Skolans bibliotek. Om att utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolans bibliotek. Om att utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag"

Transkript

1 Skolans bibliotek Om att utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag

2

3 Skolans bibliotek Om att utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag Malin Ögland Statens kulturråd

4 Fler exemplar kan beställas från: Kulturrådet Distribution Box Stockholm Tfn , fax Statens kulturråd Text: Malin Ögland Foto: Lars Peter Roos Grafisk form: Micael Fröjdlund Printed in Sweden by Berlings Skogs, Trelleborg 2002 ISBN

5 Innehåll Vad är ett skolbibliotek? 5 Vårt projekt 7 Vad behövs i ett funktionellt skolbibliotek? 8 Ett av skolans verktyg 9 Funktionen styr lokalplaneringen 10 Synliggöra skolans material 12 Bredd eller tillgänglighet 13 Lära elever informationssökning 17 Rätt kunskap vid rätt tillfälle 18 Gemensam temaplanering 21 Olika sätt att stimulera till läsning 24 Skapa en bra läsmiljö 25 Metoder för att skapa lugn och ro 26 Viktigt att anpassa nivån 28 Bokprat 30 Gör litteraturen levande 32 Klassuppsättningar 33 Använd de digitala verktygen 34 Biblioteket skolans kulturella nav 37 Vad händer när projektet är slut? 39 Hur går vi vidare? 39 Hur väcker man lusten att lära? 22

6 Ett mål i projektet har varit att verkligen inlemma biblioteket i skolan. Om skolan ska nå läroplanens mål måste alla verksamheter i skolan arbeta i samma riktning.

7 Vad är ett skolbibliotek? I Kulturrådets skolbiblioteksutredning finns en definition: Skolbiblioteket är den eller de platser i eller i direkt anslutning till skolan där det finns resurser i form av medier, teknik och personal för att förmedla söka och värdera information och läsupplevelser av alla slag. Ur Skolbiblioteken i Sverige, sid 10 (Rapport från Statens kulturråd 1999:1) På Gransäterskolan i Håbo har lärare, elever, bibliotekarier och skolledning sedan 1997, då hela skolan byggdes om för att fungera för ett undersökande arbetssätt, arbetat med att utforma ett sådant bibliotek i praktiken. Under två läsår (1999/2000 och 2000/2001) fick skolan bidrag från Statens kulturråd för att utveckla samarbetet mellan skolbiblioteket och lärarnas arbetslag. Bidraget användes till att anställa ytterligare en bibliotekarie, vilket betyder att två bibliotekarier arbetade på heltid i skolan under den här perioden. I Skolans bibliotek berättar Malin Ögland om hur hon och hennes kollegor (Helena Törnberg under det första läsåret som skolan fick stöd från Kulturrådet och Sofia Edenholm under det andra läsåret) har utvecklat bibliotekets olika funktioner. I första hand har arbetet syftat till att tillsammans med lärarna ge eleverna informationskompetens, det vill säga förmåga att söka, välja, kritiskt granska och använda information. 5

8 Malin Ögland jämför arbetet på ett skolbibliotek med sitt tidigare arbete som barnbibliotekarie i Håbo kommun. Det finns likheter, men också avgörande skillnader. Framför allt handlar det om att hon som skolbibliotekarie kan delta i såväl planering som genomförande och utvärdering av undervisningen. På Gransäterskolan har en ambition varit att formulera informationssökningsmål till varje undervisningstema på samma sätt som man formulerar kunskapsmål. Erfarenheterna från Gransäterskolan visar också tydligt att det inte går att skilja det lärfrämjande arbetet från arbetet med informationssökning. Allt hänger ihop. Malin skriver: Jag tänker ofta att skolans stora uppgift idag är att ge barnen struktur / / och om vi tror på det livslånga och livsvida lärandet måste vi visa att de lösa trådarna på något sätt hör ihop. Utifrån arbetet på Gransäterskolan kan ett svar på den inledande frågan bli att ett skolbibliotek är ett bibliotek som ser ut och fungerar på ett sådant sätt att det utgör ett stöd för elevernas lärande och för skolans uppgift att leva upp till läroplanens mål. Det här är en bok om hur ett sådant skolbibliotek kan utformas och utvecklas. Det är ett exempel som förhoppningsvis kan ge idéer och inspiration, men det är ingen mall. Varje skola kräver sin egen lösning. Kristina Rennerstedt Generaldirektör Johanna Hansson Barn- och skolbibliotekskonsulent 6

9 Vårt projekt Under två läsår, och , har Gransäterskolan i Håbo bedrivit ett projekt i syfte att hitta metoder för hur skolbiblioteket ska samarbeta med arbetslagen. Mitt i skolan ligger biblioteket med en heltidsanställd bibliotekarie. Rektors vision har från början varit att bibliotekarien ska ha en pedagogisk funktion snarare än en administrativ. Under projekttiden fick Gransäterskolan bidrag från Statens kulturråd för att utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag. Bidraget användes till att projektanställa ytterligare en bibliotekarie. Gransäterskolan ligger i Håbo kommun och är en grundskola med 500 elever i åldrarna 6 16 år. Skolan är ombyggd för att passa ett flexibelt, undersökande och elevaktivt arbetssätt. I skolan finns 3 arbetslag uppdelade i 2 arbetsenheter vardera, dvs. 3 arbetsenheter för skolår 0 4 och 3 arbetsenheter för skolår 5 9. På varje arbetsenhet går mellan 80 och 90 elever och 6 8 anställda är knutna till enheten. 7

10 Vad behövs i ett funktionellt skolbibliotek? När Gransäterskolan skulle byggas om 1997 arbetade jag som barnbibliotekarie på Håbo folkbibliotek med övergripande ansvar för skolbiblioteken. I den rollen fick jag möjlighet att titta på ritningarna för ombyggnaden. Jag sa till rektorn att det inte spelade någon roll hur lokalen såg ut. Det viktigaste var vad man hade tänkt att göra i lokalen och att man hade personal för att göra det. Eftersom jag lyckades i min argumentering blev jag anställd som skolbibliotekarie och fick pröva mitt eget uttalande om att lokalens utformning inte har någon betydelse. Gransäterskolans bibliotek består av ett stort rum och två små rum varav det ena var tänkt som förråd och det andra som tyst läsrum. Min vision var att eleverna skulle gå in i biblioteket och ivrigt leta information för att sedan gå in i det tysta rummet och där eftertänksamt läsa. Så skedde inte! Det lilla läsrummet var snarare ett rum för högljudda uppgörelser och bankande på fönstren som vetter ut mot elevcaféet. Vi prövade ett tag att ha det som datarum, men inte heller det fungerade bra. Och som högläsningsrum var det alltför litet och avlångt för att bli mysigt. När projektet började gjorde vi om det lilla rummet till arbetsrum för oss två bibliotekarier och som sådant har rum- 8

11 met använts bra. Jag kan rekommendera att man väljer ett låsbart utrymme för arbetsplats, gärna med glasvägg ut mot biblioteket. Ett av skolans verktyg Det faktum att jag hela tiden rört mig fritt i skolan har gjort att jag ganska snart kom fram till att biblioteket är en funktion snarare än ett rum. Att vi samlar och registrerar materialet i ett rum och kallar det bibliotek är mer en praktisk och ekonomisk lösning. Mycket av det vi gör i biblioteket kan vi lika gärna göra någon annanstans. Det var en slutsats vi drog eftersom biblioteket är så trångt. Med biblioteket i ett rum där många verksamheter ska rymmas, och helst samtidigt, blev dilemmat för oss att antingen låsa rummet när vi t.ex. hade högläsning och därmed stänga ute 485 elever från bokbeståndet (och dessutom hela tiden avbrytas av knackningar på dörren) eller låta dörren vara öppen och hoppas att inga glada elever kommer in och tjoar just som Skorpan tar Jonathan på ryggen för att hoppa. Det blev ohållbart och därför flyttade vi mycket av våra verksamheter ut i grupprummen på enheterna. Det fick också den vinsten att vi ingick i enhetens arbete på ett annat sätt man gick inte bort till biblioteket utan biblioteket kom till enheten. Ett mål i projektet har varit att verkligen inlemma biblioteket i skolan. Biblioteket är inte en parallell verksamhet i skolan. Om skolan ska nå läroplanens mål måste alla verksamheter i skolan arbeta i samma riktning. Biblioteket är ett av de verktyg som skolan har. Om vi hade varit klara över vilken funktion biblioteket i huvudsak skulle ha hade ritningen sett annorlunda ut och också möblerna. Även om vår trångboddhet på sätt och vis påskyndat utvecklingen och insikterna om bibliotekets funktioner så behövs de möjligheter ett extra rum erbjuder. Nu håller skolan på att byggas till och delvis om en gång till och då kommer bib- 9

12 lioteket att få det efterlängtade extra rummet. Våra erfarenheter från det första, omgjorda lilla rummet har styrt våra planer för det nya. Det ska vara tomt på böcker men ha sköna möbler och en yta där man kan visa OH-bilder, film, dia och dataredovisningar. Rummet ska hållas låst när personalen inte är där. Det finns en dörr till rummet både från biblioteket och från fritidsgårdens lokaler. Funktionen styr lokalplaneringen Under projektet har vi kommit fram till att vårt skolbibliotek har följande funktioner: systematisera och marknadsföra skolans material lära elever informationssökning stimulera till läsning lära elever och personal att hantera skolans digitala verktyg utgöra skolans kulturella nav. Många skolbibliotek tenderar att se ut mer som små folkbibliotek än som funktionella skolbibliotek. Om man är klar över vilken funktion man vill att biblioteket ska ha kommer det att styra ritningen av lokalerna, rekryteringen av personal till biblioteket, bibliotekets möblering och inte minst bokbeståndet. Är man bara ute efter att systematisera skolans material och hålla ordning på det så är det kanske en ordningsam person man behöver och inte en bibliotekarie. Vill man satsa på informationssökning och det undersökande arbetssättet behövs en pedagogisk bibliotekarie. Ska man enbart satsa på lässtimulering kanske det inte heller måste vara en bibliotekarie, utan en inläst, barnkär och pedagogisk person. För samtliga funktioner underlättar det definitivt om man är väldigt pigg, uthållig, tålmodig och humoristisk. Egenskaper som blir hårt prövade! En utgångspunkt för projektet var att jag ville driva tesen en bibliotekarie i varje arbetslag dvs. tre bibliotekarier på vår skola. Under tre månader på första projektåret var vi också tre bibliotekarier. 10

13 Om man är klar över bibliotekets funktion kommer det att styra ritningen av lokalerna, rekryteringen av personal, bibliotekets möblering och inte minst bokbeståndet.

14 Vi hade fått lite luft i budgeten och prövade genom att anställa en tredje bibliotekarie. En ägnade sig åt skolår 0 4, en åt skolår 5 9 och en var alltid i biblioteket. Det visade sig vara perfekt. Synliggöra skolans material När folkbiblioteket datoriserade sin katalog 1995 lades alla skolors nyförvärv in i samma katalog. När Gransäterskolan byggdes om 1997 och biblioteket packades ner beslutade man att alla böcker skulle registreras och att skolan skulle satsa på BTJ:s skolmodul efter ombyggnaden. Mycket mark var alltså redan bruten när jag tillträdde i augusti 1997 som skolbibliotekarie. Jag lade ner ganska mycket kraft på att argumentera för att vi skulle registrera allt material på skolan. Jag försökte också samla t.ex. antologier i biblioteket istället för att det skulle stå flera exemplar på varje arbetsenhet. Det visade sig vara väldigt kontroversiellt. Lärare ville inte alls dela med sig. Men jag har förstått att det också har varit en del i en process för lärarna. I början var de mycket osäkra på hur arbetet skulle fungera och ville till varje pris hålla fast vid sitt trygga material och vana metoder. Allteftersom märkte många att det var lättare att gå med sin fråga till biblioteket och då få ett mycket större och varierat material. De märkte också att det var besvärligt att springa mellan enheterna och be att få låna de där fyra exemplaren av antologin. Nytillkomna lärare visste ju inte ens att de fanns! Fyra år senare kommer lärarna själva med material och föreslår att det ska finnas i biblioteket. I efterhand tror jag att det hade varit klokare att inte redan från början driva frågan om att allt material ska registreras i katalogen. Det skapade mest misstänksamhet: Varför ska du registrera den jag vill ju ändå inte låna ut den? Mitt argument att synliggöra allt material höll först när lärarna själva såg en vinst med det. Andra frågor som uppkommit är: Ska läroböcker registreras och lånas ut? Ska vi 12

15 strunta i att registrera utlån? Ska vi strunta i påminnelser och räkningar? På dessa frågor har en sorts mittemellanlösningar uppstått. Nästan inga läromedel har registrerats förutom vid inköp av enstaka exemplar som andra kan ha nytta av. Att registrera alla har bedömts vara en alltför stor apparat och mer en administrativ än pedagogisk syssla. Utlånen registreras av personal från förskolan upp till skolår 2 och av eleverna själva med hjälp av PIN-kod från skolår 3. Om eleverna bara ska ha böckerna en enstaka lektion har de inte behövt registrera dem, så visst har många böcker flutit omkring på skolan. Svinnet är dock inte så stort. Det ska mycket till innan elever börjar stjäla böcker de använt i skolarbetet (och gör de det kanske det var väl använda skattepengar!). Påminnelser och räkningar har delats ut direkt till eleverna. Ingen övertidsavgift tas ut och betalning av räkning krävs endast om det står utom allt tvivel att eleven slarvat bort eller förstört boken. Bredd eller tillgänglighet? Inköp har mestadels skett via internetbokhandlar med leverans till dörren. Vi utrustar böckerna själva. I slutet av projektet gjorde vi också en uppryckning på signummärkning av böckerna något vi struntat i när det gällt att i första hand få ut böckerna fort och lätt. Inköpen har skett mycket informellt. Mestadels har vi på biblioteket enväldigt beslutat om inköpen. Ibland har vi köpt in efter diskussion med enstaka lärare eller lärarlag, ibland på initiativ från lärare och elever. Varje år har alla elever fått ge inköpsförslag utifrån Kulturrådets barnbokskatalog. Från dessa listor har vi köpt i stort sett allt som eleverna önskat ( utgjorde det 5 procent av bokanslaget). När det gäller inköp märkte jag ganska snart att jag var hårt präglad av att ha varit folkbibliotekarie. Man kan säga att jag satsade på bredd framför tillgänglighet. Jag köpte in enstaka exemplar av många titlar vilket kunde leda till att en 13

16 ambitiös elev lånade allt tillgängligt material inom ett ämne. I fortsättningen gjorde jag så att jag köpte in mellan 3 och 25 exemplar per titel beroende på hur bred boken var. Antalet exemplar bestämdes i samråd med lärare. På Bok & Biblioteksmässan 2000 lyssnade jag på Francine Pascal som berättade att hon fick brev från hela världen där flickorna skrev jag känner igen mig precis! Några dagar efter att jag kom hem kom en flicka ur trean in och önskade fler tvillingböcker eftersom de är så verkliga. Att folkbibliotek är lite försiktiga kan jag förstå, men jag tycker inte att skolbiblioteken ska vara det. När vi började jobba lite mer aktivt med Bokjuryn efter jul köpte vi därför in alla Kitty, Tvilling-, och gröna ryggar som vi kunde hitta som kom ut år Vi hann knappt få upp dem ur lådan innan de var utlånade. Nog är väl detta något att fundera över? Visst borde vi i kommunerna diskutera hur vi ska lägga upp inköpen oss emellan! Lärarna borde ta till vara denna spontana läshunger på något sätt. Jag menar naturligtvis inte att vi ska strunta i kvalitet, men jag tror att man kan behöva läsa många olika sorters böcker innan man lär sig att se vad kvalitet kan vara. Man kan ha barnens egen läsning som utgångspunkt för samtal om litteratur. Ofta tas det för givet att alla barn ska förstå att tvillingböckerna har schabloniserade personskildringar, men varför använder vi inte dessa skildringar i undervisningen istället? Och dödar läslusten! säger en kollega. Ja, det kanske är dumt? Kanske ska man bara låta eleverna ha tillgång till böckerna men inte kommentera dem? Låta dem finnas lika självklart som godis på lördag och glass på stranden men inte servera dem till frukost och middag? Jag tror att vi i skolan måste vara lite ödmjuka inför barnens tid. Det är klart att data- och TV-spel, video och såpoperor är mer lättillgängligt för barnen. De läser inte mycket hemma. Varför moralisera över det? Om vi tycker det är viktigt måste vi väl se till att de får läsa i skolan? 14

17 Den tillgång till litteratur av olika slag som nu finns i vårt bibliotek och det faktum att vi två bibliotekarier läser mycket gör att spontana boksamtal ofta uppstår. Det är svårt att belägga, men känslan är att fler läser nu än för fyra år sedan. Utlåningsstatistiken har inte ökat så väldigt mycket men skolan har ungefär 11 procent av folkbibliotekets utlån och 21 utlån/elev och år. Har väl läshunger uppstått kan man överbrygga många svårigheter. Flera elever har t.ex. inte orkat vänta på svenska översättningar av Harry Potter utan läst dem på engelska. På skolan finns också en grupp med så kallade bokstavsbarn som vi kunnat ge väldigt personlig service. I denna grupp finns till exempel en kille som blivit storläsare, men först efter att han gått igenom folkbibliotekets hela lager av Agatha Christie-deckare på talböcker, ett val man inte gjort till en kille i fjärde klass utan att känna honom. 15

18 När man planerar att studera ett visst område bör man också fundera över vilka metoder eleverna behöver lära sig för att hitta den information de behöver.

19 Lära elever informationssökning Första året prövade jag ett progressionsschema i informationskompetens (det vill säga förmåga att söka, sovra och kritiskt granska information) med tanken att eleverna varje år lär sig och övar en metod för att sedan gå ur grundskolan som fullfjädrade informationssökare. Läsåret delades in i tre 12-veckorsperioder och jag följde en enhet i en period i taget. Metoderna lärdes ut under dessa 12 veckor då jag träffade varje grupp två timmar varannan vecka. Vid slutet av läsåret insåg jag att jag hade tänkt fel. Dels lär man sig inte vid påhittade situationer utan precis när nöden kräver, dels blir det konstigt om man bara ska få lov att använda en metod i taget när själva idén egentligen är att använda olika metoder. Mina misstankar om att jag tänkt fel bekräftades också av att elever som jag haft under period ett kom in i biblioteket i slutet av period tre för att söka information och jag sa till en elev: Använd Mediearkivet som jag visade er i höstas. Va, kan man använda det, det trodde jag bara var när vi hade dig? var det förvånade svaret. Det var fel att lägga bibliotekslektionerna separat nästan som ett eget ämne. Många av de äldre eleverna undrade i vilket ämne deras eventuella prestationer på mina lektioner skulle synas. Och vad hände om de struntade helt i att komma? Visst känns det trist att eleverna bara tänker betyg men det kanske inte är så överras- 17

20 kande? Med det i åtanke var det mer överraskande att konstatera att faktiskt nästan ingen skolkade. Från lärarnas synpunkt var det också lektioner som Malin tog hand om och även om en del bidrog med idéer om vad de själva gjorde så var det inte ofta som det handlade om samarbete. I några fall fungerade det väldigt bra, till exempel när vi i en årskurs 9 samarbetade mellan svenska, SO och bibliotek om Sverige Då gick SO-läraren igenom vad som hände i Sverige under denna period, svenskläraren vilka litterära strömningar som fanns då, att det inte var en tillfällighet att Strindberg skrev det han skrev just då och jag visade var i biblioteket och var på Internet de kunde hitta information för att fördjupa sig. För att ge eleverna lite tidsatmosfär bokpratade jag om några romaner som handlar om den här tiden. Jag lärde dessutom eleverna det multimediaprogram som de sedan använde. Resultatet blev att eleverna producerade en CD med en tidsaxel där man kunde klicka sig fram och läsa om olika uppfinningar, kända författare, bokrecensioner och om urbaniseringen och emigrationen. Under år två av projektet valde jag att visserligen hålla kvar vid metoderna men att uttrycka dem på liknande sätt som man gör i läroplanen som mål att sträva emot. Under skolår 5 9 är det meningen att eleverna ska lära sig: hantera ett uppslagsverk förstå klassifikationssystemet använda de internettjänster skolan abonnerar på enklare sökstrategier på Internet känna till ett antal användbara webbplatser på Internet behärska ordbehandling, skanner, digitalkamera och ett presentationsprogram Rätt kunskap vid rätt tillfälle Undervisningen i informationssökning måste ske precis när eleverna behöver det. Inte en vecka före eller efter. Så tanken är att till en temaplanering för- 18

21 utom att planera kunskapsmål också lägga in informationssökningsmål. Det vill säga när man planerar att studera ett visst område ska man också fundera över vilka metoder eleverna behöver lära sig för att hitta den information de behöver. Metoderna varierar naturligtvis beroende på ämne och förkunskaper. Att använda dagstidningar som källa vid ett historiskt tema är inte lika effektivt som att använda ett äldre uppslagsverk. Självklart är detta en erfarenhet som man kan låta eleverna få göra själva, men min övertygelse är att eleverna i dessa åldrar i första hand måste få lyckas när de söker information. Det måste vara lätt för dem att hitta relevant material. Det stora arbetet ligger ju sedan i att bearbeta och sammanställa informationen så att den kan landa som någon slags förståelse och till slut kunskap hos eleven. Den processen är mycket större och kräver mycket av eleven. Därför tycker jag att det är så oerhört viktigt att själva informationssökningen blir lätt och succéartad. Vi ger barn och ungdomar tillgång till mycket information idag, men ofta lämnar vi dem där i ett hav av motstridiga och ibland svårförståeliga fragment. Jag har varit lite osäker på vilken nivå eleverna bör uppnå när jag undervisar i informationssökning. Vad är rimligt att de ska klara? Jag tror att det är mycket bättre att göra det lätt och kort många gånger än ambitiöst och tungt en enstaka gång. Till exempel har jag ofta erbjudit mig att komma in kanske fem minuter i början av ett nytt arbetsområde och berätta vilka avdelningar i biblioteket som kan vara aktuella. Jag har också visat några referensböcker och delat ut lappar med förslag på användbara webbsidor. En sådan genomgång tar inte lång tid att förbereda eller genomföra, men ibland kan det vara den som avgör om det blir kreativ oordning eller frustrerat kaos när eleverna sen strömmar in i biblioteket. Erfarenheten säger mig dock att väldigt många inte lyssnar så koncentrerat vid 19

22 Undervisningen i informationssökning måste ske precis när eleverna behöver det. Inte en vecka före eller en vecka efter.

23 genomgångarna. Att ge chans till bot och bättring och komma tillbaka med samma information vid nästa tema är alltså något man gärna kan bjuda på! Kanske också en fundering över hur man framförde informationen förra gången och hur det kan förändras. Gemensam temaplanering Till detta följer naturligtvis det självklara att lärare och bibliotekarie tillsammans måste planera temaarbetena. Vid gemensam planering där läraren presenterar sin idé kan bibliotekarien till exempel säga: det finns inga böcker lämpliga för åldern att tillgå ändra ämne eller inriktning! det finns inga böcker på vårt bibliotek, men jag köper in! det finns massor av böcker i detta ämne på folkbiblioteket och dessutom massor av artiklar. Jag beställer genast! Vi har massor av material men enhet 3b håller på med samma sak just nu kan du vänta i tre veckor? När jag började på skolan för fyra år sedan och sa att jag ville vara med vid temaplaneringarna såg jag ett gigantiskt frågetecken skimra över lärarnas huvuden. Nu kommer lärarna till mig spontant och säger att de vill att jag ska komma till deras konferens för att delta i planeringen av undervisningen. Inför ett budgetäskande uppskattade jag hur mycket material som skulle behövas om en arbetsenhet (skolår 5 9, ca 80 elever) skulle jobba undersökande och elevaktivt med en världsdel och en historisk period samtidigt och kom fram till en kostnad på kronor. Anslaget höjdes. Det kan vara bra att koppla en mediaplan till biblioteksutvecklingen till exempel en världsdel i taget, en historisk period, däggdjur, svampböcker så att det åtminstone finns ett ämne som man kan jobba succéartat kring i biblioteket. 21

24 Hur väcker man lusten att lära? Arbetsenheter har ofta inlett sina temaarbeten med en inspirationsdag där de i stationer försökt presentera en tidsperiod eller en del av världen på ett så lockande sätt som möjligt. Därefter har grundkursen börjat och sedan får eleven själv välja fördjupning. Det är ofta nu biblioteket praktiskt kommer in, vilket går bra om den gemensamma planeringen skett. Vi har prövat att låta eleverna fylla i en mall för område/frågeställning/redovisning som de ska följa och sedan också utvärdera. Detta har hjälpt eleverna att strukturera arbetet och att behålla fokus. Det har hjälpt dem att förstå att en välformulerad fråga underlättar i sökarbetet. Problemet kan vara att många elever gladeligen kan tröska igenom många arbetsområden utan att några frågor väcks. Kunskapssökandet blir inte meningsfullt. Kanske går det lättare att väcka lusten att ta reda på mer om man får ett verkligt människoöde att anknyta till? På Gransäterskolan har vi därför försökt att knyta en skönlitterär bok till temaarbetena och uppmana till frågeställningar utifrån den. Tidigare har skönlitteraturen endast fungerat som ett komplement och som något som ska redovisas på svenskan med oklar koppling till själva ämnet. Den lust att lära och läsa mer som jag har hoppats på har ofta uteblivit. Jag tycker fortfarande att det här är ett stort område att gå vidare med. Jag skulle vilja att man utgick från en gemensam bok, läste, diskuterade och tog tag i elevernas egna frågor. Hjälpte dem att formulera frågor och därifrån strukturera ett arbete. Utifrån elevernas egna frågor kan sedan läraren göra sin planering och t.ex. anpassa lektioner/föreläsningar efter deras intresseområden. Dit har vi inte kommit. Det är förstås väldigt viktigt att den skönlitterära bok vi valt verkligen engagerar. Läsvana elever klarar av att läsa en eller annan bok som de inte tycker om, men för de som sällan eller aldrig läser är det oerhört viktigt att de böcker som vi rekommenderar håller måttet. Annars kan 22

25 läslusten vara illa ute. Man skulle kunna använda läsvana elever som förläsare. Några elever får i uppgift att läsa ett antal ungdomsböcker inom en viss genre som bibliotekarien plockat fram. Gruppen diskuterar sedan tillsammans vilka böcker som ska användas. Naturligtvis kan man invända att det återigen blir tillrättalagda uppgifter av läraren när den fria sökningen styrs av lärare och bibliotekarier efter tillgång på material istället för att utgå från elevernas egna intressen. För att råda bot på det sticker många lärare emellan med små arbetsområden av typen Mitt val där eleverna själva får forska om något de är intresserade av. För det mesta leder det till den 25:e versionen av Connemaraponnyns mankhöjd eller Porschens historia. Tyvärr tas inte tillfället i akt att planera en sökstrategi ihop med eleven. Jag saknar också ofta samarbete mellan dessa lärare och läraren i svenska. Man kunde ju se det som en utgångspunkt för hur man disponerar en faktatext. Eleven får sällan hjälp att gå vidare, bredda och fördjupa. Han eller hon får inte heller tillfälle att variera sin redovisning, det vill säga att presentera sina kunskaper på ett sätt som fångar intresset hos åhörarna. Många lärare ger uppslagsövningar där eleverna snabbt ska finna svar på en uppgift. Dessa uppgifter är för det mesta tagna fritt ur intet. Om frågorna istället hörde samman skulle eleverna kanske upptäcka att de skilda svaren bildade en helhet. En sådan uppslagsövning kunde ju också vara början till ett nytt tema där själva sökstrategin kunde diskuteras med eleverna. Jag tänker ofta att skolans stora uppgift idag är att ge barnen struktur. Om vi tror på det livslånga och livsvida lärandet måste vi visa att de lösa trådarna på något sätt hör ihop. För vad ska man annars ha dessa lösryckta kunskaper till om man inte vill hamna i Jeopardy? Skolan måste bidra till att skapa mening i barns och ungdomars liv. 23

26 Olika sätt att stimulera till läsning Redan när projektet startade valde vi att anställa en extra bibliotekarie och att dela ansvaret oss emellan årskursvis. En av oss ansvarade för skolår 0 4 och den andra för skolår 5 9. För de yngre barnen låg fokus på lässtimulering löpande över hela läsåret och för de äldre barnen på informationssökning i koncentrerade perioder under läsåret. Tanken med uppdelningen är att man behöver vara en god läsare för att lyckas som informationssökare. Under det andra projektåret beslutade vi oss för att satsa det mesta på lässtimulering eftersom år 1 hade lett fram till några slutsatser kring informationssökning som vi ville ägna en del tid åt att bekräfta. Våra erfarenheter och tankar från tidigare år var att det är nästan meningslöst att avsätta särskild tid för att låna böcker om den inte kopplas till någon annan verksamhet. Tiden utnyttjas till att bära böcker fram och tillbaka och många elever ser det som ett tillfälle att slappa. De redan stimulerade blir mer stimulerade. Men vad ska det vara för verksamhet? Läsning från styrda boklådor fungerade, men metoden måste varieras annars blir det för tråkigt. Bokprat är mycket uppskattat av lärare och elever men mycket arbetskrävande för bibliotekarien. De redan stimule- 24

27 rade blir mer stimulerade. Svårt att få svaga läsare att ta en bok som verkligen passar deras förmåga eller att acceptera en talbok. Och hur lyckas man bokprata engagerat om en bok på 16 sidor med två meningar på varje sida? Diktskrivning som vi gjort i samband med läsning i skolår 3 var uppskattat men är det bibliotekariens arbete? Bibliotekskursen för 6-åringar var mycket uppskattad. Eleverna är mycket stolta över att sköta sin egen utlåning från skolår 3. Kan det ske tidigare? Dessutom: Hur skulle vi ändra attityden att biblioteket är något som finns vid sidan av skolan? Att bibliotekstiden ingår i skoltiden och inte som någon sorts pausfågel för lärarna? Skapa en bra läsmiljö I augusti 2000 var jag i Malmö på IASLkonferens (International Association of School Librarianship) och lyssnade på Torben Weinreichs forskning om barn och barns läsvanor (bland annat beskriven i Børn læser bøger av T. Weinreich och Anette Steffensen, 2000). Han pratade bland annat om hur barn vill ha det när de läser ligga på sängen eller i en fåtölj, äta godis eller mat och gärna lyssna på musik. Långt från traditionell skolmiljö alltså. Vad kan vi göra åt läsmiljön i den skola vi har? Och har läsmiljön betydelse för läslusten? När jag kom tillbaka från Malmö pratade jag med textilläraren. Det ledde till att skolår 5 och 6 gjorde läskuddar i slöjden som de kunde använda vid lässtunder på enheten. Det blev sköna, fluffiga kuddar som man sedan såg eleverna ligga på i fönster och hörn. Till biblioteket köpte vi in tjugo småkuddar, två överkast och två mysiga lampor från IKEA. Från Clas Ohlson köpte vi in limklämmor och från fritidsgården lånade vi de stora mörkläggningsgardinerna som används vid discon. Sen började vi bygga kojor. Vi byggde mellan hyllor och soffor, under bord och i olika 25

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

skolbio Pedagogisk resurs på Utvecklingsavdelningen, BUF. www.skola.gotland.se/lustfyllt

skolbio Pedagogisk resurs på Utvecklingsavdelningen, BUF. www.skola.gotland.se/lustfyllt skolbio Pedagogisk resurs på Utvecklingsavdelningen, BUF. www.skola.gotland.se/lustfyllt Språkutveckling Språket och den språkliga medvetenheten utgör ett prioriterat utvecklingsområde inom förskoleverksamheten

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil. Emil blir övertalad av en kille i klassen, Måns, att följa med till affären och handla godis på skoltid, fast man inte får.

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Göteborgsprojektet utdrag

Göteborgsprojektet utdrag Göteborgsprojektet utdrag Det lärarna skulle vilja lära sig mer av är följande: Eftersom vi använder MacBook i vårt projekt, och varken lärare eller elever hade så stor erfarenhet innan, skulle jag vilja

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1 Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1. Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera vision och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Förstudie: Drömspel på flera plan

Förstudie: Drömspel på flera plan Förstudie: Drömspel på flera plan Arbetet med denna förstudie pågick under oktober december 2013 Syfte och mål Som en del av det läsfrämjande arbetet vill Enköpings bibliotek och Håbo bibliotek jobba mer

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Skolbiblioteket som pedagogiskt centrum (7,5 hp) Högskolan i Kristianstad 20100326 Emma Persson Handledare: Mary Ingemansson Innehållsförteckning Handlingsplan

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling En hållbar utveckling Önnerödsskolan startade upp arbetet Hållbar utveckling som går ihop med det årliga Amazonassammarbetet. Eleverna har under vecka 42 fått jobba med olika ämnesområden. Ämnesområdena

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer