Beslut om förstudie inför upphandling av nya trafikaffärer för Stockholms skärgård (E29)

Transkript

1 1(7) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck TJÄNSTEUTLÅTANDE Version 1.2 Trafiknämnden , punkt 23 TN Beslut om förstudie inför upphandling av nya trafikaffärer för Stockholms skärgård (E29) Ärendebeskrivning Hösten 2013 tog Trafiknämnden beslut om att avbryta pågående upphandlingar av skärgårdstrafiken. När beslutet fattades tecknades ett antal interimsavtal med nuvarande leverantörer för att säkerställa och upprätthålla trafiken i skärgården. När dessa avtal löper ut behöver nya avtal ta vid. Interimsavtalen löper 2 år med option för möjlig förlängning på ytterligare 1 år vilket innebär att nya avtal tidigast kan vara i drift under Trafikförvaltningen har med anledning av ovanstående genomfört en förstudie inför upphandlingen av nya avtal. Förstudien ger information om förutsättningar inför kommande upphandling samt analyserar dessa förutsättningar i förhållande till trafikförvaltningens övergripande mål och föreslår en affärsinriktning. Förstudien ligger således till grund för anskaffningsbeslut och den fortsatta upphandlingen. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 8 september Förstudie inför nya trafikaffärer för Stockholms skärgård, den 8 september Förkalkyl inför nya trafikaffärer för Stockholms skärgård (E29) den 8 september 2014, bilaga 1 (HEMLIG; Omfattas av sekretess enligt 19 kap 3 första stycket offentlighets och sekretesslagen (2009:400) och utsändes enbart till trafiknämndens ledamöter) Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att att godkänna förstudierapporten och dess affärsinriktning som grund för framtagande av anskaffningsbeslut och genomförande av upphandling av trafikaffärer för Stockholms skärgård, uppdra åt förvaltningschefen att återkomma till trafiknämnden med förslag till anskaffningsbeslut, samt uppdra åt förvaltningschefen att genomföra en förstudie avseende investering i nya fartyg.

2 2(7) Strategisk Utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Version 1.2 TN Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning En levande skärgård året runt förutsätter att människor bor, verkar och bedriver näringsverksamhet i skärgården. Skärgården är en glesbygd, som präglas av småskalighet, glesa trafikförbindelser och starkt säsongsberoende. Kollektivtrafiken på vatten syftar bland annat till att utveckla den skärgårdstrafik som ger boende och besökare i skärgården goda resmöjligheter och skapar förutsättningar för service och andra verksamheter. Förstudien inrymmer inledningsvis ett längre avsnitt om basfakta som belyser nuläget gällande alla bedömda relevanta områden som exempelvis trafik, fartyg, resande och kundnöjdhet. Ett förslag på affärsinriktning har tagits fram. På övergripande nivå innebär förslaget att respektive trafikutövare får ett ansvar motsvarande dagens avtal för affärens olika delar såsom exempelvis trafikproduktion och fartyg. Ersättningen föreslås till stor del att utgöras av ersättning för utförd trafik samt ersättning för bränsle respektive underhåll av fartyg. Utöver detta föreslås incitament och viten för att skapa drivkrafter för att säkerställa en god trafik och fortsatt hög resenärsnöjdhet. En viktig del av arbetet med förstudien har varit samrådsprocessen och de däri ingående parallellt genomförda, men separata, aktiviteterna. Samråd med allmänheten har varit en viktig input och framförda synpunkter har tagits i beaktande vid utformningen av förslag till affärsinriktning. Kommunsamråd har genomförts och givit ytterligare information till utformandet av den framtida skärgårdstrafiken. Dialogen med de potentiella anbudsgivarna utifrån vilken marknadens syn på önskad ansvarsfördelning, ersättningsmodell etc. kunnat inhämtas. Dialog med skärgårdens intresseorganisationer har genomförts i god anda och med hög grad av samförstånd avseende bevekelsegrunder för utformingen av en affärsinriktning. I stort ligger framförda synpunkter i linje med den inriktning som nu föreslås. Resenärerna är historiskt sett väldigt nöjda med skärgårdstrafiken jämfört övriga trafikslag. Resenärsnöjdheten har uppvisat en nedåtgående trend, men ligger fortsatt högt kring 90 %. Ambitionen med de framtida avtalen är att skapa goda förutsättningar för att bibehålla en hög kundnöjdhet. Den planerade upphandlingen av skärgårdstrafik annonserades 13 december 2013 i EU:s officiella tidning. Beslut om allmän trafikplikt gällande skärgårdstrafiken fattas preliminärt av trafiknämnden september Upphandlingsförfarandet inleds preliminärt okt 2014, efter en annonseringsfrist på cirka 10 månader.

3 3(7) Strategisk Utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Version 1.2 TN Bakgrund Syftet med förstudien är att inför upphandlingen analysera hur Trafikförvaltningen, med utgångspunkt från strategiska mål och strategier, bör genomföra nya trafikaffärer för Stockholms skärgård. Utöver kartläggning av nulägesfakta och förutsättningar inryms även att analysera mål för nytt avtal, framtida ansvarsfördelning mellan involverade aktörer, ersättnings- och incitamentsmodell samt att ta fram en förkalkyl. Det är i förstudien som affärsinriktningen, risker, möjligheter och avtalslängd föreslås. Mål med förstudieuppdraget har varit att: Fastställa inriktningen för hur den kommande trafikaffären ska bidra till ökad resenärsnytta genom att aktivt utforma affären med fokus på resenärerna. Tydliggöra och redovisa nuläge och interna och externa grundläggande förutsättningar för trafikverksamheten till stöd för efterföljande upphandling. Leverera färdig förstudie enligt tidplan och budget och med god kvalitet. Efter beslutad inriktning i förstudien konkretiseras affärsinriktningen ytterligare inom ramen för upphandlingen. Anskaffningsbeslutet utgör den formella starten på upphandlingen. Överväganden Utgångspunkten är målen i trafikförsörjningsprogrammet. En svårighet som finns är att koppla ersättning och incitament direkt till dessa mål då nuläge och definierade målnivåer inte fullt ut är konsekvensbedömda. Den föreslagna ersättnings- och incitamentsmodellen kommer dock, i de delar som är tillämpliga, att gå i linje med den i trafikförsörjningsprogrammet anslagna inriktningen. Trafikförvaltningen föreslår att trafikutövaren ska ansvara för en stor del av de komponenter som utgör förutsättning för en stabil och effektiv trafikproduktion, samt nöjda resenärer. Utöver trafikproduktionen (med tillhörande tjänster) föreslås trafikutövaren även ansvara för underhåll av fartyg. Detta eftersom denna tillgång utgör viktig förutsättning för en stabil produktion av trafik, vilket är en viktig förutsättning för att erhålla nöjda resenärer. Syftet med ersättningsmodellen är att skapa drivkrafter i avtalet som leder till att trafikutövaren agerar i enlighet mot de övergripande målen för affären, fokuserar på resenären. Modellen ska vidare säkerställa en balans mellan ansvar och risk för att skapa drivkraft utan att onödigt höga riskpåslag införs. Ersättningsmodellen avser att skapa drivkrafter för en hög kundnöjdhet och en tillfredsställande kvalitetsnivå avseende levererad trafik.

4 4(7) Strategisk Utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Version 1.2 TN Till skillnad från de på senare tid upphandlade trafikavtalen föreslås trafikaffärer för Stockholms skärgård inte innehålla någon ersättning baserad på antal resenärer. Skälet till detta är att möjligheten att påverka antalet resenärer bedöms vara starkt begränsat. Detta beror dels på en förhållandevis begränsad resandeutveckling samt att förutsättningarna för att bedriva trafik delvis är trögrörliga t.ex. vad gäller möjlighet att förändra trafikutbudet och anpassningar till krav som olika resenärskategorier ställer på sin resa. Eftersom trafiken korrelerar stark med resenärsnöjdheten och till en väsentlig del kommer att påverkas av fastlagda förutsättningar bedöms resandebaserad ersättning alltför riskfylld. Ersättnings- och incitamentsmodellen i affärsinriktningen kommer att slutgiltigt i detalj att fastställas under upphandlingsprojektet. Under förstudien har dialog med marknaden förts genom Samråd Inför Upphandling (SIU), i syfte att inhämta marknadens syn på ansvarsfördelning och val av ersättnings- och incitamentsmodell i det kommande avtalet. Dialogen har syftat till att informera om status i uppdraget samt att förankra aktuella delar av affärsinriktningen.

5 5(7) Strategisk Utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Version 1.2 TN Affärsinriktning Affärsinriktningen för nya trafikaffärer för Stockholms skärgård kan sammanfattas på följande vis, enligt tabell nedan. Parameter Övergripande mål Trafikutbud Inriktning 1. Bibehållen kundnöjdhet (resenärsfokus) 1 2. Ökad ekonomisk effektivitet (intäktsfokus och kostnadsfokus) Utgångspunkt i trafik motsvarande dagens utbud Förslag om komplettering av trafiken motsvarande knappt 3000 utbudstimmar eller 5 % Sex (6) stycken avtalsområden enligt följande indelning; Avtalsområdesindelning Avtalstid Ansvarsfördelning Ersättningsmodell 1. Norra skärgården 2. Norra mellanskärgården 3. Innerskärgården 4. Södra mellanskärgården 5. Sydöstra skärgården 6. Södra skärgården Grundavtalstid åtta (8) år Option fyra (4) år Totalt maximalt 12 år I huvudsak likt idag Övergripande, se förstudierapporten. Detaljerad fördelning sätts i fas efter förstudie och i samband med arbete med förfrågningsunderlag I utgångspunkt fast ersättning baserad på produktion samt Incitament som skapar drivkraft mot övergripande mål Vitestak 1 Ska ses i förhållande till mål om övergripande kundnöjdhet enligt trafikförsörjningsprogrammet samt den nollmätning som kommer genomföras med anledning av att mätmetoden för skärgårdstrafiken kommer ändras till att bli samma som gäller för övrig landstingssubventionerad trafik. Kundnöjdheten med den gamla mätmetoden ligger kring 90 % med en något nedåtgående trend.

6 6(7) Strategisk Utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Version 1.2 TN Investering i tonnage Åtgärdsplan vid brister samt möjlighet att innehålla betalning Förslag om att investera i ytterligare tonnage Landstinget ägare till det kapitalintensiva strategiska tonnaget Personal som är verksam inom av WÅAB upphandlad trafik För att verifiera att den kompetens som finns hos personal som idag är verksam inom skärgårdstrafiken tillvaratas på bästa sätt och för att säkerställa att vinnande entreprenörer i kommande upphandlingar har tillgång till den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med de mål och krav som uppställs kommer frågor rörande övertagande av personal att fortsatt analyseras i det kommande arbetet med FFU Ekonomiska konsekvenser av beslutet En första bedömning av kostnaderna för det kommande avtalet är gjord och bilagd rapporten. Under upphandlingsfasen kommer kalkylen att vidareutvecklas och detaljeras ytterligare. Den initiala förkalkylen för de framtida trafikaffärerna utgör ett separat dokument och innehållet bedöms i sin helhet omfattas av sekretess enligt 19 kap 3 första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sociala konsekvenser Ett av målen med kollektivtrafiken är att den ska vara tillgänglig för alla. Insatser har gjorts de senaste åren för att tillgänglighetsanpassa trafiken. För kommande trafikaffärer för skärgårdstrafiken behöver dessa aspekter integreras som en del av kravbilden för att säkerställa vidare utveckling mot tillgänglig trafik. I förstudien har övergripande resonemang förts men i kommande upphandlingsfas kommer detta att konkretiseras ytterligare. I tillägg, eftersom det bedrivs café- och restaurangverksamhet ombord, gäller även landstingets mål för folkhälsa, vilket skall utredas vidare och konkretiseras i fortsatt arbete. Kraven vad avser socialt ansvar skall omhändertas i fortsatt arbete och konkretiseras i förfrågningsunderlag.

7 7(7) Strategisk Utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE Version 1.2 TN Konsekvenser för miljön Vid upphandling av trafikavtal finns ett flertal aspekter för vilka eventuella konsekvenser för miljön behöver analyseras och hanteras, konsekvenser som relaterar till fartyg, verksamheten i terminaler och på varv, etc. I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program och Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik på vatten har hänsyn till miljön beaktats i arbetet med förstudien. Under upphandlingsfasen kommer detta område att konkretiseras ytterligare genom att krav definieras i förfrågningsunderlaget. Utredningsarbete återstår avseende hur miljömålen ska uppnås. Resultatet kan komma att påverka inriktningen och kostnaderna för skärgårdstrafiken. Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck Chef

8 LEGAL# v1 1(92) Handläggare Christian Johansson Förstudie inför nya trafikaffärer för Stockholms skärgård Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

9 2(92) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppdraget Förstudiens bakgrund Förstudiens syfte och mål Förstudiens genomförande Nulägesanalys och basfakta om trafiken i Stockholms skärgård Skärgårdstrafiken Befolkning Kommunala planer, utblick Slutsatser av kommunernas utvecklingsplaner Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Trafik Trafikplanering och linjenät Turtäthet Kompletteringstrafik Byte mellan skärgårdstrafik och kollektivtrafik på land Trafikledning Farleder Navigatoriska förhållanden Trafikstörningar Kajer och bryggor Färdtjänst Biljettsortiment Kontantbiljett Båtkort Reskassan Periodkort Färdtjänst och pensionärsrabatt Ö-kort... 32

10 3(92) Försäljningsställen Nöjda kunder Tonnage WÅAB:s tonnage Externt tonnage Det kulturhistoriska tonnaget Underhåll Värde på tonnage Investeringar Nuvarande avtalsituation för skärgårdstrafiken Operativa funktioner Lokal med förråd och verkstad Terminaler Bunkring/bränsledepåer IT Ekonomisk nulägesbeskrivning av skärgårdstrafiken Finansiell information i sammandrag Beskrivning och analys av generella och områdesspecifika förutsättningar samt principiella frågeställningar Styrande dokument, beslut och principer Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län kollektivtrafik på vatten Trafikförvaltningens strategier RUFS Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Gällande trafikavtal Specifika ägardirektiv - WÅAB Reglering av sjöfart Lagstiftning tillämplig vid upphandling av sjötrafik Samråd... 62

11 4(92) 5.1 SIU - Samråd inför upphandling med leverantörsmarknaden Avtalstid Områdesindelning Kommersiell trafik Ersättningsmodell och incitament Fartygsanskaffning Samråd med allmänhet Trafik Förstudie / Upphandling Fartyg / Miljö / Tillgänglighet Övrigt Samråd med intresseorganisationer Trafikutbud Trafikavtal Tillgänglighet Samråd med Skärgårdsstiftelsen Trafik Turism Övrigt Samråd med kommuner RUFS Trafik Affärsinriktning Utgångspunkter för affärsinriktning Övergripande mål Trafikutbud Avtalsområdesindelning Effektiv drift Ekonomisk drivkraft och incitament Konkurrensutsättning... 77

12 5(92) Möjligheter för små leverantörer att lägga anbud Förslag till inriktning för områdesindelning Avtalstid Förutsättningar per komponent Komponenter Ansvarsfördelning Ersättningsmodell Investering i tonnage Personal som är verksam inom av WÅAB upphandlad trafik Definitionsordlista Bilaga 1 Förkalkyl

13 6(92) 1 Sammanfattning Bakgrund I denna förstudierapport presenteras resultatet av förstudie E29, innefattande förslag till beslut gällande övergripande inriktning för de framtida trafikaffärerna för Stockholms skärgård. Rapporten inklusive dess bilagor innehåller allt befintligt underlag som bedömts vara relevant. Övrigt underlag är arkiverat på Projektplatsen och kan redovisas efter förfrågan till uppdragsledningen. Hösten 2013 beslutade trafiknämnden att avbryta pågående upphandlingar av skärgårdstrafiken. För att säkerställa och upprätthålla trafiken i skärgården tecknades ett antal interimsavtal med nuvarande leverantörer. När dessa avtal löper ut behöver nya avtal ta vid, vilket föranleder denna förstudie. Basfakta och nuläge Skärgårdstrafiken i Stockholms län är starkt säsongsbetonad. I genomsnitt sker ca 75 procent av resandet under perioden mellan mitten av maj till slutet av september. Genomförda kundundersökningar tyder på att ca procent av resorna i skärgårdstrafiken görs av fastboende i eller näringsidkare i skärgården och att fritidsboende och utflyktsresenärer står för hela procent resorna med den kollektiva skärgårdstrafiken. Det totala trafikutbudet i stort sett varit oförändrat under de senaste åren och kundnöjdheten bland skärgårdstrafikens resenärer har varit mycket hög de senaste åren. Samrådsprocess Samrådsprocessen har bestått i huvudsak av tre parallellt pågående aktiviteter. Samråd inför upphandling (SIU) för att möta de leverantörer som kan vara intresserade av att leverera den framtida skärgårdstrafiken. Därtill en aktivitet som syftat till samråd med allmänheten och intresseorganisationer. Vidare en aktivitet som handlat om samråd med berörda kommuner. Många av de synpunkter som inkommit från samråd med allmänhet har bekräftat bilden från övrigt underlag emedan andra synpunkter har belyst kompletterande perspektiv. En del av detta har varit direkt användbart i framarbetandet av förstudien och affärsinriktningen. Merparten av de synpunkter som inkommit är dock främst på sådan detaljnivå att de blir ett viktigt underlag att ta med in i det fortsatta arbetet, inte minst vad avser att sätta detaljerna kring den framtida trafiken på en nivå som passar i förhållande till författandet av ett förfrågningsunderlag. Även synpunkter från leverantörer och kommuner har tagits i beaktande i samband utformning av affärsinriktning.

14 7(92) Affärsinriktning En levande skärgård året runt förutsätter att människor bor, verkar och bedriver näringsverksamhet i skärgården. Skärgården är en glesbygd, som präglas av småskalighet, glesa trafikförbindelser och starkt säsongsberoende. Kollektivtrafiken på vatten syftar bland annat till att utveckla den skärgårdstrafik som ger boende och besökare i skärgården goda resmöjligheter och skapar förutsättningar för service och andra verksamheter. Förstudien har med ledning av rådande förutsättningar, analys av information från samrådsprocessen samt utifrån övergripande mål med kollektivtrafiken kommit fram till följande per i affärsinriktningen ingående parameter. Parameter Övergripande mål Trafikutbud Inriktning 1. Bibehållen kundnöjdhet (resenärsfokus) 2. Ökad ekonomisk effektivitet (intäktsfokus och kostnadsfokus) Utgångspunkt i trafik motsvarande dagens utbud Förslag om komplettering av trafiken motsvarande knappt 3000 utbudstimmar eller 5% Sex (6) stycken avtalsområden enligt följande indelning; Avtalsområdesindelning Avtalstid 1. Norra skärgården 2. Norra mellanskärgården 3. Innerskärgården 4. Södra mellanskärgården 5. Sydöstra skärgården 6. Södra skärgården Grundavtalstid åtta (8) år Option fyra (4) år Totalt maximalt 12 år

15 8(92) Ansvarsfördelning Ersättningsmodell I huvudsak likt idag Övergripande, se förstudierapporten. Detaljerat fördelning sätts i fas efter förstudie och i samband med arbete med förfrågningsunderlag I utgångspunkt fast ersättning baserad på produktion samt Incitament som skapar drivkraft mot övergripande mål Vitestak Åtgärdsplan vid brister samt möjlighet att innehålla betalning Investering i tonnage Personal som är verksam inom av WÅAB upphandlad trafik Förslag om att investera i ytterligare tonnage. Landstinget ägare till det kapitalintensiva strategiska tonnaget För att verifiera att den kompetens som finns hos personal som idag är verksam inom skärgårdstrafiken tillvaratas på bästa sätt och för att säkerställa att vinnande entreprenörer i kommande upphandlingar har tillgång till den kompetens som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med de mål och krav som uppställs kommer frågor rörande övertagande av personal att fortsatt analyseras i det kommande arbetet med FFU.

16 9(92) 2 Uppdraget 2.1 Förstudiens bakgrund Hösten 2013 tog trafiknämnden beslut om att avbryta pågående upphandlingar av skärgårdstrafiken. När beslutet fattades tecknades ett antal interimsavtal med nuvarande leverantörer för att säkerställa och upprätthålla trafiken i skärgården. När dessa avtal löper ut behöver nya avtal ta vid, vilket föranleder denna förstudie. Interimsavtalen löper i två år med option att förlänga avtalstiden med ytterligare 16 månader, vilket innebär att nya avtal tidigast kan vara i drift under Hela processen, från förstudie och annonsering i EU om en kommande trafikupphandling till dess att upphandlingen är färdig och att en uppstart är genomförd, är lång med hänsyn till kollektivtrafiklagen. För att nya avtal ska kunna finnas på plats i tid för att möjliggöra en lyckad driftstart har en förstudie nu genomförts av Trafikförvaltningen. I denna förstudierapport presenteras resultatet av förstudien, innefattande förslag till beslut gällande övergripande inriktning för de framtida trafikaffärerna för Stockholms skärgård. Förstudien är ett första steg i processen och beslut av trafiknämnden att godkänna förstudien och dess inriktning är en förutsättning för att kunna gå vidare till nästa steg. Förstudien är också ett underlag för beslut om allmän trafikplikt för skärgården, vilket i sig är en förutsättning för att kunna påbörja upphandling av trafiken. Efter att förstudien godkänts ska ett förslag till anskaffningsbeslut skrivas och tillställas trafiknämnden. När anskaffningsbeslutet är fattat inleds upphandlingen i formell mening. Upphandlingsprocessen börjar med framtagandet av ett FFU som ska godkännas av trafiknämnden Förstudiens syfte och mål Övergripande mål i förstudien samt specifika mål gällande nya trafikaffärer för Stockholms skärgård kan sammanfattas enligt följande. Fastställa inriktningen för hur de kommande trafikaffärerna ska bidra till ökad resenärsnytta genom att aktivt utforma affärerna med fokus på resenärerna. Genom sin inriktning bidra till att skapa förutsättningar för en levande skärgård i enlighet med landstingets skärgårdspolitiska program. Tydliggöra och redovisa nuläge samt interna och externa grundläggande förutsättningar för trafikverksamheten till stöd för efterföljande upphandling. Genom inriktningen skapa goda förutsättningar för en framtida affär som gagnar samhället, resenärerna, landstinget samt trafikutövarna.

17 10(92) Trafikförvaltningen är en beställarorganisation varför behovet av tjänster tillfredsställs genom leverans och genomförande av externa parter. Det är därför av vikt att trafikförvaltningen utvecklar affärerna på ett sådant sätt att de uppfyller trafikförvaltningens mål, vilka definieras av: Trafikförsörjningsprogrammet samt trafikförsörjningsprogrammet kollektivtrafik på vatten Strategisk karta Trafikförvaltningens strategier trafik, affär, hållbar utveckling och infrastruktur Övriga relevanta dokument såsom det skärgårdspolitiska programmet. Målet med förstudien är att identifiera en affärsinriktning för de kommande trafikavtalen utifrån en nedbrytning av de övergripande målen ovan. Förstudien ska även övergripande besvara hur målen för nya trafikaffärer i Stockholms skärgård på bästa sätt uppnås genom anpassning av affärernas upplägg utifrån aktuella områdets karaktär och marknadens potential och möjligheter. Förstudierapporten ska ge trafiknämnden tillräckligt underlag för beslut om övergripande inriktning som sedermera framdeles kan konkretiseras i arbetet med FFU, vilket är en del av efterföljande upphandlingsprocess. Syftet med förstudien är att förslag till inriktning ska leda till en effektiv upphandling och förvaltning av de nya trafikavtalen, en attraktiv, hållbar och kostnadseffektiv trafik samt en bra affär för trafikförvaltningen sett ur ett livscykelkostnadsperspektiv. 2.2 Förstudiens genomförande Den 13 december 2013 annonserades planerad upphandling av skärgårdstrafiken i EU:s officiella databas (Tender Electronic Daily). En förutsättning för att kunna påbörja upphandlingsförfarandet är att regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) innan start av upphandlingsförfarande fattar trafikpliktsbeslut för de aktuella områdena. Förstudien har genomförts med stöd av en särskild uppdragsgrupp och med nödvändigt stöd i övrigt från linjeorganisationen. Ett flertal möten och workshops med uppdragsgruppen har genomförts. Metodmässigt utgår förstudien från trafikförvaltningens affärsmodell och i vilken affärsprocessen ingår, som beskriver de olika processtegen från idéstudie till avslut av affär, inklusive de olika aktiviteter som ingår i respektive steg. Denna metod är nu väl beprövad och använd för exempelvis trafikaffär E22 Busstrafik innerstaden och Lidingö, E23 Handen Tyresö och Nynäshamn samt E24 pendeltågstrafiken.

18 11(92) 3 Nulägesanalys och basfakta om trafiken i Stockholms skärgård 3.1 Skärgårdstrafiken Den kollektiva skärgårdstrafiken i Stockholms län omfattar reguljär pendlartrafik, men inkluderar även merparten övrig skärgårdstrafik såsom trafik för fritidsboende och turister. Skärgårdstrafiken utförs delvis på kommersiell basis. Merparten av trafiken ombesörjs emellertid av Waxholmsbolagets(WÅAB) trafik där landstinget ansvarar för den kollektiva allmänna sjötrafiken i Stockholms skärgård och i Stockholms hamn (Djurgårdsfärjan). WÅAB bedriver inte någon trafik i egen regi då trafikförvaltningen är en beställarorganisation. Trafikarbetet utförs istället av leverantörer. Verksamheten engagerar som mest ca 60 fartyg. WÅAB äger det tonnage, omfattandes 20 skärgårdsfartyg och 4 färjor, för vilket trafikförvaltningen har det övergripande förvaltnings- och utvecklingsansvaret. Trafikförvaltningen bestämmer vilka av WÅAB:s fartyg som tursätts på respektive linje och tur samt antal gångtimmar. Båttrafiken i länet är omfattande och behovet är starkt säsongsbetonat. Totalt görs årligen ca 4 miljoner resor med WÅAB:s fartyg, varav ca 1,7 miljoner resor, motsvarande 43 procent, i skärgårdstrafiken. I genomsnitt sker ca 75 procent av resandet under perioden mellan mitten av maj till slutet av september. Antalet utbudstimmar varierar i relation till säsongsvariationerna i resandet. Baserat på kundundersökningar uppskattas fördelningen mellan kategorier av resande enligt följande procent pendlare (fastboende eller näringsidkare) procent sällanresenärer (fritidsboende och utflyktsresenärer) Under vinterhalvåret är det i huvudsak pendlare och fritidsboende som reser i skärgårdstrafiken, medan utflyktsresenärerna utgör den övervägande delen av resenärerna under sommarhalvåret. Antalet resenärer har under åren varit stabilt. Resandet, främst sommartid, är väderberoende och förändringar mellan åren uppgående till 10 procent är förekommande. Det tonnage som utför den kollektiva skärgårdstrafiken trafikerar sammanlagt ca 300 bryggor, fördelade på ungefär 170 öar i Stockholms skärgård. Vissa bryggor anlöps endast i begränsad utsträckning eller inte alls, bland annat beroende på minskat resande under lågsäsong och is-begränsningar i farleder under vintertid. Vissa bryggor ingår dessutom inte i det ordinarie linjenätet utan bara inom kompletteringstrafiken.

19 12(92) Bland de mest välbesökta bryggorna i Stockholms skärgård återfinns Sandhamn ( resor), Gruvbryggan på Utö ( resor), Styrsvik på Runmarö (47 186) och Södra Grinda ( resor). 1 Övriga öar med stort antal resenärer är Lidingö, Värmdö, Vindö, Finnhamn, Ljusterö, Landsort och Nåttarö. Värt att notera är att Lidingö, Värmdö, Vindö och Ljusterö har många sjötrafikresenärer trots konkurrens av andra trafikslag. De kärnöar, enligt RUFS (se vidare figur 3), som har mest trafik är Ramsö och Runmarö. Totalt sett utgör resandet till kärnöarna nästan hälften av alla resor i skärgården 2. I nedanstående tabell redogörs för resandet i skärgårdstrafiken och dess andel av det totala resandet med kollektivtrafik på vatten i Stockholms län. Hamntrafiken (Djurgårdsfärjorna) står för övrig trafik, vilken utgör merparten av det totala resandet Passagerare (tusental) budget Totalt Skärgård Andel % % % % % % % % % % Tabell 1 - Antal resande totalt med Waxholmsbolaget respektive i skärgårdstrafiken Som framgår av nedanstående tabell har det totala trafikutbudet i stort sett varit oförändrat under de senaste åren. Förändringar som skett har varit inom ramen för befintligt utbud. Utbudstimmar Tot. antal utbudstimmar Varav skärgård Tabell 2 - Utbudstimmar totalt för Waxholmsbolaget respektive i skärgårdstrafiken Trafiken är mycket uppskattad av resenärerna. Den sammanlagda kundnöjdheten bland skärgårdstrafikens resenärer har legat mycket högt, omkring 90 procent sedan mätningarna påbörjades De kvalitetsfrågor 1 Uppgifterna avser kalenderåret Denna uppgift baseras på statistik via utdrag från OAS.

20 13(92) som rangordnats högst har varit trygghet och säkerhet samt enkel ombordstigning och att köpa biljett. Bland de återkommande förbättringsområdena återfinns bland annat tidtabell respektive utbud i fartygens cafeterior.

21 14(92) 3.2 Befolkning Nedan listas de kommuner i vilka de i RUFS utsedda kärnöarna, replipunkterna och de övriga bytespunkterna finns. Bryggor finns dock i fler kommuner. Kommun Kärnö Antal invånare* Replipunkt Övrig bytespunkt Norrtälje Arholma 53 Simpnäs Östernäs Tjockö 50 Räfsnäs Österåker Ingmarsö 152 Åsättra Furusund Östanå Värmdö Svartsö 74 Stavsnäs Björkvik Stora Möja 219 Sollenkroka Norra Lagnö Runmarö 260 Boda Lillsved Sandön 88 Gällnö 26 Nämdö 31 Haninge Ornö 215 Dalarö Utö 176 Årsta Vaxholm Tynningö 415 Vaxholm Ramsö 66 Nynäshamn Ankarudden Nynäshamn Lidingö Gåshaga Nacka Hasseludden Saltsjöbaden Tyresö Trinntorp * Gäller antalet bofasta, uppgifter från , information från TMR, SLL Figur 1 - Förteckning över kärnöar, replipunkter och övriga bytespunkter baserat på kommuntillhörighet

22 15(92) Dagens befolkning i skärgården redovisas nedan på kommun- och församlingsnivå. 3 Förutom bofasta på öarna har skärgården ett stort antal besökare. Förutom besökare via fritidsbåtar finns exempelvis även båtluffare, vandrarhemsgäster, sportfiskare, kanotister och skridskoåkare, besökare som övernattar och besökare som bara är där över dagen eller delar av dagen. 3 Källa:

23 16(92) 3.3 Kommunala planer, utblick De kommunala planerna är här redovisade på översiktlig nivå, från kommunernas översiktsplaner. Danderyds kommun Danderyds kommun har en gällande översiktsplan från 2006, med en ny översiktsplan under framtagande. I den gällande planen pekas framförallt utbyggnadsområden ut i samband med Knutpunkt Danderyd, Mörby Centrum, Eneby torg, och längs med nedgrävd kraftledning genom kommunen. Tranholmen pekas ut som ett område under omvandling från fritidshusboende till permanentboende. I övrigt planeras förtätning i anslutning till befintlig bebyggelse. Täby kommun Täby kommun har en översiktsplan antagen I Täby finns en av de regionala stadskärnorna som pekas ut i RUFS. De största utbyggnadsområdena koncentreras därför till denna - Täby Centrum, Roslags Näsby och Arninge. Utbyggnadsområden i anslutning till vattnet utgörs primärt av Hägernäs strand, som till delar redan är utbyggt. Vaxholms stad Vaxholm har en översiktsplan antagen under I denna pekas ett par områden ut för vidare utredning för ytterligare bebyggelse. De största av dessa är Vaxön, södra Resarö, västra Rindö, samt på längre sikt ett område norr om väg 274 vid Bogesund. Omvandlingsområden från fritidshus till permentbostadsområden pekas ut på Rindö, Skarpö och Resarö. För övriga öar pekas befintlig markanvändning ut, med undantag för Tynningö som ska studeras vidare i en fördjupning av översiktsplanen. Öarna Bergholmen, Björnholmen, Stora Rönnholmen och Ekholmen pekas ut som särskilt intressanta för rekreation och friluftsliv. Österåkers kommun Österåker antog sin översiktsplan Större utbyggnadsområden är Centrala Åkersberga, Täljö-Gottsunda-Näs, permanentning av Svinninge (pågår), Brevik- Flaxenvik, samt ytterligare förtätning inåt land. Bland öarna pekas Ljusterö särskilt ut för ytterligare utveckling och förtätning. Norrtälje kommun Norrtälje kommuns översiktsplan antogs vintern 2013 och sträcker sig fram till år 2040 (och sträcker sig därmed längre än övriga kommuners planer). I denna pekas utbyggnadsområden ut längs med ett antal stråk, med störst utbyggnad fokuserad till Norrtälje stad. Dock pekas även skärgård och landsbygd ut som viktiga för utveckling, primärt längs med de utpekade stråken och förbinder Hallstavik, Bergshamra, Älmsta och Rådmansölandet med Stockholm och

24 17(92) Norrtälje. Ett antal utvecklingsorter pekas ut längs kusten, varav Tjockö och Arholma utgör två av kärnöarna utpekade i RUFS. Förutom dessa anges även Herräng, Singö, Grisslehamn, Älmsta, Härg, orter på Rådmansö, Gräskö, Solö, Svartsö, Yxlan -Blidö samt Bergshamra. Stockholm Enligt Stockholms översiktsplan från 2010 ska Stockholm växa genom att ytterligare förstärka centrala staden samt förtätning i ett antal identifierade tyngdpunkter samt i viss mån i sambanden dem emellan. Den centrala staden planeras utvidgas längs det närmaste bandet söderut (Hammarby Sjöstad, Gullmarsplan, Liljeholmen, Stora Essingen) samt i bandet från Alvik mot Mariehäll. De identifierade tyngdpunkterna är Farsta, Högdalen, Älvsjö, Fruängen och Skärholmen i söderort, samt Brommaplan, Vällingby, Spånga och Kista i västerort. Större utbyggnadsområden är Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden som också innefattar stor mängd arbetsplatser. Lidingö Lidingös översiktsplan 2012, började gälla i mars 2014 efter en överklagandeperiod. Planen sträcker sig till 2030 och pekar ut utbyggnadsområden i Lidingö centrum -Torsvik, Näset, Centrala Rudboda, Högsätra, Baggeby-Bodal och Larsberg, Gåshaga- Käppala, Björnbo, Missionsskolan, Norra Skärsätra, Stockby. Inre Kyrkviken, Bosön och Elfvikslandet bevaras för rekreation och konferensverksamhet. För övriga öar avses inte ny bebyggelse tillkomma. Stora Fjäderholmen avses fortsatt utvecklas för rekreation. Södertälje kommun Södertäljes översiktplan från 2013 erbjuder ett skifte från öppnande av nya områden till förtätning och komplettering i och kring befintlig bebyggelse. Här prioriteras i första hand stadskärnan/regionala stadskärnan. Andra viktiga utvecklingsinsatser fokuseras på Östertälje, Södertälje Södra samt Södertälje Syd. På sikt ska även utvecklingsinsatser göras i Mariekälla och Brunnsäng. I övrigt kommer det även ske en upprustning av miljonprogramsområden och en utveckling av kommunens tyngdpunkter på landsbyggden (Järna, Ytterhörna, Hölö och Mölnbo). Almnäs/Mörby området är prioriterat för utveckling av nya näringslivsområden. Nynäshamns kommun Nynäshamns kommuns utveckling är fokuserad kring kommunens befintliga åtta tätorterna - Nynäshamn, Ösmo, Sunnerby-Spångbro, Segersäng, Stora Vika, Grödby, Landfjärden och Lidatorp. Av tätorterna är Nynäshamn, Ösmo och Segersäng försedda med pendeltågsstationer. Nynäshamns översiktsplan pekar på att tillkommande bebyggelse på öarna i kommunen är beroende av hur

25 18(92) bebyggelsens lokalisering påverkar landskapsförutsättningar, allmänna intressen och riksintressen. Kommunen konstaterar att ny bebyggelse främst ska tillkomma i anslutning till befintlig, så att den utgör en naturlig komplettering. Inriktningen konkretiseras i den med Haninge gemensamma kustplanen från Haninge kommun I Haninge kommun är bebyggelseutvecklingen koncentrerad till stråket längs Nynäsbanan. Den regionala stadskärnan Handen står inför en omfattande omdaning och tillkommande bostäder och verksamheter. En ny stadsdel planeras kring en ny pendeltågsstation i Vega, strax norr om centrala Haninge. Det finns också utvecklingsplaner för Vendelsö, Brandbergen, Jordbro, Västerhaninge och Tungelsta. Vid sidan av bebyggelseutvecklingen i detta stråk finns planer på utveckling i andra delar av kommunen såsom Dalarö. Haninge kommun upprättar för närvarande en ny översiktsplan. Nedan återges delar relevanta för skärgården från översiktsplaner antagna 1998, 2002 respektive Samtliga är aktualitetsprövade Haninges översiktsplan innehåller inte särskilda delar för bebyggelse i skärgården utan kusten och öarna hanteras i två fördjupningar av översiktsplanen. Haninge kommun antog 1998 en fördjupning av översiktsplanen för Ornö som anger att tillkommande bebyggelse kan lokaliseras i områden med befintlig bebyggelse. Nynäshamn och Haninge kommuner antog 2002 en gemensam kustplan med riktlinjer för utvecklingen av de två kommunernas kustremsor och öar. Övergripande riktlinjer för tillkommande bebyggelse är att denna placeras nära befintlig genom försiktig förtätning genom främst avstyckning. Viss utveckling kan vara möjlig på Utö. Nacka kommun I Nacka kommun pågår ett omfattande planeringsarbete för ny bebyggelse varav en del är kustnära, bland annat kommer Kvarnholmen och Nacka strand att få ett tillskott av bostäder. Om Bergs oljehamn ersätts med bostäder tillkommer ytterligare ett tillskott på längre sikt. Tyresö kommun I Tyresös gällande översiktsplan från 2008 föreslås inga tillkommande bostäder på öar inom kommunen. Brevikshalvön, som utgör merparten av kommunens östersjökust, genomgår en process där fritidshus permanentas.

26 19(92) Värmdö kommun Värmdös översiktsplan är från 2012 och planen anger att förtätning av bebyggelse medges på de öar som är fast bebodda för att underlätta fortsatt permanentboende. Utvecklingen ska enligt översiktsplanen koncentreras till de fem kärnöarna i Värmdö, Svartsö, Möja, Sandön, Runmarö och Nämdö. Försiktig förtätning tillåts på öområden som ligger i anslutning till kärnöarna. Genomgående anges att tillkommande bebyggelse ska uppföras i anslutning till befintlig. Botkyrka Södra Grödinge i Botkyrka kommun utgör ett kustområde där ny bebyggelse i princip inte ska tillkomma Slutsatser av kommunernas utvecklingsplaner I Stockholmsregionen som helhet pågår och planeras för en generell tillväxt. Denna tillväxttendens syns även i skärgården. Utifrån den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010 sker en del av denna tillväxt på kärnöarna och i replipunkterna, men även på andra ställen i skärgården. En del av denna utveckling sker genom planerad nybyggnation, medan en del av utvecklingen sker genom förtätning och permanentning av fritidshus, som är svårare att förutse och prognosticera. Utöver det finns också en trend att växelvis bo på fastlandet och i boende i skärgården. I Norrtälje planeras exempelvis, förutom utveckling av de båda kärnöarna i kommunen (Tjockö och Arholma) även andra utvecklingsorter längs med kusten ut, såsom Herräng, Singö, Grisslehamn, Älmsta, Härg, orter på Rådmansö, Gräskö, Solö, Svartsö, Yxland-Blidö samt Bergshamra. Flera av dessa orter försörjs också med landbunden kollektivtrafik. Vaxholm, vars enda kärnö är Tynningö planerar för stort förtätning och utveckling i flera delar av kommunen, varav de flesta är vattennära. I Värmdö och Haninge fokuseras merparten av bebyggelseutvecklingen i skärgården till de kärnöar som finns i kommunerna. Viss utveckling föreslås på andra öar. En inte obetydlig utveckling i kommunernas kuststräckor pågår, bland annat genom omvandling av fritidshusområden. Kommuner utan kärnöar, men där skärgårdsnära utveckling planeras är Tranholmen i Danderyd, Hägernäs strand i Täby, Brevik-Flaxenvik, Svinninge och Ljusterö i Österåker, Gåshaga-Käppala, Stora Fjäderholmen samt AGAområdet på Lidingö samt Norra Djurgårdsstaden i Ropsten. I Nynäshamn pågår både nybyggnation och omvandling på öar och i kustnära lägen. I Tyresö pågår både nybyggnation och omvandling på Brevikshalvön.

27 20(92) Utöver den ovan beskrivna utvecklingen på öar och längs kusten pågår en omfattande bebyggelseutveckling längs inloppet till Stockholm. Framförallt gäller detta Vaxholm, Lidingö och Nacka, där Nacka under en tioårsperiod kommer genomföra en kraftig bebyggelseutbyggnad som i delar är kustnära 3.4 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län I förslaget till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län finns det möjlighet för kommunerna och landstinget att söka statlig medfinansiering för upp till 50 % av kostnaderna för mindre åtgärder i kollektivtrafiken. Åtgärdernas kostnad får ej överstiga 25 miljoner kronor. Åtgärdsområde Kollektivtrafik är indelad i tre satsningsområden: Stombusstrafik Infartsparkeringar, hållpaltser och bytespunkter Tillgänglighet för äldre och personer med funktionsnedsättning. De åtgärder som kommer prioriteras under planperioden är bland annat smärre ombyggnader av övriga hållplatser och bytespunkter på väg och sjö samt åtgärder för framkomlighet till och från hållplats, brygga och bytespunkt. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län ska fastställas av länsstyrelsen senast den 31 maj Trafik Trafikplanering och linjenät Trafikplanering, dvs. upprättandet av tidtabeller och fartygsomlopp samt tursättning av fartyg, utförs idag av trafikförvaltningen. Linjenätet är komplext och trafiken planeras så fartygens användning kan optimeras och vid behov medge flytt mellan olika linjer inom ett trafikområde. Färdigplanerad trafikdata exporteras till fartygen via OAS (ombordadministrativt-system), varifrån tryckta körorder tillverkas. Trafikdata exporteras även till respektive SL:s och Samtrafikens reseplanerare och presenteras via hemsidan samt i tryckta tidtabeller. I tidtabellshänseende är skärgården för närvarande indelad i tre geografiska områden, där respektive område utgör ett eget tidtabellshäfte. De tre områdena är norra, mellersta respektive södra skärgården. Vintertidtabellen presenteras dock samlad för hela skärgården. De olika områdena karaktäriseras av olika trafikstruktur. I norra och södra skärgården trafikerar i dagsläget ett antal fristående leverantörer på delvis

28 21(92) kommersiell basis. Den norra och södra skärgården karaktäriseras av kortare linjesträckningar där respektive fartyg i huvudsak trafikerar en linje. Det finns fyra tidtabellsperioder; vinter, vår, sommar och höst. Tabellerna täcker ofta begränsade trafikområden som utgör delsträckor av längre linjer. Nedanstående karta visar den linjesträckning som i dagsläget gäller för den kollektiva skärgårdstrafiken i Stockholms skärgård (se nästa sida).

29 22(92) Figur 2 - linjekarta skärgårdstrafiken

30 23(92) Huvudsakliga skärgårdslinjer Linjesträckning Simpnäs Arholma Räfsnäs-Tjockö-Fejan Solö-Furusund-Gräskö-Rödlöga Stockholm-Blidösund-Rödlöga Stockholm-Blidösund-Arholma Skärgårdsområde Norra Norra Norra Norra Norra Ropsten-Tranholmen-Storholmen Stockholm-Vaxholm-Ramsö-Norra Lagnö Stockholm-Vaxholm-Saxaröarna-Grundvik Stockholm-Vaxholm-Fåglarö-Väsbystrand Stockholm-Lillsved-Grinda-Finnhamn-Husarö Stockholm-Boda- Grinda-Södra Ingmarsö Stockholm-Sollenkroka-Gällnö-Möja Stavsnäs-Runmarö-Sandhamn-Harö Stavsnäs-Nämdö-Saltsjöbaden Dalarö-Ornö Årsta-Utö Nynäshamn-Nåttarö-Ålö Ankarudden-Landsort Mellersta Mellersta Mellersta Mellersta Mellersta Mellersta Mellersta Södra Södra Södra Södra Södra Södra Skärgårdstrafiken planeras för att tillgodose behoven hos de olika resenärskategorierna, näringslivet samt övriga servicenäringar och utifrån olika faktorer, bl.a. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län samt Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Kollektivtrafik på vatten Det skärgårdspolitiska programmet, RUFS 2010, samt De trafikstrukturella förutsättningarna vid replipunkter och övriga bryggor. Trafiken i mellanskärgården har en radiell struktur med Stockholm och Vaxholm som utgångspunkter för att därefter ha olika sträckning längre ut i skärgården. På vägen ut i skärgården anlöper flertalet turer bryggor i inre skärgården. Lindalssundet är ett sådant exempel. Sundets bryggor anlöps i olika omfattning av både Husarö-, Möja- och Sandhamnsturer.

31 24(92) WÅAB:s egna fartyg trafikerar huvudsakligen den mellersta skärgården. I första hand är det i mellersta skärgården som båtbyten förekommer. Båtbyten förekommer dels när resandeunderlaget inte är tillräckligt för en egen direkttur till båtbytesområdet, dels när antal tillgängliga fartyg inte räcker till. Inom den norra och södra skärgårdstrafiken utgår trafiken i huvudsak från ett flertal replipunkter. Linjerna har en kortare sträckning och trafikeras ofta bara av en trafikutövare och ett fartyg. Viss trafik utgår dock även i dessa delar av skärgården från Stockholm. Öar som Arholma, Fejan och Rödlöga, som i huvudsak försörjs genom korta linjer från replipunkter, trafikeras även från Stockholm sommartid, liksom Ornö och Utö i södra skärgården Turtäthet Trafikförvaltningen har som mål med trafiken att minst följa den turtäthet som bestäms för kärnöar och som framkommer i det skärgårdspolitiska programmet, där pendling ska möjliggöras med bland annat två turer in på morgonen och två turer ut under vardagar. Trafik för bofasta finns även under veckoslut. Trafikstandarden för bofasta längs rutter där beslut om RUFSstandard inte föreligger benämns W-bas, vilket innebär att bofasta två vardagar i veckan ska kunna besöka sitt kommuncentrum över dagen. Vid veckoslut är trafikstandarden enligt W-bas anpassad för fritidsboende och sällanresenärer Kompletteringstrafik Utöver linjebunden trafik anordnas vår och höst även kompletteringstrafik till mindre öar som ligger utanför de ordinarie linjernas upptagningsområde, men som har bofast befolkning. Denna trafik är anropsstyrd och kan utnyttjas av omkring 500 personer. Trafiken anordnas en fastställd vardag per vecka och kan i mån av utrymme utnyttjas även av övriga resande. Bofasta på dessa öar ges rätt att under vinterhalvåret komma in till fastlandet, normalt kommuncentrum, minst en gång per vecka. Tre områden trafikeras: Öar öster om Rådmansö. Replipunkt Gräddö (norra skärgården) Nämdö skärgård. Replipunkt Stavsnäs (södra skärgården) Skärgården kring Ornö. Replipunkt Dalarö (södra skärgården) Omkring tio vinterveckor i januari-april ersätts kompletteringstrafiken med båt av beställningstrafik med helikopter. Då har fastboende, på öar utan kollektiv båttrafik under den period som skärgården är isbelagd, rätt att flyga helikopter från/till ön till/från kommuncentra (Gustavsberg, Haninge C, Norrtälje, Nynäshamn, Vaxholm och Åkersberga). Flygningarna utförs under dagsljus på måndagar, tisdagar och fredagar med en tur och returresa på morgonen och en tur och returresa på eftermiddagen/kvällen. Resandet är dock begränsat till en tur- och returresa

32 25(92) per passagerare/vecka. Nuvarande avtal gäller för perioden 1 januari 2014 till 31 december 2016 och kan förlängas av WÅAB med upp till två år Byte mellan skärgårdstrafik och kollektivtrafik på land Trafiken i skärgården planeras och samordnas med den landbaserade kollektivtrafiken i länet i syfte att bytesresa mellan skärgården och Stockholm/kommuncentra ska fungera tillfredställande och upplevas så smidig som möjligt. För att anpassa bussar till när fartyg anlöper bryggor finns ett utvecklat samarbete med SL och dess trafikutövare. I ett avtal med SL regleras radiotrafiken där SL åtar sig att tillhandahålla kommunikationsnätet mellan SL och trafikledarna i Stavsnäs på Värmdö. För att förenkla för resenärerna har trafikförvaltningen utvecklat en reseplanerare i vilken hela resan (med byten mellan den landbaserade kollektivtrafiken och skärgårdstrafiken) kan sökas och planeras. Målsättningen är att det ska vara lätt att förflytta sig mellan de olika transportslagen och vara möjligt att arbetspendla. Utöver anslutande vägar och bussar driver även Trafikverket färjelinjer i skärgården. Flertalet av de bytespunkter som finns i skärgårdstrafiken har i det Skärgårdspolitiska programmet beteckningen replipunkt, vilket markerar att de är särskilt betydande bytespunkter, med anslutande båttrafik till områden med en eller flera öar som bedöms ha långsiktig utvecklingspotential och tillräckligt befolkningsunderlag för att exempelvis uppbära skola och livsmedelsbutik. Fungerande anslutningar vid bytespunkterna liksom fungerande vägar och till och från hållplatser, spårperronger, kajplatser och bryggor är en förutsättning för hela resan, vilket ställer krav på samverkan mellan landbaserad trafik och sjötrafik samt mellan kommuner och enskilda markägare. Särskilt vintertid, då långsamtgående isbrytande tonnage används och flertalet skärgårdsturer utgår från bytespunkter, är det viktigt att anslutningarna fungerar väl. I arbetet med att skapa väl fungerande bytespunkter och anslutningar mellan skärgårdstrafiken och kollektivtrafik på land är kommunerna viktiga samarbetspartners. Som framhålls i regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län - Kollektivtrafik på vatten är det viktigt att alla resenärer har möjlighet att använda de verktyg som finns för att planera kollektivtrafikresan innan den genomförs. En fullt tillgänglig bytespunkt förutsätter även att vägar och anslutningar till och från hållplatser, spårperronger, kajplatser och bryggor ska vara tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättning. Alla resenärer ska även kunna vistas, orientera sig och ta till sig information på terminal, hamnområde eller brygga och ta sig ombord och av fartyget. [Angöring för färdtjänst och samkoordinerade beställningstider för färdtjänst är en annan viktig faktor för att skapa väl fungerande anslutningar.]