Remissvar till Program för Kustplan 2005, Värmdö kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar till Program för Kustplan 2005, Värmdö kommun"

Transkript

1 1 Remissvar till Program för Kustplan 2005, Värmdö kommun Sammanfattning Vad är nytt i Programmet? Skärgården är hotad! Använd planeringsmakten på rätt sätt! Fritids- och deltidsboende tillsammans med fastboende ger en levande skärgård! Större planeringsområden! Risk för avfolkade kringöar! Bevara Svartsös särart o unika värden! Stränderna är begränsade! Utveckla planstrukturen! Allmänna kommunikationer på gott och ont! Hållbar exploatering för framtida generationer! 1. Inledning Kustplanens programfas är indelad i en rent faktainsamlande del och därefter en åsiktsinsamlande del. Nu föreliggande fas avser alltså insamlande av synpunkter inför planförslaget. Vi har inte uppfattat skissen över Svartsö (sid 78-79) och Svartsöskärgården (sid 80-83) som ett förslag utan en redovisning från översiktsplanen från 2003 och ett underlag för det kommande förslaget. En annan distinktion vi vill upprätthålla avser vilken del av skärgårdspolitiken som går att styra med fysisk planering, vilka delar som möjligen kan underlätta/påverka samt vad som ligger bortom planinstitutets möjligheter. Med starka marknadskrafter och allt mer utvecklade allmänna kommunikationer blir den fysiska planeringens främsta uppgift att bevaka bevarandevärdena.

2 2 2. Bakgrundsbeskrivning (sid 6-75) Det är ett gediget bakgrundsmaterial med inventeringar och statistik som presenteras på sidorna 6-75 i Värmdös Program för kustplan 2005 (Programmet). Särskilt vill vi framhålla de ekologiska avsnitten, som är både intresseväckande och uppfordrande. Bakgrundmaterialet har också kompletterats på ett sätt som ligger nära våra tidigare framförda synpunkter. För denna del av Programmet koncentrerar vi våra kommentarer till frågan om hur mycket skärgården tål, relationen fastboende fritidsboende/deltidsboende och skärgårdstrafiken. 2.1 Skärgården är hotad Stockholms skärgård är en unik del av världen. Det är också ett miljömässigt, socialt- och ekonomiskt känsligt område. Skärgårdens närmaste granne är ett storstadsområde med två miljoner människor - ett förhållande som naturligen leder till ett över tiden ökande miljö- och exploateringstryck. Stigande efterfrågan från övriga Europa på turism och attraktiva skärgårdsfastigheter kommer att öka exploateringstrycket ytterligare inte minst med tanke på dagens internationellt sett relativt låga fastighetspriser. Programmet tar på s 12 upp sex av de 15 nationella miljökvalitetsmålen som är tillämpbara på skärgården: hav i balans samt levande kust och skärgård, grundvatten av god kvalitet, ingen övergödning, giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö. Inom varje mål anges önskvärda tillstånd att sträva efter. För samtliga mål kan konstateras, att förhållandena är mer än oroväckande. Det är dramatisk övergödning, ett hav som står inför ekologisk kollaps, algblomning, risk för överexploatering, sjunkande grundvatten och saltvatteninträngning i brunnar, vitfågel som håller på att helt försvinna m m. Skärgården är hotad och riskerar att förlora sin världsunika karaktär. Detta framgår också, direkt och indirekt av den fortsatta beskrivningen i Programmet. Den fysiska planeringen äger sin styrka och möjlighet i att kunna bidra till att möta och lösa upp de hot som skärgården är utsatt för idag och framöver för att skärgården ska förbli skärgård i den mening som placerat den på FN:s världsarvslista. Mot denna bakgrund saknar vi i Programmet en fokuserad diskussion och slutsatser som utgår från allvaret i denna utveckling och hur man bättre än hittills ska kunna hävda och bevara det globalt unika och därmed ge de tre riksintressen, som stora delar av Värmdö skärgård omfattas av, ett konkret innehåll. Vad tål egentligen skärgården? Och, vad är den fysiska planeringens roll och bidrag för att förhindra att skärgårdens unika kvalitéer går förlorad? Detta behöver behandlas både mer koncentrerat och analytiskt eftersom de ställningstagande man då gör blir styrande för de kommande förslagen.

3 2.2 Det är relationen fastboende fritidsboende/deltidsboende som socialt och ekonomiskt bär upp skärgården! Fritidsboende/deltidsboende disponerar mellan 85 och 90 % av fastighetsbeståndet i skärgården. Även systemet för persontransporter bärs, enligt statistik från Landstinget, väsentligen upp av deltidsboende. Det är också så att det är ur gruppen fritidsboende/deltidsboende som framtidens fastboende i stor utsträckning kommer att rekryteras. Det är därför inte förvånande att en stor del av skärgårdens ekonomi baseras på relationen mellan fritidsboende/deltidsboende och fastboende, där de fritidsboende/deltidsboende i stor utsträckning är avnämare av skärgårdens tjänster och produkter. Samverkan mellan dessa grupper är basen för en levande skärgård. Det är också en relation som ömsom är präglad av sammanfallande men även av motsatta intressen. Att skapa en långsiktigt hållbar utveckling för skärgården förutsätter att man inser detta och även kan ta tillvara de positiva effekterna av detta faktum. 3 I Programmet behandlas överhuvudtaget inte de fritidsboende/deltidsboende som grupp eller relationen mellan denna och de fastboende. Inte heller i processen för att ta fram Programmet finns fritidsboende/deltidsboende representerade. Vi menar att det är nödvändigt att utgå från detta sakförhållande och att representanter för både fastboende och fritidsboende/deltidsboende ges möjlighet att delta i den fortsatta planprocessen. 2.3 Skärgårdstrafiken Skadorna pga en allt mer omfattande skärgårdstrafik kan minskas med kortare transportavstånd till sjöss och fartygsleder i kombination med anslutning till en miljövänlig kollektivtrafik på land. Genom att skapa en replipunkt för trafiken på Värdmö tex vid Siggesta med P-platser för både bilar och båtar skulle detta kunna åstadkommas. Stora Sandön ger där skydd för såväl de större fartygstonnages vågor som (höst) vindar. Även sommartrafiken till Grinda effektiviseras härigenom då restiden förkortas För resenärer från norra sidan om Stockholm, skulle en motsvarande replipunkt på Ljusterö kunna få samma effekt. Replipunkterna förbättrar trafikkapaciteten och ökar valfriheten. Den bofasta befolkningen får också närmare till mellanskärgårdens båda kommuncentra.

4 4 3. Svartsö och kringliggande öar bör ses som en samverkande helhet Historiskt har området utgjort en socialt och ekonomiskt välintegrerad del av skärgården med relativt jämn fördelning mellan öarna av fastboende, fritidsboende/deltidsboende, bebyggelse och sociala/samhälleliga funktioner. Periodvis har t ex barnen från andra öar t o m varit i majoritet i Svartsö skola. Utan de fastboende på kringöarna hade skolan sannolikt lagts ned någon gång under 70-talet. Den traditionella Husarö-linjen har sannolikt haft stor betydelse för områdets gemensamma utveckling. I Programmet är det uppenbart att det är Svartsö som den framtida bebyggelsen skall koncentreras till inom detta område. Att i den fysiska planeringen ensidigt fokusera Svartsö som huvudö innebär att möjligheterna att vara fastboende på Hjälmö, Lådna, Gällnö m fl öar begränsas eller i alla fall inte ökar. En alltför restriktiv hållning för kringliggande öar kan få negativa konsekvenser för möjligheterna att bo kvar eller att bosätta sig på dessa. I förlängningen finns en uppenbar risk för ett överexploaterat Svartsö med avfolkade kringöar. Det är vår uppfattning att ur ett planperspektiv bör Svartsö, Gällnö, Hjälmö, Lådna och Ingmarsö (Österåkers kommun) ses som en enhet. För att få en bättre balans mellan öarna bör ett helhetsperspektiv, som inte kringskär livsbetingelserna på Svartsös grannöar, tillämpas på området. Med allt effektivare kommunikationer framöver bör begreppet basöar omprövas hela skärgården måste få möjlighet att leva / överleva. 4. Ett första utkast till planstruktur för Svartsö Skärgårdsområdets allmänna beskrivning i Programmet är, som vi nämnt ovan, mycket utförlig och områden av riksintresse är väl definierade. För att på bästa sätt ta tillvara detta underlag med tilägg av våra egna kommentarer under vill vi som komplettering till Översiktsplan 2003 lägga ett eget förslag till planstruktur att övervägas inför nästa fas samrådsförslaget. Vi förutser en växande turistström och fritidsboende/deltidsboende från ett allt öppnare EU med naturintresserade och kapitalstarka besökare/intressenter som allt snabbare rör sig över hela Europa. Svartsös stora tillgång jämfört med många andra lättillgängliga större öar är det öppna jordbruks- och kulturlandskapet och den relativt sett låga exploateringen värden som hotas vid en alltför snabb ökning av turism och besöksnäring. Öar har därtill en alldeles särskild förutsättning de begränsas/omges av stränder och vatten som är livsnerven för skärgården och en avgörande förutsättning för exploatering av öarnas inre. Öars skarpt avgränsade yta innebär också att utrymme måste reserveras för kommande generationer med andra

5 5 värderingar och behov för både bofasta, deltidsboende och korttidsbesökare. Ö-strukturen innebär vidare att öbor utöver sedvanlig teknisk service som vatten, avlopp, sophantering fordrar tillgång till brygga och båtplats på såväl ön som på fastlandet samt även p-plats för bil på fastlandet. Allt lika naturligt som att besöksnäringen kräver stränder för bad och fiske. Till detta kommer båtfolkets efterfrågan på besöks- och naturhamnar. Vid varje bosättning bofast eller deltidsboende måste kringbehoven beaktas för att inte trycket på stränderna skall leda till kollaps. Fastboende, deltidsboende och turister ställer alla krav på tillgång till stränderna, dessa krav måste balanseras inbördes och mot naturvårdsintressena. Stränderna blir därmed en dimensionerande faktor både för besöksnäringen och framtida bebyggelse. För Svartsö med obetydlig tillgång till fria stränder blir detta mycket begränsande. Se bif karta med angivande av tillgängliga stränder. En fortsatt kommersialisering av allemansrätten och det fria fisket kommer inte att accepteras av markägarna. De mycket goda allmänna kommunikationerna, skolan och kommersiell service ökar ytterligare trycket på Svartsö på bekostnad av kringliggande öar. Omvänt blir färre resurser tillgängliga för öar som Lådna, Hjälmö och Gällnö. Vårt förslag till planstruktur refererar inte till idag legala planinstitut utan till den praktiska regleringen av markanvändningen i skärgården där legala instrument (detaljplaner) förvaltas av kommunala organ och bebyggelse inom övriga områden förvaltas av länsstyrelsen. Strandlagen förutsätts tillämpas inom alla områden utom de med detaljplan. Detaljplaner upprättas t ex för Alsvik, Svartsö By, Skolviken / Skälviks skola och Söderboudd / Rågudden. Områdesplaner upprättas över de områden som anses tåla en förtätning av bebyggelsen. Dessa områdesplaner skall innehålla särskilda båt- och badplatser på Svartsö respektive båt- och p-platser på fastlandet. Övriga områden bör belastas med markskötsel/naturvårdsbestämmelser med generellt förbud mot ny exploatering. 5. Billiga bostäder för bofasta Den ovan föreslagna regleringen av markanvändningen kommer endast marginellt att höja fastighetspriserna. De bofastas behov av billiga bostäder måste lösas på andra sätt än med fysisk planering och ökad exploatering. Vi saknar ett resonemang i programmet om hur man löser fastboendes behov av bostäder i en marknad med hög efterfrågan, till exempel effekterna av s.k. boplikt. Stigande fastighetspriser är å andra sidan ett hot mot en levande skärgård då det ökar risken för att bofasta väljer att som tidigare generationer sälja ut sin mark och sina fastigheter till fritidsboende/deltidsboende.

6 6. Återhållsam exploatering hållbar för framtida generationer Exploatering förstör befintliga värden Svartsös särart (Riksintresse i 3 olika hänseenden) är; låg exploateringsgrad, jordbruksbygden och kulturlandskapet. Det innebär att de tydligaste värdena i dagens läge på Svartsö går förlorade vid ytterligare exploatering. Det är unikt med en stor skärgårdsö som bara några mil från storstadens centrum fortfarande speglar seklernas utveckling. Begreppet En Levande Skärgård förutsätter inte exploatering, det förutsätter bevarande. 6.2 Planerad exploatering blir överexploatering En kontinuerlig exploatering pågår redan genom långsam bebyggelsetillväxt i anslutning till befintlig bebyggelse. Alla tankar på planerad exploatering utöver detta är inte förenliga med de mål som finns formulerade om bevarandevärden. 6.3 Exploateringens minsta enhet Vi saknar systemtänkande och helhetssyn i Programmet; till exempel sambandet mellan bebyggelse och exploatering. Vad är exploateringens minsta enhet? Vad förutsätter en skärgårdsvistelse? En nybyggnad på Svartsö innebär: Kommunikation till och från ön dvs ökad trafik; Plats för cykel, moped eller fyrhjuling vid bryggan; Vatten- och avloppsförsörjning; Badplats; Brygga eller båtplats att angöra egen eller besökandes båt; Parkeringsplats och ev. båtplats på fastlandet; ökat fritidsfiske 6.4 En hållbar utveckling respekt för kommande generationer gäller även bebyggelse Med samma logik som man inom miljöområdet arbetar för ett hållbart samhälle, bör man tänka över flera generationer när det gäller exploatering i skärgården. Vår generation skall inte binda upp kommande generationer med åtgärder som är oåterkallelliga. Vilken rätt har vi att kraftigt ändra kommande generationers förutsättningar? Bättre låta dessa generationers idéer forma sin miljö än att vi idag intecknar det utrymme som finns. Självklart är bebyggelse- och miljöfrågor intimt sammankopplade. 7. Avslutning Alla de krav och önskemål som avser skärgården kan inte uppfyllas genom smidiga kompromisser. De långsiktiga intressena måste få företräde, det innebär orättvisor i flera avseenden. Den långsiktiga utvecklingen måste garanteras av kraftfulla politiska beslut samordnade över kommungränserna och koordinerade med övriga insatser för de bofastas möjlighet till kommunal servi ce. Ökad exploatering är en kortvarig lösning av försörjningsfrågan med förödande effekter för skärgårdens miljö, försörjning och rekreationsvärden.

Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö

Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö Värmdö kommun har presenterat ett förslag till skärgårdspolitiskt program. Det övergripande

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Angående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad 2014-05-09 gällande "Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun"

Angående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad 2014-05-09 gällande Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun 1 Aspöja 2014-08-25 Till: Länsstyrelsen Östergötland Naturvårdsenheten 58186 Linköping Från: Aspöja Byalag c/o Helén Forsman Aspöja Östergård 61025 Vikbolandet Angående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad

Läs mer

Landöns Byutvecklingsplan

Landöns Byutvecklingsplan Landöns Byutvecklingsplan 2013 Innehåll BAKGRUND s 3 By och hamn s 3 Natur s 3 Camping s 3 Entreprenörskap s 3 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT s 4 Öppet möte s 4 Bildande av byalag s 6 Handlingsplan s 7 Sammanfattning

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Slutrapport. Projekt: Skärgårdshamnar

Slutrapport. Projekt: Skärgårdshamnar Projektet har delfinansierats av europeiska unionen Regional utvecklingsfonden Mål2 Öarna Slutrapport Projekt: Skärgårdshamnar - småskalig infrastruktur till gagn för utvecklingen av Karlskrona skärgård

Läs mer

Yttrande om samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Yttrande om samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Till Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting Stockholm den 28 november 2008 Yttrande om samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 I Samrådsförslaget

Läs mer

MEDBORGARKRAFTEN I ÄLVSBORG 1(6) EN LEVANDE SKÄRGÅRD och ETT LEVANDE ÄLVSBORG

MEDBORGARKRAFTEN I ÄLVSBORG 1(6) EN LEVANDE SKÄRGÅRD och ETT LEVANDE ÄLVSBORG MEDBORGARKRAFTEN I ÄLVSBORG 1(6) Till Byggnadsnämnden RAPPORT 1:A INFÖR SAMRÅDET AVSEENDE DETALJERAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR SALTHOLMEN-LÅNGEDRAG SAMMANFATTNING EN LEVANDE SKÄRGÅRD och ETT LEVANDE ÄLVSBORG Medborgarkraften

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Miljöenkät inför kommunvalet 2014 1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen

Läs mer

För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening

För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening 1 För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening Inledning Syftet med följande trivselregler är att främja både trivsel, trygghet och säkerhet i Norra Kopparmora. Det är därför angeläget

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen

Läs mer

Utlåtande efter utställning

Utlåtande efter utställning 1 (8) Antagandehandling 2013-06-10 Detaljplan för Södra Kärr m.fl, Torsås kommun, Kalmar län Utlåtande efter utställning Samråd Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 2011-12-05

Läs mer

x Stockholms läns landsting i (s)

x Stockholms läns landsting i (s) x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Utvecklad talan i överklagande

Utvecklad talan i överklagande 2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun Diarienummer: 13SPN/0398 Datum:2013-05-20 Författare: Paula Rönnbäck, Patrik Stenberg Förvaltning/ kontor: SBK/planenhet E-post: paula.ronnback@varmdo.se patrik.stenberg@varmdo.se Förslag på platser för

Läs mer

Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16

Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Gruppen kan tänka sig att detta område utnyttjas för servicefunktioner, ex. förskola. Förskolan får på så sätt närheten till skogen och havet utan att behöva korsa vägen.

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer. Västlänken - Haga C Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer Cykel Västlänkens station vid Haga... Västlänken kommer att ha tre

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan

Läs mer

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Vellinge kommun 235 81 Vellinge SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Falsterbonäsets Naturvårdsförening har tagit

Läs mer

För att få inspiration till våra planförslag har vi valt att studera individuella FALLSTUDIER för att sedan kunna applicera goda exempel på Hasselö

För att få inspiration till våra planförslag har vi valt att studera individuella FALLSTUDIER för att sedan kunna applicera goda exempel på Hasselö 13 FASTUDIER För att få inspiration till våra planförslag har vi valt att studera individuella FASTUDIER för att sedan kunna applicera goda exempel på Hasselö och Sladö. Fallstudierna som vi valt att studera

Läs mer

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun 2016-03-10 1(10) Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt Enligt sändlista Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun Innehåll Beslut om tillfälligt utvidgat strandskydd enligt

Läs mer

Fortsatt arbete enligt skärgårdsprogrammet 2008-2010. Antaget av kommunfullmäktige 211, 2007-11-30

Fortsatt arbete enligt skärgårdsprogrammet 2008-2010. Antaget av kommunfullmäktige 211, 2007-11-30 Fortsatt arbete enligt skärgårdsprogrammet avseende åren 2008-2010 Antaget av kommunfullmäktige 211, 2007-11-30 Sammanfattning. Skärgårdsprogrammet är en av pusselbitarna i kommunens vision om den goda

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Några övningar att göra

Några övningar att göra Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar

Läs mer

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. samt på kommunens hemsida: http://www.oskarshamn.

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. samt på kommunens hemsida: http://www.oskarshamn. Uppdragsbeslut 2010-11-24 Samrådsbeslut 2013-05-14 Utställningsbeslut 2013-10-08 Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö Semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Kulturmiljöenheten FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-05-15 sid 1 (8) 223-6104-01 Enligt sändlista Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken,

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-03-16 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-03-16 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-03-16 STANDARDFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för fritidsbebyggelse vid Nabbo omfattade bl.a. delar av fastigheterna Nabbo 1:51 och 2:1 samt Rådmanby 5:4 och 5:5

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden

Läs mer

DOM 2015-05-20 Stockholm

DOM 2015-05-20 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060102 DOM 2015-05-20 Stockholm Mål nr M 559-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-23 i mål nr M 2810-14, se

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

2013-03-20. Remiss om komplettering av Stockholms läns regionala t rafi kfö rs ö r j n i ngs p rogram

2013-03-20. Remiss om komplettering av Stockholms läns regionala t rafi kfö rs ö r j n i ngs p rogram ÖSTERÅKERS KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-03-20 tn AU 6:9 Dnr. KS 2012/0075 Utdrag: akten, KS Remiss om komplettering av Stockholms läns regionala t rafi kfö rs ö r j

Läs mer

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag 4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar

Läs mer

Ändring av detaljplan Å 57 m.fl., Långasand Hemställan om planläggning. KS 2013-187

Ändring av detaljplan Å 57 m.fl., Långasand Hemställan om planläggning. KS 2013-187 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-11-19 360 Ändring av detaljplan Å 57 m.fl., Långasand Hemställan om planläggning. KS 2013-187 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning

Läs mer

Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270

Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/270 2012-05-21 Kommunstyrelsen Svar på remiss om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport KS-2012/270

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

Förslag till lokala miljömål för Nacka.

Förslag till lokala miljömål för Nacka. 6 (57) 52 Dnr MSN 2012/156-003 Förslag till lokala miljömål för Nacka Beslut Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden beslutar att remittera bifogat förslag till lokala miljömål för Nacka till berörda nämnder i

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

1. Vägarna omfattar även diken, vändplatser, trummor under vägen samt allmänna parkeringsplatser

1. Vägarna omfattar även diken, vändplatser, trummor under vägen samt allmänna parkeringsplatser TRIVSELREGLER I HAMNVIKEN I denna handling sammanfattas vilken verksamhet Hamnvikens samfällighetsförening bedriver och de Trivselregler som föreningens medlemmar har att följa. För de som har tilldelats

Läs mer

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1404-0476 Landstingsstyrelsen Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Planeringens nivåer Kommunen har planmonopol Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Fördjupad översiktsplan Tematiskt tillägg Detaljplan (MBN) Normalt planförfarande Enkelt planförfarande

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Planbeskrivning PLANFÖRFARANDE

Planbeskrivning PLANFÖRFARANDE Samrådshandlingar 1 (6) 2015-06-23 Dnr PLAN.2015.4 Planbeskrivning Ändring genom tillägg till detaljplan för fastigheten ÅKAREN 1 i detaljplan för kv. PANTEN, STALLET, TULLEN m. fl. i stadsdelen Östertull,

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför

SAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför KONSEKVENSER SAMMANFATTNING 92 INLEDNING 94 MILJÖKONSEKVENSER 96 AVSTÄMNING MOT MILJÖMÅL 104 SOCIALA KONSEKVENSER 108 EKONOMISKA KONSEKVENSER 110 OMRÅDESVISA KONSEKVENSER 112 UPPFÖLJNING & FRAMTIDA PLANERING

Läs mer

Anteckningar förda vid sammanträde med Rönnäs fjärdings byaråd i Ullvi bystuga 2007-04-25 kl 19.00 21.45

Anteckningar förda vid sammanträde med Rönnäs fjärdings byaråd i Ullvi bystuga 2007-04-25 kl 19.00 21.45 Anteckningar förda vid sammanträde med Rönnäs fjärdings byaråd i Ullvi bystuga 2007-04-25 kl 19.00 21.45 Närvarande: Aarno Magnusson, Ö Rönnäs Ingemar Blomqvist, Ö Rönnäs Nils-Erik Öman, Kilen Sven-Olov

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

Brygga och bad vid Trinntorp

Brygga och bad vid Trinntorp Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Brygga och bad vid Trinntorp Del av fastigheterna Trinntorp 1:1, Brevik 1:1 och Brevik

Läs mer

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014 Sundsvall behöver ett grönt styre Sundsvall behöver ett grönt styre Miljöpartiets politik vilar på solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, kommande

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Anders Larsson, SLU Alnarp Makten över marken, KSLA, 2014-03-13 Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett

Läs mer

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11 Tvätta & Tömma en studie av förutsättningarna för nyetablering av båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar i Stockholms län Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser

En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser En ökad effektivisering av exploateringsprocessen utifrån intressenternas upplevelser Helena Pålsson Sammanfattning Exploateringsprocessen är en viktig process för samhällsutvecklingen och för effektiviteten

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Turistundersökning Marstrand 2009

Turistundersökning Marstrand 2009 Turistundersökning Marstrand 2009 Undersökning på uppdrag av Kungälvs kommun HHGS HandelsConsulting AB Innehåll 1. Sammanfattning, sid 3-5 2. Inledning och metod, sid 6-7 3. Resultat, sid 8-26 4. Förbättringsområden

Läs mer

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 1 december 2008 Till Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Samt per mail till registrator@fiskeriverket.se Remissyttrande över Fiskeriverkets förslag till Nationell förvaltningsplan

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Detaljplan för Antagandehandling Antagen av Miljö- och Byggnämnden 2001-03-19 Sotenäs kommun, 2004-04-22. Justerad 2004-04-22 Laga kraft 2006-12-07. PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Kungshamn, Sotenäs kommun PLANBESKRIVNING

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer