FACKöversättaren. Organ för Sveriges Facköversättarförening Nr 1/2007 Årgång 18

Transkript

1 FACKöversättaren Organ för Sveriges Facköversättarförening Nr 1/2007 Årgång 18

2 FACKöversättaren 1/2007, årgång 18 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Avtal om juridisk rådgivning föreligger mellan Sveriges Facköversättarförening och Eurolawyers advokatfirma AB. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel Tel.tid: mån fre Kl Fax E-post: info@sfoe.se Hemsida: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Karin Ashing Chefredaktör Loole Hagberg Violinvägen 30, SE Mölnlycke Tel Fax E-post: loole.hagberg@telia.com Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Jessica Jansson och Britt-Marie Seex Grafisk design Heidi Vuoppola Tryck Ale tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2007 SEK 300:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Preliminär utgivningsplan 2007 Manusstopp Utgivning 16 mars 23 april 18 maj 22 juni 17 juli 22 augusti 16 september 22 oktober 17 november 21 december ORDFÖRAREN HAR ORDET Karin Ashing, karin.ashing@telia.com INNEHÅLL Hej kollegor! Hoppas att detta nummer av Facköversättaren finner er vid gott mod och att stormen Per inte drabbat er alltför hårt elförsörjningen till oerhört många hushåll slogs ju ut och att vara strömlös är inte kul för oss som är uppkopplingsberoende... Inom SFÖ blåser betydligt fredligare om än kraftfulla vindar. Som vi berättade i förra numret pågår ett intensivt arbete med vår profil, logotyp och webbplats. Mer om detta kan ni läsa längre fram i tidningen. Hög aktivitet märks även på andra håll: Konferensgruppen snickrar vidare i de småländska skogarna på årets konferens, Marknadsundersökningsgruppen jobbar på med sin priskartläggning, Utbildningsgruppen har redan bjudit in till ett par kurser i år och kommer med fler, och ett nytt team har bildats till årets Bok & Biblioteksmässa i Göteborg. En nyhet där är att vi inlett ett spännande samarbete med våra systerorganisationer: vi ska ställa ut tillsammans med Författarförbundets översättarsektion och Översättarcentrum. Mer information kommer så småningom. I övrigt är den aktuella samhällsdebatten om svenska språkets obligatorium i skolan intressant liksom allt som handlar om språk, eller hur? Jag brukar försöka hålla mig någorlunda uppdaterad med vad Språkrådet skriver och kan rekommendera deras nya hemsida (öppnades den 16 januari): Lite kuriosa från den sidan är artikeln Hur många ord finns det i svenskan? där vi får veta att medan Shakespeare i sina samlade verk uppvisar olika ord ståtar Strindberg med hela olika ord! Men som man skriver: Det betyder inte att Strindberg är fyra gånger så duktig språkligt sett. Som den uppmärksamme lär sig på nämnda sida befinner vi oss nu i Oxveckorna. Så kallade man i det gamla bondesamhället den arbetsperiod som vidtar efter en längre ledighet, t.ex. jul, och när det är långt till nästa ledighet. Det var typiskt tiden efter julledigheten. Det var en tid då man fick slita som en oxe. Jag önskar er ändå till sist en stunds avkopplande läsning! Glad vårvinter! Karin ISSN X Sveriges Facköversättarförening 2 FACKÖVERSÄTTAREN 1/ MEDDELANDE 4 ARBETSGRUPPERNA 4 STUDENTSPALTEN 5 KONTOR HEMMA ELLER PÅ STAN? 6 SJÄLVFÖRTROENDETS BETYDELSE 7 ÄTTIKA ELLER VINÄGER 7 JORDBRUK OCH ORDBRUK 8 EDINBURGH I NOVEMBER 9 SETT & HÖRT 10 SPRÅKGRUPPERNA 14 ÖVERSÄTTA INDESIGN-FILER MED DÉJÀ-VU 15 MEDLEMSNYTT 15 HUMOR

3 Foto: Benke Aronsson MEDDELANDE Skickas till: Vår Ruset 2007 Efter förra årets Vår Ruset hörde jag flera som sa: Jag skulle aldrig ha ställt upp i ett jogginglopp om det inte hade varit för en inbjudan från SFÖ som dök upp i e-posten. Men vad kul det var! Förra året var vi 30 SFÖ-kvinnor som deltog i loppet på fyra platser i landet. I år bör vi väl kunna fördubbla det antalet, eller hur? Mellan den 2 maj och 14 juni går Vår Ruset på 17 platser, från Malmö i söder till Luleå i norr och nu är det dags att sparka igång träningen inför årets Vår Ruset. Liksom 2006 samordnar jag anmälningarna till Vår Ruset. Varje SFÖkvinna (ledsen killar, men ni får hitta er egen motion) som anmäler sig får en specialframtagen jättesnygg t-shirt. OBS inte samma som Varje lag på sex personer får en picknick-kasse att kalasa på efter målgång. Men, man behöver inte vara sex för att kunna delta. Det går lika bra att en person anmäler sig till någon av Vår Ruset-platserna huvudsaken är att man kommer ut och rör på sig. Loppet går ofta i vackra omgivningar, chansen är att vädret är fint och den speciella stämningen som genomsyrar startplatsen och runt hela banan möter du aldrig någon annanstans. Den fyller dig med spänning och glädje. Den lyfter dig. Vill du hitta en träningskompis i din hemtrakt? Ett sätt att hitta en SFÖkvinna nära dig kan vara att gå in på webbplatsen I rutan för fritext under Sök översättare anger du de tre första siffrorna i ditt postnummer. Med lite tur hittar du någon SFÖ:are som bor nära dig och som gärna vill ha träningssällskap. Metoden är inte 100-procentig, du kan få upp samma siffror i ett telefonnummer, men de träffarna kan man sortera bort. Vår Rusets hemsida, innehåller träningstips. Beroende på hur snabbt eller långsamt du vill ta dig runt banan finns upplägg, vecka för vecka, som inte verkar alltför ansträngande. Ut och njut! Skriv till mig med din anmälan eller frågor. Beroende på var du vill delta ska anmälan vara inne mellan den 5 april (Malmö) och 25 maj (Visby). Jag ska också se till att en inbjudan går ut via SFÖ:s e-post under februari. Britt-Marie Seex britt-marie@tamarind.se Nordligast Hamburg är ju den nordligaste sydeuropeiska staden, eller? Den tyska översättar- och tolkföreningen ADÜ Nord håller sin tredje konferens ( 3. ADÜ-Nord-Tage ) i just Hamburg den april Det är Georgia Mais som haft hand om programmet igen och Thea Döhler (som ju en del av er också känner till) håller i organisationstrådarna. I år är det inte Trados och affärsverksamheten som gäller utan det tyska språket. Samtidigt firar vi ADÜ Nords tioårsdag (nja, som ADÜ Nord i alla fall; annars har vi funnits i mer än femtio år). Medlemspriser gäller för alla medlemmar av FIT:s medlemsföreningar t.ex SFÖ, FAT, Forbundet Kommunikation og Sprog, Dansk Translatørsforbund, Translatørforeningen, SKTL, Norsk Oversetterforening, STF, Norsk Faglitterær Forfatter- og Oversetterforening. Info och registrering: /start.html Vi kanske ses då? Per N Döhler Vilken kompetens har köparen? Det här är en fråga som det inte talas så mycket om. Att köparen har relevant kompetens ligger emellertid i högsta grad i översättarens intresse. Men hur kontrollerar man det? Översättaren vill gärna ha uppdrag och kanske drar sig för att förhöra en presumtiv kund om hur mycket han eller hon kan om det område eller språk det är fråga om. Det ligger också i sakens natur att kunden oftast inte har dessa kunskaper. Tyvärr kan det medföra problem för översättaren. En person får idén att låta översätta en lärobok från svenska med avsikten att marknadsföra den internationellt. När uppdraget är slutfört och texten presenteras för de experter som förväntas använda den i sin undervisning, visar det sig att den är obrukbar på grund av att materialet är föråldrat och inte täcker vissa områden som bör ingå i en lärobok som denna. Vad blir följden? Jo, i detta fall försöker uppdragsgivaren undvika ekonomisk förlust genom att anklaga översättaren för att ha gjort ett undermåligt arbete och vägrar betala för översättningen. Översättaren blir tvungen att ge sig in i en rättslig process, anlita advokat, skaffa expertutlåtande och så vidare. Uppdragsgivarens bristande kunskaper om det ämnesområde som boken behandlade och bristande insikt om att materialet inte var up to date gjorde att detta blev en felsatsning. Brist på hederlighet gjorde att han försökte vältra över kostnaden på översättaren. Ett annat exempel gäller också ett större arbete. Här har beställaren så dåliga kunskaper i såväl källspråk som målspråk att rader av anmärkningar förs fram och rena språkfel skrivs in i den översatta texten. Översättaren ändrar och skriver om men när uppdragsgivaren uppenbarligen har missförstått källtexten och kräver flera groteska korrigeringar blir översättaren till slut tvungen att dra sig ur projektet. Att stå som ansvarig för det alster som blev resultatet av uppdragsgivarens ingrepp i texten kunde ha kostat betydligt mer än den obetalda arbetstiden. Det skulle vara intressant med en diskussion om vad man som översättare kan göra för att undvika eller lösa den här sortens problem. Elisabeth Wennerholm FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007 3

4 Arbetsgrupperna STUDENTSPALTEN Jessica Jansson, INFOGRUPPEN Nadja Chekhov, Ny grafisk profil Som det framgick av ledaren i föregående nummer av Facköversättaren har styrelsen kommit fram till att en ny grafisk profil och en ny logotyp ska tas fram för föreningen. Infogruppen och dess Profilteam har anförtrotts detta viktiga uppdrag och just nu pågår ett intensivt arbete med detta inom gruppen. Det viktigaste var att få fram en logotyp som var modern och dynamisk men som samtidigt tog vara på den befintliga och väl inarbetade logotypens grundtanke och värde. Processen har varit lång och mödosam. Sammanlagt har det inhämtats sju anbud från sju olika grafiska formgivare. Till slut föll valet på Mazzarin Reklambyrå och grafiske formgivaren Christian Swärdshammar som har lyckats skapa en logotyp som uppfyller kraven och som motsvarar ambitionen att profilera och förtydliga varumärket SFÖ. Nästa nummer av Facköversättaren kommer att innehålla en intervju med Christian Swärdshammar där han kommer att berätta om sitt arbete med SFÖ:s nya profil. Inom ramen för profilarbetet arbetar Profilteamet för närvarande tillsammans med Christian med att ta fram en grafisk profilmanual (GPM) som ska innehålla regler för hur SFÖ:s nya grafiska koncept ska tillämpas. Det kommer också att finnas ett avsnitt i profilmanualen med regler för SFÖ:s deltagande i olika mässor. Facköversättaren kommer att få nytt utseende, liksom föreningens webbplats. Parallellt med profilarbetet pågår det också ett omfattande arbete inom Webbteamet med att omstrukturera SFÖ-sajten. Båda dessa projekt beräknas bli klara i månadsskiftet mars/april och en detaljerad presentation kommer att göras på Konferens 2007 i Växjö den 4 6 maj. I förra numret av Facköversättaren skrev jag att ett nytt B&B-team var under bildande. Nu kan jag meddela att Infogruppen har bildat ett nytt B&B-team, bestående av Irene Elmerot som sammankallande samt Ann-Sofie Flyrén, Cecilia Hemming och Birgitta Johansson. De ska anordna SFÖ:s deltagande på årets Bok- & Biblioteksmässa i Göteborg den september. I år kommer SFÖ att ha en gemensam monter tillsammans med Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion. Montern kommer att vara dubbelt så stor som tidigare år. Det är ett mycket spännande och roligt gemensamt projekt och samtidigt början till en helt ny fas av samarbete mellan översättarorganisationerna i Sverige. Infogruppen har upplevt att det i längden är komplicerat att kalla sina undergrupper för grupper, vilket kan vara missvisande och lätt blandas ihop med arbetsgrupperna inom föreningen. Därför har Infogruppen beslutat att fortsättningsvis kalla sina undergrupper för team. Den 16 och 17 mars kommer Infogruppen att ha möte i Stockholm och rapport från det mötet kommer i Facköversättaren i april. Nadja Chekhov NATIONELLA GRUPPEN Mia Poletto Andersson, mpa@swipnet.se SFÖ VÄST Julfest med kvinnlig fägring Sjutton översättare (bara kvinnor den här gången) mötte upp när SFÖ Väst hade julfest på restaurang Spiskroken/Yamato vid Masthuggstorget i Göteborg. Det var Ann Johansson som höll i arrangemanget, allt ifrån att ta emot anmälningar till att hitta ett trevligt ställe med ett mycket gott och lagom omfångsrikt julbord. När vi ätit och pratat en god stund föste Ellinor Broman ut oss i duggregnet på Masthuggstorget för en liten poängpromenad med kluriga frågor. Väl återkomna avslutade vi med ris à la Malta och kaffe och så tog tomten Ann på sig tomteluvan och delade ut de vackert inslagna pocketböcker vi tagit med som julklapp till varandra. Under kvällen kom förslag på att nästa träff förläggs till Filmfestivalen i slutet av januari. En inbjudan till frukostmöte med engelsk film på Göteborgs 30:e Filmfestival har därför gått ut. Birgitta Eklund Stagiare i Europakommissionen Stagiaire, praktikant, i Europakommissionen Eva Manasova är en av praktikanterna som får jobba inom sitt drömområde, humanitärt bistånd, på DG* ECHO* enhet A 1: Africa, Caribbean and Pacific. De europeiska institutionerna i framför allt Bryssel (men även i Luxemburg och på andra håll) är kända för att erbjuda intressanta arbeten, bra förmåner och hyfsade löner. Tuffa prov och intervjuer väntar de hugade sökandena. Finns det inget lättare sätt att komma in på en sådan åtråvärd arbetsplats? Svaret kan vara: praktik. Ca 5000 personer anmäler sig som intresserade, ca 500 väljs ut för att sedan komma till olika DG under de 5 månader praktiken varar. En mindre lön utbetalas, och den gamla åldersgränsen på 30 år är numera borttagen. En som har sökt sig till praktik på Kommissionen kanske har det lättare att ta sig in senare? FÖ:s reporter har träffat Eva Manasova från Tjeckien och tagit reda på mer. FÖ: Hur kom du på idén att söka som praktikant? EM: Jo, jag jobbade som au pair i Schweiz och mamman i familjen kände till att man kan göra praktik inom Kommissionen. Så jag sökte till ECHO eftersom jag hade studerat politisk geografi och regiongeografi. Jag skrev också mitt examensarbete just om bistånd, så för mig var ECHO väldigt intressant. Dessutom finns det inte så många ställen att göra praktik på i Tjeckien, det finns få NGO. 4 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007

5 Foto: jenny lindberg FÖ: Vad får du göra? Jag har hört att vissa praktikanter bara får koka kaffe... EM: Jag har haft en otrolig tur! Jag jobbar med några desk officers varav vissa låter mig göra samma saker som de gör. Alltså vara med från början med en blivande partner (som måste ha genomgått en procedur som görs via ECHO), en biståndsorganisation, det skrivs kontrakt och man följer hela processen tills ett projekt (t.ex hälsoprojekt/flyktingskydd) hamnar i Afrika eller Karibien t ex. FÖ: Utöver jobbet då? Vad tycker du om Bryssel, är det så trist som vissa menar? EM: I början var det lite trist, men det händer mycket. The Stage Committee* ordnar många aktiviteter, sedan är det många fester som praktikanterna ordnar. Vi på ECHO tillsammans med DEV och AIDCO* fixar förresten en fest för vår fältresa till Burundi snart! Förutom festen säljer vi lotter för att samla in pengar. I Burundi ska vi göra studiebesök och åka över ett par dagar till Rwanda. Annars så volontärjobbar vissa av oss, en kompis och jag ger engelska-lektioner till asylsökande ungdomar det är kul! Men det visas film och annat med. Det var lite tufft att hitta ett bra ställe att bo på, utbudet är stort men lägenheterna är dyra... FÖ: Drömjobbet? EM: Att jobba på fältet i Afrika! Vi får se vad som händer... men det är väldigt bra att få kontakt med det verkliga arbetslivet som jag får nu. Fotnoter DG = är egentligen taget från franskan och engelskan. På svenska skulle det bli GD = Generaldirektorat. En av delarna av EU-kommissionen, kan jämföras med departementen i det svenska regeringskansliet. AIDCO = verkar på lång sikt i underutvecklade länder. ECHO = ingriper vid kriser av olika slag, t.ex naturkatastrofer. The Stage Committee = del av kommissionen som antar praktikanter, hjälper sedan till och organiserar aktiviteter. Intresserad av att göra praktik? Läs här: (möjlighet att söka till perioden som börjar i oktober) ECHO och biståndsverksamheten: Kontor hemma eller på stan? Jag har i 11 år jobbat som frilansande facköversättare till danska och tog våren 2006 ett stort steg så känns det i alla fall i mitt företagande. När jag började min verksamhet 1996 hade jag kontor hemma och flyttade de efterföljande åren runt till olika rum i huset efter hand som familjen växte och ställde nya krav på bostadens ytor. Det var praktiskt att jobba hemma med tanke på att förena föräldraledighet med eget företagande, att vara småbarnsförälder med allt vad det innebär av BVC- och tandläkarbesök, barnsjukdomar osv. Träffa kollegor Även om jag alltid har trivts med att ha mitt kontor hemma har det länge varit en dröm att få ett riktigt jobb att gå till på morgonen och att få träffa kollegor. Nu har barnen blivit så pass stora att det är möjligt och därför tog jag i våras det stora klivet ut i verkligheten! På en kurs med ALMI Företagspartner pratade vi om drömmar och jag drömde om ett stort, ljust kontor med fin utsikt. En av de andra kursdeltagarna sa Det har jag! och någon vecka senare var jag och min svenska översättarkollega Gunnel Wallgren inne för att kolla de fina lokalerna på kontorshotellet Science Park i Jönköping. Det fanns ett lagom stort rum ledigt på våning 8 med en alldeles underbar utsikt över Jönköpings tak, Munksjön och de skogbeklädda bergen bakom precis som min dröm! Och så var det inte särskilt dyrt heller. Kreativ våning I maj flyttade jag och min kollega in och vi trivs jättebra här! Det är en underbar känsla att ha fått fysiska jobbarkompisar även om jag fortfarande uppskattar alla mina virtuella kollegor oerhört mycket! Vi har haft turen att hamna på en mycket kreativ våning med fotografer, filmfotografer, journalister, en grafisk designer m.m. och det ger väldigt mycket även om vi inte alla befinner oss i exakt samma bransch. Flytten har varit ett riktigt lyft det är faktiskt skönt att få cykla till och från jobbet och inte minst att veta, att man (för det mesta) är ledig, när man åker hem på kvällarna. Anne Marie Sixtensson FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007 5

6 Självförtroendets betydelse Ju mer jag ser på människor runt omkring mig och funderar på varför saker och ting blir som de blir, desto mer kommer jag fram till att självkänsla och självförtroende är det enda som egentligen spelar någon roll för hur saker och ting fungerar omkring oss. När någon blir förnärmad av något och sätter näsan i vädret fördärvar det relationerna på arbetsplatser, grannar emellan, inom familjen ja, överallt. Och att denna person betedde sig på det sättet beror med största sannolikhet på dålig självkänsla. En god självkänsla borde låta oss på ett lugnare sätt klara av de friktioner som ofrånkomligen uppstår mellan människor. Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende känns ibland lite diffus: Självkänsla individens grundläggande uppfattning och värdering av sig själv. Är densamma i olika situationer, men kan förändras genom livet Självförtroende individens uppfattning om en mer begränsad färdighet eller förmåga t.ex. studieförmåga, idrottskapacitet. Kan variera avsevärt för samma individ i olika situationer. Samma sak gäller rimligen i kontakten med våra kunder. Om vi begår ett misstag av något slag, behåller vi förmodligen bättre relationer till den kunden om vi försöker att bara lugnt rätta till misstaget (om det går att göra), be om ursäkt, eventuellt slå av lite på priset och sedan gå vidare. Avgörande säljtaktik I förhandlingar om uppdrag och pris är förstås god självkänsla och gott självförtroende avgörande. Man måste vara övertygad om sin kompetens att klara av uppdraget för att komma fram till ett bra resultat i förhandlingen. När kunderna tar för givet att man ska översätta futtiga 70 ord för 10 euro, krävs det också självförtroende för att stå på sig. Min minsta avgift är 45 euro. Det är helt enkelt för olönsamt att göra så små uppdrag för det vanliga ordpriset. Eller: Det här är faktiskt en annons. Reklam kräver större insatser för att det ska bli en bra och fungerande översättning. Det kostar 75 euro. Ord uttalade med lugnt självförtroende ger ofta ett gott intryck, medan exakt samma ord utan självförtroende inte alls får avsedd effekt. Därmed inte sagt att man alltid i alla lägen ska kräva minimipris för minsta sak. Ett par korta meningar vid enstaka tillfällen för en god stamkund gör man gratis. Tillsammans med en rad mindre uppdrag på kort tid kan man väl också kosta på sig att göra småuppdrag till ordeller radpris för att upprätthålla goda relationer. Det här är en balansgång som är svår att behärska och vi som inte har medfödd känsla för sånt får väl hoppas att det går lättare om vi tränar och tränar och lär oss av våra misstag. Några mer djupgående metoder att utveckla sig och sitt självförtroende eller sin självkänsla: Förslag 1 Försök hitta kolleger att bolla idéer och tankar med. sfoe_debatt är ett givande forum och ProZ.com har diskussionsforum. Mer personliga kontakter med någon kollega som man har mycket gemensamt med, t.ex. livssituation, ämnesområde, språk eller liknande, är oerhört givande. Särskilt bra är det att ha kontakt med någon kollega med motsatt språkriktning. Då kan man dels hjälpa varandra att granska texter man ska skriva på det andra språket (reklambrev, webbplatstext och dylikt) och dels hänvisa kunder till varandra. Förslag 2 Utnyttja SFÖ:s mentorprogram som innebär att nybörjare kan få en mer erfaren mentor att diskutera med under ett halvt till ett års tid. Jag hade stor nytta av Björn Olofssons råd och hjälp i början, bl.a. hans uppmaning att jag inte skulle låta kunderna tro att jag inte var värd mer än en krona ordet. Du som har ett antal års erfarenhet kan vinna mycket självförtroende på att ställa upp som mentor så att du ser hur mycket du har lärt dig under åren som gått. Förslag 3 Läs böcker och gå på föredrag. Det kan t.ex. handla om att sälja mer och dyrare. Ett trick jag läste i en bok, jag minns tyvärr inte vad den hette, var att aldrig avsluta ett anbud med priset. Lägg alltid till någon fras efter själva summan, t.ex: Det kostar kr exkl. moms, och då ingår naturligtvis noggrann korrekturläsning och att jag svarar på eventuella frågor ni har om texten efteråt. Det kan också handla om ren träning av självkänslan, typ Lev livet fullt ut i praktiken av Eckhardt Tolle (kan beställas på eller något av den rikhaltiga amerikanska litteraturen av typen Sikta mot stjärnorna. Det är ofta mycket pladder men det går att hitta små guldkorn som man kan ha nytta av, särskilt om man lyckas hitta den bok som stämmer bäst in på ens egen profil. Förslag 4 Tillämpa feng shui. Det finns både böcker på biblioteket och konsulter som kan visa vägen. Hemma hos oss har vi framför allt satsat på det mest grundläggande i feng shui som att rensa upp i röran, men om man fastnar för det så finns det hur mycket som helst med färgpsykologi och symbolik och annat. Speciellt självförtroendehöjande är metoden att placera sin arbetsplats i s.k. kraftposition (vilket man naturligtvis kan göra även utan att kalla det feng shui). Se del 1 av denna artikel i förra numret av Facköversättaren. Förslag 5 Mental träning innebär att man för sitt inre öga målar upp en bild av hur någonting eller man själv ska bli eller hur det ska gå. Så vi behöver måla upp bilden av oss som kunniga yrkesmänniskor som både blir bemötta med respekt, visar respekt för våra kunder och genomför framgångsrika förhandlingar. Det får störst effekt om man gör det i samband med avslappning och det är bra att välja en eller kanske två konkreta punkter att jobba med varje vecka. Det brukar också ha störst effekt att försöka påverka sig själv och sitt eget beteende. Ibland tycker 6 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007

7 jag att jag har lyckats påverka även andra människors beteende, men det är mera osäkert. Skeptiker får väl konstatera att det beror på selektiv perception, dvs. att man ser vad man vill se. Lycka till! Eva Gustavsson Del 2 i artikelserien Att få bra betalt för sitt arbete. Se del 1 i Facköversättaren 6/2006, sid 15. Litteratur: Eckhardt Tolle, Lev livet fullt ut i praktiken, Energica förlag Karen Kingston, Rensa i röran, Bokförlaget Forum Agneta Nyholm Winqvist, Feng shui för svenska hem, Prisma Bokförlag Ulla-Lisa Thordén, Sälj dig själv och ta betalt, Svenska Förlaget Britt-Marie Ahrnell, Att sälja och ta betalt för tjänster, Liber Ättika eller vinäger Jag har översatt en text om sill och där nämns bland annat ordet ättika. Detta ord förbryllar mig alltid för jag vet att det även finns ordet vinäger på svenska (som liknar det spanska ordet vinagre ). På nätet hittade jag: Ättika: Före 1925 fanns inte ordet vinäger i svenskan; allt kallades ättika, t.ex. vinättika (fr. vinaigre de vin), matättika, bordsättika, kryddättika och till och med vanlig ättika. Då föll allting på plats! Gisela Thunberg Kulturhistoria Sambandet mellan alkohol och ättiksyrabildning är så uppenbar att ättika i princip bör ha varit känd lika länge som vin och öl. Även ättikan framställdes fabriksmässigt i både det forntida Egypten och de mesopotamiska högkulturerna, liksom senare av romarna, genom ättikssyrajäsning av vin... i Skandinavien var ättikan föga känd under medeltiden, men man tycks ha haft egna traditionella metoder för framställning av fruktättika av vilda bär och frukter, vilken av Olaus Magnus hölls för att vara bättre än vin- och maltättika. I svensk allmogekost har ättika spelat en obetydlig roll med undantag för matlagningen i Skåne, där den rika renässansbondekulturen tog upp ättikan från högreseståndsköket. Ättiksinläggningar av t.ex. sill har därför varit vanligare där än i resten av Sverige. (Utdrag ur Nationalencyklopedin, band 20) Jordbruk och ordbruk I vår artikelserie En dag i en översättares liv tar Bengt- Ove Andersson oss med på en återblick av sommaren som var... Morgonsolen strålar redan in genom fönstret när jag vaknar. Jag vrider på huvudet och konstaterar att klockan närmar sig 07.00, den tid då jag har föresatt mig att börja vara nyttig. Det är juli månad, och jag har semester från åtminstone ett av mina jobb. Jag är en i den alltmer växande skaran mångsysslare och förutom översätteriet har jag ett jordbruk samt ytterligare ett arbete. Juli är alltså månaden för underhåll av byggnader, uthus och maskiner, utom när jag råkar ha en boköversättning vilket är fallet nu. Efter att ha gäspat och sträckt på mig räcker jag ut handen efter den bärbara datorn som ligger på nattduksbordet och startar den med försiktiga rörelser för att inte väcka min fru som slumrar bredvid mig. Sommardopp Minnet av midnattsdoppet i den närbelägna kvarndammen dröjer sig ännu kvar medan jag försöker koncentrera mig. Det verkar bli en lika het dag idag. Jag tackar gudarna för trådlösa, bärbara datorer, och tänker tillbaka på gångna somrar då jag ibland suttit fjättrad vid skrivbordet medan termometern på väggen har närmat sig 30-gradersstrecket. Jag undrar förstrött om det finns någon forskning om tankeförmågans relation till värme och köld. Förmodligen. I varje fall har jag konstaterat att det är märkbart svårare att koncentrera sig i temperaturer överstigande 25 grader. Kanske gränsen för andra ligger högre. Annars är det märkligt att något överhuvudtaget blir skrivet kring ekvatorn. Jag jobbar i två timmar sittande i sängen min eftergift till att det i alla fall är semestermånad. Jag har givit mig själv ett beting på 12 sidor per dag; det ger mig även tid för annat. Efter frukost ägnar jag mig åt praktiska utomhusgöromål ett par timmar innan solen har hunnit börja värma av all sin kraft. Vi äter lunch på balkongen under uppspänd parasoll, varefter jag packar kaffeväskan, griper laptopen och kör iväg till kvarndammen två kilometer bort. Bryggan är kantad av träd på enda sidan, vilket ger skön skugga ända fram till kaffedags om man sätter sig längst in mot land. Efter ett inledande dopp tillbringar jag de följande timmarna med den bärbara datorn i knäet och kaffemuggen bredvid mig på bryggan, med avbrott för ytterligare ett par dopp. Trevligt sällskap Vid tretiden gör min fru mig sällskap på bryggan och även andra grannar dyker upp för ett dopp och lite småprat. När vi återvänder hem vid femtiden känner jag tillfredsställelse över att mitt dagsverke är gjort utan att jag har behövt gå miste om ännu en oförliknelig sommardag. Tids nog blir det höst. En promenad ner till hagen med kaffeväska och bok efter kvällsmaten känns som en bra avslutning på dagen, vilket också föreslås och godkänns med acklamation. Jag ska bara kontrollera e-posten först. Där finns en förfrågan från det filmtextningsföretag som jag frilansar åt, om jag kan åta mig en översättning som måste vara klar nästa dag. Monty Python Min första impuls är att artigt avböja, men när jag ser att det gäller en samlingsvolym med Monty Python-sketcher finns bara inget sätt för mig att säga nej. Jag växte upp med Monty Python och kan många av sketcherna utantill. Att få texta några av mina favoriter är en chans jag helt enkelt inte får försitta. Där finns arkitektsketchen där John Cleese förgäves försöker övertyga beställarna om att ett hyreskomplex mycket väl kan utformas som ett slakthus, och där finns ostbutiken, där Cleese likaledes förgäves försöker köpa ost av Michael Palin. Bland mycket annat. Alltså laddar jag hem bildfilen, öppnar textfilerna och blir sittande till tretiden på natten. Kanske inte direkt en typisk arbetsdag för mig, men det är det å andra sidan inte heller att kunna sitta och småskratta under arbetet. Bengt-Ove Andersson, frilansöversättare, Köping FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007 7

8 Foto: Rebekka Groß Edinburgh i november En kulen helg i november samlades folk från stora delar av Europa och ett par amerikaner i Skottlands huvudstad Edinburgh för en intensiv ProZ.com översättarkonferens i Edinburgh den 10 och 11 november 2006). Konferensen ordnades av två aktiva kvinnor, en boende i Edinburgh, den andra i London: Rebekka Groß och Katarzyna Wawrzon. De är medlemmar på portalen ProZ.com där översättare och tolkar från hela världen samlas, diskuterar, frågar och lämnar anbud på jobberbjudanden. 150 personer var maxgränsen för denna så kallade regionalkonferens, och vi var ganska exakt så många personer. 146 personer hade registrerat sig och därmed betalt konferensavgiften, och sedan tillkom några på plats. Under lördagslunchen skedde inga direkta missöden, trots att det saknades en del bord och flera av deltagarna fick försöka lösa ätandet på bästa sätt. Laddade föredrag De flesta föredrag är tänkta att laddas upp på Proz.coms webbplats, och även ickemedlemmar kan ladda ner dem, så om något intresserar, ta en titt på sidan och ladda ner det som lockar. SFÖ var relativt välrepresenterat, men så får man väl säga att internationellt sett så ligger Skottland och Skandinavien i samma region. Vi har definitivt samma busväder, i alla fall! De SFÖ-medlemmar som undertecknad hittade var bl.a. Fredrik Vrang och Angelica Kjellström, som båda satt med mig på torsdagens fördrink innan konferensen. Vi hade två dagar på oss att välja och vraka bland föredrag. Måndagsmorgonen började, efter en samlingsstund med allmän info och välkomnande, med Keynote Speech on slang and transcribing street culture in translation, vilket framfördes av Sarah Adams som vann the Marsh Award 2005 för sin översättning till engelska av Daniel Pennacs bok L Œil du loup. Därefter kom några träningssessioner som Formatting Word Files med Jerzy Czopik och OCR course and practical PDF workshop som hölls av översättaren från svenska Peter Linton. Eftersom SDL var en av sponsorerna, så fanns även genomgångar av såväl deras verktyg som av Trados och Déjà Vu (varav den sistnämnda sessionen tydligen inte blev någon höjdare, bl.a. på grund av tekniska problem, rapporterade Fredrik Vrang). Undertecknad gick på fredagen för att lyssna på konferensens (för min del) första fullträff vad gäller intressant innehåll: Alicja Weikops Webdesign principles. Här hade Alicja samlat ihop fakta och åsikter om hur och varför man bör bygga upp sin webbplats eller hemsida på vissa sätt och undvika andra. Att man t.ex. bör undvika att ha fler än två typsnitt på en sida är kanske allmänt känt, men Alicja hade ändå exempel på en sida där säkert fyra eller fem typsnitt användes. Ceilidh På fredagskvällen var alla konferensdeltagare inbjudna till en Ceilidh, det vill säga att middag serverades på hotellet och därefter kom ett skotskt band upp på scen och visade alla hugade hur man skulle dansa skotska folkdanser. Bandet hade inte särskilt svårt att locka upp folk på golvet, det största kruxet var väl att som oftast var majoriteten i lokalen kvinnor, så alla som ville dansa fick inte alltid chansen, eftersom de flesta danserna var pardanser i grupp. När det bjöds upp till en dans där en man dansar med två kvinnor, blev det snabbt fullt på det lilla golvet, medan övriga middagsgäster glatt tittade på eller undersökte de olika skotska whiskysorterna i baren. För er som är mer intresserade av sådant, kan jag meddela att jag hittade en sort som heter Dalmore, som var väldigt fyllig och inte rökig. Värd att pröva nästa gång ni hamnar i Skottland. Workshop i ergonomi Lördagen var undertecknads nervösaste dag, eftersom den inleddes med att jag själv skulle hålla en workshop om ergonomi och enkla tränings- och stretchrörelser för folk som arbetar hela dagarna vid datorn. Tio minuter innan workshopen skulle börja var det tomt i lokalen förutom att jag och min pinne och uppblåsta balansboll var på plats. Fem minuter innan var två personer till där. När klockan hade blivit halv tio blev vi tvungna att ta in stolar från salen bredvid, för då var alla stolar upptagna! Workshopen gick utmärkt och avslutningsvis kom några deltagare med förslag på hur man kan slappna av i ögonen, dels genom att sätta upp handflatan framför sig så att det blir helt svart och dels genom att blunda och rikta ögonen åt alla håll som går, i princip titta i varje väderstreck. Parallellt med min workshop gick 8 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007

9 Enrique Cavalittos genomgång av det nya projektet Wikiwords, som är tänkt att bli en stor resurs för översättare och ordletare på Internet. Titta gärna på / och leta bland de olika avdelningarna. Lite senare på lördagen var det dags för konferensens andra fullträff för mig, nämligen Wordfastsessionen, ledd av David Daduš, som arbetar som kundsupport för denna mjukvara. Där bjöd David på såväl grundläggande övningar som utmärkta kortkommandon som underlättar arbetet väsentligt. Att kunna dölja den översatta källtexten med bara kommandot ctrl, (alltså ctrl plus komma) är ett bra exempel. Samtidigt pågick det mer skönlitterärt bevandrade föredraget s Translating a classic novel som hölls av professor Anthony Briggs apropå dennes nyöversättning till engelska av Krig och Fred. c Endast små missar Två missöden kunde konstateras under denna i övrigt utmärkta konferenshelg: hotellet lämnade sina PowerPoint-projektorer på under natten, så de överhettades ett par gånger på lördagen och stängde glatt av sig mitt i förevisningar. Ett råd till framtida konferensarrangörer: kontrollera detta! Det andra var att under lunchen på lördagen hade hotellet av någon anledning plockat bort flera stolar och bord, så vi som kom lite sent fick först sätta oss på golvet (vilket vi mest gjorde för skojs skull) och sedan på i hast ditsläpade stolar. Bord fick vi aldrig. Det lustiga var att ingen blev riktigt arg för det, vi hade fullt upp med att prata med våra intressanta kollegor istället. Roliga foton blev det ju också. Vinstrik dragning Lördagens avslutning inkluderade en lottdragning, dit hotellet hade skänkt viner och ett av priserna (som nog de flesta såg som första pris) var ett exemplar av den nyöversatta Krig och Fred, inbunden och tjock som en riktig tegelsten. SFÖ stod sig bra i konkurrensen, Angelica Kjellström vann en flaska vitt vin! Efter det gemensamma fotot på alla som var kvar på konferensen, hade nästa års arrangör av den internationella ProZ.com-konferensen i Budapest, Csaba Ban, ordnat så att vi var välkomna till en pub vid Edinburghs paradgata, the Royal Mile. Där avslutades helgen med öl, drinkar och engagerade diskussioner om allt från skillnaden mellan brittisk och amerikansk engelska till hur förtryckt den skotska gäliskan egentligen är, allt i takt med husbandets idoga spelande av kända poplåtar. Allt som allt var detta en mycket genomtänkt och kreativ konferens, där man i likhet med SFÖ:s konferenser äntligen kunde träffa kollegor som också är frilansare, men samtidigt träffa folk som inte arbetar med svenska och få nya kontakter och infallsvinklar. ProZ.com-portalen Rent organisatoriskt understöddes alltså denna konferens av ProZ.com, som är ett bolag, efter att år 1999 ha startats som ett oberoende community (någon som har ett bra, svenskt ord för det?) för översättare och tolkar. Besök gärna portalen om du inte redan har gjort det! Organisatörerna behövde alltså inte oroa sig för någon egen ekonomi eller strikt budget, när man väl hade kommit över ca 80 anmälningar och fått grönt ljus från Henry som är ProZ.coms överhuvud, tillsammans med Enrique Cavalitto som var med och höll föredrag på konferensen. Hotellrum bokades av deltagarna själva, men organisatörerna hade ordnat med specialpriser dels på konferenshotellet och dels på ett annat hotell, samt ordnade en forumsida på ProZ.com där folk kunde diskutera och fråga om boende och kringarrangemang för konferensen. Fika (kaffe, ett utmärkt teutbud samt diverse kakor) förekom två gånger per dag och båda dagarna serverades en lunchbuffé som ingick i priset. En trerättersmiddag med skotskt dansband, det vill säga en Ceilidh, på hotellet ingick också i konferenspriset på 230 till 255 USD, beroende på när man anmälde sig. Kvällen före konferensen lyckades organisatörerna, efter att de hade fått tillräckligt många frågor om vart man kunde gå om man anlände kvällen innan, boka en del av en vinbar mitt i Edinburgh, dit många kom och nätverksminglade utan någon särskild organisation. Det var ett bra initiativ som kanske kan tas efter av konferensanordnare här inom SFÖ. Irene Elmerot SETT & HÖRT Skickas till: loole.hagberg@telia.com Hizballah eller Hizbollah? Aftenposten har fått mange spørsmål om vår skrivemåte av organisasjonen Hizballah, som de fleste norske trykte medier staver slik: Hizbollah. Begrunnelsen er at vi får et lyd- og skriftbilde som er nærmere det arabiske ordet for Gud: Allah. Hizb betyr parti, og Hizb Allah betyr altså da Guds parti eller Guds flokk. Her skal ordet Allah følgelig stå i genitiv med genitivendelsen i. Avslutningsvokalen for Hizb i nominativ er u (også uttalt o), og den overkjører første vokal i Allah. Transkribert fra skriftlig arabisk måtte skrivemåten bli hizbu_llahi. Transkribert fra dagligtale Hizbollah eller Hizbullah. Slike sammensetninger kjenner vi også i betegnelsen ayatollah, som betyr «Guds tegn» både på arabisk og persisk. Hvordan har så verdenspressen delt seg? Her er et ufullstendig forsøk på oversikt: Hizballah: Aftenposten og Time Magazine, USA. Hizbollah: Svensk, dansk, italiensk, fransk og det meste av norsk presse, NTB. Hezbollah: De fleste britiske og amerikanske aviser, blant dem New York Times og Washington Post, London Times, og dessuten nettstedet til det arabiske fjernsynsselskapet Al-Jazeera. Hizbullah: Jerusalem Post, Newsweek, Frankfurter Allgemeine Zeitung, Neue Zürcher Zeitung. Hisbollah: Der Spiegel. Hezbolá: El Pais, Madrid. Hizbulá: ABC, Madrid. Aksenten over siste vokal i spansk er logisk fordi ordet har trykk på siste stavelse, men strengt tatt burde spanjolene stave det Hezbulaj for å få med utgangslyden ach siden de har tilnærmet samme lyd i sitt morsmål. Publikasjon: AFT DAG: Man Dato: Utg: Morgen, side: 10, seksj: 1 Forfatter: Hegge Per Egil Tittel: Krigen i midtøsten Brødtekst: Språket vårt Insänt av Roar Riseld PS. Red:s kommentar: På Nationalencyklopedins hemsida står det på svenska hizbullah. FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007 9

10 Språkgrupperna BALTISKA Kontaktperson: Loole Hagberg , Estniskt-lettiskt boksamarbete Den 8 augusti förra året blev jag inbjuden (såsom ansvarig för den svenska översättningen) till det estniska bokförlaget Astlandias (med filial i Riga) med presentation av deras senast utgivna böcker i den lettiska huvudstaden: Lettland naturen folket kulturen med text av Edgars Dubiš, Riga Baltikums ståtliga dam med text av Andris Kolbergs samt Riga, mestadels fotografier med en kort text av Andris Geidãns. Förlagschefen Aimur Kruuse har haft som affärsidé att ge ut dessa böcker på sammanlagt tolv språk (engelska, estniska, finska, franska, italienska, lettiska, litauiska, ryska, spanska, svenska, tyska samt japanska) och därmed göra det möjligt för besökare i Lettland att få tag i en bok om landet och dess huvudstad och samtidigt en fin souvenir på sitt eget språk. Tanken är också att böckerna ska kunna köpas i respektive land. Tilläggas kan att särskilt den ryska översättningen välkomnades, eftersom böcker på ryska med tilltalande och aktuell information om såväl Riga som Lettland utgjort en bristvara. Säg inte att språk inte kan bygga broar! Vad vore världen utan översättare? Gun v. Krusenstjerna Slopa undervisning Den förra regeringen ville avskaffa undervisningen i estniska, lettiska och litauiska vid de svenska universiteten. Det fanns åtminstone 30 andra viktigare språk ansåg dåvarande kulturminister Leif Pagrotsky. Efter omfattande protester från bland annat Sverige-esternas förbund föll regeringen till föga. Även i fortsättningen får undervisning bedrivas i estniska och baltiska språk. Undervisning i estniska föll på Uppsala universitets ansvar, då det redan finns en finsk-ugrisk institution, där en av professorerna Raimo Raag har estnisk inriktning. (utdrag ur Estniska Dagbladet, dec. 2006) ENGELSKA Kontaktperson: Susan Larsson slarsson@cnw.com Jag är översättare I am a translator: of words and sentences; of other people s letters and other people s work; of ideas and concepts; of individual skills and group decisions. I earn my living by delivering words, by taking one word in Swedish and finding its supposed equivalent in English, draping it in the needed grammatical clothing and delivering the result to a, hopefully pleased, client. At least that s what I seem to be doing. But in reality I m doing something else, often rather automatically, but much more complex than just substituting one word in one language for another in another language. I am in fact translating memes. The Oxford Dictionary defines a meme as a self-replicating element of culture, passed along by imitation. While such imitation may be physical, it is more frequently linguistic, i.e. written specifically or spoken, not infrequently even implied rather than direct. Though most often seen as the transformation of words from one language to another, translation is more correctly seen as the transference and transformation of cultural concepts (memes) from one cultural setting to another. This is especially true in literature, but is a permeating factor in translating advertising, signs of various forms and culturally related texts such as reviews, catalogues and biographies. Done correctly the original concept is imitated in the new setting and the implied message delivered done incorrectly or clumsily, it is destroyed. The problem is especially obtuse in our multi-cultural societies where the original text can pass through a number of diversely cultural hands before reaching the translator, possibly being polluted or twisted on the way and thus diverted. The translator must become keenly aware of the original meme, ignoring intervening interferences, and work to imitate in translation what was implied or alluded in the original so that the message is similar or the same. At the same time, the solution or transference if you will, must be eloquent as opposed to contrived. There is nothing new in the thought that inside each word hides other meanings, kernels for broader vistas and greater misunderstandings. What we see and hear with our physical senses may be one thing; our mind may generate something quite different from the words used to describe the event. Thus we must as we choose our linguistic tools, avoid what Umberto Eco describes when he says: In the shift from continuum to continuum the interpretation is mediated by somebody who acts as a gatekeeper reducing freedom of the addressee. We are the gatekeepers. We are the mediators. We are the transformers, the translators. It is we who move the texts from continuum to continuum and ours is the care that must be taken. But it is also we, who if we succeed in this transformation of memes, have taken the text a step beyond and have moved the thoughts and intentions of the author to another level. Then we can surely say with pride: I am a translator of words and sentences... of memes. Sven Borei FINSKA Kontaktperson: Laura Koskela , info@runord.se Översättarutbildning i Finland I slutet av september samlades översättare, tolkar, lärare, forskare och studerande från hela Finland vid Tammerfors universitet för att fira den internationella översättardagen som årligen organiseras av Finlands översättar- och tolkförbund. Man hade också en annan anledning till festen, översättarutbildningen i Tammerfors blev nämligen medelålders och fyllde 40 år. Under dagen fick deltagarna höra många intressanta föreläsningar om översättningsvetenskapens och -utbildningens historia samt översättarens vardag. Ett tema var ändå mer diskuterat än andra: översättarutbildningens situation och framtidsutsikter. Universitetsrektor Krista Varantola, som själv har sina rötter i översättningsvetenskapen, öppnade dagen och i sitt tal konstaterade hon att översättarutbildningen i Finland 10 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007

11 kommer till vägkorsningar med jämna mellanrum. I fyrtio år har utbildningen genomgått stora reformer och nu pågår diskussionen med stor intensitet. Men vad har egentligen hänt och hur ser framtiden ut? Språkinstitut På 1950-talet började översättarna i Finland organisera sig och första steget tog yrkeskåren år 1955 när Finlands översättaroch tolkförbund grundades. Under det följande årtiondet ansåg man att det finns ett behov för ett välorganiserat utbildningssystem och 1965 stiftades lagen om översättarutbildningen. Ett år senare började språkinstitutet i Tammerfors och andra städer följde efter. Utbildningen på språkinstitutet tog två år och studenterna fick goda färdigheter i att utveckla sig till bra översättare och tolkar. Tyngdpunkten låg ändå på rent språkliga kunskaper. Senare anslöt sig instituten till universitet och så småningom började praktikorienterad utbildning utveckla sig i en mer vetenskaplig riktning och teorin blev en naturlig del av examen. Man koncentrerade sig inte längre bara på språket utan började fästa avseende vid till exempel översättningsteknik, kommunikation och översättningsvetenskapliga frågor. Tyskt inflytande I slutet av 1980-talet och på 1990-talet utvecklades översättningsvetenskapen överallt men speciellt Tysklands inflytande var starkt i Finland. Katharina Reiss och Hans Vermeer presenterade skoposteorin och den tog man emot med entusiasm och också andra tyska forskare, som Christiane Nord, respekterades och citerades på föreläsningar. Överhuvudtaget började man se översättningsvetenskapen som en riktig och självständig vetenskap som inte längre bara var en del av filologi och lingvistik. En viktig grund för denna etablering var att det nu fanns forskare som lade grunden till en mer omfattande översättningsteori. Redan i början av 1980-talet fick läroämnet namnet översättningsvetenskap och till exempel i Tammerfors bildar ämnet ett institut med traditionella språkämnen. Nuförtiden kan man studera översättning och tolkning vid fem finländska universitet och utbildningen har blivit en naturlig del av universiteten. På sistone har det ändå blivit klart att alla inte är nöjda med översättarutbildningens nuvarande situation. Till exempel i Kouvola debatterar man institutionens öde. Institutionen i Kouvola är en del av Helsingfors universitet och man har föreslagit att hela institutionen borde läggas ned eller att den kan bli en del av yrkeshögskolan. Ett alternativ är också att översättarutbildningen inte längre är självständig utan en del av filologi och många anser att det skulle vara ett steg tillbaka i riktning mot språkinstitut. Likadana diskussioner pågår också i andra universitetsstäder. Men speciellt den här diskussionen om huruvida översättarutbildningen hör till universitetet eller yrkeshögskolan har väckt känslor och temat diskuterades mycket på översättardagen. Man motiverar att utbildningen hör till yrkeshögskolan för att den leder fram till ett yrke och att arbetet samt utbildningen är konkret. Motargumentet är att då borde också läkare och många andra yrkesgrupper utbildas på yrkeshögskolor. Många säger också att det redan nu finns översättare med många olika examina och med yrkeshögskolan skulle det vara ännu svårare för arbetsgivare att jämföra examina och hitta rätt personer. Vi får se vad som händer, men på översättardagen blev det klart att översättarna själva är mycket nöjda med universitetet. Översättningsvetenskapen kan inte utvecklas vidare utan forskning och teori och man forskar vid universitet. Enligt Varantola verkar det största problemet ändå vara att översättningsvetenskapen fortfarande måste försvara sin existens och översättaryrket är osynligt för den stora allmänheten. På lång sikt behöver man inte utbildningsreformer utan mer offentlighet och respekt för yrkesgruppen. Heidi Venemies, översättarstudent vid Tammerfors universitet SKANDINAVISKA Kontaktperson: Bo Widegren , tbw@bredband.net Tværpolitisk debat om dansk sproglov Skal det danske sprog beskyttes af en lov, eller skal vi give los og indføre engelsk som andetsprog? Kulturministeren, ordførere fra alle partier og formændene for to sprogforeninger tørner sammen i en stordebat om dansk sprogpolitik. Dansk Folkeparti vil værne det danske sprog med lovgivning, mens Det Radikale Venstre ønsker at gøre engelsk til officielt andetsprog i Danmark. Er der behov for at beskytte det danske sprog? Og skal det i givet fald ske gennem politik og lovgivning? Modersmål-Selskabet og Forbundet Kommunikation og Sprog indbyder til debatmøde om dansk sprogpolitik. Modersmål-Selskabets formand, Bent Pedersbæk Hansen, hilser ideen om en sproglov velkommen og tager afstand fra tanken om engelsk som andetsprog: Vi skal kunne tale fremmedsprog og begå os internationalt, men det må aldrig blive på bekostning af det danske sprog. Internationalt kommunikationsengelsk underminerer engelsk som et nuanceret modersmål, ligesom det truer andre modersmål herunder dansk, siger han. Også Forbundet Kommunikation og Sprog hilser debatten velkommen: Det er positivt, at Dansk Folkeparti vil skaffe de fornødne midler til at styrke og realisere en række igangværende sprogprojekter, siger forbundsformand Birgitte Jensen, der dog samtidig ser mange problemer i det konkrete forslag: Der er behov for en langt mere offensiv satsning på udvikling af nye værktøjer der sikrer for eksempel oversættelsesteknologi på dansk. Og hvorfor skulle vi dog afskaffe tolkebistand på for eksempel hospitaler eller hos sociale myndigheder? Det er altså også vigtigt for retssikkerheden, at information om helbred og økonomi er forståelig for modtageren. Forbundet tager klart afstand fra, at lovforslaget lægger op til at fjerne tolkebistanden på blandt andet disse områder, udtaler Birgitte Jensen. Kulturminister Brian Mikkelsen (K) indleder mødet med et oplæg, hvorefter der vil være paneldebat med partiernes ordførere og formændene for Modersmål-Selskabet og Forbundet Kommunikation og Sprog: Bent Pedersbæk Hansen, formand, Modersmål-Selskabet Birgitte Jensen, forbundsformand, Forbundet Kommunikation og Sprog Elsebeth Gerner Nielsen, MF Det Radikale Venstre Holger K. Nielsen, MF Socialistisk Folkeparti Jakob Axel Nielsen, MF Det Konservative Folkeparti FACKÖVERSÄTTAREN 1/

12 Kim Andersen, MF Venstre Mogens Jensen, MF Socialdemokraterne Per Clausen, MF Enhedslisten Sabine Kirchmeier-Andersen, direktør, Dansk Sprognævn Søren Krarup, MF Dansk Folkeparti Den 1. februar 2007 klokken i FUHU-mødesalen, Fiolstræde 44, 2. sal, København Tilmelding og yderligere oplysninger: på Modersmål-Selskabets hjemmeside eller hos Jørgen Christian Wind Nielsen på: jcn@kommunikationogsprog.dk eller Insänt av Jørgen Christian Wind Nielsen Maskinoversettelse i ny giv og retning? EAMT European Association for Machine Translation ( holdt sin 11. konferanse om maskinoversettelse i Oslo 19., 20. juni. Vanligvis holdes disse møtene i begynnelsen av mai, men arrangøren Universitet i Oslo ved Jan Tore Lønning og Stephan Oepen hadde nok valgt midtsommer, for å vise frem Oslo i fullt sommerskrud. Til tross for at hensikten med disse konferansene primært er å fokusere på praktiske resultater og erfaringer med MT-systemer og oversettelsesverktøy, er de fleste foredrag og bidrag av teoretisk karakter og retter seg først og fremst til de akademiske miljøene og forskere innen MT. Men når det er sagt må det legges til at en del av foredragsholderne la frem praktiske resultater som viser at det går om enn sakte fremover med maskinoversettelse. Markedsføring Jaap van der Meer viste hvordan den globaliserte markedsføringen av varer og tjenester er blitt drivkraften bak en ny forståelse for potensialet med maskinell oversettelse og en fornyet interesse for det han kalte FAUT «Fully Automatic Useful Translation». En oversettelse må ikke nødvendigvis være språklig helt korrekt, men heller ikke dårligere enn at den kan brukes og fylle sin funksjon. Han trodde at det vil bli en økt sammenslåing av lingvistiske resurser og mente at de forventningene markedet har til resultater, vil vinne over alle innvendinger til intellektuell eiendomsrett og ressursdeling blant globale selskaper. Det er først og fremst lokalisering av brukerhåndbøker med sin spede start i 1985 som har bidratt til dette, sa han. Videre la han frem statistikk som viste at av det sluttkunden betalte for FAUT, gikk prosent til oversetteren. Tysk tekst til et tegnspråk Et foredrag av Daniel Stein om automatisk oversettelse av tysk tekst til et tegnspråk (uavhengig av tysk) for folk med sterkt nedsatt hørsel eller døve, kunne vise til meget gode resultater. Innen språkforskning er dette et relativt nytt område, som kan vise seg å bidra til utviklingen av maskinoversettelse med nye metoder og angrepsvinkler, og som også kan bli nyttige til bruk i generelle sammenhenger. Svetlana Sheremetyeva fra LanA Consulting ApS i København, presenterte hvordan firmaets APTrans applikasjon et system for maskinoversettelse av patentkrav mellom engelsk og dansk som hun også mente kunne danne grunnlag for oversettelse mellom andre språk. Hun viste at dette systemet, som omfattet hardkoding av grunnleggende patentdata i en omfattende elektronisk ordbok, la til rette mekanismer for godt akseptable oversettelser av de lange setningene som kjennetegner f.eks. patentkrav. Stephen Helmreich s foredrag om «Pragmatics based MT» og oversettelse av ordspill på basis av arbeidet til J. L. Austin, for å gjøre en distinksjon mellom tre nivåer av en forfatters intensjon og det underforståtte i denne distinksjonen for en oversetter (menneske/maskin). Som et eksempel viste han hvordan 30 forskjellige oversettere hadde formulert tittelen «Latin America: ACCION speaks louder than words». Harold Sommers avsluttet konferansen med et muntert foredrag om bruk av programvare til å oppdage uegnet bruk av online maskinoversettelse på nettet av språkstudenter som benyttet dette i sine studiearbeider. Roar Riseld SPANSKA Kontaktperson: Gisela Thunberg , vox.populi@telia.com Turismens spanska är i konstant förnyelse med inflytande från flera språk. Här analyseras olika benämningar för övernattningsmöjligheter. Hoteles con encanto El repertorio de términos que designan los diferentes tipos de alojamiento es muy amplio; por el hecho de que conviven términos de diferentes orígenes casi sinónimos, se ha creado una especialización semántica confirmada en el uso oficial: parador o albergue de turismo, por ejemplo, se refieren a estructuras vinculadas a la administración pública. El internacional hotel, de origen francés, se refiere a un edificio con entrada independiente y puede especificarse más mediante la adición de términos que precisan su tipología: hotel apartamento (HA), hotel residencia (HR). Es productivo también hostal, que comparte el origen latino de hotel y designa un edificio de dimensión reducida, generalmente sin acceso directo a la calle y normalmente sin servicio de restauración (Hostal Residencia). En la clasificación oficial se encuentran también Pensión (P),Casa de Huéspedes (CH), ambos referidos a modestos alojamientos utilizados normalmente como residencias fijas, Refugio (R), en alta montaña, Ciudad de Vacaciones (CV) y otros. Fuera de las clasificaciones oficiales, se registran numerosas variaciones en el 12 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007

13 uso; la combinación de hotel + apartamento da origen a variantes como apartohotel, aparthotel, etc. Es muy interesante la revitalización de antiguos términos que, con la difusión del moderno hotel, habían quedado para designar alojamientos de baja categoría, frecuentemente en los pueblos; en el DUE encontramos esta definición de hostal: Casa equivalente antiguamente y todavía en los pueblos a lo que hoy se llama hotel. Pero este término se utiliza a veces en la acepción de Hotel de lujo, dependiente del Estado (DEA): es el caso del lujoso Parador de lujo de Santiago de Compostela, llamado Hostal de los Reyes Católicos. También términos como hospedería, posada, fonda, que normalmente corresponden a modestos alojamientos situados en pequeños centros urbanos, designan a veces estructuras hoteleras de elevada categoría que ocupan antiguos edificios restaurados: por ejemplo, el Hotel Hospedería Parque de Monfragüe. Por otra parte, algunos de estos términos designan en general el lugar en el que pernocta el viajero, y están empleados como sinónimos del aséptico hotel. En el sentido amplio de Lugar en que alguien o algo se alberga o es albergado (DEA), la palabra albergue es de sabor arcaico, y menos usual que hotel. Tiene en cambio valor de tecnicismo en algunas acepciones específicas, como la de Establecimiento hotelero que depende del Estado y que, situado en algún punto estratégico, atiende al turismo en estancias cortas (DEA); la forma albergue de turismo sustituye a veces a parador, mientras que albergue de carretera corresponde a hotel de carretera o motel. Albergue juvenil indica un tipo de residencia reservada a los jóvenes; por último, albergue puede referirse a un Establecimiento benéfico donde se aloja a personas necesitadas (DS), como los que recogen a los peregrinos en el Camino de Santiago.* *Utdrag från El léxico del turismo, Ma. Vittoria Calvi, Universidad de Bergamo, Italia. Gisela Thunberg TYSKA Kontaktperson: Jörg Heinemann , jh@sprachkontor.de Jörg berättar här nedan lite om Bastian Sicks språkkåserier, om språkligt bruk från den tyska dativformen till ökad insats av prepositioner, om elektroniska ordböcker och ett förslag för tyska gruppen till årets konferens. Wider Für Da hätten wir dann einmal eine wunderschöne Prinzessin, und dazu noch einmal einen edlen Prinzen, das macht dann einmal zusammen ein Traumpaar. So, und jetzt wird bitte einmal geschlafen! Gute Nacht, Mami! - Sehr gerne! Wer sich die Märchen in dieser Weise erzählt, erfahrt ihr in Immer wieder einmal gerne, einer Ausgabe der spiegelonline-kolumne Zwiebelfisch von Bastian Sick, der inzwischen mit seiner poppigen Sprachkritik auf Tour geht. Er füllt ganze Stadien, wie im vergangenen Jahr in Köln; und mit dem Spiel, das wie seine Bücher Der Dativ ist dem Genitiv sein Tod heißt, lässt sich diese Form der Spracherziehung auch zu Hause erleben (das Spiel funktioniert ein wenig wie das Lexi- Du når långt ut i världen ANNONSPLATS Boknings- och prisinformation: genom att annonsera i Facköversättaren! ANNONSPLATS Boknings- och prisinformation: FACKÖVERSÄTTAREN 1/

14 konspiel, bei dem über die Richtigkeit von Begriffsdefinitionen abgestimmt wird). Sicherlich gibt es Nischen, in denen auch noch andere Präpositionen dahinvegetieren, doch machen sich bei, für und über immer breiter und verdrängen viele der anderen. Einige der Präpositionen haben sich zudem mit dem Akkusativ verbündet, um dem Dativ an seiner angestammten Heimat den Garaus zu machen. Eine besondere Stellung nehmen dabei für und an ein. In einer so einigermaßen flektierenden Sprache, wie sie das Deutsche ist, lässt sich der Dativ meist ohne Problem bilden: Ich wünsche Ihnen ein frohes neues Jahr, Sie bringt ihrem Mann aus dem Urlaub eine Perlenkette mit. Doch immer häufiger wird ein frohes neues Jahr für Sie gewünscht, wird das Geschmeide für den Mann mitgebracht, verleiht ein Synchronsprecher seine Stimme an männliche Schauspieler (taz). Oder ich lese davon, dass zum Beispiel der Zündzeitpunkt für den Motor zu steuern ist, wo hier doch eher ein Genitiv oder ein im zu verwenden wäre. Die Rückübersetzung macht es deutlich, wo es herkommen könnte: ignition timing for the engine ; aber längst nicht alle Texte, in denen ge- für -t wird, sind Übersetzungen. Hier haben wir es wohl mit Sprachwandel zu tun. Meine Ablehnung mag der Macht der Gewohnheit entspringen, oder der Macht für die Gewohnheit? Doch nichts ist so gewohnt, dass es nicht entwöhnt werden könnte, und ich ertappe mich dabei, wie ich selbst so schreibe, und nicht nur, wenn mir englische Vorlagen den Weg ebnen. Solange ich jedoch ein wenig Bewusstsein habe, möchte ich dies vermeiden. Damit das auch unterwegs geht, habe ich nun meine tragbare Bibliothek vervollständigt (und bin immer noch fasziniert, dass neben 15-bändigem Brockhaus, Universalduden, Oxford-Wörterbuch und mehreren Musik-CDs nachfolgend erwähnte Bücher ebenfalls mit auf die fingerkuppengroße Speicherkarte passen). Wenn ich nunmehr meine, mich nicht ausreichend differenziert ausdrücken zu können, hilft mir Dudens elektronisches Synonymwörterbuch weiter; das PDA-Fremdwörterbuch ergänzt das Lexikon, und mithilfe des Doppelbandes Redewendungen/Zitate werde ich also in Zukunft besonders schlau daherreden können. Inhaltlich bieten die Palm-Handbücher von Duden (wiederum: dasselbe wie die gedruckten Werke oder die für große Rechner. Die Bedienung ist denkbar einfach und auch einhändig möglich (also auch auf dem Fahrrad...). Für die Konferenz in diesem Jahr wird angedacht, eine Beraterin für interkulturelle Kommunikation um einen Vortrag vor der deutschen Gruppe zu bitten. Sie könnte das systematisch darstellen, was wir alle in unserem Alltag bereits als unangenehm oder kurios erleben, wenn wir uns in ein Land begeben, mit dessen Alltagsgepflogenheiten wir nicht vertraut sind. Ein konkretes Beispiel, wo es zum Beispiel wichtig wird beim Übersetzen, ist die Brief- oder Mailkorrespondenz. Dazu gibt es eine Hausaufgabe für Trados und Co.: Wie baue ich beim Übersetzen die Anrede ein, wenn diese im Original nicht vorgesehen ist? Bis Växjö, schönen Jahresstart für euch! Jörg Heinemann Översätta InDesign-filer med DéjàVu Det fanns en tid efter skrivmaskinens pensionering då översättning bestod i att skriva över ett befintligt Word-dokument och återge dess anda och mening i ny språkdräkt med oförändrad layout. Att översätta från pappersmanus är numera tämligen ovanligt. Pappersmanus är dessutom erkänt inkompatibla med datorstödda översättningsverktyg CAT. Idag förekommer, förutom Word, mängder av andra filformat. De som använder CAT brukar känna sig mest hemma i Word, men faktum är att många flera filformat går att hantera med CAT med en större eller mindre grad av extra arbetsinsats. Denna artikel handlar om att hantera filformatet InDesign med CAT-verktyget DéjàVu X. Resonemanget bör även vara av intresse för dem som arbetar med Trados, ett program som undertecknad dock inte har körkort på. InDesign är ett filformat som håller på att ersätta PageMaker som sidlayoutprogram. Aktuell version är InDesign CS2, den tidigare var InDesign CS. För att hantera InDesign-filer med DéjàVu måste man ha minst den kostnadsfria demoversionen av Trados tillgänglig. Atril har länge utlovat en ny version av DVX som ska kunna hantera InDesign-filer utan hjälp av Trados men den versionen har ännu inte synts ovan horisonten. Låt oss utgå från idealtillståndet, nämligen att vi ska översätta en korrekt framställd indd-fil från InDesign CS2: * Öppna indd-filen i InDesign CS2 * Exportera filen i formatet InDesign Interchange (inx) * Starta Trados Translators Workbench * Välj/skapa ett tomt minne, klicka på Tools->Translate samt Add... och öppna inx-filen * Välj 100% match value och klicka på Translate * Trados översätter inx-filen mot det tomma minnet och genererar en ttx-fil i samma katalog som inx-filen ligger i 14 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007

15 * Skapa ett nytt projekt i DVX och importera ttx-filen * Töm högerspalten och översätt som vanligt (i detta läge kan det vara smart att göra en pseudo-översättning i DVX, göra en liten global ändring, typ a->x och utföra resten av momenten i denna lista, bara för att kolla att det fungerar) * Exportera ttx-filen från DVX * Öppna ttx-filen i Trados TagEditor * File -> Save target as, välj filformatet inx och välj målmapp och filnamn * Därmed genereras en ny inx-fil * Öppna den nya inx-filen i InDesign CS2 klart! (Den uppmärksamme läsaren inser att en delmängd av detta arbetsförlopp samtidigt är en metod för att översätta en godtycklig textfil med DVX och leverera den som om den hade varit gjord i Trados.) I princip ska en indd-fil från InDesign CS kunna hanteras på samma sätt, men min erfarenhet visar att så inte alltid är fallet. I detta fall får man utnyttja det gamla hederliga insticksprogrammet StoryCollector, närmare bestämt versionen som ingår i Trados 7.0 eller senare (demo eller skarp). Proceduren är lång men inte svår. Jag har beskrivit den i detalj på DéjàVu-användargruppens postlista, http: //tech.groups.yahoo.com /group / dejavu-l/files/ klicka på Third-party Softw. & Utilities och på InDesign. Där ligger dokumentet InDesign Workflow. Verkligheten är alltför ofta den att InDesign-filen inte är korrekt framställd, eller att den är konverterad till InDesign från PageMaker. Då kommer fel att uppstå under resans gång. Den billigaste lösningen i sådana fall är att överlämna konverteringsproblemet till en expert. Jag anlitar TranslatorTS (avknoppat från Translator Scandinavia AB) i Viña del Mar, Chile som härmed får illa dold redaktionell reklam. De kan förvandla de flesta filformat, inklusive olika versioner och varianter av InDesign-filer till något som med fördel kan hanteras med CAT, och sedan konvertera tillbaka till en snygg layout. Min erfarenhet är att kostnaden för denna hantering stannar långt under kostnaden för de timmar det skulle ha tagit mig att reda ut problemet på egen hand. Så kontentan blir: Börja med att testa de ovan beskrivna grundrecepten. Är det en frisk InDesign-fil kommer det att funka utomordentligt bra. I annat fall ge upp och anlita en expert. Björn Olofsson MEDLEMSNYTT Vi är nu sammanlagt 939 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna in i SFÖ: Malin Beskow...Stockholm Anna Claesson...Sätila Susanne Dyrhage...Järfälla Ann Mari Franklin...Göteborg Ingrid Gustafsson...Fritsla Ingrid Hagdahl...Göteborg Cecilia Hedström...Kista Martin Hurst...Knivsta Eva Maria Hux...Stockholm Ann-Marie Johannes...Vallentuna Susanne Ingeborg Kemner...Frankenthal Malin Lord...Hägersten Karin Olofsdotter...Göteborg Karin Pulliam...Knivsta Petri Reinikainen...Solna Janine Roberts...Kettering Annelie Sköld...Huddinge Eva Svarrer...Lund Kerstin Svederborn...Fjälkinge Yvonne Tevström...Åstorp Emma Theodorsson...Mölndal Terese Whitty...Park City Ulrika Widlund...Malmö Till alla medlemmar Gå in på vår hemsida och kolla i sökmotorn vilka uppgifter som är registrerade på dig. Kansliet skickar ofta ut gruppbrev, men många e-brev kommer tillbaka då adresserna är felaktiga. Får du ingen e-post om kurser, lokala träffar, enkäter m m har vi troligtvis fel e-postadress i vårt register eller så har vi ingen sådan adress till dig. Även en del tidningar kommer i retur. Kolla att din adress är riktig. Om du inte hittar dina uppgifter i sökmotorn kan du kontakta kansliet. Är det något annat du vill ändra? Alla ändringar kör jag in i databasen och sedan uppdateras registret på webben varje månadsskifte. Ulla Craven-Bartle SFÖ:s kansli info@sfoe.se Telefontid: mån fre, kl HUMOR Skickas till: loole.hagberg@telia.com Maskinöversättning igen... Läst på baksidan av ett rispaket importerat från Pakistan. 1. Blötning av kuper av rice för 20 minuter bevattnar in. Avrinningen och sköljer bevattnar in. 2. I en stor sauce panorera, komma med två kuper bevattnar till en kraftig böld. Tillfoga salt, om önskat. 3. Tillfoga rice, gå tillbaka till en böld. laga mat 6 till 8 minuter till önskad tenderness som tillfälligt rör. 4. Avrinningsöverskottsen bevattnar om några. Täcka panorerar och går tillbaka till sparlåga för 3 till 4 minuter, tills ricen är torr och fluffig. Kommentar överflödig... Insänt av Helen Taylor Nästa nummer av Facköversättaren kommer ut omkring den 23 april (manusstopp den 16 mars) I nästa nummer kan du läsa om hur Britt- Marie Seex byggde upp sitt företag Tamarind. Barbara Rosborg berättar om en dag i sitt liv, som blir den sista artikeln i den här serien. Nina Järviluoma skildrar kulturskillnader och likheter mellan Finland och Skottland. Om du sett eller hört något du vill att vi skall skriva om eller ta in i Facköversättaren, skicka det till: loole.hagberg@telia.com FACKÖVERSÄTTAREN 1/

16 Nästa nummer av Facköversättaren kommer att ha ett helt nytt utseende. Passa på att annonsera i en tidning som säkert blir uppmärksammad! Annonspriser på: 16 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2007