NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Transkript

1 NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Ord i kombination - En undersökning av några adjektiv som uttrycker hög grad Bodil Rosqvist Kilde: Nordiska Studier i Lexikografi 11, 2012, s Rapport från Konferens om lexikografi i Norden, Lund maj 2011 URL: Nordisk forening for leksikografi Betingelser for brug af denne artikel Denne artikel er omfattet af ophavsretsloven, og der må citeres fra den. Følgende betingelser skal dog være opfyldt: Citatet skal være i overensstemmelse med god skik Der må kun citeres i det omfang, som betinges af formålet Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger.

2 534 Bodil Rosqvist Ord i kombination En undersökning av några adjektiv som uttrycker hög grad Bodil Rosqvist The study presented in this article attempts to investigate the semantic preferences of three Swedish adjectives when used as attributes to express a high degree of a noun headword: hård (Eng. hard or severe), kraftig (Eng. powerful) and stark (Eng. strong). In some semantic contexts the three adjectives seem practically interchangeable, while in other contexts only one of them sounds correct. For example, a high degree of the word vind (Eng. wind or breeze) can be expressed by any of the adjectives hård, kraftig or stark, but a high degree of the word känsla (Eng. feeling) is normally expressed only by the adjective stark. Through corpus searches and through organizing the head nouns into semantic fields I try to establish the semantic contexts in which the adjectives hård, kraftig and stark can be used to express a high degree of a noun. The present investigation constitutes a pilot study of a larger research project on the use of intensifying Swedish adjectives and adverbs. Nyckelord: adjektiv som uttrycker hög grad, kollokationer, semantiska fält 1. Inledning Var och en som ägnar sig åt lexikografiskt arbete vet att ett ords betydelse ofta är avhängig av betydelsen av de ord som förekommer i dess närhet. I ordkombinationen hård skare kan ordet hård sägas ha sin grundbetydelse; som icke l. bl. obetydligt ändrar sin form vid yttre tryck; som har en fast konsistens, som gör starkt motstånd mot tryck (SAOB H 1829). 1 I ordkombinationen hård vind har ordet hård däremot snarast betydelsen mycket eller i hög grad. Hög grad av vind kan också uttryckas med någon av ordförbindelserna kraftig vind eller stark vind. Adjektiven hård, kraftig och stark kan alltså alla ge uttryck för myckenhet och tycks ibland vara utbytbara med varandra. Detta framgår också av det 1 Förkortningar i SAOB: l. = eller, bl. = blott (dvs. endast).

3 Ord i kombination 535 betydelsemoment i artikeln HÅRD som beskriver den aktuella betydelsen i SAOB (H 1838): i fråga om ngt som sker med kraft l. eftertryck l. i fråga om intensiv värksamhet: kraftig, stark. Här utgör alltså orden kraftig och stark definitionen för ordet hård. Att de tre här nämnda adjektiven kan ha samma betydelse av grad och förekomma i samma sammanhang betyder dock inte att de är helt synonyma och utbytbara med varandra. Ordförbindelserna hård kritik, kraftig förstärkning och starkt skäl är t.ex. idiomatiska uttrycksätt på svenska, men det låter lite konstigt att säga hård förstärkning eller kraftigt skäl. I en ordbok brukar vanligt förekommande semantiska sammanhang för ett visst uppslagsord antydas genom att några typiska språkliga exempel anges. Av praktiska skäl är det svårt att tydliggöra vilket ord av ett antal närsynonymer som är det rätta i ett visst sammanhang. I detta arbete går jag utanför lexikografins sedvanliga ramar då jag genom korpusundersökningar och indelning i semantiska fält kartlägger de semantiska sammanhangen för hård, kraftig och stark då de används som adjektivattribut i kollokationer för att uttrycka hög grad av ett substantiviskt huvudord. Med termen kollokation avser jag (i nära anslutning till t.ex. Malmgren 2003 och Svensén 2004) en grammatiskt sammanhängande och välformulerad ordkombination bestående av två innehållsord varav det ena (basen) kan ses som ett semantiskt huvudord och det andra (kollokatorn) som ett biord. I exemplet hård vind utgör t.ex. substantivet vind kollokationens bas, och adjektivet hård dess kollokator. Basen har sin grundbetydelse medan betydelsen av kollokatorn blir tydlig först i samband med huvudordet (basen). I kollokationen hård vind har ordet hård den primära funktionen att uttrycka hög grad. Kollokatorn kan således ses som ett slags funktionsord med svagt betydelseinnehåll. Kollokatorn har vidare ofta begränsad kombinerbarhet och är oförutsägbar på så sätt att inga grammatiska regler förklarar varför ett visst ord föredras (vid en specifik bas) framför möjliga synonymer (se vidare Rosqvist 2011: 47 f.). Enligt Svensén (2004: 207), som företräder vad som kan kallas ett systemorienterat synsätt, är kollokationer ordförbindelser som inte går att förklara med hjälp av semantiska selektionsregler. De är oförutsägbara och specifika för det enskilda språket (ibid.). I detta arbete försöker jag trots allt urskilja regelbundenheter och semantiska mönster i kollokationsbildningen. Min målsättning är att kunna redogöra för i vilka sammanhang ordet hård används för att uttrycka hög grad och när något av orden stark eller kraftig är att föredra. Undersökningen av hård, kraftig och stark utgör en pilotstudie inför en större undersökning av adjektiv och adverb som kan användas med förstärkande betydelse i svenskan. De ordförbindelser bestående av ett adjektiv och ett efterföljande substantiv som behandlas nedan kan alla sägas vara kollokationer eftersom de innehåller

4 536 Bodil Rosqvist ett funktionsord som uttrycker hög grad av ett annat ord, men alla skulle kanske inte kallas kollokationer med ett traditionellt systemorienterat synsätt. Flera av ordförbindelserna är varken frekventa eller lexikaliserade. Det är de undersökta adjektivens funktion som står i fokus. 2. Några kollokationsstudier som rör funktionen hög grad En undersökning som bl.a. rör adjektiv som uttrycker hög grad i svenskan är Tingsells magisteruppsats (2000). Tingsell undersöker där vilka gradbestämmande kollokatorer som förekommer för 45 frekventa abstrakta substantiv i några olika korpusar. Hon konstaterar att stor, hög och stark är de flitigast förekommande adjektiven (Tingsell 2000: 26). Jag vill även nämna en engelsk korpusundersökning av ett förstärkande adjektiv. Partington har undersökt semantic preferences för det förstärkande adjektivet sheer genom att dela in bassubstantiven i semantiska fält (2004: 149 f.). Han urskiljer därvid följande fyra semantic sets för de substantiviska basorden: 1) magnitude/weight/volume, t.ex. the sheer volume of reliable information, 2) force/strength/energy, t.ex. the sheer force of his presence, 3) persistence, t.ex. sometimes through sheer insistence och 4) strong emotion, t.ex. sheer joy. Han jämför sedan användningen av sheer med närsynonymerna complete, pure och absolute och konstaterar att närsynonymerna har andra semantiska preferenser och ingår i andra syntaktiska strukturer. 3. Semantiska fält Två svenska forskare som har arbetat med semantisk indelning av substantiv är Ekberg (1989) och Malmgren (2003), båda i samband med undersökningar av kollokationer bestående av verb och substantiv. Ekberg har undersökt abstrakta övergångsfraser, som t.ex. falla i sömn, medan Malmgren har undersökt verbförbindelser som anger att djupsubjektet i en sats får till stånd eller genomför objektet i satsen (t.ex. fatta beslut). De har varit intresserade av att kategorisera substantiven för att kunna uttala sig om vilka semantiska sammanhang de undersökta verben används i. Den modell för semantisk indelning av bassubstantiven som Ekberg använder sig av (och som baseras på Viberg 1980) har modifierats av Malmgren (2003: 153) och ser hos honom ut som följer: I. Det mentala/fysiologiska huvudfältet a. EMOTION. Ex. förtvivlan, raseri b. KOGNITION. Ex. grubblerier, medvetande c. FYSIOLOGISKT TILLSTÅND. Ex. dvala, sömn

5 Ord i kombination 537 II. Huvudfältet Verksamhet/Yttre tillstånd a. KONFLIKT. Ex. krig, anfall b. VERBAL KOMMUNIKATION. Ex. samtal, kritik c. TVÅNG/BEROENDE. Ex. beroende, träldom d. ARBETE. Ex. arbete, verksamhet e. SOCIAL KONTAKT. Ex. kontakt, samarbete f. ATTITYD/UPPTRÄDANDE Ex. tystnad, hövlighet I detta arbete har jag använt mig av ovanstående kategorisering som en första utgångspunkt. För mina ändamål har jag dock funnit det fruktbart att utöka modellen och att göra vissa förändringar. Jag redogör för min indelning i semantiska fält i avsnitt Material och metod Den korpus som jag använder mig av är Parole < parole/>, en ordklasstaggad textdatabas bestående av ca 19,4 miljoner löpande ord som tillhandahålls av Göteborgs universitet. Den största delen av materialet består av dagstidningar från ,4 miljoner löpord utgörs av romaner från Bonniers ( ). Vidare är 1 miljon löpord hämtade från Webb-texter och 0,4 miljoner löpord från tidskriften Forskning och Framsteg. 4.1 Korpussökningar För att få många relevanta träffar valde jag att formulera en söksträng där aktuellt adjektiv följs av 0 1 ords lucka och vilket substantiv som helst. För adjektivet hård användes exempelvis söksträngen [word="hård"][]{0,1}[msd="n.*"], vilket resulterade i 642 träffar. Med hjälp av sorteringsfunktionen i Parole kunde träffarna presenteras så att de ord som påträffades direkt efter det aktuella adjektivet hamnade i bokstavsordning. I de allra flesta fall hamnade de substantiv som jag var intresserad av på denna plats, vilket gav en ganska god överblick av materialet. För former som kongruensböjts i neutrum sökte jag på aktuellt adjektiv med preciseringen att det måste vara just ett adjektiv, för att på så sätt sortera bort all adverbiell användning. För hårt användes exempelvis söksträngen [word ="hårt" & msd="a.*"], vilket resulterade i 533 träffar. Jag har ännu inte inkluderat de adjektivformer som används i plural och bestämd form, hårda, kraftiga och starka, i analysen. Dessa träffar, sammanlagt stycken har jag bara hastigt gått igenom för att se om några nya semantiska kategorier anträffas för de olika adjektiven. Så är inte fallet vad jag kan se.

6 538 Bodil Rosqvist 4.2 Urval av substantiv En del av träffarna sorterades bort direkt, exempelvis sådana där adjektivet inte stod som bestämning till substantivet, som i exemplet: Pressen på gruppen är extremt hård. Frågan är... infekterad. I övrigt gällde det att bedöma huruvida det aktuella adjektivet användes som uttryck för myckenhet av det substantiv som det bestämde och därmed skulle ingå i undersökningen. Jag använde något av uttrycken mycket, i hög grad eller hög grad av som ersättningsord för adjektiven för att urskilja de substantiv som var intressanta. I ordförbindelsen hård disciplin är hård t.ex. utbytbart med hög grad av, vilket betyder att ordet disciplin inkluderas i undersökningen. För de substantiv som hade mer än en träff noterade jag antalet träffar. Eftersom sökningen tillät 0 1 ords lucka mellan adjektiv och substantiv föregås orden ibland av ytterligare ett bestämmande adjektiv, t.ex. hård politisk strid. För adjektivet hård sorterade jag bl.a. bort orden arbetsgivare, attityd, mandelpotatis, tolkning och tresetare. En hård arbetsgivare är inte i hög grad en arbetsgivare. Här passar ord som tuff eller krävande bättre som ersättningsord för adjektivet. Hård mandelpotatis är inte heller en myckenhet av potatis, utan potatis som har egenskapen eller karaktären att vara hård. Gränsdragningen är absolut inte självklar. Är hård argumentation detsamma som en myckenhet av argumentation eller betyder adjektivet att argumentationen är hård och tuff till sin karaktär, utan bibetydelse av grad? Det aktuella belägget lyder som följer:... samtalston, mycket sällan är det retorik och hård argumentation. Vi, de olika... Jag gjorde här bedömningen att betydelsen av ordet hård visserligen i huvudsak är tuff, skoningslös eller dylikt, men att betydelsen hög grad också finns med. Även ordförbindelser som hård örfil och hård kram har tagits med i undersökningsmaterialet. En hård kram är hård till karaktären, men man kan också säga att den i hög grad är en kram. 4.3 Indelning i semantiska fält Min semantiska kategoriseringsmodell, som baseras på Ekberg (1989) och Malmgren (2003), ser (för närvarande) ut som följer: A. Det mentala/fysiologiska huvudfältet 1. EMOTION Ex. besvikelse, indignation 2. KOGNITION Ex. minne, framtidstro 3. FYSIOLOGISKT TILLSTÅND Ex. abstinens, chock sjukdom/skador Ex. blödning, förkylning

7 Ord i kombination EGENSKAP/ATTITYD/UPPTRÄDANDE Ex. disciplin, töntighet 5. PERSON Ex. fiende, kommunist B. Verksamhet/Yttre tillstånd 6. ARBETE/MÅLINRIKTAD HANDLING Ex. bevakning, gödsling 7. HÄNDELSE Ex. explosion, misslyckande ökning/minskning Ex. nedgång, ökning rörelse/accelerering Ex. forcering, rörelse 8. SOCIAL KONTAKT Ex. samhörighet, vänskap (verbal) kommunikation Ex. kritik, polemik konflikt/konkurrens/angrepp Ex. attack, konfrontation politik Ex. opinion, röst pålagor/tvång/beroende Ex. politisk styrning, tidspress 9. (YTTRE) TILLSTÅND/FÖRHÅLLANDE Ex. belysning, trafik lukt/smak Ex. doft, kantarellsmak väder Ex. regnskur, vind 10. KONKRET FÖREMÅL Ex. bilbomb Avdelning (A) representerar människans kropp och själ, med PERSON som avslutande kategori och (B) representerar (i förhållande till människan) yttre händelser, verksamheter, tillstånd och föremål. Kategorierna PERSON och KON- KRET FÖREMÅL kan betraktas som något perifera. Det krävs att substantivets betydelse innefattar en (verbal) innebörd av verksamhet eller tillstånd för att ett bestämmande adjektiv ska kunna avse hög grad, vilket betyder att det inte är så många substantiv avseende person eller konkret föremål som kan komma i fråga. En kraftig man är t.ex. inte i hög grad en man. Däremot kan en person vara t.ex. fiende eller kommunist i hög grad, vilket motiverar att kategorin inkluderas (åtminstone tills vidare). Som Ekberg (1989: 51) påpekar är nog en viss överlappning mellan de olika kategorierna ofrånkomlig. I mitt undersökningsmaterial kan exempelvis substantiv som livsåskådning och moral föras både till KOGNITION och till EGEN- SKAP/ATTITYD/UPPTRÄDANDE. Det är också vad jag har valt att göra (i överensstämmelse med Ekbergs metod). Vidare kan naturligtvis homografa substantiv eller olika betydelser hos ett och samma substantiv tillhöra olika kategorier. Ordet röst kan t.ex. antingen vara synonymt med stämma och sorteras in under EGENSKAP eller så kan det hänföra sig till möjligheten för en person att rösta i val och sorteras in under politik. Jag har inte haft möjlighet att skärskåda varenda substantiv i sitt sammanhang, vilket naturligtvis kan medföra en del felaktiga kategoriseringar. Jag hoppas dock att helhetsbilden inte ska påverkas av detta. För substantiv som förekommer flera gånger anges antalet träffar efter orden.

8 540 Bodil Rosqvist 5. Resultat Ordet hård/hårt genererade träffar, kraftig(t) 665 träffar och stark(t) träffar i Parole-korpusen, vilket resulterade i totalt träffar att ta ställning till. Eftersom en fullständig resultatredovisning av samtliga kategorier i den semantiska indelningsmodellen vore alltför platskrävande har jag valt att återge träffarna för tre semantiska fält som tydliggör olikheterna i adjektivens användning: 1) fältet EMOTION, 2) underkategorin sjukdom/skador i fältet FYSIOLO- GISKT TILLSTÅND och 3) underkategorin konflikt/konkurrens/angrepp i fältet SOCIAL KONTAKT. Träffarna är sorterade i frekvensordning i första hand och i bokstavsordning i andra hand, ibland efter sammansättningars senare led (så att ord som miljöstrid, polischefsstrid och slutstrid hamnar intill varandra). Substantiv med neutralt genus följer efter övriga substantiv, föregångna av ett semikolon. Nedan återges de substantiviska huvudord som jag har fört till fältet EMO- TION i det mentala/fysiologiska huvudfältet: 1. EMOTION hård/hårt hård förnöjsamhet kraftig/kraftigt kraftigt missnöje stark/starkt stark känsla 37, oro 15, önskan 7, närvaro 6, självkänsla 5, lust 5, längtan 4, formkänsla 3, livskänsla 3, medkänsla 3, närvarokänsla 3, vrede 3, irritation 2, familjekänsla 2, lidelse 2, ovilja 2, rädsla 2, spänning 2, tillgivenhet 2, ångest 2, attraktion, besvikelse, empati, entusiasm, fascination, fruktan, förhoppning, förtjusning, förtröstan, förväntan, homofobi, indignation, inlevelse, inspiration, kluvenhet, fysisk känsla, psykisk känsla, fartkänsla, hemkänsla, lustkänsla, njutningskänsla, nukänsla, obehagskänsla, overklighetskänsla, pulskänsla, revirkänsla, vi-känsla, skaparlust, frihetslängtan, medlidsamhet, missnöje, optimism, prestationsångest, sensualism, skepsis, skräck, skuld, sympati, upphetsning, upprördhet, moralisk upprördhet, uppskattning, fransk önskan; starkt hopp Av sammanställningen framgår att stark är det adjektiv som används mest frekvent inom detta semantiska fält, med baser som känsla, önskan, längtan, vrede, lidelse, tillgivenhet, attraktion, empati, förhoppning och optimism. Känsla är det basord som förekommer mest frekvent, med 37 träffar. Ordet förekommer också som senare led i många sammansättningar, som t.ex. familjekänsla, fartkänsla, obehagskänsla och självkänsla.

9 Ord i kombination 541 Ordet hård anträffas endast tillsammans med förnöjsamhet, vilket nog kan sägas vara en tillfällig, idiosynkratisk, ordsammanställning. En Google-sökning på hård förnöjsamhet ger inte några träffar. Även kraftig(t) anträffas bara tillsammans med ett enda ord i detta semantiska fält, nämligen missnöje. Ordförbindelsen kraftigt missnöje tycks förekomma då och då i svenskan (och ger 455 träffar på Google), men kollokatorn stark brukar trots allt föredras även vid denna bas. I samband med substantiv betecknande känslor använder man alltså helst adjektivet stark för att uttrycka myckenhet. Kraftig kan ibland komma i fråga, medan hård i princip inte används inom detta område. I kategorin sjukdom/skador, som ingår i fältet FYSIOLOGISKT TILLSTÅND, är det i stället ordet kraftig som är den helt dominerande kollokatorn: 3. FYSIOLOGISKT TILLSTÅND sjukdom/skador hård/hårt kraftig/kraftigt kraftig blödning 2, förkylning 2, blåtira, hjärnskakning, huvudvärk, influensa, insöndring (i blodet av tillväxthormon), lårkaka; kraftigt näsbensbrott, sår stark/starkt Av sammanställningen framgår att några exempel på ordkombinationer som förts till detta semantiska fält är kraftig blödning, förkylning, hjärnskakning, huvudvärk, influensa och lårkaka. Varken hård eller stark används inom detta semantiska fält. I kategorin konflikt/konkurrens/angrepp, underavdelning till SOCIAL KONTAKT, förekommer däremot alla de tre undersökta adjektiven: 8. SOCIAL KONTAKT konflikt/konkurrens/angrepp hård/hårt hård konkurrens 39, kamp 17, strid 11, fight 2, uppgörelse 2, vidräkning 2, attack, dansattack, motattack, driftduell, spurtduell, fajt, inre kamp, närkamp, antinazistisk kampanj, konfrontation, patrull ( mötte på hård patrull ), politisk strid, miljöstrid, polischefsstrid, slutstrid, toppstrid, utmaning (mot ngn); hårt motstånd 30, angrepp 20, prov ( sattes på hårt prov ) kraftig/kraftigt kraftig beskjutning 3, känga 2 (bildl.), attack; kraftigt spelövertag 4, motstånd 2, övertag 2, bombardemang

10 542 Bodil Rosqvist stark/starkt stark konkurrens 3, medtävlare 3, internationell konkurrens 2, motsättning 2, beskjutning, konflikt, konfrontation; starkt motstånd 18, försvar 15, försvarsspel 5, eget försvar 2, angrepp, sjöförsvar, totalförsvar Av sammanställningen framgår att hård är den vanligaste kollokatorn i samband med substantiv som avser konflikt, konkurrens eller angrepp. Några exempel på kollokationer är hård konkurrens, kamp, strid, uppgörelse, attack och konfrontation. Ordkombinationerna hårt motstånd resp. angrepp har också relativt många träffar. Kollokatorn stark är näst vanligast och förekommer med baser som konkurrens, beskjutning, konflikt, konfrontation, motstånd och försvar. Här sammanfaller alltså flera av baserna. Tillsammans med orden konkurrens, konfrontation och motstånd fungerar både hård och stark som förstärkande adjektiv, även om hård tycks vara något mer frekvent. Adjektivet kraftig fungerar också med flera av de baser som nämnts i de andra exemplen, t.ex. attack, beskjutning och motstånd, men kraftig används inte lika ofta som de två andra kollokatorerna. Ett mönster som kan skönjas här är att hård föredras vid baser som betecknar reciprok konflikt, som t.ex. kamp, konkurrens och strid, även om stark också är möjlig vid dessa ord. Kollokatorn kraftig används däremot bara med baser som betecknar ensidig aktion. Förutom attack, beskjutning och motstånd förekommer huvudord som känga (i uttrycket ge ngn en kraftig känga), övertag och bombardemang. Ibland kan användningsmönster således framträda även inom en och samma semantiska kategori (vilket kan ses som ett tecken på att kategorierna skulle kunna indelas ytterligare). Avslutningsvis ska jag nu säga något sammanfattande om vart och ett av de tre undersökta adjektiven: HÅRD De områden där kollokatorn hård används mest frekvent för att uttrycka hög grad är ARBETE/MÅLINRIKTAD HANDLING (med substantiv som granskning, mangling och arbete) och tre underkategorier till SOCIAL KONTAKT, nämligen (verbal) kommunikation (med t.ex. debatt och kritik), konflikt/angrepp (med t.ex. kamp, angrepp och motstånd) och pålagor/tvång/beroende (med t.ex. press och tryck). Inom underavdelningen konflikt/angrepp är hård den dominerande kollokatorn, mer frekvent än kraftig och stark. Kollokatorn hård används ytterst sparsamt i det mentala/fysiologiska huvudfältet (A). Inga substantiv anträffas i kategorin FYSIOLOGISKT TILLSTÅND och bara enstaka substantiv i övriga kategorier. Här är alltså användningen av

11 Ord i kombination 543 kollokatorn hård marginell. I det huvudfält som avser verksamhet och yttre tillstånd (B) återfinns också några kategorier utan träffar för adjektivet hård, nämligen ökning/minskning, SOCIAL KONTAKT, lukt/smak och KONKRET FÖRE- MÅL. Inom dessa semantiska områden väljer man alltså inte heller hård som kollokator. De kollokationer med ordet hård som ger flest träffar i korpusen är hård kritik och hårt arbete med 109 resp. 89 träffar, följt av hårt tempo med 45 träffar. KRAFTIG Ordet kraftig har det minsta antalet träffar av de tre undersökta adjektiven, men används ändå i viss utsträckning inom nästan alla semantiska områden i indelningsmodellen. Inom området FYSIOLOGISKT TILLSTÅND är kraftig det adjektiv som dominerar (med substantiv som abstinens, chock och trötthet) och även inom detta huvudfälts underavdelning sjukdom/skador väljer man helst ordet kraftig för att uttrycka hög grad (t.ex. vid substantiv som blåtira, blödning och förkylning). Vad gäller sjukdom/skador är kraftig t.o.m. den enda anträffade kollokatorn. Även inom kategorin HÄNDELSE och dess undergrupper ökning/ minskning och rörelse/accelerering är det kraftig som är det mest frekventa av de adjektiv som undersökts. Endast två kategorier saknar helt träffar för kollokatorn kraftig i betydelsen hög grad, nämligen KOGNITION under (A) och SOCIAL KONTAKT under (B). Kraftig används alltså inte gärna i samband med substantiv som betecknar tänkande, kunskap, tro och minne, såsom livsåskådning och övertygelse, eller med substantiv som betecknar mänskliga relationer, såsom gemenskap och samhörighet. Vidare anträffas kraftig bara vid enstaka tillfällen tillsammans med substantiv i kategorierna EMOTION, PERSON och KONKRET FÖREMÅL. I kategorin KONKRET FÖREMÅL är kraftig med sina 3 förekomster, bilbomb, hemmagjord bomb och sprängladdning, dock den enda anträffade kollokatorn. Som nämns tidigare har denna kategori ganska begränsad omfattning. De kollokationer med kraftig som har störst frekvens i Parole-korpusen är kraftig ökning med 36 träffar och kraftig förstärkning med 18 träffar. STARK Med sina träffar är stark det mest frekventa av de undersökta adjektiven och också det som förekommer i flest sammanhang. I det mentala och fysiologiska huvudfältet (A) är stark den dominerande kollokatorn med flest antal träffar i fyra av de fem huvudfälten. Vad gäller EMOTION (med huvudord som besvikelse, empati, ångest), KOGNITION (med huvudord som medvetenhet och

12 544 Bodil Rosqvist misstro) och PERSON (med t.ex. anhängare och motståndare) är stark i stort sett den enda anträffade kollokatorn. Hård och kraftig förekommer endast undantagsvis. Inom huvudfält (B) är stark den enda anträffade kollokatorn i fältet SOCIAL KONTAKT, med huvudord som gemenskap, närhet, relation och sammanhållning. Stark dominerar också inom områdena (verbal) kommunikation och politik. Några exempel på huvudord inom dessa områden är argument och medhåll resp. konservatism och opinion. Endast inom två semantiska fält förekommer ordet stark inte alls, nämligen sjukdom/skador (under A) och KONKRET FÖREMÅL (under B). Inom fältet sjukdom/skador är användningen av stark ändå inte helt otänkbar. Google ger en del träffar bl.a. på stark blödning och stark förkylning. Kraftig är dock tveklöst den kollokator som föredras i dessa sammanhang. Stark är således en kollokator som ofta fungerar ganska bra då man vill uttrycka hög grad av något. Högst antal träffar i Parole-korpusen har kollokationen starkt stöd med 63 träffar. Stark är också frekvent förekommande tillsammans med ord innehållande ordet känsla. Det enkla ordet känsla anträffas 37 gånger och ordet påträffas också i många sammansättningar, som t.ex. familjekänsla, medkänsla, närvarokänsla och självkänsla. 6. Avslutning Sammanfattningsvis kan sägas att en bild har framträtt över hur de olika undersökta adjektiven används i den aktuella funktionen. Det är tydligt att det går att urskilja mönster i kollokationsbildningen. Det är dock svårt att uttala sig om hur kollokationsbildningen går till. Ibland motiveras valet av kollokator till en substantivisk bas tydligt av en grundbetydelse hos adjektivet. Då är betydelsen av myckenhet hos kollokatorn oftast sekundär. Så t.ex. i exemplet hård kram. Som nämns tidigare är en sådan kram framför allt hård till karaktären. Betydelsen hög grad tillkommer som en bibetydelse. Andra gånger är det svårt att spåra anledningen till att ett visst adjektiv används. Hur kommer det sig t.ex. att endast adjektivet stark förekommer i samband med substantiv i fältet SOCIAL KONTAKT, som t.ex. samhörighet och vänskap. Varför används inte ordet kraftig inom detta semantiska fält? Det är alltså tydligt att adjektivens grundbetydelser och substantivens semantiska tillhörighet spelar in vid valet av kollokationspartner, men att den språkliga konventionen delvis lever sitt eget liv. Som nämns i inledningen utgör denna undersökning en pilotundersökning inför en större studie som ska omfatta ett stort antal adjektiv och adverb som används i svenskan för att uttrycka hög grad. Jag planerar att inkludera bl.a.

13 Ord i kombination 545 adjektiven bitter, djup, förhärdad, förkrossande, hög, riklig, stor, sträng och ymnig och adverben blankt, djupt, enträget, fast och svårt. Mitt mål är att tillföra kunskap om hur funktionen hög grad realiseras i svenskan och att tydliggöra hur närsynonymer används i förhållande till varandra. Min arbetsmetod kan knappast komma i fråga vid utformandet av artiklar i en ordbok. Metoden är allt för tidskrävande för praktiskt lexikografiskt arbete. Undersökningsresultaten skulle däremot kunna användas som grund för en kritisk granskning av kollokationsbeskrivningen i svenska ordböcker. Litteratur Ekberg, Lena, 1989: Gå till anfall och falla i sömn. En strukturell och funktionell beskrivning av abstrakta övergångsfraser. Lund. Malmgren, Sven-Göran, 2003: Begå eller ta självmord? Om svenska kollokationer och deras förändringsbenägenhet. I: Språk och Stil 13 (ny följd). S Partington, Alan, 2004: Utterly content in each other s company. I: Corpus-Based Language Studies, S Rosqvist, Bodil, 2011: Fast besluten och strängt upptagen. Beskrivningen av kollokationer i SAOB. (Meddelanden från Institutionen för svenska språket 64.) Göteborg. SAOB = Ordbok över svenska språket, utgiven av Svenska Akademien, 1893 ff. Lund. Svensén, Bo, 2004: Handbok i lexikografi. Ordböcker och ordboksarbete i teori och praktik. Stockholm. Tingsell, Sofia, 2000: Gränslös glädje av visst värde. Några substantivs gradbestämmande kollokatorer i svenska. Göteborgs universitet: Inst. för svenska språket. (Otryckt D-uppsats.) Viberg, Åke, 1980: Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk. Stockholms universitet: Inst. för lingvistik. Använda webb-adresser < Bodil Rosqvist Svenska Akademiens ordbok (SAOB) och Göteborgs universitet. bodil.rosqvist@svenskaakademien.se