Fler än någonsin vill börja studera sid 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fler än någonsin vill börja studera sid 4"

Transkript

1 9/2013 Fler än någonsin vill börja studera sid 4 Begynnande debatt Lönar sig högre utbildning? sid 10 Oredlighet i forskning VR och SUHF vill ha snabb utredning sid 12 Strategisk mobilitet Tillfälligt sidbyte för 15 forskare sid 14

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Akademisk frihet som mål och medel Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: SULF Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind, tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Vid universitet och högskolor är den akademiska friheten kvalitetsdrivande. Vad innebär det? Att öka mängden kunskap i akademin är en kvalitet i sig, liksom att denna kunskap är oberoende av politiska och ekonomiska intressen. Om Wilhelm von Humboldt som symbol för vitt utbredda ideal om undervisningens förening med forskning, lärarnas oberoende och studenternas fria studieval står att läsa i Nationalencyklopedin. Humboldts ideal förblev till stora delar orealiserade i hans samtid, men i akademin hänvisar vi ständigt till dem som löften om frihet och oberoende. Är den akademiska friheten avseende forskning, undervisning och lärarnas oberoende hotad? Forskningen är per definition fri. I högskolelagen stipuleras: För forskningen skall som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas, 2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och 3. forskningsresultat får fritt publiceras (HL, 1 kap, 6 ). Dock: Den mesta forskningen finansieras med offentliga medel och då kan det tyckas rimligt att offentligheten med rätta efterfrågar forskningens samhällsnytta. Frågan om samhällsnytta är emellertid en aspekt som rymmer stor komplexitet. En del av denna komplexitet är new public management eller föreställningen att landets lärosäten drivs bäst som företag på det att samhället får mesta möjliga återbäring på gjorda investeringar. Lärarnas oberoende hotas när den svårfångade kvaliteten omräknas till kvantifierbara värden såsom genomströmning och antal citeringar, värden som bidrar till att sänka kvaliteten i form av lägre krav på studenterna och stor reproduktion av sedan länge uppnådda forskningsresultat. Den tid som ibland är en förutsättning för att vinna ny kunskap strider mot produktivitetskraven. Lömskare för den akademiska friheten är dock den taksänkning som har blivit en konsekvens av lärosätenas linjeorganisationer. De kollegiala strukturerna och den akademiska sakkunskapen uppfattas som ineffektiva och icke-management-mässiga, istället för att tillvaratas som de kvalitetsdrivande faktorer de kan vara. Chefer hämtade utanför akademin uppfattas som mer verklighetsförankrade och effektiva när verkligheten, det vill säga den utanför akademin, ska avgöra verksamhetens inriktning. Det kvalitetsdrivande oberoendet, som säkrar forskningens och undervisningens integritet, blir istället ett beroende av de politiska och ekonomiska intressen som den akademiska verksamheten enligt den humboldtska definitionen borde vara fri från. Den akademiska friheten är både ett mål att sträva mot och ett kvalitetsdrivande medel. Förutsättningarna är lärarnas fortsatta oberoende, långsiktighet och en takhöjd som medger kritiska diskussioner, inom akademin för akademin, och därmed för samhället. Forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras, men om förutsättningarna för den akademiska friheten undergrävs, förblir Humboldt-idealet ett alltmer fjärran mål att sträva mot och högskolelagen en serie tomma löften. helén persson 3:e vice ordförande för SULF (adjungerad) 2 Universitetsläraren 9/2013

3 INNEHÅLL 9: Ledare: Akademisk frihet som mål och medel 4 Fler än någonsin söker till högskolan 7 professor Max Scheja: Lärarna måste stödja men också utmana 8 Biologer behöver bli medvetna om att forskning kan missbrukas 9 Lars Leijonborg bemöter kritiken 10 Lönar sig högre utbildning? 12 VR och SUHF kräver utredning om hantering av oredlighet 14 Mycket att vinna på tillfälligt sidbyte Foto: cecilia emholt 8 12 Foto: Noel hendrickson/masterfile/scanpix foto: martin lange/masterfile/scanpix 16 DEBATT Att arbeta gratis, för de som har råd 17 Kognitiv oförmåga är inget nytt 18 Ovärdigt utfall mot byråkrater 14 På omslaget: Traditionellt Valborgsfirande i Uppsala. PÅ GÅNG: 25 SULF kalendarium 26 SULF informerar foto: niklas almesjö/ uppsalafoto.se Universitetsläraren nr 12/2013 har manus- och annonsstopp 2 augusti Universitetsläraren 9/2013 3

4 Fler än någonsin söker till högskolan För sjätte året i rad ökar antalet ansökningar till högskolan. Framför allt är det ansökningarna till yrkesprogrammen som ökar i år. Det gäller särskilt lärarprogrammen där antalet förstahandssökande ökat med 20 procent jämfört med höstterminen text: per-olof eliasson foto: tommy westberg Det totala antalet ansökningar, till både program och kurser, inför höst terminen ökade med sju procent till drygt personer vilket är det högsta antalet någonsin. Ansökningarna har ökat till nästan alla stora yrkesexamensprogram, utom civilekonomprogrammet, där antalet förstahandssökande minskat med 38 procent. Men de generella ekonomprogrammen har samtidigt ökat med åtta procent, så totalt sett ökar ansökningarna till ekonomutbildningar. Minskningen för civilekonomprogrammet hör samman med att vissa lärosäten, som Göteborgs universitet, inte längre ger program som leder till civilekonomexamen. Man erbjuder kandidat-, magister- och masterexamen istället, säger Torbjörn Lindqvist vid Universitetskanslersämbetets analysavdelning. Den enda andra större yrkesutbildning som också minskar är arkitektutbildningen som minskar med fyra procent. Det här är inget problem, anser Torbjörn Lindqvist. Branschen är konjunkturkänslig, men hur det påverkar söktrycket är oklart. Sett på några års sikt har antalet sökande till arkitektur ökat mycket. Nu är det en stabil efterfrågan som svänger kring sökande och söktrycket är högt, hösten 2012 var det 5,7 sökande per antagen. Det är väl känt att vid lågkonjunktur och risk för arbetslöshet är det fler som söker till universitet och högskolor. Det brukar finnas ett samband mellan arbetsmarknadsläget och efterfrågan på högskoleutbildning. Det har också varit ganska stora årskullar i de åldrarna som söker till högskolan. Årskullarna av dem som kommer från gymnasiet minskar, men fortfarande är det mycket Uppsala universitet är det lärosäte som fått störst ökning av förstahandssökande. 4 Universitetsläraren 9/2013

5 stora årskullar av åringar, så det är ändå en stor efterfrågan. Och att det just är yrkesutbildningarna som ökar, och nu återigen blivit större än de generella utbildningarna, kan kanske ses som ett tecken i tiden att ungdomar är oroliga för att inte få jobb i framtiden. Till majoriteten av de generella programmen ökar också ansökningarna, men inte lika mycket som till yrkesprogrammen. Särskilt är det lärarprogrammen som tagit ett språng uppåt i antalet ansökningar. Efter att lärarprogrammen haft kraftigt minskat söktryck under en lång rad år ökade antalet ansökningar till höstterminen Den ökningen har fortsatt och förstärkts i år. Det har varit väldiga förändringar i sökandetalen. Det har ju att göra med den nya lärarutbildningen som infördes höstterminen Då var det inte så många lärosäten som hade examenstillstånd för ämneslärarutbildningen och då sjönk tillströmningen mycket. Men det har återhämtat sig med råge sedan dess, säger Torbjörn Lindqvist. Ansökningarna till program för förskollärarexamen ökar med 31 procent, grundlärarexamen med 11 procent, yrkes lärarexamen med 18 procent, ämnes lärarexamen med 15 procent och totalt ökar alltså lärarprogrammen med 20 procent. Vi har försökt undersöka om den stora ökningen kan bero på kompletterande utbildningar för att kunna få lärarlegitimation. Men vi kan inte se att det förklarar den kraftiga ökningen inför den här hösten, utan det verkar vara ett verkligt ökat intresse för att påbörja lärarutbildningar, säger Torbjörn Lindqvist. Ett av de lärosäten som fått störst ökning av antalet ansökningar är Karlstads universitet som ökat antalet förstahandssökande med 14 procent. Vi har jobbat långsiktigt med marknadsföringen och med att utveckla Anne-Christine Larsson, universitetsdirektör, Karlstads universitet. foto: maria obed Karlstad som studentstad, säger universitetsdirektör Anne-Christine Larsson. Men utbudet spelar naturligtvis stor roll. Vi har ju många stora professionsutbildningar som har lockat många sökande. Det är väldigt bra söktryck på lärarutbildningarna, det hade vi förra året också. Så fick vi ett starkt söktryck på alla utbildningar som har med hälsa, vård och idrott att göra och på ekonomutbildningen, säger Anne-Christine Larsson. Karlstads universitet tillhör de lärosäten som har kvar civilekonomutbildningen och till den har antalet förstahandssökande fördubblats räknat två år tillbaka i tiden. Som många andra lärosäten har Karlstads universitet åkt berg- och dalbana i antalet studieplatser. Universitetet fick 600 tillfälliga platser , och fick därefter behålla en mindre del av dem, cirka 100 platser fick universitetet extra platser riktade till ingenjörer och sjuksköterskeutbildningen. Som det är idag har vi överproduktion, vi utbildar fler studenter än vi får betalt för. Men med de starka söksiffrorna hoppas vi att vi får fler platser i budgetpropositionen till hösten. Vi har fått en stor sänkning av takbeloppet så det har vi argumenterat för i budgetunderlaget, säger Anne-Christine Larsson. De lärosäten som fått störst ökning är Uppsala universitet som fått fler förstahandssökningar, Stockholms universitet, fler och Umeå universitet, fler, enligt en uträkning gjord av Umeå universitet. Uppsala universitet är alltså det lärosäte som fått i särklass störst ökning av antalet förstahandssökande. Universitetet har ökat med hela 28 procent. Förklaringen är att 1 juli går Uppsala universitet samman med Högskolan på Gotland. Det ger en dubbel effekt, dels att universitetet tillförs nya studieplatser genom sammanslagningen, dels att förutvarande Högskolan på Gotland verkar bli mycket mer attraktiv när den blir en del av Uppsala universitet. Till Gotlandsdelen av universitetet har antalet förstahandssökande ökat kraftigt. Det är alltså Gotland som drar upp ökningen så extremt. Vi har en del nya utbildningar där som drar studenter och även de gamla utbildningarna har fått fler ansökningar. Det är jätteroligt att sammanslagningen fått den effekt man ville. Det var det man var ute efter, att få mer studenter till Gotland och det fungerade uppenbarligen, säger Cilla Häggkvist, biträdande chef på studentavdelningen vid Uppsala universitet. Men som många andra inom högskolevärlden beklagar hon regeringens dåliga tajmning. Det är lite trist att ökningen i antalet ansökningar kommer samtidigt som regeringen drar in de tillfälliga studieplatserna. Med färre platser och många fler sökande är det många studenter som inte kommer att få plats. l fakta Cilla Häggkvist, biträdande chef för studentavdelningen, Uppsala universitet. Så här har antalet förstahandssökande till de olika yrkesexamensprogrammen förändrats från höstterminen 2012 till höstterminen 2013: Apotekare +16 procent Arbetsterapeut +40 procent Arkitekt -4 procent Civilingenjör +7 procent Civilekonom -38 procent Högskoleingenjör +12 procent Jurist +10 procent Läkare +4 procent Förskollärarexamen +31 procent Grundlärarexamen +11 procent Yrkeslärarexamen +18 procent Ämneslärarexamen +15 procent Lärarprogram totalt +20 procent Psykolog +6 procent Sjukgymnast +9 procent Sjuksköterska +1 procent Socionom +11 procent Tandhygienist +16 procent Tandläkare +7 procent Källa: Universitetskanslersämbetet foto: patrik häggkvist Universitetsläraren 9/2013 5

6 Professor Max Scheja: Lärarna måste stödja men också utmana Det finns inga generella pedagogiska metoder som går att tillämpa på alla ämnen. I så fall skulle man ha använt metoderna för länge sedan. Däremot kan universitetslärare bli ännu bättre på att förmedla olika sätt att tänka inom olika ämnen. Det menar Max Scheja, professor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet. text: marielouise samuelsson Max Scheja vill problematisera rapporten Studentens lärande i centrum som SFS, Sveriges förenade studentkårer, nyligen presenterade. Med rapporten som utgångspunkt arrangerade SFS i samarbete med KTH nyligen en heldagskonferens på temat Kvalitet och lärande i högskolan, där Max Scheja var en av dem som medverkade i paneldiskussionen. SFS-rapporten har som utgångspunkt en enkätundersökning som SFS genomfört, där medlemskårerna fick rangordna faktorer som leder till god kvalitet i utbildningen. Svaret blev att pedagogik är den viktigaste kvalitetsfaktorn och SFS valde därför att fokusera på studentkårernas främsta prioritet: pedagogik. Man beskriver vidare att en självklar utgångspunkt för SFS är att studenternas lärande ska vara i centrum i högskoleutbildningen och ser ett studentaktivt förhållningssätt i undervisningen som en gemensam faktor för att skapa hög kvalitet i utbildningen, oavsett utbildningsområde. Rapporten avslutas med uppmaningar till lärosätena och krav till regeringen. Högst upp på kravlistan återfinns att SFS vill att regeringen tar fram en nationell strategi för att förbättra undervisningen i högskolan. I strategin ska det finnas en plan för att främja att ett studentcentrerat lärande används på lärosätena, enligt de åtaganden Sverige gjort inom Bolognaprocessen. Jag sympatiserar starkt med SFS ambition att vilja stärka den högskolepedagogiska kvaliteten och håller med om många av förslagen, men rapporten har samtidigt ett alltför entydigt fokus på metod och det är inte någon lösning på de problem som finns, säger Max Scheja. Han menar att den svepande argumentationen för metoder som åstadkommer studentaktivt lärande som återfinns i SFS-rapporten skulle innebära att man drar alla ämnen över en kam. Vidare lägger det för stort ansvar på studenterna samtidigt som lärarnas betydelse underskattas. Universitetslärare har två viktiga funktioner, att stödja, men också att utmana studenterna. Studenterna kan inte sätta ramarna för ett ämne, det måste vara lärarens ansvar. Jag efterlyser alltså en precisering av den pedagogiskt bärande tanken i studentaktivitet i relation till olika ämnesområden på högskolan och därmed också ett starkare fokus på innehåll, snarare än på form. Han reagerar mot den bild som SFSrapporten förmedlar, av att studenterna vill ha en helt annan undervisning än den som högskolan ger i dag. Max Scheja ser risken att begreppet pedagogik används både som allena saliggörande tröstfilt och omvänt som slagträ i den just nu intensiva diskussionen om högre utbildning och kunskapsbrister. Studentkårerna framhåller att lärare är dåliga pedagoger, men vad betyder det egentligen? Att de inte är bra på att förklara? Att de talar på ett sätt som gör att studenterna inte orkar lyssna? Det finns lärare som kanske inte är lysande estradörer, men som däremot är väldigt kloka och kunniga. Jag skulle önska att lärarna blir stärkta i sin roll som företrädare för ett akademiskt sätt att tänka och att den högskolepedagogiska utvecklingen tar avstamp i frågan om hur sådana sätt att tänka kan tydliggöras i kommunikation med studenterna, oavsett vilka undervisningsformer som används. Därmed inte sagt att han inte ser behov av förändring och kontinuerlig utveckling, från lärarnas sida. Lärarna kan bli bättre på att tänka 6 Universitetsläraren 9/2013

7 högt kring sitt ämne, istället för att ta för givet att studenterna förstår sammanhanget för den information som presenteras i undervisningen. Max Scheja menar också att det vore önskvärt att universitetslärare skulle ha tid att diskutera mera med varandra, om sin undervisning, om studenternas lärande samt om den roll som högskolan har i samhället. SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping menar att behovet av bättre pedagogisk kvalitet, som SFS tar upp i sin rapport, också måste relateras till universitetslärarnas tidsbegränsade anställningar och resursurholkning. foto: eva dalin jag skulle önska att lärarna blir stärkta i sin roll som företrädare för ett akademiskt sätt att tänka och att den högskolepedagogiska utvecklingen tar avstamp i frågan om hur sådana sätt att tänka kan tydliggöras i kommunikation med studenterna, oavsett vilka undervisningsformer som används. Max Scheja, professor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet Utlasningssystemet drabbar undervisningen genom att det innebär hinder för pedagogisk utveckling. Sveriges universitetslärare är ju professionella och vill göra ett bra jobb, men ges inte möjligheter till pedagogisk utveckling, säger hon. Som lärare kan det vara så att du vet att du åker ut om två Git Claesson Pipping, SULF:s förbundsdirektör. foto: adam haglund år. Oavsett hur bra pedagog man är, är det inte säkert att man får behålla jobbet. Resursurholkningen har, enligt Git Claesson Pipping, förödande inverkan på lärarnas möjlighet till förberedelser och därmed på undervisningen. Den pedagogiska förnyelsen ligger inte i kontakttiden, utan i tiden att för bereda, som får stryka på foten när lärosätena vill införa nya omräkningsfaktorer för vår arbetstid. SULF:s förbundsdirektör ser autonomireformen som ett annat hinder för pedagogisk utveckling och förnyelse. Autonomireformen har möjliggjort anställningsordningar som minskat kraven på pedagogiska meriter. l Universitetsläraren 9/2013 7

8 Biologer behöver bli medvetna om att forskning kan missbrukas Kraven ökar på ett säkerhetstänkande kring biologisk forskning så att inte resultaten kan användas för exempelvis biologisk terrorism. Forskarsamhället behöver bygga upp en större medvetenhet och skapa forum för diskussion kring de här frågorna, anser Frida Kuhlau som disputerat på en avhandling om bioetik. text: Per-Olof Eliasson foto: cecilia emholt diskussionen om forskarens ansvar för hur forskningsrönen används startade redan vid tiden för andra världskriget och framställningen av kärnvapen. Då framstod vetenskapen inte längre som enbart vacker, objektiv och god utan man blev medveten om att det också finns säkerhetsaspekter, säger Frida Kuhlau. Hon är statsvetare i grunden, tog en master vid Lunds universitet 2001 och jobbade därefter med ett projekt om kemisk och biologisk krigföring på Sipri, Stockholm International Peace Research Institute, innan hon 2007 började forskarutbildningen vid Uppsala universitet. I mars i år disputerade hon vid Centrum för forsknings- & bioetik, CRB, Uppsala universitet. Debatten om att forskning kan missbrukas satte igång på nytt med rädslan för bioterrorism som uppstod efter 11 september och mjältbrandsattackerna i USA Frida Kuhlau, disputerad vid Centrum för forsknings- & bioetik, CRB, Uppsala universitet. Det ställs mer och mer krav på säker hetstänkande kring biologisk forskning när det gäller potentiellt missbruk. Speciellt gäller det kanske syntetisk biologi, som exempelvis att man idag har kunskap att framställa poliovaccin på syntetisk väg. Det finns en viss oro att sådan forskning kan göra det lättare för andra att framställa biologiska vapen, säger Frida Kuhlau. Hon har i sin forskning koncentrerat sig på life science, livsvetenskaper, men säger att diskussionen gäller många olika områden som kemi och ingenjörsvetenskaper där det finns risk att forskning och innovationer kan missbrukas. Bland biologer är medvetenheten liten om att det finns risk för dubbla användningsområden, dual use. Det har behandlats av säkerhetsexperter och i diskussioner kring exempelvis Konvention mot biologiska och toxiska vapen (B-vapenkonventionen) men knappt alls av biologer. Frida Kuhlau gör fyra studier i sin avhandling. 1. I den första slår hon fast att forskaren har ett moraliskt ansvar, genom att applicera principen att inte utsätta andra för risk att skadas. 2. I den andra finner hon att försiktighetsprincipen redan används i debatten om biologisk forskning, men inte uttalat. Analysen visar att försiktighetsprincipen går att använda som uttalad vägledande princip, efter förebild från miljöområdet. 3. I den tredje kommer hon fram till att forskaren har ett ansvar för vad som publiceras, och ansvar att överväga om publicerade forskningsrön skulle kunna användas för att exempelvis framställa biologiska vapen. 4. I den fjärde studien behandlar hon behovet av kompetensutveckling och att bygga upp en etik. På samma sätt som vi har etik vid djurförsök och forskning som involverar människor så borde etik som förebygger framställningen av biologiska vapen ingå i forskningsetiken. Frida Kuhlau anser att regler och lagstiftning inte är rätt väg att gå utan att det är bättre att forskarsamhället självt tar hand om säkerhetsaspekten. Om det skulle uppstå ett 11 september med biologiska vapen skulle politikerna reagera snabbt och skapa hårda ogenomtänkta restriktioner kring forskningen med risk att möjligheter till fri forskning skulle begränsas. För att förebygga ett sådant scenario anser Frida Kuhlau att forskarsamhället bör ta det potentiella hotet på allvar och skapa en ansvarskultur och ta eget ansvar för att kunna fortsätta med fri och öppen forskning. Hon argumenterar för vad hon kallar diskursetik. Man kan i olika forum samtala med aktörer och intressenter i samhället. Kanske genom att skapa nämnder där olika aktörer kan samverka; forskare har ofta inte kunskap om i vilka sammanhang deras forskning kan användas. Det kan behövas diskussioner med exempelvis bioetiker, statsvetare och säkerhetsexperter som vet vilka hot det finns i samhället. Frida Kuhlau anser att först och främst måste medvetenheten öka, och en diskussion om de här frågorna måste snarast införas i utbildningen. Det vettiga är att det ska vara ett inslag i grundutbildningen för biologer. På samma sätt som studenterna får lära hur man publicerar sig, undvika att plagiera och så vidare, ska de lära sig konsekvensetik som betonar forskarens roll och ansvar i samhället. Det tycker jag är någonting att jobba för. l 8 Universitetsläraren 9/2013

9 Lars Leijonborg bemöter kritiken Sedan det nya systemet infördes 2007 har regeringen aldrig gått emot en lokal nominering. text: marielouise samuelsson Så kommenterar förre ministern Lars Leijonborg sin utnämning till ordförande i Karolinska institutets styrelse sedan Dagens Nyheter den 12 maj uppmärksammat Universitetslärarens artikel i nummer 8/2013 under rubriken Av Nedåtgående trend Studieavgifter Minskade anslag Socialdemokraterna ger färre nya doktorer vill förändra systemet sid 8 sid 10 8/2013 Politiska meriter ger styrelseuppdrag sid 4 Hjälporganisation 80 år av stöd till akademiker i nöd sid 12 Universitetsläraren nr 8/2013. politise ringen som kom av sig. Leijonborgs uppgift stämmer dock inte. Regeringen har vid flera tillfällen, vilket Universitetsläraren också beskrivit, använt sitt veto mot föreslagna nomineringar till lärosätenas styrelser. Leijonborg relaterar i sitt genmäle (DN 14 maj) vidare till att det sedan 2007 är en lokal process som leder fram till vilka som väljs. Han skriver också att Jan Björklund har modifierat systemet något. I själva verket gäller enligt den proposition som lades 2012 nu ett helt nytt system, där den lokala nomineringsmakt som Lars Leijonborg gav till rektorer och övrig lärosätesledning istället återfinns i de särskilda nomineringskommittéerna, under ledning av landshövdingen i respektive lärosätes län. Skälen till att Björklund inledde sin ministerperiod med att avisera förändring av den Leijonborgska frihetsreformen beskrev han i en intervju i Universitetsläraren nr 17/2010 där Björklund idkade självkritik å alliansregeringens vägnar: Vi gjorde det väldigt snabbt och med facit i hand kan man konstatera att det inte blev bra, eftersom reformen skapar mer problem än möjligheter. Också i sektorn rådde stor enighet om att 2007 års reform behövde förändras, därmed inte sagt att man är helt nöjd med Björklunds omgörning. Processen som Leijonborg alltså beskriver som lokal och lokalt förankrad upp fattas snarare som att det lokala inflytandet (lärosätenas) har minskat eller blivit otydligt. Att makten över nomineringar ges till politiskt tillsatta landshövdingar, en student samt en av regeringen utsedd person med kunskap om det aktuella lärosätet beskrev Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet, i Universitetsläraren nr 7/2012 som att regeringen inte själv vill stå för nomineringarna, men man vill inte heller ge lärosätena kontroll över nomineringarna. I samma artikel gav också förbundsdirektör Git Claesson Pipping uttryck för SULF:s kritik. Antingen har man autonomi och då ska det innebära att lärosätena själva får bestämma över hur styrelseledamöterna ska nomineras. Men om det inte är autonomi och självstyrande lärosäten som gäller borde staten ta ett aktivt ägaransvar. l Får du rätt ersättning? Har du SULF:s sjukförsäkring? Grattis! Då har du ett förmånligt skydd om du skulle bli långtidssjukskriven eller får en allvarlig sjukdom. Men kom ihåg att höja ersättningsnivån i försäkringen när du får högre lön. För ju mer du tjänar desto högre månadsersättning kan du få. Just nu är det extra lätt att höja beloppet eller teckna en sjukförsäkring. Före 1 juli behöver du inte fylla i en hälsodeklaration! Det räcker att du är fullt arbetsför. Har du rätt ersättning? Din lön Du kan få Upp till kr kr/mån kr kr/mån Från kr kr/mån Besök forenadeliv.se/sulf eller ring så hjälper vi dig! forenadeliv.se/sulf Universitetsläraren 9/2013 9

10 Lönar sig högre utbildning? Att högskoleutbildningar ifrågasätts som onyttiga eller åtminstone inte efterfrågade på arbetsmarknaden är välbekanta inslag i det offentliga samtalet där kompetens blivit ett frekvent begrepp, till och med mer populärt än innovation. text: marielouise samuelsson Det har börjat poppa upp en debatt om det lönar sig med högre utbildning och mitt svar på den frågan är ett bestämt ja. Men högskolesektorn måste vänja sig vid den debatten och bli bättre på att argumentera för högre utbildning. Det säger universitetskansler Lars Haikola som medverkade vid konferensen Högskola och samhälle i samverkan, HSS 2013, vid Mälardalens högskola. HSS-konferenserna arrangeras vartannat år vid något av Sveriges lärosäten i syfte att samla näringsliv, offentlighet och akademi för att stärka utbytet mellan parterna. I år fanns fyra huvudspår, forskning, innovation, arbetsliv och nytta och Lars Haikola inledde spåret arbetsliv, i programmet försett med följdfrågan Var möts utbildning och arbetsliv?. Lars Haikola menar att det var ett bra tillfälle att påminna sektorn om nödvändigheten av att argumentera för verksamheten och därmed utgöra en motkraft mot dem som, i Sverige och andra länder, ifrågasätter både antalet högskoleutbildade och lönsamheten i högre utbildning. Det är därför viktigt att påpeka att man vet att utbildning alltid lönar sig för individen. Ju högre utbildning, desto friskare och rikare liv! Lars Haikola menar att utbildning också är bra för samhället. Arbetsmarknadens långsiktiga behov är alltid svårt att bedöma, framför allt som unga högutbildade människor skapar nya arbetsområden och jobb. Däremot kanske högre utbildning inte alltid leder till vad man anser vara ett tillräckligt bra jobb, det vill säga inte det jobb man förväntat sig efter högskolan. Detta är alltså en förändring av vad som varit konsensus sedan 1950-talet, att akademisk utbildning lönar sig, för individen och för samhället. Nu får högskolestudenter i sjunkande grad adekvata jobb, det finns också en utträngningseffekt där högskoleutbildade tränger undan andra från jobb där högskola inte krävs, men där arbetsgivarna kan välja och vraka, säger Lars Haikola. Min poäng är att det knappt förs några diskussioner om detta i sektorn, där man är lite kortsynt, eftersom det fortfarande finns en kö av studenter. Lars Haikola anser att sektorn, som aldrig tidigare varit så stor och rik, behöver en väckarklocka, för att inte slå sig till ro i sin etablerade och självklara position. Frågan är inte akut, högskolan behöver inte bry sig om detta idag, inte ens i morgon, men i övermorgon. SULF:s chefsutredare Karin Åmossa är i likhet med Lars Haikola övertygad om att högre utbildning lönar sig. Kraven på nytta finns överallt, det hör ihop med att högskolesektorn växer, att den därmed drar till sig större politisk uppmärksamhet och strävan efter att vara världsbäst. Om man jämför Sverige med övriga Europa kan man möjligen säga att det lönar sig ännu mer i de andra europeiska länderna, där det är viktigare med examen. I Sverige däremot kan man, som exempelvis ännu inte färdig ingenjör, handplockas till ett företag utan att ha fullföljt sin utbildning eller tagit ut sin examen. Det kan till och med ses som en fjäder i hatten att få jobbet utan examen, men att på det sättet avbryta en utbildning kan ha en inlåsningseffekt. Det blir svårare att byta jobb utan formella meriter som examensbevis. Man blir också mer sårbar, om företaget läggs ned eller om man vill söka jobb utomlands. Att då vara tvungen att återvända till en för flera år sedan avbruten utbildning är också svårt, säger Karin Åmossa. Hon påpekar att kraven på nytta och nyttig kompetens går hand i hand med specifika kunskaper och meriter som efterlyses i rådande dagsläge. Vi har ingen aning om hur arbetsmarknaden ser ut om tio tjugo år, men en bred högskoleutbildning ger en bra beredskap. Att läsa planlöst är nog inte att rekommendera, men att läsa efter eget intresse är ingen dålig idé, i kombination med en rimlig bedömning av den framtida arbetsmarknaden. Jag tror inte att vi utbildar för många, men inom vissa områden kan det bli väldigt trångt. Vi kan kanske inte ha, exempelvis, hur många filmvetare eller journalister som helst. Karin Åmossa påpekar att nämnda arbetsmarknad inte är statisk, eftersom företag och hela yrken kan försvinna, men omvänt skapas nya yrken och företag. Det går inte att tala om arbetsmarknad som något fristående, det är människor som skapar arbetsmarknaden. Nils Karlson, vd för forskningsinstitutet Ratio och docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, menar att man kan tala om överutbildning, lika med att näringslivet och den offentliga sektorn 10 Universitetsläraren 9/2013

11 foto: melker dahlstrand foto: martin hauffman foto: ratio Det är därför viktigt att påpeka att utbildning alltid lönar sig för individen. Ju högre utbildning, desto friskare och rikare liv! Lars Haikola, universitetskansler Vi har ingen aning om hur arbetsmarknaden ser ut om tio tjugo år, men en bred högskoleutbildning ger en bra beredskap. Karin Åmossa, chefsutredare, SULF Det finns en övertro på på akademisk utbildning, välutbildad är inte samma sak som kompetent. Nils Karlson, vd, Ratio inte efterfrågar alla som går vidare till universitet och högskolor. Risken med överutbildning är att det uppstår en så kallad bubbla, när överdrivna förväntningar inte infrias hos alla dem som investerat tid och pengar i sin utbildning. Det finns en övertro på akademisk utbildning, välutbildad är inte samma sak som kompetent. Praktisk erfarenhet och personliga egenskaper är minst lika viktiga. Det finns en övertro också på behovet av forskningsanknytning, där finns det starka intressegrupper som bidrar till uppfattningen att all forskning är jätteviktig. Han menar att utbildningssystemets relevans för arbetslivet måste öka, men också att näringslivet måste närma sig utbildningssektorn och erbjuda praktikplatser. Nils Karlson vill understryka att han inte menar att högre utbildning är betydelselös, snarare att satsning på utbildning utan relevans är en förlust både för samhället och individerna, att teori och praktik behöver förenas. Jag är statsvetare och nationalekonom, men det ämne som haft störst betydelse för mig personligen är teoretisk filosofi. l. fakta Mälardalens högskola stod som värd för den nationella konferensen HSS Högskola och samhälle i samverkan Temat i år var de fyra spåren: forskning, innovation, arbetsliv och nytta. Tidigare arrangörer: Falun 1999 Halmstad 2001 Blekinge Tekniska Högskola 2003 Mittuniversitetet Östersund 2005 Jönköping 2007 Luleå 2009 Karlstad 2011 Universitetsläraren 9/

12 vr och suhf kräver utredning om hantering av oredlighet Avsevärda brister i systemet. Bristfällig rättssäkerhet. Det är några av skälen till att Vetenskapsrådet, VR, och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, nu uppmanar regeringen att skyndsamt tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett nytt system för hantering av oredlighet i forskning. text: MarieLouise Samuelsson Foto: Noel hendrickson/masterfile/scanpix I en skrivelse undertecknad av VR:s generaldirektör Mille Millnert och SUHF:s ordförande Pam Fredman efterlyser man ett system präglat av tydlighet, rättssäkerhet (både för den som anmäler och för den som är anklagad) och internationell utblick. Det här är en viktig fråga för sektorn, jag hoppas att också regeringen tycker att det är viktigt och därför agerar snabbt, säger Mille Millnert. Oredlighet i forskning, det som åtminstone utanför sektorn ofta kallas forskningsfusk, är en fråga som å ena sidan präglas av god vilja och konsensus kring vikten av att komma tillrätta med oredlighet, men som å andra sidan har en historia av ofullkomliga lösningar och infekterade konflikter. Konflikterna har inte bara varit relaterade till de enskilda fallen, utan har dessutom alstrat ytterligare konflikter och vad man kan kalla oredlighet kring själva hanteringen av anmälningarna fastslog SUHF riktlinjer för läro sätenas interna hantering av misstänkt oredlighet, riktlinjer som i propositionen Forskning och förnyelse (2000/2001) definierades som tillräckliga inrättades inom VR en expertgrupp som på begäran från lärosätena utredde misstankar om oredlighet. Det har alltså varit och är lärosätenas ledningar som avgör vad som ska anmälas eller utredas av extern instans. Efter regeringsbeslut 2009/2010 överfördes ansvaret till en expertgrupp vid Centrala etikprövningsnämnden, CEPN, en så kallad nämndmyndighet inom VR. 12 Universitetsläraren 9/2013

13 foto: jyrki siikanen Jag tror att hela sektorn efterfrågar ett gediget, fungerande system, bland annat eftersom antalet anmälda fall av misstänkt oredlighet knappast minskar, snarare tvärtom. Mille Millnert, VR:s generaldirektör Omorganisationen skedde efter en konflikt mellan VR:s ledning och den egna expertgruppen. Som Universitetsläraren tidigare skrivit om (18/2011) utlöstes det av att Mille Millnert som nytillträdd generaldirektör rev upp sin företrädares beslut att dra in VR-anslag för en forskare som enligt expertgruppens bedömning skulle ha fabricerat och förfalskat forskningsresultat. Millnerts beslut handlade inte om huruvida forskaren var skyldig, utan om VR:s hantering, där sådant som diarieföringen inte ansågs rättssäker. Detta ledde i sin tur till utredningar av VR:s rutiner som uppdagade avsevärda brister i regler och rutiner, stor oreda i arkivet och en myndighetskultur som inte hade premierat administrativ kompetens (Universitetsläraren nr 7/2012). Hösten 2012 var det dags igen för de i sammanhanget välbekanta omdömena bristande rutiner och oreda gällande handlingar och diarieföringen, den här gången gällde det, som Universitetsläraren berättade om i nr 1/2013, CEPN, Centrala Etikprövningsnämnden. CEPN:s ordförande byttes ut och nyligen tillsatte regeringen också en utredning som i september i år gör en översyn av CEPN:s organisation. Att VR och SUHF valt att formulera sina krav på förändring redan nu är, som Mille Millnert uttrycker saken, i skenet av några genuint svåra fall, där ord står mot ord. Men även utan de svåra fallen och oredan i arkiven uppfattas rådande system som dysfunktionellt, det är präglat av ett alltför vagt regelverk, det saknas exempelvis riktlinjer när det gäller samarbeten mellan forskare från olika länder. Vid anklagelse om oredlighet i ett sådant forskningsprojekt är det oklart både vilka regler som ska gälla och vem som ska göra utredningen. VR och SUHF efterlyser också en precisering av sanktionssystemet och nationell samstämmighet, då likartade förseelser får olika påföljder. Man vill också se en tydligare definition av själva begreppet oredlighet i forskning. Som det är nu kan det omfatta grovt fusk, men också smärre avvikelser från god vetenskaplig sed och slarv, säger Mille Millnert. Han tror knappast att det är möjligt att konstruera ett perfekt, vattentätt system, men däremot en hantering med tydligare ansvarsfördelning och rollfördelning. När Mille Millnert avgick som rektor för Linköpings universitet och tillträdde som VR:s generaldirektör underströk han (Universitets läraren nr 1/2011) rektorernas ansvar för att motverka oredlighet i forskning, att det kanske rentav är en rektors viktigaste uppgift att inte ducka när det händer. På frågan om han fortfarande är lika övertygad om att rektorerna ska ha ansvaret för anmälan och därmed beslut om extern utredning av misstänkt forskning, svarar han: Ja, men idag kanske jag inte är lika säker. Mille Millnert understryker att god vetenskaplig kompetens fortsatt kommer vara viktig vid utredningar och bedömning av misstänkt oredlighet. Men han kan dock tänka sig att utredningen sker enligt en process som mer påminner om det traditionella rättsväsendet. När det gäller den utredning som VR och SUHF hoppas regeringen ska tillsätta, ser Mille Millnert det som väsentligt att den görs med juridisk och arbetsrättslig sakkunskap. Jag tror att hela sektorn efterfrågar ett gediget, fungerande system, bland annat eftersom antalet anmälda fall av misstänkt oredlighet knappast minskar, snarare tvärtom. l Universitetsläraren 9/

14 Mycket att vinna på tillfälligt sidbyte Varje år kan 15 forskare tillfälligt byta sida mellan industri och akademi tack vare SSF:s program Strategisk mobilitet. Det här en av de bästa formerna av forskningspengar som finns tillgängliga för svenska akademiker, säger professor Mary Sheeran, som har deltagit i programmet. text: Per-Olof Eliasson foto: marten lange/masterfile/scanpix Utvärderingar har påtalat att det är dålig rörlighet mellan akademi och industri. Speciellt från industrin, de som lämnat akademin kommer sällan tillbaka. Men det är inte bra för systemen att det inte finns ett flöde mellan sektorerna, säger Joakim Amorim, programchef på Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Hittills har det varit något fler från akademin som bytt till industrin än tvärtom. Så för att nå forskare inom industrin annonserar SSF om programmet bredare än vad de brukar göra, till exempel i Dagens Industri och liknande medier. De som kommer från industrin behöver inte vara disputerade, de kan ha uppnått motsvarande kompetens genom en karriär inom forskningsavdelningen på företaget. SSF har upptäckt att tajmningen är viktig för dem som söker det behöver vara en lämplig tidpunkt för dem att pröva något annat, exempelvis när de har avslutat ett stort projekt. Därför utlyser vi varje år nya pengar så att det ska gå att söka ofta, säger Joakim Amorim. Programmet får goda vitsord vid utvärderingar. De som bytt sida har sagt att det betytt mycket för deras personliga utveckling och att de fått uppslag till ny forskning. Akademikerna har ibland varit överraskade över hur hög nivå det varit på industriforskningen, säger Joakim Amorim. En av dem som just nu byter arbetsplats genom programmet är Sören Kahl, i vanliga fall gruppledare på Sveriges största aluminiumföretag Sapas centrala 14 Universitetsläraren 9/2013

15 forskningsenhet i Finspång. Nu genomför han projektet Textur och kristallplasticitet i aluminiumlegeringar, vid Linköpings universitet. Jag fick förra året förlängning av projektet så jag jobbar 20 procent under tre år med det här projektet, säger han. Sören Kahl anger flera motiv för att tillfälligt byta sida: Universitetet vill ha utbyte med före tag för att lära sig vad som är relevant i industrin och vilka frågeställningar som är intressanta där. Företaget vill få in bättre kunskaper i grundläggande frågor. På universitetet har man mer tid att sätta sig in i teoretiska frågor och exempelvis i alla detaljer hur instrument fungerar. Universitet och företag kan dessutom komplettera varandra genom att utnyttja varandras utrustning. Det finns också en utbildningsaspekt. Jag fördjupar min utbildning och får tid att jobba med grundläggande frågor, vilket företaget kommer att ha nytta av senare. För mig personligen är det mycket intressant och givande att ha ett långsiktigt perspektiv under tre år. I industrin är projekttiderna kortare och mera noggrant planerade. Man kan inte gå så djupt in i frågorna. Sören Kahl är enbart positiv till programmet. Jag tycker att det är ett jättebra initiativ som verkligen öppnar upp för mer samverkan mellan industri och akademi för att samarbetet ska bli framgångsrikt krävs att man känner varandra och litar på varandra. Han tillägger: En sak som är bra med programmet är att det är enkelt för oss i industrin att söka. Ska man annars ansöka om forskningsmedel inom universitetet läggs det stor vikt vid det förväntade resultatet av projektet på artikeln som kommer att skrivas. Men i Strategisk mobilitet är det minst lika viktigt med de fördelar utbytet kan ge både universitetet och företagets forskningsgrupp. Mary Sheeran, professor i programvaruteknik på Chalmers tekniska högskola, deltog 2008 i andra omgången av Strategisk mobilitet, med ett projekt vid Ericsson om hur man programmerar digitala basstationer för mobiltelefoni och mobilt bredband. Basstationerna programmeras i programspråket C vilket är mycket svårt. foto: ST-foto Jag fördjupar min utbildning och får tid att jobba med grundläggande frågor, vilket företaget kommer att ha nytta av senare. Sören Kahl, gruppledare på aluminiumföretaget Sapa Vi försökte hitta ett mera modernt sätt att göra det på. Mary Sheeran beviljades av SSF ett års utbyte på 80 procent, plus omställningspengar när hon kom tillbaka till sitt vanliga jobb. Projektet genomfördes under två år, Anledningen till att jag sökte projektet var att jag ville undersöka problemet med programmering av basstationerna och möta människor som arbetar med det; det finns många bra medarbetare på Ericsson. Det var också en möjlighet att byta miljö, jag hade varit 16 år på Chalmers och behövde ombyte. Bara att byta miljö är stimulerande i sig och har en effekt på kreativiteten. Projektet utvecklades annorlunda än hon förväntade sig. Jag trodde att jag skulle jobba tekniskt men jag kom att prata med folk mycket mer än jag trodde och också fundera på forskningsfrågor för min forskargrupp. Ericssons sätt att programmera har inte förändrats av Mary Sheerans projekt. Mjukvaran för Ericssons basstationer är en viktig del av deras affärsverksamhet så det är en mycket stor sak att förändra den. Men hennes forskning på området fortsätter och hennes avdelning på Chalmers har nu en industridoktorand från Ericsson. Hon har också fått pengar från Vetenskapsrådet och ett stort anslag från SSF för att utveckla programspråket Feldspar. Det hjälper verkligen att ha goda relationer till den svenska industrin för att få forskningspengar, säger hon. Hennes avdelning försöker ha en person i programmet Strategisk mobilitet varje år. Mary Sheeran sitter också i beredningskommittén för programmet. Vi bedömer vilka fördelar de inblandade kan få av rörligheten. Men vi är lite mindre positiva till när personer i industrin vill komma tillbaka till sin gamla handledare; vi vill öppna för nya kontakter. Hon betonar fördelarna med programmet Strategisk mobilitet. Det här är en av de bästa formerna av forskningspengar som finns tillgängliga för svenska akademiker. Jag uppmanar alla som kan att söka. l fakta Programmet Strategisk mobilitet hos Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har funnits sedan 2007 och disponerar 15 miljoner årligen. Det betyder cirka 15 projekt per år eftersom medelkostnaden per projekt är en miljon kronor. Utbytet via Strategisk mobilitet är organiserat för att vara okomplicerat. Deltagarna får ersättning för lönen under tiden de gör utbytet och högst kronor för övriga kostnader. Till ansökan ska det bifogas två brev, ett från den egna arbetsplatsen och ett från den arbetsplats man vill gästa. Det kan vara prefekten i akademin och forskningschefen på företaget som intygar att utbytet är en god idé. Tiden för projektet är begränsad till motsvarande fyra till tolv månader heltid, och oftast utnyttjar de sökande hela den möjliga tiden, det vill säga ett år. Projekten brukar spridas ut under två år eftersom deltagarna oftast byter arbetsplats på procent av arbetstiden. Nästa ansökningsomgång går ut 9 september Universitetsläraren 9/

16 debatt Praktik har blivit en modern klassfråga We re cutting you off, Hannah. Under ett besök på en elegant restaurang i New York låter 24-åriga Hannahs föräldrar meddela att de inte längre kommer att understödja hennes obetalda praktik vid ett förlag. Hannah ser en gläntande dörr till en stundande karriär slås igen. Öppningsscenen i amerikanska Lena Dunhams kritikerrosade tv-serie Girls skildrar en företeelse som även svenska studenter blivit allt mer bekanta med: obetald praktik. Möjligheten att skaffa arbetslivserfarenheter har kommit att bli en modern klassfråga. Den offentliga debatten kring det ökade antalet obetalda praktikplatser har varit begränsad och den diskussion som förts har främst rört huruvida arbetsgivare erbjuder unga en väg in på arbetsmarknaden eller utnyttjar ungas utsatthet på en ovänlig arbetsmarknad. Men frågan är större än så: När gratisarbete blir praxis, vilka är det som får dessa arbetslivserfarenheter som är så viktiga på arbetsmarknaden? Poänggivande praktik inom universitetsutbildningar är vanligt förekommande och en positiv erfarenhet för många studenter. Praktiken kan förankra teoretiska kompetenser, stärka självkänslan, grundlägga kontaktnät och öka studentens attraktionskraft på arbetsmarknaden. Praktik är en god sak och bör av den anledningen vara tillgänglig för alla, oavsett klassbakgrund. Studier har visat att 84 procent av alla barn till föräldrar med forskarutbildning läser vidare, vilket kan ställas mot genomsnittet 44 procent och 21 procent bland barn till föräldrar som saknar akademisk utbildning. Symbolisk och praktisk uppmuntran från föräldrar är av stor betydelse för ungas benägenhet till högre studier. Även föräldrars kontaktnät, en typ av socialt kapital, har traditionellt varit av betydelse för ungas möjligheter på arbetsmarknaden, enligt Högskoleverket. När obetalda praktikplatser blir fler, ökar således också det ekonomiska kapitalets betydelse för möjligheten att samla arbetslivserfarenheter. En kultur av obetald praktik bidrar till att befästa de klasskillnader som studiestödsreformerna för 70 år sedan syftade till att bygga bort. Genom bakdörren släpper vi in nyliberalismen i ännu ett rum. Socialdemokraterna tillsatte 1946 en utredning i syfte att undanröja ekonomiska, sociala och geografiska hinder för tillträde till högre utbildning. Fram till dess hade möjligheterna till vidare studier och kvalificerat arbete i stor utsträckning varit förbehållet den privilegierade och begränsade grupp vars arbete eller inkomstbringande gärning inte krävdes i föräldrahemmet. Studiestödets socialt utjämnande effekter var centrala i den hätska diskussionen vid 1900-talets mitt, och politiska reformer utmynnade med tiden i det studiestödssystem vi idag känner som CSN. Den svenska modellen för studiestöd, med förmånliga räntor och återbetalningsplaner, har också bidragit till att en större andel svenskar med arbetarbakgrund numera tar en högskoleexamen. Men parallellt med att fler har kunnat skaffa en högskoleutbildning, har det skett en devalvering av den universitetsexamen som tidigare betraktades som en nyckel in i arbetslivet. Den av våra morföräldrar högt högaktade kandidat- eller ingenjörsexamen är för många 80-talister en självklarhet. Ju fler likvärdigt utbildade som konkurrerar om jobben, desto större behov att positionera sig genom utomakademiska meriter. Det är i synnerhet giltigt i en tid av hög arbetslöshet, osäkra anställningar, frilanslösningar, bemanningsföretag och en försvagad facklig organisation. De vars föräldrar understödjer en obetald praktikperiod, är också de som har störst chans att få de bästa jobben. Detta kan liknas vid motsvarande utveckling på bostadsmarknaden, där de vars föräldrar kan låna ut handpenningen till en lägenhet är de som bor i de finaste lägenheterna. Går vi möjligtvis en framtid till mötes, där våra föräldrar betalar för en privat egen handledare på en exklusiv arbetsplats, när deras egna kontaktnät tryter? Kanske är vi där redan nu, när föräldrar i realiteten finansierar kostnadsfri arbetskraft för redan eftertraktade arbetsgivare. Vi bygger ett system där arbetsmarknaden premierar studenter som har förutsättningarna att arbeta gratis under längre perioder, samtidigt som de lika välutbildade men mindre bemedlade kurskamraterna konkurreras ut. Det ekonomiska kapitalet trumfar återigen kunskapskapitalet och vi undergräver de utjämnande reformer som syftade till att fördela chanserna i samhället. Vi kryper långsamt närmre ett amerikanskt, individualistiskt ideal som i sig är oförmöget att lösa ett problem som agerar på strukturell nivå. Ett sätt att stävja utvecklingen vore att utöka praktikmöjligheterna inom CSN-grundande utbildningar. Men utvecklingen i stort är en konsekvens av den nyliberalism som präglar svensk utbildningspolitik och arbetsmarknad, något som med svårighet åtgärdas genom enskilda reformer. Svenska studenter känner igen amerikanska Hannahs svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi känner igen det ökade beroendet av familjen. Vi upplever en minskad självständighet, detta i en tid där all retorik paradoxalt nog kretsar kring den upphöjda, unika individen. Erik Gref Peter Bennesved Medlemmar i studentinitiativet Unikindivid.se 16 Universitetsläraren 9/2013

17 debatt Kognitiv oförmåga är inget nytt Enligt Ebba Lisberg Jensen, intervjuad i Universitetsläraren nr 5/2013 kan man tala om kognitiv oförmåga som ett nytt fenomen hos studenter de senaste fem åren. Om detta bestyrks av trovärdiga kvalitativa och kvantitativa studier, och inte bara är en återkommande figur, är det förvånande. Hur skulle denna förändring ha kunnat inträffa så fort? Den stora ökningen av antalet studenter är ju vid det här laget ett par decennier gammal och diskussionen sedan decennier, eller kanske till och med sekel om studenters respektive lärares kvalifikationer, ämnesmässiga, vetenskapliga och didaktiska, upprepas. Filosofen Hannah Arendt var inblandad i en kontrovers om betydelsen av undervisningsmetod respektive ämnesmässiga kvalifikationer hos lärare i 1950-talets USA, där skolan ansågs vara i kris. USA:s skolor hade också under min skoltid i Sverige på talen rykte om sig för att vara allmänt slappa. Det är svårt att frigöra sig från att också se den nu uppvaknande motsättningen i samma ljus två tankefigurer bryts med varandra. Inte minst mot argumentet från studentorganisationerna om att det handlar om att universitetslärarna måste vara mer pedagogiska, det vill säga skickligare på att undervisa, illustrerar detta. För en som följt utvecklingen inom akademin i 50 år är skepsis mot absolutistiska hållningar eller beskrivningar naturlig. Universitet och högskolor skyller regelmässigt sina svårigheter på tidigare stadier i utbildningsväsendet särskilt det närmast föregående stadiet, gymnasierna, och så vidare. Den enkla sanningen att hela befolkningen numera går tolv år i skolan när jag slutade gymnasiet 1963 var det enligt uppgift 16 procent av en årskull tycks inte leda till några tyngre reflektioner, inte heller den andra enkla sanningen att cirka hälften av en ungdomskull numera också går i högre utbildning. Detta trots att få samhällsförändringar har varit så genom gripande som just förlängningen av ungdomstiden med nästan tio år med radikala följder för utbildningens alla institutioner. Diskussionen om krav på universiteten tycks lika löslig: mina första examina (i ryska och polska) förvånade mig med låga krav på kunskaper och färdigheter, men även med stora skillnader mellan olika universitet man kunde surfa mellan läroanstalterna för att undvika svåra prov. När jag under sista tredjedelen av mitt arbetsliv själv blev universitetslärare fick jag ytterst sällan belägg för att vare sig examinationskraven eller nivåerna hos studenterna påtagligt gått ner. Tvärtom är den utomordentligt höga standarden på doktorander i sammanhang där jag alltjämt befinner mig slående. För alla tankefigurer, tidsströmningar eller diskurser är det svårt att ge precisa belägg för att det ena eller andra har hegemoni, för att tala med Gramsci utan att för den skull ifrågasätta att det faktiskt går att säga något klokt och sant om dessa ting. Kulturstudier, sociologi, socialpsykologi, men också historia, pedagogik, psykologi, psykiatri, ekonomi, etcetera, alla försöker fånga en tidsanda och slå fast hur det egentligen är. Kvantitet och statistik fångar en del, men inte allt. Därför skulle det ha största betydelse om nu aktuella klagomål över studenters kognitiva oförmåga för att nu slippa tala om dumhet och brist på bildning också motiveras och beläggs på vanligt vetenskapligt sätt, inte bara genom hänvisningar till mätsystem för skolor i internationell regi utan också genom detaljerade och specifika studier. En faktor som alltför sällan diskuteras när det gäller lärarkvalifikationerna är den ämnesmässiga bakgrunden. Det faktum att en svensk gymnasielärare, ja till och med universitetslärare, kan ha ett eller högst två års studier i sitt ämne berörs sällan av vår militante utbildningsminister (själv en del av en regering som till skillnad från svenska ungdomar till stor del saknar utbildning på universitetsnivå). Jag hade på gymnasiet, ja även i realskolan, flera lärare som disputerat i sina ämnen och några var aktiva forskare, docenter. Andra länder kan kräva tre till fem års studier, i ett enda ämne för att bli kompetent som lärare, på gymnasienivå. Naturligtvis gäller högre krav, normalt forskarutbildning, på universitetsnivå. Det blir förstås oerhört kostsamt att ge den svenska lärarkåren i gymnasiet en ämnesmässig grund på mellan tre och fem års studier i sitt huvudämne, och att se till att akademins lärare har forskarutbildning. Men är det inte just detta som spelar störst roll för hur undervisningens kvalitet kan höjas? Kanske mer än smarta mästerlärare och de oerhörda tillgångar som idag finns i cyberrymden? Både förvirrade forskare och andra lärare vilka kan lite om många saker men som ändå fängslar och stimulerar kommer att finnas kvar. Man kan bli högt bildad utan att avlägga universitetsexamen, vilket alltså många yrkespolitiker är exempel på. Men om bildningen skall ges genom utbildningsinstitutioner finns det knappast någon annan väg än att lägga stora resurser på den vetenskapliga grunden för dessa lärare. Man kan ha medfödd lärartalang och få den genom erfarenhet men att båda två förutsätter en gedigen kunskap om vad undervisningen handlar om tycks mig obestridligt. Jens Cavallin Fil dr i teoretisk filosofi Docent i Kultur och Samhälle Fd. universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap Universitetsläraren 9/

18 debatt Ovärdigt utfall mot byråkrater i universitetsläraren nr 8/2013 tar Peter Lohmander, ledamot i SULF:s förbundsstyrelse, upp en mycket viktig fråga, bristen på förtroende för universitetslärares kompetens att sköta sitt arbete utan omfattande detaljstyrning från ledningen. I sak håller jag helt med Lohmander. Tyvärr drar han undan mattan för sin argumentation genom att i slutet av texten göra ett allmänt hållet utfall mot byråkrater. Jag tycker det är ovärdigt en professionell akademiker och inte minst en medlem i SULF-ledningen att argumentera på detta vis. Denna typ av retorik kan man ibland tillåta sig i affekt i slutna sällskap. Om vi däremot vill ha förståelse och förtroende för vår kompetens som akademiker, i vilken jag tycker att en sakligt hållen diskussion är grundläggande, duger det inte att skriva saker som Byråkraterna har fasta och höga löner samt bekväma kontor. Det är en direkt skymf mot alla anställda inom administrationen som gör ett bra jobb. Min erfarenhet från min arbetsplats, Uppsala universitet, är att man genom en konstruktiv dialog med administratörer/ byråkrater, anställda vid den egna institutionen, vid fakulteten, vid universitetsförvaltning samt till och med Universitetskanslersämbetet kan hitta bra lösningar på eventuella stridsfrågor. De övergripande motsättningar mellan högskolans kärnverksamhet och dess ledning som finns är inte triviala, men vi löser dem knappast genom slentrianmässiga utfall mot andra grupper. Fredrik Sandgren Lektor, studierektor, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet Debatt Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max 5000 tecken (inkl blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-postadress: Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20 kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, Besöksadress: Science Park Jönköping (eft. överenskommelse) PROOFREADING Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. Have your thesis, article, research paper, etc. proofread by a Native English SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / California / Attorney Attorney with with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) Speaker. California attorney with experience proofreading in UK and US English. Focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, and word choice to ensure conciseness, clarity, and consistency. Meet journal requirements for reference style. Quick Turnaround. Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning 1.25 kr/ord (exkl. moms) översättning STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES Tel: (Information in English and Swedish) 18 Universitetsläraren 9/2013

19 Fler svenskar ska kunna studera vid utländska toppuniversitet Drygt studenter från Sverige läser varje år utomlands med hjälp av studiemedel. Nu vill regeringen att fler ska få möjlighet att studera på de allra främsta universiteten i världen. För att skapa ett mer effektivt studiemedelssystem för utlandsstudier och för att underlätta för dessa studerande presenterar regeringen propositionen Studiemedel i en globaliserad värld, som innebär en rad förändringar: Dagens landsspecifika studiemedelsbelopp bör ersättas med det enhetliga belopp som ges vid studier i Sverige (9 776 kronor per studiemånad 2013). För att inte begränsa de studerandes internationella rörlighet bör det införas ett nytt merkostnadslån för utlandsstudier (ungefär kronor per studiemånad 2013). Studerande bör vidare ges möjlighet till ett betydligt högre lån för att täcka undervisningsavgifter också vid dyrare toppuniversitet. Att människor studerar utomlands är bra både för individen och för samhället. Nu gör vi studiemedlen mer flexibla och möjliggör för fler att gå på toppuniversiteten, säger biträdande utbildningsminister Maria Arnholm. CSN ges i samband med detta i uppdrag att ytterligare motverka risken för felaktiga utbetalningar vid utlandsstudier. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015, skriver utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande. l xxxviii / sulf:s skriftserie universitetslärarens upphovsrätt /sanna Wolk 324 s mjukband Universitetslärarens upphovsrätt och andra skrifter ur SULF:s skriftserie finns att beställa på Vad är EU... och vad kan det bli? Birger Möller 3:e omarbetade och utökade upplagan Boken hyser fem nya kapitel. Viktiga förändringar är t.ex. den ekonomiska krisen i Grekland, Cypern och flera andra eu länd er, innebörden och konsekvenserna av Lissabonfördraget och vad det får för effekt att eu omfattar allt fler länder och människor. Lärarex erbjuder vi till kursansvariga. Mejla HÖGSKOLAN DALARNA SÖKER Universitetslektor i svenska som andraspråk DUP 2013/359/30 Universitetslektor i svenska som andraspråk, vikariat DUP 2013/365/30 Läs mer på Falun, JAN ETT NYTT KONSTNÄRLIGT LÄROSÄTE SÖKER REKTOR Sista ansökningsdag 7 juni I denna rekrytering samarbetar vi med Peyron Rekrytering där Ann Peyron Östlund gärna svarar på frågor, Universitetsläraren 9/

20 Sveriges högre utbildningssystem rankas som näst bäst i världen Sverige är bäst i Europa och tvåa i världen i Universitas 21:s globala rankning av nationella system för högre utbildning Bara USA ligger före Sverige i jämförelsen som omfattar 50 länder. Närmast efter Sverige följer Schweiz, Kanada och Danmark. Rankningen, som genomförts för andra året i rad, bedömer alltså inte enskilda lärosäten, utan hela länders utbildningssystem, vad gäller både utbildning och forskning. Av rapporten framgår bland annat att Sverige publicerar flest vetenskapliga artiklar per capita, men ligger något sämre till avseende forskningskvaliteten. Studien går inte in på utbildningskvalitet, då denna anses alltför svår att jämföra olika länder och ämnen emellan. Universitas 21 är ett globalt nätverk av forskningsuniversitet, grundat Lunds universitet är det enda svenska lärosätet som är representerat bland de 24 medlemmarna. Rankningen har genomförts gemensamt av universiteten som är representerade i Universitas 21. Hela presentationen finns att ladda ned från l Linnéuniversitetet söker Dekan/vice rektor till fakulteten för Samhällsvetenskap Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med studenter och anställda. Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har studenter, anställda och en omsättning på Mkr. Universitetslektor i assyriologi vid Institutionen för lingvistik och filologi Upplysningar om anställningen lämnas av prefekt Beáta Megyesi tel (e-post Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats UFV-PA 2013/1161. Sverige satsade mer pengar på forskning Sveriges utgifter för forskning och utveckling (FoU) ökade med 3,4 miljarder kronor till 118 miljarder från 2009 till Det framgår av ny statistik från SCB. Universitets- och högskolesektorn stod för drygt 31 miljarder av utgifterna, vilket motsvarar 27 procent av de totala utgifterna. Störst utgifter för FoU hade företagssektorn som satsade drygt 81 miljarder (69 procent). Jämfört med andra länder satsar Sverige stora resurser på FoU i relation till landets ekonomi, motsvarande 3,37 procent av BNP år Det var den fjärde högsta andelen bland länderna i OECD. Endast Israel, Finland och Sydkorea satsade mer i relation till BNP. 71 procent av den totala FoU-verksamheten bedrevs i de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, skriver SCB i ett pressmeddelande. l 20 Universitetsläraren 9/2013

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Karin Lindforss Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Ledarskap inom universitetsvärlden

Ledarskap inom universitetsvärlden Ledarskap inom universitetsvärlden Universitet kommer från ordet sammanslutning. Sammanslutning mellan lärare, studenter samt studenter emellan. Just att samlas kring idéer och kunskap av ett gemensamt

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer