KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Socialnämnd

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Socialnämnd Plats och tid Utö, Haninge kommunhus, Rudsjöterrassen 2 Tisdag , kl Justeringens plats och tid Kansliet, Petri Salonen (C) Ordförande Leila Koivumäki Sekreterare POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 1 of 146

2 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 2 (26) Sammanträdesdatum Föredragningslista Ärende Sida 1 Val av justerare Godkännande av dagordning Budgetuppföljning per 31 mars Kvalitetsberättelse Patientsäkerhetsberättelser Ansökan om statsbidrag inom den sociala barn- och ungdomsvården Svar på motion - Motion från Marie Litholm (KD) om familjecentral i Vega Svar på motion - Motion från Tobias Hammarberg (L), Martina Mossberg (M) och Marie Litholm (KD) om strategi för att bemöta våldsbejakande extremism Svar på remiss - Förslag till förändrad ledning och samordning av Haninge kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Upphandling om HVB vuxen samt stöd och/eller omvårdnadsboende socialpsykiatri Kvalitetsdeklarerad tjänst Revidering av riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer med funktionsnedsättning år Ändring av avgifter inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Svar på remiss - Översiktsplan med utblick mot Anmälan av delegationsbeslut Information...28 Page 2 of 146

3 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 3 (26) Sammanträdesdatum Val av justerare Page 3 of 146

4 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 4 (26) Sammanträdesdatum Godkännande av dagordning Page 4 of 146

5 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 5 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2015/270 3 Budgetuppföljning per 31 mars 2016 Sammanfattning Nämndens utfall för perioden är 191,0 mnkr mot periodens budget på 192,5 mnkr, dvs. ett överskott på 1,5 mnkr jämfört med budget. Förvaltningens bedömning är att detta förklaras av tillfälliga kostnadsminskningar. Prognosen för förvaltningen är därmed en budget i balans. Underlag för beslut Ekonomiskt utfall till och med 31 mars Förslag till beslut 1. Socialnämnden lägger uppföljningen till handlingarna. Expedieras: Akt Page 5 of 146

6 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 6 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2016/8 4 Kvalitetsberättelse 2015 Sammanfattning Till stöd och vägledning för förvaltningens kvalitetsarbete finns Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd som tydligt beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet på socialförvaltningen ska bedrivas. Kvalitetsberättelsen omfattar de områden som styrs av socialtjänstlagen och LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Innehållet är en sammanfattning av det kvalitetsarbete som skett på förvaltningen under det gångna året. I ledningssystemet dokumenteras riskanalyser, egenkontroller och förbättringsplaner. Förvaltningen rapporterar avvikelser systematiskt så som klagomål, avvikelser rörande hälso- och sjukvård och missförhållanden enligt Lex Sarah. För att fortlöpande följa upp förvaltningens verksamheter genomförs uppföljningar och brukarundersökningar. Samverkan både externt och internt inom kommunen är en annan viktig del för att uppnå god kvalitét så även medarbetarnas kompetens, bemötande och förhållhållningssätt gentemot kommunens medborgare. Bedömningen är att kvalitetsarbetet på socialförvaltningen under 2015 har bedrivits enligt lagar, föreskrifter, lokala policys och rutiner. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelse för socialförvaltningen 2015 Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen och lägger den till handlingarna. Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen och lägger den till handlingarna. Page 6 of 146

7 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 7 (26) Sammanträdesdatum Expedieras: Akt Dnr SN 2016/87 5 Patientsäkerhetsberättelser 2015 Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: Vårdgivare får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Inspektionen för Vård- och Omsorg kan lättare utföra tillsyn av verksamheten. Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienten, andra vårdgivare och patientorganisationer. Vårdgivaren är skyldig att inrätta ett kvalitetsledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av kvalitetsledningssystemet. Under 2015 har arbetet med förvaltningens kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 fortsatt. Antalet avvikelser är få och ingen allvarligare avvikelse har inträffat under året. Inga synpunkter eller klagomål har inkommit från patienter och närstående. Enligt bedömning från den medicinskt ansvariga sjuksköterskan bedrivs en god hälso- och sjukvård i verksamheterna. Underlag för beslut - Patientsäkerhetsberättelse för ungdomsmottagningen Patientsäkerhetsberättelse för daglig verksamhet och särskilt boende 2015 Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner rapporten för ungdomsmottagning Page 7 of 146

8 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 8 (26) Sammanträdesdatum Socialnämnden godkänner rapporten för daglig verksamhet och särskilt boende Rapporterna läggs till handlingarna. Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden godkänner rapporten för ungdomsmottagning Socialnämnden godkänner rapporten för daglig verksamhet och särskilt boende Rapporterna läggs till handlingarna. Expedieras: Akt För verkställighet: MAS Page 8 of 146

9 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 9 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2016/58 6 Ansökan om statsbidrag inom den sociala barnoch ungdomsvården Sammanfattning Socialstyrelsen ska på regeringens uppdrag under 2016 fördela 24 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården. Statsbidraget gäller de myndighetsutövande delarna och den primära målgruppen är socialsekreterare som har sin huvudsakliga arbetsuppgift att utreda, dokumentera och följa upp barnavårdsärenden samt deras chefer och arbetsledare. Statsbidraget betalas ut efter rekvisition och fördelas utifrån en särskild fördelningsram baserat på antal barn i utsatta familjer Förvaltningen föreslår att socialnämnden ansöker om kronor i statsbidrag. Ansökan ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 1 juni Hur medlen använts kommer att redovisas till Socialstyrelsen och till socialnämnden under Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Ansökan om statsbidrag inom den sociala barnoch ungdomsvården - Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för Rekvisition av statsbidrag för 2016 Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner ansökan för 2016 om statsbidrag på kronor för kompetenssatsning inom den sociala barnoch ungdomsvården. Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden godkänner ansökan för 2016 om statsbidrag på kronor för kompetenssatsning inom den sociala barnoch ungdomsvården. Expedieras: Akt Page 9 of 146

10 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 10 (26) Sammanträdesdatum För verkställighet: Socialstyrelsen För kännedom: avdelningschef barn och unga, ansvarig handläggare Page 10 of 146

11 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 11 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2015/341 7 Svar på motion - Motion från Marie Litholm (KD) om familjecentral i Vega Sammanfattning Socialnämnden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på en motion från Marie Litholm (KD) om att kommunfullmäktige bör ge socialnämnden i uppdrag att utreda hur en familjecentral i Vega kan införas. Socialförvaltningen anser att det i dagsläget saknas grundläggande förutsättningar för en sådan etablering i Vega. Landstinget har inga planer på att etablera någon barnhälsovård i stadsdelen vilket är en förutsättning för en eventuell familjecentral utifrån de rekommendationer som ges av Socialstyrelsen och Föreningen för familjecentralers främjande. Dessutom ser socialförvaltningen i dagsläget inget behov av en sådan etablering i Vega då stadsdelen inte utgör ett socioekonomiskt utsatt område i kommunen. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Svar på remiss Motion från Marie Litholm (KD) om familjecentral i Vega - Motion om familjecentral i Vega, inkommen från Marie Litholm (KD) Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunfullmäktige som sitt yttrande i ärendet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunfullmäktige som sitt yttrande i ärendet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunfullmäktige Page 11 of 146

12 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 12 (26) Sammanträdesdatum För kännedom: Socialförvaltningen avdelningschef Barn och Unga Page 12 of 146

13 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 13 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2015/486 8 Svar på motion - Motion från Tobias Hammarberg (L), Martina Mossberg (M) och Marie Litholm (KD) om strategi för att bemöta våldsbejakande extremism Sammanfattning Socialnämnden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på en motion från Tobias Hammarberg (L), Martina Mossberg (M) och Marie Litholm (KD) om att Haninge kommun skyndsamt ska ta fram en strategi för att bemöta våldsbejakande extremism. Kommunen har i mars 2016 undertecknat samverkansavtal med polisområde Stockholm Syd och lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn där det framgår att en handlingsplan för våldsbejakande extremism ska tas fram. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Svar på motion Motion om strategi för att bemöta våldsbejakande extremism - Motion om strategi för att bemöta våldsbejakande extremism, inkommen från Tobias Hammarberg (L), Martina Mossberg (M) och Marie Litholm (KD) Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunfullmäktige som sitt yttrande i ärendet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunfullmäktige som sitt yttrande i ärendet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunfullmäktige Page 13 of 146

14 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 14 (26) Sammanträdesdatum För kännedom: Socialförvaltningens avdelningschef Barn och unga Page 14 of 146

15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 15 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2016/9 9 Svar på remiss - Förslag till förändrad ledning och samordning av Haninge kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Sammanfattning Kommunstyrelseförvaltningen har fått i uppdrag att ge förslag på ett utvecklat arbetssätt avseende ledning och samordning av kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande aktiviteter. Förslaget innebär att det arbete som idag bedrivs inom BRÅ övergår till kommunstyrelsen och att rådet ersätts av en utvecklad samverkan mellan olika berörda aktörer. Den nya organisationen föreslås bestå av tre olika delar: politisk nivå, styrgrupp och en strategisk samordningsgrupp. Förvaltningen ser positivt på förslaget och anser att de föreslagna förändringarna bör bidra till ett tydligare och mer effektivt arbetssätt med större möjligheter att kunna få genomslag i nämndernas brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Dock ser förvaltningen förbättringsbehov gällande den strategiska samordningsgruppen och föreslår därmed att den strategiska samordningsgruppen ska omfatta en grupp med särskilt fokus på ungdomsfrågor. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Svar på remiss. - Remiss: Förslag till förändrad ledning och samordning av Haninge kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Page 15 of 146

16 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 16 (26) Sammanträdesdatum Expedieras: Akt Page 16 of 146

17 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 17 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2016/96 10 Upphandling om HVB vuxen samt stöd och/eller omvårdnadsboende socialpsykiatri Sammanfattning Nuvarande ramavtal för hem för boende vuxen (omvårdnadsboende) (HVB) löper ut 30 september Av denna anledning behöver kommunen genomföra en ny upphandling. Ramavtalet kommer, för Haninges del, att fungera som ett komplement till den verksamhet som bedrivs i egen regi. Upphandlingen genomförs som en samordnad upphandling tillsammans med Nynäshamns kommun. Syftet med den samordnade upphandlingen är att utifrån kommunernas behov upphandla på ett resurs- och kostnadseffektivt sätt. Haninge kommun köpte insatser enligt ovan till ett värde av cirka 68 miljoner kronor under år Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Upphandling av ramavtal för enstaka platser vid hem för vård och boende (HVB) Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att upphandlingen av ramavtal avseende HVB vuxen samt stöd och/eller omvårdnadsboende socialpsykiatri görs genom samordnad upphandling tillsammans med Nynäshamns kommun 2. Information tas emot av socialnämnden och läggs till handlingarna 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden beslutar att upphandlingen av ramavtal avseende HVB vuxen samt stöd och/eller omvårdnadsboende socialpsykiatri görs genom samordnad upphandling tillsammans med Nynäshamns kommun. 2. Information tas emot av socialnämnden och läggs till handlingarna. Page 17 of 146

18 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 18 (26) Sammanträdesdatum Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras: Akt För kännedom: Marie Wallander Page 18 of 146

19 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 19 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2016/92 11 Kvalitetsdeklarerad tjänst Sammanfattning Socialnämnden och äldrenämnden har beslutat om förändrade ärendeansvar för personer under 65 år. Ärendet har beslutats i socialnämnden februari 2016 och i äldrenämnden februari Kommunfullmäktige väntas fatta beslut i ärendet under april Som en konsekvens av förändringar behöver de båda nämnderna ha samstämmiga kvalitetsdeklarerade tjänster. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Kvalitetsdeklarerad tjänst Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att insatserna hemtjänst och dagverksamhet inrättar kvalitetsdeklarerade tjänster från och med 1 maj Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden beslutar att insatserna hemtjänst och dagverksamhet inrättar kvalitetsdeklarerade tjänster från och med 1 maj Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Page 19 of 146

20 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 20 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2015/ Revidering av riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer med funktionsnedsättning år Sammanfattning Socialnämnden och äldrenämnden har för kommunfullmäktige föreslagit att socialförvaltningen ska ansvara för all handläggning av insatser för personer under 65 år medan äldreförvaltningen ska ansvara för handläggning för personer över 65 år. Detta innebär att handläggningen av vissa ärenden behöver återgå från äldreförvaltningen till socialförvaltningen. Förslaget är att förändringen ska gälla från och med 1 maj 2016 och kommunfullmäktige väntas fatta beslut i frågan under april månad. Inför denna eventuella förändring har socialförvaltningens riktlinjer för personer med funktionsnedsättning och äldreförvaltningens riktlinjer för handläggning behövt ses över och revideras. Syftet är att säkerställa att de överensstämmer med varandra och ligger till grund för en rättssäker handläggning. Äldreförvaltningen och socialförvaltningen har tillsammans arbetat fram förslag till reviderade riktlinjer. Underlag för beslut - Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med funktionsnedsättning år Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med funktionsnedsättning år samt att dessa ersätter nuvarande riktlinjer med dnr SN 102/ Riktlinjerna gäller från och med 1 maj Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden godkänner Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med funktionsnedsättning år samt att dessa ersätter nuvarande riktlinjer med dnr SN 102/ Riktlinjerna gäller från och med 1 maj Page 20 of 146

21 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 21 (26) Sammanträdesdatum Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Page 21 of 146

22 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 22 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2016/98 13 Ändring av avgifter inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Sammanfattning Nuvarande avgiftsmodell beslutades av kommunfullmäktige i samband med att nya bestämmelser för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen infördes i socialtjänstlagen 1 juli Sedan socialnämnden införde nuvarande enhetstaxa 2002 har avgiftsnivåerna enbart justerats i enlighet med utvecklingen av prisbasbeloppet. Socialnämnden och äldrenämnden har fram till januari 2016 haft samma avgifter för samma insatser. I november 2015 beslutade äldrenämnden att ändra vissa av sina avgifter. Socialförvaltningen ser ett behov att avgifterna för insatser enligt socialtjänstlagen är på samma nivå som äldreförvaltningens och att det inte finns omotiverade avgiftsskillnader för samma insatser. Socialnämnden föreslås fastställa de föreslagna avgiftsändringarna. Nämnden föreslås även ge förvaltningen i uppdrag att se över vilka målgrupper som är avgiftsbefriade. Underlag för beslut - Ändring av avgifter inom av avgifter inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen. - Äldrenämndens avgifter för Förslag till beslut 1. Socialnämnden fastställer de föreslagna avgifterna. 2. De nya avgifterna föreslås gälla från och med 1 maj Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att se över vilka målgrupper som är avgiftsbefriade. Page 22 of 146

23 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 23 (26) Sammanträdesdatum Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden fastställer de föreslagna avgifterna. 2. De nya avgifterna föreslås gälla från och med 1 maj Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att se över vilka målgrupper som är avgiftsbefriade. 4. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras: Akt För verkställighet: Handläggaren För kännedom: Page 23 of 146

24 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 24 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2016/ Svar på remiss - Översiktsplan med utblick mot 2050 Sammanfattning Översiktsplan 2030 med utblick mot 2050 visar på förslag på Haninge kommuns långsiktiga utveckling av den fysiska miljön i syfte att skapa en hållbar utveckling och en god livsmiljö för alla. I grunden omfattar planförslaget hur kommunens mark- och vattenområden ska användas i framtiden. Här beskrivs exempelvis var nya bostäder, vägar och företagsområden kan tillkomma men även hur och vilka natur- och kulturmiljöer som ska värnas och utvecklas. Förslag till översiktsplan remitteras för granskning. Syftet att stämma av de stora revideringar och förbättringar som gjorts sedan planförslaget var ute på samråd under våren och sommaren Eventuella kvarvarande synpunkter inhämtas och därefter ska förslaget kunna antas och vinna laga kraft under hösten Därefter är översiktsplanen vägledande vid beslut om bygglov, detaljplanläggning och andra myndighetsbeslut. Underlag för beslut - Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunstyrelseförvaltningen som sitt yttrande i ärendet. Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunstyrelseförvaltningen som sitt yttrande i ärendet. Expedieras: Kommunstyrelseförvaltningen Akt Page 24 of 146

25 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 25 (26) Sammanträdesdatum Dnr SN 2016/24 15 Anmälan av delegationsbeslut Sammanfattning Enigt 6 kap 35 kommunallagen ska delegationsbeslut anmälas till nämnden. Socialnämnden delges för kännedom följande ärenden: Socialnämndens individutskott Anmälan av delegationsbeslut fattade av individutskottet. Besluten kan på enskild ledamots begäran tillhandahållas av utskottssekreteraren. Personalärenden - Anmälan av lönebeslut inom socialnämndens verksamhetsområde. Anmälan av beslut i enskilde angelägenhet inom socialnämndens verksamhetsområde. - Anmälan av anställningsbeslut inom socialnämndens verksamhetsområde. - Anmälan av beslut om uppsägning inom socialnämndens verksamhetsområde. Beslut finns tillgängliga hos assistenten på plan 2A i kommunhuset. Avdelning LSS, Vuxen och Barn och Unga Delegationsbeslut fattade med stöd av socialtjänstlagen, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Besluten kan på enskild ledamots begäran tillhandahållas av ansvarig avdelningschef. Alkoholärende Beslut finns tillgängliga på kommunens hemsida och hos alkoholhandläggaren på plan 3A i kommunhuset. Förslag till beslut 1. Anmälan läggs till handlingarna. Page 25 of 146

26 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Kallelse/dagordning 26 (26) Sammanträdesdatum Arbetsutskottets förslag till socialnämnden 1. Anmälan läggs till handlingarna. Dnr SN 2016/24 16 Information Informationen ges på socialnämnden. Page 26 of 146

27 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (12) Avdelning Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Budgetuppföljning mars 2016 Sammanfattning Nämndens utfall för perioden är 191,0 mnkr mot periodens budget på 192,5 mnkr, dvs. ett överskott på 1,5 mnkr jämfört med budget. Förvaltningens bedömning är att detta förklaras av tillfälliga kostnadsminskningar. Prognosen för förvaltningen är därmed en budget i balans. Underlag för beslut Ekonomiskt utfall till och med 31 mars Förslag till beslut 1. Socialnämnden lägger uppföljningen till handlingarna. Siw Lideståhl Tiselius förvaltningschef controller Henrik POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 27 of 146

28 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Ärendets beredning Ärendet har beretts med socialförvaltningens avdelningschefer. Förvaltningens synpunkter Nedan redovisas en sammanställning av socialförvaltningens utfall och kommentarer per 31 mars Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Page 28 of 146

29 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Förvaltningens budgetram Budgetramen är enligt kommunfullmäktiges beslut och har haft följande justeringar: Förändring av nämndens ram Nämndens ram enligt beslut KF den 9 juni 2015, 146 Reviderad budget förbehållsbelopp ekonomiskt bistånd KF den 7 december, 253 Reviderad budget statsbidrag nyanlända KF den 15 februari, 21 Tusentals kronor Ny budgetram Förvaltningens synpunkter Nedan redovisas en sammanställning av socialförvaltningens utfall och kommentarer per 31 mars Page 29 of 146

30 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Resultat per avdelning I följande avsnitt redovisas nämndens samt avdelningarnas ackumulerade nettokostnader samt avvikelser under perioden. Ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per avdelning samt nämnd (tusentals kronor) Budget helår Budget jan-mars jan-mars Nettokostnader Budgetavvikelse Nämndens kostnader Förvaltningsgemensam verksamhet Beställaravdelningar (myndighet) LSS Barn och unga Vuxen Utföraravdelningar Social omsorg Boende och boendestöd Arbete, sysselsätt & assistans Summa socialnämnden Nämndens kostnader samt nämndreserv Page 30 of 146

31 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Nämnden har en negativ avvikelse mot budget på 1,0 mnkr och detta förklaras av att en stor del av föreningsbidragen redan har utbetalats. Prognosen är att budgeten för arvoden, föreningsbidrag samt övriga omkostnader för nämnden under året kommer att hållas. Eftersom nämndens reserv är budgeterad under denna verksamhet så kommer ett överskott att uppstå i denna del av budgeten och prognosen är ett överskott på 8,0 mnkr motsvarande den oförbrukade nämndreserven. Förvaltningsgemensam verksamhet Den centrala förvaltningens verksamhet har en budgeterad nettokostnad motsvarande 62,5 mnkr Periodens sammanlagda nettokostnader är 2,7 mnkr lägre än budgeterat för perioden. Överskottet förklaras av att personalkostnader har flyttats inom förvaltningen, men budget ligger kvar på denna verksamhet. En stor del av överskottet förklaras också av att en del av det särskilda statsbidrag för nyanlända som nämnden erhållit har budgeterats på denna verksamhet, men har ännu inte haft några kostnader. Prognosen är en budget i balans. Avdelning LSS (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Ackumulerade nettokostnade r jan-mars Budget janmars Budgetavvikels e Insatser SoL, vuxna Insatser LSS Administration verksamhet funktionshindrade, inkl. Resursteamet (HSL) Page 31 of 146

32 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Personer med funktionsnedsättning Avdelningen LSS har en sammanlagd årsbudget på 310,2 mnkr och de budgetmässigt största kostnaderna är insatserna boende enligt LSS och personlig assistans. Avdelningen har en sammanlagd budgetavvikelse motsvarande ett underskott av 39 tkr för perioden. Avdelningens prognos är en budget i balans. Avdelning Barn och unga (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Drogpreventionssamordnar e mm Individ- och familjeomsorg, barn och unga Budget helår Ackumulerade nettokostnader jan-mars Budget janmars Budgetavvikelse Summa avdelning Avdelningen barn och unga har en sammanlagd årsbudget på 166 mnkr och de budgetmässigt största kostnaderna är myndighetsutövning samt kostnader för köp av insatser i form av familjehem, institutionsplaceringar samt öppenvård. Avdelningen ansvarar även för verksamheten för ensamkommande barn som finansieras med statsbidrag. Avdelningen har en positiv avvikelse jämfört med periodiserad budget motsvarande 2,3 mnkr. Detta förklaras till största delen av vakanta tjänster som ännu inte har kunnat tillsättas. Page 32 of 146

33 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Förvaltningens prognos är att avdelningen kommer att ha en budget i balans. Page 33 of 146

34 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 8 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Avdelning Vuxen (beställare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Ackumulerade nettokostnader jan-mars Budget janmars Budgetavvikelse Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Insatser individ- och familjeomsorg, vuxna (missbruk) Insatser för personer med funktionsnedsättning (socialpsykiatri) Summa avdelning Vuxen Avdelningen har en sammanlagd årsbudget på 211,6 mnkr och de budgetmässigt största verksamheterna är ekonomiskt bistånd, öppenvård för personer med missbruk (Ifo) och socialpsykiatriska insatser. Avdelningen har sammanlagda nettokostnader under perioden på 53,8 mnkr jämfört med budgeterade nettokostnader på 52,1 mnkr, vilket är ett underskott på 1,7 mnkr under perioden. Kostnaderna för insatser missbruk samt socialpsykiatri överskrider budgeterade kostnader samtidigt som både arbetsmarknadsåtgärder samt ekonomiskt bistånd har lägre kostnader än budgeterat. Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd ligger på samma nivå som motsvarande period 2015 och är 0,3 mnkr lägre än budgeterat för perioden. Förvaltningens prognos är även efter mars månads uppföljning att avdelningen vid årets slut sammantaget kommer att ha en budget i balans. Page 34 of 146

35 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 9 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Page 35 of 146

36 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 10 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Avdelning Social omsorg (verksamhetsutförare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Ackumulerade nettokostnader jan-mars Budget janmars Budgetavvikels e Öppen och behovsbedömd verksamhet, SoL Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Summa avdelning Social omsorg Avdelningen har en sammanlagd nettobudget på 32,2 mnkr och får sina resurser till stor del genom intäkter enligt prislista (ca 33,9 mnkr). Avdelningen har en positiv avvikelse på 758 tkr jämfört med periodens budget. Avdelningen följer därmed sin budget väl. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut kommer att ha en budget i balans. Page 36 of 146

37 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 11 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Avdelning Boende och boendestöd (verksamhetsutförare) Avdelningens ackumulerade nettokostnader samt budget för perioden, per verksamhet (tusentals kronor) Budget helår Ackumulerade nettokostnader jan-mars Budget janmars Budgetavvikelse Boende, SoL Boende, LSS Boendestöd, SoL Summa avdelning Boende och boendestöd Avdelningen har en sammanlagd nettobudget på 4,1 mnkr och får sina resurser genom anslag främst genom intäkter för utförd verksamhet. Avdelningens budgeterade bruttokostnader uppgår till 175,3 mnkr under Avdelningen har ett sammanlagt positiv avvikelse på 6 tkr jämfört med budget. Vissa kända kostnader saknas i det redovisade resultatet, varför avdelningen har ett visst underskott i verksamheten. Förvaltningens ambition är att avdelningen vid årets slut har en budget i balans, men detta kommer att kräva kraftiga omstruktureringar av verksamheten och analyser av verksamheten pågår för närvarande. Page 37 of 146

38 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 12 (12) Avdelning Diarienummer Ekonomiavdelningen SN 2015/270 Handläggare Henrik Tiselius, controller Avdelning Arbete, sysselsättning och assistans (verksamhetsutförare) Budget helår Budget janmars Ackumulerad e nettokostnader jan-mars Budgetavvikels e Arbetsmarknadsåtgärder Daglig verksamhet LSS Personlig assistans Övrig verksamhet (träffpunkt samt admin) Summa arbete, sysselsättning och assistans För dessa verksamheter har avdelningen en sammanlagd nettobudget på 6,8 mnkr och får sina resurser framförallt genom intäkter från försäkringskassan för utförd assistans (96,7 mnkr). Enhetens verksamheter har även intäkter enligt prislista (30,9 mnkr). Avdelningens budgeterade bruttokostnader uppgår till 153 mnkr under Verksamheten uppvisar en negativ avvikelse på 1,5 mnkr under perioden vilket till stor del förklaras av eftersläpning i ersättning från försäkringskassan. Förvaltningens prognos är att avdelningen vid årets slut kommer att ha en budget i balans. Prognos Förvaltningen bedömer att samtliga avdelningar har en möjlighet att klara en budget i balans. Förvaltningen bedömer dock att det kommer att finnas flera utmaningar under året som kan innebära att förvaltningens reserv kan komma att förbrukas. Sammantaget är därmed förvaltningens prognos fortsatt ett nollresultat. Page 38 of 146

39 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Recit 1 (2) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteametet SN 2016/8 Handläggare Maria Ekeroth, Utvecklingsledare Kvalitetsberättelse 2015 Sammanfattning Till stöd och vägledning för förvaltningens kvalitetsarbete finns Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd som tydligt beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet på socialförvaltningen ska bedrivas. Kvalitetsberättelsen omfattar de områden som styrs av socialtjänstlagen och LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Innehållet är en sammanfattning av det kvalitetsarbete som skett på förvaltningen under det gångna året. I ledningssystemet dokumenteras riskanalyser, egenkontroller och förbättringsplaner. Förvaltningen rapporterar avvikelser systematiskt så som klagomål, avvikelser rörande hälso- och sjukvård och missförhållanden enligt Lex Sarah. För att fortlöpande följa upp förvaltningens verksamheter genomförs uppföljningar och brukarundersökningar. Samverkan både externt och internt inom kommunen är en annan viktig del för att uppnå god kvalitét så även medarbetarnas kompetens, bemötande och förhållhållningssätt gentemot kommunens medborgare. Bedömningen är att kvalitetsarbetet på socialförvaltningen under 2015 har bedrivits enligt lagar, föreskrifter, lokala policys och rutiner. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelse för socialförvaltningen 2015 Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen och lägger den till handlingarna. Siw Lideståhl POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 39 of 146

40 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning/Enhet Diarienummer Utvecklingsteametet SN 2016/8 Handläggare Maria Ekeroth, Utvecklingsledare förvaltningschef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Page 40 of 146

41 Dnr SN 2016/8 4 mars 2016 Utvecklingsteamet Maria Ekeroth Socialnämnden Kvalitetsberättelse för Socialnämnden Page 41 of 146

42 2 Förvaltningens kvalitetsarbete Till stöd och vägledning för kvalitetsarbetet finns Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd som tydligt beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas och ett allmänt råd är att det bör dokumenteras i en kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen ska ge en samlad bild av hur det systematiska förbättringsarbetet bedrivits under det gångna året och vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet. Kvalitetsberättelsen omfattar de områden som styrs av socialtjänstlagen, SoL och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Kvaliten inom hälso- och sjukvårdsområdet redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författning gällande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 fastslår principerna för kvalitetsledning av verksamheten. Det innebär att arbetet med ledningssystemet ska stödja chefer och medarbetare att arbeta långsiktigt, målmedvetet och systematiskt för att uppnå förbättringar i verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att: Systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Modellen visar hur ledningsarbetet hänger samman i en helhet från det politiska beslutet och uppdraget till förvaltningen och sedan hela vägen till att verksamheten följs upp och uppföljningen leder till nya och reviderade uppdrag. Definition av kvalitet Enligt socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har kommunen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Insatserna ska vara av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Stödet och vården ska bygga på respekt för individens självbestämmande och integritet. Page 42 of 146

43 3 I Haninge kommun beskrivs kvalitén i kvalitetspolicyn. Det står bland annat att verksamheterna med ständiga förbättringar ska tillgodose medborgarnas krav och behov utifrån lagar, mål och ekonomiska förutsättningar. Utöver det följer verksamheterna de krav som ställs i nationella styrdokument och lokalt bestämda kvalitetssystem. Socialförvaltningens kvalitetsarbete 2015 Syftet med förvaltningens kvalitetsarbete är att skapa en verksamhet som innebär att de tjänster förvaltningen erbjuder ger en positiv effekt för medborgaren. Förvaltningens tidsplan för uppföljning och verksamhetsplanering finns åskådliggjort i en årsplanering som ger chefer på alla nivåer stöd för arbetet att leda och styra förvaltningens verksamheter. Redovisning av förvaltningens systematiskta förbättringsarbete Riskanalys Varje enhet ska göra riskanalyser fortlöpande och vid behov men minst en gång per år. Riskanalyserna genomförs inom följande områden: När någon medarbetare i ett arbetsmoment upptäcker en risk för kvalitetsbrist för brukare När en ny metod eller teknik införs i verksamheten. Vid förändringar i organisation, rutiner, arbetsmetoder När en brist har inträffat i en liknande verksamhet och skulle kunna inträffa i den egna verksamheten. Majoriteten av enheterna på förvaltningen har gjort riskanalyser enligt rutin och kommunicerat riskerna som rutin på arbetsplatsträffar. Egenkontroll Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Genom egenkontroll gör enheterna en intern granskning för att säkra att uppställda mål och krav har uppfyllts. I slutet av 2014 var enheterna delaktiga i framtagandet av enhetsspecifika egenkontrollsmallar. Första kvartalet 2015 genomförde majoriteten av förvaltningens enheter egenkontroll med hjälp av de framtagna mallarna. Egenkontroll ska ske löpande, enligt rutin, minst en gång per år. Page 43 of 146

44 4 Förbättringsplaner Få enheter har dokumenterat förbättringar enligt ledningssystemets fastställda rutin. Enligt samtal med chefer sker förbättringar löpande i det dagliga arbetet nära klient och brukare men det dokumenteras inte alltid. Det innebär att det inte går att följa upp vad arbetet haft för effekt på organisations- eller individnivå. I det direkta mötet med individen sker kommunicering, återkoppling och förbättring direkt och det upplevs inte alltid som en direkt förbättring utan som en del av det löpande vardagliga arbetet. Vissa förbättringar sker mer systematiskt men även där är det inte alltid det dokumenteras i en förbättringsplan. Exempel på förbättringsarbete som skett under året är; Förvaltningens ledningsgrupp har tagit fram en vision om att bli den bästa socialförvaltningen. Visionen är att den som kontaktar förvaltningens verksamheter ska komma i kontakt med rätt person direkt. Förvaltningens många erfarna medarbetare ska hitta smarta lösningar för den enskilde som ger resultat. För att förankra och implementera visionen har förvaltningsleding haft regelbundna chefsmöten för att ge all den information cheferna behöver för att kunna leda och styra sina enheter mot detta. Chefer inom förvaltningen har utbildats i metoden resultatbaserad styrning. Metoden bygger på en förändringsteori där det första steget är att fastställa vad för effekt insatserna ska ha för medborgaren. Utifrån det fastställs resultat, utfall och aktivitet för att nå effektmålet. Verksamheterna planerar utifrån detta sin verksamhet för I genomförda brukarundersökningar inom LSS verksamhetsområde 2014 och 2015 har utvecklingsområdet delaktighet framkommit därför har metoden Delaktighetsmodellen börjat användas. Det är en metod för att stärka inflytande och delaktighet som underlättar jämlik dialog mellan brukare och personal. Avsikten är att stärka brukarens engagemang och inflytande över sin vardagssituation. Modellen bygger på dialogsamtal kring önskade teman och frågor. Haninge utbildade under 2015 fyra personal och en brukare som vägledare genom forum CARPE. För att ytterligare förstärka insatserna mot egen hållbar försörjning har förvaltningen startart upp konceptet Yrkesambassadörer i samarbete med nio lokala företag. Förvaltningen ser behovet av att bygga tydliga yrkeskedjor där det under processen kompletteras med såväl praktik som teori, i nära dialog med arbetsgivarens behov. Under 2015 har arbetet påbörjats med att sätta upp strukturer, processer och rutiner. En förvaltningsgemensam handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck har tagits fram av socialförvaltningen, utbildningsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen. Samverkansformer med utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen kring barn och unga har fastslagits i en överenskommelse och gemensamma aktiviteter har tagits fram för fortsatt arbete 2016 Matsalen på Folkparkens särskilda boende har utifrån efterfrågan hos brukarna under 2015 haft öppet alla dagar för frukost och lunch, tidigare stängdes köket under sommarmånaderna. För att tydliggöra vad som dokumenteras och varför, i de olika verksamheterna, har en folder tagits fram för målgruppen inom LSS, lagen om stöd och service. Dessutom har en lättläst stödmall för genomförandeplan Page 44 of 146

45 5 tagits fram, med eller utan bildstöd, för att på ett bättre sätt förtydliga genomförandeplanen för brukarna. Bagarvillans öppna träffpunkt höll öppet under Annandag jul efter önskemål från deltagarna. Några av de som besökte Bagarvillan den dagen uppgav att de klarat av hantera sin vardag under julhelgen utan att uppsöka akut psykiatrisksjukvård på grund av vetskapen att de under Annandagen skulle få komma till träfflokalen. Nätverket nattvandring har utökats med fler grupper, bland annat i Jordbro och Västerhaninge. Det har ökat den upplevda tryggheten i områdena. Genom samverkan med Future Teens kunde barn och ungdomar ur förvaltningens målgrupper erbjudas gratis kollo/läger under sommaren. Ett nätverk för nyanlända barn och unga har startats. Syftet är att skapar möjligheter till fritidsaktiviteter och stöd för de nyanlända barnen och ungdomarna i kommunen. Sammanfattning av rapportering 2015 Avvikelse rörande hälso- och sjukvård Avvikelser gällande Hälso- och sjukvård ska dokumenteras enligt Patientsäkerhetslagen, (2010:659), i en patientsäkerhetsberättelse. Det är MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska, som författar patientsäkerhetsberättelsen. MAS gör bedömningen att det inom socialförvaltningen 2015 har fungerat väl med rutiner inom hälso- och sjukvårdsområdet. Ingen Lex Maria har rapporterats och relativt få medicinska avvikelser. Gällande de rapporterade medicinska avvikelserna har verksamheterna påbörjat förbättringsarbete. Det gäller exempelvis en brukare som hade många noterade fall under 2014 och där åtgärder satts in som kraftigt minskat antalet fall. Detta har skett genom att personen bytt boende till ett mer tillgänglighetsanpassat boende och möblering i personens lägenhet har setts över. Samverkan mellan personalgrupper och Resursteamet, förvaltningens enhet med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnast är en trolig bidragande orsak till förhållandevis få rapporterade avvikelser. Lex Sarah Under 2015 inkom 71 Lex Sarah rapporter. Tre av dem har bedömts som allvarliga. Det är endast marginellt fler än 2014 då 67 rapporter inkom och en bedömdes som allvarlig. Av dessa 71 har 14 bedömts vara synpunkter, avvikelser eller klagomål och inte ett missförhållande av slag som avses inom Lex Sarah. Det innebär att berörd enhet eller chef hanterar den inkomna rapporten inom det ordinarie avvikelse- och systematiska förbättringsarbete. De flesta rapporterna handlar om brister i kommunikation och bristande kännedom om befintliga arbetsrutiner. Som åtgärder för detta pågår ett förbättringsarbete mellan beställare och utförare avseende kunskap om befintliga rutiner och vikten av samverkan. Inom vissa områden sker även en uppdatering av gällande rutiner. Detta arbete fokuseras på brukarens behov och delaktighet. Utredning inkomna klagomål och synpunktshantering, C 2 Socialförvaltningens har förbättrats sitt resultat från 2014 vad gäller återkoppling och hantering av inkomna synpunkter och klagomål. Under 2015 har det inkommit 30 ärenden från medborgare via Haninge Kommuns synpunktshanteringssystem C2. De Page 45 of 146

46 6 synpunkter som inkommit har handlat om flyktinbostäder, nerlagd verksamhet och enskilda ärenden. Av dessa synpunkter är det endast åtta stycken som har hanterats på förvaltningen, resten har rört andra förvaltningar och de har då skickats vidare eller blivit nedlagda då de redan varit utredda och behandlade sedan tidigare. Inlämnade synpunkter har lett till förbättringar på individnivå och översyn av rutiner i verksamheten. Ej verkställda beslut Förvaltningen rapporterar varje kvartal ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, det vill säga gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader, enligt SoL och LSS. Under 2015 rapporterades 30 ej verkställda beslut och ett avbrott i verkställigheten till IVO. Det är dubbelt så många som under Sjutton av de 30 ej verkställda besluten avser bistånd till kontaktperson eller kontaktfamilj enligt SoL. Skälet till att beslut inte kunnat verkställas inom tre månader är bland annat svårigheter att hitta lämpliga uppdragstagare med rätt kompetens för att tillgodose de behov klienten har. Åtta beslut avser bistånd till bostad med särskild service för vuxna enligt lagen om stöd och service, LSS. Den främsta orsaken är att lämpliga bostäder saknas. Fem beslut gäller andra insatser enligt LSS, varav två beslut avser kontaktperson, ett avser korttidsvistelse, ett avser korttidstillsyn och ett avser daglig verksamhet. Orsakerna till att dessa beslut inte verkställts är att personerna tackat nej till erbjuden insats. Verksamhetsuppföljningar Uppföljningar genomförs på uppdrag av socialchef och förvaltningens ledningsgrupp av utvecklingsteamet tillsammans med berörd verksamhet. Uppföljningar genomförs dels som ett led i förvaltningens förbättringsarbete och dels för att nämnden ska få kunskap om de verksamheter som de ansvarar för. Efter en verksamhetsuppföljning ska berörda chefer ta fram en förbättringsplan utifrån framkommet resultat. De uppföljningar som är genomförda under året är; Våld i nära relationer - En kartläggning av omfattningen i Haninge 2014 Uppföljning av avlösar- och ledsagarservice samt kontaktpersonsverksamheten i egen regi Uppföljning av träfflokalen Bagarvillan Uppföljning av arbetsmarknadsverksamheterna Kartläggning av familjecentralerna i Haninge Kartläggning av Resursteamet Uppföljning UngBo Uppföljning av familjebehandlingen De viktigaste iakttagelser är att förvaltningens verksamheter fungerar tillfredställande men att kommunikation, processer och rutiner inte fungerar optimalt av olika anledningar. Detta fördröjer och försvårar det vardagliga arbetet. Uppföljningar visar att dokumentation till vissa delar är bristfällig, det går inte alltid att få fram de uppgifter både beställare och utförare är intresserade av. Resultaten för de olika uppföljningarna har presenterats i fristående rapporter. Page 46 of 146

47 7 Brukarundersökningar Brukarundersökningar genomförs på uppdrag av socialchef av utvecklingsteamet tillsammans med berörd verksamhet. Brukarundersökningar genomförs som ett led i förvaltningens förbättringsarbete och för att nämnden ska få kunskap om de verksamheter som de ansvarar för. Efter att resultatet presenterats ska berörda chefer och medarbetare ta fram en förbättringsplan utifrån resultat. De brukarundersökningar som är genomförda under året är; Boendestöd neuropsykiatri och LSS familj Daglig verksamhet, LSS Beställaravdelningarna Anneberga särskilda boende, SoL Avlösare, LSS Ledsagare, LSS Kontaktperson, LSS Boendestöd, SoL Korttidstillsyn, LSS De viktigaste iakttagelserna under året är att det råder stor brukar- och klient nöjdhet inom samtliga undersökta områden. Förbättringsområden handlar bland annat om dokumentation och delaktighet. Resultaten för de olika undersökningarna har presenterats i fristående rapporter. HappyOrNot HappyOrNot är en smileys-terminal som tagits fram för att göra mätningar av besökarnöjdhet inom olika verksamhetsområden. Terminalen är en trådlös enhet enkel att flytta mellan olika verksamheter. Besökarna svarar på en fråga genom att trycka på en av fyra knappar med en glad, halvglad, neutral eller ledsen gubbe. Frågorna kan bytas hur ofta som helst och resultaten kan visa om det skiljer sig i besökarnöjdhet mellan olika veckodagar eller tider på dygnet. HappyOrNot har varit placerad hos familjecentralerna, korttidshem LSS, Dagliga verksamheten Utvecklingsforum samt hos arbetsträningsverksamheten Fyndet. Överlag påvisas ett positivt resultat för de olika frågor som undersökts. Resultat från familjecentralerna Terminalen var placerad hos familjecentralernas öppna förskoleverksamheter i Brandbergen och Jordbro under mars månad. Frågeställningen löd: Hur var besöket på öppna förskolan idag? Totalt har 191 svar registrerats vilket motsvarar 48 registreringar i genomsnitt per vecka. Resultatet visar att totalt 98 procent uppger att de är positiva efter besöket på öppna förskolan och resultatet är detsamma i både Brandbergen och Jord-bro. Resultat från korttidshem LSS Terminalen var placerad på kortidshem LSS, Tyrestavägen 34, från slutet av april till och med augusti månad ut. Frågeställningen löd: Hur tycker du att det är att komma till korttids idag? Totalt har 108 svar registrerats. Svarsfrekvensen de olika veckorna varierar mellan 0-24 svar per vecka. Under sommarmånaderna har terminalen varit placerad så att små barn kunnat trycka på knapparna flera gånger varför svaren för Page 47 of 146

48 8 denna period inte kan ses som tillförlitliga. Mot bakgrund av det analyseras endast perioden fram till och med midsommar dvs. vecka (27 april till 21 juni). Under denna period är 60 svar registrerade vilket motsvarar 7,5 svar per vecka. Resultatet visar att 78 procent uppger att de är positiva och 22 procent negativa till att komma till korttids. Resultat från Utvecklingsforum, daglig verksamhet Terminalen var placerad på Utvecklingsforum från 14 september till 6 oktober. Frågeställningen löd: Tycker du att du fått bra stöd av personalen idag? Totalt har 120 svar registretars vilket motsvarar 40 registreringar i genomsnitt per vecka. Resultatet visar att totalt 78 procent uppger att de är positiva till det stöd de fått och 23 är procent negativa. Resultat från Fyndet, arbetsträningsverksamhet Terminalen har varit placerad på secondhandbutiken Fyndet den 15 oktober till den 15 november. Frågeställningen löd: Hur har du blivit bemött av personalen? Totalt har 400 svar registrerats vilket motsvarar 100 registreringar i genomsnitt per vecka. Resultatet visar att totalt 86 procent uppger att de blivit positivt bemött av personalen och 14 procent negativt bemött. Södertörns nyckeltal Kommunerna på Södertörn har under ett stort antal år tagit fram jämförande nyckeltal för kommunernas verksamheter. Dessa presenteras i skriftliga rapporter. Inom det sociala området ingår nyckeltal från individ- och familjeomsorgen, socialpsykiatrin samt funktionshinderområdet. Årets rapporter redovisar situationen 2014 och tidigare. Vad som undersökts är bland annat aktualiseringar och utredningar inom barn och ungdom, mottagare av och kostnader för ekonomiskt bistånd, samordning mellan socialtjänstens enhet barn och ungdom samt missbruk i familjer med missbruksproblematik, sysselsättning för personer med psykiskt funktionsnedsättning, samt boendestöd för personer med funktionsnedsättning. Nyckeltalen analyseras och förbättringsplaner formuleras av berörda enhetschefer. Öppna jämförelser Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att publicera öppna jämförelser av flera olika områden inom socialtjänsten och hälso-och sjukvård. Rörande socialtjänst är det följande områden som ingår, barn och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, missbruk och beroendevård, stöd till brottsoffer och stöd till personer med funktionsnedsättning. Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med jämförelserna är att stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till gör att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. Haninge kommun har under året haft förhållandevis goda resultat. Resultaten för de olika verksamhetsområdena har presenterats i fristående rapporter. Anhörigstöd Page 48 of 146

49 9 Under året har anhörigkonsulenten arbetat med att informera medborgarna om sitt uppdrag, det har gjorts genom inslag i tidningarna Mitt i och Haninge idag samt information på kommunens hemsida. Anhörigkonsulent har under året haft 145 vägledande individuella samtal och olika gruppträffar. En gruppträff vänder sig till föräldrar till ungdomar med Asperger, ADHD och OCD, en grupp vänder sig till föräldrar till vuxna barn med schizofreni och en syskongrupp för syskon till annorlunda syskon. Det har även anordnats två föreläsningar och en måbra dag. Kompetens Kvalitet och kompetensutveckling är nära förankrade. Kompetensutveckling är allt som bidrar till att utveckla förmågor, kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, vilket hjälper oss att skapa verksamhetsutveckling och att nå våra mål. Samverkan God samverkan mellan olika parter är viktig för att uppnå en god kvalitet och är en del i att förebygga risker. Förvaltningens olika enheter samverkar dagligen med både externa aktörer och andra förvaltningar inom kommunen såväl som internt mellan olika avdelningar och enheter. Förvaltningen har samverkansavtal med landsting, olika myndigheter och föreningar samt överenskommelser mellan olika förvaltningar och avdelningar internt. Forum Carpe Funktionshinderområdet i varje kommun är litet samtidigt som det är mycket brett och omfattar många olika typer av funktionsnedsättningar. Behovet av samordning för att genomföra adekvat kompetensutveckling har genom åren varit stort. Två projekt, projekt Carpe och Carpe 2, (1 jan juni 2014) fokuserade på funktionshinderområdets verksamhets- och kompetensutveckling, i bred samverkan. Projektet fick stor genomslagskraft i hela Storstockholm. Efter projektets slut gick samtliga 26 kommuner i Stockholms län samman för att finansiera Forum Carpe en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling. Forum Carpe samordnar aktiviteter för att synliggöra funktionshinderområdet, genomför kompetensutveckling samt sprider goda exempel. Målgruppen och användare av forumet är anställda - alla yrkeskategorier såväl beställare som utförare samt paramedicinsk personal, på alla nivåer hos såväl kommunala som privata utförare, på arbetsplatser inom funktionshinderområdet som ligger inom de kommuner som delfinansierar forumet. Under 2015 har 133 enskilda medarbetare deltagit i 233 olika kompetensutvecklingsinsatser genom Forum Carpe. Insatserna har varit föreläsningar med olika tema, gymnasiekurser, tematräffar och nätverksträffar. Ämnesområden som berörts har varit bland annat, autism, dokumentation, delaktighetsmodellen, special pedagogik, kost och hälsa, evidensbaserad praktik, Lex Sarah, epilepsi och psykiatri. Titelbyte Under 2015 har medarbetare inom funktionshinderområdet bytt titel till Stödassistent. IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har fastslagit att medarbetare inom funktionshinderområdet bör ha formell kompetens upp till 3 års gymnasiestudier på vård och omsorgsprogrammet alternativt barn och fritidsprogrammet. Det pågår Page 49 of 146

50 10 nationellt ett arbete med att yrkesverksamma inom funktionshinderområdet för målgruppen LSS ska ha den gemensamma titeln stödassistent. Flera av landets och länets kommuner har under de senaste åren genomfört titelbyte eller är på väg att genomföra titelbyte. Socialförvaltningen startade hösten 2015 en kompetenssatsning för att motsvara IVOs allmänna råd. Utbildningssatsningen genomförs i sammarbete med CentrumVux i Haninge. Det är 44 medarbetare som bedömts sakna formell adekvat utbildning, helt eller delvis, som kommer komplettera sina betyg fram till vårterminen FoU Södertörn, Forskning och utveckling FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens områden individ- och familj samt funktionshinder. FoU Södertörn ägs av Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. FoU Södertörns arbetsformer regleras i ett gemensamt avtal mellan kommunerna och en kontinuerlig förankring av arbetsuppgifterna sker i samverkan mellan kommunerna. Varje kommun representeras i en styrgrupp. Förvaltningen har representanter i ett utvecklingsledare-, missbruks- och funktionshindernätverk inrättades även ett kommunikatörsuppdrag med representanter från samtliga kommuner. Under året har en film om genomförandeplaner tagits fram för att ge medarbetare stöd i dokumentationsarbetet. Särskilt fokus och rapporter har gjorts gällande missbruk och beroendevård, arbete med våldsutsatta kvinnor och barn, familjehemsplaceradebarns röster, öppna insatser för barn och ungdomsvård, försörjningsstöd, boendestöd, delaktighet inom funktionshinderområdet samt gällande ensamkommande flyktingbarn. FoUs arbete presenteras regelbundet för kommunerna i rapporter, seminarier och konferenser. Rapporterna finns att hämta på FoUs hemsida, Samordningsförbundet östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn finansierar samordnade rehabiliteringsinsatser. Syftet är att förhindra eller förkorta sjukskrivningar och arbetslöshet genom tidigt stöd och förebyggande insatser. Den samverkan som samordningsförbundet möjliggör syftar till att förhindra att människor hamnar i en rundgång mellan olika myndigheter. Förbundet genomför projekt för samverkansparterna men även med andra medfinansiärer, som Europeiska socialfonden, ESF, och Arvsfonden. Förbundet ägs och finansieras gemensamt av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget samt kommunerna Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Varje år får mellan 900 och personer stöd genom någon av förbundets insatser. Under 2015 har Samordningsförbundet bland annat anordnat frukostmöten med olika tema i syfte att öka kompetensen inom området. Ett projekt rörande sysselsättning för psykiskt funktionsnedsatta startades och förbundet har bidragit med stöd till Resursrådet och Ungdomsteamet. Page 50 of 146

51 11 Resultat för ungdomsteamet 131 unga har deltagit i insatsen 53 har gått till arbete, 21 till studier 33 har avslutats av kända orsaker och 24 av okända orsaker. Orsaker till avslut kan vara till exempel flytt, behandling, graviditet eller att de påbörjat annan insats hos Arbetsförmedlingen. Enskilda medarbetares kompetensutveckling I det årliga resultat- och målsamtalet skapar chef och medarbetare tillsammans en kompetensutvecklingsplan kopplad till verksamhetens mål. I planen beskrivs olika vägar för kompetensutveckling, det kan vara utbildningar, föreläsningar, studiebesök eller litteratur som ska läsas. Planen följs upp löpande under årets gång. Några exempel på kompetensinsatser under 2015: Nya stärkta lagkrav gäller kompetens i basal hygien från 1 januari En web utbildning i Basala hygienrutiner har genomförts på LSS verksamheterna under hösten Medarbetare och chefer har deltagit i olika konferenser rörande socialtjänstens område gällande funktionsnedsättningar, psykisk hälsa, arbetsmarknad, missbruk samt kvalitet. Deltagande på konferenser förväntas ge medarbetare nya perspektiv, ny relevant information från respektive verksamhetsområde och vidgade kunskaper på området för att verksamhetsutveckling och förbättringar ska vara grundade på vedertagen erfarenhet och kompetens. Inom barn och unga har kommunen fått kronor i statsbidrag från Socialstyrelsen för 2015 för utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser för de myndighetsutövande delarna. Statsbidraget används till kompetensutveckling kring dokumentation, arbetssättet Signs-of-safety, samtal med barn och för metod- och handledningsstöd till gruppledare. Avdelningen LSS har juridiskhandledning vilket har bidragit till mer rättssäker handläggning. Effekten kan ses på antalet domar efter överklagan. Page 51 of 146

52 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Recit 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2016/87 Handläggare Eva Mathiasson, MAS Patientsäkerhetsberättelser 2015 Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: - Vårdgivare får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete. - Inspektionen för Vård- och Omsorg kan lättare utföra tillsyn av verksamheten. - Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienten, andra vårdgivare och patientorganisationer. Vårdgivaren är skyldig att inrätta ett kvalitetsledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av kvalitetsledningssystemet. Under 2015 har arbetet med förvaltningens kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 fortsatt. Antalet avvikelser är få och ingen allvarligare avvikelse har inträffat under året. Inga synpunkter eller klagomål har inkommit från patienter och närstående. Enligt bedömning från den medicinskt ansvariga sjuksköterskan bedrivs en god hälso- och sjukvård i verksamheterna. Underlag för beslut - Patientsäkerhetsberättelse för ungdomsmottagningen Patientsäkerhetsberättelse för daglig verksamhet och särskilt boende 2015 Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner rapporten för ungdomsmottagning Socialnämnden godkänner rapporten för daglig verksamhet och särskilt boende Rapporterna läggs till handlingarna. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 52 of 146

53 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning/Enhet Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2016/87 Handläggare Eva Mathiasson, MAS Page 53 of 146

54 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning/Enhet Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2016/87 Handläggare Eva Mathiasson, MAS Siw Lideståhl förvaltningschef Expedieras: Akt För verkställighet: MAS För kännedom: Page 54 of 146

55 1 mars 2016 Dnr SN 2016/87 Patientsäkerhetsberättelse för Ungdomsmottagningen 2015 Rose- Marie Larsson Verksamhetschef 0 Page 55 of 146

56 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Samverkan med patienter och närstående 11 Resultat 12 Övergripande mål och strategier för Page 56 of 146

57 Sammanfattning Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 samt föreskriften SOSFS 2011:9 om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars varje år. Där ska det beskrivas hur patientarbetet bedrivits, vidtagna åtgärder samt resultat som uppnåtts. Haninge Socialförvaltning tecknade ett vårdavtal med Stockholms läns landsting Socialförvaltningen Haninge Kommun har därmed ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå i Ungdomsmottagningens verksamhet. Ett fortsatt strukturerat kvalitetssäkerhetsarbete ha präglat verkssamheten med ytterligare åtgärder för att öka patientsäkerhet och sekretess för att systematiskt säkra kvalitet och säkerhet. Huvudprocesser och arbetsprocesser har beskrivits. Riskanalyser för att säkra patientens gång i vårdkedjan samt för att säkra sekretessen har gjorts och åtgärder med förbättrat resultat har vidtagits. Med strukturerad egenkontroll av såväl vår verksamhet som för förvaltningsövergripande egenkontroll har patientsäkerheten ökat. Med kvalitetsarbete i fokus med stående agenda för kvalitet och säkerhet på APT så har personalens medvetenhet om patientsäkerhet höjts. Resultatet av föregående års patientsäkerhetsarbete har resulterat till utökat konsultavtal läkare med ett uppdrag om medicinskt ledningsansvar läkarinsatser. Sekretessen och säkerheten kring våra patienter har stärkts genom förbättrat bokningsförfarande. Antalet avvikelser är få och ingen allvarligare avvikelse har inkommit. Inga klagomål från patienter eller anhöriga har inkommit. Enligt bedömning från verksamhetschefen bedrivs en god och säker hälso- och sjukvård. 1 Page 57 of 146

58 Övergripande mål och strategier Målet har varit att använda våra verktyg för kvalitetsledningssystemet i verksamheten och i det praktiska arbetet. Strategin har varit att tydliggöra det genom att beskriva verksamhetens huvudprocesser, arbetsprocesser, riskanalyser, egenkontroller och förbättringsplan på ett mera systematiskt sätt i ett nytt verktyg för kvalitetsledningssystem och haft det som en stående punkt på APT. Vi har haft som mål att arbetat med att effektivisera mottagningens arbete enligt resultatbaserad styrning och med ett patientfokuserat perspektiv. Vår strategi har varit att förbättra rutiner, flöden och använda våra resurser mer effektivt för att öka tillgänglighet och ge ett bättre bemötande utifrån patienternas behov. Målet har varit att fortsätta vårt arbete med en förbättrad samverkan med andra vårdgivare/aktörer. Min strategi har varit att bjuda in aktörer på socialtjänst, första linjens psykiatri samt barn- och vuxenpsykiatri och skapa samverkansavtal och gemensamma strategier för att förbättra insatser kring ungdomen. Detta utifrån gjord riskanalys som visat att risk finns att patient hamnar i kläm mellan olika aktörer och ingen tar sitt ansvar för insatsen runt ungdomen. Mitt mål har varit en säker informationsöverföring och bokningsförfarande genom införandet av en gemensam digital tidbok alla yrkeskategorier. Min strategi har varit att undanröja risken för den mänskliga faktorn vid handskrivna anteckningar och att sekretess röjs. Vårt mål har varit att erbjuda en högre kvalitet utifrån ett medicinskt perspektiv i bemötandet och handläggandet av våra manliga patienter. Utifrån kompenshöjande insatser med andrologiutbildning har en ny STI-mottagning införts för att bättre motsvara behov av tillgänglighet för de män som söker oss. 2 Page 58 of 146

59 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Mottagningens läkare/barnmorskor/ kuratorer och assistent har ansvar att ta emot synpunkter eller klagomål. Jag som verksamhetschef är ytterst ansvarig för verksamheten svarar för att synpunkter och klagomål hanteras och att vi ändrar vårt arbetssätt så att inga vårdskador uppstår. Samtliga 8 medarbetare i vår verksamhet har ansvaret vid ärendedragning gemensamt granska och notera eventuellt uppkomna vårdskador. Verksamhetschef är ansvarig för att samla in och hantera avvikelser, klagomål eller synpunkter samt informera patienten om en vårdskada inträffat. 3 Page 59 of 146

60 Struktur för uppföljning/utvärdering Antal vårdskador mäts genom att pinna och kategorisera personalens inrapporterade synpunkter och klagomål eller rapportering av risker och händelser manuellt i handskrivna rapporter samt inkomna synpunkter från våra besökare/medborgare i synpunkt C2. Avvikelser i omsorgen mäts i avvikelsessystemet Lex Sarah. Vi följer upp förbättringar och åtgärder vidtagna avseende vårdskador i möten med personal och/eller med patient och anhöriga. Vidtagna åtgärder/händelser och resultat återkopplas på APT till personalen. En återkoppling görs till berörda aktörer/vårdgivare i ärendet via möten samt via skrivna avvikelser/dokumentation om åtgärden. 4 Page 60 of 146

61 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet I enlighet med vårt kvalitetsledningssystem och systematiskt kvalitetsarbete så har risker identifierats och nya rutiner utarbetats. I och med det så har följande nya arbetssättutarbetats/förbättrats under föregående år: Digital tidbok för alla yrkeskategorier för att minska risken för misstag av mänskliga faktorn och röjande av sekretess vid handskrivna anteckningar. Nytt konsultavtal avseende medicinskt ledningsansvar för läkarinsatser har tecknats. Detta ger tydligare ansvar kring delegerade uppgifter och avvikelsehantering. 5 Page 61 of 146

62 Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroller har utförts i enlighet med Haninge kommuns Ledningssystem. Den består av en verksamhetsövergripande egenkontroll som alla enheter utför utifrån en gemensam egenkontrollmall. Dessutom har en verksamhetsspecifik egenkontroll gjorts utifrån ungdomsmottagningens arbetsprocesser. Därutöver görs kontroll av journalöppningar i TakeCare journalsystem genom SALA journalkontroll. Patienters upplevelser av bemötande, tillgänglighet och nöjdhet med mottagningen mätts via en SLL:s patientenkät gemensam för ungdomsmottagningar samt i RFSU:s mätningar på ungdomsmottagningarna. På mottagningen förs statistik över positiva STI-provtagningar samt positiva graviditetstest. Statistik förs över antalet remisser och orosanmälan. 6 Page 62 of 146

63 Samverkan för att förebygga vårdskador Intern samverkan med korta kommunikationsvägar och upparbetade kontaktvägar sker gentemot socialtjänsten då vi tillhör samma förvaltning. I situationer där orosanmälan, insatser behöver initieras eller vid pågående insatser hos våra patienter. Rutin för remittering/överlämning/komplettering finns. Samverkan sker också inom socialförvaltningen med alla enheter som arbetar med vår målgrupp för att fånga upp unga som utsätter sig för risker och/eller far illa. Samverkan finns med polisväsendets ungdomsenhet med direktkontakter när det gäller brottsutsatta ungdomar. Kommunikation och informationsöverföring i vårdens övergångar mellan psykiatri och somatik, öppenvårdsinsatser och sjukhusvård sker genom samverkans avtal med första linjens psykiatri, remittering till akut psykiatri, samverkansavtal med Sesamenheten och gynmottagningen. 7 Page 63 of 146

64 Riskanalys Tvärprofessionellt utifrån Haninge kommuns ledningssystem så görs riskanalyser två gånger per år samt vid behov när förändring av verksamhet sker och/eller när någon incident har inträffat. De systematiska riskanalyserna görs utifrån de arbetsprocesser som finns beskrivna för verksamheten enligt ledningssystemet för att identifiera risker. När de systematiska riskanalyserna ska göras finns beskrivet i vår årsplan. Handledning i ledningssystemet och riskanalyser finns lättillgängligt på Haninge Kommuns intranät för Socialförvaltningen. Inför en verksamhetsförändring eller införande av nya metoder så föregås dessa av en riskanalys och rutiner för att säkra verksamheten och förhindra vårdskada tas fram. Ansvarig verksamhetschef/enhetschef ansvarar för att riskanalysen utförs. 8 Page 64 of 146

65 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet I Haninge kommun finns ett elektroniskt avvikelsesystem för personalen som heter Synpunkt Haninge. Det utmynnar i en så kallad C2 som hanteras av den chef det berör, utreds och sammanställs i kvalitetsberättelsen en gång per år i enlighet med Haninge kommuns kvalitetsledningssystem. Kvalitet och säkerhet är en stående punkt och personalen uppmuntras att skriva avvikelser för att risker/brister ska kunna identifieras och åtgärdas. Avvikelsehantering för risker och händelser som kan medföra en vårdskada skrivs i dag i ett papperssystem men hanteras av mig som verksamhetschef, utreds, analyseras, åtgärdas, återkopplas på APT. Ett gemensamt digitalt avvikelsesystem för avvikelser som kan leda till Lex Maria är under utredning för införande för Haninge kommun. 9 Page 65 of 146

66 Hantering av klagomål och synpunkter När synpunkter och klagomål kommer in går dessa till verksamhetschefen som analyserar och utreder dessa utifrån dess innehåll och var de kommer ifrån. Synpunkterna återkopplas till personalen via APT samt att eventuellt åtgärder vidtas och återkopplas skriftligen till synpunktslämnare. Om klagomål och synpunkter som har betydelse för patientsäkerheten kommer till oss direkt eller via Patientnämnden och IVO så analyseras och utreds de av verksamhetschef samt att överställd chef involveras för att säkra verksamhetens kvalitet och patientsäkerheten. Återkoppling sker skriftligen till den som kommit in med synpunkt eller klagomål samt till verksamheten via APT och till förvaltningen via kvalitetsberättelsen. Dessa klagomål och synpunkter sammanställs årligen i kvalitetsberättelsen. 10 Page 66 of 146

67 Samverkan med patienter och närstående Då en vårdskada inträffat bjuder vi in patienten och dennas närstående i de fall det kan bli aktuellt att delta i händelseanalysen. Patienten blir upplyst och tillfrågad vid händelse. Vår målgrupp är sådan att det i de flesta fall inte är lämpligt att bjuda in dem i utformningen av vården. Vi har bland annat hedersproblematik att ta hänsyn till. Vi gör i viss mån undersökningar hos vår målgrupp för att ta in synpunkter som är värdefulla i vårt patientsäkerhetsarbete. 11 Page 67 of 146

68 Resultat Under året har en synpunkt och/eller klagomål inkommit. Inga allvarliga avvikelser har rapporterats. Strukturmått Avvikelsesystemet är inte optimalt idag. Avvikelser i patientarbetet skrivs fortfarande på papper samt att eventuella avvikelser till Lex Maria avgörs av direkt överställd chef. Arbete pågår och digitalt system är under upphandling samt att delegationsordning och uppdrag avvikelsehantering för Socialförvaltningens MAS är under utredning. Processmått Andel genomförda riskanalyser per totala vårdprocesser var i december föregående år 33 %. Resultatmått Andel handlingar som hamnat fel och sekretess brutits har undanröjts efter riskanalys nätverk. - Övriga riskanalyser är svårvärderade i procent då vi inte får eller kan se nästa steg då vi inte är en verksamhet som har den typen av återkoppling från andra vårdgivare. Men utifrån vidtagna riskanalyser har samverkansavtal upprättats och en mer tillfredsställande övergång mellan vårdaktörer har kunnat ses. 12 Page 68 of 146

69 Förbättringar för 2016 Övergripande mål inför kommande år är att utverka och förtydliga samverkansavtal med andra vårdaktörer såväl inom psykiatrin och kommunala verksamheter såsom föreningar och ideella aktörer. Få bättre kommunikation och återkoppling. Förtydliga arbetsprocesser i verksamheten och fortsätta arbetet med tydliga nedskrivna rutiner och processer i allt vårt arbete. Fortsätta påbörjat arbete med befattningsbeskrivningar per yrkeskategori/professioner samt introduktion vid nyanställning. Förfina egenkontroller utifrån detta för att höja kvaliteten och patientsäkerheten. Utökad tillgänglighet för vår målgrupp till verksamheten och förbättra möjligheten att ge synpunkter för att kvalitetssäkra vår verksamhet. Verksamhetsuppföljningar med enkäter/brukarundersökningar. Fortsätta mäta avvikelser och klagomål för att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten på vår verksamhet. MAS får delegation på att ansvara för avvikelsehantering samt utredning och anmälan enligt lex Maria. 13 Page 69 of 146

70 D 1 mars 2016 Dnr 2016/87 Patientsäkerhetsberättelse för särskilt boende och daglig verksamhet 2015 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Eva Mathiasson 1 Page 70 of 146

71 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Patientsäkerhetsberättelse 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Övergripande strategier 5 Samverkan 6 Klagomål och synpunkter, avvikelser 6-8 Riskbedömning 8 Övergripande strategier för (11) Page 71 of 146

72 Sammanfattning Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659) PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: - Vårdgivare får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete. - Inspektionen för Vård- och Omsorg (IVO) kan lättare utföra tillsyn av verksamheten. - Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. Det finns inget krav att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till IVO eller Socialstyrelsen. Däremot är vårdgivaren skyldig att inrätta ett kvalitetsledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av ledningssystemet. Under året har arbetet fortsatt med förvaltningens kvalitetsledningssystem. Socialstyrelsen skickade ut nya föreskrifter angående Lex Maria som skulle börjat gälla från 1 januari 2016 men dessa har dragits tillbaka och ska skickas ytterligare på remiss efter mycket synpunkter från verksamheterna. Förvaltningen har arbetat med att uppdatera blanketter och rutiner för avvikelsehantering i samarbete med äldreförvaltningen för att följa Socialstyrelsens nya föreskrifter. Full bemanning har uppnåtts avseende hälso- och sjukvårdspersonal. Antalet avvikelser är fortsatt få även om läkemedelsavvikelserna ökat något sedan förra året. Åtgärder mot detta pågår. Inga synpunkter och klagomål har inkommit från patienter och närstående. Medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer att en god och säker vård bedrivs i verksamheterna. Page 72 of (11)

73 Patientsäkerhetsberättelsen 2015 Inledning Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659) PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det ska framgå 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten 3. Vilka resultat som uppnåtts. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: - Vårdgivare får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete. - Inspektionen för Vård- och Omsorg (IVO) kan lättare utföra tillsyn av verksamheten. - Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. Patientsäkerhetsberättelsen ingår i Socialförvaltningens kvalitetsledningssystem. I denna patientsäkerhetsberättelse inkluderas både verksamhet i kommunal regi och upphandlad entreprenörsverksamhet. Det finns inget krav att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till IVO eller Socialstyrelsen. Däremot är vårdgivaren skyldig att inrätta ett ledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av systemet. Socialförvaltningen särskilt boende och daglig verksamhet 1 oktober 2015 övertog kommunerna i Stockholms län ansvaret för utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser, rehabilitering och habilitering som sker i bostad med särskild service och daglig verksamhet inom LSS. Tidigare har landstinget utfört dessa insatser. Haninge kommun har dock haft ett speciellt avtal och utfört dessa insatser sedan Det som tillkommer nu ytterligare för Haninges del är ansvar för förskrivning av vissa hjälpmedel samt kostnaden för dessa. Inom Socialförvaltningen finns: 20 dagliga verksamheter i kommunal regi och en på entreprenad. 27 gruppbostäder med särskild service inom socialpsykiatrin och LSS i kommunal regi och fem på entreprenad. Personalen som utför hälso- och sjukvårdsuppgifterna kallas resursteamet. Page 73 of (11)

74 Resursteamet består av en halv tjänst som verksamhetschef (sjuksköterska), två och en halv tjänster som sjuksköterskor, en tjänst som fysioterapeut (sjukgymnast) samt tre tjänster som arbetsterapeuter. Under 2014 var det problem att uppnå full bemanning på hälso- och sjukvårdspersonal men under 2015 har målet med full bemanning uppnåtts. Ansvaret för sjuksköterskeinsatserna under jourtid ligger hos en upphandlad verksamhet. Då tjänstgör två sjuksköterskor som ansvarar för alla kommunens boenden, det vill säga även äldreförvaltningens. Enligt 24 i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska det inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer finnas en MAS som svarar för: 1. Att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. 2. Att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna. 3. Att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Socialnämndens ansvar Formulera strategier som driver kvalitet. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen för hälso- och sjukvården ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten samt upprättar lokala rutiner. Verksamhetschefen ansvarar även för att medarbetarna har lämplig kompetens och möjlighet till fortbildning samt att lokaler och utrustning är anpassade för att ge en god vård. MAS MAS har det övergripande ansvaret att skriva riktlinjer och rutiner samt göra uppföljningar för att vårdgivaren ska bedriva en god och säker vård. I ansvaret ligger också att det bedrivs ett kvalitetsarbete med avvikelserapportering. Vårdskador och risk för vårdskador ska utredas och MAS bedömer när detta ska anmälas till Ivo samt till vårdgivaren. Hälso-och sjukvårdspersonalen Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att medverka i patientsäkerhetsarbetet. Omsorgspersonal räknas som hälso- och sjukvårdspersonal när man arbetar på delegering eller följer riktlinjer för hälso- och sjukvård på enheten. Övergripande strategier Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 5 (11) Page 74 of 146

75 För att leva upp till Socialstyrelsens krav på kvalitet måste verksamhet uppfylla samtliga krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och allmänhet. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Under året har arbetet med förvaltningens kvalitetsledningssystem enligt SOFSF 2011:9 fortsatt. Socialstyrelsen skickade ut nya föreskrifter angående Lex Maria som skulle börjat gälla från 1 januari men dessa har dragits tillbaka och ska skickas ytterligare på remiss efter mycket synpunkter från verksamheterna. Det som önskas är enklare och smidigare hantering av Lex Maria anmälningar. De beräknar att de nya föreskrifterna ska komma under våren. Förvaltningen håller på att uppdatera blanketter och rutiner för avvikelsehantering i samarbete med äldreförvaltningen för att följa Socialstyrelsens nya föreskrifter. Samverkan för att förebygga vårdskador En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är samverkan med andra vårdgivare. Lokala överenskommelser finns mellan olika vårdgivare inom kommun och landsting samt med privata utförare. - Samverkansmöten med verksamhetscheferna för husläkarmottagningarna samt psykiatrin hålls två gånger per termin. - Samverkansmöte med psykiatrin södra slutenvården, Handengeriatriken, primärvården och Mobila teamet hålls två gånger per år. - Samverkansmöten med utförare av jourorganisationen för sjuksköterskeinsatser hålls två gånger per termin. På mötena tas avvikelser eller i brister i samordningen runt patienter upp samt att verksamheterna informerar om förändringar. Mötena leder även till personkännedom mellan vårdgivare vilket underlättar samverkan. Samverkan med patienter och närstående Patienterna och deras närstående (om patienten så önskar) erbjuds att delta i de vårdplaneringar som sker vid inflyttningen samt regelbundet därefter. Vid tillfället upprättas planer på genomförande av både hälso- och sjukvårdsinsatser samt insatser inom socialtjänsten. Hantering av klagomål och synpunkter Inga klagomål och synpunkter angående hälso- och sjukvård har inkommit till verksamheterna från Patientnämnden eller IVO. Avvikelsehantering/ rapportering Med en avvikelse menas en icke förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada. MAS har skriftliga riktlinjer för avvikelserapportering. Avvikelserapport ska skrivas på alla händelser som inneburit skada eller risk för skada. Fallolyckor, felaktig medicinering, trycksår eller skada i samband med användande av medicintekniska hjälpmedel är exempel på händelser som ska rapporteras. Rapporterar gör den som upptäcker en avvikelse. Blanketter för rapportering av avvikelser finns samt en checklista för hur en händelseanalys ska gå till. Resursteamet gör månadsvis en sammanställning av avvikelserna. 6 (11) Page 75 of 146

76 MAS gör årligen en sammanställning av samtliga avvikelser. Syftet med avvikelserapporteringen är att undvika att händelser upprepas och att rutiner förbättras och därmed höjer kvalitén inom hälso- och sjukvården. Genom att tidigt identifiera riskområden i vård och omsorg förebyggs fel och brister. För att följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Återkoppling sker vid arbetsplatsträffar och detta ligger inom enhetschefens ansvar. Page 76 of (11)

77 Lex Maria MAS utreder och rapporterar allvarliga händelser (Lex Maria) till IVO och till nämnden. Ingen Lex Maria har anmälts under Avvikelser till andra vårdgivare Avvikelser från andra vårdgivare utreds av MAS och skickas sedan till respektive vårdgivare. Under 2015 har en avvikelse skickats till annan vårdgivare. Avvikelser inom läkemedelshantering Skriftliga rutiner finns för läkemedelshantering och läkemedelsavvikelser. Alla läkemedelsavvikelser sammanställs månatligen av resursteamet. Vid allvarliga avvikelser kontaktas MAS direkt. MAS gör en årlig sammanställning av läkemedelsavvikelserna. Läkemedelsavvikelser Inte överlämnat läkemedel hittat läkemedel på golv/ i kläder 21 7 överlämnat läkemedel på fel tid 2 3 överlämnat läkemedel till fel patient 2 0 gett dubbel dos 3 2 överlämnat dos men inte signerat signerat men inte överlämnat dos 4 8 feldelning i dosett 3 7 fel i samband med insulin 0 0 Läkemedelsavvikelserna har ökat något sedan Detta beror till största delen på problem i samband med uppstart av ett gruppboende. Många åtgärder har gjorts på gruppboendet och avvikelserna är färre men arbetet med förbättringar fortsätter. De flesta läkemedel överlämnas av omsorgspersonal på delegering från sjuksköterska. Ett utbildningsprogram finns för delegering. Obligatorisk närvaro på utbildningen krävs före delegering. Delegering följs systematiskt upp genom träffar med omsorgspersonal samt genomgång av förda signeringslistor samt inkomna avvikelser. Utbildningar gällande delegering har genomförts för totalt 118 personer under Diabetesutbildning med efterföljande insulindelegering har genomförts för 25 personer. Page 77 of (11)

78 Fallolyckor Alla fallolyckor rapporteras som en avvikelse. En utredning görs om varför fallet inträffat och en vårdplan upprättas med åtgärder för att undvika nya fall. En sammanställning av antalet fall görs månadsvis av resursteamet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, enhetschefer och omvårdnadspersonal är alla involverade i det förebyggande arbetet med att förhindra fallolyckor. Orsaker till fall kan till exempel vara balanssvårigheter, gångsvårigheter, synnedsättningar, läkemedelsbehandling eller alkoholpåverkan. Detta kan ibland förebyggas med till exempel träning, översyn av boendemiljö, läkemedelsgenomgång, anpassning av hjälpmedel och motiverande samtal. Dock är det svårt att förhindra samtliga fall då en del beror på sjukdomar till exempel epilepsianfall. Antal fallolyckor: 2015: : : : 120 Fallolyckorna 2015 ledde till: Två personer fick frakturer Fem personer fick vårdas på sjukhus 38 personer fick smärre sår 80 personer fick inga skador Trycksår Inga trycksår har rapporterats under Hygien Infektionsregistrering sammanställs månatligen. Ingen känd smittspridning uppkom under 2015 och endast ett fåtal infektioner registrerades. Hygienutbildning har genomförts för 118 personer under Medicintekniska produkter Inga avvikelser gällande medicintekniska produkter har rapporterats under året. 21 personer har genomgått utbildning för elrullstol. Självmord och självmordsförsök Under året har ett självmordsförsök inträffat. Inga brister i samband med vård och behandling kunde upptäckas i samband med självmordsförsöket. Under året har fem av personalen från resursteamet samt MAS gått 2 heldagars utbildning i förebyggande av självmord. Utbildningen hölls av Karolinska Institutet. Riskbedömning Regeringen har sista åren satsat mycket på att öka patientsäkerheten med hjälp av systematiskt förebyggande arbete. I samband med detta har det kommit nya register som kan användas. Ett exempel på detta är Senior Alert där man gör riskbedömning för fall, undernäring och trycksår och vid upptäckt risk upprättar en vårdplan med åtgärder. Page 78 of (11)

79 Resursteamet har utfört riskbedömningar i Senior Alert på samtliga personer över 65 år samt då det uppskattats att den biologiska åldern för en yngre person motsvarar 65 år. Page 79 of (11)

80 Förbättringar för 2016 Resursteamet kommer att fortsätta göra riskanalyser enligt Senior Alert på de personer som fyllt 65 år samt på de som har en uppskattad ålder motsvarande 65 år. Detta gäller fall, trycksår och undernäring. Vid uppkommen risk ska det upprättas en vårdplan. Arbetet med förvaltningens kvalitetsledningssystem fortsätter. Från 1 januari 2016 gäller en ny författning från Socialstyrelsen Basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10(M+S). Föreskrifterna ska tillämpas i genomförandet av insatsen i bostad med särskild service det vill säga gruppbostäderna inom LSS samt inom socialpsykiatrin. Det innebär att personal och studerande ska använda arbetskläder vid arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med patienter (vård) eller vid arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med den som beviljats insatsen omsorg. Enhetscheferna på gruppbostäderna behöver göra en bedömning av verksamheten och göra rutiner om vilka som ska bära arbetskläder. Det behöver även finnas rutiner för tvättning och förvaring av arbetskläderna. Page 80 of (11)

81 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2016/58 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Ansökan om statsbidrag inom den sociala barn- och ungdomsvården Sammanfattning Socialstyrelsen ska på regeringens uppdrag under 2016 fördela 24 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården. Statsbidraget gäller de myndighetsutövande delarna och den primära målgruppen är socialsekreterare som har sin huvudsakliga arbetsuppgift att utreda, dokumentera och följa upp barnavårdsärenden samt deras chefer och arbetsledare. Statsbidraget betalas ut efter rekvisition och fördelas utifrån en särskild fördelningsram baserat på antal barn i utsatta familjer Förvaltningen föreslår att socialnämnden ansöker om kronor i statsbidrag. Ansökan ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 1 juni Hur medlen använts kommer att redovisas till Socialstyrelsen och till socialnämnden under Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Ansökan om statsbidrag inom den sociala barnoch ungdomsvården - Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för Rekvisition av statsbidrag för 2016 Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner ansökan för 2016 om statsbidrag på kronor för kompetenssatsning inom den sociala barnoch ungdomsvården. Siw Lideståhl Timonen Porshage förvaltningschef avdelningschef Maria POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 81 of 146

82 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2016/58 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Bakgrund Ett av socialtjänstens svåraste uppdrag är arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa och deras familjer. Personalens kompetens är väsentlig för att kunna uppnå rättsäkerhet och upprätthålla en god kvalitet i arbetet. Det är kommunens ansvar att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet för att klara av sina arbetsuppgifter inom socialtjänsten. Regeringen bedömer att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka kommunernas arbete med att utveckla personalens kompetens. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2016 fördela 24 miljoner kronor till kommunerna för utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Statsbidraget gäller de myndighetsutövande delarna och den primära målgruppen är socialsekreterare som har sin huvudsakliga arbetsuppgift att utreda, dokumentera och följa upp barnavårdsärenden samt deras chefer och arbetsledare. Satsningen omfattar även stöd och handledning för oerfarna handläggare och behandlande personal. Medlen ska vara kopplade till kompetensläget och behovet i kommunen. Statsbidraget betalas ut efter rekvisition och fördelas utifrån en särskild fördelningsram baserat på antal barn i utsatta familjer Haninge kommun kan ansöka om kronor i statsbidrag för Ansökan ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 1 juni Kommunen ska senast den 3 februari 2017 redovisa 2016 års utbildningsinsatser. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom socialförvaltningens utvecklingsteam i samråd med avdelningen barn och unga. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att socialnämnden ansöker om kronor i statsbidrag. Medlen kommer att användas till komptenshöjande insatser inom angelägna områden för handläggare inom avdelningen barn och unga. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att identifiera lämpliga kompetensutvecklingsinsatser utifrån behovet i kommunen. Hur medlen använts kommer att redovisas till Socialstyrelsen och till socialnämnden under Page 82 of 146

83 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2016/58 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Expedieras: Akt För verkställighet: Socialstyrelsen För kännedom: avdelningschef barn och unga, ansvarig handläggare Page 83 of 146

84 Dnr /2016 1(2) Avdelningen för regler och behörighet Therese Falén Rekvisition av statsbidrag för 2016 till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården Den ifyllda och undertecknade blanketten ska ha kommit in senast den 1 juni 2016 till: Socialstyrelsen, Stockholm. Ref: mfalk Betalningsmottagare: Socialförvaltningen Organisationsnummer: Utdelningsadress: Haninge kommun Postnummer: Ort: Statsbidrag för utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser (kr) Haninge Markera med ett kryss om kommunen vill rekvirera det belopp som framgår av fördelningsnyckel bilaga 1. Ange i kronor önskat belopp om kommunen i stället vill rekvirera ett lägre belopp än ovan: kr Bidraget utbetalas till: (välj ett av två alternativ) Utbetalningen märks (max 10 tecken): Kontaktperson för redovisning av bidragets användning: Befattning: Plusgiro nr: Bankgiro nr: p13538 Maria Timonen Porshage Avdelningschef Telefon: E-post: maria.timonenporshage@haninge.se Datum: SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Page 84 of 146

85 Dnr /2016 Underskrift: (behörig företrädare, firmatecknare eller liknande) Namnförtydligande: Befattning: Siw Lideståhl Förvaltningschef Till Socialstyrelsens ekonomienhet: Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. anslagsposten 13 Särskild satsning i den sociala barn- och ungdomsvården. Page 85 of 146

86 Dnr /2016 Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för 2016 för kompetenssatsning inom den sociala barn- och ungdomsvården Bidragets storlek Statsbidraget är 24 miljoner kronor som ska fördelas enligt fördelningsramen som Socialstyrelsen har tagit fram. Vilka kan rekvirera medlen? Kommuner kan rekvirera medel för kompetenssatsningen. Fördelningen av statsbidraget utgår från fördelningsramen i bilaga 1. Ramen bygger på Socialstyrelsens förslag om kommungrupper för barn- och ungdomsvården, se rapporten Vård och omsorg om placerade barn. Öppna jämförelser och utvärdering. Rekommendationer till kommuner och landsting om hälsa och utsatthet (2013). Statsbidraget betalas ut till kommuner efter rekvisition. Vad kan ni använda medlen till? Statsbidrag för kompetenssatsningar har vanligtvis det gemensamma villkoret att utbildningsplatser ska upphandlas eller köpas som uppdragsutbildning dvs. statsbidraget ska inte användas om en person har en ordinarie utbildningsplats för vilken utbildningsanordnaren får statsbidrag. Det handlar om att två statsbidrag inte bör finansiera samma ändamål, s.k. dubbelfinansiering. Statsbidraget för 2016 får användas till utbildningar som anordnas av högskolor, privata utbildningssamordnare, regionförbund eller de regionala stöd-strukturerna inom insatserna för stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. övriga utbildningar enligt ovan nämnda villkor, exempelvis medlen kan användas för kompletteringsutbildningar för dem som ska skaffa sig socionombehörighet. för att lokalt eller regionalt ta fram introduktionsprogram för nyanställda handläggare stöd och handledning för oerfarna handläggare och behandlande personal om det finns behov kringkostnader för samordning av utbildningsinsatser, vikarier, litteratur, administration eller resor i samband med uppdrags- eller övriga utbildningar (max 25 procent av det beviljade beloppet 2016) inventering av kompetensläge och kompetensbehov (avser endast kommuner som inte tidigare har inventerat kompetensen och kommunen får avsätta max kronor av det beviljade beloppet för 2016). SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Page 86 of 146 1(3)

87 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2016 När kan ni använda medlen? Statsbidraget får användas till och med den 31 december Ändamålsenliga kostnader som har upparbetats t.o.m. den 31 december 2016 men som ännu inte har slutfakturerats kan räknas som förbrukade inom den tillåtna användningstiden. Upparbetade kostnader ska redovisas enligt Socialstyrelsens anvisningar senast den 3 februari Villkor för statsbidraget Villkoren för att använda statbidraget bygger på regeringens beslut om satsningen den 21 januari 2016 (S2016/00442/FST (delvis)). Statsbidraget gäller de myndighetsutövande delarna, dvs. utredning, dokumentation och uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Den primära målgruppen är socialsekreterare som har sin huvudsakliga arbetsuppgift att utreda, dokumentera och följa upp barnavårdsärenden samt deras chefer och arbetsledare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Satsningen omfattar även stöd och handledning för oerfarna handläggare och behandlande personal. Medlen ska vara kopplade till kompetensläget och behovet i kommunen. Medel bör därför även kunna användas till kompetensutvecklings- och utbildningssinsatser utifrån den rådande flyktingsituationen och framför allt ökningen av antalet ensamkommande barn. Hur gör ni ansökan? Kommuner kan rekvirera statsbidraget genom att fylla i rekvisitionsblanketten (bilaga 3). Rekvisitionen ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 1 juni 2016 och innehålla alla uppgifter som efterfrågas i rekvisitionsblanketten. Vad gäller för återrapportering och återbetalning av medel? De kommuner som tar emot statsbidraget ska redovisa 2016 års utbildningsinsatser senast den 3 februari Redovisningen lämnas per kommun. I den mån flera kommuner har gemensamma kompetenssatsningar kan frågorna besvaras av en samordnande funktion på uppdrag av respektive kommun. Socialstyrelsen återkommer under oktober 2016 med ytterligare information och anvisningar om redovisningens innehåll. Om ni inte har använt era beviljade medel under perioden ska ni återbetala dem till Socialstyrelsen via faktura senast 31 mars Socialstyrelsen kommer att återkomma med uppgifter för återrapportering under hösten Ni kan också bli återbetalningsskyldiga om medlen inte används i enlighet med villkoren för statsbidraget. Bakgrund Ett av socialtjänstens svåraste uppdrag är arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, och deras familjer. Personalens kompetens är väsentlig Page 87 of 146 2(3)

88 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2016 för att kunna uppnå rättssäkerhet och upprätthålla en god kvalitet i arbetet. Det är kommunens ansvar att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet för att klara av sina arbetsuppgifter inom socialtjänsten. I propositionen Stärkt stöd till barn och unga (prop. 2012/13:10) bedömer regeringen att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete inom den sociala barnoch ungdomsvården. Kompetensutveckling för personalen är ett område som lyfts fram. Den 1 juli 2014 trädde ett nytt kompetenskrav i kraft (3 kap 3a andra och tredje stycket SoL). Där framhålls socialnämndens ansvar för att handläggare som självständigt utför sådana uppgifter har tillräcklig erfarenhet för uppgiften. Socialstyrelsens nya föreskrift från den 1 juli 2014 om Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn-och ungdomsvård SOSFS 2014:7 (bilaga 2) ersätter SOSFS 2006:14, Allmänna råd om Handläggning av ärenden som gäller barn och unga. Mer information Besök Socialstyrelsens webbsida om statsbidraget regelbundet för uppdateringar. Frågor om statsbidraget besvaras av utredare Therese Falén, tel , e-post therese.falen@socialstyrelsen.se Bilagor 1. Fördelningsram Socialstyrelsens Allmänna råd (SOSFS 2014:7) 3. Rekvisitionsblankett 4. Regeringsbeslut (S2016/00442/FST (delvis)) Page 88 of 146 3(3)

89 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/341 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Svar på motion Motion från Marie Litholm (KD) om familjecentral i Vega Sammanfattning Socialnämnden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på en motion från Marie Litholm (KD) om att kommunfullmäktige bör ge socialnämnden i uppdrag att utreda hur en familjecentral i Vega kan införas. Socialförvaltningen anser att det i dagsläget saknas grundläggande förutsättningar för en sådan etablering i Vega. Landstinget har inga planer på att etablera någon barnhälsovård i stadsdelen vilket är en förutsättning för en eventuell familjecentral utifrån de rekommendationer som ges av Socialstyrelsen och Föreningen för familjecentralers främjande. Dessutom ser socialförvaltningen i dagsläget inget behov av en sådan etablering i Vega då stadsdelen inte utgör ett socioekonomiskt utsatt område i kommunen. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Svar på remiss Motion från Marie Litholm (KD) om familjecentral i Vega - Motion om familjecentral i Vega, inkommen från Marie Litholm (KD) Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunfullmäktige som sitt yttrande i ärendet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Siw Lideståhl Timonen Porshage förvaltningschef avdelningschef Maria POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 89 of 146

90 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/341 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Bakgrund Marie Litholm (KD) har lämnat en motion med förslaget att kommunfullmäktige ska besluta om att ge socialnämnden i uppdrag att utreda hur en familjecentral i Vega kan införas enligt motionens intentioner. Motionären ser det som en investering att inrätta en familjecentral i Vega ur ett preventivt perspektiv. Detta eftersom det är av stor vikt att tidigt upptäcka familjer och barn som är i behov av särskilt stöd och då en bredare samverkan mellan olika aktörer kan ge ett effektivare stöd utan att driva upp kostnaden i någon högre grad. Kommundelen Vega växer och kommer att fortsätta växa de kommande åren och här finns ingen öppen förskola dit hemmavarande föräldrar med barn kan gå för pedagogisk träning och social gemenskap. Motionären anser därför att införande av en familjecentral i Vega bör utredas. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom socialförvaltningens utvecklingsteam i samråd med avdelningen Barn och unga. Förvaltningens synpunkter En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. Enligt Socialstyrelsen och Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF) bör en familjecentral minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen samordnar sig för att möjliggöra tvärprofessionell samverkan. Grundläggande för att etablera en familjecentral i Vega utifrån bland annat Socialstyrelsens rekommendationer är således att lanstinget planerar en verksamhet avseende barnhälsovård i Vega. Efter kontakt med avdelningschef för närsjukvården på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen framgår att inga sådana planer finns i dagsläget. Därmed bedömer förvaltningen att det saknas förutsättningar för att i en nära framtid etablera en familjecentral i Vega. Förvaltningen ser dessutom inget behov av att i dagsläget utreda eventuell etablering av en familjecentral i Vega då stadsdelen inte utgör ett av kommunens socioekonomiskt utsatt områden. Med detta menas områden som överlag har en lägre andel Page 90 of 146

91 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/341 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare förvärvsarbetande personer, lägre medelinkomst och högre andel utrikesfödda än övriga Haninge 1. En förutsättning för att familjecentralernas förebyggande arbete ska fungera är att de når de familjer som är i störst behov av stöd, vilket är svårare om verksamheten är placerad i ett område med lägre socioekonomisk utsatthet. I Haninge kommun är därför de två familjecentraler som redan finns placerade i områden med högre socioekonomisk utsatthet är övriga kommundelar. Besökarna till dessa är främst boende i områdena där verksamheterna är belägna. Förvaltningen gör därmed den samlade bedömningen att frågan om eventuell etablering av familjecentral i Vega inte är aktuell i dagsläget. Detta mot bakgrund av att det saknas grundläggande förutsättningar för en sådan etablering då frågan inte är aktuell hos landstinget och då stadsdelen Vega inte utgör ett socioekonomiskt utsatt område. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunfullmäktige För kännedom: Socialförvaltningen avdelningschef Barn och Unga 1 Statistik hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB) Page 91 of 146

92 Page 92 of 146

93 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning Datum Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/486 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Svar på motion Motion om strategi för att bemöta våldsbejakande extremism Sammanfattning Socialnämnden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på en motion från Tobias Hammarberg (L), Martina Mossberg (M) och Marie Litholm (KD) om att Haninge kommun skyndsamt ska ta fram en strategi för att bemöta våldsbejakande extremism. Kommunen har i mars 2016 undertecknat samverkansavtal med polisområde Stockholm Syd och lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn där det framgår att en handlingsplan för våldsbejakande extremism ska tas fram. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Svar på motion Motion om strategi för att bemöta våldsbejakande extremism - Motion om strategi för att bemöta våldsbejakande extremism, inkommen från Tobias Hammarberg (L), Martina Mossberg (M) och Marie Litholm (KD) Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunfullmäktige som sitt yttrande i ärendet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Siw Lideståhl Timonen Porshage förvaltningschef avdelningschef Maria POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 93 of 146

94 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning Diarienummer Utvecklingsteamet SN 2015/486 Handläggare Marie Nyström, utvecklingsledare Bakgrund Tobias Hammarberg (L), Martina Mossberg (M) och Marie Litholm (KD) har lämnat en motion med förslag om att Haninge kommun skyndsamt ska ta fram en strategi för att bemöta våldsbejakande extremism. Detta för att ha en beredskap att skydda vår demokrati mot det hot som våldsbejakande extrema grupper utgör. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom socialförvaltningens utvecklingsteam i samråd med avdelningen Barn och unga. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen anser att motionen tar upp en aktuell och angelägen fråga. Ett nationellt arbete pågår för att samordna arbetet mot våldsbejakande extremism och kommunerna rekommenderas ta fram någon form av strategiskt dokument för lokal samverkan. I Haninge har kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören i mars 2016 undertecknat samverkansavtal med polisområde Stockholm Syd och lokalpolisområde Haninge/Nynäshamn där det framgår att en handlingsplan för våldsbejakande extremism ska tas fram (KS 2015/552). Kommunens arbete idag följer den nationella samordnarens rekommendationer gällande samverkan och förebyggande insatser. Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunfullmäktige För kännedom: Socialförvaltningens avdelningschef Barn och unga Page 94 of 146

95 Page 95 of 146

96 Page 96 of 146

97 Page 97 of 146

98 Page 98 of 146

99 Page 99 of 146

100 Page 100 of 146

101 Page 101 of 146

102 Page 102 of 146

103 Page 103 of 146

104 Page 104 of 146

105 Page 105 of 146

106 Page 106 of 146

107 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2016/96 Handläggare Marie Wallander, Upphandlingssamordnare HVB vuxen samt stöd och/eller omvårdnadsboende socialpsykiatri Sammanfattning Nuvarande ramavtal för HVB vuxen (omvårdnadsboende) löper ut 30 september Av denna anledning behöver kommunen genomföra en ny upphandling. Ramavtalet kommer, för Haninges del, att fungera som ett komplement till den verksamhet som bedrivs i egen regi. Upphandlingen genomförs som en samordnad upphandling tillsammans med Nynäshamns kommun. Syftet med den samordnade upphandlingen är att utifrån kommunernas behov upphandla på ett resurs- och kostnadseffektivt sätt. Haninge kommun köpte insatser enligt ovan till ett värde av cirka 68 miljoner kronor under år Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse HVB vuxen samt stöd och/eller omvårdnadsboende socialpsykiatri Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att upphandlingen av ramavtal avseende HVB vuxen samt stöd och/eller omvårdnadsboende socialpsykiatri görs genom samordnad upphandling tillsammans med Nynäshamns kommun 2. Information tas emot av socialnämnden och läggs till handlingarna Siw Lideståhl Chronqvist förvaltningschef avdelningschef Anders POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 107 of 146

108 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/96 Handläggare Marie Wallander, Upphandlingssamordnare Bakgrund Den förra ramavtalsupphandlingen gjordes inte som en samordnad upphandling utan upphandlingen avsåg endast för Haninge kommun. Upphandlingen som gjordes avsåg vuxna, barn och unga HVB samt omvårdnadsboende. Vid förstudien inför att ta fram nya krav så framkom det fler behov som inte den gamla upphandlingen innehöll. Bland annat så var det svårt att matcha individens behov till rätt leverantör. Detta innebär att det ofta blir avrop utanför ramavtal eller felplaceringar. Den nya upphandlingen kommer att delas upp i tre (3) delar: - HVB vuxen med beroendeproblematik - HVB samt stöd och/eller omvårdnadsboende socialpsykiatri - HVB barn och unga (kommer vid nämnd )) För att bemöta de olika behov som den enskilde kan ha så har vi också valt att ändra från rangordning efter kategorier till att ta in information från leverantören om vad de kan erbjuda och till vilka målgrupper som de vänder sig till. Detta ska de ange i en urvalsparametermatris. Det vi vill uppnå med detta är att kunna matcha behov och verksamhet på ett bättre sätt än tidigare. De avtalsberättigade leverantörernas svar kommer att läggas in i en databas. Databasens urval förändras utifrån den faktiska individ som ska placeras. Utifrån de val som görs presenteras de leverantörer som erbjuder det som efterfrågas i en rangordnad lista efter pris. Kan ingen leverantör uppfylla alla krav ska det val som påverkar individen minst ändras. Upphandlingen är tänkt att annonseras den 29 april Ärendets beredning Ärendet har beretts i samråd med arbetsgrupp från vuxen missbruk och socialpsykiatri från Haninge kommun, Nynäshamn kommun och upphandling Södertörn. Page 108 of 146

109 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/96 Handläggare Marie Wallander, Upphandlingssamordnare Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har gemensamt med Nynäshamn tagit fram ett förfrågningsunderlag för HVB vuxen med beroendeproblematik samt HVB samt stöd och/eller omvårdnadsboende socialpsykiatri. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Page 109 of 146

110 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (4) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2016/92 Handläggare Marie Wallander, Utredare Kvalitetsdeklarerad tjänst Sammanfattning Socialnämnden och äldrenämnden har beslutat om förändrade ärendeansvar för personer under 65 år. Ärendet har beslutats i socialnämnden februari 2016 och i äldrenämnden februari Kommunfullmäktige väntas fatta beslut i ärendet under april Som en konsekvens av förändringar behöver de båda nämnderna ha samstämmiga kvalitetsdeklarerade tjänster. Underlag för beslut - Tjänsteskrivelse Kvalitetsdeklarerad tjänst Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att insatserna hemtjänst och dagverksamhet inrättar kvalitetsdeklarerade tjänster från och med 1 maj Siw Lideståhl Förvaltningschef Linda Fällgren Avdelningschef POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 110 of 146

111 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (4) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/92 Handläggare Marie Wallander, Utredare Bakgrund Äldreförvaltningen och socialförvaltningen har utrett konsekvens och bakgrund av den förändring som genomfördes 2013 (dnr SN 9/2011; AN 54/2011; KS 65/2013) då vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) övertogs av äldrenämnden från socialnämnden. Utredningen Gemensam utredning kring övertagandet av hemtjänst SoL för personer under 65 år dnr AN 165/2015 och dnr SN 2015/6 lämnade ett antal förslag till åtgärder som innebär att insatser för personer under 65 år ska tillbaka till socialnämnens ansvarsområde. Äldreförvaltningen har kvalitetsdeklarerat en del av dessa insatser, bland annat hemtjänst och dagverksamhet. Som ett led i att förvaltningarna ska bli mer samstämmiga och kunna erbjuda medborgarna likartade insatser med samma kvalitet så föreslår socialförvaltningen att socialnämnden godkänner att samma insatser även fortsättningsvis ska kvalitetsdeklareras och att detta börjar gälla från och med 1 maj Att kvalitetsdeklarera en tjänst innebär att medborgaren ska veta vad de har att förvänta sig av vår service inom olika områden. Syftet är att göra medborgaren och kunden nöjdare. Den kvalitetsdeklarerade tjänsten hemtjänst är uppdelad i ett antal att-satser där medborgaren blir lovad en viss kvalitet av insatsen. HEMTJÄNST Vi ser till att: Du erbjuds vård och omsorg inom två dygn från det att du beviljats detta Du erbjuds serviceinsatser inom en vecka från det att du beviljats detta Du får en kontaktperson som tillsammans med dig gör en genomförandeplan, vilken beskriver hur och när dina insatser ska genomföras Du får den information och de kontaktuppgifter du behöver Page 111 of 146

112 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (4) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/92 Handläggare Marie Wallander, Utredare Kontakta dig ifall vi inte kommer inom överenskommen tid Personalen kan legitimera sig när de besöker dig Din hemtjänst utförs av personal med rätt kompetens Du bemöts med förståelse och respekt DAGVERKSAMHET Vi ser till att: Du får en kontaktperson som tillsammans med dig gör en genomförandeplan för att vi skall kunna försöka tillgodose dina behov och önskningar av dagen på dagverksamheten Du får frukost, lunch och eftermiddagskaffe Du erbjuds vid behov transport mellan hem och dagverksamhet Du får den information och de kontaktuppgifter du behöver Vinsten med att kvalitetsdeklarera en tjänst kan vara: - Öka fokus på medborgarna i organisationen - Hjälpa till att tydliggöra vad medborgaren kan förvänta sig av kommunen - Minska skillnad mellan förväntad insats och erhållen insats - Tydliggöra tjänsternas innehåll för både personal och medborgare Att följa upp en kvalitetsdeklarerad tjänst bör göras via kommunens styrsystem och budgetprocess, detta för att det ska bli ett permanent inslag i kommunens uppföljnings- och planarbete. Kommunen kan i samband med årsredovisningen göra en uppföljning av om verksamheten har lyckats hålla den kvalitetsnivå som utlovats med hjälp av bedömning av inkomna synpunkter och brukar-undersökningar. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom socialförvaltningen och äldreförvaltningen. Page 112 of 146

113 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (4) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/92 Handläggare Marie Wallander, Utredare Förvaltningens synpunkter För att förvaltningarna ska bli mer samstämmiga och kunna erbjuda medborgarna likartade insatser med samma kvalitet så föreslår socialförvaltningen att insatserna hemtjänst och dagverksamhet ska bli kvalitetsdeklarerade tjänster. Tjänsterna kommer att innebära förbättringar för våra medborgare genom att det blir mer tydligt vad de kan förvänta sig av insatserna. Socialförvaltningen ser inga hinder för att insatsen kvalitetsdeklareras. Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Page 113 of 146

114 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (3) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2015/305 Handläggare Anna Larsson Revidering av riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer med funktionsnedsättning år Sammanfattning Socialnämnden och äldrenämnden har för kommunfullmäktige föreslagit att socialförvaltningen ska ansvara för all handläggning av insatser för personer under 65 år medan äldreförvaltningen ska ansvara för handläggning för personer över 65 år. Detta innebär att handläggningen av vissa ärenden behöver återgå från äldreförvaltningen till socialförvaltningen. Förslaget är att förändringen ska gälla från och med 1 maj 2016 och kommunfullmäktige väntas fatta beslut i frågan under april månad. Inför denna eventuella förändring har socialförvaltningens riktlinjer för personer med funktionsnedsättning samordnats med äldreförvaltningens riktlinjer. Syftet är att säkerställa att de överensstämmer med varandra och ligger till grund för en rättssäker handläggning. Underlag för beslut - Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med funktionsnedsättning år Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med funktionsnedsättning år samt att dessa ersätter nuvarande riktlinjer med dnr SN 102/ Riktlinjerna gäller från och med 1 maj Siw Lideståhl förvaltningschef Linda Fällgren avdelningschef LSS Anders Chronqvist avdelningschef Vuxen POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 114 of 146

115 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (3) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/305 Handläggare Anna Larsson Bakgrund Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har utrett konsekvens och bakgrund av den förändring som genomfördes 2013 (dnr SN 9/2011; AN 54/2011; KS 65/2013) då vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) övertogs av äldrenämnden från socialnämnden. Utredningen Gemensam utredning kring övertagandet av hemtjänst SoL för personer under 65 år, dnr AN 165/2015 och dnr SN 2015/6 lämnade förslag som innebär att handläggning av insatser för personer under 65 år återgår till socialnämndens ansvarområde. Detta föreslås ske från och med 1 maj I ovanstående utredning framkom ett antal förslag till åtgärder i samband med förändringen i ansvarsfördelning. Ett av dessa förslag gällde riktlinjer för handläggning av personer med funktionsnedsättning inom socialförvaltningen samt riktlinjer för handläggning inom äldreförvaltningen. Förslaget var att riktlinjerna behövde hanteras gemensamt för att säkerställa att de överensstämmer med varandra och ligger till grund för en rättssäker handläggning. Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har därför arbetat gemensamt med riktlinjerna så att de ska överensstämma med varandra och stödja en likvärdig bedömning av insatser oavsett om brukaren är över eller under 65 år. Syftet med riktlinjerna är också att vara ett stöd för biståndshandläggaren under hela arbetsprocessen, från ansökan, till utredning, behovsbedömning, beslut och uppföljning av insatser. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom socialförvaltningen med berörda avdelningar, LSS och Vuxen. Arbetet har också skett i nära samråd med äldreförvaltningen. Förvaltningens synpunkter I enlighet med likställighetsprincipen i kommunallagen anser förvaltningen att det är av stor vikt att medborgaren får en likvärdig bedömning av rätten till insatser oavsett om det är socialförvaltningen eller äldreförvaltningen som beslutar om insatsen. Förslaget till reviderade riktlinjer har tagit hänsyn till detta och överensstämmer nu med äldreförvaltningens riktlinjer. Förvaltningen anser också att riktlinjerna ska vara ett stöd för biståndshandläggaren under hela handläggningsprocessen varför detta syfte har lyfts fram i förslaget. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förslaget till reviderade riktlinjer. Page 115 of 146

116 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (3) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2015/305 Handläggare Anna Larsson Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Page 116 of 146

117 Riktlinjer för handläggning enligt SoL (socialtjänstlagen) för personer med funktionsnedsättning år Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinjer Riktlinjer för handläggning av insatser enligt socialtjänstlagen för personer med funktionsnedsättning år Beslutat av Ansvarig avdelning och dokumentförvaltare (namn) Reviderad Socialnämnd Dokumentinformation Diarienr Version De reviderade riktlinjerna ska ge en vägledning för en rättssäker och likvärdig handläggning och behovsbedömning. Riktlinjerna får inte innebära någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Varje beslut ska vara baserat på den enskilda individens behov. SN 2015/305 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: haningekommun@haninge.se Page 117 of 146

118 2 Innehåll 1. Inledning Riktlinjernas syfte Lagstiftning Socialtjänstlagen rätten till bistånd Förvaltningslagen Sekretess Ansvarsfördelning och andra huvudmän Ansvarsfördelning mellan kommuner Ansökan om insatser i annan kommun Äldreförvaltningen Hälso- och sjukvårdens ansvar SIP Samordnad individuell vårdplan Företrädare Anhörig eller närstående Ombud eller biträde God man eller förvaltare Personligt ombud Handläggning och dokumentation Tillgänglighet och bemötande Ansökan Utredning inleds Utredningens omfattning Kommunicering Behovsbedömning Beslut Beställning av insats Genomförandeplan Uppföljning Dokumentation Inkommen överklagan Insatser med biståndsbeslut Hemtjänst Omvårdnadsinsatser Serviceinsatser Ledsagning av social karaktär Boendestöd Kontaktperson Trygghetslarm Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Dagverksamhet med allmän- och demensinriktning Turbundna resor Korttidsboende Avlastning i form av avlösning i hemmet HVB-hem (hem för vård eller boende) Bostad med särskild service Genomgångslägenhet...14 Page 118 of 146

119 Anhörigbidrag Referenslista...16 Page 119 of 146

120 4 1. Inledning Kommunstyrelsen har beslutat att nämndernas verksamheter ska utgå från av nämnden fastställda riktlinjer. Riktlinjerna i detta dokument gäller handläggning av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) till personer mellan 18 och 64 år med funktionsnedsättning. Dessa ärenden handläggs inom socialförvaltningen. 1.1 Riktlinjernas syfte Tydliga riktlinjer ska ligga till grund för en rättssäker och enhetlig myndighetsutövning. Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning i det praktiska arbetet med att tolka lagstiftningen men inskränker inte den enskildes rätt till att få sin ansökan individuellt prövad. 2. Lagstiftning 2.1 Socialtjänstlagen rätten till bistånd I socialtjänstlagen (2001:453) 4 kap 1 fastställs den enskildes rätt till bistånd: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Formuleringen att själv tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt innebär att vuxna människor har ett ansvar för sitt liv och för sina beslut. Den enskilde är skyldig att om möjligt själv tillgodose sina behov. När detta inte är möjligt inträder rätten till bistånd och kommunens skyldighet att tillhandahålla insatser. Livsföring i övrigt syftar på alla de övriga behov en individ kan ha, utöver de rent ekonomiska för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå beskriver nivån på kvaliteten och den levnadsstandard som lagen garanterar. Skälig levnadsnivå enligt SoL anger vad som krävs för att den enskilde ska klara sig. Vad som är skäligt bedöms både individuellt utifrån den enskildes livssituation och allmänt utifrån aktuell praxis och rättsläge. Kommunen har möjlighet att bevilja insatser utöver vad som anses ingå i skälig levnadsnivå enligt 4 kap 1 SoL. Biståndet beviljas då enligt 4 kap 2 SoL. Det finns inga begränsningar i lagen om vilka insatser den enskilde har rätt att ansöka om. Det är behovsbedömningen som avgör om en insats beviljas eller avslås. Socialtjänstlagens mål är att främja en utveckling som syftar till jämlikhet i levnadsvillkor och trygghet. Biståndet ska syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av social ohälsa. Insatserna ska utformas så att de frigör och stärker den enskildes egna resurser utan Page 120 of 146

121 5 att ta över den enskildes eget ansvar. Självbestämmande och integritet är viktiga begrepp att utgå ifrån i handläggningen. 2.2 Förvaltningslagen All myndighetsutövning ska utgå från bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223). Förvaltningslagens syfte är framförallt att garantera enskilda individers rättssäkerhet i kontakten med myndigheter. I lagen finns bestämmelser kring hur ärenden ska handläggas. Där framkommer bland annat krav på snabb och enkel handläggning av ärenden utan att rättssäkerheten eftersätts. I förvaltningslagen finns också bestämmelser kring myndigheters skyldighet att ge råd och vägledning i frågor som rör dess verksamhetsområde. 2.3 Sekretess All personal inom socialtjänsten har tystnadsplikt och sekretess. Det innebär att alla uppgifter som rör den enskildes personliga förhållanden skyddas av sekretess och får därför inte lämnas ut till andra. Sekretessen kan upphävas genom att den enskilde undertecknar ett samtycke till att sekretessen ska hävas mellan vissa namngivna personer, organisationer eller myndigheter. Ett samtycke kan när som helst återtas av den enskilde. Undantag från sekretess råder också om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Bestämmelser kring sekretess återfinns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Lagen är till för att skydda den enskildes integritet. För ytterligare stöd i frågor som rör sekretess hänvisas till Socialstyrelsens vägledning Sekretess och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården (2012). 3. Ansvarsfördelning och andra huvudmän Biståndshandläggaren har ett ansvar för att samverka med andra huvudmän och myndigheter och det finns ansvarsområden och gränsdragningar som är av vikt för handläggningen i vissa enskilda ärenden. För samverkan internt inom socialförvaltningen finns skriftliga rutiner på intranätet. 3.1 Ansvarsfördelning mellan kommuner Vistelsekommunen har det yttersta ansvaret för personer som vistas i kommunen. Om personen är bosatt i annan kommun sträcker sig dock detta ansvar endast till akuta situationer som uppstår oväntat och oförutsett. I andra fall är det bosättningskommunen som ansvarar för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun menas den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, oavsett om denne är folkbokförd där eller inte. När en person avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen och till följd av funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp är vistelsekommunen skyldig att på begäran bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes Page 121 of 146

122 6 behov av stöd och hjälp. Vistelsekommunen är också skyldig att verkställa bosättningskommunens beslut. Om en bosättningskommun har begärt verkställighet ska bosättningskommunen ersätta vistelsekommunen för verkställighetskostnaderna. Ersättningen ska utbetalas enligt den nivå som bosättningskommunen tillämpar. Om en individ vistas på kriminalvårdsanstalt eller är inlagd på sjukhus så är det den kommun som personen är folkbokförd i som är ansvarig för att ta emot och utreda ansökan om insatser. Se vidare SoL kap 2a samt Socialstyrelsens meddelandeblad 3/2011, Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun. 3.2 Ansökan om insatser i annan kommun Vid varaktiga och omfattande behov över dygnet har den enskilde rätt att söka insats, i regel särskilt boende, i annan kommun än hemkommunen (2a kap 8-9 SoL). Ärendet ska handläggas och bedömas på samma sätt som om personen var boende i kommunen. Är den sökandes behov redan tillgodosedda i bosättningskommunen får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen ska bistå med utredningsunderlag till inflyttningskommunen om så begärs. 3.3 Äldreförvaltningen Äldreförvaltningen ansvarar för handläggning av ärenden för personer över 65 år. När en person fyller 65 år ska ärendet därför överrapporteras och lämnas till äldreförvaltningen för fortsatt handläggning. I normalfallet övergår ärendet i sin helhet till äldreförvaltningen. Undantaget från denna regel är beslut enligt LSS. Dessa beslut handläggs av LSSenheten inom socialförvaltningen även efter det att en person fyllt 65 år. Kostnadsansvaret övergår dock till äldreförvaltningen även för dessa beslut och insatser. 3.4 Hälso- och sjukvårdens ansvar Under tiden en person är inskriven i slutenvården har kommunen inget ansvar för dennes omvårdnadsbehov. Det är först när en läkare bedömer en person som utskrivningsklar som ansvaret kan övergå till kommunen, under förutsättning att rutinerna kring informationsöverföring och vårdplanering uppfyllts, se Lag om betalningsansvar (1990:1404). 3.5 SIP Samordnad individuell vårdplan Sedan år 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både hälso- och sjukvårdslagen (3 f ) och socialtjänstlagen (2 kap 7 ) som innebär att om en person är i behov av insatser från både kommun och landsting så ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas. Syftet med planen är bland annat att säkerställa samarbetet mellan de båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att individen ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde ger sitt Page 122 of 146

123 7 samtycke till att den upprättas. Den enskilde ska också ges möjlighet att vara med och styra över innehållet i planen. 3.6 Migrationsverket Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av asylsökande. För asylsökande och andra personer som omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande m fl (LMA 1994:137) finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. Asylsökande har normalt ingen rätt till bistånd enligt 4 kap 1 SoL för förmåner som motsvaras av det bistånd som individen har rätt till enligt LMA. Kommunen kan dock vara skyldig att ge andra former av bistånd med stöd av SoL om detta bistånd inte kan ges med stöd av LMA. Avgörande för frågan om kommunen eller Migrationsverket är ansvarig för att tillgodose biståndsbehovet för en asylsökande är om den sökta insatsen utgör en förmån som motsvarar det bistånd som utges med stöd av LMA eller inte. (PM: Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? SKL:s dnr 16/00057) I vissa fall då kommunen beviljar insatser till asylsökande har kommunen rätt att söka ersättning för dessa insatser från Migrationsverket. För ytterligare information kring ansvarsfördelning mellan Migrationsverket och kommuner hänvisas till Migrationsverkets och SKL:s hemsida. För EU-medborgare och andra icke asylsökande personer som vistas i Sverige gäller olika regler beträffande rätten till insatser enligt socialtjänstlagen. Se vidare Socialstyrelsens hemsida samt Socialstyrelsens vägledning Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området (2014). 4. Företrädare 4.1 Anhörig eller närstående Anhöriga har ingen laglig rätt till inflytande om de inte är den sökandes formella ombud eller legala företrädare. Anhöriga eller närstående ska dock alltid beredas möjlighet att lämna synpunkter om den enskilde så önskar. 4.2 Ombud eller biträde Den enskilde har rätt att anlita ett ombud eller biträde vid sina kontakter med kommunen. Kommunen kan dock alltid begära att den enskilde själv personligen ska medverka. Kommunen kan avvisa ett ombud eller biträde om denne upplevs som olämplig (9 förvaltningslagen). Om ombud eller biträde finns ska detta dokumenteras. 4.3 God man eller förvaltare Socialförvaltningen är skyldig att anmäla om behov av god man eller förvaltare bedöms föreligga. Detta anmäls då till överförmyndaren. Även andra i personens närhet, till exempel kuratorer, kan anmäla detta behov (5 kap 3 SoL). Överförmyndaren ansöker sedan hos tingsrätten. Den enskilde kan också själv ansöka direkt hos tingsrätten. Page 123 of 146

124 8 4.4 Personligt ombud Vuxna personer som har en psykisk funktionsnedsättning kan vända sig till ett så kallat personligt ombud som finns i kommunen. Ett personligt ombud är ingen formell företrädare utan en frivillig och kostnadsfri verksamhet som utgår från den enskildes önskemål och behov. Ett personligt ombud är fristående från myndigheter och vårdgivare och kan endast sökas av den psykiskt funktionsnedsatte själv. 5. Handläggning och dokumentation 5.1 Tillgänglighet och bemötande Personer som ansöker om insatser till följd av funktionsnedsättning ska ges ett gott bemötande under tillgängliga former. Detta kan ha avgörande betydelse för en persons möjlighet att komma till tals och få inflytande över planerade och beslutade insatser men också för kvaliteten i utredningen. Bemötandet kan behöva anpassas med hänsyn till den enskildes funktionsnedsättning eller andra förutsättningar. Personer med syn- eller hörselskada eller som talar ett annat språk kan behöva hjälp av tolk. Det finns funktionsnedsättningar som berör förmågan att kommunicera och där samtal måste föras med detta som utgångspunkt och med det stöd som krävs. Personer med kognitiva svårigheter kan ibland ha svårt att förstå och minnas information eller att koncentrera sig längre stunder. Det kan finnas hinder i den fysiska miljön som måste undanröjas. Det är viktigt att handläggaren är lyhörd och flexibel och utgår från varje persons faktiska förutsättningar. 5.2 Ansökan En ansökan kan göras muntligt eller skriftligt. Den som kan ansöka är den enskilde eller dennes företrädare tillsammans med den enskilde. 5.3 Utredning inleds När en person ansöker om insatser ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning och ärendet ska handläggas skyndsamt (11 kap 1 SoL). Begreppet utredning gäller för all verksamhet som behövs för att göra det möjligt för en myndighet att kunna fatta beslut i ett ärende. Utredning används också som ett sammanfattande begrepp för den slutliga dokumentation som utredningsprocessen utmynnar i. Syftet med en utredning är att ge beslutsfattaren ett tillförlitligt beslutsunderlag och ge en grund för valet av fortsatta insatser. Det är viktigt att informera den enskilde om vad en utredning innebär, hur utredningen går till och ungefär hur lång tid den beräknas ta. 5.4 Utredningens omfattning En utredning består av behovsbeskrivning, bedömning och förslag till insatser. Behovsbeskrivningen ska omfatta uppgifter om den enskildes livssituation i de delar som är relevanta för behovsbedömningen. Exempel på relevanta uppgifter kan vara funktionsnedsättning/diagnos/hälsotillstånd och konsekvenser, familjesituation, bostad, arbetslivserfarenhet/sysselsättning, intressen, ekonomi och tidigare eller andra pågående insatser. Page 124 of 146

125 9 Utredningens omfattning kan variera beroende på den enskildes behov och vilken insats ansökan gäller. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att kunna ge ett tillfredsställande underlag för beslut men ska inte innehålla andra uppgifter än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Utredning och bedömning ska genomföras i samråd med den enskilde och beslutet ska bygga på en helhetssyn där hänsyn tas till sociala, medicinska, fysiska, psykologiska och pedagogiska behov. Den enskildes önskemål och förslag ska prövas. Anhöriga, närstående eller företrädare ska ges möjlighet att lämna synpunkter om den enskilde så önskar. Utredningen ska även omfatta mål för de insatser som föreslås. Under hela utredningen ska stor vikt läggas vid den enskildes rätt till delaktighet, inflytande och självbestämmande. 5.5 Kommunicering Ärenden som gäller bistånd enligt socialtjänstlagen ska som regel kommuniceras innan beslut. Kravet på kommunicering enligt 17 förvaltningslagen innebär att nämnden inte får fatta beslut utan att den enskilde har fått ta del av uppgifter som tillförts ärendet av någon annan och fått möjlighet att yttra sig om detta. Undantaget är om beslutet inte går den enskilde emot, om uppgiften saknar betydelse för beslutet eller om det är uppenbart obehövligt att kommunicera. 5.6 Behovsbedömning Behovsbedömningen ska utgå ifrån principerna om allas likställighet inför lagen och om allas rätt till individuell prövning. Principen om allas likställighet inför lagen lägger en norm för vad som krävs för att skälig levnadsnivå ska tillförsäkras i så kallade normalärenden, medan principen om individuell prövning fastslår att all behovsbedömning och beslutsfattande måste ske utifrån den enskildes individuella situation och hjälpbehov. I FN:s barnkonvention fastslås att barnets bästa ska komma i första hand vid alla slags åtgärder och beslut som berör barnet. Det innebär att barnets bästa alltid ska beaktas även i situationer där barnet inte är den person som beviljas insatser. På vilket sätt barnets bästa har beaktats ska dokumenteras i utredningen. För att kunna göra en individuell behovsbedömning behövs bland annat god kännedom om olika funktionsnedsättningar, deras upphov, variationer och betydelse för möjligheterna att leva ett liv så likt andras som möjligt och i gemenskap med andra. Kunskap om vilka konsekvenser olika funktionsnedsättningar kan medföra har stor betydelse för att kunna bedöma behovet av insatser. Det är också viktigt att förstå hur funktionshinder uppstår i förhållande mellan den enskilde och dennes omgivning. Vidare behöver utredas i vilken mån funktionshinder kan reduceras med till exempel information, hjälpmedel, bostadsanpassning, habilitering och rehabilitering. Behovet av insatser ska bedömas utifrån behovsbeskrivningen och den enskildes individuella förutsättningar och önskemål. En mycket viktig utgångspunkt är att biståndshandläggaren, förutsatt att den enskilde samtycker, vid behov samverkar med Page 125 of 146

126 10 företrädare för andra huvudmän, myndigheter, andra organisationer och personer som finns runt den enskilde. 5.7 Beslut Ett ärende avgörs alltid genom ett beslut. Vem som har rätt att fatta ett specifikt beslut framgår av delegationsordningen som fastställs av socialnämnden. Delegationsordningen återfinns på intranätet. Ett beslut i ett ärende ska fattas direkt när en utredning är slutförd oavsett om beslutet kan verkställas vid denna tidpunkt eller inte. Alla beslut ska skriftligen omgående meddelas den enskilde. Beslutet ska vara tydligt och begripligt för den enskilde. Av beslutet ska klart framgå: vad den enskilde ansökt om vilka insatser som beviljats och i vilken omfattning, samt vad i ansökan som eventuellt avslås för hur lång tid beslutet gäller motivering till eventuellt avslag De skäl till att sökt bistånd eller insats avslås och som anges som motivering för avslag ska vara sakliga och utgå från den enskildes faktiska livsförhållanden. Information om hur man överklagar ett beslut ska alltid framgå. Beslut om avslag måste delges den enskilde, antingen med så kallad förenklad delgivning eller genom att skicka avslagsbeslut i rekommenderat brev. 5.8 Beställning av insats Utredning, planering och beslut sammanfattas i en beställning som skickas till den utförare som ska utföra den beviljade insatsen. Beställningen ska innehålla uppgifter som bedöms nödvändiga för att utföraren ska kunna genomföra ett beslut om insats på ett ändamålsenligt och säkert sätt. Innan uppgifterna lämnas krävs samtycke av den enskilde. Beställningens utformning har stor betydelse för hur utföraren ska utföra uppdraget och ska fungera som ett underlag för utförarens genomförandeplan. Beställningen ska innehålla en eller flera målformuleringar som är förankrade hos den enskilde. 5.9 Genomförandeplan En genomförandeplan är en plan som beskriver hur en beslutad insats rent praktiskt ska genomföras. Den som utför insatsen har ansvar för att ta fram en genomförandeplan med biståndshandläggarens beställning och målformulering som utgångspunkt. Både beställning och genomförandeplan har central betydelse för den praktiska utformningen av insatsen och för att kunna fånga upp den enskildes behov av stöd, service och omvårdnad i sin helhet. Genomförandeplanen ska undertecknas av både utföraren och den enskilde och därefter delges biståndshandläggaren. Genomförandeplanen fungerar sedan som ett verktyg vid uppföljning av insatsen. Page 126 of 146

127 Uppföljning Varje beslut om insatser ska följas upp och utvärderas kontinuerligt eller vid förändringar. Ibland kan det vara svårt för den enskilde att ge uttryck för att denne inte är helt nöjd med en insats. Biståndshandläggaren och den enskilde bör därför i förväg komma överens om utföraren ska vara med vid uppföljningen eller inte. Vid uppföljningen är det viktigt att gå igenom hur målen med den beviljade insatsen uppnåtts och uppdatera dessa så att de stämmer överens med nuläget. Relevanta dokument, såsom beställning, genomförandeplan eller SIP används vid uppföljningen, de utvärderas och uppdateras efter behov Dokumentation Både den som fattar beslut om insatser och den som utför dem har en skyldighet att dokumentera löpande. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och beskrivningen av den enskildes förhållanden ska präglas av saklighet och objektivitet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs och om andra dokument som rör denne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Dokumentationen har olika syften. Den är av avgörande betydelse för att den enskilde ska kunna få insyn i ärende som gäller myndighetsutövning. Dokumentationen ska vara utformad så att den möjliggör en korrekt bedömning och utgör en tillräcklig grund för beslut. Vid eventuell överklagan är det viktigt att alla förehavanden under utredningen har dokumenterats i nödvändig utsträckning. Dokumentationen ska också kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, officiell och övrig statistik samt för forskning Inkommen överklagan Om den enskilde överklagar ett beslut ska handläggning av överklagan hanteras skyndsamt. Överklagan ska registreras och därefter beslutas om överklagandet inkommit i tid eller inte. Den enskilde har i normalfallet tre veckor på sig att överklaga efter att denne mottagit avslagsbeslutet, vid förenklad delgivning gäller fem veckor. Om överklagan är inkommen i rätt tid ska biståndshandläggaren i samråd med överordnad ta ställning till om beslutet ska omprövas eller inte utifrån vad den enskilde anför i sin överklagan. Om beslutet inte ändras ska överklagan i sin helhet sändas till Förvaltningsrätten för fortsatt prövning. 6. Insatser med biståndsbeslut Valet av insats ska utgå ifrån principerna om allas likställighet inför lagen och om allas rätt till individuell prövning. Följande insatser är därför endast en utgångspunkt för biståndsbedömning avseende de mest frekvent ansökta insatserna och utgör ingen inskränkning i rätten till individuell prövning. Page 127 of 146

128 Hemtjänst Insatser i form av hjälp i hemmet beviljas den enskilde för att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden och därigenom möjliggöra ett kvarboende. Insatser kan ges i form av omvårdnadsinsatser och serviceinsatser Omvårdnadsinsatser Till omvårdnadsinsatser räknas insatser som är av omvårdnadskaraktär och som syftar till att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. Det kan röra sig om: personlig hygien egenvård (kräver egenvårdsintyg) dusch hjälp vid måltidssituation enklare matlagning bäddning, tömning av sopor eller diskning ledsagning till eller från vårdinrättning För dessa insatser fastslås ingen norm för frekvens eftersom dessa insatser alltid är av tydlig individuell karaktär. Om två eller fler omvårdnadsinsatser beviljas slås dessa samman till mer övergripande insatskategorier, såsom morgonhjälp, kvällshjälp eller måltidshjälp Serviceinsatser Till serviceinsatser räknas insatser som är av renodlad servicekaraktär. Lever man i hushållsgemenskap bedöms servicebehov normalt kunna tillgodoses genom make/maka/sambo. Skäl för att frångå nedanstående frekvensförslag kan till exempel vara när insatsen beviljas till en person som bor tillsammans med barn. Städning Beviljas i normalfallet varannan till var tredje vecka. Fönstertvätt Beviljas i normalfallet en gång per halvår. Tvätt Beviljas i normalfallet en till två gånger per månad. Inköp Beviljas i normalfallet en till två gånger per vecka. Apoteks-, post- och bankärenden Beviljas i normalfallet en gång per månad. Är den enskilde inskriven i hemsjukvården ansvarar dessa för medicinhämtning. Matdistribution Page 128 of 146

129 13 Färdiglagad mat som lunch och/eller middag, distribueras direkt hem till den enskilde. 6.2 Ledsagning av social karaktär Denna insats kan beviljas för att den enskilde ska kunna bryta social isolering och delta i aktiviteter av vardaglig karaktär. Ledsagningen ska ske i den enskildes närmiljö och beslutet ska anges i timmar per månad. 6.3 Boendestöd Boendestöd är en social och praktisk stödinsats som syftar till att stärka den enskildes förmåga att hantera sitt vardagsliv både inom och utanför det egna hemmet. Stödformen bygger på att insatserna utförs tillsammans med den enskilde. Boendestöd beviljas företrädevis till personer med psykisk funktionsnedsättning eller lindrig utvecklingsstörning. Vanliga kriterier för att beviljas boendestöd är den enskildes behov av att få struktur på vardagsrutiner, bryta social isolering, komma igång med aktiviteter eller få stöd i kontakter med personligt och professionellt nätverk. Omfattningen avgörs av det individuella behovet och ska anges i timmar per månad. 6.4 Kontaktperson Kontaktperson beviljas företrädesvis till personer med psykisk funktionsnedsättning som bor i eget ordinärt boende. En kontaktperson ska vara en person som ställer upp som medmänniska och insatsen ska ses som ett icke professionellt stöd. Insatsen kontaktperson kan beviljas den enskilde i brist på anhörigkontakter eller annat nätverk. Kontaktpersonen ska kunna ge råd till den enskilde i vardagssituationer som inte är av komplicerad natur. Aktiviteter som den enskilde kan göra tillsammans med en kontaktperson är till exempel att gå ut och fika, göra utflykter, ha telefonkontakt eller hälsa på hemma hos varandra. Insatsen beviljas i normalfallet en till två gånger i månaden. 6.5 Trygghetslarm Trygghetslarm är en insats som beviljas för att bidra till ökad trygghet och därmed underlätta kvarboende. Trygghetslarm är inte avsett att användas för enklare tjänster utan ska enbart användas vid akuta situationer. 6.6 Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Syftet med insatsen är att få struktur på sin vardag, få pröva och utveckla sin arbetsförmåga och få något meningsfullt att göra på dagarna. Omfattningen på insatsen styrs av det individuella behovet. 6.7 Dagverksamhet med allmän- och demensinriktning Social gemenskap och aktivering i syfte att ge den enskilde trygghet och bättre livskvalitet samt öka möjligheterna till kvarboende. Kan också ges i form av anhörigavlastning. Antal dagar per vecka styrs av det individuella behovet. Page 129 of 146

130 Turbundna resor Insatsen turbundna resor beviljas för att den enskilde ska kunna ta sig till och från till exempel sysselsättning eller dagverksamhet. Hur många turbundna resor som beviljas styrs därmed av omfattningen på den insats som resorna är till för. 6.9 Korttidsboende Vård på korttidsboende kan beviljas när behovet av omvårdnad och trygghet tillfälligtvis inte kan tillgodoses i hemmet. Korttidsboende kan bland annat motiveras utifrån följande skäl: - en person under en period behöver tid för återhämtning, till exempel efter sjukhusvistelse - behov av anhörigavlastning föreligger, till exempel växelvård - fortsatt utredning av framtida behov - personen inte kan vänta i hemmet på verkställighet av beslut om särskilt boende 6.10 Avlastning i form av avlösning i hemmet Syftet med denna insats är att anhöriga som vårdar närstående ska ges möjlighet till paus i omvårdnadsarbetet. När behovet av avlösning i hemmet är omfattande, hela dagar, helger, kvällar och/eller nätter, bör dagverksamhet och/eller korttidsvård diskuteras. Avlösning i hemmet är avgiftsfri upp till 10 timmar per månad HVB-hem (hem för vård eller boende) Om en utredning visar att den enskilde till följd av sin funktionsnedsättning har behov av omfattande vård- och stödinsatser som inte kan tillgodoses i det egna hemmet kan den enskilde beviljas hem för vård eller boende, HVB. En placering i HVB ska ses som ett mer skyddat boende under en begränsad tid. Det kan till exempel vara personer som vårdas enligt ÖPT (öppen psykiatrisk tvångsvård) eller ÖRV (öppen rättpsykiatrisk vård) och är i behov av boende och sysselsättning. Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser i HVB. I första hand beviljas plats hos avtalade vårdgivare. I andra hand kan plats köpas från annan vårdgivare om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt Bostad med särskild service Personer med funktionsnedsättning som har ett omfattande och varaktigt behov av stöd som inte bedöms kunna tillgodoses i det ordinära boendet kan beviljas bostad med särskild service (5 kap 7 SoL). Bostad med särskild service enligt SoL är i normalfallet en mer permanent boendeform än boende på HVB. Plats ska erbjudas inom skälig tid. Med skälig tid avses tre månader. Om plats inte kan anvisas inom tre månader görs en parallellbedömning om hur hjälpbehoven ska kunna tillgodoses under väntetiden. Page 130 of 146

131 Genomgångslägenhet Personer med funktionsnedsättning som saknar eget boende kan beviljas genomgångslägenhet. Syftet med en genomgångslägenhet är att förbereda den enskilde för att klara ett eget boende. Insatsen beviljas under en begränsad tid och under den perioden ska den enskilde få stöd i att hitta eget boende Anhörigbidrag Anhörigbidrag är en möjlighet till ekonomisk ersättning till anhöriga som utför omvårdnadsarbete som annars skulle utföras inom ramen för hjälp i hemmet. Omvårdnadsuppgifterna ska vara av personlig karaktär, till exempel hjälp med personlig hygien, hjälp med på/avklädning och födointag. Behovet ska normalt vara dagligen förekommande. Beslut om anhörigbidrag fattas enligt 4 kap 2 SoL. De personer som är beviljade personlig assistans kan inte erhålla anhörigbidrag. Anhörigbidraget ges till den som beviljas stödet och är inte skattepliktigt. Anhörigbidraget innefattar inga sociala förmåner, såsom semesterersättning. Anhörigbidraget upphör vid månadsskiftet efter det att det inte längre finns något omvårdnadsbehov eller när andra insatser beviljats. Anhörigbidraget betalas inte ut retroaktivt för vård som utförts innan beslut fattats. När personen som beviljats anhörigbidrag vistas på sjukhus/institution mer än fjorton dagar under en kalendermånad utgår halvt anhörigbidrag. Summorna för anhörigbidraget baseras på vårdbehovets omfattning och beräknas på andel av basbeloppet. Bidraget utgår som månadsbidrag och delas in i fyra nivåer som utgår med en tolftedel av 30, 60, 90 och 120 procent av basbeloppet. Page 131 of 146

132 16 7. Referenslista Socialtjänstlagen (2001:453) Förvaltningslagen (1986:223) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Lag om betalningsansvar (1990:1404) Lagen om mottagande av asylsökande m. fl.(1994:137) PM: Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? SKL:s dnr 16/00057 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten; individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, handikappomsorg (SoL och LSS), Socialstyrelsen (2006) Meddelandeblad 3/2011, Socialstyrelsen, Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området, Socialstyrelsen (2012) Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen (2012) Socialtjänstlagen 2016, Bergstrand Bengt Olof, Komlitt (2016) Page 132 of 146

133 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) Avdelning Datum Diarienummer Kansliet SN 2016/98 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Ändring av avgifter inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Sammanfattning Nuvarande avgiftsmodell beslutades av kommunfullmäktige i samband med att nya bestämmelser för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen infördes i socialtjänstlagen 1 juli Sedan socialnämnden införde nuvarande enhetstaxa 2002 har avgiftsnivåerna enbart justerats i enlighet med utvecklingen av prisbasbeloppet. Socialnämnden och äldrenämnden har fram till januari 2016 haft samma avgifter för samma insatser. I november 2015 beslutade äldrenämnden att ändra vissa av sina avgifter. Socialförvaltningen ser ett behov att avgifterna för insatser enligt socialtjänstlagen är på samma nivå som äldreförvaltningens och att det inte finns omotiverade avgiftsskillnader för samma insatser. Socialnämnden föreslås fastställa de föreslagna avgiftsändringarna. Nämnden föreslås även ge förvaltningen i uppdrag att se över vilka målgrupper som är avgiftsbefriade. Underlag för beslut - Ändring av avgifter inom av avgifter inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen. - Äldrenämndens avgifter för Förslag till beslut 1. Socialnämnden fastställer de föreslagna avgifterna. 2. De nya avgifterna föreslås gälla från och med 1 maj Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att se över vilka målgrupper som är avgiftsbefriade. Siw Lideståhl Linda Fällgren förvaltningschef avdelningschef POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 133 of 146

134 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (7) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/98 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Bakgrund Nuvarande avgiftsmodell beslutades i kommunfullmäktige i samband med att nya bestämmelser för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen infördes i socialtjänstlagen 1 juli Sedan socialnämnden införde nuvarande enhetstaxa 2002 har avgiftsnivåerna endast justerats i enlighet med utvecklingen av prisbasbeloppet. Detta ger anledning till att även socialnämnden att anpassar sina avgifter för att säkerställa att det inte finns omotiverade avgiftsskillnader för samma insatser enligt socialtjänstlagen. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom kansliet i samråd med äldreförvaltningen. Förvaltningens synpunkter Socialnämnden och äldrenämnden har för kommunfullmäktige föreslagit att socialförvaltningen ska ansvara för all handläggning av insatser för personer under 65 år medan äldreförvaltningen ska ansvara för handläggning för personer över 65 år. Detta innebär att handläggningen av vissa ärenden behöver återgå från äldreförvaltningen till socialförvaltningen. Förslaget är att förändringen ska gälla från och med 1 maj 2016 och kommunfullmäktige väntas fatta beslut i frågan under april månad. Det är därför av stor vikt att kommunen har samma avgifter för dessa insatser innan 1 maj Mot bakgrund av likställighetsprincipen i kommunallagen anser förvaltningen att det är angeläget att avgifterna för insatserna enligt socialtjänstlagen är lika oavsett om det är äldreförvaltningen eller socialförvaltningen som beslutar om insatsen. Avgiftssummorna får inte utan objektiva grunder gynna en grupp framför en annan grupp. Page 134 of 146

135 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 3 (7) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/98 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Förslag på avgifter från 1 maj 2016: Haninge kommuns högsta sammanlagda avgift för vård, service och larm är kronor per månad. Det är kallas även för högkostnadsskydd eller avgiftstaket. Minimibeloppen Det är den summa som kan disponeras efter att skatt, hyra och avgiften till kommunen har betalats. För 2016 gäller följande minimibelopp. Ensamstående 64 år och yngre kronor/månad Ensamstående 65 år och äldre kronor/månad Makar och sambor 64 år och yngre kronor/månad Makar och sambor 65 år och äldre kronor/månad Särskilt boende 1 (ej hyreskontrakt) (Avgiften gäller ej personer inom LSS-personkrets 1 och 2) - Vård, service, larm kronor/månad - Kost kronor/månad - Boende i enkelrum kronor/månad - Boende i dubbelrum kronor/månad Korttidsvård - Vård, service, larm kronor/dygn - Kost kronor/dygn Trygghetslarm - Trygghetslarm kronor per månad Sysselsättning för psykiskt funktionsnedsatta Ingen avgift. Maten betalas enligt fastställt pris 50 kronor per matlåda Matdistribution i ordinärt boende inklusive servicelägenhet Ingen avgift debiteras för leverans av matlåda. Maten betalas enligt fastställt pris 50 kronor per matlåda 1 Motsvarar vård- och omsorgsboende på äldreförvaltningen. Page 135 of 146

136 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 4 (7) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/98 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Vård och omsorg i ordinärt boende inklusive servicelägenhet (Avgiften gäller ej personer med psykiska funktionsnedsättningar eller personer inom LSS-personkrets 1 och 2) - Vård och omsorg kronor/månad Serviceinsatser (Avgiften gäller ej personer med psykiska funktionsnedsättningar eller personer inom LSS-personkrets 1 och 2) - Städning av 2 rum och kök kronor/månad - Städning av 3 rum och kök för makar/sambor/barnfamilj kronor/månad - Tvätt kronor/månad - Tvätt för makar/ sambor/barnfamilj kronor/månad - Inköp, post- och bankärenden kronor/månad - Inköp, post- och bankärenden för makar/sambor/barnfamilj kronor/månad - Ledsagning 400 kronor/månad Självkostnad per timme I de fall beslutet endast omfattar en timme per månad tas en avgift ut på 300 kronor vilket motsvarar kommunens självkostnad. De föreslagna avgifthöjningarna är inom befintlig taxekonstruktion som kommunfullmäktige beslutade 2002 och är inom avgiftstaket. Det innebär att socialnämnden har rätt att besluta om de föreslagna justeringarna av de avgifterna. Konsekvenserna av de föreslagna besluten Utgångspunkten i socialnämndens taxa har redan från 1 juli 2002 varit att svara upp mot lagstiftarens intention att möjliggöra för personer med behov av vård- och omsorgsinsatser att kunna söka och få insatser oavsett omfattning av behov och inkomst. Detta innebär att det aldrig kommer att tas ut avgifter så att det skulle medföra att den enskilde inte kan klara sin försörjning. Vidare finns alltid möjlighet för handläggaren att göra individuella bedömningar och avgiftsbefria den enskilde helt eller delvis. Page 136 of 146

137 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 5 (7) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/98 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Det är omkring 130 ärenden som kommer att överföras från äldreförvaltningen till socialförvaltningen från 1 maj Dessa personer betalar redan idag en avgift enligt den föreslagna avgiftstaxan som är lika med äldrenämndens avgiftstaxa. Det är omkring 35 ärenden som kommer att överföras från socialförvaltningen till äldreförvaltningen från 1 maj Tio av dessa betalar avgift för sina insatser. Dessa personer kommer per automatik att få betala avgift enligt äldrenämndens avgiftstaxa. De personer som kan komma att beröras av de föreslagna höjningarna är de som även i fortsättningsvis kommer att få sina insatser beviljande av socialförvaltningen. Det är omkring 45 ärenden som kan komma att påverkas de föreslagna höjningarna. Konsekvenserna av de föreslagna avgiftshöjningarna bedöms inte vara så stora för de flesta av de som har insatser. Personer med låga inkomster som har ett avgiftsutrymme som är lägre än kronor per månad och har fler än tre serviceinsatser kommer inte att påverkas avsevärt av de föreslagna avgiftshöjningarna. Personer med höga inkomster och avgiftsutrymme som är högre än kronor kommer att få högre avgift om de har färre än tre serviceinsatser. Höjningen kan bli från 100 till 300 kronor per månad. Den enskilde kan i vissa fall ansöka om handikappersättning från försäkringskassan för att täcka merkostnader som han eller hon har på grund av sin funktionsnedsättning eller sjukdom. De föreslagan avgifterna ligger fortsatt i lägre nivå jämfört med andra kommunerna länet. Page 137 of 146

138 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 6 (7) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/98 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Exempel på avgiftsberäkning utifrån föreslagna belopp: Maxtaxan för 2016 är kronor/månad. I alla tre exempelen har den enskilde insatser i form av städning 600 kr, tvätt 500 kr, inköp 400 kr samt vård och omsorg 500 kr. Hyran är i alla tre exemplen kr. Exemplen visar hur mycket den enskilde ska betala beroende på vilken nettoinkomst denne har. Exempel 1: Nettoinkomst: Minimibelopp: Bostadskostnad: Förbehållsbelopp: Avgiftsutrymme: Avgift för personen: Exempel 2 Nettoinkomst: Minimibelopp: Bostadskostnad: Förbehållsbelopp: Avgiftsutrymme: Avgift för personen: Exempel 3 Nettoinkomst: Minimibelopp: Bostadskostnad: Förbehållsbelopp: Avgiftsutrymme: Avgift för personen: kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad 999 kr/månad 999 kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad - 1 kr/månad 0 kr/månad Page 138 of 146

139 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 7 (7) Avdelning Diarienummer Kansliet SN 2016/98 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Begäran om uppdrag Personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer inom LSS-personkrets 1 och 2 är undantagna från vissa avgifter. Dessa målgrupper beviljas i regel handikappersättning från Försäkringskassan. Handikappersättning är pengar som den enskilde får om han eller hon har en funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att den enskilde behöver hjälp i vardagen eller har merkostnader. Handikappersättning kan beviljas för att täcka exempelvis den enskildes hemtjänstavgift. Socialnämnden föreslås ge förvaltningen i uppdrag att ta fram underlag och förslag på omprövning av vilka målgrupper som ska vara avgiftsbefriade i framtiden. Expedieras: Akt För verkställighet: Handläggaren För kännedom: Page 139 of 146

140 Avgifter inom äldreomsorgen fr o m 1 januari 2016 Maxtaxa i äldreomsorgen Den högsta sammanlagda avgift som Haninge kommun kan ta ut för vård, service och larm är 1772 kronor per månad. Förbehållsbelopp Faktorer som påverkar förbehållsbeloppet: - ett minimibelopp som ska garantera att den enskilde har ett lägsta belopp för normala levnadsomkostnader, - bostadskostnad, - individuell prövning. Minimibelopp Det är den summa som kan disponeras efter att skatt, bostadskostnad och avgiften till kommunen betalats. För år 2016 gäller följande minimibelopp: Ensamstående 65 år och äldre: Ensamstående 64 år och yngre: Makar och sambor 65 år och äldre: Makar och sambor 64 år och yngre: kronor per månad kronor per månad 4226 kronor per månad per person 4728 kronor per månad per person Minimibeloppet ska täcka kostnader för: - livsmedel, kläder, skor - fritid, hygien - dagstidning, telefon, TV-avgift - hemförsäkring - öppen hälso- och sjukvård - tandvård Postadress , HANINGE Besöksadress Rudsjöterrassen 2 Handen - Telefon Växel: Direkt: hushållsel förbrukningsvaror resor möbler, husgeråd läkemedel Fax/e-post Postgiro rolf.ljungstrom@haninge.se Page 140 of 146 Bankgiro

141 Beräkning av bostadskostnad Beräkning av bostadskostnad sker utifrån samma system som pensionsmyndigheten använder för beräkning av bostadstillägg. 2 Lagstiftningen förutsätter att den som är berättigad till bostadsbidrag ansöker om detta och rätt till bidrag räknas som en del av er inkomst. Det är därför viktigt att ni ansöker hos pensionsmyndigheten om bostadstillägg för pensionärer. Bostadsrätt Bostadskostnaden beräknas utifrån månadsavgiften och taxeringsvärdet enligt schablon. Villa boende i enfamiljshus Bostadskostnaden inklusive driftkostnader beräknas enligt schablon utifrån taxeringsvärde och bostadsyta. Individuell prövning Förbehållsbeloppet kan höjas vid fördyrade levnadsomkostnader om dessa är varaktiga (minst 6 månader av året) och uppgår till minst 200 kronor/månad. Förbehållsbeloppet i ordinärt boende höjs i samband med abonnemang av matlådor enlig följande: matlådor 400 kronor/månad matlådor 500 kronor/månad 26 - matlådor 600 kronor/månad Förbehållsbeloppet i vård- och omsorgsboende höjs då avgiften för kost innebär en fördyrad levnadsomkostnad: Heldygnskost 1130 kronor/månad Förbehållsbeloppet kan sänkas om den enskilde inte har en kostnad som ska täckas av minimibeloppet. I vård- och omsorgsboende ingår förbrukningsartiklar och hushållsel. Förbehållsbeloppet i vård- och omsorgsboende minskas därför med 300 kronor/månad för förbrukningsartiklar samt 175 kronor/månad för hushållsel. Haninge kommun äldreförvaltningen januari 2016 Page 141 of 146

142 3 Tillämpningsanvisningar Nyanmälan avslut Hel månadsavgift tas ut om insatsen utförts någon gång under kalendermånaden. Trygghetslarm Hel månadsavgift tas ut fr.o.m. den månad trygghetslarmet installeras. Korttidsvård/växelvård Dagavgift tas ut från första heldagen (ej inflyttningsdagen) till och med utflyttningsdagen (oavsett tidpunkt för utflyttning). Avvikande debitering/frånvaroavdrag (gäller vård och omsorg) Vid helt insatsfri månad reduceras hela avgiften avseende den insatsen. Hel månadsavgift debiteras om insatsen utförts någon gång under kalendermånaden. Kostavdrag (gäller korttidsvård och vård- och omsorgsboende) Kostavdrag sker med 100 kronor per dag vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse samt vid sammanhängande frånvaro/permission mer än 48 timmar. Avgifter - förbehållsbelopp för makar Vid beräkning av avgiftsutrymme för makar läggs makarnas gemensamma inkomster samman och fördelas därefter med hälften på vardera maken. Avgift tas ut individuellt beroende på den enskildes behov av insatser. Förbehållsbeloppet gäller som för sammanboende makar. Avgifter - förbehållsbelopp för makar i vård- och omsorgsboende Samma regler gäller som ovan. Om den ena maken bor i vård- och omsorgsboende och den andra maken bor kvar i ordinärt boende gäller förbehållsbelopp som för ensamstående dvs. det högre beloppet. Avgifter vid flytt från ordinärt boende till vård- och omsorgsboende Hel månadsavgift gäller fr.o.m. den månad inflyttning sker till vård- och omsorgsboendet. Maxavgift för vård och omsorg är dock kronor/månad oavsett om man haft insatser i ordinärt boende under inflyttningsmånaden. Ersättning för dubbla hyreskostnader Vid inflyttning i vård- och omsorgsboende kan ersättning utgå för dubbla hyreskostnader en kalendermånad efter inflyttning, om inte förbehållsbeloppet för månaden kan garanteras. Under särskilda omständigheter kan ersättning utgå för dubbla hyreskostnader i ytterligare en till två månader. Detta sker endast mot uppvisande av intyg från hyresvärd samt kvitto på hyresbetalning. Haninge kommun äldreförvaltningen januari 2016 Page 142 of 146

143 4 Avgifter Vård- och omsorgsboende Vård, service, larm kronor per månad Kost kronor per månad Hyra för boende tillkommer enligt hyreskontrakt. Avgift för bostad utan hyreskontrakt: kronor Korttidsvård Vård, service, larm kronor per dygn Kost kronor per dygn Trygghetslarm kronor per månad Dagverksamhet Ingen avgift debiteras för verksamheten. Maten betalas av besökaren enligt fastställt pris.60 kronor per dag Matdistribution i ordinärt boende Ingen avgift debiteras för leverans av matlåda. Maten betalas enligt fastställt pris...50 kronor per matlåda Vård och omsorg i ordinärt boende Vård och omsorg kronor per månad Serviceinsatser Städning kronor per månad Städning för makar/sambor kronor per månad Tvätt kronor per månad Tvätt för makar/sambor kronor per månad Inköp, post/bankärenden kronor per månad Inköp, post/bankärenden för makar/sambor kronor per månad Självkostnad per timme I de fall beslutet endast omfattar en timme per månad tas en avgift ut på 300 kronor vilket motsvarar kommunens självkostnad. Bårtransporter Avgift för att täcka kostnader för bårtransport av avlidna från vård- och omsorgsboenden i kommunen debiteras respektive dödsbo. Haninge kommun äldreförvaltningen januari 2016 Page 143 of 146

144 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (2) Avdelning Datum Diarienummer Kansli SN 2016/101 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Svar på remiss - Översiktsplan 2030 med utblick mot 2050 Sammanfattning Översiktsplan 2030 med utblick mot 2050 visar på förslag på Haninge kommuns långsiktiga utveckling av den fysiska miljön i syfte att skapa en hållbar utveckling och en god livsmiljö för alla. I grunden omfattar planförslaget hur kommunens mark- och vattenområden ska användas i framtiden. Här beskrivs exempelvis var nya bostäder, vägar och företagsområden kan tillkomma men även hur och vilka natur- och kulturmiljöer som ska värnas och utvecklas. Förslag till översiktsplan remitteras för granskning. Syftet att stämma av de stora revideringar och förbättringar som gjorts sedan planförslaget var ute på samråd under våren och sommaren Eventuella kvarvarande synpunkter inhämtas och därefter ska förslaget kunna antas och vinna laga kraft under hösten Därefter är översiktsplanen vägledande vid beslut om bygglov, detaljplanläggning och andra myndighetsbeslut. Underlag för beslut - Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse till kommunstyrelseförvaltningen som sitt yttrande i ärendet. Siw Lideståhl Gerlofstig förvaltningschef avdelningschef Lena POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST socialforvaltningen@haninge.se Page 144 of 146

145 Förvaltning Dokumenttyp Sida Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 (2) Avdelning Diarienummer Kansli SN 2016/101 Handläggare Xerxes Fallah, Utredare Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förvaltningens kansli samt genom arbetsgrupp för lokalfrågor. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen ställer sig positiv till förslaget till översiktsplan. De målgrupper som socialförvaltningen kommer i kontakt med har ofta funktionsnedsättningar eller begränsade resurser och har också svårigheter att själva framföra behoven. Socialförvaltningen ser det som en angelägenhet att dessa målgruppers behov beaktas i den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön liksom vid byggande av bostäder. Detta i syfte att skapa en hållbar utveckling och en god livsmiljö för alla. Socialförvaltningen ser positiv på ambitionen att offentliga rummen planeras så att de är mångsidiga och tillgängliga för alla oavsett ålder, kön och funktionsförmåga som en generell utgångspunkt. Detta är viktigt för att skapa förutsättningar för möte och interaktion mellan människor med olika bakgrund, kön, åldrar m.m. Förvaltningen vill framhålla att vissa offentliga rum bör vara mer målgruppsanpassade genom sin lokalisering, utformning och dess faciliteter. Det gäller till exempel offentliga rum för ungdomar. Expedieras: Kommunstyrelseförvaltningen Akt Page 145 of 146