Checklista Faktainsamling - flerfamiljshus före ombyggnad

Transkript

1 1 Checklista Faktainsamling - flerfamiljshus före ombyggnad Frågorna eller punkterna i detta dokument är den information om respektive hus som är nödvändig för att kunna göra en korrekt utvärdering och som man förr eller senare under en utredning eller utvärdering vill ha svar på. Det kan tyckas vara mycket men det är nödvändigt för att inte ombyggnaden ska orsaka försämrat inneklimat eller minskad fuktbeständighet. En stor del av informationen kan man själva ta fram med hjälp förvaltningspersonalen och när man väl har ritningar och teknisk beskrivning så kan mycket hämtas från dessa. Viss information kan verka perifer för ett energieffektiviseringsprojekt t ex bedömning och kontroll av legionella. Men det skulle ju vara förargligt om det visar sig finnas risk och vi inte uppmanat till kontroll. Samma sak med miljöstörande ämnen som kan påverka ombyggnader t ex genom speciella arbetsföreskrifter eller deponikostnader. När konsulterna så småningom gör sin besiktning så kommer BeBos Resurspool att delta. 1. Fastighetsbeteckning, adress, förvaltare, byggår etc 2. Foton på byggnaden; N, Ö, S och V 3. Arkivhandlingar Ritningar: situationsplan, planer, sektioner, fasader, detaljlösningar, konstruktionshandlingar för både K och VVS. Teknisk beskrivning och geoteknisk undersökning. 4. Genomförda ombyggnader/ändringar/förbättringar jämfört med original Vilka, när, orsak, omfattning t ex Omdränering av grund Utvändigt fuktskydd av källarvägg Utvändig tilläggsisolering Invändig tilläggsisolering Källaryttervägg under mark Byte fasadmaterial Byte av takskikt Balkonger renovering, inglasning Tilläggsisolering vind Elledningar Avloppsstammar byte Relining av avloppsstammar Tappvattenledningar Värmekälla - ny värmekälla, cirkulationspump, värmepump, ackumulatortank

2 2 Värmeledningar distributionsledningar, isolering Ny eller omisolerad markkulvert Injustering av värmesystem Värmare - radiatorer, installation av komfortgolvvärme Byte av termostatventiler Styr- och reglersystem Ventilationssystem fläktbyte, injustering av ventilationssystem Fönster byte, ommålning Renovering våtrum - tätskikt, ytmaterial, porslin Byte av vitvaror i lgh Byte av tvätt- och torkutrustning Byte av fast inredning såsom snickerier, skåpsinredningar 5. Finns det idag behov av ombyggnader/ändringar? Vilka i så fall, om de är inplanerade, orsak och omfattning 6. Finns det uppenbara hinder som omöjliggör eller väsentligt fördyrar energieffektivisering t ex Tilläggsisolering av ytterväggarnas utsida; långsidor eller gavlar Vindsbjälklagets ovansida/varmt tak/bygga om låglutande tak till extra våning Källarytterväggar Installation av solfångare på tak Jordvärme 7. I vilken omgivning ligger huset? T ex innerstad, tätort, förort, mindre tätort med i huvudsak flerbostadshus, huset ligger i ett område där det är långt mellan de flesta husen, i många fall 200 m eller mer. Inneklimat 8. Vilken rumstemperatur försöker förvaltaren hålla i lägenheterna? 9. Har inneklimatet undersökts med boendeenkät? Se förslag på enkätfrågor 10. Mottagna synpunkter från brukarna på luftkvalitén Matos, rök, avgaser, instängd luft etc 11. Mottagna synpunkter från brukarna på det termiska klimatet Drag, låg temperatur, hög temperatur, belysning etc Mätningar före ombyggnad Program för konsulternas mätningar utarbetas i samarbete med resurspoolen

3 3 Mät fuktkvoten i trä i en eventuell krypgrund med fuktkvotsmätare. Mät fuktkvot i minst tre punkter och anteckna det högsta värdet i protokollet. Kallvind; mät i minst tre mätpunkter i underlagstaket om detta är träbaserat. Finns synlig påväxt görs mätningarna i anslutning till denna. Vattentemperatur vid tappställe. Tryckprovning vilken omfattning alla lägenheterna eller stickprov. Kolla så att man kan komma in och göra samma provning efter ombyggnaden. Avtal/kontrakt måste finnas så att inte den första provningen blir värdelös. Luftomsättning Termografering Radon. Vid behov t ex om det finns blå lättbetong. Temperatur på returvattnet från vvc vid värmeväxlaren Temperatur på varmvattnet vid handfat i badrum Långtidsmätningar med LTH Temperaturer Relativ luftfuktighet Fukt i byggnadsmaterial temperatur och relativ luftfuktighet och fuktkvot Viktigt att mätningarna görs rätt så att de blir tillförlitliga. T ex kalibrering av mätare. Byggnadens användning och dess lokala omgivning 12. Upplåtelseform Äganderätt, hyresrätt, bostadsrätt eller annan 13. Byggnadstyp Lamellhus, punkthus, loftgångshus etc 14. Antal våningsplan i byggnaden Även halvplan kommentera i så fall Ovan mark inklusive markplan och inredd vind Under mark inklusive suterräng; i så fall antal bostadslägenheter i källarplan/sutterängvåning? 15. Antal trappuppgångar. 16. Finns dagsljus i trapphus? 17. Fördelning av antal lägenheter: Ettor, tvåor, treor etc 18. Antal personer som bor i huset? På ett ungefär om uppgift saknas få, normalt eller många! 19. Finns uppvärmt garage i anslutning till huset?

4 4 Area, vintertid uppvärmd till 20. Finns källare och om den är uppvärmd? Area, vintertid uppvärmd till minst Till uppvärmd källare räknas inte pannrum, tvättstuga, torkrum och liknande som blir uppvärmt av spillvärme från utrustningen. Värms dessa utrymmen med radiatorer bör de dock räknas som uppvärmda. 21. Vilka rumstyper finns i källaren? Förråd, undercentral, soprum, tvättstuga etc 22. Finns vind och om den är uppvärmd? Area, vintertid uppvärmd till minst 23. Vilka rumstyper finns på vinden? Förråd, torkrum, fläktrum etc 24. Finns lokaler och verksamhet? Area och typ av verksamhet 25. Finns gemensam tvättstuga i den aktuella byggnaden? Om i så fall hur många lägenheter är den avsedd för? 26. Hur kan tvätten torkas i en eventuell gemensam tvättstuga? T ex torkskåp, torktumlare, torkrum med avfuktare, torkrum utan avfuktare 27. Uppmätta areor eller tillförlitliga ritningar LOA, BOA, BiA etc Golvareor; källare eller grund, lägenhetsplan, vind (de areor som finns) + Atemp Fasadarea: Ytterväggsarea (invändig), fönsterarea och dörrarea allt per väderstreck Källareyttervägg (invändig) under mark Källaryttervägg (invändig) ovan mark 28. Vilken är den huvudsakliga rumshöjden? I lägenheterna, källare, vind 29. Byggnadens läge i förhållande till närliggande byggnader. Helt friliggande, helt mellanliggande, hopbyggt med annat men inte mellanliggande 30. Byggnadens exponering av sol Till stor del skyddad, måttligt skyddad eller helt exponerad. 31. Byggnadens exponering för vind Tätort, något vindskyddat, helt fritt 32. Ligger byggnaden i en miljö som påverkar luftkvaliteten negativt utomhus? T ex nära större trafikled, industriområde.

5 5 Undermätare på husnivå och lägenhetsnivå 33. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av energi till uppvärmning, dvs till värmesystem (dvs till radiatorer, luftvärmare el liknande)? 34. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av fastighetsel? 35. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av hushållsel? 36. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av kallvatten? 37. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av varmvatten? 38. Mäts varmvatten, kallvatten, värme eller hushållsel individuellt per lägenhet? 39. Om värme- och tappvatten mäts per lägenhet; utnyttjas mätningarna för debitering? 40. Är huset förberett för byggnadsvis eller lägenhetsvis mätning? T ex med passbitar Teknisk beskrivning av klimatskal och stomme Grund 41. Vilken huvudsaklig typ av mark är byggnaden grundlagd på? Berg, lera, silt, sand, grus, morän, fyllnadsmassor, etc 42. Byggnadens grundkonstruktion/er? Ex platta på mark, källare, krypgrund 43. Fungerar dräneringssystemet? Om huset är grundlagt med platta på mark eller källaregolv 44. vilken typ i så fall? Med kantförstyvning, pålgrundläggning, plintar och mellanliggande gjuten platta 45. beskriv skikten i detta. från insida till dränerings- och kapillärbrytande skikt på utsidan Material Tjocklek

6 6 Se upp med att äldre hus ibland bara har randisolering dvs 0 6 m. 46. vilket golvmaterial ligger på golvplattan? 47. finns i källaren kalkfläckar, fritt vatten eller spår av vatten? 48. finns överliggande uppreglat golv på betong? 49. finns överliggande flytande golv på t.ex. sandfyllning, cellplast? 50. finns lättklinker som isolering under grunden? 51. är betongplattan kantisolerad? 52. finns horisontella markskivor utanför grundplattan? 53. misstänks bjälklaget vara luftotätt, t.ex. vid genomföringar? Om det finns källare 54. beskriv skikten i källarväggarna under mark: från insida till dränerings- och kapillärbrytande skikt på utsidan Material Tjocklek 55. beskriv skikten i källarväggarna ovan mark: Från insida till utsida Material Tjocklek 56. är källarytterväggen invändigt tilläggsisolerad? Ja, med träreglar, oorganiskt material etc 57. hur är källarytterväggen skyddad mot fukt utvändigt? Fuktskydd saknas, dränering, asfaltstrykning, mineralull, cellplast, dränerande cellplastskiva, luftspaltbildande skiva, vattentät betong etc 58. och den är ouppvärmd beskriv bjälklagets skikt ovan ouppvärmd källare: Från undersida till ovansida Material Tjocklek 59. Finns synlig påväxt eller missfärgning på ytterväggens insida?

7 7 Stomme 60. Vilken huvudsaklig typ av bärande konstruktion har byggnaden? Betong med utfackningsväggar av lättkonstruktion, pelare av betong med utfackningsväggar av lättkonstruktion osv 61. Vilket material är mellanbjälklagen huvudsakligen tillverkade av? Betong, lättbetong, trä, annat 62. Förekommer sandfyllning på mellanbjälklag? T ex i badrum Övriga stomkompletteringar 63. Finns balkonger och i så fall hur bärs de? Utanför fasadlivet, indragna etc? Utkragning av bjälklag, med eller utan intermittent isolering, står på pelare, hänger etc Beskriv infästning 64. Finns vind- och/eller regnskydd för entrén och i så fall hur bärs dessa? Beskriv infästningen 65. Hur avvattnas vind/regnskyddet över entré? Inåt utåt? Ytterväggar 66. Är ytterväggarna prefabricerade? Betongelement, utfackningsväggar etc 67. Beskriv skikten i ytterväggarna på långsidorna Från insida till utsida Material Tjocklek 68. Beskriv skikten i ytterväggarna på gavlarna Från insida till utsida Material Tjocklek

8 8 69. Har någon av ytterväggarna fasadtegel som utsätts för slagregn? 70. Har någon av ytterväggarna en putsad oventilerad odränerad träregelvägg? 71. I vilket skick är ytterväggarna långsidor och gavelväggar? T ex i tegelväggar kan det röra sig om frostsprängningar, dåliga fogar, armeringskorrosion, kramlornas skick, sättningssprickor. Takkonstruktion 72. Byggnadens takkonstruktion? T ex; kall vind och kallt tak, Uppvärmd vind och varmt tak, ingen vind och varmt tak 73. Beskriv skikten i ett eventuellt vindsbjälklag till kall vind samt yttertaket Från undersida till översida Material Tjocklek vindsutrymme 74. Beskriv skikten i ett eventuellt varmt eller parallelltak Från undersida till översida Material Tjocklek 75. Hur ventileras kallvind? Längs med takfot, ventiler på gavlar, ventilerad nock, annat sätt 76. Finns det missfärgningar, synlig påväxt eller märken efter fuktskador på kallvinden? På takbjälkar omfattning i %. Fuktkvot På underlagstak omfattning i %. Fuktkvot 77. Om kallvind: Känns mögellukt eller annan avvikande lukt i vindsutrymmet? 78. Fuktkvoten på underlagstaket ska mätas i minst 3 punkter. 79. Finns genomföringar genom vindsbjälklag eller varmt tak som bedöms som stora köldbryggor eller läckage? T ex lucka för besiktning av vind.

9 9 Yttertak 80. Hur bärs yttertaket? Uppstolpat från bjälklag, fribärande i betong, fribärande träfackverkstakstol fribärande limträkonstruktion etc 81. Vilka/et material är yttertaket täckt med? 82. Vilken huvudsaklig takform har byggnaden? Sadeltak, horisontal/låglutande tak - ser man på foton 83. Hur stor är takets lutning? 84. Hur stora är taksprången och gavelsprång, horisontellt? 85. På vilket sätt sker takavvattningen? Invändig, utvändig, gesimsrännor etc Fönster 86. Vilka fönstertyper förekommer. Anges i väderstreck N, S, Ö, V Antal glas, kopplingssätt, antal luft, öppningsbara, vädringsluckor etc 87. Finns solavskärmning? Solskyddande skikt på fönsterglaset, markiser, invändiga persienner, utvändiga persienner, fast solavskärmning etc 88. Vilken kvalitet har lufttätning mellan karm/båge/yttervägg? Tätningslister, drevning 89. Är fönstersnickerierna ursprungliga? I huvudsak, kompletterade, delvis etc 90. I vilket skick är fönstersnickerierna? Kök och våtrum 91. Beskriv material och skick på ytskikten i badrum etc 92. Finns det synlig påväxt eller missfärgning i badrum, tvättstugor e dyl? 93. Finns det bubblor i ev plastmatta i badrum, tvättstugor Hur ser det ut runt golvbrunnarna läckage, etc 95. Finns öppningsbara fönster i badrum och andra våtrum

10 Finns badkar? Inför eventuellt byte till dusch 97. Finns tvätt- och torktumlare i badrummen? 98. Finns det icke-fackmannamässiga hål utförda i väggar och tak i våtrum? 99. Hur är eventuella diskmaskiner anslutna? Kallvatten, varmvatten 100. Är diskmaskinen vattenskadesäkert installerad? 101. Förekommer tvättmaskiner i varje lägenhet? 102. Finns handdukstorkar i badrummen? Anslutna till el, vvc, värmesystemet Miljö- och hälsostörande ämnen 103. Förekommer asbest? Kan finnas i mattor, lim, kakel och fix, branddörrar, brandisolering, rör- och ventilationsisolering, undertak, fasadmaterial, yttertakstäckning Finns PCB? Mätvärde, mätmetod, tidpunkt, mjukfogar, isolerglas, golv, lysrörskondensatorer etc 105. Finns radon? Mätvärde, mätmetod tidpunkt, från byggnadsmaterial t ex blåradon, mark 106. Finns andra kända miljöstörande ämnen som inte påverkar energieffektivisering men en eventuell ombyggnad? Bly, zink, kvicksilver, kadmium, koppar, freoner, impregnerat virke. Informationen behövs för eventuell deponering Uppvärmning 107. Vilka värmekällor har byggnaden? Fjärrvärme, kvarters/gruppcentral, egen förbrännings/elpanna, direktverkande el, värmepump, etc 108. Om det finns en förbränningspanna, vad kan den eldas med? Olja, gas, ved, flis, spån, pellets etc 109. Har byggnadens egen undercentral/pannrum eller försörjs den via kulvert?

11 Isoleringsstandarden på den markförlagda kulverten? 111. Hur många rör går i kulverten? 112. Hur stort är avståndet från byggnaden till undercentralen? 113. Om värmepump, var hämtar den energi ifrån? Sjö eller vattendrag, bergvärme, jordvärme (markförlagd slang) etc 114. Om värmepump, ange kompressorstorlek 115. Finns restriktioner mot eldning av biobränsle eller annan förbränning i området? Vattenburet distributionssystem 116. Är systemet ett eller C-system? 117. På vilket/vilka sätt regleras framledningstemperaturen? Manuellt, automatiskt via utegivare, automatiskt via returtemperatur, automatiskt via rumsgivare etc 118. Cirkulationspumpens effekt, ålder och skick? 119. Vilka styrfunktioner har cirkulationspumparna? Inga, tryckstyrda, stängs av sommartid etc 120. Finns staminjusteringsventiler? 121. När injusterades värmesystemet för rumsvärmning senast? 122. I vilken utsträckning är värmeledningarna i huset isolerade? 123. Var är stammarna till värmesystemet i huvudsak förlagda? I eller innanför fasaden, i byggnadens centrala schakt etc 124. Hur värms badrummen? Radiator ansluten till värmesystem, radiator på vvc, handdukstork på vvc Vattenburna rumsvärmare 125. Vilken typ av vattenburna värmare finns i byggnaden? Radiatorer, konvektorer, golvvärme, takvärme 126. Vilken typ av rumsventiler finns för lokal reglering/styrning av värmeavgivningen? Manuella ventiler, termostatventiler 127. Hur stor andel av radiatorerna har termostatventiler?

12 %, %, %, % 128. Hur gamla är termostatventilerna? 129. Om det finns vattenburen golvvärme, hur stor del av golven? 130. Om det finns vattenburen golvvärme, hur regleras den? Direktverkande el 131. Vilken typ? Elradiatorer, elgolvvärme 132. Hur regleras dessa? Manuellt, en termostat per radiator, central reglering för flera rum etc 133. Hur styrs regleringen av elvärmen? Programmerbart med dygns-/veckour, Reglering efter utetemperatur etc Luftburen värme 134. Om luftburen värme, vilken typ? Värme genom ventilationsluften, luftdistribuerad golvvärme. Tappvarmvatten 135. Hur sker beredning av tappvarmvatten? Gemensamt för flera byggnader, gemensamt för hela byggnaden, med separata varmvattenberedare i varje lägenhet Vilka värmekällor används för tappvarmvattenberedning Fjärrvärme, kvarters/gruppcentral, beredare i egen förbränningspanna, beredare i elpanna, separat elvärmd beredare, värmepump, sommar/vinter Hur begränsas utgående tappvarmvattentemperatur? Blandningsventil, ingen reglering Finns varmvattencirkulation? 139. Vvc-pumpens effekt, ålder och skick? 140. Finns och används elkabel för varmhållning av vattenledningarna? 141. Är tappvarmvattenledningarna i kalla utrymmen eller i schakt värmeisolerade? Ja helt, delvis, samisolerade med VVC ledningarna etc

13 Är tappkallvattenledningarna kondensisolerade i varma utrymmen? 143. Verkar det finnas risk för tillväxt av legionella i någon del av tappvattensystemet? Handdukstorkar anslutna till vvc, uppenbara ledningssträckor med grova dimensioner och liten användning, uppenbara blindtarmar, <60 C vid varmvattenberedning (varmvattentank/ackumulator), ej heltäckande VVC-system, tappställen som inte används, installationer där stillastående vatten kan förekomma etc Hur är tappvattenledningarna dragna i våtrummet? Utanpåliggande, i vägg etc Hur är tappvattenstammarna förlagda till kök och badrum etc? En eller flera per lägenhet 146. Huvudsakliga typer av armaturer för tappvatten? Termostatblandare, engreppsblandare, separata kranar för varmt och kallt vatten, snålspolande etc Ackumulatortank och förrådsberedare 147. Finns ackumulatortankar för värmevatten och/eller tappvarmvatten i byggnaden? Total volym 148. Är yttemperaturen på förrådsberedare eller ackumulatortank på någon del varmare än 45 C? 149. Hur är tankarna huvudsakligen orienterade? Stående, liggande 150. Temperaturer i ackumulatortanken? Elutrustning (ej fläktar) 151. Vilken typ av elsystem finns i byggnaden? 152. Används el för att värma följande? Stuprör/hängrännor, elfilm på fönster, bjälklagskanter, takbrunn, garageuppfart etc 153. Huvudsaklig typ av belysning i trapphus, garage och gemensamma utrymmen? Vanliga glödljus, lågenergilampor, lysrör etc 154. Hur styrs belysningen i trapphus, garage och gemensamma utrymmen? 155. Ange typ av belysning i trapphus, garage, etc Vanliga glödljus, lågenergilampor, lysrör.

14 Hur styrs belysningen i respektive del? Belysning styrs av närvaro eller ljus, manuell on och timer off, manuell on/off 157. Finns hissar i byggnaden och i så fall hur gamla är de och av vilken typ? 158. Finns utomhusbelysning och i så fall i vilken omfattning, typ och styrning? 159. Finns extra värmekällor i byggnaden för att upprätthålla komfort? T ex komfortgolvvärme i enstaka rum I vilka utrymmen? 160. Finns motorvärmare? Storlek och styrning Ventilation 161. Vilka typer av ventilationssystem finns i byggnaden? S-, F-, FVP centralt för hela byggnaden, FVP med ett aggregat för varje lgh, FT-system med ett eller flera gemensamma aggregat, FT-system med ett aggregat i varje lgh, FTXsystem med ett eller flera gemensamma aggregat, FTX-system med ett aggregat till varje lgh Finns godkända OVK-protokoll? Ja, för hela byggnaden, delvis, saknas 163. Datum för senaste OVK? 164. Vilken typ av fläkt/fläktar finns och hur gamla är de? Bakåtböjda, framåtböjda, direkt- eller remdrift 165. Ange installerad motoreffekt till respektive fläkt? Mäts 166. Ventilationsflödet genom respektive fläkt? Mäts 167. Styrs ventilationsflödet centralt på något sätt? Tidstyrd, fuktstyrd, manuellt styrd t ex kopplad till belysningen eller till timer 168. På vilket sätt sker flödesregleringen? Strypning med spjäll eller varvtalsreglering 169. I vilken omfattning är styr- och reglersystemen för ventilationssystem datoriserat? T ex helt, delvis, inte alls

15 15 Rumssystem 170. Om det finns uteluftsventiler vilka reglerande egenskaper har de? Igensatta/stängda, självreglerande efter temperatur, självreglerande efter fukt, ljuddämpade 171. Vilken typ av frånluft finns i köket? Kökskåpa med spjäll, köksfläkt, fläkt med kolfilter och cirkulationsluft utan kanalanslutning, reglerbart frånluftsdon med t ex kedja etc 172. Vilken huvudsaklig typ av frånluft finns i våtrum? Kontrollventil, frånluftsgaller, motsvarande PAX-fläkt, flödesstyrd ventilation 173. Är eventuell frånlufts- och tilluftsdon placerade så att risk för kortslutning finns; gäller endast FT eller FTX-system? 174. Var är frånluftsdon placerade i bad- och våtrum 175. Vilket arrangemang gäller för överluft till bad- och våtrum? Karmöverstycke eller del av tröskel borta Var är tilluftsdonen placerade, gäller endast FT eller FTX-system? Deplacerade don, i tak, bakkant av rummet, i framkant av rummet, under fönster etc 177. Uteluftsventilernas placering, gäller endast S-, F-system Ventil ovan fönster, ventil i karm eller båge, bakom radiator, vid sidan av radiator etc Uppgifter för konvertering och ombyggnad 178. Finns lämpligt utrymme inomhus för ackumulatortankar? 179. Finns skorsten i byggnaden som nu eller tidigare har använts som rökkanal? 180. Om solvärme saknas, finns förutsättningar för att installera solfångare? 181. Om värmepump saknas, finns lämpliga källor för värmepumpar i närheten av byggnaden? 182. Om ja, hur stort utrymme finns till förfogande för ackumulatortank? Några inneklimatfrågor som bör finnas med i boendeenkät Enkäten utformas i samarbete med resurspoolen 183. Drar det från dörrar och fönster? 184. Kallras från fönster? 185. Bildas det kondens på fönsterrutorna när det är kallt ute? på insidan, mellan rutorna, på utsidan 186. Upplevs golven som kalla?

16 Upplevs miljön i bostadens rum som tyst? 188. Förekommer ljudläckage genom fönstren eller i skarven mellan fönster och vägg? 189. Förekommer ljudläckage genom annan del av fasaden? 190. Upplevs miljön utanför den besiktigade byggnaden som bullrig? 191. Finns störande ljud från andra källor, t ex ventilationsbuller eller annat installationsbuller, på den avskärmade sidan? 192. Är ljudet från ventilationssystemet störande? 193. Förekommer störande ljud från vatten- eller värmerör? 194. Drar det från tilluftsventiler? 195. Drar det från uteluftsventiler? 196. Fuktproblem i badrum?