Protokoll Nr 4 Sammanträdesdatum Sammanträdestid

Transkript

1 Protokoll Nr 4 Sammanträdesdatum Sammanträdestid Kommunfullmäktige Närvarande Ledamöter GunMarie Stenström (M) ordf Stig Agnåker (C) 1:e v ordf Marcelle Farjallah (S) 2:e v ordf Mari-Louise Wernersson (C) Ingemar Johansson (C) Per Johansson (C) Kerstin Angel (C) Monica Hansson (C) Gerry Norberg (S) Dahn Persson (S) Lennart Torstensson (S) Sara Grimpe Wernersson (S) Claës-L Ljung (M) Anders Treschow (M) Ingmar Bengtsson (C) Gustav Skyggeson (C) Mats-Uno Svensson (C) Anders Richardsson (C) Britt-Marie Jonsson (S) Veronika Norberg (S) Per-Gunnar Andersson (S) Monika Bréti (S) Bernt Zander (S) Bengt Hackberg (S) Herman Fältström (M) Anders Hellström (M) Christer Norrman (M) Angela Malmgren (M) Mikael Hallberg (V) Per Sjövall (V) Thomas Fagenheim (S) Jan Dickens (S) Yvonne Nilsson (S) Björn Jönsson (S) Daniel Bernhardt (KD) Lars Fagerström (FP), t o m 58 Elisabet Karlsson (FP) Thomas Erixon (M) Carina Werner (M) Georgia Ferris (KD) Lena Berglund (MP) Leif Tellin (MP) Sara-Lena Bjälkö (SD) Stefan Johansson (SD) Stefan Olausson (SD) Tjänstgörande ersättare Tore Holmefalk (C) istället för Lena Carlbom (C) Fredrik Johansson (S) istället för Majvor Wallin (S) Runar Kaattari (S) istället för Lena Dygården (S) Anito Ljung (M) istället för Rie Boulund (M) Bengt-Åke Sahlsgård (M) istället för Gunni Heland (M) Lotta Hildebrand (FP) istället för Anders Malmström (FP) Owe Hjortmarker (FP) istället för Lars Fagerström (FP), fr o m 59 Sekreterare Henrik Lundahl Paragrafer 57-84

2 Justering Ordföranden samt Veronika Norberg, Herman Fältström med Daniel Bernhardt som ersättare. Justering äger rum tisdagen den 3 maj kl i fullmäktiges sessionssal. Underskrifter Sekreterare... Henrik Lundahl Ordförande... GunMarie Stenström Justerare... Veronika Norberg Justerare... Herman Fältström Protokollet justerat och anslaget Underskrift... Henrik Lundahl 2 (29)

3 57 Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet för 2010 års kommunala förvaltning. Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar 1 Bevilja kommunstyrelsen och nämnderna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för år Kommunfullmäktige beslutar dessutom 2 Anteckna att de fullmäktigeledamöter som under 2010 varit ledamöter eller ersättare i nämnd/styrelse ej deltar i beslutet i fråga om den egna nämnden/styrelsen. Ärende Revisorerna har avlämnat revisionsberättelse för år I denna tillstyrks att nämnderna och kommunstyrelsen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. 58 Årsredovisning för (AU 116, KS 129) Dnr KS Godkänna årsredovisning för sunderlag Årsredovisning för Årsredovisning för 2010 har framlagts. I denna ingår verksamhetsberättelser för nämnderna, personalredovisning, miljöredovisning och koncernredovisning. Ekonomi Frågan om hantering av över- och underskott behandlas i särskilt ärende. Yrkande Mari-Louise Wernersson (C), Kerstin Angel (C), Per Johansson (C) och Anders Hellström (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 3 (29)

4 Anteckning Det antecknas till protokollet att Gerry Norberg (S) i kommande årsredovisningar efterfrågar en redovisning från nämnderna beträffande vad som genomförts för de ytterligare medel som erhållits i ramen för innevarande år. 59 Svar på interpellation om barnfattigdomen i Falkenberg. (KF 38) Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar 1 Ärendet bordläggs till kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Ärende Per Sjövall (V) har till socialnämndens ordförande ställt interpellation om åtgärder för att motverka barnfattigdomen i Falkenbergs kommun. Anteckning Då Rie Boulund (M) inte tjänstgör vid dagens sammanträde bordläggs interpellationsbehandlingen till nästkommande sammanträde. 60 Ledamöternas eventuella frågor. Angela Malmgren (M) och därefter Georgia Ferris (KD) ställde vid föregående kommunfullmäktige ett par frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande, dels rörande den dåliga ordningen utanför Täppans förskola, dels rörande rykten om maktlekar vid skolgårdarna. Dahn Persson (S), barn- och utbildningsnämndens 2:e vice ordförande meddelade då att han skulle återkomma vid dagens sammanträde: - Dahn Persson (S) svarar att den dåliga ordningen utanför Täppans förskola har att göra med rivningen av byggnaden som verkställs i april månad. - Dahn Persson (S) svarar på frågeställningen om maktlekar på skolgårdarna varvid förvaltningen meddelat att man inte känner till någon förekomst av maktlekar, men att man ser allvarligt på frågeställningen och kommer att bevaka detta. 4 (29)

5 61 Motion om ökad öppenhet och insyn i kommunernas nämnder och styrelser. (AU 91, KS 108) Dnr KS Rekommendera Falkenberg Stadshus AB med bolagssfär att noga överväga öppna bolagstämmor på liknande sätt som genomförts i andra kommuner. 2 Medge rätt för den nämnd som så själv beslutar arrangera nämndsmöten med de villkor som i övrigt gäller i lagstiftningen för myndighetsutövning och sekretess m m. 3 Avslå motionen i den del som avser de kommunala bolagsstyrelserna. 4 Motionen skall anses behandlad. sunderlag Motion från Mikael Hallberg (V) och Per Sjövall (V) Kanslienhetens yttrande Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att på försök öppna två kommunala nämnder för allmänheten, samt att utreda möjligheten att öppna övriga kommunala styrelserna för allmänheten. Syftet med förslaget är att det skall leda till ökad öppenhet och vitalisering av den kommunala demokratin i Falkenberg. Större öppenhet och insyn är bra för demokratin och därmed för kommuninnevånarna. Ekonomi Förslaget bedöms inte påverka ekonomin i något direkt avseende annat än att det lär fordras vissa informationsinsatser om dagordning, tid och plats via lokala media, om förslaget vinner gehör. Lagmässiga förutsättningar för öppna sammanträden, samt historik om tidigare behandling: Kommunallagen (kap 6, 19 resp 19 a ) reglerar rätten för utomstående att närvara vid nämndernas sammanträde. Utgångspunkten är att en nämnds sammanträden skall hållas inom stängda dörrar. Det som lagmässigt krävs för öppna nämndssammanträden är att kommunfullmäktige ger tillåtelse att nämnden öppnar upp för offentliga sammanträden. En nämnds sammanträden skall dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning och i ärenden som omfattas av sekretess. Möjligheten att öppna upp nämndernas sammanträden infördes i kommunallagen 1994 och ger inte möjlighet att öppna upp utskottens, beredningarnas eller presidiernas möten/överläggningar. Exempel på myndighetsutövning inom kommunstyrelsens ansvarsområden är samtliga beslut rörande detaljplaner, vilka således inte får handläggas med öppna dörrar. 5 (29)

6 Om fullmäktige medger offentlighet ligger det därefter på nämnden att avgöra vilka ärenden som kan handläggas vid ett offentligt sammanträde. Lagstiftningen reglerar inte på vilket sätt hur nämndssammanträdena skall kungöras eller hur allmänheten skall få del av informationen. Nämnden bör vid ett eventuellt införande noga överväga på vilket sätt detta skall gå till. Sammanställning kommuner med offentliga nämndssammanträden: Sveriges kommuner 2007, antal Andel i % 2002, andel i % Förekom i alla nämnder 22 7,7 9,7 Förekom i vissa nämnder ,9 33,3 Förekom inte ,4 56,9 TOTALT (Källa: SCB undersökning om den lokala demokratin i kommuner och landsting) Sammanställning visar att det i knappt hälften av landets kommuner finns någon form av offentliga nämndssammanträden. I ett drygt 20-tal förekommer det i samtliga nämnder. Över tid i den nämnda jämförelsen kan inte påvisas någon tydlig trend till avveckling av modellen eller att fler ansluter sig till den. I en snarlik motion från 2002 föreslog Jan Ertsborn (FP) och Elisabeth Karlsson (FP) bland annat att kommunstyrelsen på försök skulle hålla offentliga sammanträden. Kommunfullmäktige beslutade vid detta tillfälle , 21 (med röstetalen 38 mot 12) att avslå motionen i den del som avser öppna sammanträden. Varför motionen avslogs framgår inte av handlingarna annat än att det inte fanns politiskt stöd för förslaget. Övervägande Det står således nämnderna fritt, om fullmäktige så medger det, att hålla offentliga sammanträden med de begränsningar som gäller beträffande sekretess och myndighetsutövning och i kommunallagen. Omkring hälften av landets kommuner har infört någon form av offentlighet kring nämndssammanträdena. Det finns ingen direkt tendens till att fler ansluter sig till modellen. Ett införande kan å ena sidan föra med sig att mer känsliga politiska överläggningar istället förs i andra rum och sammanhang istället för vid nämndens sammanträde, vilket i så fall snarast skulle vara kontraproduktivt i förhållande till motionärernas syften. Om slutliga ställningstaganden politiskt framtvingas i den mindre grupperingen, t ex att göras vid ett arbetsutskotts sammanträde eller redan vid presidieberedningarna, blir ju vinsterna med offentliga nämnder begränsade. Sannolikt finns i alla nämnder emellanåt behov att kunna föra en ofärdig eller intern dialog mellan partierna, en dialog som möjligen härmed kan hämmas. Å den andra sidan arbetar ju såväl lagstiftaren som Falkenbergs kommun på många sätt med att öka allmänhetens insyn och att skapa en så transparent och tillgänglig myndighet som möjligt. Det handlar bland annat om att kunna utlova en allmän snabbhet och korrekthet vid begäran om allmänna handlingar och vid själva handläggningen, möjlighet att följa sitt ärende på Internet, information på flera språk, tillgänglighetsanpassning av material, radiosändningar, ärendewebb, 6 (29)

7 medborgarförslag och därmed inte minst breda satsningar på myndighetens servicerutiner överlag. Ytterst handlar all offentlig verksamhet om den legitimitet som skall bygga på välkända regelverk och rutiner, på öppna, genomskinliga och logiska förfaringssätt, demokratiska beslut och medborgarens möjlighet att framföra klagomål eller besvär. Det går dock också att föra ett kritiskt resonemang kring vad det är man förväntas uppnå med öppna nämndsammanträden. Enligt de erfarenheter kanslienheten har kunnat ta del av i samtal med kommuner som infört offentliga nämndsmöten, samt SKL:s juridiska sektion, utnyttjas denna möjlighet att närvara relativt sällan och av ett ytterst begränsat antal individer, en bild som också bekräftas vid kommunfullmäktiges sessioner. Exemplet Örebro: 1994 beslutade fullmäktige i Örebro att nämnderna skulle få möjlighet att besluta att deras sammanträden skulle vara offentliga i den omfattning som anges i kommunallagen. Politikerna ansåg att det var en viktig demokratifråga att medborgarna ges möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt ta del av vad som händer i kommunen. Örebro har 25 nämnder och av dessa är det 8 som inte har öppna sammanträden. De som inte är öppna, är nämnder med stor andel myndighetsutövning och sekretessärenden; Programnämnd Samhällsbyggnad, byggnadsnämnden, miljönämnden, tekniska nämnden, två socialnämnder, överförmyndarnämnden och valnämnden. Övriga nämnder är öppna - med undantag för när de behandlar myndighets- eller sekretessärenden. Kommunstyrelsen är inte öppen. Antal åhörare är i allmänhet mycket begränsat - oftast ingen alls, men i enstaka frågor kan intresse finnas från allmänheten att närvara. I Örebro närvarar relativt många åhörare istället på kommunfullmäktiges sessioner, till skillnad från i nämnderna. Som nämnts ovan finns sannolikt såväl fördelar som nackdelar med den föreslagna offentligheten kring själva mötet och bedömningen för ett eventuellt införande kan givetvis endast göras av den politiska församlingen. Om fullmäktige medger denna rätt, måste därefter nämnderna själva ta ställning till ett införande och prestera lagmässiga rutiner för vilka typer av ärenden som kan handläggas vid offentliga möten. Styrelserna i de kommunala bolagen alternativt öppna bolagsstämmor: För styrelserna i de kommunala bolagen blir situationen delvis annorlunda, mycket beroende på att beslut (t ex ekonomiska och konkurrensbetonade affärsbeslut med hänsyn till aktiebolagslagen) som tas i styrelserna ofta är av sådan karaktär att en offentlighet vid själva styrelsemötet inte låter sig genomföras på ett meningsfullt sätt. De ärenden som kan diskuteras offentligt blir i så fall av informativ karaktär, vilka kan kommuniceras i andra sammanhang. SKL:s juridiska sektion känner inte till någon svensk kommun som öppnat upp för själva styrelsemötet, även om det skulle visa sig vara lagmässigt tillåtet. Däremot kan man från SKL se nämnda praktiska hinder. I Norrköpings kommun har kommunfullmäktige fattat beslut om att alla kommunala bolagens stämmor skall vara öppna för allmänheten. Även Halmstad Fastighets AB HFAB har nyligen öppnat upp för såväl hyresgäster som för kommunmedlemmar att närvara vid bolagets årsstämma. Kanslienheten bedömer i så fall att det är Stadshus AB som skall göra den bedömningen, varefter respektive styrelse tar ställning till hur stämman skall genomföras. 7 (29)

8 Mot bakgrund av ovanstående resonemang föreslår kommunledningskontoret att Falkenberg Stadshus AB med bolagssfär rekommenderas överväga öppna bolagstämmor på liknande sätt som genomförts i andra kommuner, att fullmäktige medger nämnderna rätt att själva ta ställning till offentliga möten, att motionen avslås i den del som avser de kommunala bolagsstyrelserna, samt att motionen därmed skall anses behandlad. Yrkande, propositionsordning och beslut Per Sjövall (V), Mikael Hallberg (V) och Lena Berglund (MP) yrkar att 2:a besluts-satsen ändras till kommunfullmäktige uppdrar åt nämnderna att arrangera öppna nämndssammanträden med de villkor som i övrigt gäller i lagstiftningen för myndighetsutövning och sekretess, i övrigt bifall till kommunstyrelsens förslag. Monika Bréti (S), Mari-Louise Wernersson (C), Daniel Bernhardt (KD) och Anders Treschow (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. 62 Medborgarförslag om förstärkt infrastruktur i Glommens samhälle. (AU 92, KS 109) Dnr KS (2010-KS0139) 1 Uttala att en ny gång och cykelväg mellan Olofsbo och Glommen bör ingå i projektet Kattegattleden och där prioriteras. 2 Till förslagsställaren överlämna kommunledningskontorets yttrande. 3 Förslaget är därmed behandlat. Till stadsbyggnadskontoret har för yttrande remitterats ett medborgarförslag med förslag om åtgärder för Glommens samhälle med omgivning. Förslaget innefattar i korthet följande: - förbättring av kustvägen väg ny cykelväg Olofsbo - Glommen - snar byggstart av Västkustvillans planområde i Glommen - ny detaljplan för Glommens hamn - införskaffande av mark för nya bostadsområden - bättre belysning - skydd av naturområden 8 (29)

9 - en ny idrottshall i Glommen. Övervägande Kustvägen väg 735 är en statlig väg med Trafikverket som väghållare. För denna väg finns inga planerade åtgärder under kommande 10-årsperiod i den regionala infrastrukturplanen. En förlängning av gång- och cykelvägen från Olofsbo till Glommen har diskuterats under en längre tid. Detta är ett gemensamt projekt mellan Trafikverket och kommunen där Trafikverket har projektledningen. Kommunala medel för kommunens del i utbyggnaden finns upptagna kommunplanen först år Stadsbyggnadskontoret anser att detta är en mycket angelägen utbyggnad och att den bör lyftas in i projekt Kattegattleden för att därigenom försöka påskynda ett genomförande. Den nya detaljplanen för Västkustvillans område i Glommen förväntas bli antagen av kommunen i februari Med reservation för ett överklagande av planen bör en byggnation kunna påbörjas inom relativt kort tid därefter. Tekniska nämnden har beslutat föreslå kommunstyrelsen att göra en översyn av detaljplanen för Glommens hamn. Begäran planeras att planuppdrag gives samt att planarbetet därefter inleds med utarbetande av ett planprogram som visar olika utvecklingsstrategier samt konsekvenser av dessa. Falkenbergs kommun bedömer kontinuerligt möjligheten att göra strategiska markförvärv för framtida bostadsbyggnation. I bedömningen är det viktigt att analysera det aktuella utbudet och den efterfrågan som finns på orten, bedöma framtida utbud och efterfrågan samt i detta väga in ekonomin för exploateringsprojektet. Detta kan även ske genom att privata markägare förädlar sin mark genom planläggning och utbyggnad av infrastruktur. Stora områden norr och söder om Glommen är naturreservat. Strandområden i övrigt skyddas av strandskydd. Några åtgärder beträffande belysningen i Glommen utöver pågående projekt och förutom normalt underhåll finns inte planerade. 63 Medborgarförslag om principdiskussion gällande privat eller offentlig drift av kommunal verksamhet. (AU 106, KS 120) Dnr KS Till förslagsställaren överlämna kommunledningskontorets yttrande. 9 (29)

10 2 Medborgarförslaget skall därmed anses avslaget. sunderlag Medborgarförslag om att kommunfullmäktige skall ha en principdiskussion om hur stor andel kommunal verksamhet som skall vara privat och hur stor del som skall vara kommunal Förslagsställaren vill att fullmäktige tar en principdiskussion kring balansen mellan offentlig eller privat drift av kommunal verksamhet i syfte att bibehålla en god balans i proportionerna. Ekonomi Förslag i sig påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande Kommunfullmäktige beslutade , 22 att anta riktlinjer för konkurrensutsättning med följande inledning: En överordnad målsättning inom Falkenbergs kommuns är att hela organisationen skall kunna erbjuda service av såväl hög kvalitet som effektivitet. I kommunfullmäktiges mål från anges att kommunens verksamheter skall kännetecknas av hög kvalitet och vara lätt tillgängliga för brukarna och att dessa är nöjda med såväl service som bemötande. Som mål har fullmäktige också angett att alternativa driftsformer skall uppmuntras och ständigt utvecklas. Med denna överordnade utgångspunkt är syftet med konkurrensutsättning att nå en utökad valfrihet och mångfald inom kommunal service som både kan uppvisa en lägsta kostnad och samtidigt ha rätt kvalitet. Genom att i konkurrens mäta, jämföra och bedöma kommunens verksamhet med omvärlden formas samtidigt ett instrument för kvalitets- och kostnadsstyrning. Brukarna skall stå i förgrunden. I detta syfte skall alternativa driftsformer stimuleras. Om kommunen lyckas tillföra nya kvaliteter, stimulera entreprenörskap och effektivisera den kommunala verksamheten genom att använda dessa riktlinjer, så har ansatsen varit fruktbar och underlättat kommunens strävan att bibehålla och utveckla kvaliteten samt att Växa för en hållbar framtid! (Vision 2020). Inledningen beskriver den politiska ambition som skall gälla för kommunens verksamheter inom området. Att på förhand bestämma hur proportionerna skall vara mellan privat och offentlig drift av kommunal verksamhet stämmer inte överens med angiven politik och inte heller med den faktiska utgångspunkten att hela organisationen skall kunna erbjuda service av såväl hög kvalitet som effektivitet med det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet, som ju anges i gällande lagstiftning om offentlig upphandling. Uttrycket det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet innebär inte bara det bästa alternativet i termer av kronor, utan även den bästa servicen, den bästa kvaliteten och således den bästa helhetslösningen för kommunens egen organisation och dess medlemmar. Varje enskild entreprenad, outsourcing eller intraprenad kommer att noga granskas/analyseras utifrån dessa perspektiv. I denna mening tas ju ställning till proportionerna mellan privat drift och offentlig, vid varje enskild konkurrensutsättning. 10 (29)

11 Kommunledningskontoret bedömer inte att medborgarförslaget på ett meningsfullt sätt går att genomföra och bör därför avslås. 64 Medborgarförslag om att förbättra trafikmoralen i Falkenberg vad gäller gång- och cykelvägar. (AU 107, KS 121) Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar 1 Tekniska nämnden får i uppdrag att i samarbete med Polismyndigheten söka finna lämpliga åtgärder för att leva upp till intentionerna i medborgarförslaget. 2 Medborgarförslaget skall därmed anses behandlat. 1 Avslå medborgarförslaget med hänvisning till kanslienhetens yttrande. sunderlag Medborgarförslag från Sture Boman tekniska nämnden 15/11. Yttrande kanslienheten Sture Boman föreslår i ett medborgarförslag att kommunen bör utöka parkeringsövervakarnas arbetsområde till att också innefatta övervakning av gällande trafikregler avseende gång- och cykelvägar. Vidare föreslås även att skolor och allmänheten i större utsträckning informeras om regler för gång- och cykeltrafikanter. Förslagsställaren anser att respekten för dessa regler har försämrats samt att polisens insatser inte räcker till. Tekniska nämnden meddelar i korthet: Enligt lagen om kommunal parkeringsövervakning ska parkeringsövervakare som har till uppgift att biträda polisman genomgå vidareutbildningen i polismyndighetens regi. Dock uppger polisen i Falkenberg att de tillfällen där detta skulle kunna utnyttjas är få samt att en parkeringsövervakare inte får rapportera och lagföra brott mot trafikförordningen. Nämnden avstyrker således att parkeringsövervakarnas arbetsområde utökas till att omfatta gång- och cykeltrafik. Däremot instämmer man i att informationsinsatserna bör intensifieras och att det är ett arbete som berör många aktörer i samhället. Ekonomi Förslaget har inte någon inverkan på kommunens ekonomi. 11 (29)

12 Övervägande Falkenberg är en cykeltät kommun, vilket är positivt ur flera aspekter inte minst utifrån ett miljöoch hälsoperspektiv. Ett kontinuerligt arbete med att förbättra gång- och cykelvägar pågår ständigt och för närvarande behandlar tekniska nämnden en motion om att höja trafiksäkerheten och öka medvetenheten bland gående och cyklister. Förslagsställarens intention är god. Genom att informera och öka kunskapen bland gång- och cykeltrafikanter minskar risken för olyckstillbud. Att ålägga parkeringsvakterna denna uppgift med hänvisning till lagen om kommunal parkeringsövervakning kan dock inte anses gå i linje med lagstiftarens avsikt. I förarbetet till tillägget om möjligheten att utöka parkeringsövervakarnas befogenheter står att dessa, efter samråd och utbildning, ska kunna utföra enklare göromål under ledning av polisman så som exempelvis i förväg beordrade trafikkontroller av hastighet, förare och fordon eller bevakning av tunga och breda transporter. Vidare klargörs, vilket polisen i Falkenberg anförde, att befogenheterna inte heller kan utökas till att innehålla rapportering av trafikförseelser då det finns risk att rättsväsende överbelastas med ärenden som på grund av oklara bevislägen inte kan leda till fällande dom. Kanslienheten finner således, liksom tekniska nämnden, att varken information om eller övervakning av trafikföreskrifterna annat än parkering och stannande av fordon faller inom ramen för den kommunala kompetensen. Vad det gäller information om regler för gång- och cykeltrafikanter i skolorna så anger läroplanen Lpo 94 att trafik räknas till de ämnesövergripande kunskapsområden som ska integreras i undervisningen. Enligt uppgift från barn- och utbildningsförvaltningen genomförs detta, om än i något olika utsträckning, i Falkenbergs skolor. Då läroplanen inte ger direktiv för hur eller i vilken omfattning undervisning i trafikfrågor ska bedrivas gör kanslienheten bedömningen att läroplanens krav uppfylls. Sammantaget föreslår kanslienheten således att medborgarförslaget som helhet avslås. Yrkande, propositionsordning och beslut Sara Grimpe Wernersson (S) yrkar att tekniska nämnden får i uppdrag att i samarbete med Polismyndigheten söka finna lämpliga åtgärder för att leva upp till intentionerna i medborgarförslaget. I yrkandet instämmer Daniel Bernhardt (KD), Bengt Hackberg (S), Dahn Persson (S), Mikael Hallberg (V) och Stig Agnåker (C). Ordföranden ställer proposition på yrkandet gentemot kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Sara Grimpe Wernerssons m fl yrkande. 65 Försäljning av fastigheterna Fredsduvan 1, Fredskåren 1, Fredsmarschen 1 och Fredsmötet 1 (Kristineslätt). (AU 77, KS 100) Dnr KS (29)

13 1 Godkänna förslag till köpekontrakt för delar och hela av rubricerade fastigheter med Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB, baserat på exploateringsavtal för detaljplan för Hjortsberg 4:1 (Kristineslätt, detaljplan III-Skogsvägen m m). 2 Godkänna förslag till köpekontrakt för delar av fastigheterna Fredsduvan 1 och Fredskåren 1 med BoKlok Housing AB, baserat på exploateringsavtal för detaljplan för Hjortsberg 4:1 (Kristineslätt, detaljplan III-Skogsvägen m m). sunderlag Förslag till köpekontrakt med Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB Förslag till köpekontrakt med BoKlok Housing AB Exploateringsavtal med Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB (nr 171)- tecknat Stadsbyggnadskontorets yttrande Godkännande av förslag till köpekontrakt dels med Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB (SMENHAB) dels med BoKlok Housing AB. Köpekontrakten innebär att kommunen säljer bostadsmark inom Kristineslättsområdet i enlighet med ingånget exploateringsavtal med Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB. Köpekontrakten innebär att fastigheterna Fredsduvan 1, Fredskåren 1, Fredsmarschen 1 och Fredsmötet 1 säljs för en sammantagen köpeskilling om kr med tillträdesdag den 16 maj I köpekontraktet med SMENHAB godkänner de att del av fastigheterna Fredsduvan 1 och Fredskåren 1 säljs till BoKlok Housing AB. I övrigt innehåller Köpekontrakten sedvanliga villkor. Försäljningarna följer den optionsrätt som finns i det exploateringsavtal som är tecknat med SMENHAB i samband med att detaljplanen för området antogs Utöver ovan nämnd köpeskilling har SMENHAB redan erlagt ersättning för detaljplaneläggningen samt ska bekosta utbyggnaden av gator, lantmäterikostnader m m i enlighet med exploateringsavtalet. 66 Rapport över ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen SoL och lag om service till funktionshindrade LSS. (AU 83, KS 102) Dnr KS Lägga informationen till handlingarna. sunderlag Socialnämndens beslut 42/2011. Rapport per (29)

14 Kommunerna har enligt socialtjänstlagen och LSS skyldighet att kvartalsvis till socialstyrelsen och kommunens revisorer rapportera gynnande biståndsbeslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Även kommunfullmäktige ska informeras om dessa beslut i en statistikrapport. Övervägande Kommunfullmäktige ska informeras om ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 SoL och 28 LSS. 67 Exploateringsavtal med Bra Boende i Väst AB avseende fastigheten Askhult 2:6 (Morups hästby). (AU 95, KS 111) Dnr KS Godkänna exploateringsavtal för fastigheten Askhult 2:6 med Bra Boende i Väst AB. sunderlag Exploateringsavtal upprättat av stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontorets yttrande daterat Detaljplan för Askhult 2:6 m fl under framtagande av stadsbyggnadskontoret. I samband med pågående detaljplaneläggning av fastigheten Askhult 2:6 i Morup har ett exploateringsavtal framtagits för att reglera detaljplanens huvudsakliga exploatörs, Bra Boende i Väst AB, skyldigheter och rättigheter. Detaljplanen möjliggör uppförandet av en så kallad hästby, vilket innebär att ett antal bostadsfastigheter gemensamt driver en ridanläggning i form av stall, ridhus, paddock och hagar. Exploateringsområdet är markerat med grov streckad linje på bifogad kartbilaga, där all mark utgörs av kvartersmark (ingen allmän platsmark). Exploatören skall bekosta och utföra samtliga anläggningsarbeten på kvartersmark (ridanläggningar, bullervall, vägar m m) samt bekosta lantmäteriets framtagande av koordinatförteckning som krävs för projektering och utbyggnad av dessa anläggningar. Vidare skall exploatören ansvara för inlösen (köp eller nyttjanderätt) av del av samfälligheten Morup s:65 samt bekosta eventuell omprövning och flytt av befintligt dike (tillhörande dikesföretag). Exploatören skall även ansöka om och bekosta eventuellt inrättande av gemensamhetsanläggning(ar) för ridanläggning, vägar, bullervall m m samt erforderliga fastighetsbildningar. 14 (29)

15 I övrigt innehåller avtalet sedvanliga villkor. Ekonomi Exploateringsavtalet bedöms inte påverka kommunens ekonomi. Övervägande Exploateringsavtal bör upprättas för att reglera exploatörens rättigheter och skyldigheter vid en framtida exploatering. 68 Detaljplan för Askhult 2:6 m fl (Morups hästby). (AU 96, KS 112) Dnr KS Anta detaljplan för Askhult 2:6 m fl. sunderlag sförslag, upprättat Utlåtande, upprättat Utställningshandlingarna, upprättat , reviderad I beslutsförslag till kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ingår antagandehandlingar i form av: Plankarta Illustrationskarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Kommunstyrelsen gav Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att planlägga för en s k hästby (hästnära boende) på fastigheten Askhult 2:6 i anslutning till Morups samhälle. Förslaget innebär en exploatering bestående av 22 enbostadshus med tillgång till stall, ridhus och beteshagar i anslutning till bostäderna samt att detaljplanelägga befintliga kyrkobyggnader och skola. Planförslaget har varit på utställning under tiden t.o.m Under utställningen inkomna yttranden finns sammanställda i ett utlåtande daterad I denna redogörelse finns även Stadsbyggnadskontorets kommentar samt förslag till revideringar. 15 (29)

16 69 Exploateringsavtal med Hansagårds Camping avseende delar av Skrea 5:2 och Skrea 5:3 m fl. (AU 97, KS 113) Dnr KS Godkänna förslag till exploateringsavtal med Hansagårds Camping AB, baserat på ramavtal och detaljplaneförslag för Skrea 5:3 m fl. sunderlag Förslag till exploateringsavtal (nr 179) med Hansagårds Camping AB upprättat av SBK. Ramavtal (nr 157) mellan Falkenbergs kommun och Hansagårds Camping AB- tecknat Arrendeavtal (nr ) mellan Falkenbergs kommun och Hansagårds Camping AB- tecknat 2001 med tillägg 2007 och Förslag till ny detaljplan för Skrea 5:3 m fl - behandlas parallellt med detta exploateringsavtal. Stadsbyggnadskontorets yttrande I samband med att kommunen förvärvade fastigheten Skrea 5:3 i mitten på 1960-talet fick ägarna en arrenderätt att bedriva campingverksamhet inom del av fastigheten. Nuvarande arrendeavtal för campingverksamheten inom fastigheten Skrea 5:3 är tecknat mellan kommunen och Hansagårds Camping AB år Arrendeavtalet omfattar ca 5 ha mark och gäller tom Hansagårds Camping AB inkom 2007 med förfrågan till kommunen om att utöka och friköpa sin verksamhet som kommunen ställde sig positiva till. För att möjliggöra detta krävdes att campingverksamheten detaljplanelades. Inför detaljplaneläggningen av Hansagårds Camping upprättades ett ramavtal mellan kommunen och Hansagårds Camping AB år Kommunstyrelsen beslöt att godkänna ramavtalet den 11 november 2008 ( 287, dnr 07-S0252). Ramavtalet innehåller övergripande kostnads- och ansvarsfördelning rörande kommande planering, utredning och exploatering av området. Ramavtalet innehåller även en optionsrätt som innebär att Hansagårds Camping AB ges rätt att till fastslaget pris förvärva delar av området. Ramavtalet ska vara ersatt av exploateringsavtal före år Stadsbyggnadskontoret har upprättat förslag till exploateringsavtal mellan kommunen och Hansagårds Camping AB (exploatören) inför antagandet av ny detaljplan för Skrea 5:3 m fl. Antagandet av förslaget till ny detaljplan behandlas parallellt med detta ärende om exploateringsavtalet. Exploateringsavtalet reglerar de åtaganden för genomförandet av detaljplanen som åvilar exploatören. Bland annat skall exploatören bekosta och iordningställa samtliga anläggningar på 16 (29)

17 allmän platsmark (lokalgator, gång- och cykelvägar mm) och därefter överlämna anläggningarna kostnadsfritt till kommunen som därefter såsom huvudman ansvarar för dess drift och underhåll. Exploatören ansvarar också för den ombyggnad av en privat infartsväg som erfordras för att genomföra detaljplanen. Exploatören ska dessutom till kommunen betala kr i exploateringsavgift för att kommunen bekostat utbyggnaden av Strandvägen. Exploateringsavgiften följer kommunfullmäktiges beslut den 28 februari 2002 ( 22, dnr 02-SBK0016) om exploateringsavgift för Strandvägen. Dessutom ges exploatören en optionsrätt på att friköpa kvartersmarken för campingverksamhet inom detaljplanen. Optionsrätten får utnyttjas i 3 etapper som är angivna i exploateringsavtalet efter att exploatören iordningställt de allmänna anläggningarna. Köpeskillingen för campingmarken är satt till 75 kr per kvm minus den kostnad exploatören har för upprättandet av detaljplanen. Köpeskillingen är KPI-reglerad och följer tidigare avtalat pris som finns angivet i ramavtalet. I övrigt innehåller exploateringsavtalet sedvanliga villkor. Exploatören svarar för att lösa till sig rätten till den samfällda mark som detaljplanen anger som kvartersmark för campingverksamhet. Dessa samfälligheter förvaltas av Skrea Bysamfällighet. Ekonomi Intäkterna vid försäljning av campingområdet förväntas hamna på runt 6 miljoner kr minus de kostnader exploatören haft för upprättandet av detaljplanen. Dessutom får kommunen en intäkt i form av exploateringsavgift för Strandvägen om kr. Några kostnader för exploateringsprojektet i övrigt förväntas inte att drabba kommunen. Dock tillkommer kostnader för drift och underhåll av nya eller ombyggda anläggningar inom allmän platsmark (gator och grönområden) då Falkenbergs kommun är huvudman för allmän platsmark inom detaljplanen. Då kommunen redan är huvudman för dessa anläggningar bedöms den ökade kostnaden som ringa. Yrkande Mari-Louise Wernersson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 70 Detaljplan för Skrea 5:3 m fl (Hansagårds camping). (AU 98, KS 114) Dnr KS Anta detaljplan för Skrea 5:3 m fl. 17 (29)

18 sunderlag sförslag, upprättat Revideringsutlåtande, upprättat Revideringsutställningsförslaget, upprättat , reviderad , , , I beslutsförslag till kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige ingår antagandehandlingar i form av: Plankarta med illustrationskarta Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Huvudsyftet med planen är att pröva möjligheterna till nyttjande och utveckling av campingverksamhet på del av fastigheten Skrea 5:2 och 5:3. Vidare syftar planförslaget till att skapa fler campingenheter (husvagnsplats, tältplats etc.), säkerställa skyddszon mellan campingverksamhet och bostäder samt möjliggöra byggnation av mindre campingstugor. Planförslag för Skrea 5:3 m.fl. har varit ute på revideringsutställning under t.o.m Under revideringsutställningen inkomna yttranden finns sammanställda i ett revideringsutlåtande daterad I denna redogörelse finns även Stadsbyggnadskontorets kommentar samt förslag till revideringar. Yrkande Daniel Bernhardt (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 71 Övergripande mål för perioden (AU 104, KS 118) Dnr KS Godkänna förslag till övergripande mål för kommunen för perioden Målen träder i kraft fr o m maj 2011 och ersätter de övergripande mål som fullmäktige tidigare beslutat om enligt 128/07 med förlängning enligt 106/10. sunderlag Förslag till övergripande mål för perioden Kommunfullmäktige beslöt enligt 128/07 att anta 19 övergripande mål för perioden Dessa mål ersatte då de tidigare planeringsförutsättningarna från 2004 med 99 mål. I samband 18 (29)

19 därmed beslöt också fullmäktige om kommunens vision för år 2020, vilken sammanfattades genom uttrycket Vi växer för en hållbar framtid. Kommunfullmäktige beslöt enligt 106/10 att målens giltighetstid skulle förlängas t o m Giltighetstiden för kommande version av målen skulle övervägas inför nästa beslut. Det förslag som nu framlägges innebär att målen gäller t o m år 2015, d v s ett år in på nästa mandatperiod. Fullmäktige kan dock när som helst ändra detta. Förslaget upptar nu 17 övergripande mål. Ekonomi Målen i sig påverkar inte kommunens ekonomi, men kan ha en indirekt betydelse genom att de uttrycker verksamhetsinriktning och ambitioner. Övervägande Bakgrund - principer En genomgång av de övergripande målen har ägt rum genom en arbetsgrupp inom den politiska majoriteten. Några principer som varit vägledande för översynen är följande: Uppdelning i fem målområden bibehålles Ändringar i målformuleringar, rubriker och andra texter skulle vara ganska begränsade eftersom den struktur som funnits sedan 2007 fortfarande håller på att sätta sig i organisationen Antalet mål skulle helst minska och i vart fall inte öka Kommentarer till förslaget Avsnitt om visionen Vi växer för en hållbar framtid Visionen gäller enligt tidigare beslut till Texten i detta avsnitt är oförändrad. Allmän inledningstext till de övergripande målen I detta avsnitt har endast gjorts mindre ändringar av redaktionell karaktär. Målområde Medborgare Ett förtydligande har gjorts för att klargöra att målen i detta avsnitt gäller medborgarna generellt, medan målen som avser brukarna behandlas i annat avsnitt. Målet om deltagande i allmänna val har omformulerats för att ge en tydligare indikation om ambitionen i detta avseende. Målet om trygghet har omformulerats och avser nu både faktisk och upplevd trygghet. I övrigt har några mindre textändringar gjorts i den inledande texten och i beskrivningen av mätmetoder. Målområde Verksamhet Vissa omformuleringar har gjorts i texten under Utgångspunkt och förhållningssätt, bl a för att förtydliga att begreppet kommunala tjänster omfattar både sådana som kommunen själv utför och sådana som utförs på uppdrag av kommunen. 19 (29)

20 Mål om kvalitet och tillgänglighet har förts ihop. Målet om att alternativa driftformer skall uppmuntras har omformulerats. Målområde Ekonomi Den inledande texten har förtydligats och en mindre ändring har gjorts i beskrivningen av mätmetoder. Målen är oförändrade. Målområde Medarbetare Målet om kompetensutveckling har omformulerats för att visa på sambandet med uppfyllandet av verksamhetens mål. Målområde Hållbarhet och tillväxt Målområdets rubrik är ändrad till Hållbarhet och tillväxt. Tidigare rubrik var Miljö och tillväxt. Texten i inledningen har förkortats. Mindre ändringar har gjorts i avsnittet om mätmetoder. Målet om ekologisk balans och förnybar energi har omformulerats. Målet om medfinansiering av EU-projekt har tagits bort, eftersom det inte ansågs vara av samma övergripande karaktär som övriga mål. Yrkande, propositionsordning och beslut Gerry Norberg (S) yrkar att formuleringen (1:a stycket, sista raden Övergripande mål) De ekonomiska målen är överordnade skall strykas, samt att skall föras in under Medarbetare (som 4:e punkt under Mål): Alla anställda skall under perioden erbjudas heltidsanställning. I de två yrkandena instämmer Mikael Hallberg (V), Monika Bréti (S), Lena Berglund (MP), Bengt Hackberg (S), Per Sjövall (V), Thomas Fagenheim (S), Bernt Zander (S), Dahn Persson (S), Britt- Marie Jonsson (S), Runar Kaattari (S) och Yvonne Nilsson (S). Mari-Louise Wernersson (C), Stig Agnåker (C), Daniel Bernhardt (KD), Herman Fältström (M), Anders Treschow (M) och Monica Hansson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Först ställer ordföranden proposition på övrig text som inte berörs av Gerry Norbergs m fl yrkande och finner dessa delar antagna. Därefter ställer ordföranden proposition på Gerry Norbergs ändringsyrkande avseende de ekonomiska målen gentemot kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs och genomförs enligt följande: Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag, Nej-röst för bifall till Gerry Norbergs yrkande. Med 28 Ja-röster mot 23 Nej-röster beslutar kommunfullmäktige i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Hur var och en röstat framgår av bilaga till protokollet. (Bil 71 A) Slutligen ställer ordföranden proposition på Gerry Norbergs (S) yrkande om mål om att anställda skall erbjudas heltidsanställning m m. gentemot kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs och genomförs enligt följande: 20 (29)

21 Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag, Nej-röst för bifall till Gerry Norbergs yrkande. Med 27 Ja-röster mot 24 Nej-röster beslutar kommunfullmäktige enligt kommunstyrelsens förslag även i denna del. Hur var och en röstat framgår av bilaga till protokollet. (Bil 71 B) Reservationer Gerry Norberg (S), Britt-Marie Jonsson (S), Dahn Persson (S), Fredrik Johansson (S), Lennart Torstensson (S), Sara Grimpe Wernersson (S), Monika Bréti (S), Veronika Norberg (S), Per- Gunnar Andersson (S), Runar Kaattari (S), Bernt Zander (S), Bengt Hackberg (S), Mikael Hallberg (V), Per Sjövall (V), Thomas Fagenheim (S), Jan Dickens (S), Yvonne Nilsson (S), Björn Jönsson (S), Lena Berglund (MP), Leif Tellin (MP), Sara-Lena Bjälkö (SD), Stefan Olausson (SD) och Marcelle Farjallah (S) reserverar sig mot båda besluten till förmån för Gerry Norbergs yrkande. Lotta Hildebrand (FP) reserverar sig mot beslutet avseende mål om anställningsvillkor. 72 Godkännande av budgeterat investeringsprojekt- Utveckling Kristineslätt idrott - konstgräsplan. (AU 109, KS 123) Dnr KS Godkänna genomförande av investeringsprojektet utveckling Kristineslätt idrott konstgräsplan med en projektbudget på tkr. sunderlag Tekniska nämndens beslut med bilagor 17/11. Kultur och fritidsnämndens beslut 87/10. Kommunledningskontorets yttrande Efter att en förstudie är gjord, har kultur- och fritidsnämnden beslutat att gå vidare med projektet utveckling Kristineslätt idrott - konstgräsplan. Tekniska nämnden begär nu klartecken om att påbörja projektet. Ekonomi I investeringsplan finns 4 mkr avsatta till projektet utveckling Kristineslätt idrott. Dessa medel har valts att användas till en konstgräsplan. Beräknad kostnad enligt förstudien är tkr. Avskrivningstiden för konstgräsplan är 10 år. I den mån ytterligare satsningar inom Kristineslätt idrott planeras ska dessa behandlas som nya projekt enligt investeringsprinciperna eftersom avsatta medel med detta projekt är förbrukade. 21 (29)

22 Övervägande Projektet utveckling Kristineslätt idrott är i investeringsplan belagt med anmärkning om bearbetning. Detta innebär att projektet måste beslutas av kommunfullmäktige före genomförande. Yrkande Per Johansson (C) och Gerry Norberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 73 Ändring av bolagsordningen för Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB. (AU 110, KS 124) Dnr KS Godkänna de föreslagna ändringarna av 3,4, 6,7, 8 och 10 i bolagsordningen för Falkenbergs Vatten och Renhållnings AB. sunderlag sförslag från FAVRAB PWC: s synpunkter Förslag till ny bolagsordning. Nuvarande bolagsordning samt ägardirektiv. Ekonomienhetens beslutsförslag FAVRAB föreslår på grund av nya ägardirektiv och fullmäktigebeslut ändringar i bolagets bolagsordning. Dessutom har PWC fått i uppdrag att granska bolagens bolagsordningar för att kontrollera att dessa överensstämmer med aktiebolagslagen. Vid denna genomgång har det framkommit att förändringar har skett i aktiebolagslagen som kräver förändringar i bolagsordningarna. De ändringar som avser dotterbolaget Vatten och miljö i väst AB kommer att ske på ordinarie bolagsstämma i bolaget. Följande ändringar föreslås: 3 Föremålet för bolagets verksamhet; ändringen är nödvändig för att överensstämma med det nya ägardirektivet, se bilaga. 4 Bolagets ändamål; i och med omorganisation 2009 då bolagets ändamål delvis förändrades krävs en justering, se bilaga. 6 Aktiebelopp/antal aktier; Ändras till I bolaget ska finnas lägst och högst aktier från nuvarande lydelse aktie skall lyda på kr. 22 (29)

23 7 Antal styrelseledamöter; Ändras från 7 till 5 enligt kommunfullmäktigebeslut. 8 ändras till För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en eller två revisorer (eller registrerade revisionsbolag) med eller utan revisorssuppleanter från dagens lydelse för granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en suppleant. 8 andra st. enligt 9 kap 7 1 st aktiebolagslagen ändras till 9 kap 21. Ekonomi Förslaget påverkar inte kommunens eller bolagets ekonomi. Övervägande PWC noterar att bolagsordningarna innehåller olika lydelser när det gäller hur antalet styrelseledamöter har angivits. Då styrelsen är politiskt tillsatt föreslås ingen förändring av denna lydelse. 74 Ändring av bolagsordningen för Falkenbergs Stadshus AB. (AU 111, KS 125) Dnr KS Ändra lydelsen i 7 till Antal aktier skall vara lägst och högst från nuvarande lydelse Aktie skall lyda på kronor. 2 Ändra lydelsen i 9 till för granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en eller två revisorer(eller registrerade revisionsbolag) med eller utan revisorssuppleanter från nuvarande lydelse för granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en suppleant. 3 Ändra lydelsen i 9 andra stycket till 9 kap 21 från nuvarande lydelse 9 kap 7 1 st. sunderlag PWC:s synpunkter Nuvarande bolagsordning. Ekonomienhetens beslutsförslag (29)

24 PWC har fått i uppdrag att granska bolagens bolagsordningar för att kontrollera att dessa överensstämmer med aktiebolagslagen. Vid denna genomgång har det framkommit att förändringar har skett i aktiebolagslagen som kräver förändringar i bolagsordningarna. Ekonomi Förändringen påverkar inte ekonomin i kommunen eller bolaget. Övervägande PWC noterar att bolagsordningarna innehåller olika lydelser när det gäller hur antalet styrelseledamöter har angivits. Då styrelsen är politiskt tillsatt föreslås ingen förändring av denna lydelse. 75 Ändring av bolagsordningen för Falkenberg Energi AB. (AU 112, KS 126) Dnr KS Ändra lydelsen i 6 till Antal aktier skall vara lägst och högst från nuvarande lydelse Aktie skall lyda på kronor. 2 Ändra lydelsen i 8 till för granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en eller två revisorer(eller registrerade revisionsbolag) med eller utan revisorssuppleanter från nuvarande lydelse för granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en suppleant. 3 Ändra lydelsen i 8 andra stycket till 9 kap 21 från nuvarande lydelse 9 kap 7 1 st. sunderlag PWC:s synpunkter Nuvarande bolagsordning. Ekonomienhetens beslutsförslag PWC har fått i uppdrag att granska bolagens bolagsordningar för att kontrollera att dessa överensstämmer med aktiebolagslagen. Vid denna genomgång har det framkommit att förändringar har skett i aktiebolagslagen som kräver förändringar i bolagsordningarna. De ändringar som avser Falkenbergs Energihandel AB och Ekobilen 5 A fastighets AB kommer att ske på ordinarie bolagsstämma i bolagen. 24 (29)

25 Ekonomi Förändringen påverkar inte ekonomin i kommunen eller bolaget. Övervägande PWC noterar att bolagsordningarna innehåller olika lydelser när det gäller hur antalet styrelseledamöter har angivits. Då styrelsen är politiskt tillsatt föreslås ingen förändring av denna lydelse. 76 Ändring av bolagsordningen för Falkenbergs Bostads AB. (AU 113, KS 127) Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag 1 Ändra lydelsen i 8 till för granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en eller två revisorer(eller registrerade revisionsbolag) med eller utan revisorssuppleanter från nuvarande lydelse för granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en suppleant. 2 Ändra lydelsen i 8 andra stycket till 9 kap 21 från nuvarande lydelse 9 kap 7 1 st. sunderlag PWC:s synpunkter Nuvarande bolagsordning. Ekonomienhetens beslutsförslag PWC har fått i uppdrag att granska bolagens bolagsordningar för att kontrollera att dessa överensstämmer med aktiebolagslagen. Vid denna genomgång har det framkommit att förändringar har skett i aktiebolagslagen som kräver förändringar i bolagsordningarna. Ekonomi Förändringen påverkar inte ekonomin i kommunen eller bolaget. Övervägande PWC noterar att bolagsordningarna innehåller olika lydelser när det gäller hur antalet styrelseledamöter har angivits. Då styrelsen är politiskt tillsatt föreslås ingen förändring av denna lydelse. 25 (29)

26 77 Ändring av bolagsordningen för Falkenbergs Näringsliv AB. (AU 114, KS 128) Dnr KS Ändra lydelsen i 8 till för granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en eller två revisorer(eller registrerade revisionsbolag) med eller utan revisorssuppleanter från nuvarande lydelse för granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en suppleant. 2 Ändra lydelsen i 8 andra stycket till 9 kap 21 från nuvarande lydelse 9 kap 7 1 st. sunderlag PWC:s synpunkter Nuvarande bolagsordning. Ekonomienhetens beslutsförslag PWC har fått i uppdrag att granska bolagens bolagsordningar för att kontrollera att dessa överensstämmer med aktiebolagslagen. Vid denna genomgång har det framkommit att förändringar har skett i aktiebolagslagen som kräver förändringar i bolagsordningarna. Ekonomi Förändringen påverkar inte ekonomin i kommunen eller bolaget. Övervägande PWC noterar att bolagsordningarna innehåller olika lydelser när det gäller hur antalet styrelseledamöter har angivits. Då styrelsen är politiskt tillsatt föreslås ingen förändring av denna lydelse. 78 Val av auktoriserade revisorer i de kommunala aktiebolagen samt i vissa stiftelser. Dnr KS Kommunfullmäktige beslutar 26 (29)