Slutsats: Sverige vill bli fossilbränsleoberoende!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutsats: Sverige vill bli fossilbränsleoberoende!"

Transkript

1 Slutsats: Sverige vill bli fossilbränsleoberoende! 16 december 2013 överlämnades slutbetänkandet Fossilfrihet på väg till it- och energiminister Anna- Karin Hatt, med en lång rad förslag på hur Sveriges hela fordons- flotta kan bli fossilbränsleoberoende till år Den 12 februari i år gick utredningen i sin helhet på tre månaders remiss. För att påskynda hanteringen av denna viktiga fråga har vi nu sammanställt alla 115 remissvaren från myndigheter, företag, organisationer och enskilda som berörs av omställningen från fossilt till förnybart och effektivt. Den samlade bilden, som vi är först att kunna presentera, är av mycket bred enighet inom fem nyckelområden. 1. Sverige vill bli fossilbränsleoberoende. Av de 115 remissinstanserna ställer sig en överväldigande majoritet bakom det centrala målet. Också ledande fordons- och bränsletillverkare som Scania och Preem ställer sig bakom målet, medan direkt berörda myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten uppskattar den höga ambitionsnivån, men efterfrågar en tydlig handlingsplan för att säkerställa måluppfyllelse. 2. Alla ska med. Enigheten är mycket stor i att utredningen fokuserat för ensidigt på nya personbilar, på samma sätt som den allmänna debatten gör. En jämnare fördelning mellan åtgärder inom bilen/fordonen, bränslet och beteendet efterlyses av nästan alla remissinstanser och alltifrån Klimatkommunerna, med 3,5 miljoner invånare, till KTH och KSLA, önskar nya åtgärder för ökad kollektivtrafik, energieffektivisering och smartare resmönster. Bland annat svensk Handel och Lastfordonsgruppen, med ett 60- tal medlemsföretag, anser att även flyg- och båttransporter bör inkluderas, medan Trafikverket och WWF saknar konkreta förslag för arbetsmaskiner. 3. Morot och piska. FFF- utredningen har lärt fordons- och drivmedelsbranschen begreppet bonus- malus, med en rejäl ekonomisk stimulans till de som väljer de klimatmässigt bästa bilarna och lika stort påslag på de sämre. Nästan alla aktörer är för konceptet, och det som tolkats som motstånd från bl.a. branschorganet BilSwedens sida är i själva verket en invändning mot att utforma styrmedlet som en registreringsskatt; att förstärka befintliga styrmedel kan vara effektivare. För tunga fordon stödjer bland annat E.On, Motormännen förslag om miljölastbils- och busspremie, Scania slår fast att denna även bör stimulera andrahandsmarknaden. 4. Kvotera mera. Efter att regeringens förslag till kvotplikt fått nej av EU- kommissionen har det funnits en bild av att fordons- och drivmedelsbranschen är kritiska till att denna väg stegvis höja andelen förnybara drivmedel i den svenska bränslemixen. Så är det inte. Berörda myndigheter, branschorganet SPBI, producenter som Lantmännen och Preem och intresseorganisationer som Gröna Bilister står alla bakom en stegvist höjd kvotplikt. En ofta återkommande invändning är att den som tillverkar ett biodrivmedel med 90% klimatnytta jämfört med bensin bör belönas för detta jämfört med en producent med 35% klimatnytta, vilket är EU:s lägstakrav inom hållbarhetsdirektivet. Nuläget är snarast det motsatta, där kvoten är lägre satt för HVO, med mycket hög klimatnytta, än för andra typer av biodrivmedel. 1

2 5. Gör om, gör rätt. Boverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, KTH, länsstyrelserna i Dalarna och Jämtland, Malmö stad, Naturskyddsföreningen och Tågoperatörerna är bara några av de många tunga aktörer som underkänner Trafikverkets trafikprognos. Vår långsiktiga nationella transportplan måste göras om och utformas så att den blir i linje med målet, menar man. För tre av utredningens huvudförslag är oenigheten dock så stor att det är mycket svårt att se hur någon regering ska kunna gå fram med förslag utan ytterligare utredning: a) Prispremiemodellen prisas inte. Förslaget att införa en prispremie för ny inhemsk produktion av särskilt eftersträvansvärda biodrivmedel förordas av bl.a. biobränslenas branschorgan SveBio, etanolproducenten Sekab och Naturskyddsföreningen, men kritiseras av bl.a. Energimyndigheten som anser att förslaget är är otydligt och bristfälligt analyserat. Neste menar att modellen strider mot EU:s gällande statsstöds- regler och WTO- reglerna, Sveriges Åkeriföretag varnar för överkompensation för vissa anläggningar, Perstorp och Scania menar att modellen inte är teknikneutral och KSLA önskar en modell som fokuserar på faktisk klimatprestanda snarare än råvara, produktionsteknik eller generationstillhörighet. SPBI avvisar modellen, som ofärdig, kostsam och kortsiktig. b) Skattebefrielse eller inte? Regeringens ambition att i närtid behålla skattebefrielsen för förnybara drivmedel har brett stöd från remissinstanserna, men mer långsiktigt är bilden tveeggad. Energigas Sverige önskar full skattebefrielse för rena och hög- inblandade biodrivmedel t.o.m medan bl.a. Chemrec, Göteborgs stad, Gröna Bilister och Preem vill införa en koldioxidskatt även på förnybara drivmedel, baserat på bränslenas verkliga utsläpp av koldioxid ur livscykelperspektiv. c) Ska vi ändra oss eller bara tekniken? Uredningen sätter störst tilltro till bränslebyte när det gäller att nå målet. Också effektivare fordon får stor betydelse, medan man inte tror lika mycket på beteendeförändringar. De remissinstanser som tar upp denna fördelning menar närmast undantagslöst att beteendeförändringarna underskattas. Svensk Kollektivtrafik anger sig vara nära att nå målet om fördubblad kollektivtrafik till år 2020, vilket utredningen inte bedömer nås ens år 2030, och samtliga länsstyrelser som skrivit remissvar menar att det går att nå större beteende- förändringar med fler skarpa förslag för kollektivtrafiken. Mot detta står bl.a. Svensk Handel och Svenskt Flyg som avvisar förslag som syftar till minskat resande. Med 115 remissvar på en 1064 sidor lång utredning som handlar om hela Sveriges fordons- och drivmedelsarbete fram till år 2030, kan man förvänta sig en mycket brokig bild. Tvärtom har vi på fem centrala områden en stark, samfälld önskan om handling, och även vilka områden som behöver skickas tillbaks till ritbordet är klara. Detta är en mycket stark signal om att kommande regering oavsett sammansättning bör prioritera omställningen till en fossilbränsleoberoende fordonsflotta, och inför valet ge besked om hur arbetet ska utformas. Mattias Goldmann Vd, Fores med sekretariatet Rapporten är framtagen med hjälp av Tobias Persson, Fores. Stort tack! 2

3 Innehållsförteckning Slutsats: Sverige vill bli fossilbränsleoberoende!... 1 Remissvaren område för område... 3 Mål och inriktning... 4 Potential... 5 Fordonsbeskattning... 6 Drivmedelsbeskattning... 7 Kvotplikt... 8 Prispremiemodell... 9 Förmånsbeskattning och reseavdrag Kollektivtrafik Bilpool Cykling Lastbilar Vägavgifter och kilometerskatt Information Elektrifiering Stadsmiljö Samordning och planering Remissvaren område för område Nedan redovisas de viktigaste synpunkterna per sakområde, med de övergripande målen först, utredningens åtgärdsförslag därefter och slutligen utredningens förslag på fortsatt hantering. Med över tusen sidor remissvar från 115 aktörer är det självklart att alla åsikter och förslag från varje organisation inte finns med i denna sammanställning, men vi har eftersträvat att ge en neutral och allsidig bedömning av vad organisationerna anser. Vi lyfter fram de ståndpunkter och skrivningar vi bedömer som särskilt relevanta för det fortsatta arbetet, med en viss men begränsad tyngdpunkt för större aktörer en enskild konsults åsikter redogörs mindre utförligt för i denna sammanfattning än ett branschorgan som representerar miljarder i omsättning eller en organisation med många tusen medlemmar. Vi har endast undantagsvis skrivit ut aktörernas förkortningar eller förtydligat vad de representerar; målgruppen för denna sammanställning bedöms veta detta eller kan finna det med en enkel sökning. För varje punkt är upplägget att först redogöra för de som håller med utredningens förslag, därefter de som har invändningar och slutligen de som direkt motsätter sig förslagen. I ett särskilt dokument, som återfinns på sekretariatet.se/facit2 finns synpunkterna samlade per remissinstans. På regeringens officiella webbplats finns samtliga inkomna remissvar i dess helhet. 3

4 Mål och inriktning Av de 115 remissinstanserna ställer sig en överväldigande majoritet bakom det centrala målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta. Flertalet aktörer ställer sig bakom utredningens tolkning av begreppet, dvs 80% minskad klimatpåverkan från fordonsflottan till år 2030 jämfört med år 2010 eller 80% förnybara drivmedel i transportsektorn. Flertalet aktörer anger att det behövs ytterligare åtgärder jämfört med vad utredningen föreslår för att nå målet. Naturvårdsverket, Fordonskomponentgruppen, Gröna Bilister, Svebio och BioDriv välkomnar utredningen och ställer sig i stort sett bakom utredningens förslag och slutsatser. Stockholms Universitet menar att utredningens ambition för minskat fossilberoende är tämligen lågt satt, i relation till en minskning med 120 % som GDR anger. WWF anser att det är viktigt med ett ambitiöst mål för förnybar energi till 2030 då detta är relevant för de investeringar som görs idag inom transportsektorn, och vill se bindande delmål om 80 % förnybar energi och 100 % förnybar el till 2030 kombinerad med en kraftig energieffektivisering. Elbil Sverige anser att målsättningen bör vara att alla utsläpp från personbilstrafiken ska vara klimatneutrala till 2030, eftersom dessa har bättre förutsättning att elektrifieras än tunga fordon. Länsstyrelsen Jämtland poängterar att implementeringen av föreslagna åtgärder bör ske skyndsamt. Energimyndigheten uppskattar den höga ambitionsnivån men efterfrågar en tydlig handlingsplan med motiv och konsekvensanalyser för förslagen. Saknar en analys av vilka effekter omställningen kan få på människors välfärd. Anser att godstransporter borde ha fått större utrymme, framför att de som går på väg. Västra Götalandsregionen och sekretariatet ställer sig bakom målet om en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen men ser det som en brist att åtgärderna inte viktas i angelägenhetsgrad och tid. Volvo Personvagnar saknar en övergripande strategi för hur man tydligt avser att nå målet och en samhällsekonomisk analys av de olika förslagen. KTH påpekar att utredningens förslag inte räcker för att nå de mål som utredningen satt upp eller de långsiktiga målen. BilSweden står bakom omställningen till fossilbränsleoberoende, men inte bakom målet; Det är en nödvändig omställning som måste göras, men utvecklingen måste gå i resonabel takt och Det innebär en risk för Sverige att gå så mycket fortare fram än resten av vår omvärld. Motormännen stödjer visionen men anser att utredningen fokuserar för mycket på bilar och saknar förslag till hur alternativen kan utvecklas. SPBI delar inriktningen att trafiksektorn på sikt ska bli fossilfri men ser inte 80 % minskade växthusgasutsläpp som ett realistiskt mål att uppnå till 2030 utifrån ett samhälls- ekonomiskt perspektiv, menar att förslagen bättre bör harmoniseras med EU:s samt anger att utredningens förslag inte räcker för att nå målet. Umeå universitet menar att begreppen fossiloberoende och fossilfri fordonsflotta är otydligt definierade och anser att en fossilbränsleoberoende flotta bör definieras i termer av andel tillfört biodrivmedel. De saknar också en analys av hur konsumenter ställer sig till ekonomiska incitament av den typ som föreslås samt vilka effekter de får på annan typ av konsumtion, och anser att beteende- och attitydfrågor inte belyses tillräckligt sekretariatet avvisar utredningens syn på utveckling; tvärtom är den ofta logaritmisk eller exponentiell. 4

5 Konjunkturinstitutet och Motorbranschens Riksförbund ifrågasätter hur realistisk målsättningen om en fossiloberoende fordonsflotta är, då den innebär att Sverige går 20 år föra andra EU- länder, och anger att ett separat klimatmål för transportsektorn ökar kostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser. MRF anser också att förslagen är för fokuserade på nybilsförsäljningen av personbilar. Trafikanalys saknar en analys av kostnadseffektiviteten för styrmedel eller åtgärd, samt en samhällsekonomisk analys och konsekvensbedömning för industri och näringsliv, och påpekar att det blir svårt att nå målet om trafikarbetet utvecklas som referensscenariots prognos anger. Chemrec anser att inga ytterligare utredningar krävs för att börja förbereda lagstiftning och implementera meningsfulla styrmedel. Länsstyrelsen Västra Götaland påpekar att en minskning av behovet av transporter, särskilt i städerna, ger så många positiva samhällseffekter att det bör prioriteras högre. Göteborgs stad och Klimatkommunerna saknar konkreta och genomarbetade förslag, framför allt inom området transportsnålt samhälle och kollektivtrafikens roll. Lastfordonsgruppen är positiva till satsningar på att miljöanpassa alla typer av transporter, och anser att även flyg- och båttransporter bör beaktas i utredningen. Svensk Handel och Svenskt Flyg menar att det är fel att sträva efter att minska transporterna. Lunds Universitet påpekar att folkhälsovinstens storlek beror på hur omställningen utformas och efterfrågar samordning av policies för klimat och luftföroreningar så att synergieffekten ska bli så stor som möjligt. Potential Flertalet aktörer som kommenterat potentialen för biodrivmedel menar att den är större än utredningen anger. Samma sak gäller potentialen för ökad kollektivtrafik, cykling och minskat resande. Potentialen att effektivisera nya fordon bedöms av några aktörer vara överdriven, särskilt som målet gäller hela fordonsflottan, inte bara nya bilar. Sveaskog framhäver att det är möjligt att nå målet till 2030 och att de delar utredningens slutsats att tillgången till råvara från skogen är tillräcklig för att nå detta. KSLA anger att tempot för omställningen till biodrivmedel måste höjas för att uppsatta mål ska kunna nås, och bedömer att förändrade persontransporter har störst potential, t.ex. genom förtätning av städer, förbättrad kollektivtrafik och bilpooler. LRF menar att potentialen att öka uttaget av hållbar biomassa från jord- och skogsbruket är stor, vilket utredningen påpekar. KSLA menar att behovet av att ersätta fossila drivmedel för tunga transporter kan förväntas blir större än vad utredningen beräknat, vilket borde öka efterfrågan på biodrivmedel. Lantmännen menar att Sverige kan öka produktionen av biodrivmedel tiofalt redan på kort sikt och att vi vinner på att leda utvecklingen av biodrivmedel och fordon. Arizona Chemicals anger att råtallolja för drivmedel inte kan anses vara hållbart eftersom kemiindustrin som i dagsläget använder råtalloljan skulle byta till fossila bränslen om mer råtallolja blev biodrivmedel. 5

6 Svensk Fjärrvärme anser att tillgången på förnybara bränslen är god och ser därför inte att konkurrensen mellan olika användningsområden idag är något hinder för att öka andelen biodrivmedel i transportsektorn. Svenska Trädbränsleföreningen menar att det går att öka uttaget av timmer och massaved i Sverige. Scania delar inte utredningens fokus på vilka biodrivmedel vi kan producera i Sverige, och inte heller fokuseringen på biodrivmedel producerade med mer komplicerade tillverkningsprocesser än dagens. Kommerskollegium anser att biodrivmedel bör produceras utifrån den råvara och mark som är mest lämplig och exporteras av de länder som har bäst förutsättningar. SBPI delar inte utredningens tilltro till en stor ökning av biogas och DME då det ställer stora krav på genomgripande förändringar av fordonsflottan, vilket innebär en dyr utbyggnad av infrastruktur för gasformiga medel. De anser att hinder mot att effektivt utnyttja industriell restvärme från potentiell biodrivmedelsproduktion och raffinaderier bör undanröjas så snart som möjligt. Energigas Sverige anger att fokus är för mycket på energieffektivitet och att omställningen från fossilt till förnybart har nedprioriterats i utformning av styrmedel. KSLA påpekar att det är viktigt att börja bygga upp en stark inhemsk produktion för att säkra transportsektorns energiförsörjning på längre sikt. SEKAB saknar konkreta förslag på hur upphandlingens roll ska stärkas. Länsstyrelsen i Stockholms län hade gärna sett ett större fokus på att minska behovet av transporter och vill ge Trafikverket möjlighet att utnyttja medel för att finansiera åtgärder inom fyrstegsprincipen. Fordonsbeskattning Samtliga remissinstanser som tar upp frågan om fordonsbeskattning, anser att den bör förändras för att bättre styra mot målet. Nästan alla remissinstanser är övergripande positivt inställda till förslaget om bonus- malus- beskattning av fordon, även om några föreslår en annan beskattningsmodell. Enigheten är mindre gällande hur detta ska utformas, och om det behöver utredas mer eller tvärtom införas snarast. Att i närtid höja supermiljöbilspremien har mycket brett stöd. Förändringar av förmånsbeskattningen behandlas av relativt få remissinstanser. Naturvårdsverket och sekretariatet tillstyrker en bonus- malus- beskattning som ny registreringsskatt, medan Volvo PV, BilSweden och MRF stödjer principen men är emot att den utformas som registreringsskatt. Naturskyddsföreningen vill införa systemet, med regelbunden revidering, ingen viktdifferentiering, höjd supermiljöbilspremie som avskaffas när bonus- malus införs, årlig fordonsskatt behålls. Energigas Sverige och Malmö stad är positiv till modellen men kan inte ta ställning mellan förslagen. Elbil Sverige vill att bonus- malus införs vid köp och registrering av nya fordon senast 2016, med bonus baserad på räckvidd utan fossila bränslen och malus relaterad till Co2- utsläpp, och NEVS vill se tydligare incitament i bonus- malus- modellen för att främja en ren eldrift. Gröna Bilister vill hellre att skatten baseras på energiförbrukning än koldioxidutsläpp och bl.a. Ynnor och Vätgas Sverige ifrågasätter viktbaseringen. Power Circle stödjer förslaget om bonus- malus- beskattning, men modellen bör inte präglas av synsättet att varje gram koldioxid ska värderas lika. Klimatkommunerna och Stockholm stad påpekar att det är viktigt att nivån i bonusen och skatten blir tillräckligt hög för att få önskad effekt. 6

7 Energimyndigheten vill att förslagen utreds vidare, likaså KTH som menar att en koldioxidskatt på bränsle kan fungera väl så bra. Göteborgs stad föredrar en ökad beskattning av bränslen framför fordonsbeskattningen, för att gynna sparsam körning. Om en bonus- malus- modell införs förordar de en modell med utveckling av dagens fordonsskatt, miljöbilsdefinition och supermiljöbilspremie, kombinerat med koldioxiddifferentierat förmånsvärde. Skatteverket avstyrker en registreringsskatt till förmån för en skärpt koldioxiddifferentiering av fordonsskatten, vilket Trafikanalys önskar utrett. Ynnor avstyrker förslagen till förändrad bilförmånsbeskattning, och förordar istället en förenklad förmånsvärdesberäkning baserad på bilens pris och utsläpp av koldioxid, instämmer i utredningens förslag till nedsättning av förmånsvärdet för alternativt drivna förmånsbilar, men förordar att även företagen får ta del av motsvarande nedsättning. De håller med utredningen om att förmånsvärdet för en renodlad elbil ska sänkas till 30 % av förmånsvärdet för jämförbar bil utan eldrift, medan skatten för bilar som är äldre än 25 år bör sättas till kronor per år. Region Skåne är positiva till förslagen om sänkt förmånsvärde för elbilar och laddhybrider. Bl.a. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Motormännen, Power Circle och Ynnor vill höja supermiljöbilspremien, Ynnor kombinerat med en inköpspremie på kronor för bilar som kan drivas på förnybara bränslen, medan Motormännen vill skattebefria elbilar. Umeå Universitet föreslår att premierna endast betalas ut mot uppvisande av kvitton på tankade förnybara drivmedel över tid sekretariatet bedömer att konvertering av befintliga bilar behövs för att nå målet och bör stöttas ekonomiskt, Länsstyrelsen i Dalarna vill utreda konverteringsstöd för etanoldrift. Elbil Sverige stödjer den differentierade supermiljöbilspremien men anser att ersättningen är för hög till laddhybrider. Gröna Bilister vill att fossilberoende bilar ska sluta säljas år Drivmedelsbeskattning Många remissinstanser tillstyrker att förnybara drivmedel successivt beläggs med energiskatt och koldioxidskatt, utifrån faktiskt energiinnehåll och klimatpåverkan, givet att konkurrenskraften gentemot de fossila alternativen bibehålls. I det korta perspektivet menar många dock att skattebefrielsen behöver behållas. Skogsstyrelsen förordar generella, sektorsövergripande styrmedel såsom koldioxidskatt men delar utredningens bedömning att koldioxidskatten skulle behöva höjas till en mycket hög nivå för att ensamt kunna åstadkomma en omställning av transportsektorn och därför är kompletterande styrmedel nödvändiga. Länsstyrelsen i Dalarna delar utredningens uppfattning att koldioxidskatten kommer få en allt mindre trafikdämpande och energiminskade effekt. Chemrec och Göteborgs stad menar att energiskatt ska tas ut på energiinnehåll istället för volym eller vikt, och att koldioxidskatt bör utgå efter bränslens verkliga utsläpp av koldioxid. Gröna Bilister önskar en klimatbaserad bonus- malus- beskattning för drivmedel som baseras per energienhet i livscykelperspektiv, med skatterabatt för biodrivmedel som har hållbarhetsbesked från Energimyndigheten. Länsstyrelsen i Stockholms län saknar åtgärder för att gynna ökad biogasproduktion. 7

8 Preem förordar fortsatt koldioxidskattebefrielse för förnybara drivmedel i nuläget, längre fram en koldioxidskatt baserad på verkliga utsläppsnivåer, och energiskatt på biodrivmedel för att styra mot minskad förbrukning av energi. BAFF föreslår fortsatt skattefrihet för låginblandning t.o.m och för koncentrerade biodrivmedel t.om Elbil Sverige vill se en utökad koldioxidskatt som även omfattar produktion och framställning av respektive energislag. VärmlandsMetanol önskar belyst möjligheten att enbart använda höjd koldioxidskatt på fossila bränslen som styrmedel, där de inte delar utredningens uppfattning att den i så fall måste höjas till en mycket hög nivå. Energigas Sverige anser att regeringen omgående bör ansöka om kommissionens godkännande av full skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel tom Energimyndigheten och Gröna Bilister vill stegvis höja energiskatten på diesel fram till 2020 för att summan av skatterna ska bli densamma som för bensin. Sveriges Åkeriföretag menar att en höjning av momsen på diesel skulle innebära att Sverige kan reducera utsläppen av CO2 med en smärre förändring av beteende, samt att drivmedel producerade med cellulosa som bas bör vara garanterade stöd till 2030, medan stödet till drivmedel producerade från socker, stärkelse eller fetter bör vara borta till år Naturskyddsföreningen, Volvo, Västra Götalandsregionen m fl anser att en höjd energiskatt på diesel samt HVO skattemässigt bör behandlas på samma sätt som övriga biodrivmedel. Naturvårdsverket tillstyrker förslaget att utreda en höjning av nivån på koldioxidskatten, och önskar att fordonsgas beskattas på samma sätt som bensin, medan Tekniska Verken menar att fordonsgas fortsatt bör ha lägre beskattning för att öka användningen av biogas, men påpekar att det är särskilt viktigt att premiera fordonsgas med hög andel biogas. Konkurrensverket stöder utredningens förslag om en höjning av energiskatt på fossil fordonsgas, samt förändrade avdragsbestämmelser för HVO. Lantmännen anser att klimatinriktade styrmedel för biodrivmedel bör införas senast 2015, att E10 bör vara standardbensinen inom två år, och bättre stimulera E85. SEKAB vill se stimulans för fortsatt användning E85 och ED95. Kvotplikt Majoriteten av remissinstanserna stödjer förslaget om kvotplikt, och flera påpekar att det är viktigt att den baseras på växthusgasutsläpp istället för volym. En återkommande kritik är att nivåerna i det förslag som regeringen lagt är för lågt satta och bör höjas, samt att det är för osäkert vad som händer med förslaget. Flera påpekar även vikten av att införa ett certifikatsystem inom kvotplikten. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna i Dalarna, Jämtland och Västra Götaland och SPBI tillstyrker kvotpliktssystemet som modell. Preem, Göteborg Energi och WWF är för en stegrande och ambitiös kvotplikt för både bensin och diesel och anser att det nuvarande förslaget är för lågt satt. Naturskyddsföreningen vill se en successiv höjning till 100% kvotplikt år Avfall Sverige, LRF, Svebio och Trädbränsleföreningen menar att kvotplikten är ett bra system men att det bör ändras så att biodrivmedel med hög klimatprestanda premieras och volymerna ökar. Energimyndigheten tillstyrker en höjning av kvoten för bensin till 9,5 volymprocent vid 2017, samt en höjning av kvoten för diesel till 15 volymprocent, samt utredningens förslag om hur kvotplikten ska utvecklas efter 2020, t.ex. att basera den på växthusgasreduktion. 8

9 E.On, Energigas Sverige, Gröna Bilister, Göteborg Energi och Göteborgs stad menar att ett långsiktigt mål för kvotpliktssystemet bör sättas upp, i praktiken ett mål för användning av biodrivmedel till Jordbruksverket stödjer möjligheten att uppnå kvotplikten genom handel med certifikat. Arizona är kritiskt till en kvotplikt mellan åren då det skulle innebära en ytterligare efterfrågan på råtallolja, vilket de inte ser som hållbart. Därefter kan en kvotplikt införas, men kombinerad med energi- och koldioxidskatt. Neste är kritiska till den föreslagna utformningen av kvotpliktslagen i utredningen eftersom det diskriminerar HVO, och önskar ett harmoniserat kvotpliktssystem på EU- nivå, om möjligt baserat på livscykelutsläpp. Perstorp menar att detaljreglering som kvoter och prispremier snedvrider marknaden och begränsar investeringsviljan. Om kvotplikten införs bör kvoter för diesel och bensin vara separata, rena biodrivmedel fortsätta ha skattebefrielse, och dubbelräkningsprincipen inte införas. Motormännen avvisar förslaget. Prispremiemodell Många remissinstanser har svårt att ta ställning till prispremiemodellen för ny produktion av biodrivmedel och anser att den bör utredas vidare. Det gäller såväl den legala aspekten om EU- kommissionen godkänner att modellen kombineras med skattebefrielse som vilka faktiska effekter modellen skulle få. Vikten av teknikneutralitet lyfts fram av många aktörer även när det gäller vilka drivmedel som ska prioriteras. Klimatkommunerna och Naturskyddsföreningen stödjer modellen. BAFF menar att prispremien ligger på en rimlig nivå och att volymmålen 13 TWh år 2020 och 33 TWh år 2025, men att tiden bör förlängas till 15 år. Därtill bör årliga kvoter kunna rullas över till kommande år. Chemrec är positiva till att modellen stimulerar inhemsk produktion av andra generationens biodrivmedel, menar att modellen är förenlig med EU:s statsstödsregler då den nuvarande utformningen innebär att prispremien blir en avgift, och avvisar att ett certifikatsystem skulle vara att föredra. Sekab anser att prispremien ligger på en rimlig nivå och bör införas snarast, men efterlyser en kontrollmyndighet som kan hantera oförutsedda effekter/chocker i systemet och ser i likhet med Svebio förslaget med återbetalningsskyldighet/negativa premier som problematiskt. VärmlandsMetanol menar att det föreslagna riktpriset på 12 kronor/liter för biodrivmedel per liter dieselbränsleekvivalent är för lågt satt med tanke på produktionskostnaden. E.On är positiva till modellen, men menar inte att den är tillräcklig t väl utvecklad. Energigas Sverige ser modellen som ett nödvändigt komplement till kvotpliktssystemet, för att reducera marknadsrisken för nya tekniker. Göteborg Energi stödjer modellen, men tycker att det är viktigt att utreda hur denna förhåller sig till andra regelverk, framför allt kvotplikt. E.On anser att förslaget om utvecklad kvotplikt bör ges särskild prioritet som huvudsakligt medel för att öka användningen av förnybara bränslen i vägtransporterna, och att det bör genomföras snarast. Gröna Bilister ser prispremie som ett bättre styrmedel än kvotplikt för att stimulera de bästa och mest avancerade biodrivmedlen. 9

10 Arizona, Perstorp och Scania anser inte att prispremiemodellen är teknikneutral, medan KSLA önskar att styrmedel för biodrivmedel fokuserar på faktisk klimatprestanda snarare än råvara, produktionsteknik eller generationstillhörighet. Riktade stöd mot utbudssidan bör endast användas i undantagsfall. Energimyndigheten och SPBI avvisar modellen som ofärdig, kostsam och kortsiktig. Statens väg- och transportforsknings- institut förordar inte ett prispremiesystem för biodrivmedelsproduktion eftersom detta i kombination med kvotpliktssystem skapar ett styrsystem med två restriktioner för ett mål. Neste menar att modellen strider mot EU:s gällande statsstödsregler och WTO- reglerna, och Sveriges Åkeriföretag varnar för överkompensation för vissa anläggningar. Södra Skogsägarna påpekar att det måste finnas övergångsregler så att inte existerande produktion av biodrivmedel ställs utanför systemet för prispremier. Trafikanalys menar att systemet gynnar producenter som är först ut med ny teknik, och missgynnar de med nyare teknik vilket skulle kunna motverka teknikutveckling. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att förslaget om prispremie och kvotplikt innebär en inlåsningseffekt för drivmedelsdistributörer som leder till att innovations- och investeringsviljan kan bli svag för helt nya biodrivmedel. Jordbruksverket anser att utredningen inte bör utesluta jordbruksråvaror som inte är energiskog, inte bör missgynna befintliga anläggningar och bör utformas så att det inte blir en dubbelfinansiering med andra stöd. Preem menar att prispremiemodellen i dagsläget är för oklar för att dra fullständiga slutsatser kring och anser att huvudprincipen för styrmedel ska vara att de riktas mot efterfrågesidan. Kommerskollegium anser att det är ineffektivt att särskilt rikta in sig på styrmedel som främjar inhemsk produktion av biodrivmedel och förespråkar lägre tullar på biobränslen och minskade subventioner för att öka tillgången av biobränslen på en global nivå. Konkurrensverket, Skogsindustrierna och LRF vill ytterligare utreda prispremiemodellen. Kammarrätten i Stockholm menar att det föreslagna regelverket bör anmälas till EU- kommissionen. Vägavgifter och kilometerskatt Många anser att vägavgifter i ökad utsträckning bör få en miljöstyrande effekt, men enigheten är begränsad gällande t.ex. vilka fordon som ska befrias från trängselskatt. Kilometerskatt för lastbilar får ungefär lika delar positiva och negativa kommentarer. Naturskyddsföreningen vill införa kilometerskatten snarast. Länsstyrelsen, Energimyndigheten, Klimatkommunerna, Skogsindustrierna och Volvo tillstyrker förslaget om utredning av kilometerskatt, Volvo är dock kritiska till återföringen av inbetald skatt. Tågoperatörerna anser att det är en stor brist att utredningen inte har utrett hur en kilometerskatt på tunga lastbilar ska införas och menar att banavgifterna bör frysas tills det införs en kilometerskatt på lastbilstrafik som minst är i nivå med banavgiften. KSLA och Sveriges Åkeriföretag vill utreda frågan vidare. Svebio och Trädbränsleföreningen anser att tyngdpunkten i beskattningen bör läggas på bränslet, inte fordonet, och avvisar därför en kilometerskatt för lastbilstransporter. Skogsindustrierna anger att kilometerskatt saknar koppling till utsläpp. LRF och Motormännen vill hellre se satsningar på investeringsstöd till klimat- och miljösmarta lösningar som tex bredband och hybridbilar. 10

11 Göteborgsregionens kommunalförbund bedömer att förslaget om trängselskattebefrielse för kommersiellt använda miljöfordon är väl avvägt. BAFF, Göteborgs stad och Ynnor förordar att miljölastbilar befrias från trängselskatt, Ynnor vill vidga det till miljöbilar. Statens väg- och transportforskningsinstitut anser inte att miljödifferentiering av trängselskatten för kommersiellt använda fordon bör införas, då det motverkar trängselskattens mål, medan Trafikförvaltningen i Stockholms län accepterar undantag för lastbilar med hög miljöprestanda, men inte för privatbilar. Naturskyddsföreningen är tveksamma till att befria tunga lastbilar och elektriska lätta lastbilar från trängselskatt. Förmånsbeskattning och reseavdrag Remissinstanserna är djupt splittrade gällande förslagen om förändring av förmånsbeskattningen och reseavdraget. Energimyndigheten önskar en utredning av långsiktig beskattning av vägtrafiken samt att effekterna av nuvarande system för reseavdrag ska utredas. Naturvårdsverket och Skatteverket vill låta utreda reseavdraget, Skatteverket önskar ett administrativt enklare system eller en avveckling av det samma. Göteborgs stad, Klimatkommunerna, sekretariatet och Naturskyddsföreningen vill att reseavdraget utvecklas och blir fordonsneutralt, Motormännen vill skärpa tillsynen. MRF vill höja reseavdraget. Göteborgs stad och Klimatkommunerna menar att det är angeläget att utredningen går vidare med förslaget om att ändra förmånsbeskattningen då dagens system driver mot ökad bilanvändning. Ynnor vill skärpa kontrollen av förmånen för fri parkering, samt förordar att förmån av fri parkeringsplats för förmånsbil ska lyftas ut från förmånsvärdet och beskattas separat. Gröna Bilister vill att kollektivtrafikkort och cykel införs i förmånsbeskattningen på samma sätt som bil. Klimatkommunerna vill att kommuner ska tillåtas beskatta parkeringsplatser. Elektrifiering Näranog alla aktörer som kommenterar förslagen om stöd för laddinfrastruktur tillstyrker detta och flertalet vill se samma stöd för snabbladdning. E.On och Göteborg Energi stödjer utredningens förslag. Energimyndigheten tillstyrker förslaget att Energimyndigheten och Trafikverket ska utreda stöd till snabbladdningsstationer, samt att Boverket ska utforma byggregler så att parkeringar vid ny eller ombyggnad förses eller förbereds för laddplatser, vilket även WWF välkomnar. Power Circle, Region Skåne och Svensk Energi vill ha statligt stöd till normalladdning, önskar att en nationell samordnare för laddstationer utses, påpekar att stöd till snabbladdning bör utredas skyndsamt och att det bör finnas krav på att bygga eller förbereda för laddplatser i samband med nyanläggning av parkeringsplats. De önskar också att en kvalitetssäkrad databas för laddstationer bör tas fram av tex Trafikverket. 11

12 Elbil Sverige vill se satsningar på ett rikstäckande nät för snabbladdning, att laddstationer ska subventioneras med 50% av kostnaden för material och arbete. NEVS saknar förslag på incitament för att stimulera utbyggnad av snabbladdstationer för rena elfordon. Vattenfall önskar stöd för laddinfrastruktur för normalladdning och att det underlättas för privata aktörer att bygga ut snabbladdning genom att utse geografiska platser för detta. Laddning på arbetsplatsen bör undantas förmånsbeskattning och en myndighet bör få ansvar för att upprätthålla en nationell databas över laddplatser och information. Gröna Bilister menar att en övergång till eldrift passar särskilt bra för glesbygden och betonar vikten av infrastruktur för snabbladdning i hela Sverige. Stadsmiljö Utredningens förslag om särskilda stadsmiljömål, - avtal och - program får brett gillande och bedöms som viktiga stöd för kommunala och regionala aktörer att genomföra infrastrukturförändringar som underlättar för omställningen. Tillväxtanalys stödjer utredningens förslag om stadsmiljömål och stadsmiljöprogram, liksom Boverket som önskar vidare utredning angående stadsmiljöprogram och stadsmiljöavtal, men anser inte att det finns något behöv av ett stadsmiljömål då det finns i miljömålet God bebyggd miljö. Kommunal skatt på parkeringsplatser bör kunna tas ut och fastighetsägaren bör vara skattskyldig, men det bör utredas vidare. Det gäller också hur kommuner ska kunna ställa krav på framtagande av transportplaner vid nyanläggning och utvidgning av transportintensiv verksamhet. Statskontoret delar utredningens bedömning att det är angeläget att länsstyrelserna ges bättre förutsättningar att stötta kommunerna i den sektorsövergripande planeringen och dess samordning med nationella mål. Stockholm stad anger att de behöver nya verktyg för att kunna fördjupa arbetet med stadsplanering, däribland att få rådighet över trängselskatten och möjlighet att reservera bilplatser för bilpooler i gatumark, vilket även trafikförvaltningen i Stockholms län anger och Motormännen vill låta utreda. SKL anser att intäkterna från trängselskatt ska gå till den berörda kommunen/den regionala nivån. Tillväxtverket stödjer förslaget om statligt ekonomiskt planeringsstöd till kommuner som kan uppvisa översiktsplaner som bidrar till att nå klimatmålen. Energimyndigheten och Trafikverket tillstyrker stadsmiljöavtalet, önskar själva en roll i detta arbete, vill öka kommuners möjlighet att reglera markanvändning, samt tycker att länsstyrelser ska få ett tydligare uppdrag när det gäller regional planering. Formas anser att förslaget om stadsmiljöprogram på 30 miljarder kronor bör avsätta medel för uppföljning och utvärdering av programmet. Malmö stad och Länsstyrelsen i Stockholms län vill att förslagen om stadsmiljömål och stadsmiljöprogram genomförs, men vill utöka såväl fokus som avsatta medel avsevärt. SKL tillstyrker förslaget om stadsmiljöprogram och önskar att regeringen utreder ett system för kompletterande finansiering av infrastrukturen i form av generella brukaravgifter. Klimatkommunerna påpekar att det är viktigt att det blir långsiktigt och inte enbart blir till för de större städerna, Länsstyrelsen i Jämtland anser att det är olyckligt att utredningen föreslår att medlen för stadsmiljöavtal fördelas efter befolkningsstorlek och Länsstyrelsen i Norrbotten menar att utredningen fokuserar mer på stadsplanering än samhällsplanering. 12

13 Bilpooler Ett fåtal aktörer tar upp frågan om bilpooler, men enigheten bland dem om behovet av ytterligare stimulans för bilpooler är mycket stor. Gröna Bilister anser att bilpooler bör få sänkt moms, förtur till attraktiva parkeringsmöjligheter etc. Sveriges Kommuner och Landsting framhåller att lagstiftningen behöver ändras för parkeringsplatser till el- och bilspoolsbilar. Sunfleet anger att det krävs en juridisk definition för bilpoolsbilar, i likhet med vad taxi och färdtjänst har, för att möjliggöra att branschen ges tillgång till attraktiva parkeringsplatser sekretariatet önskar att bilpoolsbilar ska kunna parkera flytande à la Amsterdam. Transportstyrelsen konstaterar att området bilpooler är komplext och att fler myndigheter bör ingå i det föreslagna uppdraget om rätt för kommunerna att reservera parkeringsplatser för bilpooler, med Trafikverket som huvudansvarig. Klimatkommunerna är positiva till att Trafikverket ska få fortsätta att stödja kommunerna i införandet av bilpooler och att Trafikverket får i uppdrag att utreda om kommuner kan upplåta parkeringsplatser för bilpooler. Cykling Det fåtal aktörer som kommenterat cykelfrågorna, är alla kritiska till bristen på konkreta förslag för ökad cykling och menar att potentialen för överflyttning från bil till cykel är mycket större än utredningen tycks tro. Länsstyrelsen i Stockholms län saknar förslag som främjar elcyklar, elmopeder och eldrivna packcyklar. Gröna Bilister anser att cykelbanorna bör få en högre prioritet, dras funktionellt och få högre prioritet t.ex. gällande sopning. Kollektivtrafik Bristen på konkreta förslag för kollektivtrafiken kritiseras av många remissinstanser. Förslagen på vad som bör ingå framgent är många, bl.a. avseende samordning och delfinansiering. Energimyndigheten, Göteborg Energi, Länsstyrelsen i Stockholms län m.fl. är kritiska till att utredningen inte lämnar några skarpa förslag för att främja kollektivtrafik. Gröna Bilister önskar nya fördubblingsprojekt av kollektivtrafiken efter 2020, efterfrågar enhetliga betallösningar och mer bekväm kollektivtrafik, samt vill att förmånsbeskattningen ses över och förnyas så att kollektivtrafikkort och cykel kan ingå i detta. Länsstyrelsen i Dalarna önskar konkreta förslag till en nationell samordning av betalningssystem inom kollektivtrafiken, Länsstyrelsen i Västra Götaland vill se tydligare lagkrav på kollektivtrafik vid nyexploatering och att kollektivtrafiken samt gång- och cykelvägar byggs ut tidigt när nya områden planeras, samt avvisar slutsatserna att breda satsningar på lokal och regional tåg- och busstrafik ger större miljöeffekter än satsningar på höghastighetståg. Stockholms läns trafikförvaltning anger att en större möjlighet för avdrag för kollektiva resor skulle kunna öka kollektivresandet. 13

14 Svensk Kollektivtrafik anser att det bör utvecklas fler styrmedel för stadsutveckling i kombination med kollektivtrafikplanering, t.ex. investeringsstöd till spårvägs- och BRT- system, och skatteavdrag när arbetsgivaren betalar för sina anställdas kollektivtrafikresor. Detta önskar även Västra Götalandsregionen. Sveriges Bussföretag önskar att riksdag och regering utvecklar förslagen om supermiljöbusspremie, elektrifiering av busstrafiken, satsningar på BRT- system, prioritering av busstrafik genom särskilda körfält samt trängselskattebefrielse för elbussar. Scania anger att stöd för miljöanpassade bussar med t.ex. körfält, signalsystem kan vara lika intressant som ett rent produktstöd. Lastbilar Många påpekar att det är en allvarlig brist att godstransporter inte har fått större utrymme i utredningen. Nästan alla som kommenterar frågan stödjer utredningens förslag om en miljölastbilspremie, några anger att längre och tyngre lastbilar bör tillåtas. Energimyndigheten bedömer att möjligheten att påverka utvecklingen av marknaden för tunga fordon är större än vad som anges i rapporten. KSLA menar att utredningen överskattar potentialen för elektrifiering av tyngre fordon. SKL saknar konkreta förslag för långväga godstransporter, Trafikverket och WWF önskar konkreta förslag även för arbetsmaskiner. KSLA, Länsstyrelsen i Västra Götaland, LRF och Sveriges Åkeriföretag förordar längre och tyngre lastbilar, Lastfordonsgruppen på vissa vägsträckor kombinerat med intermodalitetslösningar. Naturskyddsföreningen vill endast överväga längre och tyngre lastbilar för elektrifierade vägar. Energimyndigheten och Volvo föreslår ett demonstrationsprogram för energieffektiva tunga fordon. Tillväxtverket understryker vikten av långsiktig finansiering för test- och demoanläggningar. Transportarbetarförbundet vill införa ett beställaransvar för storkunder inom industri, handel och logistikföretag att använda socialt acceptabla och klimatsmarta transportlösningar för att minska transportsektorns påverkan. BAFF, BilSweden, E.On, Energigas Sverige, Klimatkommunerna, Motormännen, Scania, Transportstyrelsen, SEKAB och Volvo stödjer förslaget om miljölastbilspremie, och en miljöbusspremie, BAFF förordar även en differentierad fordonsskatt för lastbilar. Scania anser att premien bör följa lastbilen eller på annat sätt stimulera även andrahandsmarknaden. Energimyndigheterna vill utreda premien. Statens väg- och transportforskningsinstitut anser inte att staten bör subventionera företags kapitalinvesteringar genom miljölastbils- och miljöbusspremie. Information Många remissinstanser är kritiska till bristen på konkreta åtgärder, men det som föreslås på informationsområdet mottas genomgående positivt. Det gäller särskilt energimärkning av bilar, där det dock finns ett antal alternativa förslag på hur det ska utformas. 14

15 Göteborg Energi, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen stödjer idén om en energimärkning för bilar. Dock anser de att märkningssystemet bör lägga större vikt vid möjligheterna att använda rena eller höginblandade förnybara bränslen. Konsumentverket bifaller utredningens förslag att energiförbrukning per avståndsenhet ska vara informationsbärande i en framtida märkning av lätta fordon. Tekniska Verken förordar en miljömärkning av lätta fordon istället för energimärkning för att tydligare styra mot utredningens mål. Umeå Universitet anser att märkningen bör genomföras omgående, inkludera begagnade bilar, samt bränslen. Gröna Bilister och sekretariatet vill ha klimat- och ursprungsmärkning direkt vid försäljningen av drivmedel, med information om energiförbrukning, och stödjer utredningens förslag för energimärkning av nya bilar. Samordning och planering Många remissinstanser anser att idén om ett nationellt råd och nationell samordning är viktigt att införa, knappast någon är emot. Trafikverkets långtidsprognoser kritiserad på bred front, och ett antal kompletterande utredningar föreslås. Boverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, KTH, Länsstyrelsen i Dalarna och Länsstyrelsen i Jämtland, Malmö stad, Naturskyddsföreningen, Tågoperatörerna och sekretariatet menar att Trafikverkets trafikprognos och nationell transportplan måste arbetas om så att den är i linje med målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta. Gröna Bilister vill ha en tydlig huvudman i Sverige för beteende- påverkande åtgärder gällande människors resande. Naturvårdsverket, Scania, Volvo, Motormännen m fl tillstyrker utredningens förslag att en nationell samordnare utses på området och att en handlingsplan tas fram. Svensk Handel är positiva till ett nationellt råd för vägtrafikens klimatanpassning, men menar att det bör breddas till all trafik. Också Arizona Chemicals vill bredda mandatet. Vattenfall och E.On önskar en nationell samordnare för laddinfrastruktur, men med breddat ansvar till alternativa drivmedel i enlighet med kommande EU- direktiv. Energigas Sverige vill ha en särskilt handlingsplan och en samordnare för biodrivmedel, BAFF, Jordbruksverket, Transportstyrelsen, Svebio och Umeå Universitet önskar en särskild utredning om varför försäljningen av E85 och flexifuel- bilar minskat, med åtgärder för att öka användningen. SEKAB föreslår en parlamentarisk arbetsgrupp för att förverkliga en fossilfri transportsektor, SKL föreslår en nationell utredare för att underlätta introduktionen av biodrivmedel. Formas, MRF, Trafikverket och Tillväxtanalys stödjer bildandet av ett klimatråd. BilSweden, Scania och Volvo PV vill komplettera rådet med ett Nollvisions- liknande arbete, med etappmål och resultatkonferenser. Chalmers och Energigas Sverige önskar kontrollpunkter för arbetet och Chalmers betonar vikten av fortsatt forskning på bred front. Länsstyrelsen i Norrbotten anser att en utredning bör tillsättas för att undersöka möjligheterna för att plan- och bygglagen omformuleras så att det framgår ett en minskning av biltrafiken är av allmänt intresse. Malmö stad efterfrågar ett mål kring 15

16 resefördelning mellan bil, kollektivtrafik, cykel och gång. Svensk Handel önskar att det närmare undersöks hur positiva effekter av e- handel kan tillvaratas. Konkurrensverket önskar en utvärdering av befintliga styrmedels effekter och vilka effekter som uppstår när nya styrmedel ska samverka med dessa, eftersom detta riskerar att snedvrida konkurrensen mellan företag och nationer samt orsaka målkonflikter och effektivitetsförluster. De ser ingen poäng med att ha ett stort antal styrmedel, utan förordar effektiva styrmedel som styr direkt mot problemets utsläppskälla, och instämmer därför i förslaget om en särskild utredning avseende höjning av koldioxidskatten. Länsstyrelsen Västra Götaland vill stärka kopplingen mellan de regionala utvecklingsplanerna och länsplanerna, se över den nationella planeringen av transportinfrastruktur och föreslår en samlad tidsplan för kommande utredningar och genomförande. Statskontoret anser att de föreslagna kontrollstationerna och slutsatserna från dessa är mycket viktiga för att säkra att målet ska kunna nås, och menar att beslut och åtgärder utifrån resultaten i kontrollstationerna behöver tas, främst av regering och riksdag. 16

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84)

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) s svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) Sammanfattning av s synpunkter är positiva till de flesta av utredarnas förslag och välkomnar utredningen som helhet.

Läs mer

Fossilfrihet på Väg: Sammanställning av remissvaren per aktör A- Ö

Fossilfrihet på Väg: Sammanställning av remissvaren per aktör A- Ö Fossilfrihet på Väg: Sammanställning av remissvaren per aktör A- Ö 2030-sekretariatet Håller med om att ansvariga myndigheters prognoser bör ses över i ljuset av utredningen. Inte minst Trafikverkets kapacitetsutredning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Sida 1 av 8 Yttrande 2014-05-15 Ynnor AB Kärleksgatan 2, 211 45 Malmö Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Om Ynnor AB 3. Ställningstaganden

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E)

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (6) Datum Beteckning 2014-05-16 004/2014 Näringsdepartementet

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Fossilfrihet på väg. Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby. Thomas B Johansson

Fossilfrihet på väg. Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby. Thomas B Johansson Fossilfrihet på väg Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby Thomas B Johansson Uppdraget i korthet Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E)

Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E) Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E) Power Circle inkommer här med kommentarer på utredningen Fossilfrihet på väg. Power Circle instämmer i utredningens

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden

Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden YTTRANDE 2013-11-29 1(11) Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden Inledning Utredningen om Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser ger en

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Infasningsplan av miljöbilar

Infasningsplan av miljöbilar Infasningsplan av miljöbilar Kontrollstationer för att nå målet om att 2015 ska alla nya bilar vara miljöbilar augusti 2006 www.centerpartiet.se 2 1. Det ska vara enkelt att köra miljöbil Centerpartiet

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Sveriges handlingsplan för förnybar energi

Sveriges handlingsplan för förnybar energi Sveriges handlingsplan för förnybar energi Eva Centeno López Energienheten/Näringsdepartementet SEROs Energidag 2010-05-07 Remissförfarande I Underlag från Energimyndigheten (STEM) inkom den 1 februari

Läs mer

Naturskyddsföreningens svar på remiss avseende Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Naturskyddsföreningens svar på remiss avseende Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 19 maj 2014 Näringsdepartementets diarienummer: N/2014/743/E Naturskyddsföreningens svar på remiss avseende Utredningen om fossilfri

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Internt PM: Sammanfattning av Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik

Internt PM: Sammanfattning av Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik Internt PM: Sammanfattning av Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik fokus på energigasrelaterade frågor Inledning Detta PM syftar till att sammanfatta Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik (FFF-utredningen)

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Fossilfrihet på väg remissvar från 2030- sekretariatet

Fossilfrihet på väg remissvar från 2030- sekretariatet Innehållsförteckning Inledning... 1 Övergripande kommentar... 2 Huvudmål och uttolkning... 3 Prognostänkande... 4 Beteendeförändringar... 5 Upphandling och beställarkompetens... 7 Kontraproduktiva styrmedel

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Goda exempel -inom nätverket KNEG

Goda exempel -inom nätverket KNEG Goda exempel -inom nätverket KNEG Henrik Boding PostNord Logistics Örebro 2013.09.04 1 2 Det här är PostNord Logistics Nordens ledande logistikföretag Omsätter 13,4 mdr SEK och har 8 000 anställda (2012)

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett bonus malus-system för lätta fordon. Dir. 2015:59. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2015.

Kommittédirektiv. Ett bonus malus-system för lätta fordon. Dir. 2015:59. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2015. Kommittédirektiv Ett bonus malus-system för lätta fordon Dir. 2015:59 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på hur ett s.k. bonus malus-system

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

ELEKTRIFIERING AV FORDON. Mazdak Haghanipour Power Circle

ELEKTRIFIERING AV FORDON. Mazdak Haghanipour Power Circle ELEKTRIFIERING AV FORDON Mazdak Haghanipour Power Circle OM POWER CIRCLE Varför el? VARFÖR ELEKTRIFIERING? 1. Securityofsupply minskat beroende av importerad olja 2. Förbättrad luftkvalitet 3. Minskade

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

EUROPEAN UNION European Regional Development Fund

EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Vi utvecklar världens främsta gränsregion för biogas och el till fordon! Det började med två ministrar ett gemensamt projekt med Norges Vegdirektorat, Transnova och NVE där huvuduppgiften är att planera

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-02-19 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Utsläppen från vägtrafiken

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-29 Er ref: Fi 2015/1733 Vår ref: GH Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Utredningen ett energieffektivare Sverige

Utredningen ett energieffektivare Sverige YTTRANDE 1(9) Datum: 2009-01-26 Beteckning: Ert datum: 2008-11-19 Er beteckning: N2008/2573/E Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utredningen ett energieffektivare Sverige Sammanfattning

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

EN GRÖN BILPARK. Sverige visar vägen ut ur fossilsamhället!

EN GRÖN BILPARK. Sverige visar vägen ut ur fossilsamhället! EN GRÖN BILPARK Sverige visar vägen ut ur fossilsamhället! Innehåll Vi behöver rörlighet! s. 3 Trafiken den stora återstående utmaningen! s. 4 Krafttag för snabb omställning av bilparken! s. 6 På väg mot

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030 Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

En färdplan för att främja elfordon i Sverige, nå klimatmålen och samtidigt stärka den svenska konkurrenskraften

En färdplan för att främja elfordon i Sverige, nå klimatmålen och samtidigt stärka den svenska konkurrenskraften En färdplan för att främja elfordon i Sverige, nå klimatmålen och samtidigt stärka den svenska konkurrenskraften STARKT ENGAGEMANG Över 80 organisationer och 200 personer har varit involverade AB Storstockholms

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

ETANOL- RÅVARA O BIOBRÄNSLE. Ylwa Alwarsdotter Senior Vice President Market dev SEKAB

ETANOL- RÅVARA O BIOBRÄNSLE. Ylwa Alwarsdotter Senior Vice President Market dev SEKAB ETANOL- RÅVARA O BIOBRÄNSLE Ylwa Alwarsdotter Senior Vice President Market dev SEKAB AGENDA Bioetanol för alla motorer Var är Sverige på väg? Närodlad plast Marknaden efterfrågar Teknologin finns, uppskalning

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer