Nycirkus breddar idrottsämnet

Transkript

1

2 Nycirkus breddar idrottsämnet Landskrona kommun samarbetar med Cirkus Clrkör för att sprida nyclrkus bland barn och unga. samband med överraskande clrkusbesök på några skolor fick kommunens Idrottslärare en fortbildningsdag I cirkusträning. TEXT: COHAN NILSSON FOTO: HELGE RUBIN Frcdag förmiddag i idroushallen på Glumslövs skoja.lngaskolcjcycr isikte utan idag är del idrouslärarcsom utgör c1cvskaran. DI)'gl 25 lärare har kommit hit för aula del av Cirkus Cirkörs cirkusfortbildning flir lärare. Artisterna och cirkuspedagogcrna Inger Ljungchall och Pellef HcJlbom är på plats för all leda dagen. Akrobatiska övn ingar slår först på program mcl. När dci är dags nir ku Ilcrbyllor poängterar Inger au del ska vara en cirkusku Ilcrbytla. - Vi vill inlcscnågrapcnsionärskujlcrbyllor! Men det är ingen risk med idotlslärare som elever. Au glira kullerbyua i par är inte lib enkelt men de nesta fixar det, om än med lite instruktörs hjälp. Inger och Peller har tagit med sig en låda med olibjongleringsredsbp som de demonstrerar. - Börja alltid med en boll, säger Petter. Tänk en ruta framför dig. bollen ska nyuas från ena hörnel till del motsatta. När man har koll på all hantera en boll fortsälter man mej två och så vidare. Inger demonstrerar jonglering med ringar och Peller fortsätter med käglor, som sb rotera minst ell varv under varje > Akrobatikoch }o1ljl/erfn~ ären bra pundattstarta utifrån närman /ntroducerarc/rkusträn/n~/ /drottsämnet. Därefter kan man byua på med //te trick och finesser. IOROTTSL;,RARE" -f1c6 '9

3 Men efter Ingers och Pellers artisteri är det dags för idrollslärarna att själva prova på. Entusiasmen är stor och det blir många skralt och jubel. Inger assisterar vid trapetsen där nera gör ell mycket säkert intryck och bellinas med applåder av kollegorna. All gå på lina är desto svårare och många är de som trillar av efter endast ell par steg. J\'len en del ger sig inte, de ska klara det och gör det också efter idoga försök. Entusiasmen är stor och det bl/, mån,ga sk,att och Jubel under fonbl/dnl"llsda.gen I clrkustränl"ll på Glumslövs skola. kast. Annars är grundtanken densamma vid all jonglering. Inger förevisar lindansställningen, här gäller det all hela tiden ha full koncentration och all tänka på all en fot ger bäure balans än båda på linan. Peller cyklar runt på en enhjuling och Inger svingar sig upp i trapetsen och visar ett rörelsemönster som lärarna kan börja med. "Tyvärr vågar en del elever i de högre skolåren inte prova något nytt titan är negativa från början. «Nya vinklar Aktiviteterna är i full gång när instruktlirerna blåser av för lunch. Sedan väntar en fiireläsning om Ci rkus Cirk/ir och cirkusträning innan ell n)1i träningspass avslutar dagen. Bodil Petersson, idroltslärare på Glumsllivs skola, och Christian Persson, idrollslärare på Dammhagsskolan i Landskrona, är två avdagens deltagare. Bodil har elever i år 3-7 och Christian mestadels i år 6-9. De är båda mycket positivatill fortbildningsdagen och tycker den ger många tips och idl'cr. - Det är bra au få nya infallsvinklar på ämnet, säger Bodil. Det finns en risk all det blir väldigt mycket aktiviteter med boll i idrollsämnel. Man måste kunna erbjuda annat också. Bodil har arbetat som idrollslärare under fem åroch harvaritgymnastunder 30. Så akrobatik är inget nyll fiir henne. Men det andra - jonglering, gå på lina och trapetskonster - hade hon inte prövat tidigare. - Det är viktigt all själv få prova på cirkusträning innan man introducerar den för eleverna. Jag vill börja med jonglering. ell bra säll all träna kooirdination och koncentration på och eh första steg i all bredda idrollsämnel. Genom all introducera cirkusträning i undervisningen får eleverna mer all välja på och därmed ökar möjligheten all alla kan hilla det som passar just henne eller honom. Allsidiga Bodiloch hennes kollega i Glumslövs skola är noga med all vara allsidiga och all behålla redskapsgymnastiken. - Jag tror i och fiir sig all vi erbjuder aktiviteter som tränar samma saker som ingår icirkusträning men det hl ir trän ing på eh annat sätl. Och kan man få ner harn all röra s ig genom cirkusträn ing så är det jättebra. Christian tycker fortbildningsdagen är mycket rolig och han får många nya 20 IOROTTSLÄRARHN.f/.,6

4 tankar om hur han kan bredda sin undervisning. - Cirkusträning borde ingå i ämnet lika väl som något annat. Elever har olika intressen och det är bra au visa på bredd i äm net.alla är inte intresserade av bollspel och della är ett roligt sätt all träna motorik och koncentration på. Flera av iivni ngarna har sam ma st uk som det som ingår i idrousämnet men de är annorlunda. C/tkusttänlng borde Ingå Ildrottslärarut bildningen, tycker Christian Persson. Nuska han och hanskollegapå Dammhagsskolan köpa in en del material, till exempel jongleringsbollar, snurrtallrik och annat som de kan använda sig av. Han ska pröva all arbeta mer med akrobatikövningar, inte minst sådana som giirs i par där man tränar sig i au lita på varandra. - J\'långa elcver är intresserade av all pröva cirkuskonster, inte minst eftcr all de sett en cirkusföreställn ing. Generellt tror jag det är lällare all introducera det här i de lägre åldrarna. Tyvärr vågar en del elcver i de högre skolåren inte pröva något nytt Ulan är negativa från biirjan. Men kan man få dem all testa några av aktiviteterna tror jag de blir mer positiva. Och intrcsset blir större om man har riktiga grejer all använda. Bra grund Christian blcv klar med s in idronslärarutbildning Under utbildningen fick han ingen undervisning i hur man kan introducera cirkusträning i ämnct. - Det borde ingå eftersom man vinner myckct på all kunna erbjuda eleverna annorl unda träni ngsinslag. Inger Jungehall och Peller Hellbom, Bodll Pettersson som leh fortbildningen, är både artister gerslglnte-det skagåi och cirkuspcdagoger. De är ofta på skolor och undervisar elever mcn mer sällan idrouslärare. - Det märks au de är tränade och mcr fysiska än andra vuxna. De har koll på kroppen och lär sig snabbt, säger Inger. Under fortbildningsdagen vill hon och Peller förmedla ett grundlänkande > IOROTTSL;,RARE".flc6

5 i cirkus. Idrottslärarna ska få prova på så mycket som möjligt och få grepp om hur de själva kan lägga upp undervisningen i sina klasser. - Det beror ju mycket på den enskilde läraren hur de fortsätter med deua, säger Peller. De som aldrigprovat på cirkusnäning själva vet inte hur de ska börja och vad de ska göra. Akrobatik och jonglering är en bra grund ah stana utifrån. Därefter kan man bygga på med lite trick och finesser. Det finns böcker med övningaroch möjlighet au hyra in pedagoger för fortbildning. - Cirkus är bra och brett. Alla hillar något som tilltalar just dem, säger Inger. Idrotts/ärarna har ko/l på kroppen och Jar sl,gsnabbt. Fakta Landskrona kommun och Cirkus Cirkör har inlett ett samarbete som resulterat i offentliga föreställningar. skol besök och fortbildningsdagarför skoll edare och idrottslärare. Under 2007 kommertre artisterfrån cirkusen att bo i Landskrona och på olika sätt arbeta med cirkusträning Iskolorna och föreningarna samtidigt som de förberedercirkusföreställningen "Momo"som får lokal premiär i Landskrona Nycirkus, fr. nouveau cirque. underhållnings. form där akrobater. jonglöreroch andra utövare avtrooitionella cirkus-och marknads- konster \lisar sina prestationer inom ramen för ett dramatiskt, ofta bisarrt händelseförlopp. Källa: Nationalencyklopedin Fysisk läroprocess ger helhet Nyclrkus som konstform är mycket öppen och består av många discipliner som tränar olika delar av vår personlighet. Oavsett vilken speciell begåvning man har hittar man uttryckför den. Beskrivningen ges av Linda Bcijer, som är ansvarig för Cirkus Cirkörs pedagogiska verksamhet. Hon menarall det generc1lt sell är stort fokus på hälsa och rörc1se i skolan utifrån eh nyuoperspektiv vilket hon tycker är bra. J\'len det är väldigt lite tal om all den skapande människan också behövcr eu fysiskt utrymme. - Dc fysiska läroprocesserna är ganska ovanliga i dagens skola, säger hon. Men de är niidvändiga för att vi ska få en helhet i tillvaron. Vi måstc använda vån fysiska ulil)'ckssäu, det som vi alla här med oss från livets början. I cirkusnäni ng bli r konsekvenserna av vårt cget handlande snabbt väldigt tydliga. Jonglering handlar om närvaro, koncentration och koordination. Om man tappar sin egen närvaro så tappar man ävcn sin boll. - Den tydligheten saknas ofta i våra liv, säger Linda Beijer. Vi kan verka vara närvarande men vi är egentligen någon annanstans och konsekvenserna blir tydliga långt senare. Jonglering är ett De fysiska /ärprocesserna är nödvändiga, menar Unda Be/Jer v/d C/ruks C/,kör. väldigt bchändigt säll all näna på för all utveckla olika begåvningar. Närvaro För all lösa malleproblcm behiiver man använda båda sina hjärnhalvor, vilka aktiveras när man jonglerar. Ettjongleringspass under mallelektionen skulle alltså kunna stim ulera det fortsatta problemlösandet. All gå på lina handlar om balans. Att sälta en hen framför eu annat på en lindansvajcr aktiverar samma område i hjärnan som man behiiver för all lära sig läsa. -All cirkusträning handlar om all våga mer än man tror all man vågar, inte minst inom akrobatik. Man pratar mycket om tillit i skolan men det är ell extremt abstrakt begrepp och svånall få in i en skolvardag.1 parakrobatiktränar man tillit. Där blir det tydligt vad tillit är och om man inte har den. Linda Beijer betonar att idrollslärarna är mycket viktiga i arbetet med all introducera cirkusträning i skolorna. De har goda möjligheterau påverka skolans pedagogiska inriktning om de får argument och kan visa de andra lärarna au eleverna genom all få igång si n yllre riirlighet också får igång sin inre. Fysisk begåvning - Det finns många barn och unga som inte hittar räll i skolans tcoretiska upplägg. De har kanske en extrem fysisk intelligens som inte bejakas. Om man hjälper dem att kanalisera den fin ns det goda möjligheter all även de teoretiska ämnena kommer igång för dessa elever, säger Linda Beijer och fortsätter: - De med fysisk begåvning kan vara mer utåtagerande än andra och ses därfiir som besvärliga. Istället fiir au fiirsiika få dem lugna och tysta kanske man skullegöra precis tvärtom och bejaka deras rörlighet. Linda Beijcr framhåller all intrcsset för nycirkus ständigt ökar. Cirkus Cirkör träffar ungefär 50000barn och ungaper år i konstnärlig och pedagogisk verksamhet. Utbildningar i nycirkuspedagogikblirner liksom antaletskolorsom har en nycirkusprofil. COIlAN NILSSON IOROTTSLÄRARHN.f/.,6