Anders Lönnberg, nationell samordnare Life Science, socialdemokratisk riksdagsledamot, ledamot i landstingsfullmäktige Stockholms läns landsting.

Transkript

1 # OPINION Låga priser ingen väg till framgång inom Life Science Kulturen inom akademin hinder för samverkan AstraZeneca satsar miljardbelopp i ny fabrik i Södertälje Norden en guldgruva för global RWE-forskning Sverige kan bli världsledande inom Life Science men alla måste bidra Anders Lönnberg, nationell samordnare Life Science, socialdemokratisk riksdagsledamot, ledamot i landstingsfullmäktige Stockholms läns landsting. Ett magasin från LIF de forskande läkemedelsföretagen 1

2 LEDARE Det är nu eller aldrig chanserna och möjligheterna för att få till en positiv spiral för forskning, utveckling och produktion inom svensk Life Science har kanske aldrig varit bättre. Ökade investeringar i forskning och utveckling, och ökad samverkan mellan de olika aktörerna inom Life Science-sektorn, skulle vara en god sak inte bara för enstaka forskare och företag utan för hela samhället, för högkvalitativa arbetstillfällen, för exporten, för skatteintäkterna, men kanske framför allt för patienterna och sjukvården. Men och det är ett stort men! det är en stor skillnad mellan att möjligheterna är goda och att det verkligen sker konkreta förändringar som innebär att man går från ord till handling. Situationen just nu präglas därför av en slags nu eller aldrig -känsla. Det gäller att det blir allvar, och att vi verkligen får till de förbättringar som behövs för att åstadkomma den positiva spiralen som ska vända utvecklingen och lägga grunden för framtida hälsa och välstånd. Tiden väntar inte, och den internationella konkurrensen ökar hela tiden och många länder satsar stort på Life Science som ett viktigt kanske t.o.m. det allra viktigaste framtidsområdet. Det är en stor skillnad mellan att möjligheterna är goda och att det verkligen sker konkreta förändringar i det här numret av den tryckta LIFe-time.se finns det en rad artiklar som på olika sätt beskriver de stora förändringarna och möjligheterna, alltifrån intervjun med den centrala Life Science-samordnaren Anders Lönnberg till detaljerna om den spännande svenska storsatsningen på biologiska läkemedel. Den senare omfattar ju såväl regeringens och Knut och Alice Wallenbergs stiftelses ekonomiska satsningar, som AstraZenecas pågående viktiga nybyggnad vid fabriken i Södertälje. Båda beskrivs i separata artiklar. Det senare projektet omfattar ju även möjligheter till ytterligare tillbyggnadsfaser för i storleksordningen en miljard US-dollar. Biologiska läkemedel är verkligen en framtidssektor, och det är oerhört spännande både att Sverige satsar och att företag satsar i Sverige. samverkan är nyckelordet för mycket inom Life Science. Universitetsvärlden behöver samverkan med företag som behöver samverkan med sjukvården, allt hänger ihop. Men det finns bromsande faktorer. Med bakgrund i en undersökning av Vasco Advisers om vilka hindren för samverkan är hölls ett seminarium i början av december som vi skriver om på sidan 20. Vi har inte råd med att någon del av det komplexa ekosystemet för Life Science säger sig inte vilja samverka med någon annan del. Det är värre än ointresse. Det stoppar hela den förbättringsvåg som nu är möjlig, men som vi ännu inte sett förverkligas helt och hållet. Det är nu eller aldrig. Anders Blanck VD LIF och ansvarig utgivare av LIFe-time.se Anders Blanck, VD på LIF: Du håller i din hand en tidning som bevakar och debatterar läkemedelsrelaterade hälso- och sjukvårdsfrågor. Till vardags publicerar vi nyhetsartiklar varje dag på webbtidningen LIFe-time.se och i den här tidningen vill vi ge dig ett smakprov på artiklar som du hittar där. foto: gunilla lundström ansvarig utgivare Anders Blanck, anders.blanck@lif.se redaktör Cecilia Kennerfalk, cecilia.kennerfalk@lif.se produktion Add Health Media AB, grafisk form & repro Ersta Sthlm Media AB omslagsbild Melker Dahlstrand tryck Forssa Print adress LIFe-time.se, Läkemedelsindustriföreningens Service AB, Box 17608, Stockholm e-post info@lif.se telefon Tidningen LIFe-time.se är miljömärkt enligt svanen. 2

3 LIF DETTA ÄR LIF INNEHÅLL # l Läkemedelsindustriföreningen är branschorganisation för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige med cirka 85 medlemsföretag vilka tillsammans står som tillverkare av ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige. LIF Service AB (LIF) är dotterbolaget som företräder företagen i gemensamma frågor. l VD på LIF är Anders Blanck och LIFs medlemsföretag hittar du på vår hemsida LIF.se. l Tillsammans med våra medlemmar arbetar vi för att förbättra livskvaliteten för alla patienter i Sverige genom att medverka till att utveckla det svenska sjukvårdssystemet samt att verka för utveckling av, tillgång till, och korrekt användning av innovativa läkemedel och vacciner. l Andra hemsidor som drivs och utvecklas av LIF är LIF.se, Fass.se och reklameralakemedel.se. 10 foto: istockphoto DETTA ÄR LIFE-TIME.se l LIFe-time.se är en redaktionell mediekanal för nyheter, fördjupning och omvärldsbevakning. LIFe-time.se består av webbtidning, ett nyhetsbrev som utkommer ca varannan vecka, samt ett tryckt magasin som utkommer några gånger per år. Vi bevakar och debatterar läkemedelsrelaterade hälso- och sjukvårdsfrågor i vid mening. Vi står för kunskap, fakta, olika perspektiv, fördjupning och omvärldsbevakning rörande viktiga frågor för sjukvården i dag och i framtiden. l Vårt mål är att bidra till ökad kunskap om läkemedelsrelaterade hälso- och sjukvårdsfrågor och därmed till större förståelse mellan sjukvårdens olika aktörer. Vi riktar oss framför allt till chefer och politiker inom landsting och regioner och på nationell nivå, samt till övriga opinionsbildare inom hälso- och sjukvården. Alla tjänster på LIFe-time.se är kostnadsfria. l LIFe-time.se produceras och finansieras av Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF som företräder de forskande läkemedelsföretagen i Sverige foto: niklas larsson 20 foto: istockphoto 30 foto: melker dahlstrand foto: ema 4 Politisk allkonstnär ska lösa knutarna inom Life Science. 8 Stor potential i Norden för forskning i klinisk vardag. 10 WHO-rapport: Malariasatsning har räddat miljontals barn. 11 OPINION: Arbete återstår för att förverkliga vision om kvalitetsregister. 12 Svensk storsatsning på biologiska läkemedel. 14 AstraZeneca satsar miljarder i Södertälje. 18 Ny rapport: Indikatorer för att följa miljöeffekter av läkemedel. 20 Helene Hellmark Knutsson: Dags släppa loss yngre forskare. 23 OPINION: Att hålla två tankar i huvudet samtidigt. 24 Så ska klinisk forskning i Sverige underlättas. 27 Ersättningar till sjukvårdspersonal ska redovisas offentligt. 28 Trend att alltmer avancerad vård flyttas ut från sjukhusen. 30 Tomas Salomonsson om toppjobbet på EU:s läkemedelsmyndighet. 3

4 FORSKNING & UTVECKLING Politisk allkonstnär ska lösa knutarna inom Life Science text: kent björkqvist foto: melker dahlstrand Uppdraget till samordnaren Anders Lönnberg är lika kortfattat som svårt: Gör Sverige världsledande inom Life Science. Men om ännu en statlig utredning på ett antal hundra sidor vore det som krävdes hade nog Sveriges problem inom Life Science redan varit lösta. Därför har Anders Lönnberg valt en annan väg. Metoden är att få alla aktörer verkligen alla att inse att de själva måste bidra till förändring. Längs vägen har han kommit en ny sjukvårdsvision på spåren. För den som vill åstadkomma verkliga förändringar som lyfter Sverige inom ett så komplext samhällsområde som Life Science omfattande hälso- och sjukvården, den akademiska forskningen och företagens villkor är det möjligen, trots den avsevärda svårighetsgraden, en god strategi att försöka lösa ut ett antal svåra knäckfrågor på ett enda bräde. Och vem skulle då vara bättre skickad än en politisk allkonstnär som Anders Lönnberg? Ständigt central inom socialdemokratin i sjukvårdsfrågor, samtidigt som han genom karriären hunnit sitta på fler stolar än de flesta. Därför känns det heller inte särskilt förvå- 4

5 FORSKNING & UTVECKLING FAKTA Anders Lönnberg Anders Lönnberg, 61 år, har en lång karriär bakom sig inom socialdemokratiska partiet och inom hälso- och sjukvården. Han har alltid ansetts tillhöra högerflanken inom partiet. Han har till januari 2017 på sig att få fram konkreta åtgärder som stärker Sverige inom Life Science. Nuvarande uppdrag: Nationell samordnare Life Science, riksdagsledamot (ersättare), ledamot i landstingsfullmäktige Stockholms läns landsting, en rad styrelseuppdrag. Tidigare uppdrag: Statssekreterare i s-regeringen , förhandlingschef på SAS, vd för Saco, chef public affairs, Novartis Skandinavien, ordförande Storstockholms Diabetesförening, m fl. Men det finns inget annat sätt att jobba med det här. För det finns ingen som bestämmer över hälso- och sjukvården i Sverige, ingen som har makten, resonerar Anders Lönnberg. Just detta maktvakuum är möjligen även en bakomliggande orsak till grundproblemet att Sverige har tappat mark inom Life Science. Där andra länder som exempelvis Danmark pekat med hela armen och kraftsamlat har utvecklingen i Sverige gått långsamt men tydligt i andra riktningen. Många har varnat för utvecklingen men åtgärderna har hittills uteblivit. nande att Anders Lönnberg tar emot i sitt tillfälliga arbetsrum i riksdagen, där han vid sidan av jobbet som samordnare gör ett halvår som ledamot och ersättare för föräldralediga Åsa Westlund. Min ledstjärna i det här arbetet är att säga till aktörerna: Kom inte och berätta vad alla andra ska göra. Jag är bara intresserad av vad ni själva kan bidra med. Tidigare har utredning på utredning presenterats som inte resulterat i något alls. Därför måste vi lyfta på ett antal frågor samtidigt. Det innebär ett idogt morotande och piskande där jag försöker visa att en aktör kan förlora på något område men vinna på ett annat. Ny metod för snabbare genomslag På att-göra-listan för Anders Lönnberg och det expertråd han har till sitt förfogande finns att hitta en ny modell för hur innovationer ska få snabbare genomslag i sjukvården. För att det ska ske behöver troligen staten gå in och ta över en del av risk och finansiering. Landstingen har få incitament att använda innovationer. De blir i stället ett hot mot årets budget. Staten får intäkterna i form av jobb, tillväxt och lägre sjukskrivningar, men landstingen får bara kostnaderna. Vi tittar på system där man riktar ett stöd till dem som är villiga att använda innovationer. Här tror jag landstingen och staten inom kort kommer att inleda diskussioner kring ansvarsfördelningen och om hur pris- och subventionssystemet för läkemedel ska se ut i framtiden. Men riktningen ska vara tydlig: innovationer ska gynnas. Ett annat stort område är företagens villkor och ökad samverkan mellan företagen, akademin och sjukvården. När det gäller skattevillkor behövs olika insatser.» 5

6 FORSKNING & UTVECKLING Anders Lönnberg är regeringens samordnare för Life Science sedan april Det finns fortfarande en oerhörd skepsis ute i sjukvården till samarbete med företag. Om du tar översta ledningsskiftet inom politik, medicin och administrationen så finns det ingen tvekan. Ett mindre företag har nytta av förmånliga personaloptionssystem, medan större företag och universitet har större nytta av en mer förmånlig expertskatt för att kunna locka till sig internationella toppforskare. Pensionsvillkor måste också ses över för att öka rörligheten mellan olika aktörer och få till stånd fler kombinationstjänster. I dag riskerar den enskilde forskaren sämre pension vid samarbeten utanför institutionen. Vi måste också ändra meritvärderingssystemet. Om du är forskare och skriver en vetenskaplig artikel själv så får du en bibliometripoäng. Skriver du tillsammans med ett företag får du en halv poäng. Vad tror du händer då? Betydelsen av signalpolitik Utöver en rad konkreta åtgärder lyfter Anders Lönnberg fram betydelsen av signalpolitik. Andra länder som med framgång lyft sig inom Life Science som Danmark och Nederländerna pekar själva på värdet av att deras regeringar tagit ställning och konsekvent drivit frågan. Och det behövs i Sverige, menar han. Det finns fortfarande en oerhörd skepsis ute i sjukvården till samarbete med företag. Om du tar översta ledningsskiftet inom politik, medicin och administrationen så finns det ingen tvekan. Men stora delar av sjukvårdsorganisationen genomsyras ännu av den gamla synen på företag. Därför är det oerhört viktigt med uthållig signalpolitik. Samarbeten ska vara öppna, foto: melker dahlstrand FAKTA Fem prioriterade områden för Anders Lönnberg 1 Ersättningssystem: Innovationer och nya behandlingsmetoder måste få snabbare genomslag i sjukvården. System behövs som avlastar en del av den ekonomiska risken för landstingen. 2 Digitalisering: Sverige måste i högre grad dra nytta av sin unika styrka. Behandlingsregister, biobanker, personnummer och en beredvillighet att bidra som forskningsunderlag. 3 Samverkan: Mer samverkan måste till mellan akademi, sjukvård och företag. Här behöver bland annat meritvärderingssystemet ändras så att samverkan stimuleras. 4 Forskningsansvar: Myndigheter ska främja innovation, och genom lagstiftning ska fastställas att forskning, utveckling och innovation blir ett tydligt ansvar för hälso- och sjukvården. 5 Forskningsexcellens: I dag är det kvalitet och inte kostnader som avgör forskningsinvesteringar. Sverige behöver satsa på att vidareutveckla världsledande forskningscentrum. tydliga och transparenta. Men de ska ske, säger Anders Lönnberg. Vad är det svåraste i ditt uppdrag? Ekonomin kan jag tänka mig blir en av de tuffaste bitarna. Alla är överens om att vi måste hitta en ny finansieringsmodell. Men den verkliga viljan till samarbete kommer inte förrän pengarna finns på bordet. Det är också en bitvis ganska komplex materia vi har att hantera med många delar från finansiering till forskning och utveckling och till detta en komplicerad IT-situation. Men det går faktiskt bättre än väntat. Hur var det nu med en ny vision för sjukvården? Vi har i decennier bråkat om vad som ska vara basen i sjukvården, primärvården som träffar de flesta patienterna eller sjukhusen som bedriver forskning. Svaret för framtiden är hemmet och individen. Jag ser en helt ny logik, där kunskapssökandet blir det viktiga. Och kunskapen kommer från å ena sidan den enskilde patienten och å andra från gemensamma IT-system och samband, säger Anders Lönnberg. Var och ens sjukdom blir alltmer unik, och mer av vården kommer att kunna utföras i hemmet, inte minst med hjälp av biologiska läkemedel med lägre risk och färre biverkningar. Det viktiga blir att rätt kunskap tillämpas i rätt tid och det kan lika gärna göras hemma. Slutresultat av det här arbetet kan mycket väl bli en ny vision om hur sjukvården ska se ut i framtiden. 6

7 NOTERAT Mer på LIFe-time.se Ett starkare forskningssverige kan få global betydelse FORSKNING & UTVECKLING. Sex myndigheter inom forskningssektorn har presenterat gemensamma förslag för att stärka svensk FoU i en hårdnande internationell konkurrens. Myndigheterna föreslår förändringar och förstärkningar på en rad områden. Man vill se en tydligare statlig styrning av finansiering till utbildning och forskning, och lärosätena måste få större självständighet för att öka möjligheterna att utveckla och profilera verksamheten. Villkoren för lärare och forskare måste förbättras. Andelen visstidsanställda forskare bör minskas och man välkomnar bättre villkor för unga forskares karriärmöjligheter. Mer på LIFe-time.se OECD: Satsa på att möta de stora utmaningarna FORSKNING & UTVECKLING. Samla den svenska forsknings- och innovationspolitiken och styr den så att den fokuserar på de stora samhällsutmaningarna, föreslår OECD efter en ny granskning av Sverige. De åtgärder i form av ökade generella anslag man hittills har försökt använda har inte varit speciellt effektiva. Den nuvarande svenska modellen favoriserar inte förändring, anser OECD, och ger en rad rekommendationer för att Sverige ska förbättra landets innovationskapacitet. Mer på LIFe-time.se Förlängt samarbete för att påskynda framtidens läkemedelsbehandlingar FORSKNING & UTVECKLING. Forskningssamarbetet IMI2 mellan EU och läkemedelsföretag är en fortsättning på ett tidigare samarbetsprojekt. Målet är att utveckla metoder och behandlingar som kan hjälpa Europas regeringar att ha råd med en förstklassig sjukvård när befolkningarna lever allt längre, ofta med kroniska sjukdomar. Alla pengar som EU satsar går in i projekten och används som ersättning till de publika deltagarna i projekten, det vill säga bland annat universitet, små bioteknikföretag, patientgrupper etc. Inga ersättningar från EU går till de stora läkemedelsföretagen som deltar i projekten. Mer på LIFe-time.se Innovation i cancervården ger fler patienter rätt vård i rätt tid FORSKNING & UTVECKLING. En bred grupp intressenter inom svensk cancervård har i ett gemensamt inspel till regeringens kommande forskningsproposition pekat på behovet av och möjligheterna till att ytterligare stärka svensk cancervård. En cancervård av världsklass är inom räckhåll om rätt satsningar görs. Bland annat kan de enormt stora datamängder som skapas varje dag i vården kopplas till biologiska material i Sveriges unika biobanker. Detta kan bli ett attraktivt alternativ för forskare, globala företag och investerare inom cancersjukvård. Mer på LIFe-time.se Med nationell samordning kan mer läkemedelsforskning lockas till Sverige FORSKNING & UTVECKLING. Sverige tar idag inte vara på sina goda förutsättningar. Det anser det ledande läkemedelsföretaget Pfizer som i sitt inspel till den kommande propositionen för forskning och innovation föreslår en rad förstärkningar från grundläggande forskning och upptäckter till hur nya innovativa läkemedel används och systematiskt följs upp i sjukvården. Med ökad svensk foto: istockphoto konkurrenskraft skulle Pfizer sannolikt öka sina forskningsinvesteringar här. Biobanksforskning är ett nyckelområde för modern läkemedelsutveckling. Ett bekymmer är att biobanksverksamheten i Sverige idag är alltför splittrad. Läget är akut och det behövs snabba förändringar, menar Anders Mälarstig (bilden) på Pfizer. Mer på LIFe-time.se foto: privat foto: istockphoto foto: istockphoto 7

8 FORSKNING & UTVECKLING Stor potential i Norden för forskning på data från den verkliga världen För att forskare och läkemedelsföretag ska kunna ta fram mer innovativa mediciner krävs bättre observationsdata från den kliniska vardagen, eller RWE real world evidence. De nordiska länderna kan med sina register och homogena befolkning vara rena guldgruvor för den globale RWE-forskaren. Men det finns fällor att se upp med, berättar Anders Ekbom, professor vid Karolinska Institutet. Professor Anders Ekbom, till vänster, tar upp vikten av ökat samarbete. foto: ulrik m. eriksen text: ia wadendal Den 20 november 2015 samlades ett stort antal experter inom hälsoekonomi, läkemedelsutvärdering och Life Science på konferensen Scandinavian data sources a gold mine for global RWE research på Hilton vid Kastrup i Köpenhamn. Behovet av tillgång till god och långsiktig dokumentation av hur läkemedelsanvändningen fungerar i praktiken, och hur tidiga behandlingsresultat kan skilja sig från långsiktiga effekter ökar när innovativa och individualiserade mediciner ska tas fram. Något att sätta tänderna i Normala kliniska prövningar som görs av ett läkemedel innan det godkänns kan inte användas för att bedöma hur medicinska åtgärder fungerar i vardagen. För det behöver man tillgång till olika data om patienterna, som både ger svar på hur de över tid reagerar på läkemedel och hur deras livskvalitet och socioekonomiska förhållanden ser ut. För en RWE-forskare är de nordiska länderna verkligen något att sätta tänderna i, konstaterar Anders Ekbom. Här finns en sammanlagd befolkning på runt 25 miljoner människor som både genetiskt och socioekonomiskt är homogen. Det finns ett stort antal register och en generell acceptans från medborgarna inför att vara med i dem. Och sjukvården tar emot alla och invånarna har personliga id-nummer eller personnummer. Det finns likheter men också skillnader mellan de nordiska länderna. Vi behöver komma över skillnaderna för att kunna samarbeta mer och bättre, säger Anders Ekbom. Sverige har som bekant 21 självständiga landsting och sjukvården är decentraliserad. I grannländerna ser det annorlunda ut genomförde Danmark en stor sjukvårdsreform som innebär att sjukvården nu styrs och organiseras av fem regioner. Samtidigt har staten ett stort inflytande eftersom den finansierar vården. Använd nordiska nätverk I Norge förstatligades sjukvården 2002 och indelades i fyra regionala hälsoföretag, där också rätten att fritt välja sjukhus infördes. Förutsättningarna för RWE-forskning är egentligen goda eftersom regeringarna i Norden är positiva till fenomenet och vill ha ett nordiskt samarbete, men samtidigt ser det inte alltid ut så i verkligheten. Förutom att sjukvården är organiserad på olika sätt i Danmark, Norge och Sverige är också registren omgärdade av olika typer av reglering och sekretess, vilket innebär att det för en utomstående RWE- 8

9 FORSKNING & UTVECKLING På Hilton vid Kastrup samlades experter för konferensen Scandinavian data sources a gold mine for global RWE research. foton: ulrik m. eriksen Christian Jonasson tog upp att täckningen i vissa register är dålig. forskare kan te sig som en djungel. Och än så länge går det trögt med samarbetet. Mitt råd är att använda sig av olika nordiska nätverk och hitta personer som har lång erfarenhet av hur informationsinsamlingen går till. Det kan vara allt från informella nätverk till farmakologisamarbetet i NorPEN till exempel, säger Anders Ekbom. Risker vid en flytt Det finns kvalitetsproblem med registren i alla de nordiska länderna. Insamlingen av data kan skilja sig mellan landsting och regioner, och i Sverige kan flera av IT-systemen i de olika landstingen inte kommunicera med varandra. Det är välkänt att patienter riskerar att överdosera eller inte få rätt medicin om de flyttar mellan landstingen. I små landsting är arbetsbördan för personalen så stor att inrapporteringen till nationella register Lars Pedersen pratade om problem som finns i Danmark. i praktiken blir sporadisk eller obefintlig under perioder. I Danmark uppstår fel eftersom vi har problem med administrativa rutiner, man ändrar i kodningen och det finns i flera fall ingen gemensam terminologi. En del viktiga variabler kommer inte med, och alla rapporterar inte in trots att de ska göra det, berättar professor Lars Pedersen från Aarhus universitetssjukhus. Även i Norge finns det problem att vara uppmärksam på för den hoppfulle RWEforskaren: Regleringen är komplicerad och det finns ett starkt fokus på sekretess. Viktiga områden och sektorer täcks inte in i datainsamlingen, till exempel inom primärvården och när det gäller läkemedel på sjukhusen. Täckningen i vissa register är också dålig, säger professor Christian Jonasson från universitet för teknik och forskning i Trondheimuniversitetet. FAKTA RWE och RWD i Norden Möjligheter l Har tillsammans en befolkning på nästan 25 miljoner personer. l Är homogent genetiskt och socioekonomiskt. l Har nationella kvalitetsregister med långtidsuppföljning. l Har offentlig sjukvård som är subventionerad/rabatterad. l Subventionerade mediciner för hela befolkningen. l Medborgarna har personliga id-nummer, eller personnummer. Utmaningar l Sjukvården organiserad olika i de nordiska länderna. l Inget utvecklat samarbete. l Djungel med sekretess och regleringar. l Administrativa problem med datainsamling. l Olika kodningssystem och avsaknad av gemensam terminologi. l Inrapporteringen skiljer sig mellan landsting/regioner. l Trög process införa läkemedel i Sverige, många beslutsfattare. Fler artiklar på LIFe-time.se Mer data från sjukvården behövs för att sänka dödlighet och öka patienters livskvalitet 9

10 VÅRDRESULTAT Sedan millennieskiftet har dödligheten i malaria minskat med 60 procent. Bland barn upp till fem år har dödligheten pressats ner med 65 procent. Därmed har ett av FN:s åtta millenniemål för en bättre värld uppnåtts. Det framgår av en färsk rapport från Unicef och WHO, Världshälsoorganisationen. Reversing the Incidence of Malaria En färsk rapport om malaria i världen. foto: istockphoto text: sten erik jensen Satsningar mot malaria har sparat miljoner liv Kring år 2000 betraktades kriget mot malaria som förlorat. Mer än en miljon människor dog årligen i sjukdomen och av dem en stor andel barn under fem år. Och sjukdomen skördade ständigt fler liv. Särskilt Afrika söder om Sahara var drabbat i dessa länder svarade malaria för mer än vart femte dödsfall bland barn upp till fem år. Malaria hade nr 6 bland FN:s millenniemål för en bättre värld. Målet till 2015 var att bryta den negativa utvecklingen och minska dödligheten i malaria, öka antalet barn som sover bakom myggnät preparerade med insektsmedel och antalet barn som behandlas med lämpliga läkemedel mot malaria. Alla delmål uppnåddes, konstateras i rapporten. Förekomsten av malaria i befolkningar i riskzonen minskade med 37 procent mellan år 2000 och Vid millennieskiftet avled 47 personer av personer i riskområden och 2015 hade andelen minskat till 19 individer av en minskning med 60 procent. Vid millennieskiftet sov nästan inga små barn bakom myggnät som behandlats med insektsgifter. År 2015 sover två av tre barn under fem år bakom sådana myggnät. För 15 år sedan behandlades praktiskt taget inga barn med feber med en läkemedelskombination (ACT) som innehöll artemisin nu får 13 procent av de små barnen med feber sådan behandling. ACT är den rekommenderade behandlingen i Afrika söder om Sahara och samtidigt som användningen av den har ökat så används andra läkemedelsbehandlingar mindre ofta. Detta har bidragit till att dödligheten i malaria sjunkit med två tredjedelar bland de unga barnen under de senaste 15 åren. 3,2 miljarder människor i riskzonen Enligt rapporten har visserligen 6,2 miljoner dödsfall i malaria förhindrats sedan millennieskiftet men fortfarande leder malaria till omfattande hälsoproblem i många länder. Och visserligen har antalet länder och territorier där människorna riskerar att få malaria minskat från 106 till 97 mellan 2000 och 2015 men samtidigt har antalet människor i dessa riskområden ökat från 2,4 miljarder till 3,2 miljarder. Rapporten identifierar fem faktorer som kan påverka bekämpningen av malaria: l Finansiering. Det internationella ekonomiska stödet till malariabekämpning har ökat 20 gånger. Även de inhemska satsningarna har ökat år från år. l Bättre planering. Allt fler instanser anammar WHO:s rekommendationer och har samordnat sina agendor för malariakontroll. l Innovation. Sedan år 2000 har nya metoder och tekniker utvecklats och kommit till användning. Läkemedelskombinationer baserade på artemisin har visat sig vara mycket effektiva mot en av de svåraste malariaparasiterna Plasmodium falciparum, som ofta var resistent mot vanliga läkemedel. l Mer effektiva sjukvårdssystem. Särskilt i afrikanska länder söder om Sahara har sjukvårdssystemen stärkts. I vissa länder har nationella hälsoförsäkringar minskat både geografiska och finansiella hinder. l Ekonomisk utveckling. Snabb ekonomisk utveckling i flera länder har lett till bättre näringsstatus, bättre bostäder, transporter och livsstilsmönster som allt bidrar till att både minska risken att drabbas av malaria och en bättre prognos för de som infekteras med malariaparasiter. 90 procent färre sjuka och döda Många miljoner människor står dock utanför de åtgärder mot malaria som har genomförts. Det finns formulerade strategier för de närmaste 15 årens fortsatta kamp mot malaria. De har målet att minska både nya fall av malaria och dödligheten orsakad av sjukdom med minst 90 procent till år 2030 jämfört med situationen Ett annat mål är att minst 35 länder som hade malariafall 2015 ska vara fritt från sjukdomen

11 Dags för en rejäl ambitionshöjning för den svenska registersatsningen I rapporten Guldgruvan i hälso- och sjukvården (2010) beskrev utredaren Måns Rosén sin vision för 2015 att Barack Obama planerar ett statsbesök till Sverige för att diskutera ett samarbetsavtal värt 10 miljarder dollar eftersom vi här blivit världsbäst på att mäta vårdens kvalitet, utveckla vårdverksamheten och bedriva klinisk forskning. Verkligheten som den beskrivs i kvalitetsregistrens nulägesrapport för 2015 är att viktiga steg tagits mot visionen. Tio kvalitetsregister har nått högsta certifieringsnivå, antalet publikationer har fördubblats och insatser pågår för att underlätta datainsamlingen. Visionen om Guldgruvan beskriver dock den situation som behövs för en hälso- och sjukvård i världsklass och för att Life Science-företagen ska investera i Sverige. Därför är det viktigt att hålla fast vid den och använda det sista året av Regeringens och SKL:s gemensamma kvalitetsregistersatsning till att analysera vad som återstår att göra för att den ska bli verklighet, och till att initiera de nödvändiga åtgärderna. att det återstår arbete för att nå visionen är tydligt inom läkemedelsområdet. Det finns idag sällan möjlighet att samla de data som behövs för att öka kunskapen om nya läkemedel. Det är oroande eftersom läkemedelsutveckling, -prissättning och -introduktion genomgår en snabb utveckling. Några exempel är att det innan åsskiftet beslöts att en ny typ av lipidsänkande läkemedel inte ska subventioneras. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) konstaterar att det inte är möjligt att följa att det är rätt patienter som behandlas med de nya läkemedlen. Samtidigt rekommenderar SKL:s råd för nya terapier (NT-rådet) att när behandling sker ska det registreras i Kardiogenetikregistret som är under uppbyggnad. Det är oklart om TLV:s beslut blivit ett annat om registret varit etablerat. Oavsett vilket, exemplifierar detta behovet av datainsamling när läkemedel godkänns stegvist för att ge de mest behövande patienterna tidig tillgång till ny behandling. Ett annat exempel är den av TLV nyligen avslutade genomgången av TNF-α-hämmare, som är läkemedel som följts i Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) under lång tid. Trots detta var det frånvaron av randomiserade, direkt jämförande studier som bidrog till slutsatsen att det saknas stöd för att det föreligger skillnader mellan läkemedlen. Det visar att även när det finns bra data tillgänglig kan det vetenskapliga värdet av dessa data ifrågasättas när det kommer till faktiska beslut och skarpa rekommendationer. det råder enighet om att framtiden ligger i att använda registerdata men det faktum att vi i praktiken inte kommit längre indikerar att frågan drabbats av konsensusdjävulen. Frånvaron av tydliga motsättningar hämmar utvecklingen. Men ingen tjänar på att de svenska möjligheterna beskrivs som fantastiska om de i realiteten bara är det inom vissa terapiområden och för vissa typer av analyser. Det behövs en mer detaljerad karta över vad som är unikt, vad som är riktigt bra och var vi har blinda fläckar i jämförelse med länder som precis som vi gör särskilda satsningar för att stärka sin konkurrenskraft inom Life Science. Kartan behövs för att ta fram en plan som kopplar samman insatser inom nationell e-hälsa och ordnat införandet av läkemedel med den särskilde Life Science-samordnarens arbete. Sedan kan den internationellt framskjutna plats som våra myndigheter Läkemedelsverket och TLV har användas för att Sverige ska kunna ta del av de stora satsningar som just nu sker för förbättrad uppföljning av läkemedel inom EU. Allt talar för att läkemedelsföretagen i framtiden kommer att få betalt för de faktiska resultat och besparingar som deras läkemedel bidrar till. Sverige har alla möjligheter att vara först med ett sådant system men för det behövs en rejäl ambitionshöjning i guldgruvan. Låt oss använda sista året av kvalitetsregistersatsningen för att verkligen planera för en sådan utveckling. F OPINION Karolina Antonov, analyschef på LIF de forskande läkemedelsföretagen Allt talar för att läkemedelsföretagen i framtiden kommer att få betalt för de faktiska resultat och besparingar som deras läkemedel bidrar till. foto: gunilla lundström 11

12 FORSKNING & UTVECKLING Svensk storsatsning på biologiska läkemedel Den svenska regeringen satsar 320 miljoner kronor över åtta år på forskning och utveckling av biologiska läkemedel. Samtidigt anslår Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse lika mycket pengar till ett forskningscenter för proteinforskning, i samarbete med AstraZeneca, Uppsala universitet, KTH och Chalmers. text: lisa kirsebom AstraZeneca bidrar med egen forskning genom MedImmune, koncernens globala forsknings- och utvecklingsbolag för biologiska läkemedel, men satsar också 30 miljoner kronor på centrets verksamhet. Universiteten anslår tillsammans 160 miljoner kronor över åtta år. Totalt satsas alltså 510 miljoner kronor på centret, som får namnet Wallenberg Centre for Protein Research (WCPR). Den totala satsningen ligger på närmare en miljard kronor. Bioteknologiprofessorn Mattias Uhlén blir chef för centret Wallenberg Centre for Protein Research (WCPR). foto: patric lindén Samfinansierat av näringslivet Regeringens finansiering går till ett nationellt strategiskt forskningsprogram om proteiner och nya produktionsmetoder för framtida läkemedel. Vinnova och Vetenskapsrådet får i gemensamt uppdrag att upprätta programmet som löper mellan 2016 och Vårt syfte är att stärka Sveriges position i en nyckelsektor för svensk ekonomi, sa närings- och innovationsminister Mikael Damberg vid en presskonferens. Han betonade att Life Science är ett prioriterat område för regeringen och lyfte fram Sverige som ett av de mest innovativa länderna i världen. Samtidigt konstaterade han att andra länder varit mer framgångsrika i sina Life Sciencesatsningar på senare år, medan antalet 12

13 FORSKNING & UTVECKLING Mikael Damberg, Helene Hellmark Knutsson, Peter Wallenberg Jr och Pascal Soriot på en presskonferens. foto: astrazeneca anställda inom sektorn minskat i Sverige. För att förbättra situationen krävs samarbeten av det här slaget, menade ministern. Det nya forskningsprogrammet ska aktivt samverka med näringslivet som väntas stå för 25 procent av finansieringen. Fem forskningsprogram i nytt center Även proteinforskningscentret WCPR ska samarbeta med såväl mindre forskningsbolag som större läkemedelsföretag. Centret kommer att bedriva forskningsprogram på fem områden: l utveckling av cellfabriker för produktion av biologiska läkemedel l bioproduktion av alla de proteiner som utsöndras av människans celler l nya koncept för antikroppsterapi l systembiologiska studier av proteiner intressanta för läkemedelsutveckling l en kartläggning av människans alla proteiner Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har redan finansierat den Sverigebaserade proteinkartläggningen The Human Vårt syfte är att stärka Sveriges position i en nyckelsektor för svensk ekonomi Protein Atlas med en miljard kronor, och arbetet på WCPR kommer att bygga vidare på den satsningen. Chef för centret blir bioteknologiprofessorn Mattias Uhlén vid KTH. Även han medverkade vid pressträffen, som hölls morgonen efter utdelningen av årets Nobelpris. Jag känner mig nästan som att jag har fått ett Nobelpris faktiskt. Jag är oerhört tacksam över att ha fått finansiering över så här lång tid. Det är inte vanligt inom akademin, sa Mattias Uhlén som har lett arbetet med proteinatlasen sedan starten AstraZeneca-chef tror på avknoppningar WCPR kommer att ha enheter vid alla de tre ingående universiteten och vid SciLife Lab i Stockholm. Mattias Uhlén kallar biologiska läkemedel för en tyst revolution i stort sett alla nya storsäljande läkemedel är biologiska. Nu kommer WCPR att sammanställa ett proteinbibliotek som omfattar en tredjedel av människans proteiner. De flesta har aldrig förr utvärderats i fråga om hur de kan bidra till läkemedelsutveckling. AstraZenecas koncernchef Pascal Soriot är övertygad om att centret kommer att bidra till avknoppningar av nya företag och projekt i framtiden. Det här är extremt bra för Sverige, inte bara för vetenskapen utan också för produktionen, säger Pascal Soriot. Fler artiklar på LIFe-time.se Nya forskningsmetoder lägger grund för framtidens innovativa läkemedel 13

14 FORSKNING & UTVECKLING För 2,5 miljarder kronor bygger AstraZeneca en ny fabrik för biologiska läkemedel utanför Södertälje. Det betyder ett par hundra nya tjänster, som bolaget räknar med att kunna fylla med Sverige rekryteringar. Men om koncernen utvidgar satsningen lär inte kompetensen i Sverige räcka till. text: lisa kirsebom AstraZeneca bygger för biologiska läkemedel I den nya fabriken i Gärtuna kommer biologiska läkemedel att fyllas i vialer och sprutor. Den aktiva substansen tillverkas inte där, utan ska levereras i fryst form från andra AstraZeneca-anläggningar i världen, i förpackningar på alltifrån ett till tvåhundra kilo. Personalen i Gärtuna ansvarar för att tina upp leveranserna, blanda till rätt koncentration, förpacka som lösningar eller frystorkade preparat, och skicka vidare. Som mest ska anläggningen kunna producera 25 miljoner enheter om året. En stor skillnad från tillverkning av kemiska läkemedel är kravet på en obruten fryskedja på vägen hit, ända fram till att vi börjar nästa steg i formuleringsprocessen, och så en obruten kylkedja för den färdiga produkten. Visst är det kontrollerat även i vanliga fall, men inte alls lika känsligt som med biologiska läkemedel, säger produktionschef Margareta Ozolins. Steriltillverkning och regionens kompetens spelar roll I två andra fabriker i Södertälje arbetar AstraZeneca redan med sterilproduktion. Det är ett av skälen till att koncernen valt att placera fabriken för biologiska läkemedel just här. Att vi redan har hög kompetens inom steriltillverkning spelar roll. Dessutom handlar det om vårt upptagningsområde. Det finns erfarenhet av biologiska läkemedel både internt i vår Södertäljefabrik, och externt i Stockholm och Uppsala, säger Margareta Ozolins. Dessutom är Sverige ett bra land att driva stora byggprojekt i, eftersom myndigheternas arbete är tydligt och förutsägbart. Det betonar projektledare Anders Hallström. Myndigheterna prutar inte en millimeter på vad foto: niklas larsson Margareta Ozolins är produktionschef på AstraZeneca. som måste göras och redovisas, och det ska de inte heller. Men det är viktigt för oss att det finns tydliga beslutsprocesser för sådant som byggtillstånd och miljö tillstånd. Och vi har haft ett bra samarbete med länsstyrelsen och kommunen, säger Anders Hallström. Hoppas på sänkt bolagsskatt i framtiden Något som däremot är en belastning för Sverige vid företagsetableringar är den höga bolagsskatten, menar Margareta Ozolins. Det är en avgörande fråga för framtidens produktion i Sverige. Att vi är effektiva och produktiva här på Södertäljeanläggningen, det är sådant som vi kan påverka själva, och det fortsätter vi att jobba stenhårt på. Men om bolagsskatten ligger kvar på dagens nivå så minskar våra chanser att få mer utveckling och större volymer i framtiden. Så vi hoppas på en fortsatt dialog med regeringen om skatt och om utvecklingen för Life Science generellt i Sverige, säger Margareta Ozolins. Konkurrens om kompetensen Nu är markarbetena och grunden klar för den nya fabriken. Till våren kommer själva huset vara färdigt. Parallellt med byggandet projekteras utrustningen, och 14

15 FORSKNING & UTVECKLING foto: astrazeneca En flygbild av hur AstraZenecas fabrik med de nya byggnaderna kommer att se ut. under hela 2016 och 2017 fylls fabriken steg för steg, innan valideringen av anläggningen kan börja. Hittills har ett femtiotal personer arbetat med projektet, men de närmaste åren kommer siffran stiga till omkring 250 personer. Det är en enormt pressad tidplan, och det återstår att se hur vi ska få plats med alla de personer som måste jobba i huset samtidigt. Dessutom gäller det att hitta rätt kompetens, säger Anders Hallström. Även tillverkningen av kemiska läkemedel expanderar just nu. Totalt arbetar AstraZeneca i Södertälje med 200 olika utvecklingsprojekt, och inom vissa yrkesgrupper är det svårt att hitta folk. Margareta Ozolins och Anders Hallström nämner bland annat processingenjörer och ingenjörer som är specialiserade på validering och automation. Framtidsplaner för fler faser i projektet För den här anläggningen räknar Margareta Ozolins ändå med att kunna rekrytera huvudsakligen i Sverige. Men inom ett par år fattar AstraZeneca beslut om en eventuell andra och tredje fas i bygget. Fas två handlar om en likadan fyllningsfabrik till. Men fas tre är ett mycket större projekt, en fabrik för produktion av aktiva substanser till biologiska läkemedel. Det handlar om en investering på en miljard dollar. Det är gigantiskt, och vi hoppas naturligtvis att vi får båda de fabrikerna. Men om det blir så, är vi lite mer bekymrade för hur vi ska klara rekryteringen. Då blir det otroligt svårt att hitta kompetensen i Sverige, säger Margareta Ozolins. Alla länder har sina bristgrupper konstaterar hon, Framtidsplaner för fler faser i projektet investeringar på en miljard dollar men inte alltid samma. AstraZeneca i Sverige både importerar och exporterar medarbetare till andra delar av koncernen. I närheten av Södertälje finns också en annan potentiell bas för rekryteringar och samarbeten: de många mindre och medelstora bioteknikbolagen i Uppsala-området. Vi hoppas att området här kan vara ett värdefullt ekosystem för oss att jobba i, och om bolagsskatten dessutom sänks så finns det ett bra klimat för nya satsningar, säger Margareta Ozolins. Fler unga måste lockas till naturvetenskap och teknik Men på sikt riskerar rekryteringsproblemet i Sverige att växa, om inte fler unga väljer utbildningar inom tekniska och naturvetenskapliga ämnen. För att möta den utmaningen äger AstraZeneca tillsammans med Scania en teknisk gymnasieskola i Södertälje, och samarbetar med KTH:s enhet på plats. Om vi inte satsar mer på vetenskapsämnena så blir det mycket svårare för AstraZeneca att stanna här i Södertälje i framtiden, säger Margareta Ozolins. Men just nu är tempot högt. Sent 2018 ska den nya anläggningen i Gärtuna vara redo för produktion av kliniskt prövningsmaterial, 2019 startar den kommersiella tillverkningen. Och någon gång innan dess har koncernen förmodligen fattat beslut om ifall det blir en utvidgning och ytterligare AstraZeneca-investeringar på flera miljarder kronor i Södertälje. Anders Hallström är projektledare för Astra- Zenecas nya satsning på en ny fabrik i Södertälje. Fler artiklar på LIFe-time.se Forskningsparken som ger grund för morgondagens exportintäkter foto: mikael kristenson 15

16 FORSKNING & UTVECKLING FAKTA Biosimilarer kopiorna som inte är kopior Allt oftare hör man om biosimilarer, men vad är det egentligen? LIFe-time.se reder ut begreppen. text: lisa kirsebom Källor till variation mellan tillverkare vid rekombinant proteinframställning 1 Kloning till DNA-vektor Målsekvens 2 Överföring till värdcell Uttryck av genen Screening/urval Vad är biosimilarer? Inom EU används ordet biosimilarer om kopior av biologiska läkemedel, som vaccin, enzymer och antikroppar. En biosimilar är dock aldrig helt identisk med originalet. Varför är den inte identisk? Biologiska läkemedel består av stora och komplexa molekyler som är svåra att kopiera exakt. I biologiska läkemedel har den aktiva substansen tillverkats i, eller renats fram ur, ett levande material. Substansen kan till exempel vara ett protein. För att producera det tar man DNA-sekvensen för proteinet och för in den i exempelvis en jästcell. Cellen börjar då tillverka proteinet. På det här viset förvandlas jästceller till små medicinfabriker. På grund av den komplicerade processen och de många stegen kan olika produktionsomgångar, batchar, av ett läkemedel skilja sig lite åt och biosimilaren kan skilja sig något från originalet. Är biosimilarer samma sak som generika? På sätt och vis. Precis som generika, alltså kopior av kemiska läkemedel, så kan biosimilarer tillverkas först när patenttiden för originalläkemedlet löpt ut. Både biosimilarer och generika pressar priserna och minskar kostnaderna i vården. Men prissänkningarna av biosimilarer är hittills inte alls lika kraftiga som vid generisk konkurrens. Finns det andra skillnader jämfört med generika? För att en biosimilar ska godkännas krävs omfattande kliniska och prekliniska studier. Tillverkaren måste visa att de biokemiska egenskaperna, effekten och säkerheten motsvarar originalets. För generika krävs noggrann dokumentation, men oftast inte kliniska studier. Källor till variation: Möjligen samma DNA-sekvens Sannolikt olika vektorer 3 Cellexpansion 4 Cellproduktion 5 Utvinning av proteiner 6 Rening genom kromatografi 7 i bioreaktorer genom filtrering eller centrifugering Olika cellinjer, odlingsmedia, expansionsmetoder DNA från ursprungsorganismen Olika cellinjer, odlingsmedia, förhållanden i bioreaktor En annan skillnad är att svenska apotek inte får byta ut ett biologiskt läkemedel mot en biosimilar. Det är bara den förskrivande läkaren som får göra det. Skälet är att biosimilarer inte är identiska med originalen, och Läkemedelsverket bedömer att det saknas tillräcklig erfarenheten av preparaten för att man ska kunna byta på apotek. Det är möjligt att vissa substanser i framtiden kommer att kunna bytas, medan andra inte gör det. Hur många biosimilarer finns det? Från 2006 och fram till nu har drygt 20 biosimilarer godkänts för användning inom EU. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA sköter godkännandeprocessen utifrån ett särskilt regelverk. Några utmaningar med biosimilarer? För att man ska kunna utvärdera biologiska Olika driftsförhållanden Olika bindnings- och elueringsförhållanden Olika cellsystem för proteinuttryck Karaktärisering och stabilitet Olika metoder, reagenser och standardreferenser läkemedel och biosimilarer måste det vara möjligt att studera effekt och säkerhet mycket noga under användningen. Eftersom biologiska läkemedel kan skilja sig sinsemellan beroende på när de producerats, så måste varje enskild batch kunna spåras. Det måste också gå att spåra medicinanvändningen för enskilda patienter i slutenvården, vilket ställer höga krav på vårdpersonalen. Sedan 2012 har EMA krävt att både läkemedelsnamn och batchnummer ska skrivas in i patientjournalen när biologiska läkemedel används, men fortfarande görs det långtifrån alltid. En annan utmaning är om biosimilarer ska godkännas för bara de indikationer som de testats kliniskt för, eller om det räcker att testa för bara någon av originalpreparatets indikationer men ändå få godkänt för alla. EMA gör på det senare viset, vilket kallas att man extrapolerar indikationer. illustration: tony manieri Renat protein 16

17 NOTERAT Mer på LIFe-time.se foto: johan wingborg foto: scb Samarbete kring nytt instrument ger närbilder inifrån cellerna Vem ska ta den samordnande rollen kring läkemedels miljöpåverkan? FORSKNING & UTVECKLING. Efter åtta år avslutas forskningsprogrammet MistraPharma vid årsskiftet Ett exempel på forskning som stötts av MistraPharma och som nu börjar omsättas i praktiken är en metod att rena bort 90 procent av läkemedelsrester i avloppsvatten från kommunala reningsverk. Inför avslutningen har programmets styrelse föreslagit att ett nytt center för läkemedel och miljö inrättas med placering på Läkemedelsverket. Forskning som har bedrivits inom ramen för MistraPharma har gett nya och viktiga resultat för svensk forskning som vi vill ta tillvara och utveckla, säger Inger Andersson styrelseordförande för MistraPharma och tillförordnad generaldirektör för Läkemedelsverket. Mer på LIFe-time.se Mätningar av innovationer i vården ska bli bättre och mer fördjupade FORSKNING & UTVECKLING. AstraZeneca, Chalmers och Göteborgs universitet samarbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft inom Life Science. Tack vare gemensamma satsningar på NanoSIMS, en avancerad utrustning för masspektrometri, öppnas möjligheter till banbrytande forskning med många inblandade. Tekniken kan bland annat användas för att studera förändringar i celler under sjukdomar och behandlingar. Kostnaden för utrustningen är 37 miljoner kronor. Det riktigt speciella är att NanoSIMS är placerad på AstraZenecas forskningsområde, ägs formellt av Göteborgs universitet, men drivs av de tre aktörerna tillsammans. Staffan Edén (bilden), vice rektor Göteborgs universitet, ser fördelarna med att skapa mötesplatser över organisationsgränser. Placeringen av instrumentet vid AstraZenecas anläggning i Mölndal innebär en fruktbar samverkan mellan grundforskningen vid universiteten och företagets forskare, vilket ger små bolag och akademiska grupper möjlighet att ta del av kunnandet och infrastrukturen. Mer på LIFe-time.se FORSKNING & UTVECKLING. I fyra år har SCB, Statistiska Centralbyrån, på uppdrag av regeringen arbetat med att förbättra sin statistik över svensk innovation. I utredningen föreslår SCB att de framöver ska mäta innovation i hela den privata sektorn, och dessutom i den offentliga. För där har man inte mätt alls. Inom den pågående utredningen har nu SCB gjort en pilotundersökning av innovation i sjukvården. Det är väl självklart att man måste mäta inom offentlig sektor, och jag har faktiskt lite svårt att förstå att vi inte gör det redan i dag. Det pågår en hel del utvecklingsarbete i offentlig sektor, och finns en stor potential, säger Sven Silvander (bilden) som leder projektet på SCB. Mer på LIFe-time.se foto: istockphoto foto: istockphoto och lif foto: sten erik jensen Delade meningar om värdet av insamlade ostrukturerade data FORSKNING & UTVECKLING. Den moderna människan alstrar enorma datamängder bara genom att finnas till data som ofta skickas upp i ett diffust moln. I all ostrukturerad data vi individer genererar finns en enorm potential som borde kunna användas i sjukvården, sade Torbjörn Hägglöf på IT-företaget IBM vid ett av en serie möten som arrangerats av bland andra läkemedelsföretaget MSD. Den största delen av all data som berör vår hälsa används sällan när vården bedömer en patient. Att hantera all ny information är en kraftfull utmaning för vården. Och för att skapa nya kunskaper måste vi sortera i dataflödet, sade han. Men det fanns också djupt skeptiska röster, bland annat infektionsläkaren Ola Weiland: Tanken är god att skapa system för beslutsstöd men de blir alltid sämre än en riktig doktor. Jag skulle aldrig skicka mina data till molnet, sade han. Mer på LIFe-time.se Oklart om och när Sverige börjar vaccinera alla barn mot hepatit B VÅRDRESULTAT. Sverige tillhör fortfarande de få undantagen i Europa som inte infört allmän hepatit B-vaccination av barn i sina nationella program. WHO rekommenderade sådan vaccination redan Regeringen har inte fattat något beslut i frågan. Skälet till att beslut inte fattats har att göra med att det är oklart om ett av kriterierna för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram uppfylls, nämligen om vaccinationen kan förväntas vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiv, säger folkhälsooch sjukvårdsminister Gabriel Wikström (bilden) i ett mailsvar till LIFe-time.se. Mer på LIFe-time.se foto: sten erik jensen 17