. Utbildning, kommunikation, kampanjer och undersökningar är verktyg som Trafikrådet ska arbeta med. Under 2015 ansvarade Trafikrådet för cykellysekampanjen, som Kalmar Cykelstad arrangerade 2011, 2012 och Denna genomfördes tillsammans med Kalmar Cykelstad och gav ett positivt resultat liksom vid de andra tillfällen då kampanjen genomförts. I år ökade användningen av cykellyse med ca 14 % och landade strax efter genomförd kampanj på ett totalt användande av cykellyse på 62 %. Kampanjen sker i ett gott sammarbete med Polisen och bör fortsätta så. Vi är inte nöjda förrän alla syns. Syns du inte, finns du inte. Syns du, finns du! Trafikrådet i sammarbete med Kalmar Cykelstad var med och invigde trafiksäkerhetsåtgärder som byggdes på Koltrastvägen och Granvägen vid Kalmarsundsskolan. Trafikrådet stannade kvar efter invigningen och samtalade med föräldrar och elever under eftermiddagen. En broschyr som innehöll en karta med skolvägar, information om trafikregler och fördelar med att gå och cykla delas ut. Hastighetsöversyn Under 2011 gjordes så kallade hastighetsöversyner där man utifrån olika parametrar såg över vilka hastigheter vi bör ha i olika typer av bebyggelse. Nya hastighetsgränser som infördes var 40 km/h och 60 km/h. Det övergripande målet med hastighetsöversynerna är att rädda liv och hastigheten är avgörande för trafiksäkerheten. Under 2014 skyltades bostadsområden inom Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm om till 30 km/h. Även beslut om hastigheter i norra Kalmar tätort togs och omskyltningen påbörjades. Beslut om hastigheter i södra Kalmar tätort togs under 2015 och projekteringen av omskyltningen utfördes. Under 2015 har även ett förslag till hastighetsplan för Rockneby arbetats fram. Fortsatt arbete Trafikrådet saknar egna ekonomiska medel och kommande arbete består i att klargöra finansieringen. Vidare kommer Trafikrådet att bland annat ge information om gångfartsområden och genomföra den årliga cykellysekampanjen. I södra Kalmar tätort kommer omskyltningen av hastighetsgränserna att genomföras under Arbetet med nya hastighetsgränser i Rockneby fortsätter under Bra drift- och underhåll av cykelvägar Betyget i SCB:s medborgarundersökning för belysning samt underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar minskade en liten aning medan det för vinterväghållning och trafiksäkerhet ligger på samma nivå som Mer om SCB-resultaten i detalj finns att läsa på sid 11. Möjligheten att ekonomiskt särredovisa övriga drift- och underhållsåtgärder för just gång -och cykelvägar har tidigare undersökts, men har visat sig svårt att göra med rimlig arbetsinsats. 16

95 Vinterväghållning Prioriterade sträckor har setts över för att vi ska lägga vår tid på de mest använda GC-vägarna. Vintersäsongen spreds saltlake på delar av huvudcykelvägnätet endast på dagskiftet av besparingsskäl. Till vintersäsongen återinfördes (likt ) jourberedskap för personal till saltlakespridaren. För säsongen respektive fortsätter denna beredskap. Det innebär att vid halt väglag kan salt spridas på gång- och cykelvägarna redan innan morgonpendlarna letar sig ut på cykelbanorna. Det ökar säkerheten och komforten för cyklister och gångare men gör även arbetet med halkbekämpningen effektivare då man sprider saltlaken på i princip tomma cykelbanor. Det kan annars vara stora problem att mötas om det är mycket snövallar längs sidorna och cyklisten måste ta sig av banan för att traktorn ska kunna passera. Saltning innebär också mindre grusning. Det grus som läggs ligger kvar länge och blir allt mindre kantigt med mindre risk för punktering. Man använder dock alltid trumlat grus från bergkross. Trumlingen slipar av de vassa kanterna men det blir ändå inte riktigt lika runt som det naturgrus som fick användas tidigare, innan rullstensåsarna skyddades från exploatering. Därför kommer problem med cykelpunkteringar att fortsätta skapa irritation hos en del invånare men allt eftersom fler och fler väljer punkteringsskyddade däck så minskar problematiken då dessa gör himmelsvid skillnad. Sopning Att cykelbanorna hålls fria från grenar, stenar, och inte minst glassplitter är oerhört viktigt för hög komfort och hög trafiksäkerhet. Inköpet av en ny mindre sopmaskin 2013, har effektiviserat arbetet med renhållning av gator, torgytor och cykelbanor i centrala Kalmar. Även cykelbanorna ca en kilometer ut från Kvarnholmen sopas nu med denna maskin. Det har i sin tur medfört att övriga sopmaskiner kunnat användas mer frekvent än tidigare utanför stadskärnan, även på cykelbanorna. Konsekvensen är att frekvensen på sopningsinsatserna ökat betydligt, exempelvis från 2-3 gånger i månaden till 2-3 gånger i veckan i de mest centrala delarna. Dessutom kan felanmälningar rörande glaskross på gång- och cykelvägar hanteras ännu mer skyndsamt än tidigare. Beläggningsarbeten Alla GC-vägar är inventerade och vi har fortsatt framåt en förstärkt budget för förbättringsåtgärder. För 2016 planeras omfattande beläggningsåtgärder på gång- och cykel vägar. Regelbunden omasfaltering av befintliga gång och cykelvägar är likaså det en nödvändighet för att hålla en hög komfortnivå och god trafiksäkerhet. Livslängden på en beläggning är cirka år men med dagens budget på 300 tkr/år (inkl. gångbanor) innebär det en reell omloppstid på 130 år. För 2015 och påföljande år har dock reinvesteringspengar på 1,1 mkr budgeterats. Detta för att kunna åtgärda större skador i cykelvägarnas vägkropp p.g.a. uppträngande rötter, tjälskador etc. Det innebär att betydligt mer cykelbana kan repareras och nybeläggas, vilket innebär ett viktigt steg i riktning mot att på sikt komma tillrätta cykelbanornas standard. Vi kan summera 2015 till cirka 3,7 km åtgärdad gång- och cykelväg, vilket är 50 procent mer, jämfört med 2014, se tabell 1. 17

96 Allt fler avsnitt har ökade behov av reparation av vägkroppen i samband med asfalteringen. Detta gör att kvadratmeter priset stiger per bearbetad kvadratmeter. Då reinvesteringspengar tidigare saknats har detta belastat beläggningsbudgeten. Bild: Gång- och cykelbanan utefter Södra vägen ses här med ny, inbjudande beläggning i augusti. Bild: Cykelvägvisning monteras i Lindsdal februari Thomas Axelsson och Ola Nilsson från serviceförvaltningens skyltverkstad. 18

97 Budget (kr) inkl. gångbanor ,1 mkr i reinvesteringspengar. Kostnad (kr) (inga gångbanor belagda) (inga gångbanor belagda) (inga gångbanor belagda) Belagd yta (m2) Totalt: varav för gångoch cykelbanor och för gångbanor. Totalt: varav för gångoch cykelbana och 910 för gångbanor. Totalt: Varav för gångoch cykelbanor och för gångbanor Totalt: 6810 varav 6470 för gångoch cykelvägar och 340 för gångbanor m2 Redovisas i bokslut 2016 Redovisas i bokslut 2016 Redovisas i bokslut 2016 Kostnad per enhet (kr/m2) Totalt: 114 Gångoch cykelbanor: 106 Gångbanor: Tabell: Budget, kostnader och asfaltbelagd yta mellan Källa: Kalmar kommun Redovisas i bokslut

98 Vägmarkeringar Den ordinarie budgeten på 200 tkr för alla typer av vägmarkeringar räcker sällan till annat än det som är allra mest prioriterat ur trafiksäkerhetssynpunkt, d.v.s. stopplinjer samt markeringar för övergångsställen etc. Genom Kalmar Cykelstads tillfälliga pengar kunde en stor uppryckning göras 2013 på sträckor där linjer och symboler på gång- och cykelvägar slitits ut. Dessutom nymålades vissa huvudcykelleder som uppfyller de kriterier för bredder som antogs av samhällsbyggnadsnämnden i juni Under 2014 gjordes betydande kompletteringar vilket också kommer att ske 2016 fast i något mindre omfattning. Eftersom inte minst snöplogning vintertid innebär slitage, på framför allt de prefabricerade symbolerna som värms på med gasol, behövs dessa underhållas. Den kostnaden bedöms bli tkr/år. Belysning Under året har belysning längs gång- och cykelvägar tillkommit längs den nya gc-vägen på Slöjdaregatan. Under 2014 tog kommunens kontaktcenter emot 256 unika felanmälningar som getts etiketten cykel. 61 av dessa handlade om belysningen vilket ger en andel på 24 % procent av totalen jämfört med 27 procent år 2014 och 36 % år Av dessa utgör 24 % av cykelfelanmälningarna belysning på cykelvägar. I statistiken ser vi att belysning är det som felanmäls allra mest när det handlar om cykel, 90 av totalt 339 felanmälningar. Klotter Underhållsberget av gammalt klotter i bland annat gång- och cykeltunnlar är åtgärdat. Arbetet fortsätter, med en permanent resurs, för att kunna agera snabbt vid nytillkommet klotter. Vid minusgrader kan man dock normalt sett inte sanera porösa ytor som t.ex. betong på grund av risk för frostsprängning. Det finns fortfarande en del klotter kvar på Trafikverkets anläggningar. En fortsatt dialog måste föras med Trafikverket angående dessa saneringsbehov. Luftpumpar Projekteringen är klar för installation av tre nya, manuella luftpumpar av samma modell som finns vid stationen. Placeringen blir vid Hagbynäs (utefter Ångloksleden), vid nya polishuset (utefter Bergabanan) och vid Skogsrået (utefter Norra vägen). Dessa kommer att installeras under första halvåret 2016 liksom en likadan pump vid Funkabo fritidsgård. Kommunens bolag KIFAB i Kalmar AB välkomnar nu sina hyresgäster och förbipasserande cyklister att nyttja fyra splitternya luftpumpar. De finns placerade på följande ställen: Friskis & Svettis cykelparkering invid öppningen i muren ut mot Norra vägen Linnéuniversitetet mitt emot Äventyrsbadets entré Varvsholmen utanför Sykes på Fartygsgatan 4 Kalmar Nyckel (Brofästet Hotell & Konferens) vid stora cykelparkeringen 20

99 Fortsatt arbete Under 2016 kommer vi att undersöka möjlighet till ytterligare en saltlakespridare för vinterväghållning av GC-vägar. Då kan en större andel av huvudcykelvägnätet skötas med en högre standard. Tre nya, manuella cykelpumpar installeras våren 2016 utefter de tre viktiga, gena cykelstråken Ångloksleden (i höjd med Hagbynäs), Bergabanan (vid nya polishuset) samt Norra vägen (busshållplats Skogsrået). Därtill installeras preliminärt till hösten likadana pumpar vid Funkabo fritidsgård, Lindsdal centrum, Ljungbyholm centrum, Smedby centrum och Rinkabyholm centrum Trygghet Se om SCB:s medborgarundersökning på sidan där en fråga handlar om upplevd trygghet utomhus. Trygghet utomhus handlar ofta om belysning. Se även avsnittet om säkra gång- och cykelvägar på sidan 13. Under året har belysning längs gång- och cykelvägar tillkommit längs den nya gc-vägen på Slöjdaregatan, Fortsatt arbete Syftet med belysningsprogrammet är att skapa en sammanhållen syn på hur Kalmar kommun ska arbeta med belysning, utifrån ledorden trygghet, säkerhet och estetik. Belysningsprogrammet ska bidra till att kvalitetssäkra framtidens belysningsanläggningar och fungera som ett planeringsunderlag med råd och riktlinjer för belysningen. Belysningsprogrammet ska under 2016 kompletteras för att omfatta hela kommunen och sedan antas av kommunfullmäktige. I och med anslaget med 1 miljon årligen för belysning på landsbygden kommer en cykelväg i Trekanten att fortsatt förses med belysning. I flera andra projekt kommer fler cykelvägar att förses med belysning. Den nya gc-vägen mellan Smedby och Rinkabyholm, längs Törnebyvägen, mellan Törneby och Smedby samt längs den nybyggda gc-vägen mellan Mörevägen och Ångloksleden. Mobility management Från april till december har mellan en och tre specifika mobility management-insatser genomförts varje månad enligt listan som följer. Det är totalt 15 på hela året. Event / kampanjer 8 april Släpp av cykelbokslut 2014 samt visning av nya cykelvägvisningen i Lindsdal. Pressinbjudan. Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways och sadelskydd påsatta på parkerade cyklar. Dialog med intresserad allmänhet. 8-9 maj Utdelning av 300 kg Fair Trade-bananer till cyklister i samverkan mellan Kalmar Cykelstad och Fair Trade City. Arbetet utfördes av ett 20-tal internationella ERASMUS-studenter. 21

100 28 maj Medverkan när Doc Lounge arrangerade slow roll med start och mål på Larmtorget. Därtill visade man filmen Bikes vs. Cars på Kalmar Teater. Eventtält uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet. Därtill medverkan i intervju efter filmvisningen (Björn Strimfors och Thomas Eidrup) 30 maj Medverkan på Lindsdalsdagen. Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet. 6-8 augusti Medverkan på Kalmar Stadsfest. Kalmar Cykelstad var del i kommunens tält under Leva-Bo-mässan. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet. 25 augusti Medverkan på aktivitetsmässa för LNU-studenter. Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet. 4-5 sep Medverkan i Hållbarhetsveckan Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Uppvisning av tre typer av lastcyklar. Dialog med intresserad allmänhet. 15 sep Medverkan på välkomstmässa för LNU-studenter. Eventtältet uppsatt. Tipstävling hölls. Utdelning av kartor och give aways. Dialog med intresserad allmänhet okt Hälsopendlingskampanj riktad till kommunanställda i samverkan med miljöstrategerna, friskvårdssamordnaren, Aktivt liv och energirådgivaren. Hela 268 personer deltog. Okt Cykellysekampanj syns du inte, finns du inte. Samordnades av Lokala trafikrådet och med polisens aktiva medverkan. Nov Vi bjöd in cykelhandlare att erbjuda cykelservice till kommunanställda under arbetstid. Genomfördes på Stadshusgården och hos socialförvaltningen (alla förvaltningar/bolag var inbjudna). Totalt nappade 50-talet personer på denna möjlighet. 17 nov Invigningen av Koltrastvägen/Kalmarsundsskolan. Nov Dubbdäckstävling på Facebook som korade 10 vinnare. 8 dec Medverkan på Hållbarhetsdag hos LNU minimässa med utdelning av kartor och give aways samt dialog med intresserad allmänhet. Därtill medverkan i samband med filmvisning av Bikes vs Cars på kvällen (Ingemar Einarsson, Bertil Dahl och Thomas Eidrup anföranden och besvarande av frågor efter filmen) 14 dec Event Norrlidens nya cykelparkeringar. Bjöd på kaffe, pepparkakor och reflexer vid berörda busshållplatser samt vid Norrliden centrum. Bild: 8-9 maj Utdelning av 300 kg Fair Trade-bananer till cyklister i samverkan mellan Kalmar Cykelstad och Fair Trade City. Arbetet utfördes av ett 20-tal internationella ERASMUS-studenter. Foto: Marcus Andersson (vänster), Thomas Eidrup (höger) 22

101 Bild: Kalmar Cykelstad visar framfötterna under Hållbarhetsveckan i augusti Bild: Kalmar Cykelstads utställning under Linnéuniversitetets Hållbarhetsmässa i december Bild till höger: Annons i Metro Student våren 2015 Foto: Sofie Backman Sociala medier Kommunens Facebook- och Twitterkonto har använts mycket flitigt även under 2015 för att lyfta fram kommunens egna cykelevent, cykelvägsbyggnationer, tipsa om utrustning, inspirera till mer cykling etc. Bild till höger: I november genomfördes en tävling på kommunens Facebook-konto och på där tio lyckliga vinnare vann dubbdäck till sin cykel. 23

102 Annonsering Marknadsförning av cykling i Kalmar har även detta år skett på Kvarnholmens parkeringsbiljetters baksida med texten BIKE TO SHOP BIKE TO WORK samt kommunvapnet och I bike KLR - bilden. Därtill en helsidesannons på baksidan av Metro Student våren 2015 där vi visar den ena pumpen vid stationen enligt bilden. Till sist en skylt på eventtavlorna under hösten och vintern om cykellyseanvändning. Bild: Cykellysekampanjen tillsammans med Polisen genomfördes hösten 2015 för fjärde gången. Utställning Utställning om cykelsatsningarna i Lindsdal visades på Lindsdalsbiblioteket under hela sommaren. Studentsamverkan På efterfrågan av Linnéuniversitetet har Kalmar Cykelstad samverkat med en klass interaktionsdesignstudenter. De arbetade under några veckor i maj och det ledde till ett utkast till en cykelapp. Denna idé har vi nu med oss diskussionen framåt. Därtill har en klass designstudenter i grupper arbetat med att ta fram förslag till olika marknadsföringskoncept. Bl.a. tog man fram korta reklamfilmer. Dessa kommer under vintern/våren 2016 att läggas ut på kommunens Youtubekanal. Cykelvägvisning och cykelkartor Den röd-vita cykelvägvisningen är en ren stadsvägvisning som, när den är fullt utbyggd, kommer att omfatta det som i den antagna översiktsplanen definieras som Kalmar stad, d.v.s. Kalmar, Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm. Våren 2014 skyltades Lindsdal. Det omfattade 46 stolpar och 235 skyltar. Cykelvägvisningen kan också ses som marknadsföring - ett sätt att ständigt lyfta fram cyklingen som resalternativ genom att den är proper, syns överallt och dessutom gör det enklare att ta sig fram och därtill veta hur långt man har till sitt mål års cykelkartas upplaga räckte även över 2015 som beräknat. Kartan finns även att ladda ner som en PDF-fil på hemsidan Tre nya kartblad med olika cykelutflyktsslingor producerades 2014 i samarbete med Destination Kalmar, i första hand för användning vid försäljning av deras cykelpaket. (Därtill finns redan bl.a. skriften om Kalmarsundsleden för längre cykelturer.) Under 2015 uppdaterades en av dessa kartor och kartan med den kortaste rundturen har utgått. Kvar finns nu en karta med en rund slinga norrut och en karta med en rund slinga söderut. 24

103 Cykelservice för kommunanställda Vid två tillfällen under hösten var det möjligt för kommunanställda kring stadshusgården respektive på socialförvaltningen att på egen bekostnad låta serva sin cykel medan man jobbade. Detta genom samarbete med Sportson som än så länge är den enda cykelhandlaren i Kalmar/Färjestaden som erbjuder mobil cykelverkstad. Till våren och hösten 2016 är förhoppningen att fler förvaltningar/bolag nappar på denna möjlighet. På sikt hoppas vi att fler cykelhandlare erbjuder denna nya tjänst till såväl kommunen, företag och organisationer då vi tror att det ger cyklingen ökad status och att resor till och från jobbet sker med trafiksäkrare cyklar. Bild: Mobil cykelverkstad på plats på stadshusgården i november. De anställda betalar själv för service och ev. byte till dubbdäck och får arbetet utfört medan man är på jobbet. Cykling i tjänsten för de kommunanställda I dagsläget har ca 300 specialröda tjänstecyklar av märket Pilen köpts in till de kommunala förvaltningarna under den gångna 4-årsperioden. Cyklarna används väldigt flitigt inom t.ex. hemtjänsten och i olika cykelpooler t.ex. på stadshusgården. I kommunens Policy för möten och resor står att Gå eller cykla om möjligt och om avståndet är kortare än tre kilometer. Välj med fördel cykel/elcykel även vid längre sträckor och kombinera gärna med buss eller tåg. Diagram: Prioriteringsmatris ur kommunens Policy för möten och resor. Trappan anger i vilken ordning resval bör prioriteras utifrån dess miljöpåverkan. Sociala, tidsmässiga eller ekonomiska skäl kan dock påverka. 25

104 Bild: Miljöstrateg Karin Löfström på tjänsteresa med en av kommunens ca 300 kommunröda Pilencyklar. Foto: Hans Axelsson maj sep Bild: Grafen visar antalet bokningar av socialförvaltningens åtta bokningsbara tjänstecyklar. Användning av tjänstecyklarna har ökat kraftigt efter flytten till Fabriksgatan sommaren Ökningen har fortsatt även 2015 som synes. Fortsatt arbete Ambitionen är att fortsätta arbeta med påverkansinsatser i en liknande eller om möjligt utökad omfattning om personella resurser säkras. Arbetet ska vidgas till att också innefatta gång- och kollektivtrafik samt kopplingarna däremellan (s.k. multimodalitet). Cykelkartan ska ges ut i en uppdaterad och förbättrad version våren De rekommenderade sträckningarna i blandtrafik inne i Kalmar och mellan tätorterna utökas eventuellt ytterligare något. De två utflyktskartorna uppdateras i samverkan med Destination Kalmar och nytrycks våren Cykelvägvisningen fas 3 omfattande Smedby är planerad och projekterad fullt ut. Skyltarna är beställda och levererade. Montering sker under Projektering av cykelvägvisningen i Rinkabyholm sker likaså under 2016 för montering 2016/

105 Cykelparkering En omfattande inventering av busshållplatserna genomfördess under 2014 i samverkan mellan kommunen och KLT. Ett tiotal hållplatser, med läge A och B, i norra Kalmar har försetts med cirka 300st nya cykelparkeringsplatser under Hållplatserna är valda med tanke på att de har ett stort antal på- och avstigande samt att det finns ett behov av cykelställ. På många platser har det helt saknats cykelställ. Det är fler som fått längre till bussen i och med att linjerna har rätats ut för större turtäthet och snabbare färd. Att skapa fler cykelparkeringsplatser gynnar kombinationen cykel och buss. Bild: Ny cykelparkering vid busshållplatsen Berga centrum. Bild:Två av de nya cykelparkeringarna i Norrliden med en funktionell och yteffektiv cykelställsmodell. En cykelparkering har byggts vid den nyinvigda pendeltågstationen i Trekanten. Den omfattar 62st cykelparkeringsplatser med samma typ av ställ som vid centralstationen och pendeltågstationen i Smedby. Ställ som medger säker cykelparkering med möjlighet att låsa fast ramen. På Kvarnholmen anlades cirka 150 stycken nya cykelparkeringsplatser under 2015, se kartbilden. 27

106 Karta: Kvarnholmens cykelparkeringar - förändringar i antal och på vilka platser. Fortsatt arbete Under 2016 anläggs ytterligare cirka 200 nya cykelparkeringsplatser vid ytterligare åtta hållplatser. Några av dem har A och B läge, d.v.s. cykelparkering på ömse sidor om en väg vid båda hållplatslägena. Hållplatserna ligger i Kalmar, Ljungbyholm, Lindsdal och Smedby. Cykelställen på Södra långgatan sätts upp under våren 2016 se kartan ovan. Centralstationens cykelparkering ska utökas med fler cykelparkeringsplatser och cirka 100 stycken gamla cykelparkeringsplatser ska få nya ställ av samma variant som vi använder vid busshållplat- 28

107 serna. De nya ställen gör att cyklar inte kan välta på varandra, är yteffektiva och gör det lättare att låsa fast cykelramen i stället. Möjlighet till felrapportering Under 2014 tog Kontaktcenter emot 256 unika felanmälningar som getts etiketten cykel var siffran 339 stycken och stycken. Av dessa utgör 24 procent av cykelfelanmälningarna belysning på cykelvägar. Dessa felanmälningar kommer in med ett ganska jämt flöde, dock mest på vår/höst och vinter. Siktproblem p.g.a. vegetation utgör 20 procent av cykelfelanmälningarna. Dessa två områden är de vanligaste Kategori Antal Procentandel Belysning % Siktproblem / vegetation % Skyltfrågor 33 12,8 % Asfalt / beläggning 30 11,7 % Krossat glas 25 9,8 % Övrigt / städning 24 9,3 % Sandsopning 18 7 % Halka / snöröjning 12 4,7 % Klotter 2 0,7 % Totalt % Tabell: Sammanställning av alla felanmälningar med etiketten cykel och deras procentandelar. Turismcykling, cykeltävlingar samt möjligheter att ta med cykel i kollektivtrafiken Utvecklingen av kommunen och hela Kalmarsundsregionen till en attraktiv och betydande cykelturismdestination är ett område med stor utvecklingspotential. Kanske finns klara synergier med den pågående satsningen på idrottsturism. Här spelar Destination Kalmar och Turistbyrån en viktig roll. Du kan ta med cykel med kollektivtrafiken till och från Kalmar. Cykelfärjan mellan Färjestaden och Kalmar är ett säkert kort under den tid på året som trafiken är aktiv. Det funkar också bra om du väljer att åka Öresundståget mellan Köpenhamn och Kalmar, Krösatåget mellan Karlskrona-Emmaboda-Kalmar eller med KLT:s gula regionbussar (ej Blekingetrafikens regionbuss mellan Kalmar och Karlskrona). Man får ta med en cykel per person och tågvärden eller busschauffören avgör om platsen räcker till. Nackdelen än så länge är att man inte kan boka cykelplats i förväg. Man löser en biljett motsvarande skolungdom för cykeln. En kompakt, hopfällbar cykel kan hopvikt bäras med som handbagage utan kostnad på alla tåg och bussar, även i stadstrafiken. 29

108 De nya Krösatågen De nya pendeltågen, under namnet Krösatåget, har från augusti 2014 börjat trafikera sträckan Emmaboda-Kalmar. I december 2014 invigdes pendeltågstoppet i Smedby och i december 2015 invigdes motsvarande i Trekanten under pompa och ståt. Cykelparkeringar anläggs januari 2016 (29 på norra sidan och 33 på södra). Cyklar får tas med på Krösatågen och de placeras i tågets ena ände i ett cykelställ som rymmer tre cyklar. I nödfall kan ytterligare ett par cyklar placeras i tågets andra ände men det handlar alltså inte om några stora volymer. Cykel kan även tas med på Öresundstågen till Köpenhamn/Helsingör och på KLT:s gula regionbussar. Däremot inte på Kustpilentåget till Linköping, Kust till kust-tåget till Göteborg eller på Kustbussen till Karlskrona. Cykelfärjan Färjelinjen med cykelfärjan Dessi mellan Kalmar och Färjestaden startade Nuvarande avtal löper över fem år från Antal resande och medtagna cyklar varierar över åren och över året. En toppnotering av passagerarantal nåddes 2013 (sammanföll med broreparationer och köbildningar) men under 2014 försämrades statistiken och 2015 ser vi nu ytterligare nedgång. Detta tros bero på högsommarens bistra väder. Andelen som tog med sig cyklar under 2015 utgjorde 35 % och under 2014 utgjorde de 34 %. Biljettsamarbete med KLT inleddes Trafiken drivs av Ressel Rederi AB och får finansiellt stöd av Mörbylånga och Kalmar kommuner samt från Trafikverket. Mån Diff mot 2014 Kommentar från rederiet April 6 Inte mycket att säga om Maj -700 Ej broreparation vilket vi hade 2014 Juni 896 Bättre tidtabell? Juli Dåligt väder Aug 545 Kan bero på Ironmantävlingen Sept -537 Vädret? Sporttävlingar Destination Kalmar har arbetat framgångsrikt med att stötta etableringen av sportevenemang var det femte året som JHWC genomförde Kalmar Grand Prix och tävlingen bidrar till att sätta Kalmar på sportcykelkartan. Cykelloppet samlade proffscyklister på en tempoloppsbana runt Kvarnholmen och lockade en stor publik av cykelintresserade. Till 2015 utökades cykelsatsningen på Kalmar Grand Prix Elite med Kalmar Grand Prix Open som var öppen för alla och där man valde mellan en banlängd på antingen 140 eller 70 km. I augusti 2016 återkommer arrangören med ett utvecklat motionslopp, som kommer att ha tre sträckor: 30, 60 och 130 km. Det introduceras dessutom ett nytt linjelopp för eliten och ett barnlopp som får namnet Kalmar Grand Prix Kids. Det största sportevenemanget i Kalmar alla kategorier var Ironman som 2015 genomfördes för fjärde gången. Det är landets enda Ironmantävling på fulldistans.även Ironman har bidragit stort till Kalmar som sportcykelstad. Även Kalmar MiniTri har säkert en viktig del i detta. Arrangemanget återkommer i augusti

109 Fortsatt arbete De två varianterna av cykelutflyktskartor norrut respektive söderut uppdateras och nytrycks våren Det sker i samarbete mellan Kalmar Cykelstad och Destination Kalmar. Skyltningen till cykelfärjan ska under 2016 förlängas upp till Svinövägen och ut till Norra vägen. Fler och bättre cykelvägar Felande länkar är ett begrepp som myntats om cykelvägar som inte når hela vägen fram eller där de inte är sammankopplade på ett bra sätt. Totalt under 2015 har det byggts cirka 1,4 km felande länkar, bekostade både med egna projektmedel och med medel från kontot för felande länkar. Gata Nybyggt 2015 Tullslätten Koltrastvägen + del av Granvägen Fölehagsvägen Slöjdaregatan Banérgatan Mörevägen Ångloksleden (genom skogen) Totalt 100 m 340 m 75 m 280 m 110 m 500 m 1405 m Motsvarande nybyggnadssiffror för cykelbana tidigare år är: 2014: 1307 m 2013: 2630 m 2012: 2725 m Satsningar sker även utanför stadskärnan. En sådan är den viktiga kopplingen mellan Ångloksleden och Ljungbyholm. Detta genom att nyttjanderättsavtal har skrivits mellan en markägare och Kalmar kommun. Tidigare fick man cykla via Kölby gård men nu kan man istället ta sig ner genom skogen direkt ner till Mörevägen och vidare in till Ljungbyholm. Fortsatt arbete Arbetet med att komplettera cykelvägnätet fortlöper stadigt och fler nya gång- och cykelvägar kommer byggas under 2016, bland annat längs Esplanaden, Magistratsgatan, Svensknabbevägen samt en genare koppling mellan Smedby och Rinkabyholm. 31

110 Bild: Den nya cykelbanan som förbinder Ångloksleden med Ljungbyholm. Bild: Den nya cykelbanan förbi huvudbiblioteket på Tullslätten. En kort men tokig felande länk är åtgärdad, så nu slipper cyklister ta sig fram bland parkerande bilar. Nu hänger gång- och cykelbanan ihop hela vägen från Slottet ända upp till Folkets Hus i Lindsdal där man sedan kan cykla vidare på gång- och cykelbana åt två håll. På västra sidan av Norra vägen återstår ännu vissa åtgärder för att få till ett sammanhållet stråk men steg för steg tas i riktning mot en allt bättre cykelstad. 32

111 Bild: Det ombyggda, upphöjda, extra belysta och hastighetssäkrade övergångsstället vid Norrlidsvägen i höjd med Pressbyrån. I bakgrunden syns nybyggd cykelparkering invid busshållplatsen. Bild: Den ombyggda, säkrare trafikmiljön invid Kalmarsundskolan med bilparkering och gång- och cykelbanainvigdes den 17 november med hjälp av eleverna Tom och Saga samt en skönsjungande barnkör. Politikerna Mattias Adolfsson och Lars Holmberg stod för invigningstalet. Med ännu fler som går och cyklar kan trafiksituationen vid skolan bli ännu lugnare och tryggare. Denna satsning följs av fler av liknande karaktär framöver. 33

112 Samarbete med andra organisationer Kalmar Cykelstad har gått från att låna goda idéer från andra kommuner till att vi fortsätter att låna men samtidigt, sakta men säkert, efterfrågas alltmer att dela med oss av våra egna insatser och erfarenheter. Under 2015 har Kalmar Cykelstad fortsatt samarbetet med bl.a. Linnéuniversitetet, Polisen, eventarrangörer och de lokala cykelhandlarna. Genom representanterna i projektet Kalmar Cykelstad finns även ett nära samarbete med Trafikverket och Regionförbundet i olika projekt, till exempel i arbetet med en regional cykelstrategi vilket slutförts och beslutats under Potentialen för dessa lokala samarbeten är stor och bör vårdas. Fortsatt arbete Kontakten med Polisen, cykelentusiaster, cykelsportarrangörer, andra arrangörer och de lokala cykelhandlarna ger möjligheter till både samarbete och samfinansiering av event och är ett bra sätt för Kalmar Cykelstad att sprida information och goodwill vid olika evenemang. Nu när Kalmar Cykelstadprojektet ska breddas är det viktigt att knyta ännu tätare band till bl.a. Kalmar Läns Trafik AB (KLT), till Landstinget i Kalmar län m.fl. Utveckla det interna arbetet Planen för hållbara transporter är inte färdigställd, men arbetet med att sammanställa ett trafikbokslut påbörjades under Kalmar cykelstad har fått ett nytt projektdirektiv och utvecklas till en arbetsgrupp för hållbart resande, där kopplingen mellan olika färdsätt sätts tydligare i fokus. Arbetsgruppen ska på sikt arbeta mer med mobility management och efter trafikverkets fyrstegsprincip. Under 2015 har Kalmar kommun deltagit i processen med att jobba fram en ansökan för ett nytt EU-projekt. Projektet kan ses som en fortsättning på EU-projektet ABC Multimodal som avlutades i sommaren Den nya projektansökan Cities Multimodal - har ett bredare fokus på multimodalitet och mobility management och är alltså inte lika ensidigt cykelorienterat. Ansökan fick dock i slutet av 2015 avslag från EU. Projektet hade kunnat möjliggöra en projektanställning för att stärka vårt arbete med bl.a. mobility management. Nu tittar vi på om kommunen ska delta i en förnyad och förfinad projektansökan under ledning av Rostocks kommun. Om den skulle beviljas pengar sker projektstart först i slutet av Ett väldigt konkret sätt att jobba internt med cykling är de två turistvärdar som under sommarmånaderna susade runt på två nyinköpta, elassisterade lastcyklar och hjälpte turister till rätta. I lastutrymmet hade de med sig turistinformationsmaterial samt utrusning för att kunna ta rätt på skräp de stötte på vid turistintensiva platser. Detta fungerade bra. Även områden på större avstånd besöktes dagligen utan problem. Lastcyklarna var ett effektivt sätt att ta sig fram. Sommarpatrullen uppskattades av turisterna och förhoppningsvis blir det en fortsättning på projektet, men inget är klart i dagsläget. Ett annat sätt att använda cykel internt, och som testades för första gången denna sommar, är att låta en parkeringsvärd cykla i tjänsteutövandet. Cykeln är då särskilt uppskyltad för detta ändamål. 34

113 Bild: Kalmars turistvärdar respektive parkeringsvärd sommaren Foto: Rosita Johnrén Fortsatt arbete 2016 kommer att innebära en del förändringar för Kalmar cykelstad-projektet i och med att uppdraget breddats att även innefatta övriga hållbara transportsätt och hur man lätt växlar mellan dessa. Referenser Detta bokslut kan också läsas på Där finns även en referenslista. Om cykelbokslut 2015 Redaktör och layout: Underlag: Foton: Thomas Eidrup Josefin Bergquist, Mikael Kalin, Linda Almljung-Törngren, Patrik Olsson, Johannes Rapp, Carl-Fredrik Nelson, Thomas Eidrup, Helen Nordin, Tomas Lexinger, Jimmy Gummesson m.fl. Thomas Eidrup om inget annat anges vid bilden. Framsidesfoto: Sofie Backman Utgivning våren 2016 Kalmar kommun 35

114 Tack för att du cyklar! Förslag och felanmälan Förslag om ny cykelbana, belysning där det idag helt saknas, utbyggd cykelparkering etc. kan antingen lämnas som synpunkt eller medborgarförslag. Webbformulär: (sök på tyck till ) Kommunens kontaktcenter tar emot och vidarebefordrar felanmälningar rörande glaskross, hål i asfaltbeläggningen, trasig belys ning och liknande fel. Webbformulär: (sök på tyck till ) Epost: kommun@kalmar.se Telefon: Mer information finns på

115 Handläggare Datum Ärendebeteckning Victoria Schön Månsson Ekonomisk uppföljning Ekonomisk uppföljning samhällsbyggnadskontoret Januari-februari, 2016 Verksamhet Under de första två månaderna av verksamhetsåret har aktiviteten på samhällsbyggnadskontoret varit fortsatt hög inom alla verksamhetsområden. Medborgardialoger och intressentdialoger har hållits avseende detaljplanearbete för Karlssons äng, dialogträffar angående placering av en ny simhall har genomförts och synpunkter samlas in kontinuerligt och projektet Snabba bostäder är i full gång. Miljöenheten har påbörjat ett arbete fokusgrupper, vilket innebär ett dialogarbete med näringslivet. En kartläggning av planprocessen blev klar under våren 2015 och under vintern 2015/2016 pågår en kartläggning av genomförandeprocessen samtidigt som den nyantagna planprocessen följs upp och utvärderas. Syftet med arbetet är dels kartläggning av arbetssätt och processer men framför allt utveckling i hela organisationen, genom att skapa effektiva, tydliga och kvalitativa processer. Ett av de viktigaste målen för Kalmar kommun är att öka bostadsbyggandet och målet för 2015 är att ta fram detaljplaner som ska omfatta bostäder varav 300 villatomter, under perioden Tre detaljplaner har hittills under 2016 vunnit laga kraft. Det sammantagna innehållet i detaljplanerna består av 127 bostäder, varav 48 lägenheter och 79 småhus. Samhällsbyggnadsnämndens servicegarantier för värmepumpar och enskilda avlopp har uppfyllts till 100 % under januari-februari medan servicegarantin avseende bygglovsärenden har uppfyllts till 95 %. Ekonomi Den totala förbrukningen för samhällsbyggnadskontoret ligger efter två månader lägre än budgeterat. Fortfarande har samhällsbyggnadskontoret ett flertal vakanta tjänster vilket innebär en lägre förbrukning än budgeterat avseende personalkostnaderna. Intäktsdebiteringen har kommit igång bra och ligger i linje med budget. Övriga verksamhetskostnader ligger lägre än budgeterade belopp. Samhällsbyggnadskontoret - ekonomisk uppföljning (tkr) Budget 2016 Utfall, jan-feb Utfall (%) Intäkter % Kapitaltjänstkostnader % Personalkostnader % Övriga verksamhetskostnader % Totalsumma % Samhällsbyggnadskontoret Administrativa enheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

116 Handläggare Datum Ärendebeteckning Victoria Schön Månsson Ekonomisk uppföljning Nedanstående tabell visar ekonomiskt utfall per samt prognos för helåret 2016, uppdelat på respektive enhet inom samhällsbyggnadskontoret. Samhällsbyggnadskontoret - ekonomisk uppföljning (tkr) Budget 2016 Utfall, jan-feb Totalt ligger samhällsbyggnadskontorets utfall efter två månader betydligt lägre än riktvärdet på 17 %. Det finns avvikelser inom respektive enhet men helårsprognosen för kontoret är att samtliga enheter kommer att hålla sina budgetramar. Samhällsbyggnadsnämndens utfall ligger lägre än riktvärdet efter två månader. Arvodeskostnaderna ligger i enligt med budget medan övriga kostnader ger ett överskott. Utfallet för kontorsledningen ligger under riktvärdet, beroende på att stadsarkitekten är utlånad till planenheten som tillförordnad planchef. Administrativa enhetens förbrukning ligger lägre än riktvärdet med anledning av eftersläpning avseende kostnader för bostadsanpassning. Bygglovsenheten ligger något högt i utfallet, vilket beror på att debitering sker i efterhand. Planenheten har ett lägre utfall än riktvärdet, vilket beror på en del vakanta tjänster på enheten. Park- och infrastrukturenheten ligger väl i linje med budget. Intäktsdebitering släpar efter en månad, men detta kompenseras av enhetens vakanta tjänster Stadsingenjörsenhetens utfall efter två månader ligger betydligt lägre än riktvärdet för perioden, detta beroende på stora intäkter i början av året. Miljöenhetens förbrukning för de första månaderna ligger något högt. Detta beror på viss eftersläpning avseende intäktsdebiteringen, vilket påverkar utfallet för januari-februari. Utfall (%) Prognos 2016 Prognostiserad avvikelse Samhällsbyggnadsnämnden % Kontorsledningen % Administrativa enheten % Bygglovsenheten % Planenheten % Park- och infrastrukturenheten % Stadsingenjörsenheten % Miljöenheten % Totalsumma %

117 Handläggare Datum Ärendebeteckning Victoria Schön Månsson Ekonomisk uppföljning Verksamhetsstatistik Samhällsbyggnadskontoret VERKSAMHETSMÅTT - januari-februari Detaljplaner Fastighetsbildning Pågående (prioriterade A-C) Inkomna ärenden Överklagade/ej avgjorda Avslutade ärenden Lagakraftvunna detaljplaner Handläggningstid** (median) antal lägenheter antal småhus Mät-, kart- och GIS-uppdrag - antal ha verksamhet Nybyggnadskartor Utsättning (utförda) Bygglovsärenden Kart- och GIS-uppdrag Inkomna ärenden Beviljade bygglov Park- och infrastrukturärenden Handläggningstid* (median) Landskap Bev. bygglov - enbostadshus Trafik Bev. bygglov - lgh i flerbost.hus Miljöärenden Bostadsanpassning Hälsoärenden Inkomna ärenden Tillsyn hälsoskydd Beviljade ärenden Livsmedel Utbetalade bidrag (tkr) Tillsyn livsmedel Handläggningstid* (median) Miljöskydd Tillsyn miljöskydd Servicegarantier Naturvård Bygglovsärenden Tillsyn naturvård servicegaranti ej uppnådd * Med handläggningstid i bygglov- och bostadsanpassningsärenden Enskilda avlopp avses från att ansökan är komplett tills dess att beslut fattats. - servicegaranti ej uppnådd ** Med handläggningstid i fastighetsbildningsärenden avses från att Värmepumpar ansökan kommer in till dess ärendet slutförts. - servicegaranti ej uppnådd De prioriterade detaljplaner som redovisas i tabellen ovan (41 st) avser antalet detaljplaner i den prioriteringslista som planutskottet fattade beslut om Under 2014 samt i början av 2015 användes en annan modell för beräkning av prioriterade detaljplaner. Antalet nytillkomna bostäder i lagakraftvunna detaljplaner under 2016 fördelas enligt följande; Bläcksvampen 5, del av Tegelviken 2:4 vid Jungs väg möjliggör för 30 lägenheter och 1 småhus. Västerslät 9:17 m.fl., Fjölebro etapp 4, norra delen möjliggör för 28 småhus. Ljungby 16:236 m.fl. Ljungbyholm möjliggör för 18 lägenheter och 50 småhus. Överklagade/ej avgjorda detaljplaner; Del av Berga 10:2, område vid Svensknabbevägen

118

119

120

121 Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner yttrandet. Bakgrund Socialnämnden har ett uppdrag från kommunfullmäktige att ta fram ett förslag till nytt drogpolitiskt program för Kalmar kommun. Samhällsbyggnadsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över Förslag till Drogpolitiskt program inför antagande i kommunfullmäktige. Yttrande Samhällsbyggnadsnämnden anser följande: Förslag till Drogpolitiskt program är tydligt och välformulerat. Delmålen bör kompletteras med en skrivning kring varför just de minskningarna som anges har valts. Exempelvis, varför ska andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor minska med just 3 %? Hur kommer det sig att det är olika procentsatser mellan könen i delmålen 1 och 3? Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

122 Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Delmålen bör formuleras som att det ska uppnås. Exempelvis, Andelen kvinnor med riskabla alkoholvanor ska minska med 3% Anette Klinth verksamhetsutvecklare

123 Handläggare Datum Ärendebeteckning Filippa Olsson Upprättad (12) PLANBESKRIVNING Samrådshandling Detaljplan för Spiggen 4 m.fl. vid Gröndalsvägen Norrgårdsgärdet, Kalmar kommun Planenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

124 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 2(37) Datum Ärendebeteckning Innehåll Inledning... 3 Syfte med detaljplanen... 3 Plandata... 3 Handlingar... 4 Planförfarande och tidsplan... 4 Tidigare ställningstaganden... 6 Överkommunala beslut och dokument... 6 Översiktliga plandokument... 6 Kommunala program... 7 Program för planområdet... 7 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 7 Miljökonsekvensbeskrivning... 8 Kommunala beslut i övrigt... 8 Förutsättningar och förändringar... 9 Natur- och kulturmiljö Bebyggelseområden Gestaltning Friytor Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Magnetfält Strandskydd Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Övriga konsekvenser... 35

125 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 3(37) Datum Ärendebeteckning Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Syfte med detaljplanen Syftet med planen är att möjliggöra för flerbostadshus söder om Gröndalsvägen och mindre bostadshus norr om Gröndalsvägen. Trevägskorsningen mot Lindövägen från Gröndalsvägen stängs av och ersätts med Tolvmannagatan där en ny fyrvägskorsning placeras mittemot Rådmansgatan. Befintlig återvinningsstation flyttas norr om Gröndalsvägen. Nya parkeringsanläggningar tillskapas på gräsytan norr om Gröndalsvägen och sydväst om Tumlaren 1. Plandata Planområdet ligger i den norra delen av Norrgårdsgärdet, vid Gröndalsvägen ca 1,3 km från Kalmar stadskärna. Planområdet utgör ca 2.6 hektar. Berörda fastigheter inom området utgörs av: - Tallhagen 2:13 (kommunal ägo) - Malmen 2:1 (kommunal ägo) - Spiggen 4 (kommunal ägo) - Spiggen 3 (Enskild ägo, Kalmar Energi Elnät AB)

126 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 4(37) Datum Ärendebeteckning Bild: Fastigheter samt avgränsning av planområdet. Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Illustrationsplan Till planen hör också: Fastighetsförteckning Behovsbedömning Bullerutredning Översiktlig geoteknisk utredning, samt Magnetfältsmätning, Översiktlig markmiljöundersökning, Planförfarande och tidsplan Det finns två planförfarande som kan användas vid framtagandet av en detaljplan, standard och utökat. Standardförfarandet kan användas om planförslaget är förenligt med översiktsplanen, är förenligt med länsstyrelsens granskningsyttrande, inte är av betydande intresse för allmänheten, inte i övrigt är av stor betydelse och

127 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 5(37) Datum Ärendebeteckning inte antas medföra en betydande miljöpåverkan Om alla godkänner planförslaget i samrådet kan ett begränsat standardförfarande användas. Då behöver inte förslaget ställas ut för granskning utan kan antas direkt efter samrådet. Om något av kriterierna för standardförfarande inte uppfylls ska ett utökat förfarande användas. Detaljplanen följer planprocessen för detaljplaner som påbörjas efter 1 januari 2015 enligt s k standardförfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan, Planen förväntas ha följande preliminära tidsplan Samråd 1:a kvartalet 2016 Granskning 2:a kvartalet 2016 Godkännande/Antagandeprövning i samhällsbyggnadsnämnden 4:e kvartalet 2016 Antagandeprövning i kommunfullmäktige 4:e kvartalet 2016

128 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 6(37) Datum Ärendebeteckning Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Området berörs inte av några överkommunala beslut såsom riksintressen, fornminnen, byggnadsminnen, strandskydd osv. Miljökvalitetsnormer för vatten För att uppnå EU:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Målsättningen är att alla vattenförekomster ska uppnå god status Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för ytoch grundvatten. Dagvattnet leds ut i Malmfjärden och Lindöfjärden. Dessa vatten räknas visserligen inte som egna vattenförekomst enligt vattendirektivets definitioner men står ändå i kommunikation med Kalmarsund. Planområdet påverkar därmed indirekt Kalmarsund. Kustvattenförekomsterna dit Lindöfjärdens och Malmfjärdens vatten leds är N v s Kalmarsunds kustvatten och S n Kalmarsund som båda bedöms ha måttlig ekologisk status (på grund av övergödning och grumlighet) och god kemisk status (exklusive kvicksilver och PBDE). Regleringen av hårdgjorda ytor i detaljplanen syftar till att minska föroreningsbelastningen till recipienterna Lindöfjärden och Malmfjärden så långt det är möjligt. Egenskapsbestämmelser om att parkeringsplatser ska vara genomsläppliga för dagvatten (n1) och maximal andel av fastigheten som får hårdgöras (n2) bidrar till att minska föroreningsbelastningen. Föroreningarna i vattnet från detta tillkommande planområde bedöms inte riskera att försämra statusen i kustvattenförekomsterna. I nuläget sker ingen rening av dagvatten vid detta utlopp. En samlad reningsanläggning för flera dagvattenutlopp i området finns ännu bara i planeringsstadiet. Under 2016 ska en utredning genomföras med syfte att ta fram en prioriteringsordning för vilka dagvattenutlopp som är i störst behov av rening. Grundvattenförekomsten för Kalmarkustens sandstensformation har god kemisk och god kvantitativ status, vattenförekomsten bedöms inte påverkas av planförslaget. Mer information kring dagvattenhanteringen beskrivs i dagvattenutredningen och under rubriken dagvatten. Översiktliga plandokument Planen stämmer överrens med översiktsplanens intentioner. Platsen ligger inom utpekat område som är lämpligt för utvidgning av innerstaden samt inom stråket Diagonalen vars syfte är att sammanlänka stadskärnan med ett stadsstråk hela vägen till Lindsdal. Dessa områden lämpas sig för förtätning med bebyggelse och verksamheter.

129 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 7(37) Datum Ärendebeteckning Kommunala program Planen stämmer överrens med kommunens bostads- och budgetmål angående utbyggnad av nya bostäder. Målet är att möjliggöra för ca 800 nya bostäder per år. I kommunen finns framförallt ett särskilt stort behov av nya småbostäder samt hyresrätter, vilket möjliggörs i planen. Det finns även ett mål om en blandad bebyggelse och en efterfrågan på småhus i centrala lägen, vilket tillgodoses i planen norr om Gröndalsvägen. Program för planområdet Inom Norrgårdsgärdet finns ett planprogram från 2006, som uppfördes i samband med detaljplanen för Röda Ugglan (f.d. Chokladfabriken). Planprogrammet avgränsas av Erik Dahlbergs väg, Norra vägen, Gröndalsvägen och havet mot Jutegatan. Området vid Fredrikskans har utelämnats. I planprogrammet (sid 42) är Tallhagen 2:13 söder om Gröndalsvägen samt Spiggen 4 utpekade som lämpliga områden för bebyggelse. Korsningen Gröndalsvägen/Lindövägen flyttas i programmet till en fyrvägskorsning eller rondell mittemot Rådmansgatan. Parkering för verksamheterna inom Röda Ugglan ska enligt programmet och gällande detaljplan tillgodoses innanför fastigheten Sutaren 22, men verksamheterna har under byggtiden och en kort tid därefter haft möjlighet att nyttja parkeringsanläggningen inom Tallhagen 2:13 tillfälligt. Planen stämmer överrens med intentionerna i planprogrammet. Verksamheterna inom Röda Ugglan måste genomföra sina åtaganden och tillgodose parkeringsbehovet inom sin fastighet innan planen kan genomföras. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden 0880K-1: K-1:108

130 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 8(37) Datum Ärendebeteckning I området finns två gällande planer. För Spiggen 3 och 4 gäller Stadsplanen för del av Norrgårdsgärdet, som vann laga kraft den 28 maj För övrig mark gäller stadsplanen för området kring Ängöleden, som vann laga kraft den 19 september Gällande detaljplaner: T.v. plan från 1945, t.h. plan från Miljökonsekvensbeskrivning Till detaljplanen finns en ifylld behovsbedömning. Syftet med Behovsbedömningen är att ta reda på om en miljöbedömning behöver göras för detaljplanen. Den samlade bedömningen av behovsbedömningen är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte, se tillhörande behovsbedömning. Kommunala beslut i övrigt Inom planområdet finns två markreservationer som ska utvecklas vidare till markanvisningsavtal fram till antagandet av detaljplanen. Inom Spiggen 4 finns en markreservation till Ivar Glebe AB som planerar hyresrätter i blandande lägenhetsstorlekar. På markytan mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan finns en markreservation för Kalmar Hem, som planerar smålägenheter för studentboende.

131 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 9(37) Datum Ärendebeteckning Förutsättningar och förändringar Kort historik Bilden är tagen från planprogrammet för Norrgårdsgärdet, Planområdet ligger mellan tre olika karaktäristiska byggnadsområden. I öster ligger Kedjehus inom kv. Tumlaren, uppförda i slutet av 1940-talet. Norr om Gröndalsvägen och sydöst om planområdet präglas bebyggelsen av Villastaden, som utgör en heterogen bebyggelse med stor variation i volym, uttryck och material. Husen blandas i en till två våningar och ger utryck för en luftig och grön karaktär. Tätt inpå från söder och sydväst ligger folkhemmet, som uppfördes runt Överlag var städerna under denna tid präglade av stor inflyttning med trångboddhet, höga hyror, dåliga boendeförhållanden och sanitär standard. Stat och kommun ingrep med att bygga de s.k. folkhemmen, med en hög och jämn bostadsstandard till överkomliga priser. Karaktäristiska drag från stadsplaner under denna tid är mycket sol, ljus, luft och grönska liksom enhetlighet med upprepning i den enskilda huskroppen som i bebyggelseområdet som helhet. Runt 1940-talet präglades planeringen av rutnätssystem och gårdsbebyggelse, vilket framträder mycket tydligt i norra delen av Norrgårdsgärdet. Fastigheten Spiggen 4 samt Tallhagen 2:13 mellan Hantverkaregatan och Tolvmannagatan har tidigare varit planlagda och bebyggda med bostäder. Tidigare så var Tolvmannagatan huvudvägen ut till Ängö och norrut mot Ängöleden. Gröndalsvägen fick sin nya sträckning i samband med stadsplanen från 1968.

132 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 10(37) Datum Ärendebeteckning Utdrag från Stadsplanen 1937 som visar planerad bebyggelse. Utdrag från stadsplanen 1945 som visar planerad samt uppförd bebyggelse utmätt i grundkartan. Markanvändning idag Idag finns inga byggnader inom planområdet, exklusive transformatorstationen inom Spiggen 3. Tidigare utgjorde Spiggen 3 och 4 en fastighet. Efter hand som ny teknik utvecklats kräver de tekniska anläggningarna mindre markyta. Detta har medfört att tekniken inom fastigheten för transformatorstationen kunnat flytta in i en byggnad och fastigheten kunnat delas. Spiggen 3 används idag för transformatorstationen och Spiggen 4 tillfälligt som parkeringsanläggning och lokal återvinningsstation. Markytan mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan används och är planlagd för parkeringsändamål. Hela parkeringsanläggningen är grusad med gratis parkering. Norr om Gröndalsvägen finns en smal öppen gräsyta, utan något större värde för varken rekreation, som friyta eller för dagvattenhantering. Beskrivning av planförslaget Planförslaget möjliggör förtätning av Kalmars centrala delar i närheten av befintlig kollektivtrafik och service. I området placeras nya flerbostadshus söder om Gröndalsvägen och mindre bostadshus norr om Gröndalsvägen. Detaljplanen styr varken upplåtelseform, antal eller storlek på lägenheterna inom planområdet. Antalet lägenheter och storleken på dessa som redovisas nedan är ett uppskattat värde baserad på den markreservation som upprättats för marken.

133 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 11(37) Datum Ärendebeteckning Söder om Tolvmannagatan utgår bebyggelsen inom Spiggen 4 från bebyggelsestrukturen från kringliggande bebyggelse från folkhemstiden. En byggnad placeras med långsidan mot Tolvmannagatan, i samma förgårdslinje som Spättan 1. Ytterligare två byggnader placeras gavelställda mot Kämnärsgatan. Byggnaderna bildar tillsammans en grön gårdsmiljö mot söder. Höjden på byggnaderna anpassas utifrån kringliggande bebyggelses takhöjd, med en maximal nockhöjd om 15,5 meter. Fastigheten Spiggen 4 utvidgas mot den f.d. marken för gatuplantering. I flerbostadshusen finns utrymme för ca lägenheter, jämt fördelat i storleken 1-4 rok. Skiss från Atrio Arkitekter AB i Kalmar. Under byggnaderna och innergården grävs ett underjordiskt garage med plats för ca 80 parkeringsplatser. Infarten och rampen ner till det underjordiska garaget placeras med infart från Tolvmannagatan. Ytterligare parkeringsplatser får placeras i den norra delen av fastigheten, men bör undvikas på innergården. Utfarter bör inte placeras alternativt vara mycket restriktiva mot Kämnärsgatan för att gatuparkering ska kunna fortgå. Detaljplanen medför att Lindövägens förbindelse mot Gröndalsvägen stängs av. Detta görs i enlighet med planprogrammets intentioner för att optimera kvartersmarkens yta och funktion för bostäder på marken mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan. Infarten ersätts med en ny fyrvägskorsning mellan Gröndalsvägen, Tolvmannagatan och Rådmansgatan. Infarten mot Rådmansgatan kommer att förskjutas något österut för att räta upp den nya korsningen. Planförslaget medför samtidigt att Tolvmannagatan rätas ut och en gång- och

134 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 12(37) Datum Ärendebeteckning cykelväg förläggs på den södra sidan längs med vägen, som en förlängning på befintlig gc-väg genom parkområdet västerut. Mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan planeras flerbostadshus med plats för ca smålägenheter i storleken 1-2 rok. Inom kvartersmarken ger detaljplanen en större frihet kring placeringen av den nya bebyggelsen. Det finns dock två huvudprinciper för hur marken lämpligen kan bebyggas. Alternativ 1. Alternativ 2. Alternativ 1 är att sammanlänka byggnaderna mot Gröndalsvägen till ett slutnare gaturum, med en rumslig innergård mot söder. Förslaget ger för de flesta lägenheterna en tyst och ljus sida i lägenheten mot söder och en mer bullerutsatt och mörk sida mot norr. Konsekvensen med planförslaget är att enkelsidiga lägenheter inte är att föredra, pga. att de som hamnar i norrläge tenderar att bli bullerutsatta och mörka. Vid genomgående lägenheter är det dock möjligt att placera byggnaderna ännu närmare vägen (än i illustrationen ovan) för att skapa en större innergård. Alternativ 2 innebär att gavel-ställa byggnaderna mot Gröndalsvägen och utnyttja ytan mellan byggnaderna som gemensamma utemiljöer. För att öka rumsligheten och dämpa ljudnivån på innergården kan komplementbyggnader såsom cykelförråd eller bullerplank placeras mellan byggnaderna mot Gröndalsvägen. Flertalet av lägenheterna kan i detta förslag vara enkelsidiga mot öst eller väst. En konsekvens är att lägenheterna i gavlarna tenderar att bli bullerutsatta utan möjlighet till en tyst sida. Förslaget liknar den tidigare bebyggelsens placering på platsen från början av 1900-talet och bidra samtidigt till att rumsligheten mot Gröndalsvägen blir något öppnare. Gemensamt för de båda alternativen är att byggnaderna får uppföras med en maximal nockhöjd om 15,5 meter, vilket motsvarar ungefär 4 våningar. Med undantag av en mindre byggnadskropp närmast fyrvägskorsningen som får uppföras till en maximal nockhöjd motsvarande 27,0 meter, vilket motsvarar ca 8 våningar. Byggnaderna får inte placeras för nära fyrvägskorsningen pga. bullernivåerna samt siktförhållandena, eller för nära den nedgrävda starkströmsledningen med högt magnetfält på den östra sidan inom mark för parkering och bostäder, se magnetfälts utredning. Komplementbyggnader får dock uppföras inom den plussade marken, där magnetfältspolicyn inte uppnås för bebyggelse. I båda förslagen enligt illustrationerna ovan är parkeringsplatser pla-

135 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 13(37) Datum Ärendebeteckning cerade över ledningarna. Den nedersta delen av parkeringsanläggningen planeras för allmänna p-platser. Norr om Gröndalsvägen ger planförslaget en möjlighet att uppföra ca 6-8 radhus/kedjehus/parhus etc. Byggnaderna får uppföras till en maximal nockhöjd om 8 meter, vilket motsvarar ca 2 våningar. Max 30 procent av byggnadsarean på vardera tomt får bebyggas. Entréer och uppfarter placeras mot Hantverkaregatan. Inom planområdet gäller att inga byggnader får placeras över prickad mark och u-markerade områden ska vara tillgängliga för allmänna ledningar. Några ledningar kommer att behöva ledas om och förläggas inom u-områdena eller på allmän platsmark, se vidare under rubriken teknisk försörjning. Planförslaget medför att Återvinningsstationen (som idag står på mark planlagd för transformatorstation) flyttas norr om Gröndalsvägen till en mer permanent lösning. Plank är möjligt att sättas upp om det finns behov runt anläggningen för att minska störande ljud och insyn för grannfastigheterna. Den allmänna grusparkeringen söder om Gröndalsvägen försvinner. I området planeras dock nya parkeringsanläggningar på grönytorna norr om Gröndalsvägen och sydväst om Tumlaren 1, vilket kompenserar en del av de förlorade p- platserna. Parkeringsanläggningarna, både inom kvartersmark och på de allmänna platserna (d.v.s. uppställningsplatserna), ska vara genomsläppliga för dagvatten. Se vidare under rubriken dagvatten. Natur- och kulturmiljö Geotekniska förhållanden Förutsättningar En översiktlig geoteknisk utredning finns genomförd inom Spiggen 3 och 4 samt inom kvartersmarken norr om Tolvmannagatan. För husen norr om Gröndalsvägen genomförs en översiktlig geoteknisk utredning som redovisas vid granskningskedet. I området norr om Tolvmannagatan utgörs ytjorden av grusig sand med inslag av mulljord inom gräsytorna, respektive grusig sand inom parkeringsytorna. Ytjorden vilar på fyllningsmassor. Fyllnings- och ytjordlagrets mäktighet uppgår till ca en halv meter. Under fyllningslagret påträffas ett lager av siltig morän med relativ fasthet. Lagrets mäktighet har inte kunnat bestämmas i undersökningen, men uppskattas överstiga 4 meter. Bedömningen är att byggnader inom området troligen kan grundläggas på konventionellt sätt utan några omfattande grundförstärkningsåtgärder. Grundläggning ska dock utföras på tjälskyddad nivå och hänsyn måste tas till det erosions- och flytbenägna siltiga jordlagret. Ett grundvattenrör installerades under 2013 inom området. Grundvattenröret visade i mitten av november 2013 en grundvattenyta på 2.1 meter under markytan. Se vidare rekommendationer i den geotekniska utredningen.

136 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 14(37) Datum Ärendebeteckning Inom Spiggen 4 utgörs ytjorden av grusig sand med inslag av mulljord inom gräsytorna. Ytjorden vilar på fyllningsmassor. Fyllnings- och ytjordlagrets mäktighet uppgår till ca en meter. I de grusade ytorna utgörs ytjorden av fyllningsmassor upptill till ca 1.5 meter. Under fyllningslagret påträffas ett lager av naturlig sandmorän med hög relativ fastighet. Moränlagrets mäktighet har inte kunnat bestämmas i undersökningen, men uppskattas dock överstiga 4 meter. Inom området kan lätta och medeltunga byggnader troligen grundläggas på konventionellt sätt utan några omfattande grundförstärkningsåtgärder efter viss urgrävning av organiska ytjordlager. Se vidare rekommendationer i den geotekniska utredningen. Radon Radonmätningar kommer att ske i området och redovisas under granskningskedet. Området ligger inom normalriskområde för radon. Byggnader ska därför vara radonskyddade. Naturmiljö I området finns inga höga naturvärden. Befintliga träd (som har ett estetiskt värde) mot Kämnärsgatan inom kvartersmarken för bostäder och parkmarken söder om transformatorstationen bör i största mån sparas. Kulturmiljö Förutsättningar Inom planområdet finns inga fornlämningar, andra byggnader eller specifika lämningar med högt kulturhistoriskt värde. Bebyggelsestrukturen från folkhemmets tid dominerar i kvarteret och ligger tätt inpå planområdet, framförallt fastigheten Spiggen 4. Landskapsbilden inom planområdet består idag av en relativt öppen vy som domineras av trafik och grusytor för parkering. Planförslag och Konsekvenser Den nya bebyggelsen påverkar landskapsbilden positivt genom att den fyller den trafikdominerande öppna vyn med en mer stadsmässig karaktär. Bebyggelsen inom Spiggen 4 tar upp bebyggelsemönstret från närliggande byggnadskvarter från folkhemmets tid och fyller samtidigt det tomrum som tidigare varit bebyggt.

137 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 15(37) Datum Ärendebeteckning Bebyggelseområden Markanvändning och byggrätter Planförslag och Konsekvenser Bild: Användnings- och egenskapsgränser Norr om Gröndalsvägen medges små bostäder i form av radhus/kedjehus/parhus m.fl. Byggnaderna ska vara sammanbyggda i fastighetsgränsen/tomtgränsen eller placeras med bullerplank mellan husen. Max 30 procent av vardera fastighet får bebyggas. Byggnaderna får uppföras till en maximal nockhöjd om 8,0 meter. Inom den prickade marken mot Hantverkaregatan (ca 6 meter) får inga byggnader uppföras. Hantverkaregatan smalnas av för att ge mer yta för bostäderna. Detaljplanen styr inte uppdelningen i antalet fastigheter eller upplåtelseform. Mellan Tolvmannagatan och Gröndalsvägen medges bostäder i form av flerbostadshus. Byggnaderna får uppföras till en maximal nockhöjd om 15,5 meter, vilket motsvarar ca 4 våningar. Detta med undantag av en mindre byggnadskropp närmast fyrvägskorsningen som får uppföras till en maximal nockhöjd om 27,0 meter, vilket motsvarar ca 8 våningar. Inom markytan i väster (höghuset) gäller att hela ytan får bebyggas. Inom resterande mark gäller maximal bruttoarea om 5600 kvm, varav maximalt 70 procent av ytan får hårdgöras med byggnader, asfalt, betong etc. med ogenomsläppligt material. Därutöver tillåts 120 kvm bruttoarea för komplementbyggnader inom den plussade marken intill parkeringsanläggningen och mot Gröndalsvägen, med en maximal nockhöjd om 3.5 meter. Inom den prickade marken mot Tolvmannagatan och korsningen mot Gröndalsvägen får inga byggnader uppföras, maximalt 25 procent av ytan får hårdgöras. Parkering och uteplats för de boende får uppföras på den östra sidan, parkeringsplatserna (själva uppställningsytan) ska utformas med genomsläppligt material för dagvatten. Söder om Tolvmannagatan medges bostäder i form av flerbostadshus. Parkeringsgarage medges under mark inom hela fastigheten, förutom innanför områden reserverade för ledningar (u-områden) och inom prickad mark. Ytterligare parkering är möjlig i norra delen av kvartersmarken mot Tolvmannagatan, men ska undvikas ovan mark inom ringmarken. Byggnaderna får uppföras till en maximal nockhöjd om 15,5 meter, vilket motsvarar ca 4 våningar. Byggrät-

138 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 16(37) Datum Ärendebeteckning terna är uppdelade i tre delar. I den norra byggnaden tillåts en maximal bruttoarea om 2600 kvm. För de gavelställda byggnaderna i väst respektive öst medges en bruttoarea om maximalt 1550 kvm på vardera sida. Komplementbyggnader tillåts på innegården, till en maximal nockhöjd om 3.5 meter. Inom den prickade marken får inga byggnader uppföras, maximalt 45 procent av ytan får hårdgöras.

139 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 17(37) Datum Ärendebeteckning Volymstudier Flygperspektiv från norr Flygperspektiv från söder. Flygperspektiv från sydöst.

140 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 18(37) Datum Ärendebeteckning Flygperspektiv från nordväst. Flygperspektiv från nordöst. Vy från öst längs Grönsalsvägen. Vy från väst längs Gröndalsvägen.

141 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 19(37) Datum Ärendebeteckning Gestaltning Planförslag och konsekvenser Bebyggelsen inom Spiggen 4 ska utformas med särskild hänsyn till angränsande byggnaders karaktärsdrag, materialval och konstnärliga värden från folkhemmets tid för att smälta in i bebyggelsemiljön. Detaljplanen reglerar bebyggelsens placering på ett sätt som medverkar till en rumslig, ljus och grön innergård. Byggnaderna inom kvartersmarken kan med fördel uppföras med putsfasad, rött tegeltak och med avskalade och enkla fönster och balkonger. Närliggande bebyggelse från folkhemmets tid. Flerbostadshusen mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan ska anpassas gentemot den mindre bebyggelseskalan norr om Gröndalsvägen och inom Tumlaren 1, exempelvis genom att fasaden på byggnaderna visuellt delas upp i mindre sektioner eller volymer för att motverka storskaliga och monotona byggnadskroppar. Fasaden kan exempelvis gestaltas med en markerad sockel i bottenplan, variation i fasaden med olika fasad- och takmaterial, utskjutna respektive indragna byggnadsdelar, varierade fönsterstorlekar o.s.v. som bidrar till mer detaljerade och variationsrika fasader som bryter ner skalan på byggnadskroppen. I bebyggelsekvarteret Getingen norr om Hantverkaregatan finns en heterogen bebyggelse i 1-2 våningar. Fasadmaterialen utgörs av traditionella material såsom trä, tegel och puts. Taken är huvudsakligen av tegel. Fasadens färger skiftar i området, men består främst av ljusa pastellfärger. Utformningen av den nya bebyggelsen norr om Gröndalsvägen kan utformas relativt fritt gällande fasadmaterial, färg, takvinkel osv. Hela bebyggelselängan bör dock vara relativt enhetlig i sin arkitektoniska utformning gällande bland annat storlek, material, takvinkel, placering av garage/carport. Men kan avvika i mindre detaljer såsom färg, fönstersättning och i utformningen av uteplatserna. De mindre bostadshusen ska även vara sammanbyggda i fastighetsgräns/tomtgräns eller med bullerplank mellan byggnaderna.

142 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 20(37) Datum Ärendebeteckning Service Förutsättningar I närområdet finns offentlig service i form av Lindöskolan (förskola, nattis, årskurs 1-6 och fritidshem) och Barnens gård (förskola). För Lindöskolan finns en nyligen antagen detaljplan som möjliggjort utbyggnad av skolan. Röda Ugglan ligger sydväst om planområdet och utgör en stor målpunkt med ca 600 personer verksamma och närmare 1000 personer som besöker byggnaden varje dag. Några av verksamheterna är Telia, Arbetsförmedlingen, invandrarservice, SNT och Friskis & Svettis. Norr om Röda Ugglan ligger Liljas bil, Q8 macken, en blomsteraffär och en frukt- och grönsaksaffär. Planområdet ligger ca 1.3 km från Kalmar stadskärna med stort utbud av service. Planförslag och Konsekvenser Genomförandet av detaljplanen bidrar till att öka kundunderlaget för befintliga verksamheter i närområdet. Fler bostäder ökar samtidigt belastningen i området på befintlig förskola och skolverksamhet. Friytor Lek och rekreation Förutsättningar Närliggande friytor för de boende finns inom Gustavsbergsparken och på Lindö, på ett gångavstånd inom ca meter. Lekplatser för barn finns i Gustavsbergsparken och på Lindöskolan under kvällar och helger. Friluftsliv Förutsättningar Större strövområden finns inom ca 800 meter inom Tallhagen och på Svinö. Gator och trafik Gatunät Förutsättningar Gröndalsvägen är en huvudgata som förbinder trafiken från Ängöleden med Norra vägen och Erik Dahlbergs väg. Vägen har karaktär av en led som skär genom stadslandskapet och ger känslan av en trasig och splittrad stadsmiljö med låg rumslighet. Gatan har en skyltad hastighet på 50 km/h och är markerad som huvudled. Ny hastighet är planerad till 40 km/h. Vardagsdygnstrafiken har uppmätts 2014 till 6553 bilar/dygn, varav 4,8 procent tung trafik. Lindövägen fungerar som en lokalgata, där målpunkten i huvudsak är Lindöskolan. En viss andel av trafiken är från bostäderna inom Norrgårdsgärdet samt en del genomfartstrafik på väg till/från Kalmar stadskärna. Gatan har en skyltad hastighet på 50 km/h. Vardagsdygnstrafiken har uppmätts 2009 till 1833 bilar/dygn, varav 2 procent tung trafik. Den tunga trafiken är i huvudsak mat- och varutransporter till Lindöskolan. Längs Magistratsgatan pågår ett ar-

143 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 21(37) Datum Ärendebeteckning bete att smalna av vägsektionen för bilister, förlägga en gc-väg längs med vägen med upphöjda överfarter och att räta ut korsningarna till nittiograders svängradie. Samtidigt planeras en sänkning av hastigheten från 50 km/h till 30 km/h. Syftet är att minska genomfartstrafiken i området och att öka framkomligheter och säkerheten för gång- och cykeltrafikanter. Magistratsgatans ombyggnad kan därmed ha en påverkan med minskat antal biltrafikanter i området. Tolvmannagatan är idag en angöringsgata för flerbostadshusen längs med vägen, samt de bilister som ska till parkeringsplatserna och återvinningsstationen. Gatan slutar i en vändzon. Andelen trafik är mycket låg och det har därför inte finnas något behov att mäta vardagsdygnstrafiken längs med vägen. Planförslag och konsekvenser Planförslaget medför att Lindövägens förbindelse med Gröndalsvägen stängs av och flyttas till en fyrvägskorsning mellan Gröndalsvägen, Tolvmannagatan och Rådmansgatan. Infarten mot Rådmansgatan kommer att förskjutas något österut för att räta upp den nya korsningen. Bebyggelsen längs med Gröndalsvägen bidrar till att ändra gatans karaktär från en trafikdominerad öppen vy mot ett tätare gaturum. Stadsdelarna norr och söder om vägen kan vid ombyggnationen får en starkare koppling gentemot varandra och splittringen i landskapet minskar. Trafiken från Lindövägen flyttas till Tolvmannagatan. Men utöver ändringen av transportmönstret så sker även en ökning av trafiken från den nya bebyggelsen. Tolvmannagatan kommer samtidigt att rätas ut och smalnas av till ca 5,1 meter i bredd för körfältet. Hastigheten sänks till 30 km/h. Hantverkaregatans vägsektion smalnas av till 6 meter i bredd på den östra sidan av Rådmansgatan. På den västra sidan av Hantverkaregatan byggs en vändzon, som ska rymma en diameter för en lastbil med hämtning av containrar till återvinningsstationen. Planförslaget medför samtidigt att möjligheten att öppna upp Timmermansgatan mot Gröndalsvägen inte längre är möjlig, vilket medgavs i tidigare plan. Gång- och cykelvägar Förutsättningar Idag finns en gångväg på den södra sidan av Tolvmannagatan, som till stor del används av cykeltrafiken. Det översiktliga cykelvägnätet sker i huvudsak längs med Norra vägen. Det finns även en gång- och cykeltunnel nordväst om Lindöskolan.

144 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 22(37) Datum Ärendebeteckning Kartan visar befintliga gc-vägar i streckade röda linjer. Streckade oranga linjer visar nya planerade gc-vägar. Planförslag och konsekvenser Planförlaget medför att gångvägen byggs om till en gc-väg längs den södra sidan av Tolvmannagatan, som en förlängning på befintlig gc-väg inom parkmarken västerut. Åtgärderna med avsmalningen av Tolvmannagatan, planerad upphöjning av korsningen mellan Lindövägen och Magistratsgatan, sänkning av hastighet i kombination med separat gc-bana bedöms öka säkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanterna i området. Kollektivtrafik Förutsättningar Närmsta busshållsplats ligger på båda sidorna av Norra vägen, vid Röda ugglan inom ca 300 meter från de nya bostäderna, vilket motsvarar ungefär 3 minuter promenad. Parkering Förutsättningar I Kalmar finns en gällande parkeringsnorm från Planområdet ligger inom zon B. Inom zonen gäller följande norm för bostäder, inklusive besöksparkering 0.1 pl/lgh: parkeringsplatser/lägenhet (mindre eller lika med 2 rok) parkeringsplatser/lägenhet (större än 2 rok) - 10 parkeringsplatser/1000 kvm bruttoarea (tillämpas enbart vid preliminär bedömning) En ny norm håller på att arbetas fram och planera att antas under Idag finns en grusplan för allmän parkering på marken mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan. Verksamheterna på Röda ugglan har idag en tillfällig parkeringslösning inom denna yta, motsvarande ca 80 parkeringsplatser. I detaljplanen för Röda ugglan, från 2007, finns det utrymme för ett parkeringsdäck inom fastigheten. Parkeringsdäcket ska enligt detaljplanen hunnit färdigställas senast 2011, men detta har ännu inte blivit genomfört.

145 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 23(37) Datum Ärendebeteckning I detaljplanen för Lindöskolan, år 2014, togs en allmän parkeringsplats bort (ca parkeringsplatser) söder om fastigheten. Längs med Magistratsgatan tillskapas dock 10 parkeringsplatser, som bland annat kan användas för besöksparkering till skolan. Övriga parkeringsplatser för anställda, ca 25 platser, hänvisas i planen till grusplanen norr om Tolvmannagatan. I trekantskorsningen mellan Magistratsgatan och Domaregatan tillkommer ytterligare ca 20 parkeringsplatser i samband med omgestaltning av vägarna i kvarteret för att minska genomfartstrafiken. I en trafikutredning för Norrgårdsgärdet år 2012 gjordes en inventering och analys av antalet tillgängliga parkeringsplatser i området. I utredningen framkommer att antalet registrerade bilar i trafik inom området ligger ca 120 platser lägre än i kommunens parkeringsnorm. Ett skäl till detta kan vara att området ligger mycket nära centrum och bebyggelsen till stor del utgörs av små lägenheter. I utredningen framkommer att antalet p-platser bör vara tillräckliga dag-, kvällstid och natt i området med nuvarande bilinnehav. Dock finns en konflikt mellan besökare till Röda ugglan och boende i området under eftermiddagen, då vissa arbetare är kvar, besöksfrekvensen till Friskis och svettis är hög samtidigt som boende återvänder hem efter jobbet. Den förstärkning av parkeringstillgången i form av ett parkeringsdäck med ca 80 parkeringsplatser inom Röda ugglan behövs för att minska konflikten mellan besökare och boende, samt täcka det underskott på arbetsparkering som finns idag inom verksamhetsområdet för Röda ugglan. Inom Spiggen 4 finns idag en allmän parkering. År 2014 lämnades en bygglovsansökan in för tillfälliga studentbostäder på grusplanen norr om Tolvmannagatan. Bygglovet överklagades dock och blev aldrig genomförd. I samband med planerna så anlades den nya parkeringen inom Spiggen 4. Syftet med den nya anläggningen var att ersätta den befintliga grusplanen norr om Tolvmannagatan. I dagsläget finns dock båda anläggningarna kvar, vilket innebär att det finns dubbelt så många parkeringsplatser i området mot vad som var planerat. Planförslag och konsekvenser För den nya bebyggelsen gäller att all parkering sker inom kvartersmarken. I området söder om Gröndalsvägen planeras ca lägenheter. Ett rimligt ställningstagande är att ca lägenheter är studentbostäder norr om Tolvmannagatan, inom intervallet 1-2 RoK. Samt att övriga lägenheter söder om Tolvmannagatan är fördelade med hälften över rep. under 2 rok. Det totala behovet av nya bostäder beräknas därmed till mellan parkeringsplatser.

146 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 24(37) Datum Ärendebeteckning lgh*0.7pl = 84 p-platser 90 lgh*0.7 pl = 63 p-platser - 40 lgh *0.9pl = 36 p-platser 30 lgh*0.9 pl = 27 p-platser - Totalt = 120 p-platser Totalt = 90 p-platser Inom Spiggen 4 (under byggnaderna och innergården) grävs ett underjordiskt garage med plats för ca 80 parkeringsplatser. Garageanläggningen är tänkt att nyttjas gemensamt med flerbostadshusen norr om Tolvmannagatan, vilken kan regleras genom en gemensamhetsanläggning i lantmäteriförrättningen eller ett nyttjandeavtal mellan fastighetsägarna. Rampen ner till det underjordiska garaget planeras mot Tolvmannagatan. Ytterligare parkering kan placeras i den norra delen av Spiggen 4, men bör undvikas på innergården. Parkering inom kvartersmarken norr om Tolvmannagatan sker lämpligast på den östra sidan inom kvartersmark för parkering, över befintliga starkströmsledningar. I parkeringsutredningen från 2012 framkommer att ca 35 p-platser bör tillskapas i området om det blir aktuellt med ny bebyggelse norr om Tolvmannagatan (vid tillfället för utredningen var den allmänna parkeringsplatsen inom Spiggen 4 ännu inte anlagd). I planen planeras allmänna parkeringsplatser norr om Gröndalsvägen, sammanlagt 33 platser på den öppna gräsytan längs vägen. Norr om Tolvmannagatan, mot Tumlaren 1, planeras ytterligare ca 12 allmänna parkeringsplatser. En ombyggnation av Tolvmannagatan medför dock att några gatuparkeringar försvinner längs med vägen. En förutsättning för genomförandet av detaljplanen är att ett nytt parkeringsdäck byggs inom kvarteret Röda ugglan. I annat fall kommer det bli stort tryck på gatuparkeringen i området. Inom norrgårdsgärdet finns planer på att avgiftsbelägga gatuparkeringen, med särskilda rabatter för boendeparkeringen. Detta skulle kunna medföra att besökare till området väljer de andra parkeringsanläggningarna i närheten och att gatuparkeringen blir ledig för de boende. In- och utfarter Förutsättningar Spiggen 4 har angöring mot Tolvmannagatan. Likaså den allmänna grusparkeringen har sin in- och utfart mot Tolvmannagatan. Grannfastigheten Spättan 1 har garage och sophämtning mot den mindre lokalgatan intill Spiggen 4. Spiggen 3 och Tumlaren 1 angörs från Lindövägen. Planförslag och konsekvenser Ny bebyggelse inom Spiggen 4 fortsätter att ha sina in- och utfarter mot Tolvmannagatan. En konsekvens av detta är att angöringstrafiken mot fastigheten behöver korsa den nya gc-vägen, vilket medför en olycksrisk för oskyddade trafikanter. Utfarter bör dock inte placeras alternativt vara mycket restriktiva mot Kämnärsgatan (som ligger i detaljplanens gräns) för att gatuparkering ska kunna fortgå.

147 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 25(37) Datum Ärendebeteckning För ny bebyggelse söder om Gröndalsvägen placeras nya utfarter mot Tolvmannagatan. Kvartersmarken närmast korsningen regleras med utfartsförbud, pga. trafiksäkerheten mot korsningen. Inga utfarter får placeras över naturmarken mot Gröndalsvägen. För de mindre bostadshusen norr om Gröndalsvägen angörs bostäderna från Hantverkaregatan. Inga utfarter får placeras mot Gröndalsvägen över naturmarken. Varutransporter Förutsättningar Varutransporter sker till och från Lindöskolan längs Lindövägen. Stor andel tung trafik kör på Gröndalsvägen, se rubriken gatunät. Planförslag och konsekvenser Varutransporterna flyttas från Lindövägen till Tolvmannagatan. Gatusektionen för biltrafiken är smalare och har tvärare korsningar, vilket försvårar framkomligheten något för transporterna. Gatan ska dock vara dimensionerad så att framkomligheten uppnår godtagbar framkomlighet. Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Befintliga va-ledningar finns utbyggda längs Kämnärsgatan från sydväst. Ledningarna håller idag en låg standard och det finns planer på att bytas ut ledningarna. Ny förbindelsepunkt kommer att tilldelas Spiggen 4 i det sydvästra hörnet av fastigheten. För att försörja den nya fastigheten/-erna mellan Tolvmannagatan och Gröndalsvägen förläggs en ny va-ledning längs lokalgatan mellan Spättan 1 och Spiggen 4. Norr om Gröndalsvägen finns va-ledningar utbyggda längs Hantverkaregatan. Ledningarna längs med Hantverkaregatan har idag låg standard och behöva bytas ut inom kort. För att försörja bostadshusen läggs nya ledningar längs med hela Hantverkaregatan med ett flertal nya förbindelsepunkter. Dagvatten Förutsättningar Kalmar kommun har tagit fram Dagvattenpolicy för Kalmar kommun, Policyn ska ligga till grund och vara stöd för den fysiska planeringen i kommunen. I dagvattenpolicyn formuleras de övergripande riktlinjerna för dagvattenhanteringen i planlagt område. För att inte påverka vattenmiljön negativt kan dagvatten behöva renas. Föroreningar i dagvatten ska förebyggas och begränsas så nära källan som möjligt. I första hand ska dagvatten omhändertas lokalt. Dagvatten från området leds mot Lindöfjärden (avrinningsområde 1) och Malmfjärden (avrinningsområde 2), som står i kommunikation mer Kalmar sund som idag har måttlig biologisk status. För ledningsnätet i området finns

148 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 26(37) Datum Ärendebeteckning idag inga återkommande driftstörningar som skulle ge en indikation på kapacitetsbrist, simuleringar visar dock att vissa ledningar uppströms blir överbelastade vid ett regn med 10 års återkomsttid. I arvinningsområde 2 pågår sedan flera år sanering av ledningsnätet, d.v.s. förnyelse av gamla ledningar för att för att klara ytterligare exploatering och kraftigare skyfall som förutsägs komma i ett förändrat framtida klimat. Planförslag och konsekvenser Planen medför mer hårdgjorda ytor. Ytorna kommer till stor del att behöva avvattnas till befintliga allmänna dagvattenledningar. Inom planområdet finns inte utrymme för någon allmän dagvattendamm eller allmän platsmark för infiltration. Ny kvartersmark med radhus/kedjehus o.d. norr om Gröndalsvägen kommer att få sina förbindelsepunkter från en ny dagvattenledning i Hantverkaregatan. Den nya fastigheten mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan ansluts till befintlig dagvattenledning i Tolvmannagatan. Båda områdena avleds till avrinningsområde 1. Spiggen 4 kommer att anslutas till en ny dagvattenservis i Kämnärsgatan, som slutligen leder till avrinningsområde 2. En befintlig dagvattenledning för Gröndalsvägen går rakt igenom kvartersmarken norr om Tolvmannagatan. Denna behöver flyttas för att inte hindra utformningen av ny bebyggelse, västerut på naturmarken längs Gröndalsvägen och kopplas ihop med ledningen vid Tolvmannagatan. För all ny exploatering, gäller att dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark innan det kan släppas till de allmänna dagvattenledningarna. Fördröjning av dagvattnet kan även utformas så att de har en renande effekt på vägen mot utloppet. Exempel på fördröjningsåtgärder är gröna tak, svackdiken med makadamstråk och rain gardens. En kombination av gräs- eller vegetationsbeklädd infiltrationsyta och underliggande hålrumsmagasin är att föredra då både fördröjning och rening av dagvatten genom filtrering och växtupptag sker i detta fall. För att begränsa mängden dagvatten till de allmänna ledningarna finns bestämmelser i plankartan om att parkeringsanläggningarna ska vara genomsläppliga för dagvatten, samt att enbart en viss del av markytan inom kvartersmarken för flerbostadshusen får hårdgöras. I området mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan gäller att maximalt 25 procent av markytan får hårdgöras inom den prickade marken, respektive 70 procent inom den byggbara marken inom e I området söder om Tolvmannagatan gäller att maximalt 45 procent får hårdgöras inom den prickade marken. Med hårdgöras menas asfalt, betong och plattor m.m. som täpper igen möjligheten för vattnet att kunna infiltreras i marken. Genomsläppliga material såsom grus, stenar eller plattor med stor genomsläpplighet mot marken kan däremot gå bra att använda. Andelen av området som får hårdgöras är något högre i planen än det som är möjligt idag. Befintlig detaljplan medger bebyggelse inom större delen av Spig-

149 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 27(37) Datum Ärendebeteckning gen 3 och 4 samt hårdgjorda ytor inom parkeringsytan mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan och vägnätet. Till detaljplanen finns en genomförd dagvattenutredning som ska följas. Värmesystem Fjärrvärme finns utbyggt i området vid Tolvmannagatan och längs Hantverkaregatan. Fjärrvärmen kommer att behöva ledas om från Borgmästaregatan, genom parken och anslutas till den nya bebyggelsen (samt nya anslutningar för Spättan 1) från Tolvmannagatan. Detta sker lämpligen vid samma tillfälle som när Tolvmannagatan byggs om och gc-vägen anläggs. El- och tele El finns utbyggt i området med belysningskablar längs vägarna. Belysningskablarna tillhör Kalmar kommun. Flera av belysningsstolparna och elkablarna i marken kommer att behöva bytas ut i samband med ombyggnation av Gröndalsvägen och korsningen mot Rådmansgatan. Kalmar Energi Elnät AB har ett flertal hög- och lågspänningskablar nedgrävda inom planområdet. Följande ledningar ligger inom eller angränsar till kvartersmarken och behöver ledningsrätter, vilket idkas och bekostas av ledningsägaren: - flera högspänningskablar (50 kw och 10 kw) för el och en optofiberkabel längs norra sidan av Kämnärsgatan. - två optofiberkablar längs östra sidan av lokalgatan mellan Spiggen 4 och Spättan 1. - flera högspänningskablar (50 kw och 10 kw) för el samt en optofiberkabel längs norra sidan av Tolvmannagatan. - flera högspänningskablar (50kW) för el och en optofiberkabel i nordsydlig riktning inom kvartersmarken för parkering norr om Tolvmannagatan. - i norra delen av Spiggen 4 finns ett flertal lågspänningskablar. TeliaSonera Skanova Access AB har en teleledning inom den nya kvartersmarken norr om Gröndalsvägen som behöver flyttas ut till Hantverkaregatan. Detta sker lämpligen i samband med ombyggnation av Hantverkaregatan. Ledningshavaren bekostar flytten av ledningen. Skanova har även en teleledning längs norra sidan av Tolvmannagatan som behöver förses med ledningsrätt, vilket idkas och bekostas av ledningsägaren. Avfallshantering Avfallshantering ordnas från Hantverkaregatan rep. Tolvmannagatan med en infart och planering av tomten som uppfyller KSRR:s krav. För Spiggen 4 kan avfallshanteringen ordnas från Kämnärsgatan eller inom lokalgatan väster om

150 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 28(37) Datum Ärendebeteckning fastigheten. Miljörum eller -hus bör placeras tillgängligt för de boende samtidigt som sopbilar enkelt kan komma till. Inom Spiggen 4 finns en befintlig återvinningsstation som flyttas norr om Gröndalsvägen. En ny vändzon förläggs i slutet av Hantverkaregatan som ska vara dimensionerad för en lastbil vid lassning/lossning vid avfallshämtning. Återvinningsstationen kan även (om det finns behov) ha någon form av plank eller buskage runt anläggningen för insyn och eventuell bullerdämpning för närliggande bebyggelse. Under återvinningsstationen finns ett flertal undergjordiska allmänna ledningar. Störningar och risker Omgivningsbuller Planområdet ligger vid Gröndalsvägen, som är en trafikerad led med stor andel tung trafik. Lindövägens utfart mot Gröndalsvägen kommer att ersättas med Tolvmannagatan, som kommer att inhysa den trafikmängd som passerar in och ut ur hela bostadskvarteret och mot Lindöskolan. En bullerutredning finns framtagen för området, där två utformningsalternativ har studerats för kvartersmarken mellan Tolvmannagatan och Gröndalsvägen. Bostadshusen norr om Gröndalsvägen klarar inte riktvärdena vid fasad för trafikbuller mot Gröndalsvägen. Riktvärdena för uteplats klaras mot Hantverkaregatan. För att kompensera de höga nivåerna kan varje bostad utformas med hälften av bostadsrummen mot Hantverkaregatan med den tysta sidan. För att bostäderna ska få lite större och ändamålsenliga uteplatser, så placeras bebyggelsen så nära Gröndalsvägen som möjligt. Bostäderna inom Spiggen 4 uppfyller kriterierna om 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Det är därmed fritt att utforma bostäderna utan specifika bulleråtgärder. Även riktvärdena för uteplats uppfylls i alla lägen utom mot Tolvmannagatan. Bostäderna som ligger mot Tolvmannagatan behöver därmed utformas genomgående med balkong mot innergården. Alternativt bör det finnas en gemensam uteplats på innergården om byggnaden utformas med ensidiga lägenheter i norrläge. För bebyggelsen norr om Tolvmannagatan finns två utformningsalternativ som studerats (se bild sidan12). Båda alternativen uppfyller kravet om 60 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad för bostäder mindre än 35 m 2, utan extra bulleråtgärder. För båda alternativen gäller även att gemensamma uteplatser behöver anordnas på gården med plank eller avskärmande byggnader mot Gröndalsvägen för att uppfylla riktvärdena. Vid större lägenheter än 35 m 2 krävs genomgående bostäder mot Gröndalsvägen för utformningsalternativ 1. Hörnlägenheterna kan behöva kompletteras med t ex avskärmande balkonger för att klara riktvärdena. För alternativ 2 gäller att lägenheterna på kortsidorna inte uppnår kravet på bullernivån vid fasad. Dessa kan behöva kompletteras med tekniska lösningar såsom avskärmade

151 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 29(37) Datum Ärendebeteckning balkonger. Utformningsalternativet 2 ger sammanlagt färre antal bostäder som överstiger riktvärdet 55 dba vid fasad. Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå

152 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 30(37) Datum Ärendebeteckning Mark- eller vattenföroreningar På Spiggen 3 har det sedan 1960-talet inrymt en större transformatorstation. Transformatorstationen byggdes under 2006 in i byggnad och mark inom fastigheten rensades på gammal utrustning och anlades med gräs och grusad yta. Inför byggnationen utfördes en mindre miljöteknisk provtagning av marken där byggnaden skulle placeras, , samt det har även genomförts en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom Spiggen 3 och 4, Vid undersökningen har samlingsprover uttagits vid de före detta transformatorerna inom ställverksområdet. Inom övrigt område har prover uttagits på de påträffade fyllnadsmassorna. Resultaten visar att marken innehåller PAH (Polycykliska aromatiska kolväten), bensen och alifater i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning. I området finns även halter av bly, kvicksilver och zink över nivån mindre än ringa risk (MRR, enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten). PCB har ej upptäckts i proverna, trotts misstankar kring detta. Föroreningarnas utbredning, godkända nivåer för att säkerställa markens lämplighet som bostadsmark kommer att utredas vidare fram till granskningsskedet. Magnetfält Inom Spiggen 4 ligger en transformatorstation. I detaljplanen har säkerhetsavstånd mot anläggningen studerats gentemot den nya bebyggelsen. Norr om anläggningen ligger ett huvudstråk med starkström. Denna ger ifrån sig en hög elektromagnetisk strålning. På grund av detta placeras parkeringsplatser och komplementbyggnader såsom förråd, cykelskjul m.m. över ledningarna där den elektromagnetiska strålningen är för hög för permanent vistelse i bostadshus. Till planhandlingarna finns en utförd magnetfältsundersökning. Vidare utredningar pågår kring fler ledningar i området som kan ge ifrån sig elektromagnetisk strålning. Strandskydd Område med strandsskydd påverkas inte.

153 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 31(37) Datum Ärendebeteckning Genomförande och konsekvenser Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Fastighetsägarna har under planens genomförandetid en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden har fastighetsägarna rätt till ersättning av kommunen. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark såsom gata, natur, park, gångoch cykelväg samt allmän parkering inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad, underhåll och skötsel av dessa områden. Kalmar kommun ansvarar även för belysning i området. Markägaren ansvarar för genomförandet (utbyggnad, underhåll och skötsel etc.) inom kvartersmark. En gemensamhetsanläggning kan bildas för parkeringsgarage inom Spiggen 4. Ansvars- och kostnadsfördelning m.m. utreds vid förrättningen. Kalmar vatten ansvarar för försörjning av vatten fram till angiven förbindelsepunkt, samt omhändertagande av spillvatten. Kalmar vatten ansvarar även för hantering av dagvatten på allmän platsmark och fastighetsägaren inom kvartersmarken. Kalmar Energi Elnät AB ansvarar för starkström i området. Kalmar Energi Värme AB ansvarar för utbyggnad av fjärrvärme fram till angiven förbindelsepunkt. Fiber och tele ansvarar vardera ledningsägare (Kalmar Energi Elnät AB och Teliasonera Skanova Access AB) för i området. Regler och tillstånd Vid markarbeten inom Spiggen 3 och 4 ska anmälan till tillsynsmyndigheten föregå vid återanvändning av eventuella överskottsmassor med hänvisning till NV:s handbok 2010, om återanvändning av massor då vissa prover visar halter över riktvärdet för mindre än ringa risk. Avtal eller andra överenskommelser För flerbostadshusen söder och norr om Tolvmannagatan finns en markreservation för två olika intressenter, Kalmarhem AB resp. Ivar Glebes AB. Ett markanvisningsavtal kommer att tecknas innan detaljplanen går ut på granskning. Avtalet kan komma att uppdateras innan antagandet av planen beroende på ändringar i planförslaget.

154 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 32(37) Datum Ärendebeteckning Markanvisningsavtalen reglerar att kommunen ansvarar för ansökan om fastighetsbildning samt initiativ för ledningsrätter. I avtalet redovisas även markpriset och vem som står för de olika kostnaderna som planen medför. Köparen ansvarar för iordningställande/projektering av marken, byggnation, underhåll m.m. inom kvartersmarken. Flytten av Lindövägen mot Tolvmannagatan och uppbyggnaden av fyrvägskorsningen mot Rådmansgatan bör vara genomförda innan köparen får tillträde till marken norr om Tolvmannagatan. Likaså bör ledningar på kvartersmark som ligger utanför u-områdena vara flyttade innan köparen får tillträde till marken. En tidsplan kan redovisas i avtalet för genomförandet av planen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning och rättigheter (avsnittet kommer att justeras till samrådsutskicket) De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet. Förändringarna framgår nedan. De arealuppgifter som anges inom parantes är enbart grafisk tolkade och kan senare komma att justeras. Ansökan om lantmäteriförrättning sker hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Fastighetsregleringarna, bildandet av ledningsrätter och gemensamhetsanläggningar, som beskrivs nedan, genomförs i första hand med överenskommelser mellan fastighetsägarna och ledningshavarna som grund. I överenskommelserna regleras även ersättningsfrågan. Kalmar kommun ansvarar för ansökan om lantmäteriförrättningar avseende avstyckningar och bildande av ledningsrätt avseende dagvattenledning. Kalmar Energi Elnät AB och TeliaSonera Skanova Access AB ansöker om lantmäteriförrättningar för bildande av ledningsrätter avseende svag- och starkströmsledningar respektive teleledning. Bild: Användnings- och administrativa gränser.

155 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 33(37) Datum Ärendebeteckning Fastighet Fastighetsrättsliga konsekvenser Tallhagen 2:13 Från Tallhagen 2:13 ska område 1(cirka 2009 kvm) avstyckas i en eller flera bostadsfastigheter. Till Tallhagen 2:13 ska område 7 (cirka 423 kvm) överföras från Malmen 2:1. Från Tallhagen 2:13 ska område 2, 6 och 7 (cirka kvm) avstyckas i en till två bostadsfastigheter (efter fastighetsreglering). Område 6 kan avstyckas som en egen fastighet för parkering. Från Tallhagen 2:13 ska område 4 (cirka 121 kvm) överföras till Tumlaren 1. Rättigheter Inom avstyckat område (Område 2 och 7) ska följande ledningsrätter bildas: Ny ledningsrätt för befintlig dagvattenledning ska bildas för Kalmar kommun inom u- område på kvartersmark längs Tolvamannagatan och en ny ledning som kopplas på den befintliga inom u-område på kvartersmarkens västra hörn. Ny ledningsrätt ska bildas för starkström/svagström för Kalmar Energi Elnät

156 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 34(37) Datum Ärendebeteckning AB inom u-område på kvartersmark längs Tolvamannagatan och på den östra sidan i nordsydlig riktning. Ny ledningsrätt ska bildas för tele för Telia- Sonera Skanova Access AB inom u-område på kvartersmark längs Tolvmannagatan. Gemensamhetsanläggningar Se nedan. Malmen 2:1 Från Malmen 2:1 ska område 3 (cirka kvm) överföras till Spiggen 4. Från Malmen 2:1 ska område 5 (cirka 90 kvm) överföras till Spiggen 3. Från Malmen 2:1 ska område 7 (cirka 423 kvm) överföras till Tallhagen 2:13. Spiggen 3 Till Spiggen 3 ska område 5 (cirka 90 kvm) överföras från Malmen 2:1. Spiggen 4 Till Spiggen 4 ska område 3 (cirka kvm) överföras från Malmen 2:2. Spiggen 4 kan indelas i 1-3 bostadsfastigheter. Rättigheter Ny ledningsrätt ska bildas för starkström (på norra, västra och södra sidan) för Kalmar Energi Elnät AB inom u-område på kvartersmark. Ny ledningsrätt för svagström (på västra och södra) ska bildas för Kalmar Energi Elnät AB inom u-område för kvartersmark. Gemensamhetsanläggningar Se nedan. Tumlaren 1 Till Tumlaren 1 ska område 4 (cirka 121 kvm) överföras från Tallhagen 2:13. Gemensamhetsanläggningar Ifall område 2 avstyckas i två fastigheter så behöver en gemensamhetsanläggning bildas för parkering och sophantering. Ett parkeringsgarage ska byggas på Spiggen 4. En gemensamhetsanläggning kan bildas för parkeringsgaraget som område 2 samt Spiggen 4 har del i. Ifall Spiggen 4 (efter reglering) indelas i flera fastigheter behöver en gemensamhetsanläggning bildas för in- och utfart, parkering, gård och eventuellt även för viss teknisk försörjning. Fastighetsindelningsbestämmelser Kommunen bedömer att några fastighetsindelningsbestämmelser inte behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan.

157 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 35(37) Datum Ärendebeteckning Tekniska frågor Tekniska utredningar Nödvändiga utredningar för genomförandet av detaljplanen som kvarstår är projektering av Tolvmannavägen, fyrvägskorsningen, de allmänna parkeringsplatserna, återvinningsstationen, gc-vägen, gata och vändzonen längs Hantverkaregatan samt kvartersmarken för byggnation och parkering. Övriga konsekvenser Ekologiska konsekvenser I en behovsbedömning har kommunen gjort en bedömning av detaljplanens inverkan på miljön. Syftet med behovsbedömningen är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplanen. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Sociala konsekvenser Det råder stor bostadsbrist i Sverige och Kalmar är inte undantaget. Projektet möjliggör byggnation av ca nya lägenheter centralt i Kalmar. Enligt förslaget innebär projektet byggnation av mindre lägenheter, 1, 2 och 3 r.o.k. i hyresrätter, som det finns ett stort behov av i staden. Stora delas av Norrgårdsgärdet består dock idag av i huvudsak små hyresrätter. Detaljplanen bidrar därmed inte till att skapa någon mer heterogenitet i området. Ekonomiska konsekvenser Samtliga nedan redovisade inkomster och utgifter är angivna i 2016 års prisnivå exklusive moms. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kostnader Kommunledningskontoret får kostnader för: - Detaljplan med tillhörande utredningar - Lantmäteriförrättningar - Flytt av dagvattenledning i kvarteret norr om Tolvmannagatan - Flytt av fjärrvärmeledning - Investeringskostnader för: o Gator och p-platser o Gång- och cykelvägar o Natur och parker Kommunledningskontoret får kostnader på cirka kronor.

158 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 36(37) Datum Ärendebeteckning Kommunledningskontoret har också haft kostnader för förvärv av Spiggen 4 samt kostnader i samband med detta flytt av elledning och tillfällig utbyggnad av området. Totalt cirka tkr. Kostnader för sanering av marken inom Spiggen 4 kommer att utredas vidare till granskningskedet. Intäkter Kommunledningskontoret får intäkter i form av: - markförsäljning av del av Malmen 2:1 och Spiggen 4 söder om Tolvmannagatan till flerbostadstomter motsvarande 5700 m 2 bruttoarea (exklusive ringmarkerat område). - markförsäljning av del av Malmen 2:1 och Tallhagen 2:13 mellan Tolvmannagatan och Gröndalsvägen till flerbostadstomter motsvarande ca 7000 m 2 bruttoarea. - markförsäljning av del av Tallhagen 2:13 norr om Gröndalsvägen till bostadstomter. Intäkterna för kommunen beräknas överstiga kostnaderna. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare Spiggen 3 (Kalmar Energi Elnät AB) Ägaren till Spiggen 3 får en fastighetsbildningskostnad för överenskommelse om fastighetsreglering mellan Malmen 2:1 och Spiggen 3. Tumlaren 1 (Kalmarhem AB) Ägaren till Tumlaren 1 får en kostnad för fastighetsbildning vid överenskommelse om fastighetsreglering mellan Tallhagen 2: 13 och Spiggen 3. Ekonomiska konsekvenser för övriga Kostnader Kalmar Energi Elnät AB får kostnader för bildande av ledningsrätter för: - högspänningskablar (50 kv och 10 kv) för el och fiberkablar längs norra sidan av Kämnärsgatan - högspänningskablar (50 kv och 10 kv) för el och fiberkablar längs östra sidan av lokalgatan mellan Spiggen 4 och Spättan 1. - högspänningskablar (50 kv och 10 kv) för el och fiberkablar längs norra och södra sidan av Tolvmannagatan. - högspänningskablar (50 kv) för el och fiberkablar i nordsydlig riktning inom kvartersmarken norr om Tolvmannagatan.

159 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning 37(37) Datum Ärendebeteckning Kalmar Vatten AB får kostnad för anläggning av nya vatten- och avloppsledningar, nya serviser och återställning av marken. Kalmar Vatten AB får även utökade kostnader för hantering av dagvatten och tekniska anläggningar för rening samt bildande av ledningsrätt för dagvattenledning. Teliasonera Skanova Access AB får kostnader för flytt av teleledning i kvartersmarken norr om Gröndalsvägen ut till Hantverkaregatan, samt för bildande av ledningsrätt längs norra sidan av Tolvmannagatan. FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, får kostnader för anläggande av ny återvinningsstation vid Hantverkaregatan. Intäkter Kalmar Energi Elnät AB, Kalmar Energi Värme AB och Kalmar Vatten AB får intäkter i form av anslutnings-avgifter och taxa. Teliasonera Skanova Access AB får intäkter vid nya anslutna kunder. Planavgift Planavgift ska inte utgå vid bygglov, eftersom plankostnaden regleras i ett särskilt avtal. Filippa Olsson Planarkitekt

160

161

162 Handläggare Datum Ärendebeteckning Filippa Olsson (13) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Kv Spiggen 3 och 4 m.fl. Kalmar kommun Inledning Syftet med en behovsbedömning är att ta reda på om en miljöbedömning behöver göras för detaljplanen. En miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning, ska göras om detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen hjälper också till att avgränsa och peka ut de viktigaste frågeställningarna i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbedömningen grundar sig på kriterierna i bilagorna till MKB-förordningen. Bakgrund Samhällsbyggnadsenheten i Kalmar har fått i uppdrag av Mark- och exploateringsenheten att studera möjligheten att uppföra bostäder på markytan mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan samt inom kv Spiggen 4. Syftet med begäran är att möjliggörs flerbostadshus med upplåtelseform av i huvudsak hyresrätter. Parkering samnyttjas mellan fastigheterna. Kalmar kommun äger marken. Kalmar hem samt Glebes AB har markreservationer i området. Exploateringen av området är beroende av möjligheten att flytta befintlig miljöstation samt att parkeringsbehovet kan tillgodoses för närliggande bostäder och verksamheter. I samband med planuppdraget studeras även möjligheten att uppföra radhus/kedjehus på den överblivna vägplanteringsremsan norr om Gröndalsvägen. Platsen Inom kv Spiggen 4 finns en miljöstation samt en allmänn parkeringsplats. Längs med Kämnärsgatan finns en smal remsa med lövträd. Fastigheten gränsar i öst till Planenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

163 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) en befintlig transformatorstation och i söder och väst mot flerbostadshus i tre våningar + källarplan. Marken är planlagd som transformatorstation, men för detta finns inte längre något behov eftersom tekniken förbättrats och utrustningen tar idag mindre plats, vilket frigjort ytor för annat ändamål. På markremsan mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan finns en stor öppen grusplan som används som allmän parkering. Gröndalsvägen tillhör huvudnätet för de större vägarna i Kalmar med mycket tung trafik på väg mot hamnen. Kvarteret i Norrgårdsgärdet har idag problem med mycket genomfartstrafik, som svänger av från Gröndalsvägen på väg mot centrum. Projektering och ombyggnation av vissa lokalgator med visuell antydan som genomfartsvägar i kvarteret pågår för att minska smittrafiken. Marken är planlagd för parkeringsändamål. Markremsan norr om Gröndalsvägen är idag en överbliven gräsyta, planlagd för vägplantering. Planen Detaljplanen tillåter bebyggelse mellan Gröndalsvägen/Tolvmannagatan och inom fastigheten Spiggen 4. Höjden på bebygelsen är 4 våningar samt ett höghus i 8 vån i korsningen mellan Gröndalsvägen/Tolvmannagatan. Delar av parkeringsbehovet för tillkommande bebyggelse tillgodoses gemensamt i källarplan inom Spiggen 4. In-utfart mot Gröndalsvägen flyttas västerut, till en fyrvägskorsning mellan Gröndalsvägen/Tolmannagatan/Rådmansgatan. Norr om Gröndalsvägen möjliggörs småboende för radhus/kedjehus. Behov och ny lokalisering av miljöstationen samt allmän parkering utreds i planarbetet. Påverkan Hantering av dagvatten, buller, skyddsavstånd mot strålning, landskapsbilden och trafik är bland de större frågorna som hanteras i planen. Störst påverkan bedöms planförslaget ha på landskapsbilden/stadsbilden, där den höga byggnaden på 8 vån ger ett markant intryck som nytt landmärke i närområdet. Stadsmiljön anses dock tåla en byggnad med högre höjd, utan att särskilda miljömässiga värden försvinner. Dagvatten, buller och strålning går att hantera med olika lösningar utan risk för hälsa eller miljön.

164 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) Samlad bedömning Planförslaget utgör förtätning av mark i tätortsnära läge, som ökar underlaget för bland annat service och kollektivtrafik. De negativa konsekvenserna som kan uppstå pga planförslaget är relativt små och går att hantera med olika lösningar. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivning och i denna behovsbedömning Filippa Olsson Planarkitekt

165 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Förordnanden och skyddsvärden Stor Måttlig Liten Ingen inte 1. Riksintressen x 2. Andra skyddsvärden x Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål x 4. Miljökvalitetsnormer x Byggnader över 50 m.ö.h kan störa flygtrafiken. Planförslaget bedöms följa intentionerna i de nationella miljömålen. Positiva effekter bedöms uppstå genom förtätning med ny bebyggelse som skapar underlag för utökad service och tätare kollektivtrafik, vilket bland annat minskar transporter med fossilt bränsle. Omhändertagande och rening av dagvatten behöver göras för att påverkan på vattenförekomsten och eventuellt MKN inte ska ske. Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper 6. Växtliv x 7. Djurliv x 8. Kulturmiljö x 9. Landskapsbild / stadsbild x 10. Rekreation och rörligt friluftsliv x x Övriga miljökvalitetsnormer berörs inte. Ursprunglig vägsträckning mot Lindö återträder. I korsningen Gröndalsvägen/Tolvmannagatan tillåts en byggnad i max 8 våningar. Detta är högt i förhållande till normal byggnadshöjd i Kalmar och höjden avviker markant till att blir ett nytt landmärke i närmiljön.

166 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Stor Måttlig Liten Ingen inte Planen påverkar inte framkomligheten för befintliga transporter längs Gröndalsvägen. Genomfartstrafiken inom Norrgårdsgärdet bedöms minska genom ombyggnad av vägar och trafiksäkerhetsåtgärder i kvarteret som ska minska genomfartstrafiken och öka säkerheten för oskyddade trafikanter. 11. Transporter och kommunikationer x 12. Mark- och vattenanvändning x 13. Energi x 14. Naturresurser x 15. Mark x 16. Vatten x 17. Luft x Det sker en förflyttning av trafikrörelsen från infarten mot Lindövägen till Tolvmannagatan, eftersom infarten flyttas och bildar en fyrvägskorsning mittemot Rådmansgatan. Det sker även en ökning av trafikmängden i området från den tillkommande bebyggelsen. Den nya avfarts-sträckningen har en något förminskande effekt på trafikåtgärderna som är planerade att minska genomfartstrafiken i området. Tidsvis under dagen finns ett underskott av tillgängliga parkeringsplatser inom Norrgårdsgärdet. De allmänna parkeringsplatserna inom planområdet kommer att tas bort och behöver lokaliseras på ny plats inom kvarteret. Förtätning av bostadskvarter från tidigare planlagd mark som transformatorstation, parkeringsändamål och vägplantering. Avser behov. I området finns utbyggt fjärrvärmenät. Anslutningspunkter behöver byggas till. Marken utgörs i huvudsak av sandig morän. Geoteknisk undersökning finns inom Spiggen 4. Inga risker för översvämning. Området ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten, avlopp och dagvatten. Va-huvudmannen ansvarar för att dagvatten på allmänn platsmark hanteras på ett godtagligt sätt och inte orsakar översvämningar. Detaljplanen utreder och möjliggör att det finns ytor inom eller i närheten av planområdet för va-huvudmannen att hantera dagvattnet.

167 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (13) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Stor Måttlig Liten Ingen inte 18. Störningar x Gröndalsvägen är högt trafikerad med en stor andel tung trafik. En trafikbullenutredning kommer att genomföras. Detaljplanen säkerställer att de nationella riktvärdena för buller klaras. 19. Risker för hälsa och säkerhet x Särskilda brandkrav ställs för högre byggnader. Kommunens magnetfältspolicy avses klaras.

168 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Förordnanden och skyddsvärden 1. Riksintressen Påverkan på något riksintresse - järnvägar Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - sjöfart, farled x - transportnät, vägar x - TEN-vägar x - rörligt friluftsliv (MB 4 kap 2 ) x - obruten kust (MB 4 kap 3 ) x - högexploaterad kust (MB 4 kap 4 ) x - kulturmiljö x - Natura 2000 x - naturvård x - vindbruk x - yrkesfiske x x Kommentar 2. Andra skyddsvärden Påverkas område eller natur som har särskild skyddsstatus enligt Miljöbalken 3, 4 och 7 kap: - världsarv? (ej aktuellt just nu) - Förordnanden gäller nationalparker, - naturreservat, - kulturreservat, - naturminnen, - djur- och växtskyddsområden, - strandskyddsområden, - miljöskyddsområden, - vattenskyddsområden - eller andra enligt lagen särskilt skyddade områden. Påverkas områden med biotopskydd (t.ex. stenmurar, alléer och odlingsrösen) Höjdbegränsning runt flygplatsen Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål x x x Byggnader över 50 m.ö.h kan störa flygtrafiken.

169 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Berörs något av de 16 nationella miljömål som ska ligga till grund för all planering. Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte x Kommentar Berörs något av de regionala miljömålen? x Se ovan. 4. Miljökvalitetsnormer Överskrids några miljökvalitetsnormer? - utomhusluft x - vattenkvalitet x - fisk- och musselvatten x - omgivningsbuller x Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper Påverkan på område som pekats ut i: - länsstyrelsens (Natur i östra Småland) eller kommunens naturvårdsprogram - skogsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering - kommunens grönstrukturplan x - ängs- och betesmarksinventeringen x - ÖP x x x x Planförslaget bedöms följa intentionerna i de nationella miljömålen. Positiva effekter bedöms uppstå med förtätning intill befintlig infrastruktur i tätortsnära läge, genom ökat underlag för service och kollektivtrafik i närområdet som gynnar mera hållbara transporter. Minskade transporter med fosildrivna bilar minskar den totala mängden förorenat dagvatten som försurar och övergöder sjöar och hav samt bidrar till mindre farliga utsläpp i luften. Fler som går/cyklar eller åker kollektivt kan även minska bullernivåerna i staden. Målömålen angående god bebyggd miljö kan påverkas negativt, eftersom bebyggelsen placeras i ett bullerstört område. Bulernormerna anses dock klaras. Normen omfattar endast tätorter med mer än invånare. Sverige har till följd av direktivet två MKN som gäller kartläggning och upprättande av åtgärdsprogram. Än så länge berör detta inte Kalmar kommun, utan de största kommunerna och de största vägarna, järnvägarna och flygplatserna. 6. Växtliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter x

170 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) - träd utpekat i länsstyrelsens trädinventering 7. Djurliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter - flyttfågelsträck eller vandring för djuren 8. Kulturmiljö Påverkan på - fornlämning Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - på industriarv x - äldre vägar x - plats av kulturhistoriskt intresse x - byggnadsminne x - kulturhistoriskt eller konstnärligt värdefulla byggnader, föremål mm - skyddsvärt kulturlandskap x x x x x x Kommentar Ursprunglig vägsträckning mot Lindö kring 1940-talet kommer att förstärkas då Tolvmannagatan öppnas upp för trafik från Gröndalsvägen. 9. Landskapsbild / stadsbild Påverkan på - betydelsefulla utsikter eller siktlinjer - områdets skala x 10. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkan på - det rörliga friluftslivet. - lekmöjligheter. x - park eller annan rekreationsanläggning. x - allmänhetens tillgänglighet till naturskön utsiktsplats. - område utpekat i ÖP 2013 x x x x Planen tillåter en byggnad på max 8 våningar, vilket är högt i förhållande till normal byggnadshöjd i Kalmar tätort. Övrig bebyggelse anpassas till intilliggande byggnader. Större strövområden finns vid Svinö- Tallhagen. Närliggande lekplatser finns på Lindöskolan och i Gustavsbergsparken Närliggande friytor för de boende finns inom Gustavsbergsparken och på Lindö. 11. Transporter och kommunikationer

171 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Påverkan på - transportrörelser (antal) - transportmönster för människor och varor (hur) - transportsystem x - parkeringsmöjligheter x Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - trafiksäkerhet x 12. Mark- och vattenanvändning Förändring mot - gällande ÖP / FÖP - gällande DP x - nuvarande mark- och vattenanvändning Påverkan på - viktig samhällsservice t ex skola - andra tänkta projekt x x x x x x Kommentar Det sker en ökning av trafik på Tolvmannagatan, motsvarande mängden vid avfarten mot Lindövägen (dvs 1833 fordon/dygn) samt trafikmängden från tillkommande bebyggelse med ca 200 fordon/dygn. Ökat kollektivtrafikunderlag kan skapa förutsättningar för tätare kollektivtrafik. Infartsväg från Gröndalsvägen mot Lindövägen flyttas till en fyrvägskorsning vid Rådmansgatan. Parkering för tillkommande bebyggelse ska tillgodoses inom kvartersmark. Problem med underskott av allmänna parkeringsplatser bedöms uppstå då större delen av marken idag används som parkering för boende, arbetare och besökare i närområdet. Planen utreder behov och ny placering för att tillgodose parkeringsbehovet i området. Ombyggnad av vissa lokalgator med reserverad mark för gc samt upphöjda korsningar m.m. planeras för att minska genomfartstrafiken och hastigheten i området, vilket avses öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Planförslaget stämmer överens med översiktsplanens ställningstaganden. Till området finns ett planprogram från 2006, där marken pekats ut som lämplig mark för bebyggelse. Marken är planlagd för parkeringsändamål resp. transformatorstation. Norr om Gröndalsvägen är marken planlagd som vägplantering. Marken söder om Gröndalsvägen används till stor del som parkering. Inom Spiggen 4 finns en återvinningsstation, ytan för transformatorstationen har minskat och ligger inom Spiggen 3. Marken norr om Gröndalsvägen är en öppen gräsyta. Ökar behov av service. 13. Energi Möjlighet att använda förnybar energikälla. x Fjärrvärmeverket använder sig av förnybar energi och det finns befintliga ledningar för el och fjärrvärme.

172 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Behov av nya system för distribution 14. Naturresurser Påverkar användning av ej förnybar naturresurs. Påverkan på - jordbruksareal Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - annan produktionsyta (skog) x x x x Kommentar Anslutningsledningar till befintliga fjärrvärmeledningar behöver byggas ifall området ska anslutas till fjärrvärme. 15. Mark Påverkas jorden av förflyttning, sammanpressning eller täckning? x Delar av marken hårdgörs vid exploateringen. Påverkas topografi? x Påverkas unikt geologiskt eller fysiskt särdrag? x Påverkas området av ökad vind- eller vattenerosion? x Påverkan i form av ändrad sedimentering eller erosion som förändrar vattendrags fåra eller strand och botten av hav, sjö mm? x Påverkan på människor eller egendom i form av geologiska risker så som instabila markförhållanden, skred mm? Påverkas området av hög markradonhalt? Påverkas området av att tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt så att miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Påverkas området av att tidigare verksamheter funnits på platsen. Kan markföroreningar finnas inom området eller i närheten. x x x x Geoteknisk undersökning är genomförd inom Spiggen 4. Undersökningen visar inga svårigheter vid grundläggning. Området ligger inom normalriskområde för radonmark. 16. Vatten Påverkas ytvattnets eller vattendragens rörelser (strömmar eller riktning)? x Påverkas vattenflöden (riktning och mängd) vid högvatten? x Påverkas mängden ytvatten i någon vattensamling, t.ex. damm eller våtmark? x Påverkas absorptionsförmåga, dräneringsmönster eller frekvens och mängd av ytvattenavrinning? x Områdets absorptionsförmåga påvekas i samband med byggnation och hårdgörandegraden påverkar utflödet av ytvattnet.

173 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) Behöver åtgärder vidtas för att hantera dagvatten? Påverkas grundvattnets: - in- eller utströmningsområde? Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - flödesriktning eller hastighet? x - mängd genom tillskott av eller uttag eller genom förändring av akvifer till följd av genombrott? - kvalitet? x Påverkas mängd yt- eller grundvatten, som annars varit tillgänglig för vattenförsörjningen, som dricksvatten eller annan användning? Påverkas människor eller egendom för risker i samband med vatten som dålig vattenkvalitet eller översvämning? Påverkan från enskilda avlopp? Finns möjlighet att klara lägsta höjd på färdigt golv? Påverkar markavvattning omgivande fuktiga områden? 17. Luft Påverkan på luftkvaliteten Risk för obehaglig lukt. 18. Störningar Risk för störning från - höga ljudnivåer för människa eller djur. - vibrationer x x x x x x x x x x x x Kommentar Dagvatten måste omhändertas. Området ligger inom verksamhetsområde vilket innebär att kommunen är ansvarig enligt LAV (Lag om allmänna vattentjänster) att hantera dagvattnet. Gröndalsvägen är högt trafikerad med en stor andel tung trafik. En trafikbullenutredning kommer att genomföras. Detaljplanen säkerställer att de nationella riktvärdena för buller klaras. - starkt ljus eller reflexion x Parkering och infarter kan störa. - miljöstörande verksamhet x 19. Risker för hälsa och säkerhet Risk för - explosion - utsläpp av hälso-/miljöfarliga ämnen x - att sårbara system eller ett strategiskt mål för terrorangrepp skapas x x En bensinstation finns ca 150 meter från planområdet. Skyddsavstånd till bensinstationer är normalt meter.

174 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (13) - behov av brandskydd eller annan typ av räddningstjänst - behov av polisskydd eller annan bevakning Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - otrygga miljöer skapas x - elektromagnetiska fält (EMF) x x x Kommentar Planområdet gränsar till en transformatorstation med tillhörande ledningar. Kommunens magnetfältspolicy avses klaras, antingen genom flytt av ledningar eller att bebyggelsen placeras så att givna nivåer uppnås.

175 Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri Kv Spiggen m fl, Kalmar Trafikbullerutredning Rapport doc Antal sidor: 8 Bilagor: 17 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping k:\lime easy\dokument\11810\ doc Soundcon AB Järnvägsgatan 9, Jönköping, Sweden Phone +46 (0)

176 Rapport Kv Spiggen m fl, Kalmar Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Kalmar kommun Box Kalmar Uppdrag: Att beräkna förväntade ljudnivåer från vägtrafiken vid de planerade bostäderna. Handläggare: Kvalitetskontroll: Torbjörn Appelberg Magnus Ingvarsson k:\lime easy\dokument\11810\ doc Sida 2 (8)

177 Rapport Innehåll 1. Bakgrund och syfte Bedömningsgrunder Förutsättningar Trafikdata Utförda beräkningar Slutsatser Kvarter Kvarter Kvarter Bakgrund och syfte Kalmar kommun arbetar med ny detaljplan för kv Spiggen m fl i Kalmar. Området ligger i anslutning till vägtrafik och påverkas således av trafikbuller, varför behovet av en trafikbullerutredning uppkommit. Soundcon AB har kontaktats för att beräkna vilka trafikbullernivåer som kan förväntas att uppträda vid bostäderna och utreda förutsättningar för bostäder. 2. Bedömningsgrunder Regeringen har beslutat om en förordning som innehåller nya riktvärden för utomhusbuller. Förordningen Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader innehåller riktvärden för buller utomhus från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader. De nya riktvärdena trädde i kraft den 1 juni I Svensk författningssamlings Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader anges följande avseende buller från spårtrafik och vägar: 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. k:\lime easy\dokument\11810\ doc Sida 3 (8)

178 Rapport Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. 3. Förutsättningar Det aktuella planområdet ligger i centrala Kalmar strax öster om Gröndalsvägens korsning med Norra vägen. Inom området planeras tre kvarter: 1. Mellan Gröndalsvägen och Hantverkasregatan planeras radhus i ett våningsplan. 2. På andra sidan Gröndalsvägen mellan Gröndalsvägen och Tolvmannagatan skall två alternativa byggnadsförslag studeras. Båda alternativen har byggnader i fyra våningar i öster och åtta våningar i väster. 3. Söder om Tolvmannagatan planeras tre byggnader i fyra våningar. Nuvarande anslutning av Lindövägen mot Gröndalsvägen kommer att stängas av. Istället kommer trafiken att ledas via Tolvmannagatan där en ny anslutning mot Gröndalsvägen kommer att öppnas (istället för dagens vändplats). I utredningen skall ett eventuellt bullerskydd studeras utmed fastighetsgräns vid kvarter 1 mot Gröndalsvägen för att utreda hur högt ett sådant behöver vara för att uppfylla riktvärdena. I figurerna nedan framgår det aktuella planområdet med de olika kvarteren. k:\lime easy\dokument\11810\ doc Sida 4 (8)

179 Rapport Figur 1 De planerade bostäderna framgår i grått. 4. Trafikdata Vi har i utredningen utgått från trafikuppgifter som erhållits av Kalmar kommun. I utredningen har vi en situation med trafik för år 2016 samt en framtidsprognos för år I framtidsprognosen har trafikflödena räknats upp med en schablon om 0,5 % per år. Utöver de angivna vägarna nedan har påverkan från andra vägar på längre avstånd tagits hänsyn till i beräkningarna. Följande trafikuppgifter ligger till grund för beräkningarna. Trafik 2016 ÅDT Andel tung trafik Hastighet Gröndalsvägen % 40 km/h Tolvmannagatan % 30 km/h Trafik 2035 ÅDT Andel tung trafik Hastighet Gröndalsvägen % 40 km/h Tolvmannagatan % 30 km/h k:\lime easy\dokument\11810\ doc Sida 5 (8)

180 Rapport Utförda beräkningar Beräkningarna har utförts enligt de Nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller, SNV rapport 4653 och genomförts i programmet SoundPlan ver 7.3. Resultaten från beräkningarna redovisas i bilagor enligt nedan. Med byggnadsalternativ 1 för kvarter 2 trafik år 2016 Bilaga 01 Bilaga 02 Bilaga 03 Bilaga 04 Ekvivalent ljudnivå vid fasader i vyer Maximal ljudnivå vid fasader i vyer Ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark samt i beräkningspunkter Maximal ljudnivå 2 meter över mark samt i beräkningspunkter Med byggnadsalternativ 1 för kvarter 2 trafik år 2035 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Ekvivalent ljudnivå vid fasader i vyer Maximal ljudnivå vid fasader i vyer Ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark samt i beräkningspunkter Maximal ljudnivå 2 meter över mark samt i beräkningspunkter Med byggnadsalternativ 2 för kvarter 2 trafik år 2016 Bilaga 21 Bilaga 22 Bilaga 23 Bilaga 24 Ekvivalent ljudnivå vid fasader i vyer Maximal ljudnivå vid fasader i vyer Ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark samt i beräkningspunkter Maximal ljudnivå 2 meter över mark samt i beräkningspunkter Med byggnadsalternativ 2 för kvarter 2 trafik år 2035 Bilaga 31 Bilaga 32 Bilaga 33 Bilaga 34 Ekvivalent ljudnivå vid fasader i vyer Maximal ljudnivå vid fasader i vyer Ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark samt i beräkningspunkter Maximal ljudnivå 2 meter över mark samt i beräkningspunkter k:\lime easy\dokument\11810\ doc Sida 6 (8)

181 Rapport Slutsatser 6.1. Kvarter 1 För parhusen som ligger norr om Gröndalsvägen framgår att de dygnsekvivalenta ljudnivåerna blir som högst 60 dba på fasad mot Gröndalsvägen och erhåller således ljudnivåer över riktvärdet 55 dba. Förordningen om trafikbuller anger att om riktvärdet 55 dba överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids vid fasaden. Parhusens norra fasad mot Hantverkargatan är troligtvis så bullerfri att man kan uppfylla förordningen med genomtänkta planlösningar. Vi har även studerat ett bullerskyddsplank i fastighetsgränsen mot Gröndalsvägen. I bilaga 15 redovisas resultaten av beräkningar med ett 1,3 m högt bullerskyddsplank. Beräkningarna baseras på att bullerskyddet och parhusen har samma markhöjd som vägbanan. Förordningen innehåller även riktvärden för uteplatser där den ekvivalenta ljudnivån ej bör överstiga 50 dba och den maximala ljudnivån 70 dba. Med uteplatser mot Hantverkargatan uppfyller man detta krav Kvarter 2 Byggnadsalternativ 1 får ekvivalenta ljudnivåer på som högst dba på fasader mot Gröndalsvägen. Övriga fasader får med något undantag ljudnivåer på som högst 55 dba. Förordningen om trafikbuller anger att om riktvärdet 55 dba överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids vid fasaden. Av resuktaten framgår att om lägenheter mot Gröndalsvägen utförs genomgående bör man kunna uppfylla förordningens krav med genomtänkta planlösningar. (De maximala ljudnivåerna är dock på stora delar över 70 dba men troligtvis rör det sig ytterst få tunga fordon under natten på Tolvmannagatan). Vissa hörnlägenheter kan vara svåra att utföra genomgående och kan eventuellt behöva kompletteras med t ex delvis avskärmade balkonger e d. I byggnadsalternativ 2 får ett färre antal bostäder ljudnivåer över riktvärdet 55 dba. De bostäder som ligger på kortsidorna ut mot Gröndalsvägen kan dock får svårt att uppfylla förordningens krav på minst hälften av rummen mot högst 55 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå utan kompletterande tekniska lösningar som avskärmande balkonger e d. Angående uteplatser så ger byggnadsalternativ 1 bättre förutsättningara än byggnadsalternativ 2 att uppfylla förordningens riktvärden för uteplatser där den ekvivalenta ljudnivån ej bör överstiga 50 dba och den maximala ljudnivån 70 dba. För de bostäder som inte har tillgång till uteplats/balkong i anslutning till bostaden k:\lime easy\dokument\11810\ doc Sida 7 (8)

182 Rapport som uppgyller 50 respektive 70 dba krävs gemensamma uteplatser på gården. Beroende på placering och byggnadsalternativ behjöver dessa utformas avskärmande med lokala bullerskydd Kvarter 3 De planerade bostäderna inom kvarter 3 söder om Tolvmannagatan får ljudnivåer vid fasader som är under riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå. Uteplatser mot norr på byggnaden närmast Tolvmannagatan får ljudnivåer över 50 dba. Dock är ljudnivåerna låga på södra sidan samt hela innergården, varför riktvärdet för uteplatser även bör uppfyllas. k:\lime easy\dokument\11810\ doc Sida 8 (8)

183 Elevation in m 2 < <= 2 Elevation in m 2 < Elevation in m 2 < <= 2 <= 2 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2016 Byggnadsalternativ 1 Dygnsekvivalenta ljudnivåer vid fasader ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna som frifältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden. Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) > <= 50 PROJEKTNUMMER BILAGA 01 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

184 Elevation in m 2 < <= 2 Elevation in m 2 < Elevation in m 2 < <= 2 <= 2 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2016 Byggnadsalternativ 1 Maximala ljudnivåer vid fasader ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna som frifältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden. Maximal ljudnivå L A,max (dba) > <= 60 PROJEKTNUMMER BILAGA 02 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

185 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2016 Byggnadsalternativ 1 Dygnsekvivalent ljudnivå 2 m över mark samt ljudnivåer i beräkningspunkter ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Tabellerna visar ljudnivåerna som frivältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden Kolumnerna i beräkningspunkternas tabeller avser: Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal Ljudnivå Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) Skala (i A3) 1:1000 > <= m PROJEKTNUMMER BILAGA 03 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

186 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2016 Byggnadsalternativ 1 Maximal ljudnivå 2 m över mark samt ljudnivåer i beräkningspunkter ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Tabellerna visar ljudnivåerna som frivältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden Kolumnerna i beräkningspunkternas tabeller avser: Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal Ljudnivå Maximal ljudnivå L A,max (dba) Skala (i A3) 1:1000 > <= m PROJEKTNUMMER BILAGA 04 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

187 Elevation in m 2 < <= 2 Elevation in m 2 < Elevation in m 2 < <= 2 <= 2 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2035 Byggnadsalternativ 1 Dygnsekvivalenta ljudnivåer vid fasader ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna som frifältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden. Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) > <= 50 PROJEKTNUMMER BILAGA 11 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

188 Elevation in m 2 < <= 2 Elevation in m 2 < Elevation in m 2 < <= 2 <= 2 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2035 Byggnadsalternativ 1 Maximala ljudnivåer vid fasader ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna som frifältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden. Maximal ljudnivå L A,max (dba) > <= 60 PROJEKTNUMMER BILAGA 12 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

189 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2035 Byggnadsalternativ 1 Dygnsekvivalent ljudnivå 2 m över mark samt ljudnivåer i beräkningspunkter ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Tabellerna visar ljudnivåerna som frivältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden Kolumnerna i beräkningspunkternas tabeller avser: Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal Ljudnivå Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) Skala (i A3) 1:1000 > <= m PROJEKTNUMMER BILAGA 13 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

190 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2035 Byggnadsalternativ 1 Maximal ljudnivå 2 m över mark samt ljudnivåer i beräkningspunkter ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Tabellerna visar ljudnivåerna som frivältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden Kolumnerna i beräkningspunkternas tabeller avser: Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal Ljudnivå Maximal ljudnivå L A,max (dba) Skala (i A3) 1:1000 > <= m PROJEKTNUMMER BILAGA 14 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

191 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2035 Byggnadsalternativ 1 med bullerskydd Dygnsekvivalent ljudnivå 2 m över mark samt ljudnivåer i beräkningspunkter ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Tabellerna visar ljudnivåerna som frivältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden Kolumnerna i beräkningspunkternas tabeller avser: Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal Ljudnivå Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) Skala (i A3) 1:1000 > <= m PROJEKTNUMMER BILAGA 15 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

192 Elevation in m 2 < <= 2 Elevation in m 2 < Elevation in m 2 < <= 2 <= 2 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2016 Byggnadsalternativ 2 Dygnsekvivalenta ljudnivåer vid fasader ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna som frifältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden. Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) > <= 50 PROJEKTNUMMER BILAGA 21 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

193 Elevation in m 2 < <= 2 Elevation in m 2 < Elevation in m 2 < <= 2 <= 2 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2016 Byggnadsalternativ 2 Maximala ljudnivåer vid fasader ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna som frifältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden. Maximal ljudnivå L A,max (dba) > <= 60 PROJEKTNUMMER BILAGA 22 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

194 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2016 Byggnadsalternativ 2 Dygnsekvivalent ljudnivå 2 m över mark samt ljudnivåer i beräkningspunkter ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Tabellerna visar ljudnivåerna som frivältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden Kolumnerna i beräkningspunkternas tabeller avser: Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal Ljudnivå Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) Skala (i A3) 1:1000 > <= m PROJEKTNUMMER BILAGA 23 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

195 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2016 Byggnadsalternativ 2 Maximal ljudnivå 2 m över mark samt ljudnivåer i beräkningspunkter ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Tabellerna visar ljudnivåerna som frivältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden Kolumnerna i beräkningspunkternas tabeller avser: Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal Ljudnivå Maximal ljudnivå L A,max (dba) Skala (i A3) 1:1000 > <= m PROJEKTNUMMER BILAGA 24 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

196 Elevation in m 2 < <= 2 Elevation in m 2 < Elevation in m 2 < <= 2 <= 2 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2035 Byggnadsalternativ 2 Dygnsekvivalenta ljudnivåer vid fasader ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna som frifältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden. Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) > <= 50 PROJEKTNUMMER BILAGA 31 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

197 Elevation in m 2 < <= 2 Elevation in m 2 < Elevation in m 2 < <= 2 <= 2 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2035 Byggnadsalternativ 2 Maximala ljudnivåer vid fasader ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna som frifältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden. Maximal ljudnivå L A,max (dba) > <= 60 PROJEKTNUMMER BILAGA 32 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

198 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2035 Byggnadsalternativ 2 Dygnsekvivalent ljudnivå 2 m över mark samt ljudnivåer i beräkningspunkter ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Tabellerna visar ljudnivåerna som frivältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden Kolumnerna i beräkningspunkternas tabeller avser: Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal Ljudnivå Ekvivalent ljudnivå L A,eq (dba) Skala (i A3) 1:1000 > <= m PROJEKTNUMMER BILAGA 33 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING

199 KV SPIGGEN M FL, KALMAR Trafikbullerutredning Situation trafikmängd 2035 Byggnadsalternativ 2 Maximal ljudnivå 2 m över mark samt ljudnivåer i beräkningspunkter ÖVRIGT Kartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Tabellerna visar ljudnivåerna som frivältsvärden, dvs exklusive reflex i den närmsta fasaden Kolumnerna i beräkningspunkternas tabeller avser: Våningsplan Dygnsekvivalent ljudnivå Maximal Ljudnivå Maximal ljudnivå L A,max (dba) Skala (i A3) 1:1000 > <= m PROJEKTNUMMER BILAGA 34 HANDLÄGGARE Torbjörn Appelberg GRANSKAD Magnus Ingvarsson DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING