Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Lärarhandledning för årskurs 1 2 ARABISKA

Transkript

1 Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Lärarhandledning för årskurs 1 2 ARABISKA

2

3 Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Lärarhandledning för årskurs 1 2 del 1 svensk inledning ARABISKA Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 1

4 I kartläggningsmaterialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning ingår elevhäften med prov, en exempelsamling och den här lärarhandledningen. Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Lärarhandledning för årskurs 1 2. ARABISKA Specialpedagogiska skolmyndigheten Redaktör för svensk inledning: Annika Wallin, Blira Konsult AB Text i Del 1 Svensk inledning: Elisabeth Lindén och Gunilla Salo Text i övriga delar av lärarhandledningen har skrivits av Liv Bøyesen och översatts till svenska av Global Text AB och översättning till arabiska Space360 Referensgrupp: Fia Andersson, Liv Bøyesen, Christina Hellman och Eva Sundberg Grafisk form: CI. Mattsson AB och Space360 Illustration: Andreas Olofsson Tryck: DanagårdLiTHO AB, 2014 ISBN: (tryckt), (pdf) Best nr: Kartläggningsmaterialet kan beställas på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats 2 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

5 9 9 Innehåll Förord till den svenska utgåvan DEL 1 SVENSK INLEDNING Elisabeth Lindén Gunilla Salo Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning ett kartläggningsmaterial i tre delar Tvåspråkig lärarhandledning Elevhäften med prov Exempelsamling del 1 svensk inledning Att kartlägga elevens båda språk Svenska motsvarigheter till elevhäftenas prov Att sammanställa resultatet Att förstå flerspråkighet och läs- och skrivsvårig heter/dyslexi Ytliga och djupa ortografier Forskning om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Samarbete en viktig och outnyttjad potential Modersmålets betydelse Viktigt att utveckla alla sina språk Referenslitteratur الجزء 1 المقدمة السويدية إليسابيت ليندين Elisabeth Lindén غونيلال سالو Gunilla Salo دراسة استقصائية متعددة اللغات لفك الرموز والقراءة مواد استقصائية بثالثة أجزاء دليل املعلم كر اسة التلميذ مع االختبارات جمع األمثلة استقصاء كلتا ي ن اللغت لدى التلميذ املكافئات السويدية لالختبارات في كر اسات التلميذ تصنيف النتيجة فهم تعد د اللغات وصعوبات القراءة والكتابة/ع رس القراءة )dyslexi( قواعد اإلمالء البسيطة واملعقدة والكتابة/عسر القراءة dyslexi األبحاث املتعلقة بتعد د اللغات وصعوبات القراءة التعاون إمكانية هامة وغير م ستغل ة أهمية اللغة األم من املهم أن يطو ر التلميذ جميع لغاته DEL 2 KARTLÄGGNING AV LÄSFÄRDIGHET PÅ ARABISKA Liv Bøyesen Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 3

6 Inledning När ska proven genomföras och vilka elever bör genomföra dem? Kartläggning är inte en examen eller vanlig undervisning Att genomföra proven får inte ge eleverna känslan av att misslyckas Övningsuppgifterna ska ge eleverna chansen att förstå vad de ska göra Två lärare bör vara tillsammans när eleverna genomför proven Vad läraren och eleverna behöver Instruktioner till eleverna Vad läraren ska säga vid provtillfället Standardspråk och dialekt الجزء 2 دراسة استقصائية لمهارة القراءة باللغة العربية ليڤ بوي س ن Liv Bøyesen مقدمة متى سيتم إجراء االختبارات ومن هم التالميذ الذين ينبغي أن يقوموا بها االستقصاء ليس امتحانا أوتعليما عاديا ال يجوز لالختبارات أن تعطي التالميذ شعورا بالفشل يجب أن توفرالتمارين الفرصة للتالميذ لفهم ما يجب عليهم أن يفعلوه يجب أن يتواجد معل مان معا عندما يؤدي التالميذ االختبار ما يحتاجه املعلم والتالميذ تعليمات إلى التالميذ ما يجب أن يقوله املعلم أثناء االختبار اللغة الفصحى واللهجات INSTRUKTIONER PÅ SVENSKA OCH ARABISKA Elevhäfte för årskurs 1 Delprov 1 Bokstavsdiktamen Delprov 2 Skriva den första bokstaven i ett ord Övningsuppgift för att eleverna ska känna hur lång en minut kan vara Delprov 3 Koppla bokstäver Delprov 4 Skriva den sista bokstaven i ett ord Delprov 5 Ord till bild Delprov 6 Bild till ord Elevens bedömning av arbetet med häftet Elevhäfte för årskurs 2 Övningsuppgift för att eleverna ska känna hur lång en minut kan vara Delprov 1 Ordkedjor Delprov 2 Meningsförståelse Delprov 3 Berättande text. Gåtor Delprov 4 Skriftlig instruktion. Färgläggning Elevens bedömning av arbetet med häftet RÄTTNING OCH UTVÄRDERING Proven ska vara till för att hjälpa de elever som behöver det Många faktorer påverkar hur eleverna lyckas på proven Några av uppgifterna är enkla medan andra är svåra för de flesta Hur resultaten poängsätts Rättningsmallar finns Delproven är inte lika svåra på alla språk Transparent och icke transparent ortografi Elevens ordförråd Dyslexi och specifika svårigheter 4 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

7 Dyslexi och två språk Vad ska kartläggningsproven försöka ta reda på om eleverna? Hur säkra är proven och gränserna för tvåspråkiga elever? När finns det grund för bekymmer för en specifik elevs läsning? Elevernas resultat på kartläggningsprov på andraspråket kan hjälpa till med tolkningen Elever som kommer under läsåret Diskussion kring de enskilda delproven för årskurs 1 Diskussion kring de enskilda delproven för årskurs 2 التصحيح والتقييم مناقشة حول كل جزء من أجزاء الختبار لتالميذ الصف ا أ لول ن الثا مناقشة حول كل جزء من أجزاء الختبار لتالميذ الصف ي ORDLISTA RÄTTNINGSMALLAR ÅRSKURS 1 RÄTTNINGSMALLAR ÅRSKURS 2 RESULTATSAMMANSTÄLLNING AV FLERSPRÅKIG KARTLÄGGNING KOPIERINGSUNDERLAG 113 LITTERATUR Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 5

8 6 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

9 Förord till den svenska utgåvan Den här lärarhand ledningen är en del av ett kartläggningsmaterial som heter Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Det ska hjälpa lärare att upptäcka flerspråkiga elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårig heter/dyslexi. Det kan också användas för att kartlägga hur långt elever har kommit i sin läsutveckling på sitt moders mål. Materialet har ursprungligen utvecklats av Liv Bøyesen vid Nasjonalt senter for fler kulturell opplæring (NAFO) i Norge. År 2013 fick SPSM rätten att göra en svensk översättning. Den har kompletterats med en nyskriven inledning som bidrar med svenska referenser och jämförelser mellan svenska och norska förhållanden. Inledningen har skrivits av råd givarna Elisabeth Lindén och Gunilla Salo med Annika Wallin Blira Konsult AB som redaktör och Trinidad Rivera som projektledare. I samband med att materialet över sattes till svenska tog vi också fram en exempelsamling som berättar om hur lärare, speciallärare, specialpedagoger och modersmålslärare har använt kartlägg nings materialet i några svenska kommuner. del 1 svensk inledning Vår förhoppning är att Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning ska bidra till att flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårig heter/dyslexi blir tidigt upptäckta och därmed kan få rätt stöd. För att det ska ske behövs en samlad kompetens där moders målslärarna har en central roll. Vi önskar också att kartlägg nings materialet ska bidra till att öka samverkan mellan speciallärare, specialpedagoger, lärare och modersmålslärare. Åsa Karle, Regionchef Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 7

10 8 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

11 Del 1 Svensk inledning Elisabeth Lindén Gunilla Salo Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning ett kartläggningsmaterial i tre delar Närmare en femtedel av eleverna i svensk grundskola har ett annat moders mål än svenska. Läs- och skrivsvårigheter hos dessa flerspråkiga elever upptäcks inte alltid. Det beror på att svårig heterna kan missförstås som problem med själva skriftspråkstillägnandet på ett andraspråk. Det gör att många elever blir utan det stöd som de har rätt till. För att kunna möta varje elev på ett bra sätt, med anpassade insatser, behövs kunskap om hur flerspråkighet påverkar läs- och skrivutvecklingen samt hur läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan komma till uttryck hos dessa elever. Läsförmåga omfattar flera dimensioner som fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse. Dimensionerna samspelar men har också sina egna förlopp. Materialet Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning handlar om fonologisk medvetenhet och avkodning. Det kan bidra till att ge lärare kunskap och verktyg för att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. del 1 svensk inledning Tvåspråkig lärarhandledning Lärarhandledningen, som du håller i din hand, är ursprungligen skriven i Norge av Liv Bøyesen under åren 2002 till Översättningen från norska till svenska gjordes under 2013 av Specialpedagogiska skolmyndigheten och kompletterades då med den här svenska inledningen. Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Lärarhandledning för årskurs 1 2 Svenska och norska lärare, och även forskare, som arbetar med flerspråkiga elever ställer sig likartade frågor. Det gör att lärarhandledningen är tillämpbar även i Sverige. Hur vet man om en flerspråkig elevs läs- och skrivfärdigheter följer en typisk utveckling? Om eleven har problem med sin läsning och skrivning beror det då på dyslexi eller på tillägnandet av ett andraspråk? Vilka åtgärder kan skolan vidta? I lärarhandledningen finns svar på några av de här frågorna. Handledningen innehåller information om hur läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan yttra sig hos flerspråkiga elever och läsaren blir guidad i hur materialet kan användas. I texten framgår också vad som är syftet med de olika proven i elevhäftena, hur läraren ska förbereda kartläggningen, hur uppgifterna ska introduceras för eleven och hur lång tid eleven har på sig. Handledningen ger även stöd för hur provresultaten ska tolkas. SPANSKA Att lärarhandledningen är tvåspråkig innebär att en texterna finns dels i en svensk version och dels i en version på det aktuella modersmålet. Det går att beställa handledningen på flera språk. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 9

12 Elevhäften med prov Elevproven syftar till att kartlägga elevers förmåga till avkodning och läsning på sitt modersmål och att upptäcka de elever som inte har kommit så långt i sin fonologiska utveckling. För elever i årskurs 1 finns sex prov och för elever i årskurs 2 finns fyra prov. Några av proven ger information om eleven kan känna igen ljud i ord och avkoda ord. Ett prov består av ordkedjor där eleven ska separera en räcka av bokstäver till tre ord. Det finns också korta berättelser med tillhörande frågor eller instruktioner. Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Elevhäfte med prov för årskurs 1 Namn: Exempelsamling Exempelsamlingen består av intervjuer med modersmålslärare, special pedagoger, speciallärare och lärare som är verksamma i sex svenska kommuner. De berättar om hur de har använt proven, vilken nytta de har haft av kartläggningarna och hur de har samarbetat vid genomförande, uppföljning och åtgärder på den egna skolan eller på kommunnivå. Några har arbetat med materialet i större omfattning under flera år medan andra har provat det med ett mindre antal elever. I två av texterna får läsaren ta del av elevutredningar där Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning har använts. I de texter där det framkommer uppgifter om enskilda elever har alla personer fingerade namn för att skydda elevernas identitet. I dessa texter framgår inte heller vilken skola eller kommun det gäller. SPANSKA Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Exempelsamling Att kartlägga elevens båda språk Flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter av dyslektisk karaktär brukar uppvisa fonologisk osäkerhet både på sitt modersmål och på sitt andraspråk. Om eleven enbart kartläggs på sitt andraspråk kan det var svårt att bedöma resultatet. Det kan hända att ett sämre resultat beror på att eleven inte har hunnit utveckla sitt ordförråd eller sitt skriftspråk på andraspråket. Liv Bøyesen rekommenderar att nyanlända elever först och främst ska kartläggas på sitt modersmål. Elever som har fått undervisning på sitt andraspråk under en viss tid kan prövas på båda språken, men provet på andraspråket ska då ses som ett komplement. Det är också viktigt att resultatet värderas utifrån hur andra elever i samma språkgrupp lyckas med uppgifterna och inte jämförs med resultat från elever som har majoritetsspråket som enda språk. Om en elev har genomsnittliga resultat vid kartläggning på modersmålet, så finns sällan orsak att bekymra sig för den generella läsutvecklingen, även om resultatet på andraspråket är lågt. Det är när eleven har låga resultat på båda sina språk som det kan finnas anledning till att gå vidare med en fördjupad utredning och åtgärder. När proven på de båda språken har likartat innehåll kan resultaten jämföras lättare. 10 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

13 Svenska motsvarigheter till elevhäftenas prov I Norge finns standardiserade prov för avkodning och läsning på norska. Proven heter Kartlegging av leseferdighet och har utvecklats vid Senter for leseforskning i Stavanger. De började användas 1994 och finns numera på alla skolor i Norge. Proven från Senter for leseforskning har varit förlaga i arbetet med att ta fram elevproven på olika modersmål. I Norge är det alltså lätt att göra jämförelser mellan resultat från de vanliga norska proven och resultat från proven på modersmålen, eftersom de har samma innehåll och upplägg. I Sverige har vi inget sammanhållet material som motsvarar de norska standardiserade proven. Det innebär att svenska lärare själva måste hämta uppgifter från olika håll för att sammanställa prov och övningar som motsvarar proven på modersmålen. Nedan följer förslag på sådana uppgifter. Det kan finnas andra övningar som passar även om de inte står med här. del 1 svensk inledning Flerspråkig kartläggning, årskurs 1 1. Bokstavsdiktamen Bokstäver ur UMESOL eller dylikt (Hogrefe Psykologiförlaget, 2006) 2. Skriva den första Auditiv perception, Träning av rättskrivning, bokstaven i ett ord Sammanljudning ur Träna dina sinnen av Pia Wallenkrans (Warne förlag,1998) 3. Koppla stora och Något av språken med latinskt alfabet i detta små bokstäver flerspråkiga material 4. Skriva den sista Auditiv perception, Träning av rättskrivning, bokstaven i ett ord Sammanljudning ur Träna dina sinnen av Pia Wallenkrans (Warne förlag,1998) 5. Ord till bild OS 64 (Studentlitteratur, 1997) Ord & bild, Bild & ord (Natur & Kultur, 2013) 6. Bild till ord Höstprovet (Madison Undervisning) Ord & bild, Bild & ord (Natur & Kultur, 2013) Flerspråkig kartläggning, årskurs 2 1. Ordkedjor Läskedjor (Hogrefe/Psykologiförlaget, 2001) 2. Meningsförståelse Vilken bild är rätt? (Natur & Kultur, 2001) SL 60 (Studentlitteratur, 1997) 3. Berättande text. Gåtor Äppel sid 43 (Almqvist & Wiksell, 2002) 4. Skriftlig instruktion. Äppel sid (Almqvist & Wiksell, 2002) Färgläggning Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 11

14 Att sammanställa resultatet Kartläggningens resultat kan föras in i sammanställningar som finns som kopieringsunderlag. På första sidan skriver man in allmänna uppgifter om provtillfället. Elevens ankomstålder till Sverige är viktig information. Omfattningen av modersmålsundervisningen har också relevans liksom elevens egen upp fattning om sina språkliga förmågor i modersmålet. Eleven kanske dessutom talar fler språk. Under rubriken Övrigt som har med skolgången att göra kan läraren beskriva hur elevens tidigare skolgång har sett ut och säga något om den språkliga situationen i hem landet, till exempel om eleven inte har fått undervisning i sitt modersmål av något skäl. Resultatsammanställning av flerspråkig kartläggning Datum för kartläggningens genomförande: Skolans namn och telefonnummer: Provledarnas namn: Elevens namn: Elevens ålder: Elevens ankomstår till Sverige: Elevens modersmål: Annat språk som eleven använder: Hur mycket modersmålsundervisning eleven har fått i Sverige (år, veckodagar, veckotimmar): Vilket språk är eleven starkast på (fråga eleven). Markera med kryss. Dominans Modersmål Svenska Annat språk tala läsa skriva Övrigt som har med skolgången att göra: På de följande sidorna fyller man i elevens resultat. Ungefärliga gränser för bekymmer finns angivna, och man kan göra en detaljerad felanalys för eleven. Kopieringsunderlagen finns i slutet av materialet. KOPIERINGSUNDERLAG, upphovsmän: Gunilla Salo och Elisabeth Lindén Den här typen av sammanställningar kan användas som underlag när skolan ska besluta om insatser och vid uppföljning av elevens utveckling. Registreringstabell för årskurs 1 Delprov Antal Ungefärlig gräns uppgifter för bekymmer 1. Bokstavsdiktamen feltyper: 2. Skriva den första 12 7 bokstaven feltyper: Elevens resultat 3. Koppla stora och små bokstäver feltyper/förväxlingar: 4. Skriva den sista bokstaven i ett ord 12 7 feltyper/förväxlingar: 5. Ord till bild förväxlingar: 6. Bild till ord förväxlingar: Elevens bedömning av arbetet med provet glad neutral arg KOPIERINGSUNDERLAG, upphovsman: Liv Bøyesen Registreringstabell för årskurs 2 Delprov Antal Ungefärlig Elevens resultat uppgifter gräns för bekymmer 1. Ordkedjor Meningsförståelse Berättande text. Gåtor Skriftlig instruktion. Färgläggning 9 7 Elevens bedömning av arbetet med provet glad neutral arg KOPIERINGSUNDERLAG, upphovsman: Liv Bøyesen 12 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

15 Att förstå flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Det pågår en omfattande internationell och nationell forskning om dyslexi. Både i Sverige och i Norge finns en enighet om att fonologiska problem medverkar till dyslexi inom alfabetiska språk. Om detta har till exempel Høien & Lundberg skrivit i sin bok Dyslexi, från teori till praktik från Innebörden är att dyslexi är en specifik typ av läs- och skrivsvårighet. En individ med dyslexi har framför allt svårigheter med bearbetningen av språkets ljudsystem, det vill säga det fonologiska systemet. Detta gör det svårt att avkoda ord, läsa med flyt och att stava. En konsekvens av det är att även läsförståelsen kan begränsas. Ingvar Lundberg har utformat en definition av dyslexi i sin bok Läsningens psykologi och pedagogik från 2010 som lyder: Dyslexi är en nedsättning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Nedsättningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska nedsättningen går i regel igen i släkten, och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att den är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand blir acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblem. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk förmåga finner man att svagheter på detta område kvarstår upp i vuxen ålder. del 1 svensk inledning Ytliga och djupa ortografier Forskare och lärare har börjat uppmärksamma att läsinlärningen går lättare och snabbare på somliga skriftspråk. Vissa alfabetiska språks ortografier, det vill säga språkets skriftsystem och samspels mönstret mellan språkets skrivtecken (grafem) och dess språkljudsenheter (fonem) har en mer direkt och regelbunden relation än andra. Forskningen talar om djupa och ytliga ortografier, där de ytliga ortografierna är lättare att avkoda. Dit hör bland annat finska, spanska, somaliska, turkiska, albanska och italienska. Svenska och norska som är likartade språk med rötter i urnordiskan placerar sig någonstans på mitten av skalan. Engelska är ett exempel på ett språk som har en djup ortografi där förhållandet mellan grafem och fonem är oregelbundet och rymmer många undantag. Dyslexi kan ta sig uttryck på olika sätt beroende på ortografi. Antalet diagnostiserade personer med dyslexi är fler i språk med djup ortografi som engelska än i språk med ytligare ortografi som italienska. Liv Bøyesen säger i en artikel i NOA, norsk som andrespråk från 2008, att skolan har behov av kunskap om hur olika språks skriftsystem och ortografier är uppbyggda och hur läs- och skrivsvårig heter tar sig uttryck inom dessa skriftsystem. Den här kunskapen behövs för att lärare ska kunna bedöma elevernas läs- och skrivutveckling i ett flerspråkigt perspektiv. Det är också viktigt att lärarna vet vad som kännetecknar ortografin i förstaspråket hos en elev som inte har majoritetsspråket som modersmål, Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 13

16 och vilka läsfärdigheter som kan överföras från modersmålet till andraspråket. Kunskapen bidrar till att förstå progression och strategier i elevens läsutveckling och kan vara en hjälp vid val av läsmetoder. Forskning om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Den som är intresserad av att lära sig mer om flerspråkiga barn och elever med språklig nedsättning, kan med fördel läsa två avhandlingar som har uppmärksammats inom svensk forskning. Den ena är skriven av Eva-Kristina Salameh år 2003 och heter Language impairment in Swedish bilingual children epidemiological and linguistic studies. Hennes studie av arabisk-svensktalande barn med språkstörning visar att de språkliga svårigheterna hos barnen uppträdde i båda språken. Studien visar också att språkstörningar hos flerspråkiga barn uppmärksammas betydligt senare än hos enspråkiga barn, ibland först i skolåldern. Eva-Kristina Salameh betonar vikten av att ta hänsyn till ett barns alla språk för att kunna göra en adekvat bedömning av barnets eventuella svårigheter. Den andra avhandlingen kom 2009 och heter Dyslexi på två språk. Den skrevs av Christina Hedman och redovisar hur olika typer av läs- och skrivsvårig heter hos tvåspråkiga ungdomar kan yttra sig, karaktäriseras och avgränsas. Studien bygger på data från tio spansk-svensktalande ungdomar, i åldrarna 13 till 16 år, med svårigheter som deras lärare trodde berodde på dyslexi. Christina Hedman undersökte ungdomarnas muntliga språkbehärskning, fonologiska bearbetning, högläsning, läsförståelse och skrivning på båda språken. Resultaten analyserades i ett tvåspråkigt dyslexikontinuum och visade exempel på både under- och överidentifiering av dyslexi. Resultaten hade sett annorlunda ut om de bara hade baserats på ett språk. Christina Hedmans avhandling lyfter fram att det krävs en tvåspråkig kartläggning för att få en rättvis bedömning av elevernas förmågor och svårigheter. Samarbete en viktig och outnyttjad potential Elisabeth Lindén skriver i sin magisteruppsats Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter Förutsättningar för upptäckt från 2010 att det i skolan finns en viktig och outnyttjad potential för samverkan mellan specialpedagoger, lärare och modersmålslärare kring de gemensamma flerspråkiga eleverna. Lärarna i studien önskade att samverka mer, speciellt vid misstanke om specifika svårigheter hos elever, men hindrades av olika faktorer. Lärarna efterfrågade också verktyg att samverka kring för att kunna kartlägga var eleverna befann sig i sin läsutveckling på båda språken. Detta bland annat för att kunna jämföra eventuella svårigheter på båda språken och göra en rimlig bedömning för vidare åtgärder. Det är viktigt att lärare med ansvar för elevernas läsinlärning på respektive språk samarbetar och har överblick över elevens läsutveckling på det andra språket. Det är också av stor betydelse att dessa lärare får kompetensutveckling gällande läs- och skrivsvårigheter. Liv Bøyesen poängterar detta som en del av syftet med kartläggningsmaterialet. 14 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

17 Modersmålets betydelse Enligt skollagen (2010:800, 10 kap 7 ) har eleverna rätt till modersmålsundervisning om de har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska och om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. I skolförordningen (2011:185, 5 kap 4 ) står att elever med annat modersmål än svenska, vid behov har rätt till särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet. Skolförodningen (9 kap ) säger vidare att skolan har rätt att anordna tvåspråkig undervisning i årskurs 1 6. Högst hälften får ges på elevens modersmål och undervisningen på svenska ska successivt ökas. Viktigt att utveckla alla sina språk De amerikanska forskarna Thomas & Collier (2002) har i sina studier visat att satsningen på modersmålet har en positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers andraspråksutveckling och skolframgång. Skolinspektionen refererar till denna forskning i sin kvalitetsgranskning 2010 då de synat skolans insatser för språk- och kunskapsutveckling för elever med annat modersmål än svenska. Skolinspektionen föreslår att elever i högre utsträckning ska få studiehandledning på modersmålet. Det ska ge eleverna bättre förutsättningar att nå de nationella målen. Skolorna ska också utveckla samverkan mellan modersmålslärare och övriga lärare. Skolinspektionen betonar att modersmålsundervisningen bör hänga ihop med, och bli en likvärdig del av, den övriga undervisningen. del 1 svensk inledning Även i kursplanen för ämnet Modersmål i Lgr-11 betonas vikten av att elever får utveckla sina båda språk. Det skapar förutsättningar för en positiv andraspråksutveckling, skolframgång och för att eleven ska utvecklas till en flerspråkig individ med flerkulturell identitet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 15

18 Referenslitteratur Bøyesen, L. (2006). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. I L, Bjar. (red), Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur. Bøyesen, L. (2008). Lesing og leseproblemer innen forskjellige ortografier Kartlegging og vurdering av flerspråklige elever. NOA norsk som andre språk, 23:2, Cummins, J. (2000). Language, Power and Pedagogy. Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon, England: Multilingual Matters LTD. Goulandris, N. (2005). Dyslexia in Different Languages: Cross-Linguistic Comparisons. London: Whurr Publishers ltd. Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Doktorsavhandling i tvåspråkighet. Stockholm: Stockholms universitet. Hedman, C. (2012). Flerspråkig elev med dyslexi? I Salameh, E-K. (red), Flerspråkighet i skolan språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur. Hyltenstam, K. (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I Ericson, B. (red), Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. Høien, T & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Landerl, K, Wimmer, H, Frith, U. (1997). The impact of orthographic consistency on dyslexia A German-English comparison. Cognition 63, s Lindén, E. (2010). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter Förutsättningar för upptäckt. Magisteruppsats i Specialpedagogik. Stockholm: Stockholms universitet. Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. Salameh, E-K. (2003). Language impairment in Swedish bilingual children epidemiological and linguistic studies. (Dissertation) Lund: Lund University. SFS. (2010:800). Skollagen. Stockholm: Norstedts Juridik. SFS. (2011:185). Skolförordning. SKOLFS. (2010:37). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:16. Thomas, W.P & Collier,V. (2002). A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students Long-Term AcademicAchievement. Crede (Center for Research on Education, Diversity & Excellens). 16 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

19 الجزء 1 المقدمة السويدية إليسابيت ليندين Elisabeth Lindén غونيلال سالو Gunilla Salo الجزء 1 المقدمة السويدية دراسة استقصائية متعددة اللغات لفك الرموز والقراءة مواد استقصائية بثالثة أجزاء ما يقرب من خ م س التالميذ في املدرسة األساسية في السويد لديهم لغة أم أخرى غيراللغة السويدية. وما يجده هؤالء التالميذ متعد دواللغات من صعوبات في القراءة والكتابة أمر ال يتم اكتشافه دوما. ويعود ذلك إلى االعتقاد الخاطئ بأن هذه الصعوبات هي مشاكل ناجمة عن سوء اكتساب اللغة املكتوبة باللغة األخرى. وهذا ما يحرم الكثيرمن التالميذ الدعم الذي يحق لهم الحصول عليه. ولتلبية احتياجات كل تلميذ على حدة وعلى نحوجيد وبتدابيرمناسبة نحتاج إلى معرفة مدى تأثيرتعد د اللغات على صعوبة القراءة والكتابة وكذلك كيف تتجلى صعوبات القراءة والكتابة/عسرالقراءة )dyslexi( لدى أولئك التالميذ. وفك تشمل املقدرة على القراءة نواحي متعددة مثل اإلدراك الفونولوجي )الخاص بعلم األصوات الكالمية( رموز الكلمات والقراءة بطالقة وفهم النص املقروء ووجود اهتمام بالقراءة. وتتداخل هذه النواحي فيما بينها ولكن يبقى لكل منها مضمارها الخاص بها. والدراسة التي تحمل العنوان»استقصاء متعدد اللغات لفك الرموز والقراءة/ läsning»flerspråkig kartläggning av avkodning och تتعلق باإلدراك الفونولوجي وفك الرموز. ومن شأنها أن تسهم في منح املعلمين املعرفة واألدوات الالزمة لكي يكتشفوا في وقت مبكر التالميذ الذين من املحتمل أن تتطور لديهم صعوبات القراءة والكتابة/ع سرالقراءة.)dyslexi( دليل المعلم ي ن بلغت دليل املعلم الذي بين يديك هوفي األصل من تأليف ليف بوي س ن Bøyesen( )Liv خالل السنوات من 2002 إلى 2010 في النرويج. وقد قامت اإلدارة املدرسية املعنية بالتربية الخاصة بترجمته من اللغة النرويجية إلى السويدية خالل العام 2013 وتم استكماله بهذه املقدمة السويدية. Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Lärarhandledning för årskurs 1 2 يطرح املعلمون السويديون والنرويجيون وكذلك الباحثون الذين يعملون مع تالميذ متعد دي اللغات أسئلة متشابهة. وهذا ما يجعل دليل املعلم قابال للتطبيق في السويد أيضا. كيف يعرف املرء ما إذا كانت مهارات القراءة والكتابة لدى تلميذ متعد د اللغات تتبع تطورا نمطيا وإذا كان التلميذ يعاني من مشكلة في القراءة والكتابة فهل السبب هو ع سرالقراءة )dyslexi( أم اكتساب لغة أخرى ما هي التدابيرالتي يمكن أن تتخذها املدرسة يجيب دليل املعلم على بعض ن منها هذه األسئلة. ويحتوي هذا الدليل على معلومات عن التجل يات التي يتبي وجود صعوبات القراءة والكتابة/ع سرالقراءة )dyslexi( لدى التالميذ متعد دي اللغات ويحصل القارئ على إرشادات حول كيفية استخدام هذا الدليل. ويتبين من النص أيضا ما هي الغاية من مختلف االختبارات املوجودة في كر اسات التلميذ وكيف ينبغي على املعلم أن يحض راالستقصاء وكيف يقدم املهم ات للتلميذ والوقت امل تاح للتلميذ. كما يقدم هذا الدليل مساعدة في كيفية تفسيرنتائج االختبارات. إن كون دليل املعلم ثنائي اللغة يعني أن النصوص تكون متوفرة بنسختين إحداهما باللغة السويدية واألخرى بلغة األم املعنية. وبوسعك أن تطلب الدليل بعد ة لغات. SPANSKA Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 17

20 كر اسة التلميذ مع الختبارات تهدف اختبارات التلميذ إلى استقصاء مدى مقدرة التلميذ على فك الرموز والقراءة بلغته األم وإلى اكتشاف التالميذ الذين لم يتطوروا كثيرا من الناحية الفونولوجية. وفيها 6 اختبارات لتالميذ الصف األول و 4 اختبارات اختبارات لتالميذ الصف الثاني. وبعض هذه االختبارات يعطي معلومات عم ا إذا كان بوسع التلميذ أن يمي زاألصوات في الكلمات وأن يفك رموز الكلمات. ويتألف أحد االختبارات من سالسل من الكلمات حيث يجب على التلميذ أن يفصل صفا من الحروف إلى ثالث كلمات. وتوجد في الكر اسة أيضا قصص قصيرة مع أسئلة عليها أوتعليمات تتعلق بها. جمع ا أ لمثلة يتكو ن جمع األمثلة من مقابالت مع مدر سي اللغة األم وأخصائيين تربويين ومعلمين أخصائيين ومعلمين يعملون في ست بلديات سويدية. وهم يتحدثون عن طريقة استخدامهم االختبارات وماهي الفائدة التي جنوها من االستقصاءات وكيف تعاونوا على التنفيذ وعن املتابعة والتدابير في املدرسة أو على مستوى البلدية. وقد عمل بعضهم بهذا الدليل لسنوات عديدة وعلى نطاق واسع في حين أن بعضهم اآلخر قام بتجربته على عدد قليل من التالميذ. وبوسع القارئ أن يطلع في نص ين اثنين على دراسات استقصائية للتالميذ جرى فيها استخدام»استقصاء متعدد اللغات لفك الرموز والقراءة/ Flerspråkig.»kartläggning av avkodning och läsning وفي النصوص التي تظهر فيها بيانات عن تالميذ بعينهم تم استخدام أسماء وهمية من أجل حماية هوية التالميذ. وال يتبين في هذه النصوص اسم املدرسة أو البلدية املعنية. استقصاء كلتا ي ن اللغت لدى التلميذ ن وجود التباس فونولوجي في اللغة األم وفي اللغة األخرى عادة ما يتبي لدى التالميذ متعد دي اللغات الذين يعانون من صعوبات ذات طابع متعلق ب عسرالقراءة (dyslexi) في القراءة والكتابة. أما إذا تم تق ص ي التلميذ بلغته األم فقط فقد يكون من الصعب تقييم النتيجة. ومن غيراملستبعد أن يكون سبب سوء النتيجة هوأن التلميذ لم يواكب تطويرمخزون املفردات لديه أوتطويرلغة الكتابة باللغة األخرى. تو صي ليف بوي س ن Bøyesen( )Liv بأن يجري تق ص ي التالميذ الوافدين الجدد بلغتهم األم بالدرجة األولى. Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Elevhäfte med prov för årskurs 1 SPANSKA Namn: Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Exempelsamling التالميذ الذين تلقوا تعليما باللغة الثانية خالل فترة معينة من الزمن يمكن اختبارهم باللغتين معا ولكن يجب في هذه الحالة اعتباراالختبارباللغة الثانية اختبارا مكم ال. ومن املهم أيضا أن يتم تقييم النتيجة انطالقا من مدى نجاح التالميذ اآلخرين في نفس املجموعة اللغوية في أداء املهمات وليس مقارنة النتيجة مع نتائج التالميذ الذين يتحدثون لغة واحدة فقط هي لغة األغلبية. إذا حصل التلميذ على نتيجة متوسطة عند االستقصاء باللغة األم فنادرا ما يوجد مبرر للقلق بشأن التطور العام للقراءة حتى وإن كانت النتيجة منخفضة باللغة األخرى. وال يوجد سبب ملتابعة االستقصاء املعم ق واتخاذ التدابير إال إذا أظهر التلميذ ضعفا في كلتا اللغتين. ويمكن املقارنة بين النتائج على نحو أسهل حينما تكون االختبارات متشابهة في املضمون بكلتا اللغتين. 18 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

21 الجزء 1 المقدمة السويدية كر اسات التلميذ ف المكافئات السويدية لالختبارات ي توجد في النرويج اختبارات قياسية لفك الرموز والقراءة باللغة النرويجية. تدعى االختبارات»استقصاءات مهارات القراءة وتطورها في مركزأبحاث القراءة في ستاڤانغر/ har Kartlegging av leseferdighet och.»utvecklats vid Senter for leseforskning i Stavanger وقد بدأ استخدامها في عام 1994 وهي اآلن موجودة في كافة املدارس في النرويج. وكانت االختبارات من مركزأبحاث القراءة هي املستند في العمل على إعداد اختبارات التالميذ بعدة لغات أم. وليس من السهل في النرويج إجراء مقارنات بين نتائج االختبارات النرويجية العادية ونتائج االختبارات باللغة األم وذلك ألن لها نفس املضمون والترتيبات. أما في السويد فليس لدينا مواد موح دة تكافئ االختبارات القياسية النرويجية. وهذا يعني أنه يجب على املعلمين السويديين أنفسهم أن يجلبوا البيانات من جهات متعددة لكي يعد وا اختبارات وتمارين تتكافأ مع االختبارات باللغات األم. وتجد أدناه اقتراحات بمثل هذه البيانات. وقد توجد تمارين أخرى مناسبة حتى وإن لم يرد ذكرها هنا. Flerspråkig kartläggning, årskurs 1 1. Bokstavsdiktamen Bokstäver ur UMESOL eller dylikt (Hogrefe Psykologiförlaget, 2006) 2. Skriva den första Auditiv perception, Träning av rättskrivning, bokstaven i ett ord Sammanljudning ur Träna dina sinnen av Pia Wallenkrans (Warne förlag,1998) 3. Koppla stora och Något av språken med latinskt alfabet i detta små bokstäver flerspråkiga material 4. Skriva den sista Auditiv perception, Träning av rättskrivning, bokstaven i ett ord Sammanljudning ur Träna dina sinnen av Pia Wallenkrans (Warne förlag,1998) 5. Ord till bild OS 64 (Studentlitteratur, 1997) Ord & bild, Bild & ord (Natur & Kultur, 2013) 6. Bild till ord Höstprovet (Madison Undervisning) Ord & bild, Bild & ord (Natur & Kultur, 2013) Flerspråkig kartläggning, årskurs 2 1. Ordkedjor Läskedjor (Hogrefe/Psykologiförlaget, 2001) 2. Meningsförståelse Vilken bild är rätt? (Natur & Kultur, 2001) SL 60 (Studentlitteratur, 1997) 3. Berättande text. Gåtor Äppel sid 43 (Almqvist & Wiksell, 2002) 4. Skriftlig instruktion. Äppel sid (Almqvist & Wiksell, 2002) Färgläggning Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 19

22 Resultatsammanställning av flerspråkig kartläggning Datum för kartläggningens genomförande: Skolans namn och telefonnummer: Provledarnas namn: Elevens namn: Elevens ålder: Elevens ankomstår till Sverige: Elevens modersmål: Annat språk som eleven använder: Hur mycket modersmålsundervisning eleven har fått i Sverige (år, veckodagar, veckotimmar): Vilket språk är eleven starkast på (fråga eleven). Markera med kryss. Dominans Modersmål Svenska Annat språk tala läsa skriva Övrigt som har med skolgången att göra: KOPIERINGSUNDERLAG, upphovsmän: Gunilla Salo och Elisabeth Lindén تصنيف النتيجة يمكن جمع النتائج في نماذج تصنيفية متوفرة كمستندات يمكن نسخها. في الصفحة األولى تكتب البيانات العامة املتعلقة بذلك االختبار. ومن املهم أن تذكر عمر التلميذ عند مجيئه إلى السويد. كما أن مدى شمولية تعليم اللغة األم هي أيضا ذات أهمية وكذلك رأي التلميذ نفسه بمقدراته اللغوية باللغة األم. إضافة إلى أن التلميذ قد يتحدث عدة لغات. وتحت عنوان:»أمور أخرى ذات صلة باملسيرة الدراسية«يمكن أن يصف املعلم كيف كانت مسيرة التلميذ الدراسية سابقا ويذكر شيئا عن الوضع اللغوي في البلد األصلي كأن يكون التلميذ مثال لم يحصل على تعليم بلغته األم لسبب ما. في الصفحات التالية تمأل النتيجة التي حققها التلميذ. وتجد فيها حدودا تقريبية للقلق ويمكن القيام بتحليل مفص ل ألخطاء التلميذ. كما تجد املستندات التي يمكن نسخها في نهاية هذا الدليل. Registreringstabell för årskurs 1 Delprov Antal uppgifter Ungefärlig gräns för bekymmer Elevens resultat يمكن استخدام هذا النوع من النماذج التصنيفية كمستندات حينما تريد املدرسة أن تقرر بشأن التدابير وعند متابعة مدى تطور التلميذ. 1. Bokstavsdiktamen feltyper: 2. Skriva den första bokstaven 12 7 feltyper: 3. Koppla stora och små bokstäver feltyper/förväxlingar: 4. Skriva den sista bokstaven i ett ord 12 7 feltyper/förväxlingar: 5. Ord till bild förväxlingar: 6. Bild till ord förväxlingar: Elevens bedömning av arbetet med provet glad neutral arg KOPIERINGSUNDERLAG, upphovsman: Liv Bøyesen Registreringstabell för årskurs 2 Delprov Antal uppgifter Ungefärlig gräns för bekymmer Elevens resultat 1. Ordkedjor Meningsförståelse Berättande text. Gåtor Skriftlig instruktion. Färgläggning 9 7 Elevens bedömning av arbetet med provet glad neutral arg KOPIERINGSUNDERLAG, upphovsman: Liv Bøyesen 20 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

23 الجزء 1 المقدمة السويدية فهم تعد د اللغات وصعوبات القراءة والكتابة/ع رس القراءة )dyslexi( تجري أبحاث شاملة حول ع سر القراءة على املستوى الدولي والوطني. وهناك توافق في السويد وفي النرويج على أن املشاكل الفونولوجية تسهم في ع سر القراءة ضمن اللغات األبجدية. وعن هذا األمر كتب هوي ن & لوندباري Lundberg( )Høien & كتابهما»ع سر القراءة من النظرية إلى التطبيق/ till Dyslexi, från teori»praktik في عام ومفاد هذا الكتاب أن ع سر القراءة هو نوع خاص من صعوبة القراءة والكتابة فالشخص الذي يعاني من ع سرالقراءة يجد بالدرجة األولى صعوبات في معالجة النظام الصوتي في اللغة أي النظام الفونولوجي. وهذا ما يجعل من الصعب عليه أن يفك رموز الكلمات وأن يقرأ بطالقة وأن يتهجى األلفاظ. وأحد عواقب ذلك هوأن فهم ما يقرأه التلميذ قد يصبح محدودا أيضا. لقد صاغ إينغڤار لوندباري Lundberg( )Ingvar تعريفا لع سر القراءة في كتابه»الجوانب النفسية والتربوية في القراءة/ pedagogik»läsningens psykologi och الذي كتبه عام 2010 وهو أن:»ع سرالقراءة هوضعف في بعض الوظائف اللغوية وبخاصة الفونولوجية منها التي ت عتبرهامة كي يستطيع املرء االستفادة من مبادئ الكتابة من أجل ترميزاللغة. وأولى تجليات هذا الضعف تكون في صعوبة فك رموز الكلمات تلقائيا عند القراءة كما أنه يظهربوضوح من خالل سوء التهج ي. وقد تشمل العواقب الثانوية صعوبات في فهم القراءة ومحدودية في خبرة القراءة وهذا ما يمكن أن يعيق من زيادة مخزون املفردات واملعرفة بالعالم املحيط. وعموما فإن عسرالقراءة أمريتوارثه األقرباء وهناك ما يبرر وجود ميول جينية يمكن أن تسبب اضطرابات عصبية-حيوية. إن ما يميز ع سرالقراءة هوأنه دائم وصعب العالج. وحتى حينما تصبح القراءة مقبولة الحقا فإن مشاكل التهج ي تبقى موجودة في أغلب األحيان. وعند إجراء تق ص ي معم ق للمقدرة الفونولوجية فإن املرء يجد نقاط ضعف في هذا املجال تبقى موجودة في عمرالرشد.«قواعد ا إلمالء البسيطة والمعقدة بدأ الباحثون واملعلمون يالحظون أن تعليم القراءة يتم على نحوأسهل وأسرع في بعض لغات الكتابة. بعض قواعد اإلمالء في اللغات األبجدية أي نظام الكتابة باللغة وأنماط التفاعل بين الحروف )grafem( ووحداتها الصوتية (fonem) تكون العالقة بينها أكثرمباشرة وانتظاما من غيرها. ويتحدث الباحثون عن قواعد إمالء بسيطة وأخرى معقدة حيث يكون من األسهل فك رموز قواعد اإلمالء البسيطة. وهنا تندرج اللغات: الفنلندية واالسبانية والصومالية والتركية واأللبانية واإليطالية. أما اللغتان السويدية والنرويجية املتشابهتان بالجذور في االسكندنافية القديمة فإنهما تقعان في وسط املقياس تقريبا. وتعتبراللغة اإلنكليزية مثاال على اللغات التي تكون قواعد اإلمالء فيها معقدة حيث العالقة بين الحروف واألصوات غيرقياسية وفيها الكثيرمن االستثناءات. ويمكن أن يتجلى ع سرالقراءة بطرق عديدة اعتمادا على قواعد اإلمالء. إذ إن عدد األشخاص الذين توصلت التشخيصات إلى إصابتهم بع سرالقراءة أكثرفي اللغات ذات قواعد اإلمالء املعقدة كاإلنكليزية مثال منهم في اللغات ذات قواعد اإلمالء البسيطة كاإليطالية. تقول ليف بوي س ن Bøyesen( )Liv في مقالتها املعنونة»اللغة النرويجية كلغة ثانية/ som NOA, norsk»andrespråk من عام 2008 بأن املدرسة تحتاج إلى املعرفة ببنية أنظمة الكتابة وقواعد اإلمالء في مختلف اللغات وكيف تتجلى صعوبات القراءة والكتابة في أنظمة الكتابة هذه. وهذه املعرفة مطلوبة كي يستطيع املعلمون تقييم مدى تطور القراءة والكتابة لدى متعد دي اللغات. كما أنه من املهم أن يعرف املعلمون ما الذي يمي ز قواعد اإلمالء في اللغة األولى لدى تلميذ ال يتحدث لغة األغلبية كلغة أم وما هي مهارات القراءة التي يمكن نقلها من اللغة األم إلى اللغة الثانية. وتساهم هذه املعرفة في فهم مدى التقدم واالستراتيجيات في تطور القراءة لدى التلميذ وقد تقدم العون عند اختيار وسائل القراءة. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 21

24 ا أ لبحاث المتعلقة بتعد د اللغات وصعوبات القراءة والكتابة/ع رس القراءة )dyslexi( إن من لديه اهتمام في تعل م املزيد عن األطفال متعددي اللغات والتالميذ الذين يعانون من ضعف لغوي يمكنه أن يستفيد من قراءة بحثين حازا االهتمام ضمن األبحاث في السويد. كتبت البحث األول إيڤا-كريستينا سالمة Salameh( )Eva-Kristina عام 2003 بعنوان»الضعف اللغوي لدى األطفال مزدوجي اللغة في السويد دراسات وبائية ولغوية/ epidemiological Language impairment in Swedish bilingual children.»and linguistic studies وقد أثبتت دراستها ألطفال ناطقين باللغتين العربية والسويدية ويعانون من اضطرابات لغوية أن الصعوبات اللغوية لدى هؤالء األطفال ظهرت في كلتا اللغتين. كما تبين الدراسة أيضا أن االضطراب اللغوي لدى األطفال متعددي اللغات ال يحظى باالهتمام إال في وقت متأخر مقارنة مع األطفال أحاديي اللغة وقد يتأخر ذلك أحيانا حتى بلوغهم السن الدرا سي. وتؤكد إيڤا-كريستينا سالمة على أهمية أخذ كافة لغات الطفل بعين االعتبار لكي يمكن إجراء تقييم مناسب ملا قد يعاني منه الطفل من صعوبات. أما البحث الثاني فصدرعام 2009 بعنوان:»ع سرالقراءة بلغتين/ språk.»dyslexi på två وكتبته كريستينا هيدمان Hedman( )Christina حيث تعرض فيه لتجليات أنواع مختلفة من صعوبات القراءة والكتابة لدى اليافعين ثنائيي اللغة وخصائصها وتحديدها. ويستند البحث إلى بيانات مأخوذة من عشرة يافعين ناطقين باللغتين االسبانية والسويدية في عمر عاما يعانون من صعوبات كان معلموهم يعتقدون أنها ناجمة عن ع سرالقراءة. وقد درست كريستينا هيدمان مدى االتقان اللغوي شفهيا واملعالجة الفونولوجية والقراءة بصوت عال وفهم القراءة والكتابة في كلتا اللغتين. وتم تحليل النتائج في متوالية ثنائية اللغة من ع سرالقراءة وأعطت أمثلة عن ضعف تحديد عسرالقراءة وفرط تحديده. وكانت النتائج ستبدومختلفة لو أنها اعتمدت على لغة واحدة فقط. ويبرز بحث كريستينا هيدمان أنه ي شترط القيام باستقصاء ثنائي اللغة للوصول إلى تقييم عادل ملقدرات التالميذ والصعوبات التي يواجهونها. التعاون إمكانية هامة ي وغ م ستغل ة تكتب إليسابيت ليندين Lindén( )Elisabeth في رسالتها لنيل شهادة املاجستير»تعد د اللغات وصعوبات القراءة والكتابة شروط االكتشاف/ Förutsättningar Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter»för upptäckt من عام 2010 أنه توجد في املدرسة إمكانية هامة وغير م ستغل ة هي التعاون بين األخصائيين التربويين واملعلمين ومدر سي اللغة األم بشأن التالميذ املشتركين متعد دي اللغات. وقد أعرب املعلمون عن رغبتهم في التعاون أكثر وبخاصة عند االشتباه بوجود صعوبات معينة لدى التالميذ ولكن هناك عوامل عديدة تعيق هذا التعاون. كما طالب املعلمون أيضا بوجود أداة يمكنهم التعاون من خاللها من أجل تق ص ي مدى تطور القراءة لدى التالميذ بكلتا اللغتين. وذلك لكي يكون بوسعهم ضمن أمور أخرى مقارنة الصعوبات املحتملة بكلتا اللغتين وإجراء تقييم معقول التخاذ التدابير. إنه ملن املهم أن يكون هناك تعاون بين املعلم ين املسؤول ين عن تعليم القراءة بكل لغة من اللغتين وأن يكون لديهما اطالع على مدى تطور القراءة لدى التلميذ باللغة األخرى. كما أنه من املهم جدا أن ي تاح لهؤالء املعلمين تطوير كفاءاتهم فيما يتعلق بصعوبات القراءة والكتابة. وتشير ليڤ بوي س ن Bøyesen( )Liv إلى هذا األمر كجزء من أهداف هذا الدليل االستقصائي. أهمية اللغة ا أ لم حسب قانون املدارس )2010:800 املادة 7 من الفصل 10( يحق للتالميذ الحصول على تعليم اللغة األم إذا كان أحد الوالدين يتحدث لغة أخرى غيراللغة السويدية وإذا كانت هذه اللغة هي لغة تواصل التلميذ بشكل يومي في البيت. وينص قانون املدارس )2011:185 املادة 4 من الفصل 5( على أن التالميذ الذين يتحدثون لغة أخرى غيراللغة السويدية يحق لهم أن يحصلوا عند الحاجة على دعم خاص على شكل إرشاد درا سي باللغة األم. كما أن قانون املدارس )املادة من الفصل 9( ينص على أنه يحق للمدرسة أن تنظم تعليما ثنائي اللغة في الصفوف 1 6. على أال يتجاوز التعليم باللغة األم نسبة النصف مع زيادة التعليم باللغة السويدية بالتدريج. 22 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

25 الجزء 1 المقدمة السويدية من المهم أن يطو ر التلميذ جميع لغاته أثبت الباحثان األمريكيان توماس & كولير Collier) 2002 )Thomas & في أبحاثهما أن االهتمام باللغة األم يلعب دورا إيجابيا وحاسما في تطويراللغة الثانية لدى التالميذ ثنائيي اللغة وفي نجاحهم في الدراسة. تشيرهيئة التفتيش املدر سي إلى هذه األبحاث في التدقيق على الجودة الذي قامت به عام 2010 حيث قامت بمراجعة التدابيرالتي اتخذتها املدرسة من أجل تطويراللغة واملعارف لدى التالميذ الذين يتحدثون لغة أخرى غيراللغة السويدية. وتقترح هيئة التفتيش املدر سي أن يحصل التالميذ على إرشاد درا سي باللغة األم على نطاق أوسع. ألن ذلك سوف يوفرللتالميذ شروطا أفضل لتحقيق األهداف الوطنية. كما يجب على املدارس أيضا أن تطور التعاون بين مدر سي اللغة األم واملعلمين اآلخرين. وتؤكد هيئة التفتيش املدر سي على أنه ينبغي أن يواكب تعليم اللغة األم نواحي التعليم األخرى ويصبح جزءا متكافئا معها. كذلك تركز الخطة الدراسية لتعليم اللغة األم املذكورة في الخطة التعليمية للمدرسة األساسية )Lgr-11( على أهمية أن يطو ر التالميذ كلتا اللغتين. وهذا ما ييه ئ الظروف لتحقيق تطور إيجابي في اللغة الثانية والنجاح بالدراسة ولكي يتطور التلميذ ويصبح فردا متعدد اللغات وذا هوية متعددة الثقافات. المراجع تجد مراجع هذا الجزء في الصفحة 16. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 23

26 24 Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska Specialpedagogiska skolmyndigheten

27 Del 2 Kartläggning av läsfärdighet på arabiska Liv Bøyesen Inledning Dessa kartläggningsprov har utvecklats som en del av ett projekt finansierat av Utdannings direktoratet (tidigare Lærings senteret). Projektets syfte har varit att utveckla metoder och material för att upptäcka tvåspråkiga elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Proven kan användas i en bedömning av läsfärdighet hos språkliga minoritets elever som har fått läsundervisning på modersmålet och går i första eller andra klass. Kartläggnings proven har utvecklats på albanska, arabiska, bosniska, syd- och nordkurdiska, persiska, polska, ryska, somaliska, spanska, tamil, thai, turkiska, urdu och viet namesiska. De norska kartläggnings proven: Kartläggning av läs färdighet för åk 2 och 3 (1997 och 2001) har bildat mönster för kartläggningsproven på olika förstaspråk. Nasjonalt senter for leseopplæringogleseforsking (Lesesenteret), tidigare Senter for lese forsking, har haft ansvaret för utvecklingen av de norska proven. Projekt ledare candpaedspec Liv Bøyesen har haft ansvaret för utvecklingen av proven på olika förstaspråk. Hon har tidigare varit knuten till Lesesenteret i arbetet med proven men är nu seniorrådgivare vid Nasjonalt senter for flerkulturell opplæring (NAFO). Det norska Datatilsynet har godkänt projektet och föräldrar har gett skriftligt medgivande till sina barns deltagande i projektet. Tvåspråkiga lärare har lagt ned ett stort arbete med att översätta, komma med förslag och dryfta uppgifterna med projektledaren. De har även över satt väglednings texterna. Flera tvåspråkiga lärare har granskat och kommen terat översättningarna, medan språkforskare har gett råd och tolkat där tvivel har uppstått om ändamålsenligt språkbruk. Det har varit ett mål att texterna ska vara korrekta men också begripliga för de flesta av användarna, det vill säga rakt över variationer i språkbruk hos eleverna och deras familjer. del 2 kartläggning av läsfärdighet Vägledare och koordinatorer för modersmålsundervisningen i städer och samhällen i Sydnorge har hjälpt till med organisationen av utprovningarna. Tvåspråkiga lärare har sam arbetat kring provgenomförandet, kommunikationen med föräldrarna och bedömningen av elevernas läsfärdigheter. Föräldrarna har besvarat ett frågeformulär. Ledningen och lärare vid elevernas skolor har bidragit i organisationen med utprovningen genom att genomföra kart läggningsprov på norska, svara på frågor om undervisningen och diskutera elevernas läs färdig heter med projektledare. När ska proven göras och vilka elever bör genomföra dem? Tvåspråkiga elever som varit med i projektet har genomfört proven i slutet av skolåret i andra och tredje klass. Elever i första och andra klass som har fått läs inlärning på modersmålet bör därför genomföra proven mellan april och juni. Provet för årskurs ett kan även användas för elever i årskurs två. Det kan även vara så att provet för årskurs två är för svårt och att provet för årskurs ett ger mer information om hur långt eleverna har kommit i sin läsning. Där läraren vet att en elev inte kommit lika lång i läs- och skrivutvecklingen på modersmålet som de andra eleverna i årskurs tre kan det också rekommenderas att låta denna elev genomföra provet för årskurs två enskilt (individuellt). En långsam läs utveckling på förstaspråket kan antingen bero på att eleven har haft få timmar på moders målet, att eleven har läs- och skrivsvårigheter eller andra förhållanden. Specialpedagogiska skolmyndigheten Flerspråkig kartläggning lärarhandledning arabiska 25