Moderata Sam lin gspar tiet i Dalarn a. Förbundsstämma 23 april 2016 Tegera Arena, Leksand. Förbundsstämma

Transkript

1 Moderata Sam lin gspar tiet i Dalarn a Förbundsstämma 23 april 2016 Tegera Arena, Leksand Förbundsstämma

2 In n eh ållsför t eck n in g Program 2 Föredragningslista 3 Förslag till procedurregler 5 Ombudsförteckning/Röstlängd 6 Stämmans utlysning 7 Verksamhetsberättelse Fastställande av avgifter 19 Propositioner 19 Motioner 49 Valberedningens förslag 87 P rogram v id för bu n dsstäm m an 09:30 Samling, kaffe Inregistrering 10:00 Förbundsstämman öppnas Förbundsordförande har ordet Stämmoförhandlingarna inleds 12:00 Lunch Ajournering för val av förbundsstyrelse, därefter fortsatta förhandlingar Stämmoanförande Fortsatta förhandlingar ca Stämman avslutas. Kaffe Förbundsstämma

3 Föredragn in gslista 1. Förbundsstämmans öppnande 2. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna 3. Fastställande av föredragningslista 4. Val av sekreterare 5. Val av justerare, tillika rösträknare 6. Fastställande av röstlängd 7. Fastställande av procedurregler 8. Fastställande av förbundsstämmans stadgeenliga utlysning 9. Styrelsens årsredovisning 10. Revisorernas berättelse och fastställande av resultat- och balansräkning Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 12. Fastställande av årsavgifter till förbundet från partiföreningarna för år Förslag från styrelsen (propositioner) 14. Inkomna övriga förslag (motioner) a. Proposition om länspolitiskt program b. Proposition om sjukvårdspolitiskt program c. Proposition om gymnasiesamverkan a. Motion 1: Frekvenser och kortvågsradion b. Motion 2: Om distansundervisning c. Motion 3: Näringslivets inflytande på gymnasieskolans läroplan d. Motion 4: Minimera trösklarna till läraryrket e. Motion 5: Rätt till 50 % föräldraledighet utan föräldrapenning f. Motion 6: Arbetsgivare rätt till ersättning för kostnader i samband med anställds politiska förtroendeuppdrag g. Motion 7: Vätgas som drivmedel h. Motion 8: Prioritering av järnväg i. Motion 9: Nedtrappning av ränteavdraget j. Motion 10: Kunskapsprov i samband med medborgarskap Förbundsstämma

4 k. Motion 11: Kontanthantering i svenska banker l. Motion 12: Vargen i Sverige, ett djurparksdjur? m. Motion 13: Utvisningsbeslut och myndigheters samarbete n. Motion 14: Vallistor i landstingsvalet o. Motion 15: Förstärkt skydd mot ID-kapning p. Motion 16: Höghastighetstågen q. Motion 17: Differentierad kommunalskatt r. Motion 18: Jaktförordningen, 28 s. Motion 19: Behovsprövat barnbidrag t. Motion 20: Barnkonventionen som svensk lag u. Motion 21: Vattenkraftsåterbäring v. Motion 22: Samarbete mellan de nordligaste förbunden 15. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 16. Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och styrelsen 17. Val av ledamöter i förbundsstyrelsen, varav en länsordförande för moderatkvinnornas verksamhet, samt en ersättare för denna 18. Val av två revisorer och ersättare för dem 19. Val av ombud till partistämman med ersättare 20. Val av representation i studieförbundet Medborgarskolan i enlighet med dess stadgar 21. Val av valberedning och ordförande i denna 22. Övriga ärenden 23. Förbundsstämmans avslutande Förbu n dssty relsen föreslår stäm m an beslu ta att fastställa den föreslagna föredragningslistan Förbundsstämma

5 Förslag till procedu rregler 1. Yttranderätt tillkommer alla medlemmar. Alla inlägg sker från talarstolen. 2. Yrkande-, röst- samt reservationsrätt tillkommer ledamöter i förbundsstyrelsen samt anmälda ombud. 3. Begäran om ordet sker skriftligen direkt hos fungerande sekreterare eller ordförande. 4. Yrkande i plenum skall omedelbart - i skriftlig form - lämnas till fungerande ordförande. 5. Förbundsstyrelsens yrkande är huvudproposition. 6. Yrkanden i plenum och/eller motionärens yrkande(n) tas i förekommande fall upp som kontraproposition eller förslag till kontraproposition. 7. Föreligger flera skilda förslag som inte kan sammanjämkas tar stämman först ställning till vilket som skall gälla som kontraproposition till förbundsstyrelsens yrkande. Därefter ställs huvudpropositionen mot kontrapropositionen. Innebär propositionen, som därigenom vunnit majoritet förslag till uttalande eller åtgärd, ställs slutligen proposition på förslaget. Detta blir ja-proposition. Vinner nej har frågan fallit. 8. Begärd votering sker i första hand genom försöksvotering. Om så begärs, av yrkandeberättigad medlem, skall rösträkning genomföras. Votering som gäller personval skall alltid ske med slutna röstsedlar. Därvid skall på valsedeln uppföras exakt det antal namn som valet avser, annan valsedel förklaras ogiltig. 9. Reservation eller anmälan om avvikande mening mot fattade beslut i plenum skall inlämnas skriftligt till fungerande sekreterare senast före stämmans avslutande. Förbu n dssty relsen föreslår stäm m an beslu ta att fastställa de föreslagna procedurreglerna Förbundsstämma

6 Om bu dsför t eck n in g/r östlän gd Förbu n dssty relsen 1. Ulf Berg, Avesta Forts Falu n 2. Malin Höglund, Mora, 3. Carl-Oskar Bohlin, Borlänge 4. Stefan Eriksson, Gagnef 32. Christina Haggren 5. Anna Borgs, Hedemora 33. Annica Alenius 6. Ann-Britt Åsebol, Falun, MQ 34. Björn Ljungqvist 7. Mikaela Nordling, Ludvika 35. Melissa Nunes Johansson (MUF) 8. Gustav Ericsson, MUF 9. Gagn ef Petra Wiklund Fören in garn a 37. Erik Bergman Av esta Johan Thomasson Hedem ora Henrik Hästbacka 38. Fredrik Svensson 12. Maarit Hessling 39. Jonas Fafara 13. Fredrik Wohlfart 40. Jonas Carlgren 14. Måna Hesselrud 41. Tanja Krigsman 42. Nike Borgs Borlän ge Sofia Axelsson 15. Marianne Hagfeldt 16. Camilla Idén Lek san d Annica Hopstadius 44. Johanna Reichel 18. Agneta Nyvall 45. Anne-Lie Stenberg 19. Bo Persson 46. Sebastian Larsson 20. Vello Üprus 47. Mats Stenmark 21. Anna Granlund 22. Ulrik Bergman Lu dv ik a Linda Kardell Broman Falu n HåGe Persson 23. Gunilla Franklin 50. Kjell Israelsson 24. Håkan Hammar 51. Bengt Andersson 25. Mikael Rosén 52. Gaby Back 26. Christer Carlsson 27. Leif Bergh Malu n g- Sälen Mats Dahlberg 53. Utses av styrelsen 29. Filip Jonsson (MUF) 54. Utses av styrelsen 30. Göran Forsén 55. Utses av styrelsen 31. Veronica Zetterberg Förbundsstämma

7 Mora 4 Sm edjeback en Gunilla Spjotgard 64. Lotta Gunnarsson 57. Per Ericson 65. Cecilia Tomtlund 58. Hans-Göran Åhgren 59. Anders Nöjd Säter Utses av styrelsen Orsa Bo Hermansson V an sbro Utses av styrelsen R ättv ik Ulrica Momkvist Älv dalen Agneta Wallander 68. Nils-Åke Norman 63. Fredrik Ollén 69. Kjell Landén Förbu n dssty relsen föreslår stäm m an beslu ta att fastställa röstlängden Stäm m an s u tly sn in g Enligt stadgan ska kallelse sändas ut till partiföreningarna senast åtta veckor före stämman. Årets kallelse skickades ut till föreningarna den 17 december Kallelsen var även publicerad i Dalamoderaten nr 4/2015 Förbu n dssty relsen föreslår stäm m an beslu ta att fastställa förbundsstämmans stadgeenliga utlysning Förbundsstämma

8 Verk sam h etsberättelse 2015 Förbundsstyrelsen för Moderata Samlingspartiet i Dalarna får härmed avlägga verksamhetsberättelse för verksamhetsåret Förbu n dsstäm m a Ordin arie förbu n dsstäm m a hölls i Avesta lördagen den 18 april Stämmotalare var partiordförande Anna Kinberg Batra Förbundsstämman biföll följande motioner som sändes vidare till partistämman: Motion angående grundläggande programmering och datorkunskap i skolan. Motion angående RIT-avdrag. Motion angående utökad rättvis bedömning. Förbundsstämman biföll följande propositioner som sändes vidare till partistämman: Angående bredbands- och mobiltäckning. Angående att normalisera beslutsgången i strandskyddslagstiftningen. Angående Tillväxt och Tillsyn. Angående en besöksnäring som utvecklas i hela landet. Förbundsstämman biföll följande motion från valberedningen: Arbetsordning för förbundets valberedning. Förbu n dssty relse Förbundsstyrelsen valdes vid Moderata Samlingspartiets i Dalarna ordinarie förbundsstämma Förbundsstyrelsen har haft följande sammansättning: Förbundsordförande Ulf Berg Avesta 1:e vice ordförande Malin Höglund Mora, 2:e vice ordförande Carl-Oskar Bohlin Borlänge Ledamöter Anna Borgs Hedemora Stefan Eriksson Gagnef Mikaela Nordling Ludvika Carl Ström Falun Ann-Britt Åsebol MQ-ansvarig Gustav Ericsson MUF-distriktets ordförande Adjungerade ledamöter Peter Vogt Clas Jacobsson Partiombudsman Oppositionsråd i landstinget Förbundsstämma

9 Sam m an träden Förbundsstyrelsen har haft 7 protokollförda sammanträden 30 januari 20 mars 4 maj 14 juni 2 oktober 7 november 7 december Förbu n dsråd, ordföran de- och gru ppledark on feren ser 28 mars förbundsråd 3 oktober förbundsråd R ev isorer Vid den ordinarie förbundsstämman 2015 utsågs följande till revisorer för förbundet: Ordinarie Melker Andersson, Hedemora, verksamhetsrevisor Göran Forsén, Falun, verksamhetsrevisor. Ersättare Bengt Andersson, Ludvika, P erson al Peter Vogt är anställd som partiombudsman med placering i Dalarna. Partiombudsmannen har varit förbundsstyrelsens sekreterare. Lillebil Grass, Avesta är kassör för förbundet. Caroline Willfox är anställd som politisk sekreterare.(barnledig 2015) Besök av partiledn in gen 19 februari Anna Kinberg Batra 9 september Tomas Tobé R egion ala sam arbetet i Sv ealand Samarbetet mellan förbunden i Region Svealand har fortsatt. Partiombudsmännen i samverkande förbund träffas kontinuerligt för att planera och följa upp den gemensamma verksamheten, samt utbyta erfarenheter. Följande gemensamma aktiviteter har genomförts under 2015: 9 maj Konferens för skolpolitiker, Västerås. 19 september Flerlänskonferens, Eskilstuna 14 november Konferens för politiker i socialnämnder, Avesta Förbundsstämma

10 Under året Medlems värvartävlingen Våga Fråga Utbildn in g 12 januari Nymedlemsträff. 4 mars Närverksträff för politiker i social- och omsorgsnämnder. 11 mars Nätverksträff för skolpolitiker 15 april Nätverksträff för kommunstyrelseledamöter 25 april utbildning för föreningsfunktionärer 12 maj Utbildning för web-ansvariga 13 juni Utbildning i skriven kommunikation 20 augusti Träff för medlemsansvariga P artistäm m or Den 10 januari hölls en extra partistämma i Stockholm. Anna Kinberg Batra valdes som ny partiordförande. Den ordinarie partistämman hölls i Karlstad den oktober. Förbundet representerades av: Ulf Berg, Malin Höglund, Carl-Oskar Bohlin, Gustav Ericsson, Ann-Britt Åsebol och Petra Wiklund R ek ry terin gsk om m ittén för rik sdagsv alsedeln. Förbundsstämman valde samtliga föreningsordföranden att utgöra rekryteringskommitté. Kommittén har haft ett första sammanträde den 27 och 28 oktober i Borlänge och Mora. R ik sdagsgru ppen s arbete: Sedan valet 2014 utgörs den moderata dalabänken av Carl-Oskar Bohlin och Ulf Berg. Ulf har under större delen av 2015 tjänstgjort som kommittéordförande för moderaterna i Miljö- och jordbruksutskottet. Vid sidan om den rollen har han också varit moderaternas talesperson i landsbygdsfrågor. I detta uppdrag har Ulf Berg arbetat med politikutveckling och gjort ett stort antal verksamhetsbesök för att stärka moderaternas fråga. Detta har varit ett angeläget arbete med stark koppling till de förutsättningar som råder i Dalarna. Ulf har på ett tydligt sätt arbetat för att medvetandegöra vår egen riksdagsgrupp om behovet av politikutveckling på landsbygdsområdet. Från och med senare delen av 2015 har Ulf Berg tjänstgjort i näringsutskottet och där arbetat med ett annat viktigt område för Dalarnas del, energifrågor. Carl-Oskar Bohlin har sedan valet tjänstgjort i Civilutskottet. Där arbetar han med bolagsrättsliga frågor. Under året har han bland annat arbetat med att utveckla moderaternas syn på den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen och fått igenom förslag som rör förutsättningarna för att starta och driva aktiebolag. Vid sidan om detta har han ingått i en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram nya förslag rörande problematiken med överskuldsättning bland enskilda och företagare. Förbundsstämma

11 Vid sidan om utskottsarbetet har både Ulf Berg och Carl-Oskar Bohlin engagerat sig i flertalet aktuella frågor hemma i Dalarna. I urval nämnas Skatteverkets lokaliseringsorter, Bergsstatens kvarvarande i Falun, Högskola Dalarnas organisering, Dalabanans framtid, Flygplatsbyggnationen i Sälen, rovdjursfrågan med mera. Lan dstin gsgru ppen Landstingsgruppen har haft 6 gruppmöten under 2015, som varit förberedande inför landstingsstyrelsesammanträden. Vid dessa möten har såväl dagsaktuella frågor som mera långsiktiga frågor diskuterat. Gruppen har under året lämnat motioner och interpellationer. De frågor som gruppen har drivit under året är främst hur vi ska komma tillrätta med landstingets ekonomi och kösituationen inom vården. Ledamöter i landstingsgruppen har under året genomfört ett stort antal studie och verksamhetsbesök. Vidare har man deltagit i politikerveckan i Almedalen, olika konferenser och utbildningar samt samverkan med de andra landstingen i Svealandaregionen. Under året har Clas Jacobsson varit gruppledare. Clas Jacobsson och Gunilla Franklin har innehaft tjänster som oppositionsråd. Tjänsten som politisk sekreterare har innehafts av Jenni Sjöblom. Pär Sixtensson har varit gruppordförande och lett det interna arbetet i gruppen. K om m u n ern a I länets kommuner har de moderata grupperna arbetat med olika frågor. De moderata gruppledarna under 2015 var Avesta Johan Thomasson Mora Malin Höglund Borlänge Agneta Nyvall Orsa Bo Hermansson Falun Mikael Rosén Rättvik Peter Jonsson Gagnef Stefan J Eriksson Smedjebacken Lotta Gunnarsson Hedemora Gustav Ericsson Säter Tommy Andersson Leksand Anne-Lie Stenberg Vansbro Karl Björklund Ludvika HåGe Persson Älvdalen Nils-Åke Norman Malung- Sälen Tom Martinsson Förbundsstämma

12 Moderatk v in n orn a Moderata kvinnoförbundet bildades redan Numera är vi ett nätverk Moderatkvinnorna med utrymme för friare arbetsformer och organisation. Moderatkvinnorna leds av en central styrelse. Därutöver består organisationen av länskvinnoansvariga med en egen verksamhet i länet. Huvuduppgiften för verksamheten både lokalt (i varje förening) och centralt är att arbeta politiskt, genomföra utbildningar, rekrytera nya medlemmar och att lyfta fram kvinnliga företrädare och kvinnors aspekter i politiska frågor. På så sätt skapas förutsättningar för ökade insatser av kvinnor i partiorganisationen och förtroendevalda i politiska församlingar. På stämman valdes Ann-Britt Åsebol till ordförande. Under året har det varit ett MQ råd i Stockholm, april, där Linda Kardell Broman deltog samt ett råd 4-5 december där Ann-Britt Åsebol deltog. Malin Höglund har varit ledamot av den nationella styrelsen och avtackades vid årsstämman i april i Stockholm. Focusområden för året nationellt har bland annat varit: - Arbetsmarknad - Internationella frågor - Integration - Försvar I varje förening ska det finnas en Moderatkvinnoansvarig som ordnar träffar för kvinnor i föreningen, kampanjar och arbetar för att kvinnor på lika villkor ska kunna få uppdrag, i kommun och landsting. På länsförbundsnivå har ett antal träffar hållits med inbjudna gästtalare. Vår nya ordförande Annika Engblom gästade Dalarna i november och riksdagsledamoten Marta Obminska i december. Vi har även uppmärksammat att nätverket fyllt 100 år, då Borlängeföreningen stod som värd för ett välbesökt evenemang, där bland annat riksdagsledamoten Maria Abrahamsson berättade om moderata kvinnors historia. En hälsning förmedlades också från vår partiledare Anna Kinberg Batra. Vi har även haft interna möten där vi diskuterat och planerat hur vi ska få fler kvinnliga företrädare i politiken. Dessa planer kommer att intensifierats under de närmaste två åren fram till valet MKF Aktion är M-kvinnornas topputbildning för kvinnor som har högre politiska uppdrag. Utbildningen genomförs under 2 ½ år med sex veckoslutslånga träffar. Utbildningen söks genom förbundet och antagningen görs av den nationella styrelsen. Från Dalarna har vi i stort sett alltid med en eller flera kvinnor till denna utbildning. Förbundsstämma

13 MUF För Moderata ungdomsförbundets verksamhetsberättelse hänvisas till MUF.s årsredovisning. Fören in gar och m edlem stal Förbundet består av 15 partiföreningar med sammanlagt 1021 medlemmar. Detta inkluderar MUF-distriktets föreningar med 221 medlemmar. Förbu n dsk an sliet Förbundets kansli har sina lokaler på Stationsgatan 29 i Borlänge. Vi flyttade till dessa lokaler under våren Vi hade 2015 en total årshyra på kronor, vilket ska jämföras med de kronor vi 2013 betalade för våra lokaler i Falun. Ek on om i Hänvisas till resultat- och balansräkningen samt revisorernas berättelse. Slu tord Förbundsstyrelsen vill börja med att rikta ett stort tack till alla föreningsordförande, förtroendevalda, MUF, vår personal, medlemmar och andra som under 2014 verkat för moderaterna i Dalarna. Rikspolitiken har under 2015 präglats av två stora frågor. Flyktingsituationen som ofta inneburet stora mänskliga lidanden, men som även tvingat fram förändringar i flyktingpolitiken. Regeringen Löfvéns dokumenterat dåliga förmåga att leda landet, med ett Miljöparti som allt som oftast tagit avstånd från fattade regeringsbeslut. På länsnivå har landstingets dåliga ekonomi varit i fokus. Det socialdemokratiskt ledda landstingsstyret visar gång på gång sin oförmåga att leda landstinget Dalarna, vilket går ut över patienterna i Dalarna. Vi moderater måste nu både på länsnivå och på kommunal nivå formulera en politik som vi vill gå till val på Vi måste vidare arbeta hårt med att göra denna politik väl känd bland väljarna. Samtidigt måste vi rekrytera nya politiker som kan vara med och arbeta efter valet. En rimlig målsättning är att vi efter valet 2018 har en moderatledd majoritet i Landstinget Dalarna och moderata kommunalråd i minst fem av våra kommuner. Förbundsstämma

14 Partivänner, nu är det hårt arbete som gäller. Försommaren står för dörren, och då är det kampanj som gäller. Efter den här sommaren ska hela Dalarna veta vad vi moderater står för. Förbundsstyrelsen/Ulf Berg Förbundsstämma

15 R esu ltat - och balan sräk n in g Förbundsstämma

16 Förbundsstämma

17 R ev ision sberättelse Revisionsberättelsen skickas ut separat. Förbundsstämma

18 V erk sam h etsberättelse 2015 Un dersk rifter Falun den 21 mars 2016 Carl-Oskar Ulf Berg Malin Höglund Bohlin Förbundsordförande 1:e v ordf. 2:e v ordf. Ann-Britt Åsebol Anna Borgs Mikaela Nordling Stefan Eriksson Gustav Ericsson Förbundsstämma

19 Fastställan de av årsav gifter till förbu n det för år 2018 Den moderata partistämman i oktober 2011 fattade beslut om att medlemsavgiften per medlem och år till den Moderata riksorganisationen ska vara 140 kronor för åren Länsförbundsstämmorna har de senaste 20 åren fattat beslut om att avgiften till länsförbundet ska vara 25 kronor utöver avgiften till Riksorganisationen. Förbundsstämman har nu att fatta beslut om avgiften för 2018 till förbundet. Med ledn in g av ov an ståen de föreslår förbu n dsst y relsen förbu n d s- stäm m an beslu ta att avgiften till förbundet för år 2018 ska vara 165 kronor per medlem och år, att avgiften för direktansluten medlem i förbundet fastställs till 200 kronor för 2018, samt att rekommendera föreningarna att fastställa en avgift om lägst 180 kronor för motsvarande period. P roposition 1: Län spolitisk t program Valfrihet Inledning Fler a lt er n a t iv leder t ill h ög r e k v a lit et. Den v er k s a m h et s o m in t e h a r en g od k v a lit et, b r a s er v ice och k om p et en t a m ed ar b et a r e k l a- r a r s ig in t e lä n ge i en s it u at ion d är m ä n n is k o r k a n v älja f r it t m e l- la n olik a a lt er n a t iv. Fördelar med valfrihet. När människor får möjlighet att välja får de mer inflytande över sin egen situation. Det är därför viktigt att ge förutsättningar för att ge fler alternativ inom vården, skolan och omsorgen. En sund konkurrens inom välfärdsområdet kommer att skapa en bättre välfärd för alla under förutsättning att kommunen/landstinget har ett fungerande kontrollsystem av kvalitén. Fristående och kommunala utförare ska verka på samma villkor. Möjligheten att välja skola höjer kvaliteten i alla skolor. Dessutom främjas utvecklingen när olika skolor kan välja olika profiler och nya sätt att arbeta med innehåll Förbundsstämma

20 och pedagogik. För att valfriheten ska bli verklig krävs lättöverskådliga jämförelser mellan de olika typer av tjänster som kommunen eller andra aktörer tillhandahåller. Det ger också fler alternativa arbetsgivare. För dem som arbetar inom dessa områden kan kommunerna exempelvis via en guide, hemsida eller annan kanal erbjuda information kring faktorer som kvalitet på mat, social gemenskap, personalens bemötande eller andra faktorer. Vi vill att varje person ska känna att han eller hon styr över sin egen vardag. Det innebär bland annat att flytta beslut från politikerna till medborgarna. Va l- frihet, till exempel när det gäller offentligt finansierade välfärdstjänster, ger människor möjlighet till ökat inflytande över sin egen situation. Vi tycker att alla beslut ska fattas så nära de människor som påverkas som möjligt och står bakom det kommunala självstyret. Vi moderater anser att rätten att välja vård, skola och omsorg är en viktig del av svensk välfärd. Men samtidigt är det viktigt att det finns klara och tydliga regler vad som gäller för dem som startar företag inom välfärdssektorn. Skatt e- betalarnas pengar ska användas på bästa sätt. Det finns många olika sätt på vilket kommuner och landsting kan förbättra välfärdssektorn genom att ge medborgarna olika slags möjligheter att själva välja vilken vårdgivare man vill gå till när man blir sjuk, vilken skola eleverna och deras föräldrar ska välja och vilken omsorg man vill ha då man behöver den. Att underlätta för privata aktörer att etablera sig inom kommunen/landstinget är viktigt. Det kan vara genom att kommunens näringslivskontor hjälper till med lokalisering av verksamheten. Man kan också samlokalisera olika verksamheter som kan vara gemensamma för kommunen och den privata aktören, t ex vissa skollokaler inom skolområdet, laboratorieverksamhet inom vårdsektorn etc. Specialutbildad personal skulle kunna tjänstgöra på flera enheter såväl kommunal som inom privat sektor. Det finns även andra möjligheter för kommun/landsting att erbjuda olika slags val för medborgarna; det kan vara genom intraprenader eller avknoppningar av verksamhet. Privata utförare kan även vara kooperativ på olika sätt. Erfarenheterna av privata utförare har visat att de oftast har kortare beslutsv ä- gar och nöjdare kunder. Vi vill Att Dalarnas invånare själva ska kunna välja skola åt sina barn. Att Dalarnas invånare själva ska kunna välja förskola åt sina barn Att Dalarnas invånare själva ska kunna välja äldreomsorg Att Dalarnas invånare själva ska kunna välja sjukvård Att Dalarnas invånare själva ska kunna välja hemtjänstutförare Förbundsstämma

21 Att kommuner och landsting aktivt underlättar för privata utförare att etablera sig. Besöksnäring och Kultur Besöksnäring som utvecklas i hela landet. Besöksnäringen är viktig för Sverige och den bör erkännas som en av våra basnäringar. Exemplen på hur små entreprenörer ensamma eller tillsammans varit med och skapat besöksdestinationer som är kända långt utanför Sveriges gränser är flera stycken, men de behöver bli fler. Besöksnäringen är arbetskraftsintensiv och många unga och nyanlända till Sverige tar idag sitt första steg in i yrkeslivet genom denna bransch. Det är viktigt att politiken ser detta och gör stora ansträngningar för att besöksnäringen kan växa. Denna proposition gör inte anspråk på att ha alla svar, men att försöka peka ut en riktning för hur svensk besöksnäring ska kunna växa i hela landet. Med Sveriges storslagna natur finns i besöksnäringen en potential att skapa jobb och tillväxt i hela landet. De senaste årens utveckling för besöksnäringen visar dock att det krävs en aktiv politik om besöksnäringen ska kunna bidra till att jämna ut tillväxttal mellan storstäder och landsbygd och glesbygd. Turismens tillväxt är nämligen inte jämt fördelad i landet, utan sker idag i huvudsak i storstadsområdena. Inte sällan omnämns i politiska sammanhang turismen och besöksnäringen som landsoch glesbygdens räddning i termer av en ekonomisk kraft som kan få det lokala näringslivet att blomstra. På många håll ser dock verkligheten inte ut sådan idag. För att besöksnäringen och turismen faktiskt ska generera stora tillväxttal även utanför de redan idag etablerade besöksområdena krävs en aktiv politik på i huvudsak fyra områden: Infrastruktur Utbildning och forskning Produktutveckling Fortsatta reformer för ökad sysselsättning. Infrastrukturen som krävs för fler jobb i besöksnäringen. I själva ordet besöksnäring framgår tydligt vad allt i grunden vilar på. Ett besök. För att besöka Dalarna såväl som alla andra platser i världen krävs en infrastruktur. Antalet besök en region erhåller korrelerar naturligtvis bland annat med hur enkelt det är att ta sig dit eller därifrån. För att besöksnäringen ska kunna utvecklas med full kraft bortom storstäderna krävs en förstärkt infrastruktur. Utan god tillgänglighet begränsas besöksströmmarna kraftigt till närområdet till de stora infrastrukturnaven. Flyg till Dalafjällen är exempel på en nysatsning med politiskt stöd, som kan få stor betydelse för att förbättra lönsamheten och jämna ut säsongssvackorna i fjällturismen i Dalarna. Genom att skapa ett nytt infrastrukturnav in i vinterturismens hjärta tillgängliggör man på allvar en helt ny Förbundsstämma

22 exportmarknad för en gren av besöksnäringen som länge brottats med att den svenska marknaden är mättad. Tillgänglighet handlar också om hur enkelt det är att finna produkten och att boka den. Här finns fortfarande mycket att göra. Många gånger är informationen på internet för besöksdestinationer osammanhängande och saknar helhetsgrepp. Samordningen mellan olika aktörer saknas ofta. Även om det allmänna inte ska stå som huvudman för besöksplattformar på nätet bör det allmänna bidra med samordning och ibland tydligare kravställande. I ett brett perspektiv börjar nämligen infrastrukturkedjan och mötet med Sverige ofta på en hemsida eller i en app hos den som överväger att förlägga ett besök hit. Hela kedjan bör fungera för att Sveriges besöksnäring ska kunna växa. Utbildning och forskning Vi bör bli bättre på att utbilda mot arbetsmarknadens behov inom besöksnäringen. Med bättre och mer ändamålsenlig utbildning kan besöksnäringen också i högre grad utveckla sina produkter. Såväl högskola/universitet som yrkeshögskoleutbildningar bör bli bättre på att lyssna till vad som efterfrågas av branschen. Samordning mellan näringsliv och utbildningsinstitutionerna är väsentligt. I Dalarna, som idag utgör det största besökslänet utanför storstäderna, finns ett etablerat arbete med detta. Forumet heter Besöksnäringscollege Dalarna Denna modell skulle tjäna som en god modell för ett nationellt försök att bättre samordna näringsliv och utbildningsinsatser inom besöksnäringssektorn. Produktutveckling Idag läggs stora summor pengar från det offentliga på innovationsansträngningar, detta bör också tydligt komma besöksnäringen till del. För att locka fler kapitalstarka utländska besökare bör kvaliteten på besöksnäringens produkter öka. Bilden av turism på landsbygden sommartid reduceras ofta till en kaffestuga. Den bilden bör delvis ersättas med nya företag som erbjuder nya produkter och specialiserad personal med hög kunskapsnivå. En veckas resa till en camping med tillhörande fiskekort är exempelvis en produkt med ett relativt lågt förädlingsvärde. En veckas resa med fiskeguide som lär ut torrflugfiske och tar besökarna med på naturupplevelser i en vildmark som saknar motsvarighet i många delar av Europa är exempel på produkt i samma kategori där förädlingsvärdet är betydligt högre. Mer avancerade produkter når ut längre ut i världen och kan bidra till fler jobb utanför storstäderna i Sverige. För att besöksbranschen ska bli mer exportmogen på flertalet destinationer utanför storstäderna krävs ett helhetsgrepp kring destinationen. Det handlar om allt från osammanhängande informationsgivning över internet till bristande språkkunskaper för att hantera en allt större potentiell marknad som inte i första hand talar engelska. Förbundsstämma

23 Dalarnas kulturarv En exportprodukt med rätt förutsättningar. Dalarna har ett rikt kulturarv såväl inom både konst och scen. Tyvärr reducerar vi ofta diskussionen kring kultur till att gälla offentliga institutioner med en tämligen begränsad självfinansieringsgrad. Visst är det länskulturbidrag landstinget ger till ett fåtal aktörer varje år till del en viktig fråga. Men kulturbegreppet måste göras större än så. I Dalarna finns en lång rad kulturyttringar som bedrivs och fungerar utan offentliga ekonomiska tillskott. Dans, musik, teater, bygdespel för att nämna några exempel. En del av denna verksamhet har mer ideella inslag medan andra vilar på mer eller mindre kommersiell grund. Vi behöver bli bättre på att se kulturen som en del av vår besöksnäring och underlätta för det kulturutbud som försöker klara sig kommersiellt utan offentligt stöd. Åtgärder för fler i jobb. Vad som nämnts ovan rörande utbildningsinsatser, infrastruktur, produktutveckling och samordning utgör i sig självt jobbskapande åtgärder rätt hanterade. Vid sidan om detta behövs också åtgärder för att minska trösklarna in på arbetsmarknaden genom att sänka företagens kostnader för anställningar. Alliansregeringen har framgångsrikt genomfört reformer med både nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och sänkt restaurangmoms. Detta har skapat tusentals arbeten, framför allt för unga, i besöksnäringen som är väldigt arbetskraftsintensiv. Fortsatta reformer på detta område bör fortsätta för att ge besöksnäringen såväl tjänstesektorn i stort bättre villkor. Sänkningen av restaurangmomsen har varit en lyckad reform både i avseendet att det har skapat fler arbetstillfällen inom besöksnäringen samtidigt som det har sänkt tröskeln in på arbetsmarknaden för bland annat unga. Besöksnäringen har en enorm potential i att vara vägen in på den svenska arbetsmarknaden för stora grupper som idag har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Besöksnäringen är långt ifrån homogen i sitt arbetskraftsutbud. Här samsas högkvalificerade jobb med många enkla jobb utan formella förkunskapskrav. Om trösklarna in på arbetsmarkanden kunde sänkas väsentligt skulle besöksnäringen såväl som personer med svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden gå en betydligt ljusare framtid till mötes. I stort måste det handla om en liberalisering av reglerna som omgärdar anställning i denna del, men framför allt om riktade skattesänkningar som gör den att kostnaden för lågkvalificerade arbeten sjunker utan att köpkraften hos dessa löntagare minskar. Flertalet aktörer inom besöksnäringen är små. Ofta rör det sig om enmansföretag eller företag med ett fåtal medarbetare. Många av dessa upplever samhällets krav på deras verksamhet som orimlig. Det mest kända exemplet gäller fäbodbrukaren som förväntas ha ett elektroniskt kassaregister på en fäbod som saknar både elektricitet och mobiltäckning. Dessa små aktörer ska inte behöva uppleva att de måste lägga mer tid och kraft på att leva upp till olika bestämmelser än på den egentliga verksamheten. Här måste Förbundsstämma

24 samhället bli smidigare. Alla stora företag har varit små en gång! Vi vill Att kostnaden för enkla jobb anpassas så att besöksnäringen kan anställa fler. Att kulturen betraktas som en del av besöksnäringen Att infrastrukturen byggs ut så att besöksnäringen kan fortsätta att utvecklas. Att högskolans och gymnasieskolans utbildningsutbud innehåller komponenter som gynnar besöksnäringens utveckling. Att regelverket anpassas så att små aktörer inte ska behöva uppleva att byråkrati och regelverk kräver mer tid än företagets verksamhet. Villkor för företagande. Inledning. Goda relationer mellan kommun och näringsliv är A och O för ett bra företagsklimat. Ett förbättrat företagsklimat. Vi har i våra samtal med företagare erfarit att de i många kommuner upplever att relationen mellan kommun och företag inte är den bästa. Det saknas intresse och engagemang från kommunen för företagsfrågor. Bemötandet är inte heller det bästa överallt. Varken privatpersoner eller företagare ska behöva uppleva ett dåligt bemötande eller engagemang. Förändringar av detta kräver inga materiella investeringar utan det handlar om en inställning till uppdraget. De infrastrukturfrågor som företagarna tagit upp med oss behandlas i andra avsnitt. Kommunala upphandlingar lyfts fram som ett problem. Upphandlingarna upplevs ofta som alltför komplicerade och omfattande för ett litet företag. Upphandlingar måste utformas så att de inte exkluderar små lokala företagare. Besöksnäringen pekar på att den höjda arbetsgivaravgiften för ungdomar gör det svårare att anställa ungdomar som saknar erfarenhet. Rekryteringssvårigheter och stora kommande pensionsavgångar, både bland företagare och anställda pekas ut som viktiga utmaningar. En kommun som upplevs som attraktiv att bo i har naturligtvis lättare att locka till sig nya invånare. Kraven på effektivisering handlar ofta om ekonomi. Det är på landsbygden som vi kan hitta lägre lokal- och lönekostnader. När statliga verk läggs ner försvinner in- Förbundsstämma

25 tressanta arbeten och det blir svårare att locka hem de välutbildade ungdomarna som vi uppmuntrat att utbilda sig på annan ort. Statliga jobb blir mer populära. En fjärdedel av högskolestudenterna vill jobba statligt, trots att myndigheterna bara står för 5 % av arbetsmarknaden. Skogen och malmen kommer under överskådlig framtid att vara viktiga beståndsdelar i Dalarnas näringsliv. Vi vill värna möjligheterna att förädla dessa resurser, och underlätta för dem som arbetar med detta. Det innebär bland annat att vi vill korta de orimligt långa ledtider som idag bland annat innebär att det kan ta upp till sju år för att kunna starta gruvbrytning. Handläggning av tillståndsärenden mm måste skötas så att en entreprenör kan starta sin verksamhet under rimliga villkor. Moderaterna i Dalarna vill förenkla vardagen för våra duktiga företagare. Tillsynen av företagare och företag ska stärka näringslivet, inte ta kraft från verksamheten. Moderaterna i Dalarna vill lyfta fram en modell som drivs av Rättviks kommun. Rättviksmodellen Tillväxt och Tillsyn bygger på synen att det mest effektiva sättet att utöva tillsyn är att hjälpa företagen att göra rätt. Inte byråkratiskt regelrytteri. Konceptet ger utrymme för möten, det skapar dialog, vilar på kommunikation och går ut på att ta fram nya modeller för hur kommunen kan säkerställa kvalitet, säkerhet och miljö i hand med ett gott företagsklimat Vi vill Att den politiska ledningen i kommunen klart och helhjärtat prioriterar företagsfrågor och upparbetar goda relationer mellan kommun och företag. Detta handlar om attityder och respekt för företagarnas verksamhet. Att kommunala upphandlingar utformas så att även mindre, lokala företag kan konkurrera. Att arbetsgivaravgiften för ungdomar sänks. Att skolornas studie- och yrkesvägledning i sitt uppdrag verkar utifrån kommande rekryteringsbehov hos näringslivet. Infrastruktur En viktig faktor för landsbygden är infrastruktur. Främst vägar och bredband. Närhet till väl fungerande järnväg för både gods och persontrafik ett måste. Det är vår uppfattning att det blir betydligt bättre utfall att investera i vägar och järnvägar i hela landet. Förbättrad tillgänglighet till och från våra stora internationella flygplatser är också nödvändiga för att den svenska besöksnäringen ska kunna bli mer exportinriktad. Här är järnvägsförbindelser och vägstandard centrala områden för att turismen skall kunna utvecklas mer positivt även utanför storstäderna. Turismens fortsatta tillväxt bygger i stor utsträckning på att vi kan locka fler utländska besökare till Sverige. Förbundsstämma

26 Restider är ett centralt begrepp när människor planerar hur och var man förlägger resor såväl i tjänsten som på fritiden. Med en kortad restid till och från Dalarna till de stora infrastrukturnoderna kommer flödet av besökare att öka. Därför bör just detta vara en prioriterad satsning på infrastrukturområdet. Vägar Dalarna behöver ett väl fungerande vägnät av flera anledningar: Länet är stort till ytan, (drygt kvadratkilometer) med befolkningen spridd över hela ytan. Detta innebär att länets invånare är beroende av bilen som främsta transportmedel, och behöver följaktligen ett vägnät av god kvalitet. Av samma anledning behöver länets näringsliv bra vägar för sina transporter. Framförallt skogsindustrin är helt beroende av ett fungerande vägnät. Dalarna är landets tredje största besöksregion. Den överväldigande majoriteten besökare kommer med bil. Järnväg Dalarna är ett av Sveriges mesta exportlän. Basindustrins produkter likaväl som höförädlade produkter från exempelvis ABB ska fraktas från olika delar av Dalarna ut i hela världen. Bra järnvägsförbindelser till exporthamnarna är därför ett måste för vårt län. De är viktigare än snabbtågsförbindelser mellan vissa storstäder. Med en väl fungerande Dalabana ökar också möjligheterna att arbetspendla till exempelvis Mälardalen. Vi är därför djupt bekymrade över de signaler som komit angående uteblivna investeringar längs Dalabanan. Flyg Regionala flygplatser behövs för snabba transporter och för att besöksnäringens gäster enkelt ska kunna nå sina destinationer. Vi vill stimulera en ökad samverkan mellan lokala och regionala aktörer inom näringsliv och övriga samhället för att kunna värna de mindre flygplatserna. Moderaterna i Dalarna ställer sig bakom projektet med en fjällnära flygplats i Sälenfjällen eftersom detta skulle bredda upptagningsområdet för den viktiga besöksnäringen i nordvästra och norra delen av länet. Energi En säker och stabil tillgång på elektrisk energi, ofta med hög förbrukning under vissa perioder är helt avgörande för länets tunga industri. Industrin är beroende av trygga och säkra elleveranser till rimliga priser och långsiktigt förutsägbara villkor. Förbundsstämma

27 Företag och medborgare i länet är också beroende av säkra elleveranser under samma förutsättningar, detta då många bor och är verksamma på landsbygden med de utmaningar det innebär. IT-infrastruktur - bredband En väl fungerande IT-infrastruktur med tillgång på bredband och mobilnät med bra bandbredd och prestanda är helt avgörande för länets fortsatta utveckling. Det gäller alla delar som industri, företag, skola, offentlig förvaltning och individer. Företag och individer är beroende av bredband då allt mer tjänster använder sig av nätet. Bredband är även viktigt för distansarbete och distansstudier för medborgarna. Bredbandsutbyggnaden är en viktig del för att förbättra tillväxtklimatet för landsbygden. Moderaterna i Dalarna anser att målet måste vara 100 % bredband senast 2025 och inte låta sig nöjas med 90 %. Det skall finnas ett mobilt bredband som har god täckning. Avveckling av kopparnätet är helt oacceptabelt innan det finns ett väl fungerande alternativ. Det är under all kritik att staten tillåter att detta får ske. Transporter Kilometerskatter och motsvarande är ett hot mot länets industri. Länets stora industrier konkurrerar på en stenhård internationell marknad, och får inte belastas med avgifter som deras konkurrenter slipper. Vi vill Ha en väl utbyggd infrastruktur bestående av vägar, järnvägar och bredband, vilket är en förutsättning för en arbetande landsbygd. Ha regelförenklingar och sänkta skatter som ger möjligheter för det småskaliga näringslivet att verka och utvecklas. Se ett lokalt perspektiv som möjliggör ett attraktivt boende och en meningsfull fritid Att den fasta telefonin ska vara kvar till dess att ansvarig operatör kan säkerställa att annan teknik verkligen finns på plats och fungerar. Att alla hushåll ska ha tillgång till bredband, antingen via fiber eller mobila lösningar. Att utbyggnaden av mobilnät fortsätter och intensifieras. Att möjligheten att öka ersättningen till lokala vägföreningar utreds. Att de lokala förutsättningarna vid utvidgning av kollektivtrafiken ska vara vägledande. Att ett gemensamt nationellt biljettsystem i tåg- och kollektivtrafiken införs som underlättar arbetspendling och resor mellan länen. Förbundsstämma

28 Att tillgången till lokala flygplatser säkerställs i Dalarna. Att Dalabanan utvecklas så att restiden mellan Dalarna och Stockholm avsevärt förkortas. Landsbygdsfrågor Inledning. Utmaningen för Dalarnas landsbygd ser inte lika ut oavsett var man kommer. Därför kan inte heller åtgärderna se lika ut. Landsbygd nära större tätorter klarar sig betydligt bättre än landsbygd som är glest befolkad långt ifrån närmaste tätort. Vi moderater tror inte att bidrag skall lösa de problem som finns. Det finns många bevis på att om jordmånen är den rätta så får kreativa människor det att växa. Urbaniseringen är tydlig och ofta framstår det som om landsbygden avfolkas. Det är inte en korrekt bild. Det finns många sätt att indela landsbygd. Men ser vi till Jordbruksverkets sätt så fanns det knappt 3 miljoner innevånare på landsbygden 1950 och i stort sett lika många idag. Staden har blivit normen. Men det är inte bara flytten till huvudstaden som är urbaniseringen. Flytten sker till länscentra och i kommunen är det ofta den största tätorten som är vinnaren. Många pekar på att det inte behöver vara negativt för vår tillväxt. En väl fungerande infrastruktur är livsnödvändig för all verksamhet på landsbygden. Läs mer om detta under avsnittet Infrastruktur. Mobilt bredband kan inte ersätta ett fast fibernät, men kommer att behövas i många sammanhang på landsbygden. Skördaren i skogen behöver kontakt för att få apteringsuppgifter så timret kan anpassas till sågverkets behov, skotaren för att redovisa framkörd mängd. Detta ger sedan omedelbara uppgifter till transportledaren att det finns en mängd att hämta för en lastbil. Strandskyddet är ofta ett svart skynke när det gäller att få till attraktivt boende på landsbygden. Trots att riksdagen vid två tillfällen beslutat om förändrade strandskyddsregler har det ofta i praktiken gått i motsatt riktning. Vi anser att lagstiftningen helt bör göras om. Goda villkor för arbete, företagande och boende. En förutsättning för att Dalarnas landsbygd ska blomstra är att företag och näringsverksamheter tillåts leva, i kombination med att stat och kommun säkerställer goda utbildningsmöjligheter för unga. Förbundsstämma

29 Landsbygdsföretag i Dalarna som producerar livsmedel måste ges större möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Kommuners och länsstyrelsernas tillsyn av jordbruk är viktig, men när sedan offentliga upphandlingar genomförs så ställs så låga krav att en svensk livsmedelsproducent skulle få böter och djurförbud om de skulle producera livsmedel med så låga krav. För att finna nya vägar för att underlätta för småföretagare att verka på mindre orter och på landsbygden i Dalarna anser vi att staten ska våga låta Dalarnas län prova en ny modell för hur arbetsgivaravgiften tas ut. I Norge har norska staten provat en modell som bygger på att staten tar ut olika arbetsgivaravgifter i olika delar av landet för att skapa bättre förutsättningar för småföretagare. Moderaterna i Dalarna vill att regeringen utser Dalarnas län till försökslän för en sådan modell. Företagare på Dalarnas landsbygd försörjer sig ofta genom att bedriva flera olika typer av verksamheter. För dessa företagare är det viktigt att regelverken som styr deras verksamhet i större utsträckning stöder deras verksamhet. Många av Dalarnas företag är enmansföretag som inte genererar tillräcklig med inkomst på årsbasis. Men två halvtider i två olika företag gör det möjligt för många företagare att få vardagen att någorlunda gå ihop. Moderaterna i Dalarna vill arbeta för regelförenklingar och avskaffandet av regler som sätter käppar i hjulen för företagare som har flera jobb. För att ta tillvara landsbygdens viktigaste tillgång, ungdomar med framtidstro, vill Moderaterna i Dalarna att regeringen tillsätter en utredning för att utreda hur ett system för avskrivning av studieskulder för människor som väljer att bo och arbeta på landsbygden skulle kunna utformas. Dalarnas landsbygd har väldigt mycket att erbjuda men kan inte konkurrera i fråga om lön med större städer. Skogen sysselsätter många på Dalarnas landbygd. Det är viktigt att vi moderata politiker säkerställer att skogen även fortsättningsvis är en viktig del av sysselsättningen på landsbygen. Moderaterna i Dalarna kommer att arbeta aktivt för att underlätta för företag som vill utveckla skogsnäringen. Vissa delar av Dalarna har stora problem med stickmygg. För att lösa situationen krävs ett upprättande av ett långsiktigt fungerande regelverk och arbetssätt för att få bukt med problemen. Här måste staten ta sin del av ansvaret. Vi vill att de hinder som idag hindrar företagare från att bedriva flera olika typer av verksamheter identifieras och tas bort. att möjligheten att införa differentierade arbetsgivaravgifter på Dalarnas landsbygd ses över. Detta i syfte att skapa bättre förutsättningar för Dalarnas småföretagare. utreda och se över möjligheterna till avskrivning av studieskulden för människor som väljer att bosätta sig och arbeta på Dalarnas landsbygd. Förbundsstämma

30 att regelverken som styr de lokala producenternas verksamheter i framtiden utformas så att det ska vara lätta att följa. att statens myndigheter, Landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner vid upphandlingar av livsmedel ska kräva att produktionen skett med likvärdiga krav som gäller för svensk livsmedelsproduktion. att regelverken som styr de lokala producenternas verksamheter i framtiden utformas så att det ska vara lätta att följa. att en länsstyrelse får överta allt ansvar för handläggningen och genomförandet av bekämpningen av stickmygg. Människorna och rovdjuren. Det är viktigt med en levande natur och ett rikt djurliv i Sverige. Moderaterna i Dalarna vill att fler beslut ska tas nära de människor vars vardag påverkas av rovdjuren. Förvaltning av vilda djur måste ske i större samklang med de människor som är närmast berörda. Det kan ske i enlighet med långsiktiga förvaltningsplaner som tar hänsyn till sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. En sådan förvaltning skapar förutsättningar för att värna Sveriges långa jakttraditioner och samtidigt ha livskraftiga stammar av vilt och rovdjur. Vad gäller EU:s roll i svensk rovdjurspolitik har vi även här sett en utveckling som inte gynnar arbetet med att uppnå acceptans för den svenska rovdjurspolitiken. Moderaterna i Dalarna anser därför att förvaltningen av rovdjur är en nationell angelägenhet. Regelverk om förvaltning av våra svenska rovdjur ska beslutas av Sveriges Riksdag. Människorna på Dalarnas landsbygd ska känna förtroende för rovdjurspolitiken. Regelverket för skyddsjakt, rätten att försvara sig själv och sina djur från rovdjur, ska vara rakt och enkelt. En effektivare Länsstyrelse med kompetensen samlad på ett ställe är en del i detta. Fäbodbrukare, fårägare m.fl. har vittnat om hur de drabbats av rovdjursangrepp. När rovdjuren angriper tamdjur måste åtgärder få vidtas. Skyddsjakt är en del av förvaltningen av vilda djur. Skyddsjakt används när ett specifikt djur orsakar problem för exempelvis människor, odlingar, egendom, andra djur eller växter. Skyddsjakt i Sverige fungerar ofta bra, men besluten kring skyddsjakt tar ibland för lång tid och grundas på otydliga kriterier. Tidsfristerna för överklagande av skyddsjakt måste vara så strama att den drabbade verkligen har möjlighet att skydda sina djur. Möjligheten till skyddsjakt när rovdjur kommer in på den egna tomten måste utökas. Vi vill inte se rovdjur i våra bostadsområden. Förbundsstämma

31 Jakten har funnits lika länge som människan och för människor som valt att bo och arbeta på Dalarnas landsbygd är jakt och rekreation viktiga orsaker till varför de valt att bo på landet. Moderaterna i Dalarna ser med allt större frustration på att vargstammen kraftigt ökar. Känslan av otrygghet bland människor på landsbygden måste tas på allvar. Vi vill se en utveckling där andra värden än plånboken avgör jaktmöjligheterna på landsbygden. Därför vill vi att statlig mark som upplåts för jakt ska ha rimliga arrendepriser för de som bor på Dalarnas landsbygd. Sändare på vargar borde kunna öka acceptansen för dessa. En jägare som vet var vargarna befinner sig kan avgöra om det är säkert att släppa sin hund eller ej. Fårbonden har möjlighet att se när det behövs förstärkt skydd för fåren. Vi vill att det lokala perspektivet ska vara avgörande för rovdjursförvaltningen. att alla regelverk som rör förvaltningen av våra rovdjur ska beslutas av Sveriges Riksdag. att det kommunala självstyret gentemot Länsstyrelsen Dalarna stärks. att alla jaktfrågor ska samordnas under en gemensam myndighet att tidsfristerna vid överklagande av skyddsjakt ska stramas upp att möjligheterna till skyddsjakt på den egna tomten ökas att statlig mark som upplåts för jakt ska ha rimliga arrendepriser för människorna som bor på Dalarnas landsbygd Jordbruket Svenskt jordbruk skall ses i ett globalt perspektiv. Sedan EU inträdet har svensk politik i stort sett bortsett från att vi finns på en global marknad. Talet om att avskaffa de olika stöd som finns understryker att beslutsfattare fortfarande inte insett vad EUinträdet medfört. Moderaterna ser gärna att jordbrukssubventionerna avskaffas, men det kan endast göras om EU och andra länder med samma stöd går samma väg. Det är naivt att tro att svenskt jordbruk skall överleva på en konkurrensutsatt marknad om politiken inte ger vårt jordbruk liknande förutsättningar. Ett avvecklat beteskrav till förmån för miljöstöd för betande djur är att föredra. I Dalarna behöver vi vårt öppna landskap. Besöksnäringen är viktigt för vår sysselsättning och ett Dalarna där skogen tagit över åkermarken är ingen utveckling vi moderater vill se. Betande djur ger öppna landskap. Betande djur ger hagmarker med höga naturvärden. Ett tekniskt utvecklat jordbruk med GPS styrd gödsling ger vinnare i klimat och ett lönsammare jordbruk. Skatt på handelsgödsel är fel väg att gå. Kommande 40 år skall det produceras lika mycket livsmedel som det gjort sammanlagt 8000 år till- Förbundsstämma

32 baka. Så marknadsutsikterna är goda, därför vill vi att Dalarnas företagare inom jordbruksnäringen skall vara en del av en ökad livsmedelsexport. Det har alltid funnits dagar där skolmaten varit köttfri, låt oss fortsätta på den vägen utan politisk klåfingrighet. Hästgårdar utgör ett växande inslag i det svenska jordbrukslandskapet. Förutom att de är en viktig förutsättning för landets rid- och travsport, så bidrar hästarna till att hålla landskapet öppet. Hästgårdarna skapar även värdefulla jobb på landsbygden. Vi vill Att svenskt jordbruk ska ha möjligheter att konkurrera på en global marknad. Att ett miljöstöd för betande djur införs. Behovet av en god statlig och kommunal grundservice. Oavsett var man bor i Dalarna är det viktigt med tillgång till en god social service, trygghet och fungerande sjukvård med mera. Moderaterna i Dalarna vill framhålla vikten av att det ska finnas en god statlig och kommunal grundservice på Dalarnas landsbygd. För att underlätta situationen för dem som valt att bosätta sig på Dalarnas landsbygd och som kan ha långt till exempelvis sjukhus eller brandstation ska det finnas möjlighet att samverka över nations- och länsgränserna och med andra samhällsaktörer (exempelvis försvaret) för att säkerställa tillgången till helikoptrar för exempelvis sjuktransporter eller för räddningsinsatser. Bristen på boenden för äldre är ett stort problem för många kommuner i Dalarna. Moderaterna i Dalarna vill att tillgången till goda och endamålsenliga äldre- och demensboenden ska öka på landsbygden. Samtidigt framhåller vi att dessa boenden ska anpassas efter människors behov och inte tvärt om. En del i detta är att vi vill möjliggöra att det skapas fler trygghetsboenden/seniorboenden. Skolor och förskolor ska finnas där människor bor. Alternativa driftsformer som exempelvis föräldrakooperativ och friskolor kan erbjuda denna service även där barnantalet är lågt. Statliga myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan upprätthålla en god service på landsbygden med hjälp av mobila enheter. Då bör de kunna täcka en mycket stor del av länet. Polisen Som ett led i förbättrandet av den statliga grundservicen är det viktigt att förstärka de polisiära insatserna på landsbygden. Väljer människor att bosätta sig på Dalarnas landsbygd så ska de ha vetskapen om att de vid ett nödläge kan ringa exempelvis polis eller ambulans och få hjälp inom rimlig tid. Därtill är det också viktigt att Förbundsstämma

33 civilsamhället samarbetar med polisväsendet, landstinget och försvarsmakten i arbetet med att skapa både säkerhet och trygghet för människorna på Dalarnas landsbygd. Kommunpoliserna har nu under hösten börjat komma på plats och det är nu viktigt att de är tillgängliga och effektiva i sitt arbete. De medborgarlöften som ges är viktiga att uppfyllas av flera parter. När det gäller vanlig polisiär verksamhet är det viktigt att vi får flera synliga poliser på gator och torg. För att vi ska kunna få flera poliser till Dalarna så måste fördelningen ses över. Vi bör se över transporter av ungdomar, psykiskt sjuka osv som idag tar mycket tid från den polisiära verksamheten. Med den flyktingsituation som vi har idag så placeras många på orter där det finns få eller inga poliser. Detta ställer till problem vid bråk och dyl. Statliga jobb i hela Dalarna. Några nedslående exempel: Skattekontoret i Mora lades ner och verksamheten flyttades till Falun. Ett flertal polisstationer har stängts, tex. i Hedemora Numera finns tingsrätter enbart i Falun och Mora Kronofogden har flyttat bort från Avesta Migrationsverket har flyttat bort från Hedemora Listan kan göras längre För att människor ska kunna bo och leva på landsbygden behöver vi ha olika arbetsgivare och vi behöver kunna ge företag och medborgare den service de behöver. En centralisering av myndigheter skadar landsbygden. Statlig närvaro och statliga jobb i hela landet är viktig. Vi ser hur statens arbetstillfällen flyttas till storstaden. Antalet jobb i Stockholm ökar. Men minskar på flera håll i övriga Sverige. Vi motsätter oss detta med kraft. Vi tror att den statliga närvaron kan underlätta för exempelvis ABB i Ludvika att få tag på de ingenjörer som företaget behöver för sin fortlevnad då en medföljande som inte är ingenjör kan få ett statligt jobb. Vi vill att det ska finnas en god statlig och kommunal grundservice på Dalarnas landsbygd. Förbundsstämma

34 att civilsamhället samarbetar med polisväsendet, landstinget och försvarsmakten i arbetet med att skapa både säkerhet och trygghet för människorna på Dalarnas landsbygd. säkerställa tillgången till helikoptrar för exempelvis sjuktransporter eller räddningsinsatser. att tillgången till goda och endamålsenliga äldre- och demensboenden ska öka på Dalarnas landsbygd. Att statlig service ska finnas tillgänglig även för människor som bor utanför de större tätorterna. Att polisens närvaro ska öka i vårt län. Utbildning i Dalarna Förskola och barnomsorg Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola oavsett var i landet man bor. Förskolan är också betydelsefull för att motverka det nya utanförskapet som växer fram, som ofta börjat med att unga tidigt halkat efter i skolan. Vi vill därför skapa ökade förutsättningar för en bättre och mer tillgänglig förskola. Genom att öka andelen förskolelärare och ge möjlighet för barnskötare att u t- bilda sig till förskolelärare ökar kompetensen i förskolan. Ett system med utvecklingsledare i matematik, språk och naturvetenskap kan hjälpa förskolelärare att, genom lek och övningar, stärka dessa områden tidigt i barnens utveckling. Det är en fördel om förskoleplatser kan erbjudas nära hemmet. Ett sätt att nå detta mål är att uppmuntra privata aktörer att etablera sig. Grundskola Inget är så viktigt för en människas livschanser som att få en bra utbildning. Inget är så viktigt för ett lands utveckling som att rusta sina medborgare med kunskaper. Svensk skola ska präglas av kunskap, trygghet och framtidstro och lägga grunden för vidare studier och jobb. Resultaten i skolan har sjunkit under lång tid, alltför få väljer att studera till lärare och fler nyanlända elever ställer nya krav på skolan. Vi har förnyat vår skolpolitik för att ytterligare stärka skolans fokus på kunskap och se till att den står rustad för ett samhälle som förändras. Förbundsstämma

35 För att möjliggöra tidiga stödinsatser måste antalet speciallärare och specia l- pedagoger öka. Då bör skolan även kunna lämna garantier avseende elevernas läs-, skriv-, och räknefärdigheter. Ytterligare åtgärder som hjälper eleverna att nå de uppsatta målen är att erbjuda läxläsningshjälp och sommarskola, samt att inte låta eleverana gå vidare i skolsystemet om de inte nått de uppsatta målen. Läraryrket måste åter bli ett attraktivt yrke. Genom att erbjuda en god arbetsmiljö, goda möjligheter till kompetensutveckling och möjligheter till en gynnsam löneutveckling kan skolan på sikt locka fler att välja lärarbanan. Ett annat sätt att öka läraryrkets attraktionsförmåga är att ta bort arbetsuppgifter som inte direkt har med undervisning att göra och lägga dessa arbetsuppgifter på andra yrkesgrupper. Genom en positiv inställning till etablering av friskolor ökar elevernas valmö j- ligheter och möjligheter att hitta en skolmiljö som passar. Gymnasieutbildning och vuxenutbildning Gymnasieskolan ska ta hänsyn till att ungdomar har olika mål och intressen. Vissa vill gå vidare till högskola direkt efter gymnasiet medan andra drömmer om att lära sig ett yrke som snabbt leder till jobb. De högskoleförberedande utbildningarna måste hålla en så hög kvalitet att eleverna med säkerhet klarar de krav som kommer att ställas på dem. Genom ett fritt gymnasieval i hela länet och jämförelsesiffror som visar hur bra respektive gymnasieskolas elever klarar högre studier ges den enskilde eleven möjlighet att välja rätt gymnasieprogram. Genom ett väl fungerande samarbete med näringslivet kan de yrkesförber e- dande programmen utvecklas till att bli effektiva utbildningar som ger eleverna adekvata och aktuella kunskaper. Ett väl fungerande lärlingssystem är en viktig komponent i detta. Vuxenutbildningen måste samordnas mellan kommunerna och utvecklas i sa m- råd med Arbetsförmedlingen. Folkhögskolorna bör kunna ta ett större ansvar för integrationsarbetet. Högskolan Dalarnas roll och kvalitet Högskolan Dalarna brottas idag med följande utmaningar: Den är rankad på plats 26 av 28 möjliga. Andelen elever från Dalarna är relativt låg. Andelen distanselever är relativt hög. Förbundsstämma

36 Vi anser att högskolans primära uppgift ska vara att sörja för länets behov av högre kompetens. Då måste utbildningsutbudet anpassas därefter. Basindustrins, besöksnäringens och välfärdens behov måste väga mycket tungt i högskolans utbildningsutbud. De utbildningar som erbjuds måste hålla en mycket hög kvalitet. Ett generellt problem idag inom yrkeshögskolan är att tillståndsgivningen är allt för kortsiktig. Idag delas tillstånden för att bedriva en specifik yrkeshögskoleutbildning ut för en period om två fullbordade årskurser. Det innebär att tillståndet bara gäller i två år för de kortaste utbildningarna. Detta skapar en svår situation eftersom många utbildningar kräver stora anläggningsinvesteringar som inte låter sig finansieras under så kort tid. I slutändan kan detta äventyra kvaliteten på utbildningarna eftersom viktiga investeringar i material och utrustning riskerar att utebli på grund av den korta tillståndsperioden. Det försvårar även regional långsiktighet eftersom flera aktörer än själva utbildningsleverantören ofta är involverade i utbildningsarbetet. Även på högskolenivå bör goda möjligheter för en privat aktör att starta utbildningar gynna länets utbildningsväsen. Vi vill Att förskoleplatser ska erbjudas nära hemmet, gärna i samarbete med privata aktörer. Att alla kommuner ska tillåta etablering av friskolor. Att skolan görs till en attraktiv arbetsplats. Att det införs sommar- och lovskola för de elever som inte når godkänt och därmed saknar behörighet Att Dalarnas gymnasieelever ska kunna välja utbildning fritt inom hela länet. Att det ska finnas möjligheter att på ett enkelt sätt jämföra de olika gymnasieskolorna. Att Högskolan Dalarna utvecklas till en högskola inriktad på länets behov av kvalificerad arbetskraft. Att högskolans kvalitet utvecklas så att den blir attraktiv för länets studenter. Bostadspolitik Bostadsfrågan är en av Sveriges allra största samhällsutmaningar. Bostadsbyggandet måste öka kraftigt och det befintliga bostadsbeståndet nyttjas bättre. Sverige ska vara ett land där det är självklart att man enkelt kan få tag i en bostad. Det är inte rimligt att man måste ha kontakter eller väletablerade föräldrar för att kunna få tag i sin första bostad. Därför behövs rejäla regelförenklingar, snabbare handläggningstider och plan- och bygglovsprocesser. Förbundsstämma

37 Säg hellre ja än nej! Dalarna ska växa! Människor ska vilja bo kvar och människor ska vilja flytta hit. Därför ska vi omfamna idéer och förverkligande av drömmar! I flera av Dalarnas kommuner saknas mindre lägenheter, lämpliga för ungdomar som vill flytta hemifrån. Det är naturligtvis lättare för ungdomar att stanna om man kan bo kvar i bygden när man flyttar hemifrån. Även äldre som vill flytta från en villa till en lägenhet efterfrågar ofta en mindre lägenhet. Kommunerna måste i sitt planarbete bättre beakta var människor vill bo och vilken slags lägenheter de efterfrågar. Modern teknik ger kommunerna stora möjligheter att enkelt ta reda på behov och önskemål. När man bygger på landsbygden bygger man åt sig själv. Då ska ens egna idéer få styra. Slopa regler om ändrad användning på landsbygden. Byggnader måste kunna vara flexibla. Bostadshus kan användas som kontor när familj med egenföretagare som jobbar hemifrån flyttar till landet eller tvärtom. Gör det möjligt att bygga i attraktiva lägen. Enligt miljöbalken råder strandskydd vid insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur och växtliv. Strandskyddsområdet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd men kan vid behov utökas till totalt 300 meter. Befolkningsutvecklingen i många delar av landet är ett stort problem. Många delar lider av att befolkningen flyttar till storstäder. För att vända den negativa trenden av utflyttning från redan glesbebyggda regioner behöver man således göra dessa områden mer attraktiva. Idag har människor och företag större frihet att själva välja var de vill etablera sig. Allt fler väljer dessutom idag boende utifrån den livsstil de önskar där närhet till natur kan vara en parameter. Det innebär att glesbefolkade områden kan öka sin konkurrensfaktor genom att skapa attraktiva miljöer där människor vill bo, arbeta och leva. Om vi ser till dagens utformning av strandskyddet så är den oflexibel och föråldrad. Lagen gör ingen skillnad på högexploaterade områden och glesbefolkade områden där antalet sjöar och strandsträckor är större än antalet invånare. Det är således mycket viktigt att strandskyddet anpassas efter lokala förutsättningar. Kommunerna bör ges ökade möjligheter att i sin planering själva bestämma över vilka områden som är i behov av strandskydd och i vilka områden strandskyddet är överflödigt. I Dalarnas län beräknas strandlinjen till kilometer. Som det ser ut nu är det cirka kilometer, drygt 10 procent, av strandlinjen i Dalarnas län som är be- Förbundsstämma

38 byggelsepåverkad. Ur ett tillväxtperspektiv skulle Dalarna tjäna på att anlägga anläggningar eller verksamheter som långsiktigt gagnar och stärker landsbygdens utveckling. Det kan till exempel röra sig om anläggningar för besöks- och turismnäringen, genom uppförande av campingstugor eller en servering. Men det kan också vara uppförande av en- och flerbostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse. Bättre möjligheter att förtäta och bygga mer i stadskärnor. Efterfrågan på centralt belägna bostäder är hög. Samtidigt finns det många faktorer som hindrar eller försvårar byggande i centrala lägen. Vi anser att det måste bli lättare att bygga i centrala lägen, dels genom förtätningar, dels genom att bygga på höjden. Detta skulle bidra till ett ökat utbud av bostäder i Dalarnas större tätorter, samtidigt som kundunderlaget för ortens affärer skulle öka. Allmännyttan en motor i bostadsbyggandet. I områden där det saknas privata fastighetsaktörer, men där det ändå finns ett stort behov av bostäder ska allmännyttiga bostadsbolag agera. Flera av länets allmännyttiga bolag har en god ekonomi och levererar årligen stora belopp till den kommunala kassan. Dessa pengar bör kunna användas för bostadsbyggande istället. Vi vill Att regelförenklingar och en effektivare handläggning ska underlätta för dem som vill bygga. Att kommunerna bättre än tidigare beaktar var och hur människor vill bo. Att regelverket för byggande eller ändrar användning av byggnader på landsbygden slopas helt eller förenklas avsevärt. Att möjligheterna till byggnation i attraktiva lägen underlättas. Att allmännyttan tar ett större ansvar för bostadsbyggande. Det nya utanförskapet I dagens Sverige, och Dalarna, ser vi hur ett nytt utanförskap har vuxit fram. Det är framför allt unga och utrikes födda som drabbas. De har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och riskerar att hamna i långvarigt bidragsberoende. För att bryta det nya utanförskapet behöver integrationen bli bättre. Stärkt arbetslinje för att bryta utanförskapet Att gå från bidragsberoende till sysselsättning och jobb är ett av de viktigaste stegen i att bryta utanförskapet. Det ska inte vara lätt att slentrianmässigt gå på bi- Förbundsstämma

39 drag. Arbetslinjen måste stärkas genom bland annat att aktivitetskrav införs för att få försörjningsstöd. Vidare ska hembesök hos dem med försörjningsstöd möjliggöras. Har man råd med hund, senaste 3D-tvn eller hemmagym etc, är man inte i behov av försörjningsstöd. SFI Utanförskap och bidragsberoende hos utrikes födda beror inte sällan på bristande språkkunskaper. Att lära sig ett nytt språk kan vara svårt, men för att ha en chans att bryta sig loss från utanförskapet är det i allra högsta grad nödvändigt att lära sig det svenska språket så fort som möjligt. Därför måste SFI-undervisningen stärkas. SFIundervisningen ska vara tillgänglig hela året och på fler dagar och tider än idag. Då kan fler personer ta del av undervisningen. Yrkesinriktad SFI är en del av SFI och går ut på att man har SFI-undervisning ett antal timmar per vecka och yrkesorientering inom exempelvis vård, skola och omsorg ett antal timmar per vecka. Målet är att stärka den studerande i det svenska språket genom en tidig orientering inom ett yrkesområde. Grundläggande samhällsorientering För att lyckas med en god integration är det betydande att våra nya masar och kullor får goda kunskaper om hur det svenska samhället fungerar i allmänhet och våra regler och normer i synnerhet. Det är i första hand viktigt för den enskilde individen, men ökad samhällskunskap hos nyanlända underlättar även kontakten mellan dem, kommunen och myndigheterna. Kommunerna bör utbilda intensivutbilda lokala samhällsorienterare som undervisar på länets asylboenden. (Alternativt ingå avtal med bildningsförbund/kyrkan om liknande utbildning) Kompetensinventering bör ske redan när asylsökande vistas på asylboenden. Då kan tiden mellan bidragsberoende och första jobbet förkortas och den asylsökandes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden ökar. Statsbidrag Integrationsriktade statsbidrag ska inte gå till att täcka kommunerna svarta hål. De bör istället riktas dit de är tänkta, det vill säga stärka integration genom satsningar inom skolan, socialförvaltningen och föreningslivet. Vi vill Att aktivitetskrav införs för försörjningsstöd Att det möjliggörs för hembesök hos dem med försörjningsstöd Att SFI-undervisningen stärks och möjliggörs på obekväma arbetstider Att yrkesinriktad SFI stärks Att det möjliggörs för fler yrkesinriktningar inom SFI Att statsbidrag med ett tydligt syfte ska riktas dit de är tänkta Att placeringen av introduktionsklasser sprids mellan och i skolorna Förbundsstämma

40 Förbu n dssty relsen föreslår förbu n dsst äm m an beslu ta att anta det föreslagna länspolitiska programmet P roposition 2: Sju k v årdspolit isk t program Dalarna kan mer Inledning Vi vill förnya hälso- och sjukvården i Dalarna och skapa en modern obruten vårdkedja med hög kvalitet och god tillgänglighet. Det förutsätter en helhetssyn, valfrihet och mångfald, där patienten står i centrum och har större inflytande över sin vård. Alla erbjuds rätt vård i rätt tid och att landstinget Dalarna har en hälso- och sjukvård utan köer. Den enskildes inflytande över sin vård är viktigt och därför ska valfriheten öka. Att förnya hälso- och sjukvården i Dalarna förutsätter en helhetssyn på vård och hälsa där målet är att ge alla människor möjlighet att delta i samhällslivet utefter sina egna förutsättningar. Den enskildes behov ska vara centralt för vårdens utformning. Det förutsätter tillgänglighet, valfrihet och mångfald. Alla ska erbjudas rätt vård i rätt tid. Ett grundkrav är att landstinget ska klara vårdgarantin som innebär att, man ska få vård inom en viss tid. Det är en lagstadgad rättighet som anger inom vilka tidsgränser vård ska erbjudas, efter att beslut om vård har fattats. Den nationella vårdgarantins tidsgränser dagar innebär: 0 - Kontakt med primärvården samma dag 7- Läkarbesök i primärvården inom sju dagar 90 - Besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar 90 - Behandling/operation påbörjad inom 90 dagar 2015 nyttjade ca 2500 patienter sin rätt genom vårdgarantin i Dalarna. Landstinget Dalarna ska stå för att den enskilda patienten får en god vård med bra kvalitet och att landstinget har en ekonomi i balans. Allt detta kan vi åstadkomma med hjälp av ett nytt och tydligt ledarskap. Ekonomi och ledning En ekonomi i balans är en fråga som kommer att vara prioriterad. Landstinget Dalarnas förlusttyngda ekonomi leder lätt till Göran Persson (S), fd statsminister, som sa: Om man är satt i skuld så är man inte fri. Ska landstinget Dalarna utvecklas och Förbundsstämma

41 en bra vård bli ännu bättre, måste det finnas ekonomiska resurser för utveckling. Då duger inte en tom plånbok. I ett första skede måste all personal förstå vikten av budgetdisciplin. Budgeten måste ses som ett styrdokument och inte bara en önskelista. Om budgeten respekteras så når vi våra mål om en förbättrad ekonomi i landstinget Dalarna fortare och vi kan då börja göra de satsningar som behöver göras. Det är vår övertygelse att det även går att effektivisera landstingets ledning och administration. Det är viktigt att vi har en hög kompetens hos ledande tjänstemän, givetvis måste alla ledande befattningar utlysas externt. Det betyder inte att redan anställda inte kan få chefsjobb. Men om de söker kommer det vara i konkurrens med externa sökanden. Bra ledning är en förutsättning för den förnyelse som är ett måste. Landstinget Dalarna har bland de högsta kostnaderna för hälso- och sjukvård i landet räknat per invånare med en kostnad på kr/inv, medan Uppsala har motsvarande kostnad på kr/inv. (Tabell 1, källa: SKL.se). Det är viktigt att vi har en välskött ekonomi där varje led gör kostnadsmedvetna val i syftet att minska kostnaderna. Målet måste vara att Dalarna så snart som möjligt ska ha ett välskött landsting som har råd att ge invånarna den bästa vård vi kan ge, en personlig vård, en trygg och säker vård med adekvat behandling i rätt tid. Vården ska vara personlig Dagens sjukvård är inte tillräckligt anpassad till den moderna människan. Allt för ofta är vården organiserad utifrån sjukdomen och inte utifrån patienten. En patient är mer än diagnoser. Därför måste det finnas tid att lära känna patienten som person. Den medicinska kvaliteten ökar när patienten är delaktig i besluten kring utformningen av vården. Vården blir helt enkelt tryggare, bättre och mer effektiv när man lyssnar på patienten och gemensamt fattar beslut om behandling. Patienternas rättigheter är idag otydliga och svåra tillämpa. Vi vill därför stärka patientens ställning i vården, vården ska vara patientcentrerad. Sjukvården ska bli bättre på att informera patienter och dess anhöriga om patientens rättigheter och skyldigheter. Informationen måste formuleras på ett mer lätt förståeligt sätt, så att informationen stärker den enskilda patienten. Det handlar om att få rätt vård i rätt tid, rätt att få vara delaktig i besluten och att få korrekt och saklig information. För de mest sjuka äldre vill vi införa vårdlotsar som ska hjälpa patienten med information och kontakter med vården. Förbundsstämma

42 Vården ska vara lättillgänglig Många drar sig för att söka vård när de behöver de på grund av att det kan upplevas krångligt, tidskrävande och komplicerat. Det händer ofta att man får olika besked i en fråga eller att man blir hänvisad till någon annan. Vi vill inrätta en gemensam kundtjänst dit man kan vända sig med sina frågor. Vi föreslår därför att det ska räcka med ett enda telefonnummer 1177 för att komma i kontakt med vården erbjuder rådgivning, vägleder patienten till rätt ställe och kan dygnet runt boka in besök på vårdcentraler och sjukhus. Med färre vårdcentralsfilialer och distriktssköterskemottagningar måste vi hitta nya sätt att kunna kommunicera med vården. Vi vill därför fortsätta att utveckla E-hälsa som kan omfatta en rad olika tjänster mellan medicin, sjukvård och informationsteknik. Några exempel är att man kan läsa sina journaler på nätet så kallade e- journaler, kontakta sin läkare/sköterska via t ex videosamtal och dygnet runt få hälsoinformation för patienter. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten i vården, få en jämlik vård och utveckla välfärden. Det ökar patienters delaktighet, självständighet och trygghet. E-hälsa ska ses som ett komplement till dagens kontaktvägar till vården. Vården ska ha korta väntetider Dalarna har länge brottats med problem med långa väntetider till vården. Dessutom ses inte vården som en helhet, utan som många separata delar. Det kan innebära att ett litet moment, som t ex en enklare undersökning, kan försena en hel vårdprocess med flera veckor. Det är inte acceptabelt. Väntetider är destruktiva för alla och är ett bevis på att vården inte är optimalt organiserad. En patient som fastnat i långa vårdköer riskerar att få en sämre hälsa och försöker ibland gör på nytt få vård på andra ställen. Det tar onödiga resurser för vården. Det måste vara enkelt att söka vård och det ska gå snabbt att få besked. Vi vill att vårdcentralernas öppettider utökas och att det avsätts fler akuta tider för att undvika att personer besöker sjukhusens akutmottagningar i onödan. Vi vill att den högsta tillåtna väntetiden ska halveras från sex till tre månader, vilket då även ska omfatta eventuella röntgenundersökningar och provtagningar. Om vi tittar på ögonsjukvården i Dalarna har vi längst väntetider i hela landet och uppfyller endast 52 % av vårdgarantin. I januari 2016 hade mer än 940 patienter väntat mer än 90 dagar på ett första besök hos specialist. I Dalarna var medianväntetiden till behandlingsstart för prostatacancerpatienter med mellan- och högriskcancer 215 dagar, enligt Socialstyrelsen. Dessutom måste patienterna vänta alldeles för länge på provsvar. Bara var fjärde patient med misstänkt prostatacancer fick provsvar inom utsatt maxtid 18 dagar efter att vävnadspro- Förbundsstämma

43 ver har tagits och bara var tredje prostatacancerpatient fick en namngiven kontaktsjuksköterska som kan ge besked om läkartider, operationer och besvara alla de frågor som uppstår samt lindra oro. Ingen annan grupp av cancerpatienter tvingas vänta så länge på vård. I snitt får en patient men bröstcancer vänta 20 dagar, medan prostatacancerpatienter tvingas vänta i snitt 167 dagar. Dessutom tvingas män med misstänkt prostatacancer vänta länge på besked om de har drabbats av cancer eller inte. Väntan och ovisshet är ofta det värsta i situationen för cancerpatienter. Vården i Landstinget Dalarna missar också målet om att patienter med prostatacancer så som högriskcancer ska bedömas av flera experter före behandling. I Dalarna fick färre än var tredje prostatacancerpatient med högriskcancer den möjligheten. Vården ska vara trygg En god patientsäkerhetskultur är en förutsättning för att skapa en säker vård. Rutiner och riktlinjer för förebyggande av vårdskador ska följas av samtliga. Sjukvården behöver prioritera ständig utveckling av medarbetarnas kompetenser och arbeta systematiskt med vardagliga förbättringar. Vi tror på införandet av medicinska beslutsstöd som hjälper vården att fastställa diagnoser och besluta om behandlingar. Genom kvalitetssäkrade och dokumenterade processer blir det möjligt att följa upp och stärka vårdens kvalitet. Den moderna sjukvården innehåller behandlingar som är väldigt kraftfulla. Rätt använda kan de bota svåra sjukdomar, men de ofta förenade med risker för biverkningar. Tyvärr skadas många patienter av behandlingar som var tänkta att hjälpa dem. Idag skadas nästan var tionde patient allvarligt. Vi vill införa en nollvision mot skador i vården. Vi vill särskilt satsa på att beslut i vården ska vara baserade på vetenskaplig kunskap om de bästa metoderna. Den patient som trots allt skadas måste erbjudas ett rättssäkert och tryggt sätt att få upprättelse och kompensation. Vi måste förhindra smittspridning och uppkomst av vårdrelaterade skador och infektioner. I takt med den växande resistensproblematiken blir god vårdhygien ett mycket viktigt verktyg för att förhindra smittspridningen av antibiotika resistenta bakterier. Följsamhet till hygienrutiner är av största vikt för att förhindra smittspridning och motverka vårdrelaterade infektioner. Genom att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner kan, inte minst, patienternas lidande minska och vårdplatserna användas mer optimalt. Att basala hygienreglerna inte har följts har resulterar i att landstinget haft extra kostnader på över 200 miljoner kr per år. Vi vill att de basala hygienreglerna följs till 100 %, det är inte acceptabelt att man bli sjuk när man söker vård. Vården måste vara trygg och säker för både patient och personal. Förbundsstämma

44 Vården ska vara jämlik. Patienter med likvärdiga behov får inte lika tillgång till vård. Att kvinnor och män inte får likvärdig vård är ett tecken på att vården inte alltid baseras på vetenskaplig grund. Vi vill att tillgången till vården ska vara likvärdig i hela länet oavsett kön. Genom studier vet vi idag att kvaliteten på den vård man får ofta beror på vem man är. Personer med hög utbildning och god inkomst får generellt bättre vård. Det kan vi inte acceptera. Vi vill öka vårdens kunskap om jämlik vård och aktivt arbeta för ändrade attityder så att besluten om att erbjuda vård endast baseras på medicinska behov. Det är viktigt att det i hela Dalarna finns möjlighet att leva och arbeta. Bra vårdverksamheter ska känna att de har goda framtidsutsikter. Vårt landsting ska göra det vi är bra på och har då andra landsting en bättre och effektivare vård än oss så ska vården bedrivas där. Därav ska viss vård inte bedriva i Dalarna. Vården för barn och unga Barn och unga måste ges möjlighet att växa upp i en trygg miljö där de känner att det finns någon vuxen som stödjer och lyssnar. Vi vill därför stärka vården för barn och unga med psykiska besvär så att hälsovården tar ett särskilt ansvar för denna grupp. Att behöva vänta länge på hjälp när man är ung kan vara förödande på flera sätt. Man kan komma efter i skolan, tappa kunskap och sammanhang, därför måste vi prioritera barn och unga. Vården ska vara effektiv Vården ska finnas nära människorna. Vi vill se att det finns en vårdcentral eller motsvarande i alla länsdelar. Vi är övertygade att fler vårdutförare är bra för dalfolket. Vi kommer att underlätta för alternativa vårdgivare till den landstingsdrivna vården. Det ska finnas en galleria av vårdval för folket i Dalarna. Det ska vara möjligt att starta en mindre vårdcentral på en liten orter. Vi tror inte heller att alla vårdcentraler behöver se lika ut. Det är viktigt att det finns vård i landstingets egen regi och de gånger andra utför den så ska verksamheten vara transparant så skattebetalarna kan se vad de får för sina skattepengar. Det är viktigt att återupprätta förtroendet för vårdcentralerna. Som medborgare ska man känna sig trygg med att vården är tillgänglig och fungerar bra när man behöver den. Vården kommer alltid vara i behov av resurser i form av både personal och pengar. Därför är det så viktigt att dessa används så effektivt som möjligt. Vi ser att det ofta förekommer dubbelarbete på grund av att det interna samarbetet inte fungerar tillräckligt väl. Föråldrade och otympliga IT-system är ett allvarligt problem som tar onödig tid ifrån vårdpersonalens möte med patienterna. Förbundsstämma

45 Nu är många medarbetare stressade och frustrerade över att de känner sig otillräckliga och inte hinner utföra arbetet med den kvalitet de önskar. Vi tror inte att stora beslut på central nivå löser problemet. Personalen måste få ett inflytande över verksamheterna de arbetar i. Vi vill att medarbetarna ska få mer att säga till om. Det öppnar upp för nya idéer och smarta lösningar på komplexa problem. Vi har sett hur decentralisering inom primärvården, genom införandet av vårdval, också medfört att medarbetarna blivit nöjdare. Vården ska vara en bra arbetsgivare Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar att lyckas rekrytera, utbilda och behålla kompetenta medarbetare. Medarbetarnas delaktighet är en viktig faktor för att öka kvaliteten för patienterna. För att säkra kunskapsförsörjningen och för att inte vårdens utveckling ska bromsas in krävs en lön efter kompetens som står i proportion till kunskap och arbetsinsats. Landstinget Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det kräver en delaktig och engagerad personal som har möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare, starta eget och utvecklas inom yrket. En god bemanning är grundläggande för att verksamheterna ska kunna bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Välutbildade medarbetare som trivs på sina arbetsplatser och upplever att det är lätt att få gehör för sina åsikter har bättre möjligheter att ge bra vård. Det kräver decentraliserat ansvar, kortare beslutsvägar, mer inflytande och ökade möjligheter till fortbildning och forskning. Förutom att sjukvården blir mer effektiv bidrar det till ökad trivsel för de anställda. Man ska kunna göra karriär inom Landstinget Dalarna. Vård och omsorgspersonal ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras vardagliga arbete. Personalen arbetar hårt för patienter och anhöriga, men måste ofta kämpa mot byråkrati och hierarkier. Alltför många beslut fattas högt upp i organisationen, medan personalens goda idéer inte tas tillvara. Det vill vi ändra på. Landstinget har långt kvar till att vara ett föredöme som arbetsgivare. Varje medarbetare ska känna att man kan påverka sin arbetssituation, utvecklas i sitt arbete och ha roligt i bemärkelsen att man trivs på arbetsplatsen och får göra det man utbildat sig till. Vi vill därför att man ser över arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper. Vården behövs varje dag, hela året. Då måste det få finnas delaktighet och en känsla av att man kan påverka. Vi är övertygade om att fler vårdutförare leder till en sund konkurrens. Vi ser gärna att företag startade av kvinnor blir en del av vårdutbudet. Men det är också viktigt att landstingets egen personal känner att de är en Förbundsstämma

46 del av en modern organisation där jag som individ kan utvecklas, göra ett gott arbete och ha en god lön. Vi är övertygade om att det går att organisera arbetet på ett mer optimalt sätt än idag. Läkarnas och sjuksköterskornas tid för patienterna kan frigöras om till exempel medicinska sekreterare, undersköterskor och vårdbiträden tar över vissa arbetsuppgifter. Vi tror att fler vill ha en fast anställning istället för att arbeta som hyrpersonal om den centrala byråkratin minskar och inflytandet över den egna arbetsplatsen ökar. Det stärker trivseln och sammanhållningen. Sammantaget måste arbetsvillkoren inom sjukvården bli mer attraktiva. Vi är övertygade om att alla människor vill känna en viss utmaning i yrkeslivet, att känna tillfredsställelsen av att lära sig mer och stimuleras av spännande arbetsuppgifter. Vi vill att varje medarbetare ska ha en individuell plan med personlig budget för utbildningar. Förbu n dssty relsen föreslår förbu n dsst äm m an beslu ta att anta det föreslagna landstingspolitiska programmet att uppdra till förbundsstyrelsen och landstingsgruppen att utarbeta en verksamhetsplan och budget med utgångspunkt från ovanstående program att verksamhetsplan och budget ska förankras på ett förbundsråd den 7 maj Förbundsstämma

47 Bilaga Nettokostnad hälso- och sjukvård 2014 (kr/inv) P roposition 3: Gy m n asieu tbildn in g m ed h ög k v alitet och fri sök n in g i h ela län et. För att få utbildning med god kvalitet som matchar arbetsmarknadens krav och behov anser Moderaterna i Dalarna att gymnasiestrukturen i länet bör ses över i syfte att erbjuda kvalitativ utbildning med fri sökning i hela länet. Tanken är inte att centralisera och lägga ner gymnasieskolor på mindre orter, utan att möjliggöra högkvalitativa program med motiverade elever som är kvalificerade för jobb eller högskolestudier efter avslutad skolgång. Förbundsstämma