Kommissionen. Kommissionens arbete. Förankring och dialog. Mitt uppdrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommissionen. Kommissionens arbete. Förankring och dialog. Mitt uppdrag"

Transkript

1 Städer Professor i Sociologi Ett mera socialt hållbart Malmö Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Kommissionär i Malmökommissionen Urbana Studier, Malmö Högskola förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa Framtidens hållbara livsmiljöer Katrineholm 7 maj 2012 Mikael Stigendal Kommissionens bakgrund Kommissionens uppdrag Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Skillnaderna i hälsa/livsvillkor ökar Folkhälsopolicy för Malmö Nationellt folkhälsomål Komplexa problem i Malmö Politisk oberoende kommission Vetenskapligt underbyggda förslag till strategier Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier, uppföljning Ansvarsfördelning, styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Slutrapport december

2 Kommissionen Kommissionens arbete 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers och andra experter Förankring och dialog Mitt uppdrag Hur kan sambandet mellan tillväxt och välfärd förändras för att förbättra de sociala determinanterna för hälsa, för att minska skillnader i ohälsa? 2

3 Efterkrigstidens tillväxtmodell Ökade investeringar i massproduktion Industrin dominerar (konsumtionsvaror) Stigande vinster Addo Generalisering av masskonsumtionsnormer Infrastruktur Tillväxt: Storskalig massproduktion med ständigt stigande produktivitet (rationaliseringstillväxt) Offentlig välfärd Stigande skatter Malmö strumpfabrik Kockums Tillväxt: Storskalig massproduktion med ständigt stigande produktivitet (rationaliseringstillväxt) MAB&MYA Ökad efterfrågan på massproducerade varor Individuell massvälfärd Stigande löner Malmö Skofabrik Malmö Läderfabrik Kvadratkorporatismen Folkligt stöd Hugo Åberg Byggmästare Fd VD för HSB Oscar Stenberg VD för HSB Ordf stadsdelsfullm Ernst Wehtje Skånska Cement Skandinaviska banken SAP:s resultat i stadsfullmäktigevalen (%) Valdeltagande: 85-90% (50-talet) SAP-stöd: 72-80% ( ) 3

4 Världen kom till Malmö Andel Malmöbor födda i utlandet Miljonprogrammet Totalt byggdes bostäder i småhus ( i tätort och i glesbygd) och totalt bostäder i flerbostadshus (varav i tätort och i glesbygd). (Wikipedia) 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% En av orsakerna till att det då uppstod svårigheter att hyra ut nyproducerade lägenheter var att de skattesubventioner som egnahemsägare kunde tillgodogöra sig tillsammans med den höga inflationen gjorde det mer lönsamt för de hushåll som hade möjligheter att låna pengar att bygga en egen villa. Den snabba inflationen under perioden bidrog på detta sätt till att skapa olika förutsättningar för hushåll med respektive utan eget kapital. Under en period fick ägare till småhus med höga löner en negativ ränta, betalt för att bo. Då skedde en mycket stor förmögenhetsomfördelning i samhället, främst till dem som ägde småhus, men också till bostadsrättshavare. (Bengt Owe Birgersson, professor i statskunskap & tidigare VD på SABO) Den inkluderande staden Ca Växte i takt med kapitalismens expansion 1994 Attraherade utomstående Inflyttare fick jobb Från mörkret tåga vi mot ljuset 4

5 Produktionen: Ingen industriell massproduktion Konsumtionen: Fattigdomens utbredning Andel förvärvsarbetande i tillverkningsindustri (%) 19 Rank Kommun Andel 287 Södertälje Eda Landskrona Malmö 31 Andel barn 0 17 år i hushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag (% av samtliga barn) Limhamn-Bunkeflo Malmö Hyllie Fosie S Innerstaden Rosengård (Rädda Barnen 2010) Minskat & splittrat stöd 50-talet SAP av väljare (%) SAP av röstberättigade (%) valdistrikt med högst valdeltagande (%) valdistrikt med lägst valdeltagande (%) ,0 Differens ,0 Vad hände? Industrin rationaliserade bort sig Finanskapitalet tog över Ökade vinster minskade löner Nedskärningar av offentlig sektor Malmö blev en del av världen 85,0 80,0 75,0 Valdeltagandet ,0 Kommunalarbetaren 13/

6 Vilken värld blev Malmö del av? Vilken värld blev Malmö del av? De framsteg som skedde när det gällde den globala ekonomiska tillväxten och jämlikheten i hälsa mellan 1960 och 1980 har dämpats avsevärt under den påföljande perioden ( ), då den globala ekonomiska politiken tvingat fram begränsningar av utgifterna för den sociala sektorn och bromsat den sociala utvecklingen. Under den andra globaliseringsfasen efter 1980, har det också skett en påtaglig ökning, och en ökad regelbundenhet, av ekonomiska kriser, regionala konflikter och påtvingad och frivillig migration i världen. (s 36) Hur blev Malmö del av världen? Den exkluderande staden Som regional tillväxtmotor Tillgångar Offentliga och privata FoU-resurser Kvalificerade företagstjänster Högskoleutbildad arbetskraft Marknadspotential för avsättning av varor och tjänster Bas för multinationella koncerners huvudkontor Platser för strategiskt beslutsfattande Storstadsregionerna utgör noder i globala nätverk för nationsövergripande politik, samspel mellan företagsenheter i multinationella koncerner och beslut om import och export. Svårare att ta sig in Lättare att hamna utanför Inflyttare får inga jobb Från ljuset tåga vi mot mörkret? 6

7 Globalisering Problemet: Kvantitetskunskapsstaden och EU:s sammanhållningspolitik Styrning genom governance mer än government Ny typ av ekonomisk politik: Stadspolitik (regional) Underordnad socialpolitik: Workfare Finansdriven tillväxt ojämlik välfärd Innanförskap Segregation Utanförskap Kvalitetskunskapssyn Fyra former av kunskap Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet som samspelar med varandra Aristoteles Episteme (vetande) Techne (kunnande) Fronesis (klokhet) Den forskning som premieras är den som publiceras och citeras i de fina tidskrifterna. Kvantitetskunskapssyn Den enda förnuftiga reaktionen är att förverkliga ett fördjupat kunskapsbegrepp. Likställer kunskap med fakta Gör kunskap till en fråga om kvantiteter Kursplaner Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt I dagens skola är det enda avgörande kännetecknet på kunskap att den lätt kan göras mätbar. Kort sagt: man vill mäta exakt, men det är mindre och mindre som man mäter. Den levande människan hamnar utanför mallen. Man ser verkligheten klart, men genom sitt titthål ser man bara en liten del av den. Lösningen: Kvalitetskunskapsstaden Social sammanhållning & hållbarhet Systemintegration Social integration Tillväxt och välfärd Förändrat samband realistiska och relevant Stärk de produktiva kapitalet på bekostnad av det finansiella Mera efterfrågan som gynnar en hållbar och inkluderande tillväxt Arbete Gör förvärvsarbetslivet mera lärande och inkluderande Uppmärksamma, stötta och dra fördel av andra former av arbete Demokrati och delaktighet Demokratisera befintlig governance Möjliggör mera och ny governance Kunskap Uppmärksamma, stötta & utnyttja andra former av kunskap Satsa på nya arenor och sammanhang för kunskapsutveckling Storstadsinsatser Förändra innanförskapet Satsa på projekt allt kan inte göras av kommunen Kollektiv empowerment, inte stigmatisering Potentialorientering istället för problemorientering 7

8 Konkreta förslag Områdesarbete Lärande kollegiala granskningar Innovationsforum Kommunal efterfråge- och utbudsstyrning Framgångsalternativ för skolutveckling Arenor för demokrati, inflytande, kunskapsbildning och lärande Living Labs Lärande kunskapsutveckling genom Levnadsundersökningar Följeforskning Kunskapsallianser Centrum för Urban Integration Experimentarium för storstadsinsatser 8

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola Ekonomins betydelse 3 september 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ett hållbart Malmö - ur alla perspektiv Som del av den expansiva Öresundsregionen är hälsoutvecklingen i Malmö en viktig förutsättning för tillväxt och hållbar

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen

Läs mer

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

BYGGA FÖR LIVSKVALITET BYGGA FÖR LIVSKVALITET Samvekan med människor i centrum Ge en referensram för hur begreppen folkhälsa, jämlikhet, social hållbarhet och en hållbar utveckling hänger ihop. Anna Balkfors, utvecklingsstrateg

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG Hur mår Malmö? Bättre,

Läs mer

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen? Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen? Miljö och hälsa en reflexion om de samband som finns och hur man kan ta hänsyn till det i samhällsplaneringen. Miljörelaterad folkhälsa 2015-11-13,

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

Sveriges första Marmotkommission i Malmö

Sveriges första Marmotkommission i Malmö Sveriges första Marmotkommission i Malmö tema Anna Balkfors 1 Sven-Olof Isacsson 2 1 MPH, utvecklings strateg Malmö stad, huvudsekreterare i Kommission för ett socialt hållbart Malmö. E-post: anna.balkfors@malmo.se.

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Ett nytt sätt att styra och leda

Ett nytt sätt att styra och leda Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Anna Balkfors Institutet för hållbar stadsutveckling Malmökommissionens huvudsekreterare Doktorand Sociala innovationer Socialt entreprenörskap Socialt

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Tandvård på olika villkor

Tandvård på olika villkor Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor

Läs mer

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL CLIMATESMART DISTRICT WESTERN HARBOUR Driving

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Vår tids stora samhällsomdaning Städer som motor för hållbar utveckling eller slagfält

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

PERSPEKTIV PÅ INTEGRATION OCH INKLUDERING.

PERSPEKTIV PÅ INTEGRATION OCH INKLUDERING. 2016-09-26 KOMPETENSPLATTFORM NORRBOTTEN, KONFERENS INTEGRATION & TILLVÄXT PERSPEKTIV PÅ INTEGRATION OCH INKLUDERING. CATARINA LUNDQVIST, VETENSKAPLIG LEDARE FOUI NORRBOTTENS KOMMUNER Integrerad eller

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se 2010 05 04 Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet

Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet Per-Olof Östergren Socialmedicin och Global hälsa, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet Relationen mellan

Läs mer

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till 2021 BoU - Lärande för hållbar utveckling 2013-11- 26 av Eva- Marie Tyberg Vad vill ni veta? Det går hyfsat bra för Sundsvall Varför en hållbar tillväxtstrategi?

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen 1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING?

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? 1.0 EKONOMI SÅKLART! 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL NYTT LÄGE #gestaltadlivsmiljo VAD GÖR VI? KOMMISSIONEN LEVANDE MALMÖ ÖVERSIKTSPLANEN KLIMATSTRATEGI

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors, Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors, Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Fastighetsmarknaden i Sverige

Fastighetsmarknaden i Sverige Fastighetsmarknaden i Sverige Nordisk byggdag den 3 september 2015 1 Innehållsförteckning Konjunktur Bostadsbyggande Kontor Handel Transaktioner 2 Summary Swedish economy is doing well Houshold consumption

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Nytt från EU och CECODHAS Hösten 2011

Nytt från EU och CECODHAS Hösten 2011 Nytt från EU och CECODHAS Hösten 2011 Ulrika Hägred SABO 2011-09-10 Effekter av den ekonomiska krisen på social housing i olika EU-länder Påverkan på organisationsstrukturen? Nedskärningar i offentligt

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

SMART SUMMIT 2014. URBACT III - EUs program för hållbar stadsutveckling Bakgrund nuläge möjligheter 2014-2020

SMART SUMMIT 2014. URBACT III - EUs program för hållbar stadsutveckling Bakgrund nuläge möjligheter 2014-2020 SMART SUMMIT 2014 URBACT III - EUs program för hållbar stadsutveckling Bakgrund nuläge möjligheter 2014-2020 Bertil Nilsson, EU-projekt Skåne URBACT nationell kontakt på uppdrag av Miljöförvaltningen Malmö

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24

Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24 Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24 Strategisk befolkningsnivå Behov uttryckt i hälsa, tillväxt och välfärd RF/LF KF Styrelser Sjukvård Skola Föreningsliv Boende Kultur

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Jämlikt Göteborg Processägare

Jämlikt Göteborg Processägare Jämlikt Göteborg Processägare Fokusområde 5: Strukturella och övergripande förutsättningar Namn, titel, enhet, förvaltning etcetera Varför Jämlikt Göteborg Varför jämlikt Göteborg? 3 Ur rapporten Skillnader

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet WHO:s Healthy Cities med en allt fetare och åldrande befolkning Ta fram vetenskapliga underlagsrapporter Analysera Föreslå

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Framtidens hållbara miljöer

Framtidens hållbara miljöer Framtidens hållbara miljöer Lokalt, (= kommunen, staden och stadsdelen) Hållbart, (ekologisk, ekonomisk och socialt) Implementerbart, (effektiv genomförande av policy, styrmedel, åtgärder )? (Genom vilka

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?

Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl? KAIROS Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer www.mistraurbanfutures.org Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl? Den stora samhällsomdaningen i vår

Läs mer

SEX TEMAN OM BOSTÄDER OCH BOSTADSMARKNAD. Göran Cars Jan-Evert Nilsson Bostadsuniversitetet augusti 2012

SEX TEMAN OM BOSTÄDER OCH BOSTADSMARKNAD. Göran Cars Jan-Evert Nilsson Bostadsuniversitetet augusti 2012 SEX TEMAN OM BOSTÄDER OCH BOSTADSMARKNAD Göran Cars Jan-Evert Nilsson Bostadsuniversitetet 15-17 augusti 2012 Det är inte alltid det är som ser ut och de enkla svaren finns inte, åtminstone inte där man

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Den stora samhällsomdaningen i vår tid Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande vid Nätverkens 11e Nationella konferens Hälsa ett gemensamt ansvar Södra

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Samhälleliga utmaningar: Nyttiggörande och kunskapens roll Universitetsledningen Helena Lindholm Institution enhet avdelning Namn Horizon 2020: Ramprogram

Läs mer