UTVÄRDERING AV FORMGIVNING DEL 1 UTSTÄLLNING: GÖTEBORGS FÖDELSE

Transkript

1 UTVÄRDERING AV FORMGIVNING DEL 1 UTSTÄLLNING: GÖTEBORGS FÖDELSE 10/ Göteborgs Stadsmuseum BAKGRUND METOD RESULTAT AKT AKT AKT FOKUSOMRÅDEN ÖVRIGT ANALYS..20 BAKGRUND Under vintern 2015 och våren 2016 kommer Funktek i samarbete med utställningsgruppen och designbyrån Kistone utvärdera tillgängligheten i den kommande utställningen om 1600 talet på Göteborgs stadsmuseum. I Funkteks arbete kommer vi i samarbete med funktekpiloter under samtal och workshops utvärdera tillgängligheten av bland annat utställningstexter, formgivning och grafisk design. METOD Den 10 december 2015 träffade Funkteks projektkoordinatorer sammanlagt 17 funktek piloter för att utvärdera moodboards och inspirationsbilder framtagna av designbyrån Kistone. Vi hade två workshops på förmiddagen och två på eftermiddagen, sammanlagt hade vi fyra workshops med 4 5 funktekpiloter och 1 2 projektkoordinatorer i varje 1

2 grupp. Istället för att basera workshopsen på frågeformulär valde vi att, efter en kortare översikt av utställningen, gå igenom bilderna tillsammans och ha ett öppet samtal om dem. Ibland ställde vi konkreta frågor för att utveckla diskussionen och analysen, men oftast skötte samtalet sig av sig självt. Inspirationsbilderna presenterades digitalt på Tv skärmar där Kistone hade använt sig av ett internet baserat program som heter Prezi. I presentationen finns det en bakgrund som är en skissa av de tre rum som utställningen skall vara i. Med hjälp av pilar kan en förflytta sig i rummet där designbyrån visade olika inspirationsbilder i form av egenritade skisser och fotografier som är kopplade till de olika scenerna i utställningen. Vissa delar i presentationen hoppade vi över eftersom vissa scener saknade inspirationsbilder. Detta var scener är Akt 2, scen Myterna och Akt 3 med scenerna brott och straff, kyrkan, tryckeriet, slaktaren, djuren och det som blivit kvar. RESULTAT AKT 1 NYA LÖDÖSE SCEN 1, SILVERHJÄRTAT, AKT 1 2

3 Bilden visar en skiss på en monter som står i mitten av ett rum. I montern finns ett smycke i form av ett hjärta. Det är en mörkröd bakgrund. Till höger i bakgrunden är ett stort porträtt på en flicka som går från golv till tak. Flickan har en allvarlig min, brunt hår och tittar rakt fram. Hon har en mörkröd huva på sig. Till vänster i bakgrunden är det en skärm som visar bilder på silverhjärtat. I bakgrunden står det med vit text olika frågor så som vad berättar hjärtat och vem var hon?. Många funktekpiloter gillade bilden som visar en monter mitt i rummet som innehåller silverhjärtat. Många tyckte om tydligheten och att en enkelt kunde se montern. De tycker också om bakgrunden som är full med frågor och porträttet på flickan. Vi fick som förslag att det skulle finnas något element som gör att ens blick dras till mitten av rummet och till montern där hjärtat ligger, som kanske en ljusstråle från ovan. Vi fick som förslag från en funktek pilot att rummet borde gå i blått istället för rött för att den blåa färgen mera symboliserar magi och att det var ett magiskt rum. Den här scenen väckte många frågor så som vem flickan var, vad var det för örter inne i silverhjärtat och hur lappen försvann? Eftersom det är så många frågor och det än så länge inte finns så många svar på frågorna så tyckte många att det var viktigt att de svar som finns ska vara informativa och detaljerade. Många skulle också vilja kunna se detaljerna på silverhjärtat exempelvis med hjälp av en skärm där en kan förstora upp ett foto av hjärtat för att titta närmare. 3

4 SCEN 2, FRUKTAN FÖR KRIG, AKT 1 Bilden visar ett rum i ett hus som är helt förstört. Rummet är på en teaterscen eller på ett galleri. Det ser ut som att en storm eller en bomb har förstört rummet. Långsidan av rummet är borta. Det ligger plankor och bråte i hela rummet och på alla möbler. Bilden visar ett hörn av ett rum. Rummet ser gammalt ut med väggar av trä och med trämöbler. Rummet ser övergivet ut. På väggen sitter det två hyllor med olika lerkrus i hyllorna. På ett bord står det fler lerkrus och en skål med ägg. Vid bordet står det två stolar. Vi tittar på inspirationsbilder som visar övergivna rum och förstörda hus. Designbyrån vill få en känsla om att människorna i staden har flytt från ett krig och lämnat allt efter sig. Vi pratar om taktila element och en funktek pilot säger att det är viktigt att få röra vid 4

5 saker när du är barn, det är så du förstår. Taktila element väcker intresse och det är spännande att få ta och känna på föremål. SCEN 3, KYRKOGÅRDEN, AKT 1 bilden är en handdtecknad skiss i svart tusch. Bilden visar ett rum med stenväggar. I mitten av rummet står en kista och en gravsten i två upphöjda montrar. Till vänster om bilden på en vägg finns en integrerad monter där det ligger ett skelett. I scenen om kyrkogården pratade vi med funktekpiloterna om ljuset och att det inte skulle vara för mörkt. De flesta funktekpiloterna gav inte så många kommentarer av den här scenen och bilderna inspirerade inte på samma sätt som vid andra scener och det är ju också ett resultat i sig. Med en referensgrupp pratade om hur avlägsen döden är för oss i dagens samhälle i Sverige och hur närvarande döden var på 1600 talet. En funktek pilot reagerade väldigt starkt på att se en kista i uställningen och tyckte det var obehagligt. Vi pratade om hur kistan var mer laddad som objekt jämfört med ett skelett. SCEN 4, DET GUDOMLIGA, AKT 1 5

6 Bilden visar ett mörkt kyrkorum. På alla stenväggar sitter det många stearinljus i flera rader som sprider ett varmt gult sken. På kortväggen av rummet finns en skulptur av jungfru Maria. Framför skulpturen finns en siluett av en människa. Det varma ljuset ser väldigt gulligt ut. Mysigt och trevligt. Inte typiskt för en hård och kall gud. Vi tittar på två bilder på kyrkorum som har ett varmt gult ljus från stearinljus på väggarna. Vi får kommentarer om att bilderna är mysiga men inte riktigt stämmer överens med scentexten som talar om en sträng gud och om sjukdomsdemoner, troll och helgon. Många funktekpiloter tyckte att stämningen i bilderna känns fridfull. Vi pratar om att rummet kan fungera som en viloplats, där en kan sitta och smälta sina intryck och att rummet kan vara en plats för eftertanke. Vi pratar om hur en skapar stämning i scenen och får förslag som att rummet borde vara mindre gulligt och mer allvarligt eftersom att det i texten om kyrkan står att relationen till gud präglades av bland annat rädsla. Exempelvis istället för Mariafiguren skulle det kunna vara ett stort svart kors. Ett annat förslag är att det kunde finnas en stor skärm eller projektioner på väggen där besökare kunde välja mellan kortare klipp av 6

7 exempelvis en sträng prästs predikan eller en psalm. Vi pratar också om att bakgrundsljud kunde vara viskande böner, körsång och klockspel. Till sist pratar vi också om att bilderna visar mörka rum och att det kan skapa problem för människor som har dåligt mörkerseende som gör att det blir svårt att orientera sig. Vi talar vidare om utmaningen i att skapa illusionen av ett mörkare rum även i ett rum som är fullgott upplyst. Det är viktigt att föremål och texter är väl upplysta. Ett förslag är att texter och föremål har rörelseaktiverat ljus som när du rör dig närmare ett föremål eller textyta dimmas upp bara där. SCEN 5, KÖPSTADEN, AKT 1 7

8 Bilden visar en handtecknad skiss på en gata och tre trähus. Det är en mörk bild och husen och gatan är i mörka bruna färger. Vid gatukanterna finns det ljusare partier som lyser. Till vänster om bilden är det ett hus med öppet fönster där det syns en svart siluett. Nedanför fönstret finns en monter som lyser med två små föremål i. Till Höger om bilden finns en husfasad med två montrar bakom träplankorna. Längre in i bilden står en rektangulär infotavla med in inbyggd monter. I bakgrunden är det en fondvägg av en solnedgång. Bilden visar en målning. På målningen syns det en massa människor på ett torg på medeltiden. Runt torget finns stenhus i flera våningar. Det är mycket liv och rörelse i bilden. 8

9 Vi visar de olika inspirationsbilderna av torg och kommers. Utav de fyra bilderna är det bilden med ett myller av människor som uppskattas mest. Det talas om olika sätt att skapa en känsla av liv och rörelse. Ett förslag är att jobba med fonder med målningar i stil med bilden ovan. Ett annat förslag är att jobba med projektioner av silhuetter av människor. Utöver detta nämns atmosfärsljud av människor och torghandel som ett bra sätt att skapa en känsla av rörelse och möten. Några piloter nämner väggarna utanför toaletterna nära ingången från spårvagnshållplatsen på Frölunda Torg som referens på vad de tycker är ett lyckat sätt att använda sig av stora bilder på väggar för att sätta en in i en tid, plats eller händelse. Där ska det finnas uppförstorade bilder från invigningen av köpcentret Frölunda Torg monterade över några väggar. Dessa upplevs skapa just känslan av att en befinna sig mitt i en stor folksamling. Vi tittar på bilden med den mörka gränden, med upplysta ledstråk och montrar längs stugväggarna. I gränden ska många små föremål visas, vilket kan innebära vissa svårigheter för dem som har en synskada. Något en funktekpilot ville att man skulle tänka på var att ha bra belysning och korta, koncisa utställningstexter till varje litet föremål för att syntolkningen ska bli lättare att genomföra. Ett vanligt misstag i utställningar är att ljuset är för dunkelt och beskrivningarna för få, så det ville hen att vi skulle tänka på. Några undrade också över den fysiska framkomligheten i gränden. Når en att se in i montrarna om en sitter i rullstol? Eller barn i barnvagn? Ska fönstren gå att titta genom, finns det föremål där? För i så fall kan de riskera att hamna för högt upp och för långt in. En funktekpilot som sitter i permobil föreslog att ha skuggspel inne i husen. Det skapar en känsla och blir lättare att se även när en inte kan komma alldeles nära. Flera tycker om att gångvägen såg ut att lysas upp med ljuslister. Det var stämningsfullt och gav en bra kontrastmarkering. Någon undrar om ledstråket ska föreställa någonting, exempelvis Göteborgskanalen? AKT 2 GÖTEBORG BYGGS 9

10 SCEN 1, MAKTENS PLANER, AKT 2 Vi talade om de olika föremålen som ska ställas ut i denna del av utställningen och om aspekter kopplade till att ställa ut platta föremål. Höjden på montrarna påtalas som viktig. Det är viktigt att de inte sitter så högt att en inte kan se dom om en är kort eller använder rullstol. Ett förslag är att inte ha platta montrar om en inte måste utan att ha vinklade montrar i 45 graders lutning i bättre skåde och läsvinkel. Vi pratade också om risken att inte ha några taktila element i en utställningen. Pekskärmar och montrar med föremål i blir inte informationsrika för människor som har en grav synnedsättning eller är blinda. Kanske kunde det finnas taktila kartor eller replikor av föremålen som besökare kan känna på? SCEN 2 OCH 3, PLATSEN OCH VILDA VÄSTERN, AKT 2 Bilden visar en handtecknad skiss i svart tusch. Bilden föreställer en stad som byggs, en byggarbetsplats. På tre runda formationer står det plankor som byggställningar. Från plankorna hänger det tavlor med porträtt på. Bakgrunden visar en stad. jag kan tycka att det är jobbigt om det är väldigt mycket saker i ett å samma rum, då blir jag trött. Det blir vimsigt. Rörigt! Vad föreställer det? 10

11 Ljud är svårt att tänka bort (mår piss av alla jullåtar i affärer) Vi visar kistones skisser på platsen och vilda västern. Det pratas om att denna scen känns luftigare och ljusare än scen 5 Köpstaden i akt 1. Att det inte känns lika trångt och instängt. Det talas också om att köpstaden i akt 1 och platsen och v ilda västern i akt 2 har liknande inspirationsbilder och texter känns som att de hänger ihop, inspirationsbilderna och texterna i scenerna är lika. Ett förslag från funktekpiloterna är att dessa scenter skall kunna höra ihop fysiskt i utställningen. Några funktekpiloter har svårt att tolka den handteckna Vilda västern de skissen från Kistone vad den föreställer och likaså bilden som visar brädor och bråte som hänger i ett vitt stort rum och där en kan se skuggorna på väggarna från föremålen. Några funktek piloter undrar hur öarna med brädor och tavlor fungerar. Skall en kunna gå upp på öarna som står på en platå? Och hur fungerar det då för människor som sitter i rullstol? De tycker bättre om iden med öar om de är mindre och mer koncentrerade och om det inte är meningen att någon, oavsett funktionsvariation, ska kunna ta sig upp på dom. Funktekpiloterna gillar bilden som föreställer brädor som är byggd som en pelare från golv till tak och som får en känsla av ett valv. Fast en funktek piloter säger att hen inte skulle våga gå under ett sådant valv. Ett förslag är att ingången skulle kunna vara ett sådant valv av brädor. Också till denna scen pratas det om att jobba med atmosfärsljud. Ljud av exempelvis personer som sågar, hammrar, hästar som drar vagnar med virke, arbetare som ropar och så vidare. Ett förslag är att skapa en dag scen och en natt scen av samma plats illustrerad i både ljudet och ljuset. Hur var det i Göteborg på natten under 1600 talet? På pedagogiska visningar kunde guiden ändra scenen och styra både ljus och ljud. AKT 3 : STORMAKTSTIDEN GÖTEBORG 11

12 SCEN 1, MUREN, AKT 3 bilden är en handtecknad skiss gjort i svart tusch som är färglagt. Bilden visar en vägg i utställningen som är omgjort till en grå stenmur. I muren finns det inbyggda långsmala montrar där det ligger föremål. I mitten av muren finns det en valvformad entré. Det lyser från entrén och en människa är påväg igenom den. Golvet är ljusbrunt och på väggen ovanför muren och i taket är det en bild på en solnedgång i varma färger. På golvet parallellt med muren står det en avlång monter i glas. Det står en människa brevid montern. I presentationen finns en skiss som visar en vägg som ser ut som en mur. I muren finns det inbyggda montrar. Kommentarer från funktekpiloterna var att de tyckte att bilden ser spännande ut och flera piloter gillar de integrerade montrarna. Samtidigt fick vi till oss att många människor skulle ha svårt att se in i de montrar som sitter högt upp. Vi fick kommentarer på att det var viktigt att muren kändes äkta och att en kunde känna på muren. Att muren var kall och fuktig eller varm av vårens första solstrålar. Några kommenterade på att stämningsbilden såg för mörkt ut. Det var bra att en tydligt kunde se utgången som är genom muren eftersom det strålade ljus därifrån. Det var också spännande att utgången också kunde påvisa murens tjocklek. Funktekpiloterna kommenterade också på ljuset ovanför muren och tyckte det var vackert, även de olika ljusen i montrarna. Funktänk: 12

13 För att en med en synskada ska kunna lokalisera sig i ett mörkare rum är det viktigt att det går att urskilja vad som är väggar och vad som är golv. En ljuslist längst ner vid muren skulle underlätta för människor med en synskada att lokalisera sig i ett mörkare rum. Bilden är en handtecknad skiss gjord med svart bläckpenna. Bilden föreställer ett hörn av ett rum. Rummet har bruna väggar och brunt golv. På den högra väggen finns ett fönster där det strålar in varmt ljus. Ljuset får en skugga på golvet. Den vänstra väggen har en illustration på fyra barn som står i rad i olika åldrar. Barnen håller var sin skylt. På väggen står det Hur gammal är du? Framför fönstret finns det ett uppförstorat bord och en stol. Brevid bordet ser man ryggen på en människa med långt hår. Bordet är i hens axelhöjd. SCEN 2, BARNET, AKT 3 Att sätta ett barn på en stor stol å dingla, det är redan gjort. Efter att ha läst upp texten om hur barn hade det på 1600 talet med hög barndödlighet, hårt arbete och inga rättigheter så tyckte funktekpiloterna att inspirationsbilderna inte stämde överens med texten om hur utsatt en var som barn på 1600 talet. Inspirationsbilderna var alltför positiva. 13

14 Vi diskuterar om hur det är att använda sig av uppförstorade möbler i utställningen. De flesta funktekpiloter tycker att det är en dålig idé att använda sig av uppförstorade möbler. Dels att det redan gjorts så många gånger så en ifrågasätter om det verkligen har så stor effekt längre? Men främst att det kan få många människor att känna sig exkluderade. Det påtalas att en rekvisita med överdemenstionerade möbler utgår alldeles för mycket från en norm som likställer vuxenhet med en viss längd. Också att det förutsätter att barn har en viss rörlighet eftersom att en stor del av behållningen ligger i att en ska klättra upp för möblerna. Förslag från funktekpiloterna är att hitta andra sätt att förmedla hur lite makt barn hade och hur tufft livet kunde vara på 1600 talet. Vi diskuterade illustrationen av barnen som har skyltar i händerna och berättar om sin dag. Många funktekpiloter är intresserad av hur barnen hade det på 1600 talet och tycker att det är ett effektfullt förslag med typ karaktärer som visar hur barn hade det i olika åldrar. Förslag från funktekpiloterna är att skapa kortare historier till dessa karaktärer och få dom att berätta sin historia, om hur de lever och vad de jobbar med. Några funktekpiloter vill att barnen ska visas upp som dockor istället för målningar så en kan känna på dom och på kläderna. Vi diskuterade också problematiken i att att visa upp några få barnkaraktärer i bilder. Hur ska dessa barn se ut utifrån ett genus, etnicitet och funktionsperspektiv? Många funktekpiloter pratar om vikten av att alla barn ska kunna känna sig representerade i utställningen och känna igen sig. Ett förslag är att eventuella bilder av barnen som berättar sin historia görs mindre detaljerade och mer ambiguösa än som på skissen. Exempelvis att en tecknar barnen snett bakifrån, kanske sittande eller i silhuett så att sådant som kön, hudfärg och funktion blir mindre tydligt. Andra fördelar som påtalas med att inte illustrera barnen så bestämt är att det blir mer mystiskt och stämningsfullt. Också att det blir på ett sätt mer sant, eftersom att detta är karaktärer och inte individer med ett namn (och kön, etnicitet och funktion) som en vet har funnits. 14

15 SCEN 3, HEMMA HOS DEN RIKE, AKT 3 Bilden är en svartvit handtecknad skiss. Bilden visar ett rum i äldre stil med en lång korridor. Rummet är högt tak och har dekorativa lister och ornament i taket och på väggarna. På vänster vägg hänger det vackra kläder från 1600 talet. Nedanför kläderna finns en infoskärm. I mitten av väggen finns en valvformad entré. På höger vägg står det en glasmonter med två vaser i. Montern har ornament på taket och står på en hög sockel. Längst in i korridoren finns en till valvformad entré och bakom den hänger det tavlor på rad. Vi diskuterar integrerade montrar och visar inspirationsbilder från barocktiden. Många funktek piloter tycker det ser vackert ut med integrerade montrar och särskilt bilden med träden som är målade på montern. Vi pratar om hur en kan skapa djup i ett rum genom att leka med perspektiven i utställningen. Designbyrån vill skapa en lång korridor som känns mycket längre en vad den faktiskt är. Många funktekpiloter tycker att detta låter spännande och de gillar inspirationsbilderna som visar utsmyckade korridorer med många ornament. När funktekpiloterna såg bilder på vackra kläder från 1600 talet hade de spontana tankar om att de ville prova kläderna eller känna på tygerna. De skulle också vilja ha texter om vem kläderna har tillhört. Vi visar en bild på en barocksäng som kommer vara med i utställningen. Sängen ser kort ut och vi fick frågor om hur en sov på 1600 talet. Satt en 15

16 upp och sov? Eller kunde en dra ut sängarna? Kommer det finnas information om det eller får en testa själv? bilden visar fyra inspirationsbilder på olika montrar. Bilden längst upp till höger visar en monter som har en projektion på montern av drottning Elisabeth av England. Bilden längst upp till vänster visar en monter där de fyra sidorna har målade träd på montern. Nedre vänster bild visar en projekttion i taket på en kvinnosiluett. Höger nedre bild visar ett rum med träd i och montrar. FOKUSOMRÅDEN VI VILL TITTA NÄRMARE PÅ TEXTER Designbyrån har uttryckt att de inte vill ha så mycket tryckt text i utställningen. Men i många fall är texter nödvändiga för besökare för att förstå sammanhanget i en utställning eller veta vad det är för föremål det är i montrarna. Dessa texter ska också kunna fås upplästa, på teckenspråk och på engelska. Ett förslag från en funktek pilot är att texten ska finnas på pekskärmar så att en kan förstora texter eller zooma in texten för att lättare kunna läsa. En pekskärm kan också vara kopplade till fysiska knappar så att besökare kan få texten uppläst. Anledning till 16

17 att det ska vara fysiska knappar är att en som blind eller synskadad lättare kan hitta sådana knappar. En annan viktig erfarenhet vi fått till oss under andra utvärderingar är att det inte är optimalt att ha utställningstexter inne i montrar för att glaset i montrarna ofta speglar sig och att det då är svårt att läsa texten. LJUS Hur påverkas besökare av ljuset? Både när det gäller att bygga upp stämningar med hjälp av ljus men också hur mörka och ljusa områden påverkar synen. Det är oerhört viktigt att ha ledstråk i en utställning. Ledstråk hjälper inte bara människor med synskador utan också alla andra besökare som gör det lättare att veta vilken riktning hen kan gå i utställningen. Till exempel kan ledstråk vara till hjälp för människor med kognitiva funktionsvariationer. Vi vill också undersöka vad för slags ljus som kan påverka människor med epilepsi. Det är inte bara blinkande ljus som kan trigga ett epileptiskt anfall utan också starkt lysande ljus. Under workshopen fick vi som förslag om att använda sig av replikor av lampor som fanns på 1600 talet för att skapa stämningsljus. En annan tanke som många frågade var hur ljuset var inne i hus och på gator från den tiden. Om det var väldigt mörkt inne i husen för att det inte fanns någon belysning så kanske delar i utställningen också var mörka. Hur mörka dessa delar kan vara får vi dock i så fall undersöka vidare. PROJEKTIONER OCH FILM I workshopen hade designbyrån många bilder på projektioner och även att varje akt i utställningen skall ha en introduktionsfilm. De allra flesta funktekpiloter tyckte det var fräckt med projektioner som ger ett extra värde i utställningen. De tycker att det är spännande att utnyttja ytor som både golv och tak i en utställning. Särskilt bra tyckte funktekpiloterna om bilderna vi visade av de subtila projektionerna som ljusskuggor av fönster på golvet. Vi fick också mycket positiv feedback på att berättelser i filmerna visade karaktärer i historien som ger en personlig infallsvinkel om hur det var att leva på 1600 talet. Den personliga infallsvinkeln gör det lättare för besökaren att tänka sig in i 17

18 hens situation. Vi skulle dock viljaundersöka djupare om hur projektioner och filmer fungerar när det gäller tillgänglighet i en utställning. Vi pratar om hur en skulle kunna ta till sig filmer och projektioner om en inte ser eller hör. Vad vi fick fram i diskussionen var att element i utställningen som bara kan upplevas visuellt är viktiga att syntolka och att helt auditiva upplevelser också finns i text för de som inte hör. Vi pratade också om att både filmer och projektioner inte får vara för snabba så att risken finns att de kan framkalla epileptiska anfall. De får inte heller vara missvisande eller förvirrande, utan enkla och konkreta. Vi pratade också om att människor med perceptionsseende kan ha svårt att läsa in rummet om det finns projektioner på väggar, golv och tak. Vi diskuterade vidare att om besökare inte är beredd på att det plötsligt dyker upp projektioner i utställningen av till exempel en skuggestalt på väggen kan skapa ångest eller rädsla. Kanske skulle det vara bra med någon slags varning om att det finns projektioner i utställningen? Vi pratade också om hur lång en film kan vara. Vi vill också gärna undersöka detta närmare. Det vi redan i andra utvärderingar har kommit fram till är att alla filmer skall vara syn och teckenspråkstolkade och gärna på flera språk. En skall kunna stänga av och sätta på filmen (och projektionen beroende på vad för typ av projektion det är) och det skall stå hur lång en film är. Andra frågor som dök upp är hur en filmskärm kan se ut där vi fick som förslag om att i utställningens hubbar så skulle skärmen vara böjd. LJUD Både designbyrån och utställningsgruppen har som önskemål att ha stämningsljud i utställningen om 1600 talet. De allra flesta funktekpiloter är positiva till stämningsljud men i Funktek skulle vi vilja undersöka detta närmare. Det vi vill undersöka är om och hur stämningsljud påverkar besökaren och om det är någon skillnad i intryck på stämningsljud och biljud eller läckande ljud? Hur högt kan stämningsljudet vara? Vi skulle vilja titta närmare på tekniska lösningar när det gäller ljud som olika ljudduschar. För många människor kan det underlätta med bakgrundsljud. Det ger en känsla av rum och kontext. Men stämningsljud är också förenat med vissa risker. Många människor kan störas av dem och personer som har grava synskador eller är blinda kan ha svårt att 18

19 lokalisera var ljuden kommer ifrån. Stämningljud kan också göra att det blir svårt att koncentrera sig och även stressa besökare som får för många intryck på samma gång. Men finns det inga bakgrundsljud alls så blir det inte heller lika engagerande. En bra balans är därför viktigt. Det är också viktigt att stämningsljud från olika scener i utställningen inte läcker och att det går att stänga av ljudet, eller sänka volymen när en till exempel har guidade visningar i utställningen. Det är också viktigt att ljud inte studsar och att det är god ljuddämpning i utställningen. Vi pratade om ljudduschars funktion och möjligheten att använda sig av sådana i utställningen, vilket alla tyckte lät som en bra idé. Då ger det atmosfär utan att störa i andra delar av rummet. Vi diskuterade också lukt i utställningen där en del funktek piloter var tveksamma till detta medan andra var positiva. Vi fick förslag om att det skulle finnas lukter av sågspån ( scen om platsen) och lukt av trycksvärta (scen tryckeri). Vi fick också till oss tankar om taktila element som vibrationer att det skulle vara spännande att ha det i utställningen. RÖRELSE Det är många scener som skall få plats på relativ liten yta. Det är viktigt att en både med rullstol, permobil och med barnvagn har gott om utrymme för att kunna köra och vända. Det krävs också utrymme så alla får plats om det är många besökare i utställningen. Det är viktigt att tänka in att bland dessa besökare kan det vara flera personer med rullstolar, barnvagnar och permobiler på samma gång. Vid guidade visningar skall det finnas gott om utrymme att samla upp en grupp människor men också att tillsammans röra sig i utställningen så alla kan se och ta del av den guidade visningen. Det är också väldigt viktigt med viloplatser i utställningen. 19

20 ÖVRIGT OM ATT ANVÄNDA SIG AV PREZI PRESENTATION OCH MOODBOARDS I och med att vi i utvärderingen av moodboards använde oss av en ny teknik fick vi också chansen att utvärdera programmet Prezi. Vi visade inspirationsbilderna på storbildsskärm och fick i utvärderingen göra spontana syntolkningar av bilderna. Det skulle vara bra att kunna skiva ut förstoringar av inspirationsbilderna. Nackdelen att använda prezi som presentation är att en måste ha en zipfil med presentationen för att skriva ut bilderna. För att ladda ner en zipfil kräv det att en är skaparen av presentationen. Ett annat problem är att många av bilderna i presentationen har för låg upplösning för att skrivas ut. Många funktekpiloter tyckte också att presentationen var förvirrande då en flög mellan de olika bilderna. Fokuset blev många gånger mer på animationerna i presentationen än på själva inspirationsbilderna. En del funktekpiloter hade svårt att se och tolka inspirationsbilerna och förutom att vi gjorde spontan syntolkning fick vi också försklara bilderna om vad de föreställde. En del funktekpiloter var ovana att utvärdera inspirationsbilderna eftersom bilderna mera representerar en känsla eller tanke snarare än vad de faktiska bilderna visar. Detta tyckte vi i funktek också var svårt. Vi har under andra tillfällen utvärderat moodboard men där har fokus snarare varit att uppdragsgivaren har givit flera olika alternativ på till exempel montrar eller sittplatser. Detta tror vi har varit ett bättre alternativ eftersom det lättare går att få en överblick när ett antal till exempel sittplatser visas upp brevid varandra. Då är det lättare att utvärdera vad som funkar och inte när det gäller tillgänglighet. 20

21 ATT ARBETA MED TILLGÄNGLIGHET REDAN I SKISS STADIET Jag älskade Taube utställningen men det var lite för kantigt på sina ställen, jag kunde inte komma intill med min rullstol (å då har jag den minsta modellen) I utvärderingen tittade vi på flera skisser som visar miljöer där olika typer av rekvisita visas upp uppepå platåer. Att använda sig av platåer har uppenbara problem kopplade till sig. Om det rör sig om taktila element så blir det svårt att komma åt dom om de är uppe på en platå som det inte går att röra sig runt. Om det är objekt som en bara ska titta på eller läsa om så blir det samma problem ändå om en inte kan komma intill och runtom också med rullstol eller permobil. I skisserna är både skärmar och montrar placerade relativt högt upp. Om alla ska kunna komma intill och se eller läsa så behöver dessa vara på en annan lägre höjd genomgående i utställnignen. Även om dessa bilder är gjorda i ett skisstadie så tycker vi i funktek att det är viktigt att en har med sig tanken att tänka på tillgänglighet även i det kreativa förstadiet i en arbetsprocess. Att tänka in så många aspekter och människor från början underlättar jättemycket. När vi frågade våra funktekpiloter hur det kändes att jobba med tillgänglighet redan i skisstadiet svarade en att det blir enklare om man har uppgiften tydlig för sig. Även om det är svårt i det här momentet där inget konkret finns än. Det var flera som inte förstod skisserna, vad de skulle föreställa. Många hade frågor som koordinatorerna inte visste svaret på. ANALYS AV WORKSHOP I denna workshop prövade vi vi funktek på att ha mindre diskussionsgrupper på 3 till fem funktekpiloter där vi pratade om moodboarsen under två timmar. För några funktek piloter var två timmar för lång tid att diskutera då de blev rastlösa. För andra funktek piloter upplevdes tiden som för kort då vi i en grupp inte hann gå igenom allt material 21

22 och att varje scen och bild diskuterades ingående. Vi tror också att det skulle ge ett mervärde för funktek piloterna om vi först besökt rummen där utställningen skulle vara så att alla funktek piloter kunde få uppleva vart utställningen och skapa sig en rumslig uppfattning. En annan sak som vi kommer ta med oss framöver är att ha med s en person från utställningsgruppen som skulle kunna svara på frågor som handlade om 1600 talet eftersom det hela tiden dök upp frågor om som vi funktek koordinatorer inte kunde svara på. En tanke är att vi också skulle kunna ha utvärderingarna i de rum som utställningen skall vara i för att lättare ska kunna koppla idéerna till varje rum och till den fysiska miljön. Detta är något vi kanske har möjlighet att göra när vi får mer detaljerade skisser från designbyrån. Framöver skulle vi även vilja testa mockups på utställningsmöbler och montrar för att testa tillgängligheten. 22