SVENSK AVFALLSHANTERING 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVENSK AVFALLSHANTERING 2012"

Transkript

1 2012 SVENSK AVFALLSHANTERING 2012

2 Innehåll Förord 3 Så fungerar svensk avfallshantering 4 FÖREBYGGANDE AV AVFALL, FÖRBEREDELSE FÖR ÅTERANVÄNDNING 6 Insamling och transport 8 Avfallsmängder Farligt avfall 12 Batterier 16 Avfall från elektriska och elektroniska produkter 17 Materialåtervinning 18 Biologisk återvinning 21 Energiåtervinning 25 Deponering 28 Avfallsekonomi 30 Annat avfall än hushållsavfall 32 Avfallsagenda 33 Ordlista 36 Om Avfall Sverige 39 Kansli 39 OMSLAGSBILDEN Mannen på omslagsbilden heter Lulzim Zaggi Zogejani. Han arbetar på en återvinningscentral. Varje dag hjälper Zaggi och hans kolleger runt om i Sverige till att återvinna och återanvända 6 miljoner kilo avfall. 2

3 Förord Avfallsmängderna ökar något, efter att ha sjunkit ett par år i rad. Det visar den senaste statistiken från Avfall Sverige. De nya siffrorna visar hur viktigt det är att inte slå sig till ro med det faktum att insamling, återvinning och behandlingsmetoder fungerar. Metoderna kan bli bättre och förfinas men vi måste även fortsätta arbeta för att minska avfallsmängderna, både här i Sverige och i vår omvärld. Årets avfallstrend visar också hur viktigt det är att låta vår vision Det finns inget avfall genomsyra all avfallsverksamhet och vara ett motto för alla som arbetar med avfallshantering i Sverige. Insamlingen av källsorterat matavfall ökar. Kommunerna har tidigare kritiserats för att insamlingen inte har gått tillräckligt fort. Men det tar lång tid att etablera insamlingssystemen och det är viktigt att göra rätt från början. Nära 60 procent av landets kommuner har nu infört insamlingssystem för källsorterat matavfall och ytterligare ett 70-tal kommuner planerar att införa sådan insamling. En av flera nyheter i årets statistik är att vi nu kan redovisa kommunernas nya insamlings- och återvinningssystem för ytterligare fraktioner. Det är gips, planglas och den så kallade kommunplasten plast som inte är förpackningar som nu räknas in i materialåtervinningen. En annan nyhet är att farligt avfall inte längre redovisas som en behandlingsmetod utan ingår i material- eller energiåtervinningen. Kontorspapper utgår däremot. Det är inte hushållsavfall och ingår inte i värdet för materialåtervinning. Dessa förändringar innebär att tidigare publicerad statistik inte är jämförbar med årets. Med Svensk Avfallshantering 2012 vänder vi oss till verksamma i avfallsbranschen, beslutsfattare, myndigheter, utbildningsväsendet, media och alla andra intresserade. I text, figurer och tabeller beskrivs hur hushållsavfall hanteras i Sverige. Statistiken i årsskriften Svensk Avfallshantering 2012 är hämtad från Avfall Sveriges webbaserade statistiksystem Avfall Web och från producenternas organisationer. Malmö i juni 2012 Weine Wiqvist, VD Avfall Sverige 3

4 Så fungerar svensk avfallshantering Avfall ska hanteras så att största möjliga miljö- och samhällsnytta uppnås. I det arbetet ska alla delta producenter, verksamheter, kommuner och hushåll. Kommunerna ansvarar för hushållsavfallet, producenterna ansvarar för sina respektive produktgrupper och verksamhetsutövare ansvarar själva för omhändertagandet av det avfall som inte är hushållsavfall. Hushållen har skyldighet att sortera ut och lämna sitt avfall till de olika insamlingssystem som finns. Hushållen har också skyldighet att följa reglerna för avfallshanteringen i kommunen. Avfallshierarkin Hanteringen ska, om möjligt, ske enligt avfallshierarkins prioritetsordning: förebyggande av avfall förberedelse för återanvändning återanvändning materialåtervinning annan återvinning, till exempel energiåtervinning bortskaffande. Avvikelser från hierarkin kan vara nödvändiga av tekniska, ekonomiska eller miljömässiga skäl. EU anger ramarna för den europeiska avfallshanteringen, riksdagen beslutar utifrån dessa ramar hur den svenska avfallshanteringen ska utformas. Riksdagens miljömål har under 2000-talet styrt Sverige mot en mer miljömässig avfallshantering och i det arbetet har landets kommuner haft en central roll. Så har exempelvis deponeringen minskat som behandlingsmetod för hushållsavfall, från att utgöra nära fem procent år 2005 till mindre än en procent I maj 2012 beslutade regeringen om nya etappmål, två av dessa berör avfallshanteringen: Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas senast 2020 så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent. Behandlingsmetoder Avfall behandlas genom materialåtervinning, biologisk återvinning, energiåtervinning, deponering. Farligt avfall kan behandlas med någon eller flera av dessa metoder, beroende på avfallets egenskaper. Materialåtervinning av förpackningar, returpapper, metallskrot, el-avfall, batterier m.m. minskar miljöpåverkan. Det sparar också energi och råvaruresurser. Biologisk återvinning sluter kretsloppet och återför näringen till jorden. Avfallet behandlas genom rötning eller kompostering. Rötning ger biogödsel och biogas, som kan användas till fordonsbränsle. Kompost är ett långtidsver- 4

5 kande jordförbättringsmedel som används i trädgårdar, parker och vid markanläggningar. Energiåtervinning är ett effektivt och miljömässigt säkert sätt att utvinna energin ur avfallet. Det ger både fjärrvärme och el. Energiåtervinning är en metod som lämpar sig väl för avfall som inte kan återvinnas på annat sätt. Deponering är en behandlingsmetod för avfall som inte kan eller ska återvinnas. Deponering innebär att avfallet förvaras på ett långsiktigt säkert sätt. Det är förbjudet att deponera brännbart eller organiskt avfall. Så organiseras avfallshanteringen Kommunerna kan själva välja hur man vill organisera sin avfallshantering, den möjligheten till kommunalt självstyre finns i grundlagen, och det finns flera olika organisationsformer: egen förvaltning, kommunalt bolag, eget eller samägt med andra kommuner, gemensam nämnd, kommunalförbund. Det finns också kommuner som samverkar kring enskilda frågor, till exempel vid gemensamma upphandlingar. Samverkan är en naturlig verksamhetsform för att nå största möjliga miljö- och samhällsnytta, för att hantera avfallet på ett kostnadseffektivt sätt och för att säkra den kompetens som krävs, vilket gynnar både kommuninvånarna och miljön. I drygt 70 procent av landets kommuner utförs insamling av hushållsavfallet av externa aktörer privata företag övriga kommuner utför insamlingen i egen regi. Behandlingen av avfallet genomförs antingen av kommunerna själva eller av en extern aktör, som kan vara ett annat kommunägt bolag eller ett privat företag. Hur stor fördelningen är mellan de olika utförandeformerna beror på behandlingsmetod. 5

6 FÖREBYGGANDE AV AVFALL, FÖRBEREDELSE FÖR ÅTERANVÄNDNING Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallshierarkin. Det är också prioriterat i den svenska avfallslagstiftningen. I Sverige är vi bra på att återvinna material, energi och näring ur avfallet. Men vi kan nå ännu längre genom att förebygga uppkomsten av avfall. Miljövinsten är större om en produkt aldrig produceras än om den produceras, används och sedan återvinns. Svenska kommuner har tagit ett stort ansvar för att minska avfallet och mängden farliga ämnen i det avfall som uppstår. För Avfall Sveriges medlemmar är arbetet med avfallsminimering högt prioriterat. Årsmötet 2011 antog den långsiktiga visionen Det finns inget avfall. Visionen innehåller två mål för dels att sambandet mellan avfallsmängder och tillväxt har brutits, dels att det ska ha skett en stark och tydlig rörelse uppåt i avfallshierarkin. Kommunerna är en viktig aktör som motorn i omställningen och garanten för en långsiktigt hållbar avfallshantering. I en rapport från Avfall Sverige 1 finns exempel på åtgärder, där kommunerna lyckats få ner avfallsmängderna: Kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg förebygger 360 ton avfall om året genom att produkter kan återanvändas istället för att slängas. Gävle driver projektet Hållbara familjer, där ett antal familjer under ett år får i uppdrag att ändra sin livsstil i en mer miljömedveten riktning. Ett av uppdragen i projektet har varit att minska avfallet. Mängden avfall minskade med tre kilo per månad och familj under projektets gång. Halmstad kommun arrangerade en tävling om vilken skola som kunde minska matavfallet mest under veckan Europa minskar avfallet. Resultatet blev 11 procent mindre matavfall. Avfall Sverige är nationell samordnare för EU-projektet Europa minskar avfallet, som även stöds av Naturvårdsverket. Projektet pågår under en vecka i november när det anordnas aktiviteter över hela Europa som syftar till att minska avfallet och mängden farliga ämnen i avfallet. Projektet startade 2009 och sträcker sig fram till Förberedelse för återanvändning och återanvändning är nästa steg i avfallshierarkin. Ett mål i den nationella avfallsplanen är att återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Det saknas verktyg för att följa upp utvecklingen av avfallshanteringen och se att åtgärderna styr mot de uppsatta målen. Avfall Sverige, med flera aktörer, har därför initierat ett projekt för att ta fram indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering och verktyg för att följa upp utvecklingen och arbetet med Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall. 1 U 2011:05 Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner idébok för en mer hållbar produktion och konsumtion 6

7 Avfallskärl i rader är en symbol för de ökade avfallsmängderna. Men Sverige och resten av Europa har krav på sig att minska mängderna genom olika åtgärder. 7

8 Insamling och transport Det finns flera olika system för att samla in och transportera hushållsavfall. Hushållens kärl- och säckavfall kan samlas in som en blandad fraktion avsedd för energiåtervinning eller delas upp i en matavfallsfraktion och en brännbar fraktion. För blandat brännbart avfall från enfamiljshus används vanligen ett 190-liters kärl som töms varannan vecka. Det finns även varianter med olika säck- eller kärlstorlekar och med olika tömningsintervall. Från flerfamiljshus hämtas avfallet ofta varje vecka. De vanligaste systemen för insamling av källsorterat matavfall är separata kärl, ett för matavfall och ett för brännbart avfall, flerfackssystem eller optisk sortering. Vid optisk sortering sorterar hushållen sitt avfall i olikfärgade påsar som läggs i samma kärl. Påsarna transporteras sedan av sopbilen till en optisk sorteringsanläggning där de sorteras automatiskt för rätt behandling. Optisk sortering har införts i flera kommuner de senaste åren. Eskilstuna har optisk sortering i sex fraktioner: matavfall pappersförpackningar tidningspapper metallförpackningar plastförpackningar övrigt hushållsavfall. Under 2012 har även Linköping, Vadstena och Motala infört optisk sortering för matavfall. De flesta kommuner erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar från flerfamiljsfastigheter, ett 30-tal kommuner erbjuder även samma tjänst från villfastigheter. Vid fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar är det vanligt att förpackningarna sorteras i två fyrfackskärl och hämtas med olika intervall. Det ena kärlet kan vara avsett för till exempel matavfall, brännbart avfall, pappersförpackningar och färgat glas. Det hämtas varannan vecka. Det andra kärlet, med till exempel ofärgat glas, metall, plastförpackningar och tidningar, hämtas var fjärde eller var åttonde vecka. Den traditionella baklastande sopbilen dominerar fortfarande insamlingsarbetet men andelen flerfacksfordon ökar och teknikutvecklas. Sidlastare har en mer konstant andel av fordonsparken. Allt fler fordon kör på biogas, vilket kan styras av kommunens krav i upphandlingen. Dessutom används andra alternativa drivmedel, till exempel RME, och även olika hybridtekniker i bilarna för att minska klimatpåverkan. Genom upphandlingar kan kommunerna även ställa krav på att kärl och fordon anpassas ur arbetsmiljösynpunkt. Moderna insamlingssystem Avfallshämtning har tidigare inneburit mycket arbetsskador. Tunga lyft hörde till vardagen och för att arbeta med insamling krävdes en mycket god fysik. Idag har säckar ersatts med kärl eller andra typer av behållare. Manuell hantering ersätts med ny teknik och automatiserade system som sopsug och underjordsbehållare. Båda dessa system ökar, främst i storstäderna och i nybyggda områden. Fördelarna är bland annat att det inte krävs lika tung manuell hantering. Arbetsmiljön har blivit bättre ur många aspekter, men det uppstår fortfarande problem, som branschen kontinuerligt arbetar med att lösa. Sopsug är ett bra system ur arbetsmiljösynpunkt eftersom det är slutet och helt automatiserat. Systemet minskar också behovet av transporter, särskilt inne i bostadsområden. Det finns två olika sopsugsystem, stationärt och mobilt. Stationärt sopsugsystem innebär att avfallet samlas in med hjälp av luft i ett automatiskt vakuumsystem. Det transporteras sedan via rör i marken från nedkasten till stora uppsamlingscontainrar, som är placerade i en terminal. Tekniken kan transportera avfallet upp till två km från sopnedkasten. Antalet containrar varierar och beror dels på antalet utsorterade fraktioner och dels på mängden avfall. Containrarna hämtas sedan av lastväxlarfordon. Även i det mobila sopsugsystemet samlas avfallet in med hjälp av luft och själva vakuumtekniken sitter i bilen. Under varje nedkast finns en lagringstank. Tankarna binds ihop genom rör i marken till en så kallad docknings- 8

9 punkt, som kan vara placerad upp till 300 meter från tankarna. Vid tömning ansluter fordonet till dockningspunkten, vakuumtekniken sätts igång och avfallet transporteras med hjälp av luft från de olika lagringstankarna till dockningspunkten och vidare in i bilen. Mobila sopsugsystem kräver specialfordon. Underjordsbehållare är ett annat växande insamlingssystem. Genom att placera behållare under jord minskar behovet av utrymme ovan jord. Temperaturen i marken där avfallet förvaras är relativt låg vilket förhindrar dålig lukt, och behållarna är lätta att tömma med kranbil. Det finns även underjordsbehållare som töms med frontlastarfordon. Eftersom underjordsbehållare rymmer större volymer minskar transporterna. Återvinningscentraler På kommunernas bemannade återvinningscentraler lämnar hushållen själva in sitt grovavfall, el-avfall och farliga avfall. Grovavfall är hushållsavfall som är för tungt, skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Under 2011 lämnade hushållen in 1,6 miljoner ton grovavfall, merparten på kommunernas bemannade återvinningscentraler. En liten del av detta, mindre än tio procent, samlades in via fastighetsnära insamling. Mängden grovavfall motsvarar 173 kg/person. Det finns 630 återvinningscentraler i hela landet och sammantaget får de årligen cirka 20 miljoner besök. Mängden grovavfall och farligt avfall, som lämnas till återvinningscentralerna, har ökat kraftigt de senaste åren. Kommunerna har därför anpassat och moderniserat sina återvinningscentraler. Mindre återvinningscentraler har lagts ner och ersatts av nya och större, som är bättre anpassade till de mängder som lämnas in och till antalet besökare. Många av landets återvinningscentraler har de senaste åren drabbats hårt av stölder och inbrott. Personal har också hotats av besökare. På de flesta nybyggda större återvinningscentralerna installeras därför elstängsel, vilket reducerat inbrotten avsevärt. För att öka säkerheten, men också för att få ett funktionellt passersystem och bättre besöksstatistik, har flera kommuner infört ett bomsystem på återvinningscentralerna. Systemet är ofta kombinerat med ett besökskort, som ger hushållen rätt till ett visst antal fria besök. Även småföretagare kan i flera kommuner mot avgift använda den service, som kommunerna ger via återvinningscentralerna. Återvinningsstationer Producenternas system med cirka obemannade återvinningsstationer för mottagning av förpackningar och tidningar ska täcka hela landet. Insamlingssystemen ska bygga på samråd mellan producenter och kommuner. På återvinningsstationerna finns behållare för tidningspapper och olika förpackningsmaterial. Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar från flerfamiljshus och villafastigheter är på väg att införas i allt fler kommuner. Omkring 60 procent av det som läggs i hushållens soppåse kan återvinnas. I hushåll utan utsortering av matavfall är siffran nästan 80 procent. Det visar en undersökning från Avfall Sverige 2. Undersökningen har sammanställt 246 plockanalyser som genomförts i Sveriges kommuner sedan Villaägare är generellt sett bättre på att sortera ut återvinningsbara material. Omkring 30 procent av innehållet i soppåsen från ett villahushåll består av förpackningar och tidningar. I lägenhetshushåll är motsvarande siffra 36 procent av soppåsen. En halv procent av det som finns i soppåsen är farligt avfall, batterier och el-avfall. Merparten utgörs av el-avfall. Det system som valts för insamling påverkar också graden av sorteringen. Villahushåll med fastighetsnära insamling sorterar bäst. De lämnar hälften så mycket förpackningar och tidningar i soppåsen som andra hushåll. 2 U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall 9

10 AVFALLSMÄNGDER 2011 Den behandlade mängden hushållsavfall uppgick år 2011 till ton. Det är en ökning med 3,5 procent jämfört med Utslaget på hela befolkningen gav varje svensk upphov till 458,7 kg hushållsavfall 2011, att jämföra med 443,3 kg per person Biologisk återvinning ökade med 4,3 procent till ton, 68,6 kg/person. 14,9 procent av hushållsavfallet behandlades genom biologisk återvinning Mängden insamlat matavfall ökade med 10 procent till ton. Matavfall behandlas alltmer genom rötning, i stället för kompostering. Matavfall till samrötningsanläggningar har ökat med 28 procent och matavfall till centrala komposteringsanläggningar har minskat med 24 procent. Matavfall som rötas vid avloppsreningsverk uppgick till ca ton. Hemkompostering av matavfall fortsätter att minska i takt med att kommunerna inför central matavfallsinsamling. Energiåtervinningen ökade med 5,3 procent till ton, 235,8 kg/person. 51,4 procent av hushållsavfallet gick till energiåtervinning En förklaring till ökningen är att mängden grovavfall ökade kraftigt med ton till 1,6 miljoner ton, en ökning på 8 procent. En stor del av grovavfallet går till energiåtervinning. Mängden kärl- och säckavfall ökade med 3,6 procent till 2,2 miljoner ton. Insamlat farligt avfall ökade med 16 procent, till knappt ton. Hälften av det farliga avfallet består av impregnerat virke, vilket går till förbränning. Det är också impregnerat virke som står för en stor del av ökningen. Materialåtervinningen ökade med 0,8 procent till ton, 150,3 kg/person. 32,8 procent av hushållsavfallet går till materialåtervinning. Kommunerna har numera insamlingssystem för fler typer av material till materialåtervinning. Från och med 2011 redovisas även materialåtervinning av gips, planglas och plast som inte är förpackningar, så kallad kommunplast. Även en del vattenbaserad färg och oljehaltigt filter går till materialåtervinning. Mängden förpackningar och returpapper minskade med 2 procent. Övrigt hushållsavfall till materialåtervinning ökade med 11 procent. Metallskrot ökade med 4 procent. Deponering av hushållsavfall minskade med 9 procent till ton jämfört med 2010, 4 kg/person. Deponering står för 0,9 procent av totala behandlingen. Farligt avfall redovisas inte längre i avfallstrenden för behandlat avfall. Det ingår i mängderna för material- eller energiåtervinning alternativt deponering. Kontorspapper är inte hushålls avfall och räknas inte längre in i material återvinningen. Mängderna i avfallstrenden har korrigerats för detta, men statistik i tidigare publikationer är inte direkt jämförbar. Insamlad mängd kärl- och säckavfall samt grovavfall (ton) Kärl- och säckavfall* Grovavfall (Kg/person) Kärl- och säckavfall* Grovavfall *Kärl- och säckavfall består av blandat brännbart avfall samt utsorterat brännbart avfall och källsorterat matavfall. Källa: Avfall Web/Avfall Sverige 2012

11 Behandlad mängd hushållsavfall (TON) Materialåtervinning Biologisk återvinning Energiåtervinning Deponering Totalt behandlad mängd Behandlad mängd hushållsavfall (KG/PERSON) Materialåtervinning 173,3 164,3 171,8 150,2 150,3 Biologisk återvinning 61,1 64,5 66,1 66,2 68,6 Energiåtervinning 238,6 247,7 232,6 225,5 235,8 Deponering 20,3 15,2 6,7 4,5 4,0 Totalt behandlad mängd 493,3 491,7 477,3 443,3 458,7 Behandlad mängd hushållsavfall (%) Materialåtervinning 35,1 33,4 36,0 33,7 32,8 Biologisk återvinning 12,4 13,1 13,9 14,8 14,9 Energiåtervinning 48,4 50,4 48,7 50,5 51,4 Deponering 4,1 3,1 1,4 1,0 0,9 Totalt behandlad mängd Källa: Avfall Sverige Översikt ton milj. ton AVFALLSTRENDEN Biologisk återvinning Energiåtervinning Deponering Materialåtervinning Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering 11

12 Farligt avfall 2011 samlades ton farligt avfall in från hushållen. I genomsnitt lämnade varje svensk in 6,3 kg farligt avfall. I mängden ingår även ton impregnerat virke och ton asbest. Farligt avfall redovisas numera inte som en del av den behandlade mängden hushållsavfall, vilket det gjort tidigare. Farligt avfall kan behandlas med flera olika metoder och ingår därför i den totala mängden behandlat avfall. Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt. De farliga ämnena kan finnas i väldigt små mängder i olika produkter men sammantaget kan de göra stor skada om de hamnar fel. Det är därför viktigt att det farliga avfallet sorteras ut och lämnas in på rätt sätt och på rätt plats. Kommunerna har ansvar för hushållens farliga avfall. Ansvaret omfattar insamling, transport och behandling. Ansvaret regleras i miljöbalken, avfallsförordningen och den kommunala renhållningsordningen. Hushållen är skyldiga att sortera ut sitt farliga avfall från övrigt hushållsavfall. De flesta kommuner har denna skyldighet inskriven i den kommunala renhållningsordningen. På det nationella planet saknar Sverige helt ett uppföljningssystem för farligt avfall från industri och andra verksamheter. Det finns heller inga exakta uppgifter på mängden farligt avfall från industrin, men enligt den officiella svenska avfallsstatistiken, som Naturvårdsverket rapporterar till EU, uppkom 2,5 miljoner ton farligt avfall från hushåll och företag i Sverige under I den mängden ingår även skrotbilar från hushåll, el-avfall med mera. Insamlingssystem Det vanligaste insamlingssystemet för hushållens farliga avfall är inlämning på kommunernas bemannade återvinningscentraler. Många kommuner har avvecklat de obemannade miljö stationerna, som tidigare var vanliga, och i stället infört någon form av fastighetsnära insamling. Cirka 40 procent av landets kommuner kan erbjuda fastighetsnära insamling av farligt avfall, ofta i kombination med flera andra insamlingssystem. Behandlingsmetoder Farligt avfall som lämnats till mottagningseller behandlingsanläggningar, måste ofta förbehandlas för att förenkla den fortsatta behandlingen. Eftersom farligt avfall kan innehålla ämnen som ska fasas ut ur kretsloppet går behandlingen oftast ut på att förstöra dessa ämnen. De ämnen, som inte kan oskad- 12

13 liggöras eller återanvändas, deponeras. Det är då viktigt att avfallet är kemiskt och fysiskt stabilt så att farliga ämnen inte läcker ut till omgivningen. Materialåtervinning från farligt avfall sker genom att de farliga ämnena separeras ut och återstoden återvinns. Metoden används till exempel för att ta hand om färgburkar och oljefilter. Giftiga och svårnedbrytbara ämnen, som bekämpningsmedel och annat farligt kemikalieavfall, förbränns i speciella ugnar vid höga temperaturer. Förorenad jord kan saneras genom biologisk nedbrytning. Impregnerat virke innehåller miljöfarliga ämnen som arsenik, kreosot och koppar. Det insamlade virket flisas och förbränns med energiutvinning i anläggningar, som har särskilda tillstånd. INSAMLAD MÄNGD FARLIGT AVFALL ton Insamlad mängd farligt avfall (exkl. asbest och impregnerat virke) Insamlad mängd farligt avfall (inkl. impregnerat virke) Insamlad mängd farligt avfall (inkl. asbest och impregnerat virke) Källa: Avfall Web/Avfall Sverige

14 Batterier 2011 samlades ton bärbara batterier och 500 ton inbyggda batterier in, i genomsnitt 340 gram per invånare. Det innebär en ökning med 16 procent jämfört med ton bilbatterier, i genomsnitt 0,7 kg per invånare, samlades in Det är en minskning med 3 procent jämfört med året innan. Det är batteriproducenterna som har ansvaret för insamling, behandling, återvinning och bortskaffande av alla batterier oavsett när de satts på marknaden. Producenterna ska också ansvara för att genomföra nationella informationsaktiviteter. I cirka 70 procent av kommunerna sköter producenternas organisation El-Kretsen insamlingen av bärbara batterier. I övriga sköter kommunen insamlingen mot en avtalad ersättning från producenterna. Alla batterier som samlas in tas om hand och sorteras efter kemiskt innehåll innan de skickas till återvinning eller bortskaffande: Bilbatterier skickas till återvinning och blyet används i nya bilbatterier. Batterier som innehåller nickel/kadmium skickas till behandling och kadmium används till så kallade öppna nickelkadmiumbatterier, som används inom industrin. Nickel återvinns i stålverk. Nickelmetallhydridbatterier återvinns. Batterier med kvicksilver skickas till upparbetning. Kvicksilver ska inte återvinnas därför utvinns kvicksilvret ur batterierna så att det ska kunna föras ur kretsloppet och slutförvaras på ett säkert sätt. Litiumbatterier tas omhand där man kan återanvända kobolt, till exempel som tillsats i stålindustrin. Alla batterier ska samlas in och materialåtervinnas så långt det är möjligt. INSAMLAD MÄNGD BÄRBARA OCH INBYGGDA BATTERIER kg/invånare 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Inbyggda Bärbara Småbatterier Från 2009 redovisas inbyggda och bärbara batterier separat. Källa: El-Kretsen och Avfall Web/Avfall Sverige

15 AVFALL FRÅN ELEKTRISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER ton el-avfall samlades in 2011, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med I genomsnitt lämnades 15,7 kg el-avfall per person in Året innan samlades 15,3 kg in per person. Insamlingssystem Sedan producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter infördes i Sverige 2001 har kommuner och producenter samarbetat för att samla in el-avfall. Avfall Sverige, Sveriges Kommuner och Landsting samt elproducenternas servicebolag El-Kretsen bildade systemet El-retur. Det samarbetet innebär att kommunerna åtar sig att mot ersättning ansvara för insamling av el-avfall från hushåll och producenterna ansvarar för behandlingen. Insamling av el-avfall från hushållen sker främst på kommunernas bemannande återvinningscentraler, det finns 630 runt om i landet. I cirka 80 procent av kommunerna finns tre eller flera insamlingssystem för elavfall där insamlingen är organiserad via kommunerna. Den fastighetsnära insamlingen via kommuner eller entreprenörer omfattar sammantaget ca hushåll. Insamling via butiker, inklusive elektronikbranschens egen insamling, sker på mer än insamlingsställen. Avfall Sverige och El-Kretsen har, tillsammans med flera kommuner, bedrivit olika projekt för att utveckla insamlingssystemen. Ett sådant system är insamlingsbehållaren Samlaren för glödlampor och smått el-avfall. Ett 100-tal sådana insamlingsbehållare finns utplacerade i butiker eller andra offentliga miljöer runt om i landet. Utvecklingen av teknik för olika återvinningsmetoder har underlättat insamlingen för konsumenterna, som numera kan lägga alla ljuskällor i samma behållare. Behandlingsmetoder Elektriskt och elektroniskt avfall förbehandlas sorteras och demonteras innan det behandlas. Förbehandlingen sker hos certifierade anläggningar, som därefter skickar avfallet vidare till slutlig behandling eller återvinning. Komponenter med farliga ämnen, farligt avfall, tas om hand i godkända anläggningar. När de miljöfarliga ämnena tagits bort kan mycket återvinnas. Plasthöljen förbränns i anläggningar för energiutvinning och metaller skickas till smältverk för återvinning. Återvunnet koppar, aluminium och järn används som råvara i nya produkter. Datorer, mobiltelefoner och andra IT-produkter innehåller små mängder ädelmetaller som också återvinns, exempelvis kan vissa kretskort innehålla guld och/eller silver. Lysrör och lågenergilampor innehåller kvicksilver. Dessa produkter hanteras därför genom separering i en sluten process. Lysrörspulvret och kvicksilvret kan återanvändas vid nyproduktion av ljuskällor. Glaset renas och återanvänds i glasflaskor och burkar. Det förekommer att uttjänt elektronik skänks till andra länder men även om syftet är gott så gagnar det inte miljön. Det är bättre att lämna till återvinning i Sverige, där det finns möjlighet att ta hand om avfallet på ett miljömässigt riktigt sätt. Avfall Sverige och El-Kretsen bedriver under 2012 kampanjen Lysande återvinning för att öka insamlingen av ljuskällor och smått el-avfall. ÅTERVINNING AV EL-AVFALL ton Återvunnet elavfall Källa: El-Kretsen 15

16 16

17 17

18 Materialåtervinning Materialåtervinningen uppgick till sammanlagt ton 2011, 150,3 kg per person. 32,8 procent av hushållsavfallet gick till materialåtervinning Det är en ökning med 0,8 procent jämfört med I den totala mängden ingår insamlade förpackningar och tidningar från hushåll, som lämnats till materialåtervinning. Dessa fraktioner uppgick till ton, 80 kg per person. Den delen av materialåtervinningen som omfattar el-avfall, kylenheter, batterier och det grovavfall som tas tillvara vid kommunernas återvinningscentraler uppgick till ton, 38 kg per person. Förpackningar och tidningar samlas huvudsakligen in via de cirka obemannade återvinningsstationerna, som producenterna driver. Insamling kan även finnas vid kommu- nernas bemannade återvinningscentraler. De flesta kommuner erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar från flerfamiljsfastigheter, ett 30-tal kommuner erbjuder även samma tjänst från villfastigheter. På kommunernas bemannade återvinningscentraler kan hushåll, och ibland även mindre företag, lämna sitt grovavfall, el-avfall och farligt avfall. Mycket av grovavfallet återvinns, till exempel metallskrot. Trä blir ofta bränsle, trädgårdsavfall komposteras, sten och jord blir till fyllnadsmassor etc. Numera finns även återvinningsmetoder för gips, planglas och plast som inte utgörs av förpackningar, så kallad kommunplast. Materialåtervinning spelar en stor roll i ett hållbart samhälle. Det är därför viktigt att avfallet ses som en resurs och behandlas på rätt sätt. Materialåtervinning innebär att sorterat material kan ersätta andra produktions- eller konstruktionsmaterial. Materialåtervinning medför inte bara att uttaget av mängden jungfruligt material minskar. Det leder också till att vi sparar energi. Genom att till exempel använda ett ton återvunnet stål sparas lika mycket jungfruligt material, men även mer än ett ton koldioxid. Avfall Sverige genomförde under en nationell kampanj om materialåtervinning, i samarbete med landets kommuner. Målet med kampanjen har varit att öka kunskapen om materialåtervinning och förtroendet för kommunernas arbete med återvinningen samt att öka materialåtervinningen. 18

19 Insamlad mängd förpackningar och returpapper från hushåll till materialåtervinning 2011 [ton] [kg/person] Tidningspapper ,4 Pappersförpackningar ,2 Metallförpackningar ,8 Plastförpackningar ,1 Glasförpackningar ,3 Totalt ,9 Källa: Avfall Web och Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) Uppgifterna avser endast det som samlats in från hushåll via återvinningsstationer och sk. fastighetsnära insamling. materialåtervinning hushåll ton Materialåtervinning Materialåtervinning exkl kontorspapper, inkl nya fraktioner för återvinning Insamlat hushållsavfall för materialåtervinning (ton) Returpapper Förpackningar av papp, metall, plast och glas Elektronikavfall Kylenheter Bärbara batterier Bilbatterier Elavfall utanför producentansvaret Oljehaltigt filter Vattenbaserad färg Metallskrot Gips Planglas Plast, ej förpackningar Summa Källa: Avfall Web, El-kretsen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) I mängden ingår även insamlade förpackningar från verksamheter. Mycket av detta material är sk. jämförligt hushållsavfall. Fr.o.m samlas statistik in om kommunernas materialåtervinning av gips, planglas och plast som inte utgörs av förpackningar. Uppgifter om oljehaltigt filter, vattensbaserad färg och elavfall utanför producentansvaret har uppskattast för åren

20 Det här är Irene Bohn. Hon är forskare på en biogasanläggning och varje dag hjälper Irene och hennes kollegor runt om i Sverige till att hantera 2,6 miljoner kilo hushållsavfall för rötning och kompostering.

Svensk Avfallshantering 2013

Svensk Avfallshantering 2013 Svensk Avfallshantering 2013 Innehåll Förord 3 Avfallsmängder 2012 4 Så fungerar svensk avfallshantering 6 Förebyggande av avfall 8 Insamling och transport 9 Farligt avfall 12 Avfall från elektriska och

Läs mer

Svensk Avfallshantering

Svensk Avfallshantering Svensk Avfallshantering 2014 Innehåll Förord...3 Avfallsmängder 2013...4 Så fungerar svensk avfallshantering...6 Förebyggande av avfall...8 Insamling och transport...9 Farligt avfall...12 El-avfall och

Läs mer

Svensk Avfallshantering

Svensk Avfallshantering Svensk Avfallshantering 2015 Innehåll Förord...3 Om Avfall Sverige...3 Avfallsmängder 2014...4 Så fungerar svensk avfallshantering...6 Förebyggande av avfall...8 Insamling och transport...10 Farligt avfall...13

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:09 Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter 2009. Undersökningen

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010 Kartläggning Soptaxor 2009 2010 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 3 1. Inledning 4 1.1. Fakta om kommunal avfallshantering 5 2. Hushållens möjlighet att påverka renhållningsavgiften 6 2.1. Kommuner som

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Mattias Andersson, Avfallsutredare Telefon: 0176-71355 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till Teknik och klimat nämnden Insamlingssystem för fastighetsnära

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande

ELRETUR Ett samarbete som gör sverige världsledande ELRETUR Ett samarbete som gör Sverige världsledande Sverige VÄRLDSLEDANDE på insamling av el - avfall Producentansvaret för el-avfall infördes i Sverige 1 juli 2001, samtidigt startade Elretur-samarbetet

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 ESIÖVS KOMMUN Höörs kommun HÖRBY KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44)

REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr 2011/3125/E Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun

PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun PM Mölndal 2014-12-04 PM - Klimatutvärdering av fyrfacksystem i Lysekils kommun Inledning RAMBO har under de senaste åren undersökt förutsättningarna att införa fastighetsnärainsamling av hushållens förpackningar,

Läs mer

Hushållsavfall i siffror. - Kommun- och länsstatistik 2011

Hushållsavfall i siffror. - Kommun- och länsstatistik 2011 Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2011 Förord Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över hushållsavfall på riksnivå samt

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall:

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall: Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som innehåller farliga ämnen. Gemensamt för dem alla är att de innehåller kemiska ämnen som kan vara giftiga, cancerframkallande, fosterskadande eller allmänt

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Författningssamling

HÖRBY KOMMUN Författningssamling RENHÅLLNINGSTAXA gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Avgifter för denna hantering

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Återvinning. för hushållen

Återvinning. för hushållen Återvinning för hushållen Återvinningscentral På återvinningscentralerna, ÅVC, kan hushållen lämna in sitt grov- och trädgårdsavfall samt farliga avfall kostnadsfritt. Denna service ingår i renhållningsavgiften.

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

Rapport U2014:16 ISSN 1103-4092. Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2013

Rapport U2014:16 ISSN 1103-4092. Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2013 Rapport U2014:16 ISSN 1103-4092 Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2013 FÖRORD Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över

Läs mer

Hushållsavfall i siffror

Hushållsavfall i siffror Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2012 rapport U2013:16 ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

PM Förslag till ny Avfallstaxa 2011

PM Förslag till ny Avfallstaxa 2011 PM 1 (7) 2010-09-14 TN 2010/209-379 Tekniska nämnden Bilaga 2 till Tjänsteskrivelse TN 2010/209-379 PM Förslag till ny Avfallstaxa 2011 Bakgrund Teknik VA & Avfall har tagit fram ett förslag till ny Avfallstaxa

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen består

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY. Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2014-01-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör

Läs mer

RVF Utveckling 2005:06

RVF Utveckling 2005:06 Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Bilaga 2b: Resultat från plockanalyser RVF Utveckling 2005:06 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista

Avfallsplan för Österåkers kommun 2012-2020. Bilaga 7 Ordlista Bilaga 7 Ordlista Avfall Avfall Sverige Avfallsfraktioner Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avfallsslag BAT Bioavfall Biogas Biologisk behandling Biologiskt avfall Bortskaffande

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Avfallstaxa. för Gällivare kommun. Denna taxa träder i kraft 2010-05-13. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-12 50.

Avfallstaxa. för Gällivare kommun. Denna taxa träder i kraft 2010-05-13. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-12 50. Avfallstaxa för Gällivare kommun Denna taxa träder i kraft 2010-05-13. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-12 50. 1 Avfallstaxa för hushållsavfall Allmänna bestämmelser...3-4 Det här får du för pengarna...5

Läs mer

Information från Avfallsenheten i Ystad

Information från Avfallsenheten i Ystad Information från Avfallsenheten i Ystad Vi strävar tillsammans mot ett hållbart samhälle. Vårt mål är att tillgodose de behov vi har idag utan att äventyra våra kommande generationers behov. 97% av vårt

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS Ett viktigt val Dags för er att välja nytt abonnemang Från den 1 november 2015 inför Danderyds

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA HAGFORS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16 104 att gälla från 2014-01-01.

RENHÅLLNINGSTAXA HAGFORS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16 104 att gälla från 2014-01-01. RENHÅLLNINGSTAXA Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16 104 att gälla från 2014-01-01. 0 Innehåll ALLMÄNNA REGLER... 2 ENFAMILJSFASTIGHET MED SÄCK/KÄRLHÄMTNING... 3 OMRÅDEN MED UPPSAMLINGSPLATS... 4 FLERFAMILJSFASTIGHETER,

Läs mer

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005 För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Sammanställning av resultat 00-- Jörgen Leander Bilaga 00--9 Redovisning av avgivna svar på respektive fråga

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-21 Antagen av: KF 169 2013-10-21 KS 199 2013-09-30 SBU 148 2013-08-28 1. INLEDNING... 3 2. AVGIFTER...

Läs mer

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Strategier och mål Antagen i kommunfullmäktige 2015-02-23 Förord För

Läs mer

Renhållningstaxa Skara

Renhållningstaxa Skara 2015 Renhållningstaxa Skara Avfallshantering Östra Skaraborg Renhållningstaxa Skara 2015-03-01 Renhållningstaxa Skara 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 4 2. PRINCIPER... 4 2.1 Återvinningscentraler

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Åter- vinnings- guide

Åter- vinnings- guide Åter- vinnings- guide Det finns många anledningar till att sortera sitt avfall. Huvudargumentet är naturligtvis miljön. Genom återvinning ser vi till att inga farliga ämnen kommer ut i naturen. Dessutom

Läs mer

3.5. Den totala avgiften. verksamheter. Då gäller att: vecka. en gång per. Förutsättningar för. år: Avgift. 390 kr 290 kr 330 kr.

3.5. Den totala avgiften. verksamheter. Då gäller att: vecka. en gång per. Förutsättningar för. år: Avgift. 390 kr 290 kr 330 kr. 25 (35) 3.5 Verksamheter Den totala avgiften består av grundavgift t och abonnemangsavgift. I abonnemangsavgifter ingår kostnader enligt kapitel 2.6. Eventuell tilläggsavgift för gångavstånd tillkommer

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun A Grunden för renhållningstaxa Avfallshanteringen i kommunen regleras i miljöbalken SFS 1998:808, avfallsförordningen SFS 2001:1063

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer