Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /71 40./. Bilagor. Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Förslag till ändringar av riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten år 2015 har utarbetats i samverkan mellan länets kommuner och landstinget. Översyn av riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Handikapp- och pensionärsorganisationer har informerats. Inga synpunkter har lämnats. Dokumenten kommer att uppdateras på hjälpmedelsportalen: Kansliet föreslår Socialberedningen besluta att förändringarna fastställs att rekommenderar kommunerna att följa riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Ordföranden föreslår att kansliets förslag antas. Socialberedningen beslutar att förändringarna fastställs att rekommenderar kommunerna att följa riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning

2 Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Översyn av riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Förslagen till förändringar av de riktlinjer som är gemensamma för vårdgivarna i Norrbotten tas fram av representanter från kommunerna och landstinget i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Förslag till förändringar av riktlinjer som riktar sig till enbart landstingsförskrivare ingår i hjälpmedelskonsulentverksamhetens uppdrag. Enligt landstingets rutiner sker samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna. De synpunkter som organisationerna lämnar gällande riktlinjerna ska tydligt framgå i den fortsatta beredningen. Inför 2015 har en genomgång av Hjälpmedelspolicyn, Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel och Policy- och samverkansdokumentet gjorts. I förslaget till Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel ingår revideringar av befintlig tet inom hjälpmedelsförskrivning: 1. Generella riktlinjer (förskrivningsrätt och kostnadsansvar, hjälpmedelsanvändarens ansvar samt delar ur Policy- och samverkansdokumentet inkluderas). 2. Bilaga till Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel (innehåller gränsdragning enligt avtalet från 2013, förskrivning av hjälpmedel inom hemsjukvård och vid hembesök, teten finns i gällande Policy- och samverkansdokument). 3. Förslag till revidering av tet under vissa produktundergrupper (innehåller förskrivningsrätt, kriterier för förskrivning). Policy- och samverkansdokumentet utgår. Det innebär att antalet dokument har minskat. Förslaget innebär att Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning kommer att innehålla tre dokument jämfört med tidigare fem. Handikapp- och pensionärsorganisationernas synpunkter: Handikapp- och pensionärsorganisationerna har vid två samverkansmöten fått muntlig information om förslagen till förtydliganden och mindre justeringar. Inga synpunkter till den fortsatta beslutsprocessen har lämnats.

3 Förslag 2015 Översikt Generella ändringar i riktlinjer per produktgrupp/produktundergrupp: 1. Vårdcentral ändras till Hälsocentral 2. Sjukgymnast ändras till Sjukgymnast/Fysioterapeut 3. Där hänvisning ges till gällande kriterier ändras skrivning från se (aktuell produktundergrupp) till se fastställda kriterier. Ändringar per ISO-kod ISO-kod Kommun NLL Ändring Förtydligande Oygenutrustningar Kriterier har saknats Slemsugar Kriterier har saknats Andningsmuskeltränare Kriterier har saknats för ordinärt boende Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Luftfyllda klädesplagg och kompressionsutrustning ar för cirkulationsproblem Utökad förskrivar grupp Hjälpmedel för stimulering av sinnen och känslighet Förskrivar -kategori utökas Tränings- och ergometercyklar Kriterier har saknats Fotortoser Ortopediska skor för att förhindra missbildning Ortopediska skor för att reducera missbildning Ortopediska skor för att hejda missbildning Tas bort täcker behovet av riktlinjer Tas bort täcker behovet av riktlinjer Huvudskydd Strumppådragare Förskrivar kategori utökas

4 Toalettsitsar Kriterier har saknats Bad och duschstolar (med eller utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Drivaggregat för manuella rullstolar Rullbrädor och krypvagnar Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor Läsbord, pulpeter och talarstolar Sänggrindar och lyftbågar att fästa på sängar Kriterier har saknats Kriterier har saknats Förhöjningsben Justering gräns Löstagbara stödhandtag Kriterier har saknats Antihalkmaterial och antihalkutrustning Glasögon och kontaktlinser Ny ISOkod Kriterier har saknats Röstgeneratorer Kriterier har saknats Programvara för ordbehandling Utrustning för att spela in och återge ljud IR-system för ljudinformation Särskild förskrivni ng Samtalsapparater Avgränsni ng eget ansvar Programvara för närkommunikation Presentationsmaterial för bokstavssatser och Avgränsni ng eget ansvar Kriterier har saknats

5 symbolsatser Telefontillbehör Utvidgad förskrivar grupp Programvara för telekommunikation och telematik Almanackor, kalendrar och planeringssystem Avgränsni ng eget ansvar Personliga nödlarm Underarmsstöd som underlättar manuella aktiviteter Inmatningsenheter till datorer Hjälpmedel och verktyg för att mäta klimatförhållanden Generella riktlinjer Endast sammanställt mtrl Bilaga till Riktlinjerna gränsdrag ning Endast sammanställt mtrl

6 Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Förslaget är en sammanställning av följande dokument: 1. Generella riktlinjer Förskrivningsrätt och kostnadsansvar Hjälpmedelsanvändarens ansvar Tet från Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning -Policy och samverkan Om liknande tet funnits i flera dokument återfinns endast en formulering i detta förslag. Detaljerad tet som finns i annat dokument på Hjälpmedelsportalen har utelämnats (t.e. låneförbindelse, handläggning av skadade/förlorade hjälpmedel). Där det är tillämpligt i teten har hjälpmedelsanvändare/brukare/person ändrats till patient. Ny tet =understruken Struken te = överstruken Förskrivning av hjälpmedel och ansvar Arbetsgivarens ansvar Arbetstekniska hjälpmedel Arbetstekniska hjälpmedel kan inte förskrivas som personliga hjälpmedel. ska inte tillhandahållas. Utrustning Hjälpmedel som används som utrustning i verksamheten betraktas inte som personliga hjälpmedel. Dessa produkter är verksamhetens ansvar. Avvikelser All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera negativa händelser, tillbud, och risker som avvikelser enligt rutiner i respektive verksamhet. Begränsningsåtgärder Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Beslut måste fattas i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker. Personer med nedsatt beslutsförmåga har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Det innebär att personen inte har förmåga att tillfullo själv bestämma. Det är beslutsförmågan man ska fokusera på och försöka hjälpa personen i aktuell situation och det skall vara vägledande för ställningstagande om huruvida samtycke föreligger eller inte. Hjälpmedel i syfte att rörelsebegränsa en person får aldrig användas för att kompensera brist på personal, bristande utbildning hos personalen eller brist i lokaler eller utrustning. 1

7 Beslutsstöd för prioriteringar vid förskrivning av hjälpmedel Prioriteringsordningen vid förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning finns angiven i den hjälpmedelspolicy som är gemensam för kommunerna och landstinget i Norrbotten. Det är den etiska plattformen som är beslutad av riksdagen och hjälpmedelspolicyn som ska ligga till grund för prioriteringsordningen och de riktlinjer som gäller i länet. I riktlinjerna finns det angivet avgränsningen till patientens eget ansvar. Byte av hjälpmedel Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta. Vid byte av hjälpmedel tillämpas gällande riktlinjer. Dubbelutrustning/trippelutrustning Dubbelutrustning av hjälpmedel som fyller samma funktion kan endast förskrivas i undantagsfall. Vid frågor kan hjälpmedelskonsulent kontaktas. Enkla produkter Enkla produkter som finns tillgängliga på öppna marknaden kan inte förskrivas. Förbrukningsmaterial Vid förskrivning ska patienten alltid erhålla ett komplett hjälpmedel. Därefter svarar personen själv för inköp av förbrukningsmaterial. 2

8 Förlust eller skada på ett förskrivet hjälpmedel Förskrivaren har ansvar för bedömning/handläggning vid förlust eller skada på ett förskrivet hjälpmedel. Hjälpmedelskonsulent kontaktas för rådgivning. Inom syn- och hörselenheten utförs handläggningen inom den egna enheten. Förskrivningsrätt Med förskrivning avses den process som leder fram till att en person med funktionsnedsättning får låna ett hjälpmedel. Här ingår bedömning av hjälpmedelsbehov, utprovning, eventuell anpassning, information/instruktion om hjälpmedlets funktion och användning, inträning samt uppföljning och utvärdering av förskrivningen. Förskrivningsrätten grundar sig på den formella kompetens som förskrivaren har och dennes arbetsuppgifter hos vårdgivaren. Förskrivningsansvaret innebär ett medicinskt ansvar då förskrivning av hjälpmedel är en kompensatorisk behandlingsåtgärd när andra habiliterande/rehabiliterande åtgärder inte kan ersätta nedsatt funktion eller förmåga. Nedsatt funktion/förmåga innebär den betydande begränsning eller hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt i daglig livsföring. Förskrivaren har som hälso- och sjukvårdspersonal ett yrkesansvar att vid förskrivning av hjälpmedel följa gällande lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel. Samtliga åtgärder i förskrivningsprocessen dokumenteras i patientjournalen såsom övriga hälsooch sjukvårdsåtgärder. Förskrivning av hjälpmedel ska utgå från den enskildes behov och medinflytande. Under vissa förutsättningar e vid förskrivning av hjälpmedel till yngre barn måste planeringen ske i samråd med barnets ställföreträdare/vårdnadshavare. Vid förskrivning av hjälpmedel är det viktigt att samråd sker med läkare eller annan berörd personal, detta för att tillförsäkra patienten en säker vård/behandling. De flesta produkter som förskrivs är medicintekniska produkter vilka omfattas av lagen om medicintekniska produkter. Avgörande är tillverkarens syfte med produkten. Den som förskriver medicintekniska produkter som hjälpmedel, vilka ska brukas av en patient, ensam eller med hjälp av en anhörig eller någon annan person, ska se till att produkten är lämplig samt att patienten har tillräcklig kunskap för att kunna hantera produkten. Utprovning och inträning av hjälpmedel bör ske i den miljö där hjälpmedlet ska användas. Förskrivaren har ett fortlöpande uppföljningsansvar på förskrivet hjälpmedel till dess att: 3

9 det medicinska ansvaret överrapporteras till annan förskrivare det vid uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts samt att det finns överenskommelse med patienten om hur fortsatt kontakt ska ske hjälpmedlet återlämnats I uppföljningsansvaret ingår även att se till att hjälpmedel återlämnas när behovet har upphört. På grund av säkerhetsskäl får inte hjälpmedel lämnas kvar hos patienten när behovet har upphört. Förskrivna hjälpmedel är ett lån och finns registrerade hos landstingets hjälpmedelscentral, Länsservice. Samtliga hjälpmedel som hyrs av vårdgivaren ska återlämnas till Länsservice för avregistrering. Vissa enklare hjälpmedel som förskrivits och köpts av vårdgivaren behöver inte återlämnas. Hjälpmedel förskrivs för den dagliga livsföringen och för vård och behandling. Förskrivningsrätt för hjälpmedel avseende daglig livsföring Förskrivningsrätt för hjälpmedel avseende daglig livsföring grundar sig på kompetens inom habilitering/rehabilitering. Förskrivaren ska kunna bedöma möjlighet till habilitering/rehabilitering före kompensatorisk åtgärd. Förskrivningsrätt för vård och behandlingshjälpmedel Förskrivningsrätt för vård och behandlingshjälpmedel grundar sig på medicinsk kompetens. Förskrivaren ska kunna diagnostisera/bedöma adekvat behandlingsåtgärd. Försäljning Hälso- och sjukvårdspersonal ska inte bedriva försäljning/uthyrning. Patienter som vill köpa hjälpmedel ska hänvisas till leverantörer på den öppna marknaden. Vissa produkter kan i undantagsfall säljas av Länsservice. Hjälpmedel för barn Alla barn ska ges samma möjlighet att utvecklas oavsett vilken funktionsnedsättning de har. Barnhjälpmedel ska därför kompensera funktionsnedsättning och främja barnets individuella utveckling. Barnet ska ges möjlighet att genomföra de aktiviteter som barn utför, således även leka. Detta för att barnet på alla plan ska kunna utvecklas så normalt som möjligt. I ett litet barns normala utveckling ingår att kunna känna på olika föremål och stoppa dem i munnen och slicka på dem. Att kunna se olika former och material, kunna höra olika ljud, kunna lukta och uppleva dofter samt vistas inom- och utomhus både sommar och vinter och då även kunna förflytta sig. Barnet ska även kunna utveckla sitt språk, sin vilja att skapa och fantisera, sin intellektuella förmåga och sin förmåga att fungera socialt. Hjälpmedel ska vara en integrerad del i habilitering/rehabilitering av barn/ungdom med funktionsnedsättning. Inom ramen för landstingets ansvar faller att vid behov individuellt anpassa hjälpmedel för barnets behov. 4

10 Det kan ibland bli aktuellt att förskriva två likadana hjälpmedel när man regelbundet vistas på två ställen t e hem och skola, delad vårdnad och periodvis vistelse i familjehem (dubbelutrustning). Förskrivning av dubbelutrustning kan komma i fråga för stora tunga hjälpmedel och där transporten mellan de olika platserna inte går att lösa. Vid mycket speciella förhållanden kan det finnas behov av trippelutrustning, då ska hjälpmedelskonsulent kontaktas innan förskrivning. Hjälpmedel för motion, sport och hobby Hjälpmedel för motion, sport och hobby är eget ansvar och kan inte förskrivas. Hjälpmedel i förskola och skola Överenskommelse har träffats mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbottens län. Ansvarsfördelning och definitioner bygger på slutsatserna i rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan?, Hjälpmedelsinstitutet (HI) Överenskommelsen omfattar de pedagogiska verksamheter som kommunerna är huvudman för: Förskola Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utrustning, pedagogiska hjälpmedel och läromedel ansvarar kommunerna för. Personliga hjälpmedel ansvarar landstinget för. Personliga hjälpmedel är kompenserande för en funktionsnedsättning och alltid utprovade till en viss patient. För vuna personer över 18 år gäller Gränsdragning kommunlandsting avtal Hjälpmedel till elever på Riksgymnasiet Hemlandstinget har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel till elever på Riksgymnasiet. I god tid före skolstart bör förskrivare i NLL i samråd med Riksgymnasiet gå igenom elevens hjälpmedelsbehov. Hjälpmedlen utprovas och förskrivs på hemorten före skolstart och eleven tar med hjälpmedlen till skolorten. Om nytt hjälpmedelsbehov aktualiseras efter skolstarten tar förskrivare på skolorten kontakt med hemlandstinget för samråd. Av praktiska skäl bör utprovning och förskrivning göras av skolortens förskrivare som då även har uppföljningsansvaret. Skolortens förskrivare skickar beställningen till hemlandstinget som levererar till skolorten. Hemlandstingets tar kostnadsansvaret. För vuna personer över 18 år gäller Gränsdragning kommun-landsting avtal Om eleven vid skollov önskar ta med hjälpmedel till hemorten ansvarar eleven själv för detta och tar även kostnaden för transporten. Service av hjälpmedel under pågående termin sköts på skolorten. Kontakt tas med hemortens förskrivare om servicen medför en kostnad för hemlandstinget. Reparation av hyrda hjälpmedel debiteras Länsservice. Hjälpmedel till föräldrar med funktionsnedsättning Hjälpmedel kan förskrivas till föräldrar med funktionsnedsättning för att underlätta eller möjliggöra skötseln av det egna barnet. Om produkter på den öppna marknaden inte tillgodoser behovet kontaktas hjälpmedelskonsulent. 5

11 Individuell behovsbedömning och prioritering Varje förskrivning prövas och bedöms enligt följande: Prioritering görs utifrån individens behov och förväntad nytta. I den individuella behovsbedömningen ska valet av hjälpmedel göras utifrån förväntad nytta i förhållande till kostnaden. Vid fullt jämförbara hjälpmedel väljs det som har den lägsta kostnaden. Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta. Vid byte av hjälpmedel tillämpas gällande riktlinjer. I den individuella behovsbedömningen ska en värdering göras av följande: På vilket sätt hjälpmedlet kan ge förbättrad kroppsfunktion, ökad aktivitetsnivå eller ökad delaktighet. Vilka konsekvenser det blir om hjälpmedlet inte förskrivs. Nyttjandegraden. Informationsöverföring Överrapportera förskrivaransvar Förskrivaransvaret ska föras över om vårdgivaransvaret övergår till annan verksamhet/vårdgivare. Under förutsättning att överrapportering har skett övergår förskrivaransvaret till den som har övertagit vården. Överrapportering ska göras till den nya förskrivaren och det ska antecknas i patientens journal hos båda parter att överrapportering har skett. För att överrapporteringen ska vara patientsäker bör den ske skriftligt och även via telefon när behov av uppföljning bör göras inom kort tid. Överföring av hjälpmedelskostnad I samband med att förskrivaransvar överrapporteras ska även hjälpmedelskostnader för hyrda hjälpmedel överföras enligt Samverkansavtal hjälpmedel och Prismodell. Informationsöverföring vid konsultation Vid konsultation av hjälpmedelskonsulent och Länshjälpmedelsgrupp skickar förskrivaren underlag för rådgivning. Svar skickas till förskrivaren. Kostnadsansvar för hjälpmedel Huvudprincipen är att kostnadsansvaret ska följa förskrivningsansvaret. Den enhet förskrivaren tillhör har kostnadsansvaret. För att hålla nere kostnaderna för hjälpmedel ska likvärdiga begagnade produkter väljas i första hand. Överrapportering och BMB (byte mottagare-betalare) Överrapportering av förskrivaransvar och överföring av hjälpmedelskostnad ska ske snarast, enligt prismodell. Prismodell hjälpmedel Prismodellen används av landstinget och kommunerna enligt Samverkansavtal Hjälpmedel. I prismodellen finns beskrivet vad som gäller vid hyra eller köp, utrustning, behandlingshjälpmedel och bl.a. direktförskrivning från sjukhusen. 6

12 Länssortiment Länssortiment är det sortiment av hjälpmedel som upphandlas. Vid speciella behov då inte länssortimentet täcker behovet tag kontakt med hjälpmedelskonsulent enligt gällande rutiner. Patientens ansvar Förskrivaren ska informera patienten om lånevillkoren när ett hjälpmedel förskrivs. Vårdgivarens skriftliga information Låneförbindelse lämnas ut av förskrivaren. Hjälpmedel är lån Huvudregeln är att patienten lånar hjälpmedlet från vårdgivaren. Den patient som fått hjälpmedlet förskrivet ska ansvara för att det lånade hjälpmedlet rengörs, att batterier laddas, att hjälpmedlet förvaras i lämpligt utrymme och att hjälpmedlet återlämnas väl rengjort när behovet upphört. Återlämningskravet gäller även trasiga och utslitna hjälpmedel. I bruksanvisning eller liknande som medföljer det utlånade hjälpmedlet finns beskrivet hur hjälpmedlet ska skötas, rengöras och förvaras. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas så snart behovet upphört. De hjälpmedel som återlämnas ska vara rengjorda. Patientens ansvar för förbrukningsmaterial Förbrukningsmaterial till hjälpmedel är sådana tillbehör som inte räknas in i hyran för hjälpmedlet och som kan köpas på den öppna marknaden. Alla hjälpmedel lämnas ut kompletta och färdiga att använda. När förbrukningsmaterialet är slut är det hjälpmedelsanvändarens ansvar att själv, i öppna handeln, införskaffa och bekosta förbrukningsmaterial till sitt hjälpmedel. Dyrare hjälpmedel bör försäkras Hjälpmedelsanvändaren rekommenderas kontakta sitt försäkringsbolag för att se över sitt försäkringsskydd. I patientansvaret för utlånat hjälpmedel som används i hemmiljön ska också ingå att svara för försäkringsskydd mot t e stöld och brand samt även annan oförutsedd skadehändelse. Om patienten tappar bort eller skadar ett hjälpmedel Hjälpmedelsanvändaren kan bli ersättningsskyldig vid förlust eller skada på ett hjälpmedel. I det fall ett hjälpmedel utsatts för skadegörelse, onormalt slitage eller skada på grund av bristande vård eller förvaring kan vårdgivaren gentemot hjälpmedelsanvändaren ställa ekonomiska anspråk. Detsamma gäller vid olycka, stöld eller brand som skadat eller förstört hjälpmedlet. Patientens ansvar för användningen Används hjälpmedlet till andra ändamål eller i en annan miljö än vad det är utprovat för, är det patientens ansvar om hjälpmedlet skadas eller om något olyckstillbud sker. Personligt utprovade hjälpmedel får inte lånas ut till annan person. Om patienten ändå lånar ut hjälpmedlet till någon annan och något olyckstillbud sker är patienten och den person som lånat hjälpmedlet helt ansvariga för konsekvenserna. Patienten får inte själv förändra hjälpmedlets funktion, till eempel anpassa det eller montera något på hjälpmedlet. Förskrivare i samråd med tekniker 7

13 ska godkänna alla förändringar på ett hjälpmedel. Utförs anpassning utan godkännande vilar ansvaret helt på patienten. Patientens eget ansvar Om patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar är han eller hon hänvisad till att själv köpa produkten. Patienten ansvarar då för såväl inköp av produkten, eventuella justeringar, service och underhåll, försäkring etc. Hälso- och sjukvården har inget ansvar för den inköpta produkten. Enkla produkter som normalt även används av personer utan funktionsnedsättning kan inte förskrivas som hjälpmedel om de finns tillgängliga på den öppna marknaden. Förskrivare av hjälpmedel ska kunna informera hjälpmedelsanvändaren var produkterna finns att köpa, hur de används och vad som är lämpligt att införskaffa för just den personen. Eempel på sådana enkla produkter är bestick, glas och väskor. Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning fastställs årligen av landstinget och kommunerna. Riktlinjernas innehåll är: 1. Vilka hjälpmedel som kan förskrivas inklusive information om beslutade egenavgifter 2. Vilka yrkeskategorier som har förskrivningsrätt för respektive produktundergrupp av hjälpmedel 3. Kriterier för förskrivning inom respektive produktundergrupp samt eventuella avgränsningar mot eget ansvar Dessutom innehåller riktlinjerna stöd till förskrivarna i förskrivningsprocessen (individuell behovsbedömning, målsättning, utprovning, information, uppföljning och utvärdering) med dokument för förskrivaren och informationsmaterial till patienten för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet. Översyn av riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Förslagen tas fram av representanter från kommunerna och landstinget i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Arbetet med att se över de gemensamma riktlinjerna och föreslå förändringar består av 3 representanter från kommunernas hjälpmedelsverksamhet och 3 hjälpmedelskonsulenter från landstinget. Gruppen representeras av lika många representanter från kommunerna som från landstinget. Arbetet sker i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Informationsutbyte sker med handikapp- och pensionärsorganisationerna enligt beslutad rutin i landstinget. De synpunkter organisationerna lämnar ska tydligt framgå i den fortsatta beredningen. Rådgivning av hjälpmedelskonsulent Individuell rådgivning När individuella råd ges är kännedom om patientens särskilda behov väsentligt för att kunna ge rådet eller genomföra utprovningen. Ibland är det nödvändigt att tillsammans med förskrivaren träffa patienten för att kunna ge råd. 8

14 Hjälpmedelskonsulent tar inte över vårdansvaret, men har ett eget yrkesansvar för de råd som ges. Individuella råd ska dokumenteras i patientjournalen. Detsamma gäller när konsultationsremiss skickas till sitteamet, kommunikations- eller kognitionsteamet. Teamen har funktionen som rådgivare och förskrivaren har ansvaret i hela förskrivningsprocessen. Generell rådgivning Generella råd som t.e. vilka hjälpmedel som ingår i länssortimentet eller vilka tillbehör som finns till ett hjälpmedel bedöms inte som en hälso- och sjukvårdsåtgärd och behöver inte dokumenteras i patientjournalen. Specialanpassning av hjälpmedel Inom ramen för landstingets och kommunernas ansvar ingår att vid behov individuellt anpassa hjälpmedel. Specialanpassningar som ska utföras av tekniker beställs skriftligt av förskrivaren. Leverantören har inte produktansvar för specialanpassade produkter som utförs av landstingets tekniker. Förskrivaren ansvarar för att det specialanpassade hjälpmedlet är säkert och lämpligt för personen. Teknikern har ansvar för att hjälpmedlet är lämpligt att specialanpassa samt att anpassningen är utförd på ett tekniskt korrekt sätt. Specialanpassningen ska dokumenteras och en teknisk och funktionell riskanalys ska alltid göras. Se rutiner på Hjälpmedelsportalen. Särskild förskrivning - Länshjälpmedelsgrupp För att säkerställa en vård på lika villkor och för att kunna ha en samlad kompetens av dyrare och lågfrekventa hjälpmedel förskrivs dessa hjälpmedel enligt särskild rutin s.k. särskild förskrivning. I riktlinjerna för förskrivning finns det angivet för vilka produkter som särskild förskrivning gäller. Vid särskild förskrivning konsulteras Länshjälpmedelsgruppen. När särskild förskrivning är aktuell skickar förskrivaren ett underlag för konsultation till Länshjälpmedelsgruppen. Hjälpmedelskonsulent presenterar inkomna ärenden. Förskrivaren har möjlighet att presentera sitt eget ärende på Länshjälpmedelsgruppens möte. Förskrivaren avgör själv om han/hon vill delta med sitt ärende. Länshjälpmedelsgruppens uppgift är att utifrån förskrivarens underlag gemensamt ta ställning till om förskrivning är möjlig eller inte enligt de fastställda riktlinjerna för förskrivning och ge förskrivaren ett svar. Det är förskrivaren som gör bedömningen i förskrivningsprocessen (d.v.s. gör en individuell behovsbedömning inklusive riskanalys, provar ut, tränar in, informerar och följer upp och utvärderar enligt uppsatt mål) enligt fastställda riktlinjer för förskrivning. I Länshjälpmedelsgruppen bör även övriga frågor i hjälpmedelsärenden behandlas t.e. när befintligt sortiment inte tillgodoser patientens behov eller när riktlinjerna inte är tillräckligt tydliga. Där har Länshjälpmedelsgruppen på samma sätt uppgiften att med Hjälpmedelspolicyn och Riktlinjerna för förskrivning som underlag bedöma möjligheten till förskrivning. Länshjälpmedelsgruppens syfte och sammansättning Syftet med Länshjälpmedelsgruppen är: Patientsäkerheten ska vara god vid förskrivning av dyrare/lågfrekventa hjälpmedel 9

15 Prioriteringarna ska följa den etiska plattform som är beslutad av riksdagen Likhet över länet vid förskrivning av hjälpmedel Att riktlinjerna tolkas lika vid förskrivning av dyrare/lågfrekventa hjälpmedel. Hög kompetens vid förskrivning av dyrare och lågfrekventa hjälpmedel Representanterna i Länshjälpmedelsgruppen ska bidra med sin kompetens (förskrivarens yrkeskompetens respektive hjälpmedelskonsulentens kompetens) Länshjälpmedelsgruppens ska rekommendera att den enklaste produkten som motsvarar behovet förskrivs Sammansättning Länshjälpmedelsgruppen består av hjälpmedelskonsulenter med kompetens gällande inkomna ärenden och av 2-3 förskrivarrepresentanter från landstinget (t.e. barnhabilitering och logoped) samt representanter från kommunernas hjälpmedelsverksamhet. Representationen i gruppen ska motsvaras av den sjukvårds- och hjälpmedelskompetens som behövs för att göra likvärdiga bedömningar om förskrivning kan ske. Representanterna från kommunerna och landstinget deltar under en period på minst 2 år. Ersättare ska finnas för varje representant. Respektive huvudman utser sina representanter. Videokonferensmöten bör ske i största möjliga utsträckning för att möjliggöra att representanter från hela länet kan delta. Samtliga ärenden behandlas i regelbundna möten förslagsvis var 14:e dag. Brådskande och prioriterade ärenden tas löpande i samråd med hjälpmedelskonsulent som behandlar inkomna ärenden. Sammankallande till mötena är enhetschef inom landstingets hjälpmedelskonsulentverksamhet. Länshjälpmedelsgruppen utformar rutiner och arbetssätt. Den grupp av representanter från kommunerna och landstinget som har i uppgift att årligen se över riktlinjerna för förskrivning ska i samråd med Länshjälpmedelsgruppen lämna förslag på revideringar av riktlinjerna. Förskrivning från specialistenhet Hörhjälpmedel och hörseltekniska hjälpmedel Hörseltekniska hjälpmedel kan endast förskrivas till den hörselskadades permanenta bostad. Om en patient tappar bort ett hörhjälpmedel eller det förstörs på grund av oaktsamhet från patientens sida gäller att landstinget tillhandahåller ett nytt hjälpmedel under förutsättning att patienten ersätter landstinget med hjälpmedlets restvärde. Synhjälpmedel Synhjälpmedel kan endast förskrivas till den synskadades permanenta bostad. Om en patient tappar bort ett hjälpmedel eller det förstörs på grund av oaktsamhet från patientens sida gäller att landstinget tillhandahåller ett nytt hjälpmedel under förutsättning att patienten ersätter landstinget med hjälpmedlets restvärde. 10

16 Särskilda förhållanden Hjälpmedel till asylsökande och flyktingar Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 3b och 18b ska landstinget och kommunerna erbjuda habilitering, rehabilitering, hjälpmedel då personen blivit bosatt inom länet. Landstinget är skyldig att erbjuda sjukvård till asylsökande och flyktingar som vistas i landet utan att vara bosatta om de omedelbart behöver sådan. Det är den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet bedömer om omedelbar vård eller vård som inte kan anstå föreligger. Omedelbar vård eller vård som inte kan anstå kan vid behov vara lån av rullstol eller andra hjälpmedel. Asylsökande och andra utländska medborgare som sökt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige är inte folkbokförda här och landstingen har begränsad skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till dessa, samt mot övriga personer som vistas i Sverige. När utlänningar fått uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun och folkbokförts där har emellertid landstinget/kommunerna samma skyldigheter mot dem som mot övriga personer bosatta i landet. Asylsökande barn under 18 år har rätt till samma hälso- och sjukvård som barn som är bosatta i Sverige. Ett barn med funktionshinder bör få sådan hjälp att funktionshindret underlättas, t e habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Asyl- och flyktingsjukvård i Norrbottens läns landsting Primärvården ansvarar för flyktingverksamheten. Rekommendation och utprovning av lämpligt hjälpmedel kan göras av landstingets förskrivare. Kostnaderna betalas centralt av primärvården. Kontakta hjälpmedelskonsulent vid eventuella frågor. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i annat landsting och besöker Norrbotten Huvudprincipen är att personen tar med sig sina hjälpmedel från hemlandstinget. Är det inte möjligt kan hemlandstinget hyra/köpa hjälpmedlet från Länsservice under vistelsen i Norrbottens län. Hjälpmedel kan även förskrivas enligt Riksavtal för utomlänsvård. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annan ort inom länet Huvudprincipen är att personen tar med sig sina hjälpmedel vid besök inom länet. Är detta inte möjligt ska hjälpmedelsanvändaren i god tid innan resan kontakta sin förskrivare som undersöker möjligheten att låna hjälpmedel på besöksorten. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent inom NLL för rådgivning. 11

17 Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annat landsting Huvudprincipen är att personen tar med sina hjälpmedel vid besök i annat landsting. Är detta inte möjligt ska hjälpmedelsanvändaren i god tid innan resan kontakta sin förskrivare på hemorten som undersöker möjligheten att låna hjälpmedel på besöksorten. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent inom NLL för rådgivning. Hjälpmedelskostnaden debiteras förskrivarens kostnadsställe. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i kommunernas särskilda boendeformer och besöker närstående Patient som bor i kommunernas särskilda boendeformer och besöker närstående ska precis som övriga bosatta i länet ta med sig sina hjälpmedel vid besök. Är inte det möjligt ska patienten i god tid innan besöket kontakta sin förskrivare som undersöker möjligheten att låna hjälpmedel på besöksorten. Vid behov kan förskrivaren kontakta hjälpmedelskonsulent för rådgivning. Dubbelutrustning av hjälpmedel som fyller samma funktion kan endast förskrivas i undantagsfall. Särskilda omständigheter behandlas i Länshjälpmedelsgruppen. Hjälpmedel till fritidsbostad Hjälpmedel till fritidsbostad är personens eget ansvar och kan inte förskrivas. Hjälpmedel till svensk medborgare bosatt i utlandet och vid vistelse utomlands Svenska medborgare som är folkbokförda och bosatta i Sverige men vistas utomlands kan få hjälpmedel förskrivna i samband med personligt besök hos ansvarig förskrivare. Kostnadsansvaret stannar hos vårdgivaren. Kostnader som uppkommer i samband med att hjälpmedel transporteras till/från, eller används i utlandet ersätts inte av vårdgivaren. Hjälpmedel som kräver fortlöpande teknisk service kan inte förskrivas för användning utomlands. Detta gäller även hjälpmedel som kräver någon form av montering i bostad eller dylikt. Förskrivning och utlämning av hjälpmedel till utlandssvensk i samband med vård för akut sjukdom eller skada som uppkommit under vistelsen här i landet sker genom det vårdgivande sjukhusets försorg. En patient som är berättigad till nödvändig vård, betalar till landstinget samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige. Patienten omfattas därmed också av högkostnadsskyddet i hälso- och sjukvårdslagen. De pensionärer med svensk pension som är bosatta i ett annat EU-land och som reser till Sverige har rätt till all vård till vanlig patientavgift. Deras svenska EU-kort gäller inte i Sverige, utan de ska uppvisa intyg från Svenska Försäkringskassan vid vårdtillfället. Kostnaden för denna vård ska faktureras Försäkringskassan Gotland. Pensionärer som är bosatta i Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz använder sitt utländska EU-kort för att intyga rätten till nödvändig vård vid tillfällig vistelse i Sverige. Med pension 12

18 avses bl.a. inkomst-, tilläggs- och premiepension samt sjuk- eller aktivitetsersättning. Staten har kostnadsansvaret för utlandsvård som ges till personer som inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige, eempelvis utlandsboende pensionärer som har sin huvudsakliga pension från Sverige. Hjälpmedel till utländsk medborgare bosatt och/eller arbetar i Sverige Utländska medborgare med uppehållstillstånd längre tid än ett år och stadigvarande bosättning inom Norrbottens län får hjälpmedel förskrivna enligt de regler som gäller för bosatta svenska medborgare. Ansvarig vårdgivare är kostnadsansvarig för förskrivna hjälpmedel. En person som är bosatt i ett annat EU/EES-land och arbetar i Sverige har rätt till hjälpmedel på samma sätt som om den vore bosatt här. Försäkringskassan ersätter vårdgivaren om personen är registrerad i försäkringskassan eller har rätt att registreras. Hjälpmedel till utländsk medborgare på tillfälligt besök Utländska medborgare på tillfälligt besök är inte berättigade till att kostnadsfritt låna hjälpmedel. En person som tillfälligt vistas i Sverige och kan visa upp EU-kortet har rätt till sådana hjälpmedel som bedöms nödvändiga. Hyra av hjälpmedel för privatpersoner Det är möjligt för privatpersoner att själv hyra vissa enklare hjälpmedel för tillfälligt behov från Länsservice. Se Hjälpmedelsportalen. Personer som flyttar inom länet Då en person flyttar inom länet tar han/hon med sig sina hjälpmedel. Personen ansvarar själv för flytt av hjälpmedel. Hjälpmedelsanvändaren ska kontakta sin förskrivare och meddela den förestående flyttningen. Förskrivaren överrapporterar de aktuella hjälpmedlen och uppföljningsansvaret till den nya förskrivaren. Betalningsansvaret flyttas över till mottagande enhet. Personer som flyttar till annat län Då en person flyttar från Norrbotten ska personen kontakta sin förskrivare. Förskrivaren kan samråda med hjälpmedelskonsulent. Huvudprincipen är att endast nödvändiga hjälpmedel tas med. Äganderätten för de hjälpmedel som får medföras tillfaller patientens nya landsting/kommun (motsvarande) med krav på ekonomisk ersättning. Se särskild rutinbeskrivning (Flytt ärenden till och från länet) på Hjälpmedelsportalen. Personer som flyttar till länet Se särskild rutinbeskrivning (Flytt ärenden till och från länet) på Hjälpmedelsportalen. 13

19 Personer som flyttar till annat land Då en person flyttar från Norrbotten ska personen kontakta sin förskrivare. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent för rådgivning. Riksavtal för utomlänsvård Enligt Riksavtal för utomlänsvård (giltighet fr.o.m. den 1 maj 2011), gäller följande för hjälpmedel: Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger angivet belopp i förteckning E. I dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel. Uppgår kostnaden till mer än som anges i förteckning E ska samråd ske med hemlandstinget/kommunen för att vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning. Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och underhåll som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till berörd persons bostadsförhållanden etc. ska det förskrivas och betalas av den funktionshindrades hemlandsting/kommun. Detta landsting/kommun äger hjälpmedlet. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma. Hjälpmedel ska förskrivas efter samråd med patientens hemlandsting/kommun om kostnaden beräknas överstiga kr. (Förteckning E fr.o.m. den 1 maj 2014 t.o.m. 31 december 2016). För Norra Regionen gäller regional prislista kr. Information till förskrivare vid utomlänsvård Kontakta hjälpmedelskonsulent för tolkning av riksavtalet. Observera att dubbelförskrivning av hjälpmedel endast kan ske i undantagsfall. 14

20 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR Teten till förslaget till bilaga till Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel är hämtat från Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning-policy och samverkan. Ett förslag till förändring är markerat under ISO-kod , se förslagen till riktlinjer per produktundergrupp. Gränsdragning enligt avtal 2013 Bakgrund Från och med 1 februari 2013 är hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre som utförs i ordinärt boende, d.v.s. både hembesök och hemsjukvårdsbesök, upp till och med sjuksköterskenivå ett kommunalt ansvar. Samverkan, arbetssätt och rutiner mellan slutenvården, primärvården och kommunerna är av betydelse för en god vård när vårdgivaransvaret är delat. Enligt slutrapporten för kommunaliseringen av hälso- och sjukvården i ordinärt boende är målet bl.a.: Patientfokus Vårdkvalitet och patientsäkerhet Samhällsekonomisk nytta och undvikande av parallella organisationer Helhetssyn och samordning av insatser Tillgänglighet Det har med ovanstående som underlag beslutats att riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning ska vara gemensamma för landstinget och kommunerna i Norrbottens län. Hjälpmedelsförskrivning är en del av insatserna inom habiliterings- och rehabiliteringsprocessen som vårdgivaren ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivarnas ansvar för hjälpmedel Hjälpmedelsförskrivning är en del av insatserna inom habilitering och rehabiliteringsprocessen som vårdgivaren ansvarar för enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Kommunernas ansvar Kommunerna har enligt 18b Hälso- och sjukvårdslagen hjälpmedelsansvar till personer som bor i särskilda boenden och/eller vistas på dagverksamhet. En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet. Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda sådan vård om landstinget och kommunen kommer överens om det. För Norrbotten gäller detta från 1 februari 2013 för personer från 18 år och äldre. Landstingets ansvar Landstinget har enligt 3b Hälso- och sjukvårdslagen hjälpmedelsansvar med undantag av kommunernas ansvar enligt 18b. 1

21 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR Avtal mellan landstinget och kommunerna Avtal om ansvarsfördelning för hjälpmedel finns sedan Avtalet reglerar att landstinget ansvarar för förskrivning av hjälpmedel till personer i ordinärt boende och att kommunerna har motsvarande ansvar för personer i särskilda boendeformer. Avtalet 2013 avser hälso- och sjukvård i ordinärt boende upp till och med sjuksköterskenivå för vuna personer 18 år och äldre. Avtalet från 2013 ändrar gränsdragningen för hjälpmedelsförskrivning i ordinärt boende, men inte för särskilda boendeformer. Gränsdragningen för hjälpmedelsförskrivning enligt det nya avtalet beskrivs på följande sidor. Gränsdragning enligt avtal fr.o.m Hemsjukvård och hembesök i ordinärt boende för vuna personer 18 år och äldre är kommunernas ansvar. Hjälpmedelsförskrivning som förutsätter hembesök i ordinärt boende och hjälpmedelsförskrivning i hemsjukvård är kommunernas ansvar. I nedanstående gränsdragning ingår inte hjälpmedel som enbart förskrivs av landstingets specialistenheter (t.e. andning, hörsel, ortopedteknik, syn), hjälpmedel till barn och ungdomar under 18 år samt förskrivning från sjukhusens vårdenheter som inte är primärvårdens ansvar t.e. psykiatri och logopedi. Hjälpmedel som förskrivs till personer i kommunernas särskilda boendeformer och dagliga verksamheter ingår inte i denna gränsdragning. Gränsdragning för hjälpmedelsförskrivning Enligt avtalet ska tröskelprincipen gälla, vilket innebär att patienten i första hand ska ta sig till hälsocentralen för vård. Kommunen ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i ordinärt boende till vuna personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation (t e psykiska besvär, saknar stöd från anhöriga) inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka hälsocentral/mottagning. Hjälpmedelsförskrivning utgör inte någon isolerad insats utan är en del av en habiliterings- eller rehabiliteringsprocess. I all vård, inklusive habilitering och rehabilitering, är helhetssynen på personens behov och situation viktig. En förskrivare har ansvaret för att hela förskrivningsprocessen genomförs. Vårdansvaret för en patient kan dock flyttas mellan olika vårdansvariga verksamheter t.e. från sluten till öppen vård. Kostnadsansvaret för förskrivna hjälpmedel ska följa förskrivningsansvaret. För Norrbotten innebär det också att förskrivaransvaret kan flyttas mellan kommuner och landstinget inom öppen vård när vårdansvaret ändras beroende på om hembesök krävs eller inte i förskrivningsprocessen. Vårdansvaret kan ändras om t.e. hjälpmedelsbehovet eller bostadsmiljön ändras. För de hjälpmedel som krävt hembesök för att provas ut kvarstår uppföljnings- och kostnadsansvaret hos förskrivaren i kommunen. Syftet med organisationsförändringen är att ha patientens behov i centrum vilket innebär att när det gäller hjälpmedelsförskrivning ska inte patienten ha förskrivare av samma yrkeskategori hos båda vårdgivarna. 2

22 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR Beslut om att en patient tillhör hemsjukvården eller har behov av hembesök fattas av den legitimerade personal, på sjukhus, hälsocentraler och i kommunerna som möter patienten. Det innebär att båda huvudmännen kommer att göra bedömningar om patienten själv eller med stöd av annan kan uppsöka hälsocentral/mottagning eller inte. Den legitimerade personalen gör en bedömning av behovet och om hembesök krävs för förskrivning. Den individuella bedömningen ska dokumenteras i patientens journal. Om patienten hänvisas till annan vårdgivare bör bedömningen överrapporteras. I riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel finns det angivet under rubriken Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013 : 1. hembesök krävs, 2. hembesök rekommenderas, 3. hälsocentral i första hand 1. Hembesök krävs De produktområden som i riktlinjerna är markerade med hembesök krävs ansvarar kommunerna för. För att utprovningen ska ge ett bra resultat är det väsentligt att den utförs i den miljö där hjälpmedlet är avsett att användas. Socialstyrelsens föreskrift 2008:1 ska vara vägledande för om hembesök krävs eller inte. Enligt föreskriften ska förskrivaren bl. a. samordna produkten med tidigare förskrivna hjälpmedel, bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska fungera tillsammans på ett säkert sätt, ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön. Hjälpmedelsförskrivning vid hemsjukvård För vuna personer 18 år och äldre som har hemsjukvård är hjälpmedelsförskrivning kommunernas ansvar. Landstinget ansvarar för hjälpmedelsförskrivning till barn som har hemsjukvård. Om behovet av hemsjukvård för vuna upphör ska ställning tas till om förskrivaransvaret ska kvarstå hos kommunen eller överrapporteras till landstinget. För de hjälpmedel som krävt hembesök för att provas ut kvarstår uppföljnings- och kostnadsansvaret hos förskrivaren i kommunen. 2. Hembesök rekommenderas Huvudinriktningen är att de produktområden som i riktlinjerna är markerade med hembesök rekommenderas är kommunernas ansvar, men att det ska göras en individuell bedömning om hembesök krävs för förskrivning. Hembesök rekommenderas betyder att hjälpmedlet endast i undantagsfall ska förskrivas från hälsocentralen. När hjälpmedelsbehov aktualiseras har respektive yrkeskategori att identifiera hälsotillståndets svårighetsgrad och ta hänsyn till andra planerade eller vidtagna åtgärder. En professionell bedömning måste göras om personen kan ta sig till hälsocentralen eller om det krävs hembesök. För de produktområden som i riktlinjerna är markerade med hembesök rekommenderas ska en bedömning göras om hjälpmedlet ska samordnas med andra tidigare utprovade hjälpmedel. Detsamma gäller även om hjälpmedlet behöver provas ut i hemmiljön och hänsyn tas till omgivningsfaktorer som 3

23 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR t.e. miljö, anhöriga/närstående, arbetsmiljöaspekter. Det är Socialstyrelsens föreskrift 2008:1 som ska vara vägledande för om hembesök krävs eller inte. Krävs hembesök för förskrivning av hjälpmedel är det kommunens ansvar. Hjälpmedelsförskrivning för en patient ska hållas samman. Patienten ska inte ha hjälpmedel förskrivna av samma yrkeskategori (t.e. arbetsterapeut) hos båda vårdgivarna. Har patienten behov av hjälpmedel som både kräver hembesök och där hembesök inte krävs och förskrivarna är olika yrkeskategorier kan förskrivare finnas hos båda vårdgivarna. 3. Hälsocentral i första hand Huvudinriktningen är att de produktområden som i riktlinjerna är markerade med hälsocentral i första hand är landstingets ansvar, men att det ska göras en individuell bedömning om hembesök krävs för förskrivning. När patient själv eller med hjälp av annan kan ta sig till hälsocentral eller mottagning och hjälpmedelsbehov aktualiseras har respektive yrkeskategori att utföra en professionell bedömning. När hembesök inte krävs, när patienten inte har hemsjukvård eller när hjälpmedlen inte behöver samordnas med tidigare förskrivna hjälpmedel och patienten själv eller med stöd av annan kan ta sig till hälsocentral ansvarar landstinget för att förskriva hjälpmedel. Landstingets förskrivare är samtliga anställda av Norrbottens läns landsting eller har vårdavtal med landstinget i vilket förskrivning av hjälpmedel ingår. Gränsdragningsproblem I första hand bör problem lösas på lokal nivå. Uppkommer oklarheter i enskilda patientärenden om hembesök krävs eller om patienten ska vända sig till hälsocentralen för att få hjälpmedel förskrivet samt om undantag bör göras ska befattningshavaren/förskrivaren vända sig till Länshjälpmedelsgruppen som då ska bestå av lika antal representanter från landstinget och kommunerna. Tvister löses enligt slutrapporten. 4

24 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR Översikt Gränsdragning avtal Andningsmuskeltränare Hälsocentral i första hand Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Hälsocentral i första hand Stimulatorer för smärtlindring Hälsocentral i första hand Hjälpmedel för stimulering av sinnen och känslighet Hjälpmedel för trycksårsprevention vid liggande Hälsocentral i första hand Hembesök krävs Tränings- och ergometercyklar Hembesök rekommenderas Ståbarrar och ståstöd Hembesök krävs Tippbrädor Hembesök krävs Hjälpmedel för kroppspositionering under behandling Hembesök krävs 0603 Spinala ortoser och huvudortoser Hälsocentral i första hand 0604 Ortoser för buken Hälsocentral i första hand 0606 Övre etremitetsortoser Hälsocentral i första hand Fotledsortoser Hälsocentral i första hand Knäortoser Hälsocentral i första hand Huvudskydd Hembesök rekommenderas Fot-, häl- och tåskydd Hembesök krävs Strumppådragare Hälsocentral i första hand Flyttbara toalettstolar Hembesök krävs Toalettstolsförhöjningar, fristående Hembesök rekommenderas Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning Toalettarmstöd och/eller toalettryggstöd som monteras på toaletten Hembesök rekommenderas Hembesök krävs Hembesök rekommenderas Bad och duschstolar, badbrädor Hembesök rekommenderas Badbritsar, duschbord och skötbord Hembesök krävs Stödkäppar Hälsocentral i första hand Armbågskryckor Hälsocentral i första hand Underarmskryckor (Ra kryckkäppar) Hälsocentral i första hand Aillarkryckor Hälsocentral i första hand Gånghjälpmedel med tre. Hembesök rekommenderas 5