Slutsats: Sverige vill bli fossilbränsleoberoende!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutsats: Sverige vill bli fossilbränsleoberoende!"

Transkript

1 Slutsats: Sverige vill bli fossilbränsleoberoende! 16 december 2013 överlämnades slutbetänkandet Fossilfrihet på väg till it- och energiminister Anna- Karin Hatt, med en lång rad förslag på hur Sveriges hela fordons- flotta kan bli fossilbränsleoberoende till år Den 12 februari i år gick utredningen i sin helhet på tre månaders remiss. För att påskynda hanteringen av denna viktiga fråga har vi nu sammanställt alla 115 remissvaren från myndigheter, företag, organisationer och enskilda som berörs av omställningen från fossilt till förnybart och effektivt. Den samlade bilden, som vi är först att kunna presentera, är av mycket bred enighet inom fem nyckelområden. 1. Sverige vill bli fossilbränsleoberoende. Av de 115 remissinstanserna ställer sig en överväldigande majoritet bakom det centrala målet. Också ledande fordons- och bränsletillverkare som Scania och Preem ställer sig bakom målet, medan direkt berörda myndigheter som Naturvårdsverket och Energimyndigheten uppskattar den höga ambitionsnivån, men efterfrågar en tydlig handlingsplan för att säkerställa måluppfyllelse. 2. Alla ska med. Enigheten är mycket stor i att utredningen fokuserat för ensidigt på nya personbilar, på samma sätt som den allmänna debatten gör. En jämnare fördelning mellan åtgärder inom bilen/fordonen, bränslet och beteendet efterlyses av nästan alla remissinstanser och alltifrån Klimatkommunerna, med 3,5 miljoner invånare, till KTH och KSLA, önskar nya åtgärder för ökad kollektivtrafik, energieffektivisering och smartare resmönster. Bland annat svensk Handel och Lastfordonsgruppen, med ett 60- tal medlemsföretag, anser att även flyg- och båttransporter bör inkluderas, medan Trafikverket och WWF saknar konkreta förslag för arbetsmaskiner. 3. Morot och piska. FFF- utredningen har lärt fordons- och drivmedelsbranschen begreppet bonus- malus, med en rejäl ekonomisk stimulans till de som väljer de klimatmässigt bästa bilarna och lika stort påslag på de sämre. Nästan alla aktörer är för konceptet, och det som tolkats som motstånd från bl.a. branschorganet BilSwedens sida är i själva verket en invändning mot att utforma styrmedlet som en registreringsskatt; att förstärka befintliga styrmedel kan vara effektivare. För tunga fordon stödjer bland annat E.On, Motormännen förslag om miljölastbils- och busspremie, Scania slår fast att denna även bör stimulera andrahandsmarknaden. 4. Kvotera mera. Efter att regeringens förslag till kvotplikt fått nej av EU- kommissionen har det funnits en bild av att fordons- och drivmedelsbranschen är kritiska till att denna väg stegvis höja andelen förnybara drivmedel i den svenska bränslemixen. Så är det inte. Berörda myndigheter, branschorganet SPBI, producenter som Lantmännen och Preem och intresseorganisationer som Gröna Bilister står alla bakom en stegvist höjd kvotplikt. En ofta återkommande invändning är att den som tillverkar ett biodrivmedel med 90% klimatnytta jämfört med bensin bör belönas för detta jämfört med en producent med 35% klimatnytta, vilket är EU:s lägstakrav inom hållbarhetsdirektivet. Nuläget är snarast det motsatta, där kvoten är lägre satt för HVO, med mycket hög klimatnytta, än för andra typer av biodrivmedel. 1

2 5. Gör om, gör rätt. Boverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, KTH, länsstyrelserna i Dalarna och Jämtland, Malmö stad, Naturskyddsföreningen och Tågoperatörerna är bara några av de många tunga aktörer som underkänner Trafikverkets trafikprognos. Vår långsiktiga nationella transportplan måste göras om och utformas så att den blir i linje med målet, menar man. För tre av utredningens huvudförslag är oenigheten dock så stor att det är mycket svårt att se hur någon regering ska kunna gå fram med förslag utan ytterligare utredning: a) Prispremiemodellen prisas inte. Förslaget att införa en prispremie för ny inhemsk produktion av särskilt eftersträvansvärda biodrivmedel förordas av bl.a. biobränslenas branschorgan SveBio, etanolproducenten Sekab och Naturskyddsföreningen, men kritiseras av bl.a. Energimyndigheten som anser att förslaget är är otydligt och bristfälligt analyserat. Neste menar att modellen strider mot EU:s gällande statsstöds- regler och WTO- reglerna, Sveriges Åkeriföretag varnar för överkompensation för vissa anläggningar, Perstorp och Scania menar att modellen inte är teknikneutral och KSLA önskar en modell som fokuserar på faktisk klimatprestanda snarare än råvara, produktionsteknik eller generationstillhörighet. SPBI avvisar modellen, som ofärdig, kostsam och kortsiktig. b) Skattebefrielse eller inte? Regeringens ambition att i närtid behålla skattebefrielsen för förnybara drivmedel har brett stöd från remissinstanserna, men mer långsiktigt är bilden tveeggad. Energigas Sverige önskar full skattebefrielse för rena och hög- inblandade biodrivmedel t.o.m medan bl.a. Chemrec, Göteborgs stad, Gröna Bilister och Preem vill införa en koldioxidskatt även på förnybara drivmedel, baserat på bränslenas verkliga utsläpp av koldioxid ur livscykelperspektiv. c) Ska vi ändra oss eller bara tekniken? Uredningen sätter störst tilltro till bränslebyte när det gäller att nå målet. Också effektivare fordon får stor betydelse, medan man inte tror lika mycket på beteendeförändringar. De remissinstanser som tar upp denna fördelning menar närmast undantagslöst att beteendeförändringarna underskattas. Svensk Kollektivtrafik anger sig vara nära att nå målet om fördubblad kollektivtrafik till år 2020, vilket utredningen inte bedömer nås ens år 2030, och samtliga länsstyrelser som skrivit remissvar menar att det går att nå större beteende- förändringar med fler skarpa förslag för kollektivtrafiken. Mot detta står bl.a. Svensk Handel och Svenskt Flyg som avvisar förslag som syftar till minskat resande. Med 115 remissvar på en 1064 sidor lång utredning som handlar om hela Sveriges fordons- och drivmedelsarbete fram till år 2030, kan man förvänta sig en mycket brokig bild. Tvärtom har vi på fem centrala områden en stark, samfälld önskan om handling, och även vilka områden som behöver skickas tillbaks till ritbordet är klara. Detta är en mycket stark signal om att kommande regering oavsett sammansättning bör prioritera omställningen till en fossilbränsleoberoende fordonsflotta, och inför valet ge besked om hur arbetet ska utformas. Mattias Goldmann Vd, Fores med sekretariatet Rapporten är framtagen med hjälp av Tobias Persson, Fores. Stort tack! 2

3 Innehållsförteckning Slutsats: Sverige vill bli fossilbränsleoberoende!... 1 Remissvaren område för område... 3 Mål och inriktning... 4 Potential... 5 Fordonsbeskattning... 6 Drivmedelsbeskattning... 7 Kvotplikt... 8 Prispremiemodell... 9 Förmånsbeskattning och reseavdrag Kollektivtrafik Bilpool Cykling Lastbilar Vägavgifter och kilometerskatt Information Elektrifiering Stadsmiljö Samordning och planering Remissvaren område för område Nedan redovisas de viktigaste synpunkterna per sakområde, med de övergripande målen först, utredningens åtgärdsförslag därefter och slutligen utredningens förslag på fortsatt hantering. Med över tusen sidor remissvar från 115 aktörer är det självklart att alla åsikter och förslag från varje organisation inte finns med i denna sammanställning, men vi har eftersträvat att ge en neutral och allsidig bedömning av vad organisationerna anser. Vi lyfter fram de ståndpunkter och skrivningar vi bedömer som särskilt relevanta för det fortsatta arbetet, med en viss men begränsad tyngdpunkt för större aktörer en enskild konsults åsikter redogörs mindre utförligt för i denna sammanfattning än ett branschorgan som representerar miljarder i omsättning eller en organisation med många tusen medlemmar. Vi har endast undantagsvis skrivit ut aktörernas förkortningar eller förtydligat vad de representerar; målgruppen för denna sammanställning bedöms veta detta eller kan finna det med en enkel sökning. För varje punkt är upplägget att först redogöra för de som håller med utredningens förslag, därefter de som har invändningar och slutligen de som direkt motsätter sig förslagen. I ett särskilt dokument, som återfinns på sekretariatet.se/facit2 finns synpunkterna samlade per remissinstans. På regeringens officiella webbplats finns samtliga inkomna remissvar i dess helhet. 3

4 Mål och inriktning Av de 115 remissinstanserna ställer sig en överväldigande majoritet bakom det centrala målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta. Flertalet aktörer ställer sig bakom utredningens tolkning av begreppet, dvs 80% minskad klimatpåverkan från fordonsflottan till år 2030 jämfört med år 2010 eller 80% förnybara drivmedel i transportsektorn. Flertalet aktörer anger att det behövs ytterligare åtgärder jämfört med vad utredningen föreslår för att nå målet. Naturvårdsverket, Fordonskomponentgruppen, Gröna Bilister, Svebio och BioDriv välkomnar utredningen och ställer sig i stort sett bakom utredningens förslag och slutsatser. Stockholms Universitet menar att utredningens ambition för minskat fossilberoende är tämligen lågt satt, i relation till en minskning med 120 % som GDR anger. WWF anser att det är viktigt med ett ambitiöst mål för förnybar energi till 2030 då detta är relevant för de investeringar som görs idag inom transportsektorn, och vill se bindande delmål om 80 % förnybar energi och 100 % förnybar el till 2030 kombinerad med en kraftig energieffektivisering. Elbil Sverige anser att målsättningen bör vara att alla utsläpp från personbilstrafiken ska vara klimatneutrala till 2030, eftersom dessa har bättre förutsättning att elektrifieras än tunga fordon. Länsstyrelsen Jämtland poängterar att implementeringen av föreslagna åtgärder bör ske skyndsamt. Energimyndigheten uppskattar den höga ambitionsnivån men efterfrågar en tydlig handlingsplan med motiv och konsekvensanalyser för förslagen. Saknar en analys av vilka effekter omställningen kan få på människors välfärd. Anser att godstransporter borde ha fått större utrymme, framför att de som går på väg. Västra Götalandsregionen och sekretariatet ställer sig bakom målet om en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen men ser det som en brist att åtgärderna inte viktas i angelägenhetsgrad och tid. Volvo Personvagnar saknar en övergripande strategi för hur man tydligt avser att nå målet och en samhällsekonomisk analys av de olika förslagen. KTH påpekar att utredningens förslag inte räcker för att nå de mål som utredningen satt upp eller de långsiktiga målen. BilSweden står bakom omställningen till fossilbränsleoberoende, men inte bakom målet; Det är en nödvändig omställning som måste göras, men utvecklingen måste gå i resonabel takt och Det innebär en risk för Sverige att gå så mycket fortare fram än resten av vår omvärld. Motormännen stödjer visionen men anser att utredningen fokuserar för mycket på bilar och saknar förslag till hur alternativen kan utvecklas. SPBI delar inriktningen att trafiksektorn på sikt ska bli fossilfri men ser inte 80 % minskade växthusgasutsläpp som ett realistiskt mål att uppnå till 2030 utifrån ett samhälls- ekonomiskt perspektiv, menar att förslagen bättre bör harmoniseras med EU:s samt anger att utredningens förslag inte räcker för att nå målet. Umeå universitet menar att begreppen fossiloberoende och fossilfri fordonsflotta är otydligt definierade och anser att en fossilbränsleoberoende flotta bör definieras i termer av andel tillfört biodrivmedel. De saknar också en analys av hur konsumenter ställer sig till ekonomiska incitament av den typ som föreslås samt vilka effekter de får på annan typ av konsumtion, och anser att beteende- och attitydfrågor inte belyses tillräckligt sekretariatet avvisar utredningens syn på utveckling; tvärtom är den ofta logaritmisk eller exponentiell. 4

5 Konjunkturinstitutet och Motorbranschens Riksförbund ifrågasätter hur realistisk målsättningen om en fossiloberoende fordonsflotta är, då den innebär att Sverige går 20 år föra andra EU- länder, och anger att ett separat klimatmål för transportsektorn ökar kostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser. MRF anser också att förslagen är för fokuserade på nybilsförsäljningen av personbilar. Trafikanalys saknar en analys av kostnadseffektiviteten för styrmedel eller åtgärd, samt en samhällsekonomisk analys och konsekvensbedömning för industri och näringsliv, och påpekar att det blir svårt att nå målet om trafikarbetet utvecklas som referensscenariots prognos anger. Chemrec anser att inga ytterligare utredningar krävs för att börja förbereda lagstiftning och implementera meningsfulla styrmedel. Länsstyrelsen Västra Götaland påpekar att en minskning av behovet av transporter, särskilt i städerna, ger så många positiva samhällseffekter att det bör prioriteras högre. Göteborgs stad och Klimatkommunerna saknar konkreta och genomarbetade förslag, framför allt inom området transportsnålt samhälle och kollektivtrafikens roll. Lastfordonsgruppen är positiva till satsningar på att miljöanpassa alla typer av transporter, och anser att även flyg- och båttransporter bör beaktas i utredningen. Svensk Handel och Svenskt Flyg menar att det är fel att sträva efter att minska transporterna. Lunds Universitet påpekar att folkhälsovinstens storlek beror på hur omställningen utformas och efterfrågar samordning av policies för klimat och luftföroreningar så att synergieffekten ska bli så stor som möjligt. Potential Flertalet aktörer som kommenterat potentialen för biodrivmedel menar att den är större än utredningen anger. Samma sak gäller potentialen för ökad kollektivtrafik, cykling och minskat resande. Potentialen att effektivisera nya fordon bedöms av några aktörer vara överdriven, särskilt som målet gäller hela fordonsflottan, inte bara nya bilar. Sveaskog framhäver att det är möjligt att nå målet till 2030 och att de delar utredningens slutsats att tillgången till råvara från skogen är tillräcklig för att nå detta. KSLA anger att tempot för omställningen till biodrivmedel måste höjas för att uppsatta mål ska kunna nås, och bedömer att förändrade persontransporter har störst potential, t.ex. genom förtätning av städer, förbättrad kollektivtrafik och bilpooler. LRF menar att potentialen att öka uttaget av hållbar biomassa från jord- och skogsbruket är stor, vilket utredningen påpekar. KSLA menar att behovet av att ersätta fossila drivmedel för tunga transporter kan förväntas blir större än vad utredningen beräknat, vilket borde öka efterfrågan på biodrivmedel. Lantmännen menar att Sverige kan öka produktionen av biodrivmedel tiofalt redan på kort sikt och att vi vinner på att leda utvecklingen av biodrivmedel och fordon. Arizona Chemicals anger att råtallolja för drivmedel inte kan anses vara hållbart eftersom kemiindustrin som i dagsläget använder råtalloljan skulle byta till fossila bränslen om mer råtallolja blev biodrivmedel. 5

6 Svensk Fjärrvärme anser att tillgången på förnybara bränslen är god och ser därför inte att konkurrensen mellan olika användningsområden idag är något hinder för att öka andelen biodrivmedel i transportsektorn. Svenska Trädbränsleföreningen menar att det går att öka uttaget av timmer och massaved i Sverige. Scania delar inte utredningens fokus på vilka biodrivmedel vi kan producera i Sverige, och inte heller fokuseringen på biodrivmedel producerade med mer komplicerade tillverkningsprocesser än dagens. Kommerskollegium anser att biodrivmedel bör produceras utifrån den råvara och mark som är mest lämplig och exporteras av de länder som har bäst förutsättningar. SBPI delar inte utredningens tilltro till en stor ökning av biogas och DME då det ställer stora krav på genomgripande förändringar av fordonsflottan, vilket innebär en dyr utbyggnad av infrastruktur för gasformiga medel. De anser att hinder mot att effektivt utnyttja industriell restvärme från potentiell biodrivmedelsproduktion och raffinaderier bör undanröjas så snart som möjligt. Energigas Sverige anger att fokus är för mycket på energieffektivitet och att omställningen från fossilt till förnybart har nedprioriterats i utformning av styrmedel. KSLA påpekar att det är viktigt att börja bygga upp en stark inhemsk produktion för att säkra transportsektorns energiförsörjning på längre sikt. SEKAB saknar konkreta förslag på hur upphandlingens roll ska stärkas. Länsstyrelsen i Stockholms län hade gärna sett ett större fokus på att minska behovet av transporter och vill ge Trafikverket möjlighet att utnyttja medel för att finansiera åtgärder inom fyrstegsprincipen. Fordonsbeskattning Samtliga remissinstanser som tar upp frågan om fordonsbeskattning, anser att den bör förändras för att bättre styra mot målet. Nästan alla remissinstanser är övergripande positivt inställda till förslaget om bonus- malus- beskattning av fordon, även om några föreslår en annan beskattningsmodell. Enigheten är mindre gällande hur detta ska utformas, och om det behöver utredas mer eller tvärtom införas snarast. Att i närtid höja supermiljöbilspremien har mycket brett stöd. Förändringar av förmånsbeskattningen behandlas av relativt få remissinstanser. Naturvårdsverket och sekretariatet tillstyrker en bonus- malus- beskattning som ny registreringsskatt, medan Volvo PV, BilSweden och MRF stödjer principen men är emot att den utformas som registreringsskatt. Naturskyddsföreningen vill införa systemet, med regelbunden revidering, ingen viktdifferentiering, höjd supermiljöbilspremie som avskaffas när bonus- malus införs, årlig fordonsskatt behålls. Energigas Sverige och Malmö stad är positiv till modellen men kan inte ta ställning mellan förslagen. Elbil Sverige vill att bonus- malus införs vid köp och registrering av nya fordon senast 2016, med bonus baserad på räckvidd utan fossila bränslen och malus relaterad till Co2- utsläpp, och NEVS vill se tydligare incitament i bonus- malus- modellen för att främja en ren eldrift. Gröna Bilister vill hellre att skatten baseras på energiförbrukning än koldioxidutsläpp och bl.a. Ynnor och Vätgas Sverige ifrågasätter viktbaseringen. Power Circle stödjer förslaget om bonus- malus- beskattning, men modellen bör inte präglas av synsättet att varje gram koldioxid ska värderas lika. Klimatkommunerna och Stockholm stad påpekar att det är viktigt att nivån i bonusen och skatten blir tillräckligt hög för att få önskad effekt. 6

7 Energimyndigheten vill att förslagen utreds vidare, likaså KTH som menar att en koldioxidskatt på bränsle kan fungera väl så bra. Göteborgs stad föredrar en ökad beskattning av bränslen framför fordonsbeskattningen, för att gynna sparsam körning. Om en bonus- malus- modell införs förordar de en modell med utveckling av dagens fordonsskatt, miljöbilsdefinition och supermiljöbilspremie, kombinerat med koldioxiddifferentierat förmånsvärde. Skatteverket avstyrker en registreringsskatt till förmån för en skärpt koldioxiddifferentiering av fordonsskatten, vilket Trafikanalys önskar utrett. Ynnor avstyrker förslagen till förändrad bilförmånsbeskattning, och förordar istället en förenklad förmånsvärdesberäkning baserad på bilens pris och utsläpp av koldioxid, instämmer i utredningens förslag till nedsättning av förmånsvärdet för alternativt drivna förmånsbilar, men förordar att även företagen får ta del av motsvarande nedsättning. De håller med utredningen om att förmånsvärdet för en renodlad elbil ska sänkas till 30 % av förmånsvärdet för jämförbar bil utan eldrift, medan skatten för bilar som är äldre än 25 år bör sättas till kronor per år. Region Skåne är positiva till förslagen om sänkt förmånsvärde för elbilar och laddhybrider. Bl.a. Länsstyrelsen i Västra Götaland, Motormännen, Power Circle och Ynnor vill höja supermiljöbilspremien, Ynnor kombinerat med en inköpspremie på kronor för bilar som kan drivas på förnybara bränslen, medan Motormännen vill skattebefria elbilar. Umeå Universitet föreslår att premierna endast betalas ut mot uppvisande av kvitton på tankade förnybara drivmedel över tid sekretariatet bedömer att konvertering av befintliga bilar behövs för att nå målet och bör stöttas ekonomiskt, Länsstyrelsen i Dalarna vill utreda konverteringsstöd för etanoldrift. Elbil Sverige stödjer den differentierade supermiljöbilspremien men anser att ersättningen är för hög till laddhybrider. Gröna Bilister vill att fossilberoende bilar ska sluta säljas år Drivmedelsbeskattning Många remissinstanser tillstyrker att förnybara drivmedel successivt beläggs med energiskatt och koldioxidskatt, utifrån faktiskt energiinnehåll och klimatpåverkan, givet att konkurrenskraften gentemot de fossila alternativen bibehålls. I det korta perspektivet menar många dock att skattebefrielsen behöver behållas. Skogsstyrelsen förordar generella, sektorsövergripande styrmedel såsom koldioxidskatt men delar utredningens bedömning att koldioxidskatten skulle behöva höjas till en mycket hög nivå för att ensamt kunna åstadkomma en omställning av transportsektorn och därför är kompletterande styrmedel nödvändiga. Länsstyrelsen i Dalarna delar utredningens uppfattning att koldioxidskatten kommer få en allt mindre trafikdämpande och energiminskade effekt. Chemrec och Göteborgs stad menar att energiskatt ska tas ut på energiinnehåll istället för volym eller vikt, och att koldioxidskatt bör utgå efter bränslens verkliga utsläpp av koldioxid. Gröna Bilister önskar en klimatbaserad bonus- malus- beskattning för drivmedel som baseras per energienhet i livscykelperspektiv, med skatterabatt för biodrivmedel som har hållbarhetsbesked från Energimyndigheten. Länsstyrelsen i Stockholms län saknar åtgärder för att gynna ökad biogasproduktion. 7

8 Preem förordar fortsatt koldioxidskattebefrielse för förnybara drivmedel i nuläget, längre fram en koldioxidskatt baserad på verkliga utsläppsnivåer, och energiskatt på biodrivmedel för att styra mot minskad förbrukning av energi. BAFF föreslår fortsatt skattefrihet för låginblandning t.o.m och för koncentrerade biodrivmedel t.om Elbil Sverige vill se en utökad koldioxidskatt som även omfattar produktion och framställning av respektive energislag. VärmlandsMetanol önskar belyst möjligheten att enbart använda höjd koldioxidskatt på fossila bränslen som styrmedel, där de inte delar utredningens uppfattning att den i så fall måste höjas till en mycket hög nivå. Energigas Sverige anser att regeringen omgående bör ansöka om kommissionens godkännande av full skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel tom Energimyndigheten och Gröna Bilister vill stegvis höja energiskatten på diesel fram till 2020 för att summan av skatterna ska bli densamma som för bensin. Sveriges Åkeriföretag menar att en höjning av momsen på diesel skulle innebära att Sverige kan reducera utsläppen av CO2 med en smärre förändring av beteende, samt att drivmedel producerade med cellulosa som bas bör vara garanterade stöd till 2030, medan stödet till drivmedel producerade från socker, stärkelse eller fetter bör vara borta till år Naturskyddsföreningen, Volvo, Västra Götalandsregionen m fl anser att en höjd energiskatt på diesel samt HVO skattemässigt bör behandlas på samma sätt som övriga biodrivmedel. Naturvårdsverket tillstyrker förslaget att utreda en höjning av nivån på koldioxidskatten, och önskar att fordonsgas beskattas på samma sätt som bensin, medan Tekniska Verken menar att fordonsgas fortsatt bör ha lägre beskattning för att öka användningen av biogas, men påpekar att det är särskilt viktigt att premiera fordonsgas med hög andel biogas. Konkurrensverket stöder utredningens förslag om en höjning av energiskatt på fossil fordonsgas, samt förändrade avdragsbestämmelser för HVO. Lantmännen anser att klimatinriktade styrmedel för biodrivmedel bör införas senast 2015, att E10 bör vara standardbensinen inom två år, och bättre stimulera E85. SEKAB vill se stimulans för fortsatt användning E85 och ED95. Kvotplikt Majoriteten av remissinstanserna stödjer förslaget om kvotplikt, och flera påpekar att det är viktigt att den baseras på växthusgasutsläpp istället för volym. En återkommande kritik är att nivåerna i det förslag som regeringen lagt är för lågt satta och bör höjas, samt att det är för osäkert vad som händer med förslaget. Flera påpekar även vikten av att införa ett certifikatsystem inom kvotplikten. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna i Dalarna, Jämtland och Västra Götaland och SPBI tillstyrker kvotpliktssystemet som modell. Preem, Göteborg Energi och WWF är för en stegrande och ambitiös kvotplikt för både bensin och diesel och anser att det nuvarande förslaget är för lågt satt. Naturskyddsföreningen vill se en successiv höjning till 100% kvotplikt år Avfall Sverige, LRF, Svebio och Trädbränsleföreningen menar att kvotplikten är ett bra system men att det bör ändras så att biodrivmedel med hög klimatprestanda premieras och volymerna ökar. Energimyndigheten tillstyrker en höjning av kvoten för bensin till 9,5 volymprocent vid 2017, samt en höjning av kvoten för diesel till 15 volymprocent, samt utredningens förslag om hur kvotplikten ska utvecklas efter 2020, t.ex. att basera den på växthusgasreduktion. 8

9 E.On, Energigas Sverige, Gröna Bilister, Göteborg Energi och Göteborgs stad menar att ett långsiktigt mål för kvotpliktssystemet bör sättas upp, i praktiken ett mål för användning av biodrivmedel till Jordbruksverket stödjer möjligheten att uppnå kvotplikten genom handel med certifikat. Arizona är kritiskt till en kvotplikt mellan åren då det skulle innebära en ytterligare efterfrågan på råtallolja, vilket de inte ser som hållbart. Därefter kan en kvotplikt införas, men kombinerad med energi- och koldioxidskatt. Neste är kritiska till den föreslagna utformningen av kvotpliktslagen i utredningen eftersom det diskriminerar HVO, och önskar ett harmoniserat kvotpliktssystem på EU- nivå, om möjligt baserat på livscykelutsläpp. Perstorp menar att detaljreglering som kvoter och prispremier snedvrider marknaden och begränsar investeringsviljan. Om kvotplikten införs bör kvoter för diesel och bensin vara separata, rena biodrivmedel fortsätta ha skattebefrielse, och dubbelräkningsprincipen inte införas. Motormännen avvisar förslaget. Prispremiemodell Många remissinstanser har svårt att ta ställning till prispremiemodellen för ny produktion av biodrivmedel och anser att den bör utredas vidare. Det gäller såväl den legala aspekten om EU- kommissionen godkänner att modellen kombineras med skattebefrielse som vilka faktiska effekter modellen skulle få. Vikten av teknikneutralitet lyfts fram av många aktörer även när det gäller vilka drivmedel som ska prioriteras. Klimatkommunerna och Naturskyddsföreningen stödjer modellen. BAFF menar att prispremien ligger på en rimlig nivå och att volymmålen 13 TWh år 2020 och 33 TWh år 2025, men att tiden bör förlängas till 15 år. Därtill bör årliga kvoter kunna rullas över till kommande år. Chemrec är positiva till att modellen stimulerar inhemsk produktion av andra generationens biodrivmedel, menar att modellen är förenlig med EU:s statsstödsregler då den nuvarande utformningen innebär att prispremien blir en avgift, och avvisar att ett certifikatsystem skulle vara att föredra. Sekab anser att prispremien ligger på en rimlig nivå och bör införas snarast, men efterlyser en kontrollmyndighet som kan hantera oförutsedda effekter/chocker i systemet och ser i likhet med Svebio förslaget med återbetalningsskyldighet/negativa premier som problematiskt. VärmlandsMetanol menar att det föreslagna riktpriset på 12 kronor/liter för biodrivmedel per liter dieselbränsleekvivalent är för lågt satt med tanke på produktionskostnaden. E.On är positiva till modellen, men menar inte att den är tillräcklig t väl utvecklad. Energigas Sverige ser modellen som ett nödvändigt komplement till kvotpliktssystemet, för att reducera marknadsrisken för nya tekniker. Göteborg Energi stödjer modellen, men tycker att det är viktigt att utreda hur denna förhåller sig till andra regelverk, framför allt kvotplikt. E.On anser att förslaget om utvecklad kvotplikt bör ges särskild prioritet som huvudsakligt medel för att öka användningen av förnybara bränslen i vägtransporterna, och att det bör genomföras snarast. Gröna Bilister ser prispremie som ett bättre styrmedel än kvotplikt för att stimulera de bästa och mest avancerade biodrivmedlen. 9

10 Arizona, Perstorp och Scania anser inte att prispremiemodellen är teknikneutral, medan KSLA önskar att styrmedel för biodrivmedel fokuserar på faktisk klimatprestanda snarare än råvara, produktionsteknik eller generationstillhörighet. Riktade stöd mot utbudssidan bör endast användas i undantagsfall. Energimyndigheten och SPBI avvisar modellen som ofärdig, kostsam och kortsiktig. Statens väg- och transportforsknings- institut förordar inte ett prispremiesystem för biodrivmedelsproduktion eftersom detta i kombination med kvotpliktssystem skapar ett styrsystem med två restriktioner för ett mål. Neste menar att modellen strider mot EU:s gällande statsstödsregler och WTO- reglerna, och Sveriges Åkeriföretag varnar för överkompensation för vissa anläggningar. Södra Skogsägarna påpekar att det måste finnas övergångsregler så att inte existerande produktion av biodrivmedel ställs utanför systemet för prispremier. Trafikanalys menar att systemet gynnar producenter som är först ut med ny teknik, och missgynnar de med nyare teknik vilket skulle kunna motverka teknikutveckling. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att förslaget om prispremie och kvotplikt innebär en inlåsningseffekt för drivmedelsdistributörer som leder till att innovations- och investeringsviljan kan bli svag för helt nya biodrivmedel. Jordbruksverket anser att utredningen inte bör utesluta jordbruksråvaror som inte är energiskog, inte bör missgynna befintliga anläggningar och bör utformas så att det inte blir en dubbelfinansiering med andra stöd. Preem menar att prispremiemodellen i dagsläget är för oklar för att dra fullständiga slutsatser kring och anser att huvudprincipen för styrmedel ska vara att de riktas mot efterfrågesidan. Kommerskollegium anser att det är ineffektivt att särskilt rikta in sig på styrmedel som främjar inhemsk produktion av biodrivmedel och förespråkar lägre tullar på biobränslen och minskade subventioner för att öka tillgången av biobränslen på en global nivå. Konkurrensverket, Skogsindustrierna och LRF vill ytterligare utreda prispremiemodellen. Kammarrätten i Stockholm menar att det föreslagna regelverket bör anmälas till EU- kommissionen. Vägavgifter och kilometerskatt Många anser att vägavgifter i ökad utsträckning bör få en miljöstyrande effekt, men enigheten är begränsad gällande t.ex. vilka fordon som ska befrias från trängselskatt. Kilometerskatt för lastbilar får ungefär lika delar positiva och negativa kommentarer. Naturskyddsföreningen vill införa kilometerskatten snarast. Länsstyrelsen, Energimyndigheten, Klimatkommunerna, Skogsindustrierna och Volvo tillstyrker förslaget om utredning av kilometerskatt, Volvo är dock kritiska till återföringen av inbetald skatt. Tågoperatörerna anser att det är en stor brist att utredningen inte har utrett hur en kilometerskatt på tunga lastbilar ska införas och menar att banavgifterna bör frysas tills det införs en kilometerskatt på lastbilstrafik som minst är i nivå med banavgiften. KSLA och Sveriges Åkeriföretag vill utreda frågan vidare. Svebio och Trädbränsleföreningen anser att tyngdpunkten i beskattningen bör läggas på bränslet, inte fordonet, och avvisar därför en kilometerskatt för lastbilstransporter. Skogsindustrierna anger att kilometerskatt saknar koppling till utsläpp. LRF och Motormännen vill hellre se satsningar på investeringsstöd till klimat- och miljösmarta lösningar som tex bredband och hybridbilar. 10

11 Göteborgsregionens kommunalförbund bedömer att förslaget om trängselskattebefrielse för kommersiellt använda miljöfordon är väl avvägt. BAFF, Göteborgs stad och Ynnor förordar att miljölastbilar befrias från trängselskatt, Ynnor vill vidga det till miljöbilar. Statens väg- och transportforskningsinstitut anser inte att miljödifferentiering av trängselskatten för kommersiellt använda fordon bör införas, då det motverkar trängselskattens mål, medan Trafikförvaltningen i Stockholms län accepterar undantag för lastbilar med hög miljöprestanda, men inte för privatbilar. Naturskyddsföreningen är tveksamma till att befria tunga lastbilar och elektriska lätta lastbilar från trängselskatt. Förmånsbeskattning och reseavdrag Remissinstanserna är djupt splittrade gällande förslagen om förändring av förmånsbeskattningen och reseavdraget. Energimyndigheten önskar en utredning av långsiktig beskattning av vägtrafiken samt att effekterna av nuvarande system för reseavdrag ska utredas. Naturvårdsverket och Skatteverket vill låta utreda reseavdraget, Skatteverket önskar ett administrativt enklare system eller en avveckling av det samma. Göteborgs stad, Klimatkommunerna, sekretariatet och Naturskyddsföreningen vill att reseavdraget utvecklas och blir fordonsneutralt, Motormännen vill skärpa tillsynen. MRF vill höja reseavdraget. Göteborgs stad och Klimatkommunerna menar att det är angeläget att utredningen går vidare med förslaget om att ändra förmånsbeskattningen då dagens system driver mot ökad bilanvändning. Ynnor vill skärpa kontrollen av förmånen för fri parkering, samt förordar att förmån av fri parkeringsplats för förmånsbil ska lyftas ut från förmånsvärdet och beskattas separat. Gröna Bilister vill att kollektivtrafikkort och cykel införs i förmånsbeskattningen på samma sätt som bil. Klimatkommunerna vill att kommuner ska tillåtas beskatta parkeringsplatser. Elektrifiering Näranog alla aktörer som kommenterar förslagen om stöd för laddinfrastruktur tillstyrker detta och flertalet vill se samma stöd för snabbladdning. E.On och Göteborg Energi stödjer utredningens förslag. Energimyndigheten tillstyrker förslaget att Energimyndigheten och Trafikverket ska utreda stöd till snabbladdningsstationer, samt att Boverket ska utforma byggregler så att parkeringar vid ny eller ombyggnad förses eller förbereds för laddplatser, vilket även WWF välkomnar. Power Circle, Region Skåne och Svensk Energi vill ha statligt stöd till normalladdning, önskar att en nationell samordnare för laddstationer utses, påpekar att stöd till snabbladdning bör utredas skyndsamt och att det bör finnas krav på att bygga eller förbereda för laddplatser i samband med nyanläggning av parkeringsplats. De önskar också att en kvalitetssäkrad databas för laddstationer bör tas fram av tex Trafikverket. 11

12 Elbil Sverige vill se satsningar på ett rikstäckande nät för snabbladdning, att laddstationer ska subventioneras med 50% av kostnaden för material och arbete. NEVS saknar förslag på incitament för att stimulera utbyggnad av snabbladdstationer för rena elfordon. Vattenfall önskar stöd för laddinfrastruktur för normalladdning och att det underlättas för privata aktörer att bygga ut snabbladdning genom att utse geografiska platser för detta. Laddning på arbetsplatsen bör undantas förmånsbeskattning och en myndighet bör få ansvar för att upprätthålla en nationell databas över laddplatser och information. Gröna Bilister menar att en övergång till eldrift passar särskilt bra för glesbygden och betonar vikten av infrastruktur för snabbladdning i hela Sverige. Stadsmiljö Utredningens förslag om särskilda stadsmiljömål, - avtal och - program får brett gillande och bedöms som viktiga stöd för kommunala och regionala aktörer att genomföra infrastrukturförändringar som underlättar för omställningen. Tillväxtanalys stödjer utredningens förslag om stadsmiljömål och stadsmiljöprogram, liksom Boverket som önskar vidare utredning angående stadsmiljöprogram och stadsmiljöavtal, men anser inte att det finns något behöv av ett stadsmiljömål då det finns i miljömålet God bebyggd miljö. Kommunal skatt på parkeringsplatser bör kunna tas ut och fastighetsägaren bör vara skattskyldig, men det bör utredas vidare. Det gäller också hur kommuner ska kunna ställa krav på framtagande av transportplaner vid nyanläggning och utvidgning av transportintensiv verksamhet. Statskontoret delar utredningens bedömning att det är angeläget att länsstyrelserna ges bättre förutsättningar att stötta kommunerna i den sektorsövergripande planeringen och dess samordning med nationella mål. Stockholm stad anger att de behöver nya verktyg för att kunna fördjupa arbetet med stadsplanering, däribland att få rådighet över trängselskatten och möjlighet att reservera bilplatser för bilpooler i gatumark, vilket även trafikförvaltningen i Stockholms län anger och Motormännen vill låta utreda. SKL anser att intäkterna från trängselskatt ska gå till den berörda kommunen/den regionala nivån. Tillväxtverket stödjer förslaget om statligt ekonomiskt planeringsstöd till kommuner som kan uppvisa översiktsplaner som bidrar till att nå klimatmålen. Energimyndigheten och Trafikverket tillstyrker stadsmiljöavtalet, önskar själva en roll i detta arbete, vill öka kommuners möjlighet att reglera markanvändning, samt tycker att länsstyrelser ska få ett tydligare uppdrag när det gäller regional planering. Formas anser att förslaget om stadsmiljöprogram på 30 miljarder kronor bör avsätta medel för uppföljning och utvärdering av programmet. Malmö stad och Länsstyrelsen i Stockholms län vill att förslagen om stadsmiljömål och stadsmiljöprogram genomförs, men vill utöka såväl fokus som avsatta medel avsevärt. SKL tillstyrker förslaget om stadsmiljöprogram och önskar att regeringen utreder ett system för kompletterande finansiering av infrastrukturen i form av generella brukaravgifter. Klimatkommunerna påpekar att det är viktigt att det blir långsiktigt och inte enbart blir till för de större städerna, Länsstyrelsen i Jämtland anser att det är olyckligt att utredningen föreslår att medlen för stadsmiljöavtal fördelas efter befolkningsstorlek och Länsstyrelsen i Norrbotten menar att utredningen fokuserar mer på stadsplanering än samhällsplanering. 12

13 Bilpooler Ett fåtal aktörer tar upp frågan om bilpooler, men enigheten bland dem om behovet av ytterligare stimulans för bilpooler är mycket stor. Gröna Bilister anser att bilpooler bör få sänkt moms, förtur till attraktiva parkeringsmöjligheter etc. Sveriges Kommuner och Landsting framhåller att lagstiftningen behöver ändras för parkeringsplatser till el- och bilspoolsbilar. Sunfleet anger att det krävs en juridisk definition för bilpoolsbilar, i likhet med vad taxi och färdtjänst har, för att möjliggöra att branschen ges tillgång till attraktiva parkeringsplatser sekretariatet önskar att bilpoolsbilar ska kunna parkera flytande à la Amsterdam. Transportstyrelsen konstaterar att området bilpooler är komplext och att fler myndigheter bör ingå i det föreslagna uppdraget om rätt för kommunerna att reservera parkeringsplatser för bilpooler, med Trafikverket som huvudansvarig. Klimatkommunerna är positiva till att Trafikverket ska få fortsätta att stödja kommunerna i införandet av bilpooler och att Trafikverket får i uppdrag att utreda om kommuner kan upplåta parkeringsplatser för bilpooler. Cykling Det fåtal aktörer som kommenterat cykelfrågorna, är alla kritiska till bristen på konkreta förslag för ökad cykling och menar att potentialen för överflyttning från bil till cykel är mycket större än utredningen tycks tro. Länsstyrelsen i Stockholms län saknar förslag som främjar elcyklar, elmopeder och eldrivna packcyklar. Gröna Bilister anser att cykelbanorna bör få en högre prioritet, dras funktionellt och få högre prioritet t.ex. gällande sopning. Kollektivtrafik Bristen på konkreta förslag för kollektivtrafiken kritiseras av många remissinstanser. Förslagen på vad som bör ingå framgent är många, bl.a. avseende samordning och delfinansiering. Energimyndigheten, Göteborg Energi, Länsstyrelsen i Stockholms län m.fl. är kritiska till att utredningen inte lämnar några skarpa förslag för att främja kollektivtrafik. Gröna Bilister önskar nya fördubblingsprojekt av kollektivtrafiken efter 2020, efterfrågar enhetliga betallösningar och mer bekväm kollektivtrafik, samt vill att förmånsbeskattningen ses över och förnyas så att kollektivtrafikkort och cykel kan ingå i detta. Länsstyrelsen i Dalarna önskar konkreta förslag till en nationell samordning av betalningssystem inom kollektivtrafiken, Länsstyrelsen i Västra Götaland vill se tydligare lagkrav på kollektivtrafik vid nyexploatering och att kollektivtrafiken samt gång- och cykelvägar byggs ut tidigt när nya områden planeras, samt avvisar slutsatserna att breda satsningar på lokal och regional tåg- och busstrafik ger större miljöeffekter än satsningar på höghastighetståg. Stockholms läns trafikförvaltning anger att en större möjlighet för avdrag för kollektiva resor skulle kunna öka kollektivresandet. 13

14 Svensk Kollektivtrafik anser att det bör utvecklas fler styrmedel för stadsutveckling i kombination med kollektivtrafikplanering, t.ex. investeringsstöd till spårvägs- och BRT- system, och skatteavdrag när arbetsgivaren betalar för sina anställdas kollektivtrafikresor. Detta önskar även Västra Götalandsregionen. Sveriges Bussföretag önskar att riksdag och regering utvecklar förslagen om supermiljöbusspremie, elektrifiering av busstrafiken, satsningar på BRT- system, prioritering av busstrafik genom särskilda körfält samt trängselskattebefrielse för elbussar. Scania anger att stöd för miljöanpassade bussar med t.ex. körfält, signalsystem kan vara lika intressant som ett rent produktstöd. Lastbilar Många påpekar att det är en allvarlig brist att godstransporter inte har fått större utrymme i utredningen. Nästan alla som kommenterar frågan stödjer utredningens förslag om en miljölastbilspremie, några anger att längre och tyngre lastbilar bör tillåtas. Energimyndigheten bedömer att möjligheten att påverka utvecklingen av marknaden för tunga fordon är större än vad som anges i rapporten. KSLA menar att utredningen överskattar potentialen för elektrifiering av tyngre fordon. SKL saknar konkreta förslag för långväga godstransporter, Trafikverket och WWF önskar konkreta förslag även för arbetsmaskiner. KSLA, Länsstyrelsen i Västra Götaland, LRF och Sveriges Åkeriföretag förordar längre och tyngre lastbilar, Lastfordonsgruppen på vissa vägsträckor kombinerat med intermodalitetslösningar. Naturskyddsföreningen vill endast överväga längre och tyngre lastbilar för elektrifierade vägar. Energimyndigheten och Volvo föreslår ett demonstrationsprogram för energieffektiva tunga fordon. Tillväxtverket understryker vikten av långsiktig finansiering för test- och demoanläggningar. Transportarbetarförbundet vill införa ett beställaransvar för storkunder inom industri, handel och logistikföretag att använda socialt acceptabla och klimatsmarta transportlösningar för att minska transportsektorns påverkan. BAFF, BilSweden, E.On, Energigas Sverige, Klimatkommunerna, Motormännen, Scania, Transportstyrelsen, SEKAB och Volvo stödjer förslaget om miljölastbilspremie, och en miljöbusspremie, BAFF förordar även en differentierad fordonsskatt för lastbilar. Scania anser att premien bör följa lastbilen eller på annat sätt stimulera även andrahandsmarknaden. Energimyndigheterna vill utreda premien. Statens väg- och transportforskningsinstitut anser inte att staten bör subventionera företags kapitalinvesteringar genom miljölastbils- och miljöbusspremie. Information Många remissinstanser är kritiska till bristen på konkreta åtgärder, men det som föreslås på informationsområdet mottas genomgående positivt. Det gäller särskilt energimärkning av bilar, där det dock finns ett antal alternativa förslag på hur det ska utformas. 14

15 Göteborg Energi, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen stödjer idén om en energimärkning för bilar. Dock anser de att märkningssystemet bör lägga större vikt vid möjligheterna att använda rena eller höginblandade förnybara bränslen. Konsumentverket bifaller utredningens förslag att energiförbrukning per avståndsenhet ska vara informationsbärande i en framtida märkning av lätta fordon. Tekniska Verken förordar en miljömärkning av lätta fordon istället för energimärkning för att tydligare styra mot utredningens mål. Umeå Universitet anser att märkningen bör genomföras omgående, inkludera begagnade bilar, samt bränslen. Gröna Bilister och sekretariatet vill ha klimat- och ursprungsmärkning direkt vid försäljningen av drivmedel, med information om energiförbrukning, och stödjer utredningens förslag för energimärkning av nya bilar. Samordning och planering Många remissinstanser anser att idén om ett nationellt råd och nationell samordning är viktigt att införa, knappast någon är emot. Trafikverkets långtidsprognoser kritiserad på bred front, och ett antal kompletterande utredningar föreslås. Boverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, KTH, Länsstyrelsen i Dalarna och Länsstyrelsen i Jämtland, Malmö stad, Naturskyddsföreningen, Tågoperatörerna och sekretariatet menar att Trafikverkets trafikprognos och nationell transportplan måste arbetas om så att den är i linje med målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta. Gröna Bilister vill ha en tydlig huvudman i Sverige för beteende- påverkande åtgärder gällande människors resande. Naturvårdsverket, Scania, Volvo, Motormännen m fl tillstyrker utredningens förslag att en nationell samordnare utses på området och att en handlingsplan tas fram. Svensk Handel är positiva till ett nationellt råd för vägtrafikens klimatanpassning, men menar att det bör breddas till all trafik. Också Arizona Chemicals vill bredda mandatet. Vattenfall och E.On önskar en nationell samordnare för laddinfrastruktur, men med breddat ansvar till alternativa drivmedel i enlighet med kommande EU- direktiv. Energigas Sverige vill ha en särskilt handlingsplan och en samordnare för biodrivmedel, BAFF, Jordbruksverket, Transportstyrelsen, Svebio och Umeå Universitet önskar en särskild utredning om varför försäljningen av E85 och flexifuel- bilar minskat, med åtgärder för att öka användningen. SEKAB föreslår en parlamentarisk arbetsgrupp för att förverkliga en fossilfri transportsektor, SKL föreslår en nationell utredare för att underlätta introduktionen av biodrivmedel. Formas, MRF, Trafikverket och Tillväxtanalys stödjer bildandet av ett klimatråd. BilSweden, Scania och Volvo PV vill komplettera rådet med ett Nollvisions- liknande arbete, med etappmål och resultatkonferenser. Chalmers och Energigas Sverige önskar kontrollpunkter för arbetet och Chalmers betonar vikten av fortsatt forskning på bred front. Länsstyrelsen i Norrbotten anser att en utredning bör tillsättas för att undersöka möjligheterna för att plan- och bygglagen omformuleras så att det framgår ett en minskning av biltrafiken är av allmänt intresse. Malmö stad efterfrågar ett mål kring 15

16 resefördelning mellan bil, kollektivtrafik, cykel och gång. Svensk Handel önskar att det närmare undersöks hur positiva effekter av e- handel kan tillvaratas. Konkurrensverket önskar en utvärdering av befintliga styrmedels effekter och vilka effekter som uppstår när nya styrmedel ska samverka med dessa, eftersom detta riskerar att snedvrida konkurrensen mellan företag och nationer samt orsaka målkonflikter och effektivitetsförluster. De ser ingen poäng med att ha ett stort antal styrmedel, utan förordar effektiva styrmedel som styr direkt mot problemets utsläppskälla, och instämmer därför i förslaget om en särskild utredning avseende höjning av koldioxidskatten. Länsstyrelsen Västra Götaland vill stärka kopplingen mellan de regionala utvecklingsplanerna och länsplanerna, se över den nationella planeringen av transportinfrastruktur och föreslår en samlad tidsplan för kommande utredningar och genomförande. Statskontoret anser att de föreslagna kontrollstationerna och slutsatserna från dessa är mycket viktiga för att säkra att målet ska kunna nås, och menar att beslut och åtgärder utifrån resultaten i kontrollstationerna behöver tas, främst av regering och riksdag. 16

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

2014-03-12 N2014/743/E

2014-03-12 N2014/743/E Remiss 2014-03-12 N2014/743/E Näringsdepartementet Energi Martin Palm 08-405 28 24 Remiss avseende Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) Remissinstanser 1. Kammarrätten i Stockholm 2. Förvaltlningsrätten

Läs mer

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84)

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) s svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) Sammanfattning av s synpunkter är positiva till de flesta av utredarnas förslag och välkomnar utredningen som helhet.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Fossilfrihet på Väg: Sammanställning av remissvaren per aktör A- Ö

Fossilfrihet på Väg: Sammanställning av remissvaren per aktör A- Ö Fossilfrihet på Väg: Sammanställning av remissvaren per aktör A- Ö 2030-sekretariatet Håller med om att ansvariga myndigheters prognoser bör ses över i ljuset av utredningen. Inte minst Trafikverkets kapacitetsutredning

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Håkan Johansson } Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Sida 1 av 8 Yttrande 2014-05-15 Ynnor AB Kärleksgatan 2, 211 45 Malmö Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Om Ynnor AB 3. Ställningstaganden

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Tydliga ambitioner från regeringen Sverige ska vara ett av de första

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen och samhällsbyggandet? Om Trafikverkets klimatscenario med fokus på möjligheter i samspelet mellan kommuner,

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå

Läs mer

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E)

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (6) Datum Beteckning 2014-05-16 004/2014 Näringsdepartementet

Läs mer

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Fossilfrihet på väg. Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby. Thomas B Johansson

Fossilfrihet på väg. Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby. Thomas B Johansson Fossilfrihet på väg Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby Thomas B Johansson Uppdraget i korthet Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE 1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24) Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Uppsala den 14 augusti Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Remissvar SOU 2016:33

Remissvar SOU 2016:33 Remissvar SOU 2016:33 Power Circles remissyttrande avseende betänkandet Ett bonus-malussystem för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Sammanfattning Power Circles kommentarer i sammanfattning: Det måste finnas

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013

Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013 Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel Almedalen 2013 Denna redovisning av utredningens preliminära funderingar bör inte tas som någon indikation på vad vi kommer att föreslå Vi förbehåller

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2016/01680/52

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2016/01680/52 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-08- 15 REMISSYTTRANDE Fi2016/01680/52 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Ett bonus-malussystem för nya lätta

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Transport-, tillväxt-,

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden

Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden YTTRANDE 2013-11-29 1(11) Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden Inledning Utredningen om Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser ger en

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133

Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket KNEG..? Bildades 2006 med den gemensamma målsättningen att: Halvera utsläppen

Läs mer

Remiss av utredningen Fossilfrihet på väg

Remiss av utredningen Fossilfrihet på väg Remissvar 1 (11) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2014-02-13 N2014-743-E Kopia till n.registrator@regeringskansliet.se martin.palm@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

UTREDNING OM KVOTPLIKT FÖR BIOBRÄNSLEN

UTREDNING OM KVOTPLIKT FÖR BIOBRÄNSLEN SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\25.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2009-012684-211 SID 1 (5) 2009-11-02 Jonas

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel

Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian

Läs mer

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06

Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Naturskyddsföreningen 221 000 270 1909 2 IPCC : Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 3 Stora möjligheter i städerna Energieffektivisera 100% förnybar

Läs mer

Om kvotpliktens framtida utformning

Om kvotpliktens framtida utformning RAPPORT Om kvotpliktens framtida utformning Underlag till utredningen om FossilFri Fordonstrafik Julia Hansson Med stöd från Energimyndigheten (kontaktperson Emmi Josza) 2013-08-23 Arkivnummer: U4364 Rapporten

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E)

Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E) Power Circles remissyttrande avseende Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) (Dnr N2014-7434- E) Power Circle inkommer här med kommentarer på utredningen Fossilfrihet på väg. Power Circle instämmer i utredningens

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Sveriges handlingsplan för förnybar energi

Sveriges handlingsplan för förnybar energi Sveriges handlingsplan för förnybar energi Eva Centeno López Energienheten/Näringsdepartementet SEROs Energidag 2010-05-07 Remissförfarande I Underlag från Energimyndigheten (STEM) inkom den 1 februari

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020. EU 2030 - Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020. EU 2030 - Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till 2020 EU 2030 - Naturvårdsverkets analys Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion Per Wollin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Supermiljöbilspremien: En dunderblunder - Sammanställning av remissvaren

Supermiljöbilspremien: En dunderblunder - Sammanställning av remissvaren Supermiljöbilspremien: En dunderblunder - Sammanställning av remissvaren Sammanfattning Regeringens förslag till supermiljöbilspremie har varit ute på remiss, med detaljförslaget utformat av Transportstyrelsen.

Läs mer

Goda exempel -inom nätverket KNEG

Goda exempel -inom nätverket KNEG Goda exempel -inom nätverket KNEG Henrik Boding PostNord Logistics Örebro 2013.09.04 1 2 Det här är PostNord Logistics Nordens ledande logistikföretag Omsätter 13,4 mdr SEK och har 8 000 anställda (2012)

Läs mer