Därför är Calmforsutredningen inte längre relevant. Fredrik Segerfeldt och Johnny Munkhammar Juni, 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Därför är Calmforsutredningen inte längre relevant. Fredrik Segerfeldt och Johnny Munkhammar Juni, 2003"

Transkript

1 Därför är Calmforsutredningen inte längre relevant Fredrik Segerfeldt och Johnny Munkhammar Juni, 2003

2 1 Inledning När Sverige ansökte om EU-medlemskap 1994 gjorde regeringen klart att vi inte automatiskt tänkte gå med i EMU:s tredje steg och därmed införa euron som valuta. Detta godkändes av de dåvarande EU-länderna men är inget formellt undantag. När svenska folket sedan röstade ja till medlemskap i EU och Sverige trädde in i samarbetet tillsatte regeringen en utredning, ledd av professor Lars Calmfors, för att undersöka huruvida Sverige borde gå med i EMU:s tredje steg och införa euron vid dess start. Utredningen redovisades 1996 och rekommenderade att Sverige skulle vänta och se, vilket också blev regeringens linje. Därför står Sverige idag utanför euron. Utredningen är en relativt utförlig genomgång av olika aspekter. Den har kommit att bli en central del i svensk eurodebatt. Flera av dess utgångspunkter och referenser är fortfarande relevanta. Icke desto mindre har såväl kartan som verkligheten förändrats sedan dess. Mycket är inte längre giltigt, ny forskning har tillkommit och vissa aspekter saknades från början. Calmfors slutsatser byggde på de förutsättningar som gällde då. De flesta av de skäl utredningen framförde som grund för sitt ställningstagande är inte längre relevanta. Därtill kommer att nya belägg har stärkt de ekonomiska effektivitetsskälen för euron.

3 2 Calmforsutredningens slutsatser Utredningen ansåg att de politiska argumenten vägde för en svensk anslutning till euron. Här var argumentet om Sveriges inflytande i EU starkast. De ekonomiska skälen vägde dock sammantaget mot. Visserligen fanns det ekonomiska effektivitetsvinster att hämta men dessa antogs bli så små att de makroekonomiska riskerna bedömdes väga tyngre. Fyra skäl angavs för detta: 1 Den höga arbetslösheten. o Om vi skulle drabbas av makroekonomiska störningar som inte kunde pareras av penningpolitiken skulle den redan höga arbetslösheten nå tidigare oanade höjder. Den statsfinansiella situationen. o Vid en sådan chock skulle minskad produktion och arbetslöshet dessutom leda till stora ansträngningar för redan svaga statsfinanser. Endast ett fåtal länder (Tyskland, Frankrike och Benelux) skulle vara med från start. o Det svenska utanförskapet blir då en mindre politisk belastning än om flertalet EU-medlemmar är med från start. Det fanns tid för ytterligare debatt o Det krävs att beslutet är legitimt för att det politiska systemet inte ska utsättas för påfrestningar. Utredningens utgångspunkt På några års sikt är vi mer positiva till ett svenskt deltagande i den monetära unionen. Om så många fler reguljära jobb skapas att arbetslösheten pressas tillbaka och den statsfinansiella situationen framstår som mer stabil, påverkar det vår bedömning av ett deltagande i den monetära unionen i kraftig positiv riktning. Om den monetära unionen kommer till stånd och fungerar väl, minskar vidare risken för att ett deltagande av många ska uppfattas som ett projekt främst för den politiska och ekonomiska eliten. Samtidigt blir sannolikt de politiska kostnaderna i form av förlorat inflytande inom EU större ju längre vi väntar med ett inträde och ju fler andra som inträder. Mot denna bakgrund finns det ingen anledning varför Sverige skulle stänga dörren för medlemskap längre fram. Tvärtom bör inriktningen vara att inträda vid en senare tidpunkt. 2 1 Sverige och EMU, SOU 1996: Sverige och EMU, SOU 1996:158

4 3 Hur är situationen idag? Calmforsutredningen växte fram i efterdyningarna av 1990-talets massarbetslöshet och statsfinansiella kris. Sedan dess har det blivit en helt annan ordning på Sveriges statsfinanser och arbetslösheten är betydligt lägre. Dessutom har euron sjösatts med många medlemmar på ett mycket framgångsrikt sätt. Tiden har också gått och vi har haft tid och utrymme att diskutera igenom frågan grundligt. Sist men inte minst har både forskning och empiriska belägg visat att effekterna på den ekonomiska tillväxten är mycket större än vad Calmfors trodde. ARBETSLÖSHETEN 1995 var den öppna svenska arbetslösheten knappt 8 procent. Detta var historiskt höga siffror för Sverige, och hade skapat en närmast traumatisk reaktion i ett land med traditionellt sett låg arbetslöshet. Nu är den öppna arbetslösheten ungefär hälften så hög: de senaste siffrorna från maj 2003 är 4,2 procent. Massarbetslöshetsargumentet har alltså inte längre någon bäring. 3 DET STATSFINANSIELLA LÄGET Vid tiden för Calmforsutredningen hade Sverige usla statsfinanser. Landet hade just gått igenom den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Det offentliga budgetunderskottet låg på 140 miljarder kronor eller hela 8 procent av BNP. Statsskulden var högre än någonsin, 80,3 procent av BNP. 4 Nu är situationen en annan. Vi har ett strukturellt överskott i de offentliga finanserna. Statsskulden minskar och är numera nere på 50 procent av BNP. 5 Det ger makroekonomisk trygghet och stabilitet. Den statsfinansiella sårbarhet som rådde 1995 finns inte längre. Alltså har även det argumentet förlorat mycket av sin betydelse och relevans. ENDAST ETT FÅTAL LÄNDER KOMMER MED FRÅN START Vid tiden för Calmforsutredningen var den allmänna bedömningen att endast några länder i EU:s traditionella kärna skulle införa euron från start. Utredningen utgick från att endast Tyskland, Frankrike och Benelux skulle delta, samt möjligen Finland och Österrike. Nu vet vi hur det blev. 12 länder gick med från start. Euron var en så stark attraktionskraft att traditionella inflationsländer i södra Europa på mycket kort tid lyckades nå de krav som satts upp för anslutning till euron. Sammantaget ser EU-staternas offentliga finanser också mycket bättre ut idag än i mitten av 1990-talet. Euroområdet uppfattas redan ofta som det egentliga EU och de nya medlemmarna väntar ivrigt på att få införa euron som valuta. Tio kandidatländer som går med i EU i maj 2004 ska införa euron. Verkligheten inom ett antal år är således att troligen minst 22 av EU:s 25 medlemmar har euron som valuta. Utanförskapet blir allt tydligare. Till skillnad från Danmark och Storbritannien har vi dessutom ingen egentlig rätt att stå utanför. Eftersom inte ett obetydligt fåtal har euron utan snart alla råder en fundamentalt annorlunda situation än YTTERLIGARE TID FÖR DEBATT Det har gått sju år sedan Calmfors lade fram sin utredning. Sedan dess har euron införts, både i elektroniskt och som sedlar och mynt. Vi har haft lång tid på oss att diskutera frågan, en folkomröstning har utlysts och kampanjen har startat. Diskussionen om ja eller nej till euron har pågått länge, särskilt i akademiska kretsar., Knappast någon fråga torde ha belysts så väl före beslut som denna. Nu finns också en allt bredare debatt inför den kommande omröstningen, som av naturliga skäl inte tar ordentlig fart förrän en viss tid före beslut. Så skulle fallet vara även 3 Data om arbetslösheten är hämtade från SCB, 4 Budgetåret Källa: Fakta om Sveriges ekonomi, Prognos för Källa: regeringens budgetproposition för

5 4 om vi väntade med att rösta tio år till. Tid för debatt har således sannerligen funnits de gångna sju åren och de kunde svårligen ha utnyttjats bättre. Nya belägg för ekonomiska fördelar De skäl som angavs för att vänta och se är således helt borta: Euron finns, i fler länder än någon trodde, och Sverige är redo. Idag finns inte de argument som fanns 1996 i vågskålen för att vänta och se. Därtill kommer att ny och omfattande forskning visar att utredningen underskattade de ekonomiska vinsterna. Utredningen utgick från att det inte fanns några stora ekonomiska vinster att hämta hem med en gemensam valuta. De effektivitetsvinster i form av främst minskade kostnader för valutaväxling och växelkurssäkring som fanns antogs vara små. HANDEL OCH TILLVÄXT Visserligen menade utredningen att det fanns anledning att tro att handel och investeringar skulle öka om växelkursosäkerheten minskar eller försvinner. Den hävdade dock att det inte fanns några empiriska belägg för någon sådan ökning. Således gjordes antagandet att skillnaden var marginell. Nu finns dock omfattande forskning som pekar på stora ekonomiska vinster av en gemensam valuta. Professor Andrew K Rose initierade denna omfattande forskning och debatt vars resultat har lett till att det som nu diskuteras är hur stora de positiva effekterna är, inte om de finns. Denna forskning ligger bl a till grund för den brittiska regeringens positiva ställningstagande till euron i princip. Rose hänvisade exempelvis till att en kanadensisk provins handlar 20 gånger mer med en annan provins än med en angränsande amerikansk delstat. Språk, kultur och mycket annat är likartat skillnaden var främst valutorna. Professor Rose menar att euron skulle öka handeln mellan Sverige och övriga euroområdet med så mycket som 50 procent på sikt. Det skulle i sin tur kunna leda till en ökning av BNP med över 10 procent, eller ca 250 miljarder kronor. Nedan ett urval av de mer framträdande resultaten i denna forskning avseende hur mycket handeln ökar med gemensam valuta Rose (2000) 6 240% Frankel & Rose (2002) 7 290% Engel & Rose (2002) 8 240% Glick & Rose (2000) 9 100% Rose & Wincoop (2001) % Lopez & Meissner (2001) % Levy (2001) 12 50% 6 One Money, One Market: Estimating the Effect of Common Currencies on Trade Economic Policy. 7 An Estimate of the Effect of Currency Unions on Trade and Growth NBER WP. No Curreny Unions and International Integration NBER WP. No Does a Currency Union Affect Trade? The Time Series Evidence, European Economic Review, forthcoming. 10 National Money as a Barrier to Trade: The Real Case for Currency Union Forthcoming American Economic Review. 11 Exchange-Rate Regimes and International Trade: Evidence from the Classical Gold Standard Era, unpublished, UC Berkeley. 12 On the Impact of a Common Currency on Bilateral Trade, unpublished, Universidad Di Tella.

6 5 Nitsch (2002) 13 85% Flandreau & Maurel (2001) % Klein (2002) 15 50% Källa: Alesina, Barro och Tenryo, NBER Utvecklingen hittills, sedan euron infördes 1999, förefaller bekräfta forskningen. Handeln i varor, mätt i värde, mellan euroländerna, har ökat med 29 procent medan Sveriges export dit endast har ökat med 12 procent samma period. Micco, Stein och Ordoñez vid Inter-American Development Bank har dragit slutsatsen att euron är orsak till att handeln mellan dessa länder har ökat med ca 20 procent. Sverige är ett mycket handelsberoende land. Den utgör nästan nio tiondelar av vår ekonomi. För varje procents ökning i utrikeshandeln ökar BNP med ca en tredjedels procent. En liten ökning av utrikeshandeln får därför stora effekter på tillväxten, de offentliga finanserna och enskilda människors plånböcker. Historiskt har även ökad tillväxt även lett till ökad sysselsättning, inte bara ökade reallöner. INTEGRERAD KAPITALMARKNAD En aspekt av frågan som utredningen inte ägnade någon uppmärksamhet alls är en gemensam valutas effekter på kapitalmarknaden. Förvisso fanns vid tiden för utredningen ingen sådan gemensam kapitalmarknad, men självfallet hade en teorietisk diskussion kunnat föras. Nu håller EU:s handlingsplan för finansiella tjänster på att skapa en helt integrerad kapitalmarknad i EU. Om Sverige inför en stor, gemensam, valuta kommer även vi att kunna placera och låna pengar på en stor marknad helt utan växelkursrisk och med full transparens. På det viset är en gemensam valuta en förutsättning för att fullt ut realisera fördelarna med att ha en av de fyra friheterna, fri rörlighet för kapital. 17 Det blir därmed förstås lättare för svenskar att placera pengar i fonder, aktier eller statspapper var de önskar. Likaså får svenska aktörer större möjligheter att låna pengar på en stor kapitalmarknad med en avsevärd mängd olika aktörer. Euron är en förutsättning för att en gemensam marknad för finansiella tjänster ska utvecklas i Europa, där konkurrensen mellan banker och andra finansinstitut är skarp. Detta till gagn för deras kunder. Beräkningar av European Financial Services Round Table pekar på att den årliga besparingen för europeiska hushåll med en fungerande gemensam finansmarknad kan vara ungefär 400 miljarder kronor. Kapital är enligt grundläggande ekonomisk teori en mycket viktig produktionsfaktor. Ska Europa ha en stor hemmamarknad med allt vad det innebär i form av fri rörlighet och ökad specialisering och därpå följande ökande produktivitet och välstånd, krävs att även kapitalmarknaden är integrerad. Med euron skapas förutsättningen för detta och det är bara det land som är med i euron som drar de fulla fördelarna av denna. 13 Honey, I Shrunk the Currency Union Effect on Trade, World Economy, forthcoming. 14 Monetary Union, Trade Integration and Business Cycles in 19th 15 Dollarization and Trade, unpublished. 16 Som kan läsas på 17 Se även Wissén, Pehr, i Därför euron, (Ulf Jakobsson, red)

7 6 Slutsatser Den offentliga utredning som leddes av professor Lars Calmfors är en produkt som var ett tungt och relevant inlägg för sin tid. Den utgick i grunden från att Sverige under vissa förutsättningar borde gå med i EMU:s tredje steg och införa euron. Dessa förutsättningar är nu uppfyllda och Sverige är enligt utredningens sätt att resonera fullt redo att gå med. Därtill kommer att nyare forskning har förändrat förutsättningarna för analysen. Centrala, för att inte säga avgörande, belägg i de ekonomiska aspekterna har tillkommit. Framför allt gäller det såväl teori som empiri avseende handel samt värdet av en integrerad kapitalmarknad. På de punkter där utredningen var bristfällig eller idag är överspelad kan den inte längre användas i debatten. Argumenten för att vänta och se är borta. Argumenten för att gå med har stärkts. Inget nytt argument har tillkommit emot. Summan blir att de ekonomiska skälen för ja är starkare.

Korthuset. Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett

Korthuset. Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett Korthuset Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett 1 Den 14 september är det dags att rösta om huruvida Sverige också ska införa euron som valuta. Diskussionen om ja eller nej blir alltmer

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency)

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) ZA687 Flash Eurobarometer 8 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) Country Questionnaire Sweden Q Har du redan sett? (LÄS UPP - ETT SVAR PER RAD)

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Marknadsföring i lågkonjunktur.

Marknadsföring i lågkonjunktur. Marknadsföring i lågkonjunktur. av c a r i n fr e d l u n d FÖR EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION d u ve t nat u r l i g t v i s att reklam lönar sig. Även i bistra tider. Men riktigt säker kan man ju inte vara.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera upp argumenten inför folkomröstningen för de väljare

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Asymmetriska chocker ett hinder för svenskt medlemskap i EMU?

Asymmetriska chocker ett hinder för svenskt medlemskap i EMU? Ur Ekonomisk Debatt 1996, årg 24, nr 3 JESPER HANSSON FREDRIK SJÖHOLM Asymmetriska chocker ett hinder för svenskt medlemskap i EMU? Inför Sveriges eventuella medlemskap i den europeiska ekonomiska och

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05.08.2009 K(2009)6228 slutlig Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet Herr Minister, FÖRFARANDE (1) Genom

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

PM- Företagande inom vård/omsorg

PM- Företagande inom vård/omsorg PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer

Läs mer

Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom

Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom 27 mars 2012 Företagarna - Sveriges största företagarorganisation Vi representerar ca 75 000 företagare över

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Aycan Çelikaksoy & Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

Valutacertifikat KINAE Bull B S

Valutacertifikat KINAE Bull B S För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger

Läs mer

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt DNR 2013-275-AFS Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt VÅREN 2013 Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Undersökningen 1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial

Läs mer

Dialogmöte 5 Näringsdepartementet / FKG 24 juni 2013

Dialogmöte 5 Näringsdepartementet / FKG 24 juni 2013 Dialogmöte 5 Näringsdepartementet / FKG 24 juni 2013 Närvarande: Håkan Ekengren, Statssekreterare Hans G Pettersson, Kansliråd Andreas Vass, Politiskt sakkunnig Jonny Källström, Departementet Fredrik Sidahl,

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006 Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Är full sysselsättning

Är full sysselsättning Är full sysselsättning DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER möjlig? Roger Mörtvik Göran Zettergren Arbetslösheten i Sverige 14 12 1 8 6 4 2 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 Anders Borg (januari

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt DNR 2015-332 Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt VÅREN 2015 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

Läs mer

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer